1
Svensk författningssamling
Förordning
om producentansvar för elutrustning;
utfärdad den 28 augusti 2014.
Regeringen föreskriver
1 följande.
1 §
Denna förordning syftar till att
1. främja åtgärder som minskar mängden elutrustning som blir avfall,
2. minska de problem för människors hälsa och miljön som elavfall ger
upphov till,
3. producenter ska ta ansvar för de problem som elavfall ger upphov till
och till att ge dem drivkrafter att vidta avfallsförebyggande åtgärder,
4. underlätta för innehavare av elavfall att lämna ifrån sig avfallet,
5. all elutrustning som trots avfallsförebyggande åtgärder blir avfall ska
samlas in och även i övrigt hanteras på det sätt som ger bäst resultat för män-
niskors hälsa och miljön med hänsyn till att avfallet bör förberedas för återan-
vändning, materialåtervinnas, återvinnas på annat sätt eller bortskaffas i den
nu angivna prioriteringsordningen, och
6. främja resurseffektivitet och att nå målen för återvinning i förordningen.
2 §
Denna förordning är meddelad med stöd av
� 15 kap. 6 § miljöbalken i fråga om 40� 44, 57, 58 och 60 §§,
� 15 kap. 7 § miljöbalken i fråga om 32� 35, 37� 39, 61� 63, 66 och 67 §§,
� 15 kap. 7 a § miljöbalken i fråga om 45, 46, 49, 50, 52, 53, 56, 69 och
70 §§,
� 15 kap. 7 b § miljöbalken i fråga om 29, 31 och 40� 44 §§,
� 15 kap. 9 § miljöbalken i fråga om 60 och 68 §§,
� 15 kap. 16 § miljöbalken i fråga om 69 §,
� 15 kap. 28 § miljöbalken i fråga om 29, 31, 37� 44, 57, 58, 60, 61, 66, 67
och 76 §§,
� 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 79 §, och
� 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
3 §
Bestämmelser om skyldigheter för den som innehar avfall finns i
15 kap. 5 a och 18 §§, 21 § första stycket, 30 och 31 §§ miljöbalken samt i 14,
16� 19, 21, 25, 26, 28, 30� 32, 45, 46, 48, 54 a och 59 a §§ avfallsförordningen
(2011:927) och i Europaparlamentets och rådets förordning 1013/2006.
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall
som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE), i den ur-
sprungliga lydelsen.
SFS 2014:1075
Utkom från trycket
den 16 september 2014
2
SFS 2014:1075
4 §
Bestämmelser om att kommunen ska ansvara för transport samt återvin-
ning eller bortskaffande av hushållsavfall finns i 15 kap. 8 § miljöbalken.
Detta ansvar inskränks av denna förordning endast i fråga om avfall som med
stöd av förordningen har lämnats till någon som enligt förordningen har skyl-
dighet att ta emot avfallet.
5 §
Om en bestämmelse som meddelats med stöd av strålskyddslagen
(1988:220) avviker från denna förordning, gäller den bestämmelsen.
Uttryck i förordningen
6 §
Med elutrustning avses i denna förordning apparater, produkter, kompo-
nenter, maskiner, verktyg, instrument och annan utrustning
1. för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektro-
magnetiska fält, eller
2. som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att
fungera korrekt.
Första stycket gäller endast utrustning som är avsedd att användas med en
elektrisk spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström.
Med en elutrustning enligt första stycket avses alla komponenter, förbruk-
ningsmaterial och andra delar som utrustningen består av när den görs till-
gänglig.
7 §
Med konsumentelutrustning avses i denna förordning elutrustning som
normalt används i privathushåll.
Att en elutrustning är avsedd för yrkesmässig användning utesluter inte att
den är konsumentelutrustning.
8 §
I denna förordning avses med att
vara etablerad i Sverige: att ha hemvist eller säte i Sverige och bedriva en
yrkesmässig verksamhet här,
göra en elutrustning tillgänglig: att yrkesmässigt tillhandahålla en elutrust-
ning för vidare distribution eller användning, om tillhandahållandet inte en-
bart avser att transportera utrustningen för någon annans räkning,
släppa ut en elutrustning på den svenska marknaden: att för första gången i
Sverige göra en elutrustning tillgänglig för någon annan,
släppa ut en elutrustning på unionsmarknaden: att för första gången göra
en elutrustning tillgänglig för någon annan inom EU, och
sälja på distans: att yrkesmässigt ingå avtal om försäljning genom kommu-
nikation som uteslutande sker på distans.
