SFS 2014:1039 Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn

141039.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om marknadskontroll av varor och
annan närliggande tillsyn;

utfärdad den 17 juli 2014.

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser

1 §

Denna förordning kompletterar följande EU-förordningar:

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den

9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med
saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93

1, så-

vitt avser marknadskontroll av varor,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den

9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler
på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat och om upp-
hävande av beslut nr 3052/95/EG

2, och

3. rådets förordning (EG) nr 2679/98 av den 7 december 1998 om den inre

marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor
mellan medlemsstaterna

3.

Förordningen innehåller även andra bestämmelser om marknadskontroll

och om underrättelse- och rådgivningsskyldighet i vissa fall.

Uttryck i förordningen

2 §

I denna förordning betyder

marknadskontroll: den verksamhet som en statlig myndighet eller en kom-

mun bedriver och de åtgärder som den vidtar för att se till att en vara som till-
handahålls på marknaden uppfyller gällande krav,

marknadskontrollmyndighet: en statlig myndighet eller en kommun som

ansvarar för att utföra marknadskontroll, och

samordnande myndighet: en statlig marknadskontrollmyndighet som enligt

andra författningar har det centrala ansvaret för vägledning eller samordning
inom ett visst sakområde.

1 EUT L 218, 13.8.2008, s 30 (Celex 32008R0765).

2 EUT L 218, 13.8.2008, s 21 (Celex 32008R0764).

3 EUT L 337, 12.12.1998, s 8 (Celex 31998R2679).

SFS 2014:1039

Utkom från trycket
den 29 juli 2014

background image

2

SFS 2014:1039

Program för marknadskontroll och information till allmänheten

3 §

Statliga marknadskontrollmyndigheter ska årligen utarbeta och genom-

föra program för marknadskontroll och följa upp tidigare års program. Myn-
digheterna ska ge in dessa till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.

Kommunala marknadskontrollmyndigheter ska bistå samordnande myn-

digheter med underlag för program enligt första stycket.

4 §

Statliga marknadskontrollmyndigheter ska informera allmänheten om

sin verksamhet och lämna motsvarande information till Styrelsen för ackredi-
tering och teknisk kontroll.

Marknadskontrollrådet

5 §

Vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll finns ett marknads-

kontrollråd.

Generaldirektören för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll är

marknadskontrollrådets ordförande.

Marknadskontrollrådet ska besluta en arbetsordning.

6 §

Marknadskontrollrådet består av statliga marknadskontrollmyndigheter,

Kommerskollegium och Tullverket. De marknadskontrollmyndigheter som
ingår i rådet anges i bilagan till denna förordning.

�ven andra organ än de som anges i första stycket får på inbjudan av mark-

nadskontrollrådets ordförande delta vid möten i marknadskontrollrådet.

Marknadskontrollrådets ordförande utser representanter för de myndig-

heter som ingår i marknadskontrollrådet efter förslag från dessa myndigheter.

7 §

Marknadskontrollrådet ska

1. fungera som ett nationellt samordningsorgan i frågor om marknads-

kontroll,

2. främja samverkan och effektivitet i kontrollen,
3. organisera kontinuerligt erfarenhetsutbyte,
4. ansvara för spridning av allmän information om marknadskontroll,
5. underlätta allmänhetens och näringslivets kontakter med marknads-

kontrollmyndigheterna,

6. främja samarbete med marknadskontrollmyndigheter i andra medlems-

stater, och

7. årligen utarbeta och genomföra en nationell handlingsplan för marknads-

kontroll.

8 §

Marknadskontrollrådet ska samråda med och inhämta synpunkter av be-

tydelse för marknadskontroll från myndigheter, företrädare för näringsliv,
konsumenter och andra intressenter.

9 §

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ansvarar för sekreta-

riatsfunktionen i marknadskontrollrådet och ska

1. upprätta och för allmänheten göra tillgänglig en förteckning över de stat-

liga marknadskontrollmyndigheterna, deras ansvarsområden och kontakt-
personer samt lämna denna information till Europeiska kommissionen, enligt
artikel 17.1 i förordning (EG) nr 765/2008,

background image

3

SFS 2014:1039

2. för allmänheten göra tillgängliga de program och handlingsplaner för

marknadskontroll som anges i 3 § och 7 § 7 samt underrätta Europeiska kom-
missionen om dessa.

Handlingarna som avses i första stycket ska ges in till regeringen.

Informationsutbyte mellan myndigheter och Europeiska
kommissionen

10 §

Konsumentverket ska ansvara för att lämna information till Europeiska

kommissionen i systemet för snabbt informationsutbyte (RAPEX) enligt
artikel 20.1 och 22 i förordning (EG) nr 765/2008.

Marknadskontrollmyndigheterna ska lämna Konsumentverket den infor-

mation som verket behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt
första stycket.

