SFS 2014:1039 Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Förordning
om marknadskontroll av varor och
annan närliggande tillsyn;
utfärdad den 17 juli 2014.
Regeringen föreskriver följande.
Inledande bestämmelser
1 §
Denna förordning kompletterar följande EU-förordningar:
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den
9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med
saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93
1, så-
vitt avser marknadskontroll av varor,
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den
9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler
på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om upp-
hävande av beslut nr 3052/95/EG
2, och
3. rådets förordning (EG) nr 2679/98 av den 7 december 1998 om den inre
marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor
mellan medlemsstaterna
3.
Förordningen innehåller även andra bestämmelser om marknadskontroll
och om underrättelse- och rådgivningsskyldighet i vissa fall.
Uttryck i förordningen
2 §
I denna förordning betyder
marknadskontroll: den verksamhet som en statlig myndighet eller en kom-
mun bedriver och de åtgärder som den vidtar för att se till att en vara som till-
handahålls på marknaden uppfyller gällande krav,
marknadskontrollmyndighet: en statlig myndighet eller en kommun som
ansvarar för att utföra marknadskontroll, och
samordnande myndighet: en statlig marknadskontrollmyndighet som enligt
andra författningar har det centrala ansvaret för vägledning eller samordning
inom ett visst sakområde.
1 EUT L 218, 13.8.2008, s 30 (Celex 32008R0765).
2 EUT L 218, 13.8.2008, s 21 (Celex 32008R0764).
3 EUT L 337, 12.12.1998, s 8 (Celex 31998R2679).
SFS 2014:1039
Utkom från trycket
den 29 juli 2014
2
SFS 2014:1039
Program för marknadskontroll och information till allmänheten
3 §
Statliga marknadskontrollmyndigheter ska årligen utarbeta och genom-
föra program för marknadskontroll och följa upp tidigare års program. Myn-
digheterna ska ge in dessa till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
Kommunala marknadskontrollmyndigheter ska bistå samordnande myn-
digheter med underlag för program enligt första stycket.
4 §
Statliga marknadskontrollmyndigheter ska informera allmänheten om
sin verksamhet och lämna motsvarande information till Styrelsen för ackredi-
tering och teknisk kontroll.
Marknadskontrollrådet
5 §
Vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll finns ett marknads-
kontrollråd.
Generaldirektören för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är
marknadskontrollrådets ordförande.
Marknadskontrollrådet ska besluta en arbetsordning.
6 §
Marknadskontrollrådet består av statliga marknadskontrollmyndigheter,
Kommerskollegium och Tullverket. De marknadskontrollmyndigheter som
ingår i rådet anges i bilagan till denna förordning.
Även andra organ än de som anges i första stycket får på inbjudan av mark-
nadskontrollrådets ordförande delta vid möten i marknadskontrollrådet.
Marknadskontrollrådets ordförande utser representanter för de myndig-
heter som ingår i marknadskontrollrådet efter förslag från dessa myndigheter.
7 §
Marknadskontrollrådet ska
1. fungera som ett nationellt samordningsorgan i frågor om marknads-
kontroll,
2. främja samverkan och effektivitet i kontrollen,
3. organisera kontinuerligt erfarenhetsutbyte,
4. ansvara för spridning av allmän information om marknadskontroll,
5. underlätta allmänhetens och näringslivets kontakter med marknads-
kontrollmyndigheterna,
6. främja samarbete med marknadskontrollmyndigheter i andra medlems-
stater, och
7. årligen utarbeta och genomföra en nationell handlingsplan för marknads-
kontroll.
8 §
Marknadskontrollrådet ska samråda med och inhämta synpunkter av be-
tydelse för marknadskontroll från myndigheter, företrädare för näringsliv,
konsumenter och andra intressenter.
9 §
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ansvarar för sekreta-
riatsfunktionen i marknadskontrollrådet och ska
1. upprätta och för allmänheten göra tillgänglig en förteckning över de stat-
liga marknadskontrollmyndigheterna, deras ansvarsområden och kontakt-
personer samt lämna denna information till Europeiska kommissionen, enligt
artikel 17.1 i förordning (EG) nr 765/2008,
3
SFS 2014:1039
2. för allmänheten göra tillgängliga de program och handlingsplaner för
marknadskontroll som anges i 3 § och 7 § 7 samt underrätta Europeiska kom-
missionen om dessa.
Handlingarna som avses i första stycket ska ges in till regeringen.
Informationsutbyte mellan myndigheter och Europeiska
kommissionen
10 §
Konsumentverket ska ansvara för att lämna information till Europeiska
kommissionen i systemet för snabbt informationsutbyte (RAPEX) enligt
artikel 20.1 och 22 i förordning (EG) nr 765/2008.
Marknadskontrollmyndigheterna ska lämna Konsumentverket den infor-
mation som verket behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt
första stycket.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska administrera det all-
männa informationsstödsystemet (ICSMS) enligt artikel 23 i förordning (EG)
nr 765/2008 som marknadskontrollmyndigheterna ska använda.