9 §
Med producent avses i denna förordning den som
1. är etablerad i Sverige och i eget namn eller under eget varumärke har till-
verkat eller har låtit tillverka eller utforma en elutrustning och gör den till-
gänglig på den svenska marknaden,
2. är etablerad i Sverige och i eget namn eller under eget varumärke säljer
en elutrustning på den svenska marknaden som har tillverkats av någon an-
nan, om det för elutrustningen inte finns en producent enligt 1 vars varumärke
förekommer på elutrustningen,
3. är etablerad i Sverige och släpper ut en elutrustning från ett annat land på
den svenska marknaden, eller
3
SFS 2014:1075
4. säljer en elutrustning på distans direkt till en användare i ett land inom
EU där säljaren inte är etablerad.
Med producent avses inte den som endast finansierar ett tillgängliggörande
av en elutrustning, oavsett om tillgängliggörandet innebär att äganderätten
överförs eller kan komma att överföras.
10 §
Med producentrepresentant avses i denna förordning den som är etab-
lerad i Sverige och har fått skriftlig fullmakt att fullgöra skyldigheter som en
producent har enligt denna förordning.
11 §
I denna förordning avses med
direktiv 2012/19/EU: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU
av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elek-
tronisk utrustning (WEEE), i den ursprungliga lydelsen,
förordning (EG) nr 1013/2006: Europaparlamentets och rådets förordning
1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall, i lydelsen enligt kom-
missionens förordning (EU) nr 255/2013, och
förordning (EG) nr 1418/2007: kommissionens förordning (EG) nr 1418/
2007 av den 29 november 2007 om export för återvinning av visst avfall som
förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslutet om
kontroll av gränsöverskridande transporter av avfall, i lydelsen enligt kom-
missionens förordning (EU) nr 519/2013.
12 §
Med avfall avses i denna förordning detsamma som i 15 kap. 1 § mil-
jöbalken.
13 §
I denna förordning avses med
elavfall: elutrustning som omfattas av förordningen och som har blivit av-
fall,
konsumentelavfall: konsumentelutrustning som omfattas av förordningen
och som har blivit avfall,
historiskt konsumentelavfall: konsumentelutrustning som har släppts ut på
unionsmarknaden före den 14 augusti 2005 och som har blivit konsumentel-
avfall, och
historiskt elavfall: annan elutrustning än konsumentelutrustning som har
släppts ut på unionsmarknaden före den 14 augusti 2005 och som har blivit
annat elavfall än historiskt konsumentelavfall.
14 § Med återanvända avses i denna förordning att vidta en åtgärd som
innebär att något som inte har blivit avfall kan användas igen för att fylla
samma funktion som det ursprungligen var avsett för.
15 §
I denna förordning avses med
samla in: hämta eller ta emot avfall samt sortera, lagra eller på annat sätt
hantera det hämtade eller mottagna avfallet innan det transporteras vidare för
att behandlas,
samla in separat: samla in och, i syfte att underlätta behandling av det av-
fall som samlas in, genomföra insamlingen på ett sådant sätt att olika avfalls-
slag hålls åtskilda, och
insamlingssystem: yrkesmässig insamling av konsumentelavfall.
4
SFS 2014:1075
16 §
I denna förordning avses med
förbereda för att återanvända: kontrollera, rengöra eller reparera något
som har blivit avfall så att det kan återanvändas,
återvinna: hantera avfall på ett sådant sätt att det förbereds för att kunna
återanvändas eller kommer till nytta som ersättning för annat material eller
förbereds för att komma till nytta som ersättning för annat material,
materialåtervinna: återvinna avfall genom att upparbeta avfallsmaterial till
nya produkter, material eller ämnen som inte ska användas som bränsle eller
fyllnadsmaterial,
bortskaffa: göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller
lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det, och
behandla: återvinna eller bortskaffa.
17 §
Med farliga ämnen och blandningar avses i denna förordning ämnen
eller blandningar som uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga en-
ligt
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16
december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och
blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/
45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach), i lydelsen en-
ligt kommissionens förordning (EU) nr 758/2013, eller
2. föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som
Kemikalieinspektionen har meddelat.
18 §
Med storskaligt stationärt industriverktyg avses i denna förordning
maskiner, komponenter eller annan utrustning som i en industriell produk-
tionsanläggning eller i en anläggning för forskning eller utveckling är fast in-
stallerade för att fungera tillsammans, och
1. är beroende av varandra för att inom ett visst användningsområde fung-
era på avsett sätt,
2. måste användas och underhållas av fackmän, och
3. måste monteras ned av fackmän på den plats där de installerades.