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska administrera det all-

männa informationsstödsystemet (ICSMS) enligt artikel 23 i förordning (EG)
nr 765/2008 som marknadskontrollmyndigheterna ska använda.

11 §

Statliga myndigheter, utom länsstyrelserna, ska informera Kommers-

kollegium om de beslut som de har lämnat till ekonomiska aktörer enligt arti-
kel 6.2 i förordning (EG) nr 764/2008.

Kommuner och länsstyrelser ska lämna beslut enligt första stycket till de

samordnande myndigheterna. De samordnande myndigheterna ska informera
Kommerskollegium om dessa.

Kommerskollegium ska meddela Europeiska kommissionen om besluten.

12 §

Statliga myndigheter eller kommuner som beslutar om tillfälligt förbud

enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 764/2008 ska fullgöra sin underrättelse-
skyldighet gentemot Europeiska kommissionen genom att, i samband med att
myndigheten underrättar den ekonomiska aktören, ge in beslutet till Kom-
merskollegium, som omgående ska vidarebefordra det till Europeiska kom-
missionen.

Länsstyrelser eller kommuner som meddelar ett beslut enligt första stycket

ska även underrätta den samordnande myndigheten.

13 §

Information enligt 10�12 §§ ska lämnas utan dröjsmål.

Kommerskollegiums ansvar som kontaktpunkt

14 §

Kommerskollegium ska som kontaktpunkt enligt artikel 9 i förordning

(EG) nr 764/2008

1. fullgöra den skyldighet som kontaktpunkten har enligt artikel 10 i för-

ordningen, och

2. förse regeringen med statistik och underlag för den årliga rapporteringen

till Europeiska kommissionen, enligt artikel 12 i förordningen.

15 §

Statliga myndigheter och kommuner ska utan dröjsmål lämna den in-

formation som Kommerskollegium behöver för att i egenskap av kontakt-
punkt kunna tillhandahålla information enligt artikel 10 i förordning (EG) nr
764/2008.

background image

4

SFS 2014:1039

Förfaranden vid åtgärder med anledning av faktiska hinder för
den fria rörligheten av varor

16 §

Kommerskollegium ska för Sveriges räkning

1. fullgöra den informationsskyldighet för medlemsstaterna som anges i

artiklarna 3�5 i förordning (EG) nr 2679/98, och

2. ta emot sådan information som avses i artiklarna 4.2 och 5.1 i samma

förordning.

17 §

Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Tullverket och Kustbevak-

ningen, ska utan dröjsmål underrätta Kommerskollegium om

1. hinder som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 2679/98 och som de får

kännedom om i sin verksamhet, och

2. de åtgärder som har vidtagits eller planeras för att undanröja hindren.
De myndigheter som anges i första stycket ska på begäran lämna sådan

information till Kommerskollegium som är nödvändig för att myndigheten
ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt 16 §.

Underrättelse- och rådgivningsskyldighet

Underrättelse till regeringen och andra myndigheter

18 §

Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

och Konsumentverket ska hålla regeringen och berörda myndigheter under-
rättade om information av särskild betydelse för tillämpningen av denna för-
ordning.

Underrättelse om formell invändning mot standard

19 §

En statlig marknadskontrollmyndighet ska informera Kommerskolle-

gium om det finns anledning att invända mot en harmoniserad standard enligt
artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av
den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets
direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets
direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG,
2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets
beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG

4,

eller ett förslag till en sådan standard på den grunden att standarden inte upp-
fyller de krav som den syftar till att uppfylla.

Rådgivningsskyldighet

20 §

Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

och Konsumentverket ska, inom ramen för sina respektive ansvarsområden,
ge råd till andra myndigheter om tillämpningen av denna förordning.

Bemyndigande

21 §

Kommerskollegium får meddela föreskrifter om verkställighet av 11�

12, 15 §§ och 17 § andra stycket.

4 EUT L 316, 14.11.2012, s. 12 (Celex 32012R1025).

background image

5

SFS 2014:1039

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2014. Genom förord-

ningen upphävs

1. förordningen (1999:762) om informationsskyldighet vid hinder för den

fria rörligheten av varor,

2. förordningen (2005:893) om marknadskontroll av varor, och
3. förordningen (2009:52) om kontaktpunkt och informationsförfaranden

angående tillämpning av ömsesidigt erkännande av tekniska regler för pro-
dukter.

På regeringens vägnar

EWA BJ�RLING

Lars Nilsson
(Utrikesdepartementet)

background image

6

SFS 2014:1039

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

Bilaga

Förteckning över marknadskontrollmyndigheter som enligt 6 § ingår i Mark-
nadskontrollrådet

Arbetsmiljöverket

Boverket

Elsäkerhetsverket

Energimyndigheten

Inspektionen för vård och omsorg

Kemikalieinspektionen

Konsumentverket

Läkemedelsverket

Myndigheten för radio och tv

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Naturvårdsverket

Post- och telestyrelsen

Socialstyrelsen

Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Transportstyrelsen