11 §
Statliga myndigheter, utom länsstyrelserna, ska informera Kommers-
kollegium om de beslut som de har lämnat till ekonomiska aktörer enligt arti-
kel 6.2 i förordning (EG) nr 764/2008.
Kommuner och länsstyrelser ska lämna beslut enligt första stycket till de
samordnande myndigheterna. De samordnande myndigheterna ska informera
Kommerskollegium om dessa.
Kommerskollegium ska meddela Europeiska kommissionen om besluten.
12 §
Statliga myndigheter eller kommuner som beslutar om tillfälligt förbud
enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 764/2008 ska fullgöra sin underrättelse-
skyldighet gentemot Europeiska kommissionen genom att, i samband med att
myndigheten underrättar den ekonomiska aktören, ge in beslutet till Kom-
merskollegium, som omgående ska vidarebefordra det till Europeiska kom-
missionen.
Länsstyrelser eller kommuner som meddelar ett beslut enligt första stycket
ska även underrätta den samordnande myndigheten.
13 §
Information enligt 10–12 §§ ska lämnas utan dröjsmål.
Kommerskollegiums ansvar som kontaktpunkt
14 §
Kommerskollegium ska som kontaktpunkt enligt artikel 9 i förordning
(EG) nr 764/2008
1. fullgöra den skyldighet som kontaktpunkten har enligt artikel 10 i för-
ordningen, och
2. förse regeringen med statistik och underlag för den årliga rapporteringen
till Europeiska kommissionen, enligt artikel 12 i förordningen.
15 §
Statliga myndigheter och kommuner ska utan dröjsmål lämna den in-
formation som Kommerskollegium behöver för att i egenskap av kontakt-
punkt kunna tillhandahålla information enligt artikel 10 i förordning (EG) nr
764/2008.
4
SFS 2014:1039
Förfaranden vid åtgärder med anledning av faktiska hinder för
den fria rörligheten av varor
16 §
Kommerskollegium ska för Sveriges räkning
1. fullgöra den informationsskyldighet för medlemsstaterna som anges i
artiklarna 3–5 i förordning (EG) nr 2679/98, och
2. ta emot sådan information som avses i artiklarna 4.2 och 5.1 i samma
förordning.
17 §
Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Tullverket och Kustbevak-
ningen, ska utan dröjsmål underrätta Kommerskollegium om
1. hinder som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 2679/98 och som de får
kännedom om i sin verksamhet, och
2. de åtgärder som har vidtagits eller planeras för att undanröja hindren.
De myndigheter som anges i första stycket ska på begäran lämna sådan
information till Kommerskollegium som är nödvändig för att myndigheten
ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt 16 §.
Underrättelse- och rådgivningsskyldighet
Underrättelse till regeringen och andra myndigheter
18 §
Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
och Konsumentverket ska hålla regeringen och berörda myndigheter under-
rättade om information av särskild betydelse för tillämpningen av denna för-
ordning.
Underrättelse om formell invändning mot standard
19 §
En statlig marknadskontrollmyndighet ska informera Kommerskolle-
gium om det finns anledning att invända mot en harmoniserad standard enligt
artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av
den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets
direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets
direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG,
2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets
beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG
4,
eller ett förslag till en sådan standard på den grunden att standarden inte upp-
fyller de krav som den syftar till att uppfylla.
Rådgivningsskyldighet
20 §
Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
och Konsumentverket ska, inom ramen för sina respektive ansvarsområden,
ge råd till andra myndigheter om tillämpningen av denna förordning.
Bemyndigande
21 §
Kommerskollegium får meddela föreskrifter om verkställighet av 11–
12, 15 §§ och 17 § andra stycket.
4 EUT L 316, 14.11.2012, s. 12 (Celex 32012R1025).
5
SFS 2014:1039
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2014. Genom förord-
ningen upphävs
1. förordningen (1999:762) om informationsskyldighet vid hinder för den
fria rörligheten av varor,
2. förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor, och
3. förordningen (2009:52) om kontaktpunkt och informationsförfaranden
angående tillämpning av ömsesidigt erkännande av tekniska regler för pro-
dukter.
På regeringens vägnar
EWA BJÖRLING
Lars Nilsson
(Utrikesdepartementet)
6
SFS 2014:1039
Norstedts Juridik AB/Fritzes
Elanders Sverige AB, 2014
Bilaga
Förteckning över marknadskontrollmyndigheter som enligt 6 § ingår i Mark-
nadskontrollrådet
Arbetsmiljöverket
Boverket
Elsäkerhetsverket
Energimyndigheten
Inspektionen för vård och omsorg
Kemikalieinspektionen
Konsumentverket
Läkemedelsverket
Myndigheten för radio och tv
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Post- och telestyrelsen
Socialstyrelsen
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Transportstyrelsen