Tillämpningsområde
19 §
Om inte annat följer av 20 och 21 §§ gäller denna förordning elutrust-
ning som ingår i någon av följande kategorier:
1. stora hushållsapparater,
2. små hushållsapparater,
3. it- och telekommunikationsutrustning,
4. ljudutrustning, bildutrustning och solcellspaneler,
5. belysningsutrustning,
6. elektriska och elektroniska verktyg,
7. leksaker samt sport- och fritidsutrustning,
8. medicintekniska produkter,
9. övervaknings- och kontrollinstrument, eller
10. automater.
I bilaga 1 finns en lista över elutrustning som ingår i de olika kategorierna.
Listan är inte uttömmande.
Glödlampor, belysningsarmaturer för lysrör som är konsumentelutrustning,
storskaliga stationära industriverktyg, medicintekniska produkter som är im-
5
SFS 2014:1075
plantat och medicintekniska produkter som förväntas bli smittförande innan
de blir avfall ingår inte i någon av kategorierna.
20 §
Denna förordning gäller inte vapen, ammunition och krigsmateriel
som är avsedda att användas för specifika militära ändamål eller annan elut-
rustning som är nödvändig för att skydda väsentliga säkerhetsintressen i Sve-
rige eller något annat EU-land.
21 §
Denna förordning gäller inte elutrustning som är särskilt tillverkad för
att ingå i och är installerad som en del av en annan elutrustning som inte om-
fattas av denna förordning, om den installerade utrustningen endast kan fylla
sin avsedda funktion som en del av den andra elutrustningen.
22 §
Andra bestämmelser om producentansvar finns i förordningen
(2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmatu-
rer, förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar och förordningen
(2008:834) om producentansvar för batterier.
23 §
Bestämmelser om farliga ämnen i elutrustning och om hantering av el-
utrustning finns även i förordningen (2012:861) om farliga ämnen i elektrisk
och elektronisk utrustning.
�&tervinningsmål
24 §
Bestämmelserna i 25� 28 §§ anger mål för återvinning. För att beräkna
om återvinningsmålen nås ska de tal som motsvarar mängden elavfall som
under ett kalenderår har tagits emot av någon för att återvinnas, materialåter-
vinnas eller förberedas för återanvändning divideras med det tal som motsva-
rar mängden elavfall som under samma kalenderår har samlats in separat. Be-
räkningen får endast omfatta avfall som har behandlats enligt föreskrifter som
har meddelats med stöd av 27 § avfallsförordningen (2011:927) eller 47 § 9
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Talen
ska anges i vikt.
Vid beräkningen får avfall som har transporterats till ett land utanför EU
anses återvunnet endast om det visas att det har behandlats under villkor som
motsvarar kraven i förordningarna (EG) nr 1013/2006 och (EG) nr 1418/
2007.
25 §
Målet för elavfall som utgörs av elutrustning som ingår i kategori 1
eller 10 är att av det avfall som samlas in separat
1. före den 15 augusti 2015 ska minst 80 procent återvinnas och minst
75 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och
2. från och med den 15 augusti 2015 ska 85 procent återvinnas och minst
80 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.
26 §
Målet för avfall som utgörs av elutrustning som ingår i kategori 3 eller
4 är att av det avfall som samlas in separat
1. före den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst
65 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och
2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 80 procent återvinnas och
minst 70 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.
6
SFS 2014:1075
27 §
Målet för avfall som utgörs av elutrustning som ingår i kategori 2, 5, 6,
7, 8 eller 9 är att av det avfall som samlas in separat
1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst
50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och
2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och
minst 55 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.
28 §
Målet för avfall som utgörs av gasurladdningslampor och samlas in se-
parat är att minst 80 procent ska materialåtervinnas.
Ombud i ett annat EU-land
29 §
En producent enligt 9 § första stycket 4 som är etablerad i Sverige ska,
i det land dit elutrustningen levereras, utse ett ombud som ska fullgöra det an-
svar för elutrustningen som producenten har enligt de nationella bestämmel-
ser som genomför direktiv 2012/19/EU i det landet.
Producentrepresentant i Sverige
30 §
Den som inte är etablerad i Sverige men är etablerad i ett annat EU-
land och enligt bestämmelser som genomför direktiv 2012/19/EU i det landet
ska fullgöra ett sådant producentansvar som avses i direktivet får utse en pro-
ducentrepresentant här.
31 §
Om en producentrepresentant har utsetts enligt 30 §, ska representan-
ten i fråga om den elutrustning som omfattas av representantens anmälan en-
ligt 33 § i stället för producenten fullgöra skyldigheterna i 39� 43, 62, 63, 66
och 67 §§.
Anmälan om tillgängliggörande
32 §
Den som i egenskap av producent avser att göra en elutrustning till-
gänglig på den svenska marknaden ska anmäla detta till Naturvårdsverket.
33 §
En producentrepresentant som har utsetts enligt 30 § ska, innan repre-
sentantens huvudman gör en elutrustning tillgänglig på den svenska markna-
den, anmäla detta till Naturvårdsverket.
34 §
En anmälan enligt 32 eller 33 § ska innehålla
1. producentens eller producentrepresentantens namn, kontaktuppgifter och
person- eller organisationsnummer samt, om det är en anmälan enligt 33 §,
huvudmannens namn, kontaktuppgifter och europeiska skatteregistrerings-
nummer,
2. uppgift om huruvida elutrustningen är konsumentelutrustning,
3. uppgift om vilken kategori som elutrustningen ingår i,
4. uppgift om elutrustningens varumärke,
5. uppgift om hur elutrustningen kommer att göras tillgänglig på den
svenska marknaden, och
6. uppgift om hur producenten eller producentrepresentanten ska uppfylla
de skyldigheter som följer av 39� 43, 62, 63, 66 och 67 §§..
Den som gör anmälan ska intyga att uppgifterna är riktiga.
7
SFS 2014:1075
35 §
En producent eller en producentrepresentant som har gjort en anmälan
enligt 32 eller 33 § ska underrätta Naturvårdsverket om det sker förändringar i
fråga om de uppgifter som har lämnats enligt 34 § och förändringarna har be-
tydelse för anmälans syfte.
36 §
Naturvårdsverket ska
1. se till att det är möjligt att göra en anmälan enligt 32 eller 33 § via inter-
net, och
2. på sin webbplats länka till de webbplatser i andra EU-länder där produ-
center och ombud enligt 29 § kan anmäla sig eller få information om hur de
kan anmäla sig.
Producentansvar för utformning av elutrustning
37 §
En producent som tillverkar elutrustning som innehåller sådana batte-
rier som omfattas av förordningen (2008:834) om producentansvar för batte-
rier ska se till att elutrustningen utformas på ett sådant sätt att batterierna lätt
kan avlägsnas så att återanvändning och återvinning främjas.
Första stycket gäller inte elutrustning som på grund av säkerhets-, pre-
standa-, dataintegritets- eller medicinska skäl behöver en kontinuerlig ström-
försörjning och detta förutsätter en fast koppling mellan batteriet och någon
av de övriga utrustningsdelarna.
38 §
En producent ska se till att elutrustning som ska göras tillgänglig på
den svenska marknaden tillverkas och utformas på ett sådant sätt att återan-
vändning och materialåtervinning främjas.
Första stycket gäller inte om en viss utformning eller tillverkningsprocess
har avgörande fördelar med hänsyn till människors hälsa och miljön, säker-
hetskrav eller andra hänsyn.
Producentansvar för märkning av elutrustning
39 §
En producent ska se till att elutrustningen är märkt med
1. den symbol som visas i bilaga 2 till denna förordning, och
2. uppgift som visar att elutrustningen har släppts ut på unionsmarknaden
efter den 13 augusti 2005.
Om det behövs på grund av elutrustningens storlek eller funktion, ska den
symbol som avses i första stycket 1 i stället finnas på elutrustningens förpack-
ning, i bruksanvisningen och i garantin.
Producentansvar när konsumentelutrustning görs tillgänglig
40 §
När en producent eller en producentrepresentants huvudman gör kon-
sumentelutrustning tillgänglig på den svenska marknaden ska producenten se
till att någon som har tillstånd att driva ett insamlingssystem har åtagit sig att
ta hand om
1. utrustningen när den blir avfall, och
2. en andel av historiskt konsumentelavfall som uppkommer i Sverige och
motsvarar producentens eller huvudmannens andel av marknaden för konsu-
mentelutrustning i Sverige.
8
SFS 2014:1075
Producentansvar när annan elutrustning görs tillgänglig
41 §
I fråga om elutrustning som inte är konsumentelutrustning och som en
producent eller en producentrepresentants huvudman har gjort tillgänglig på
den svenska marknaden ska producenten, när utrustningen blir elavfall, ta
emot avfallet från den som vill lämna ifrån sig det till producenten.
Producenten ska ha beredskap för att ta emot elavfallet på platser med en
geografisk spridning som är skälig med hänsyn till elutrustningens förväntade
livslängd, användning och övriga omständigheter.
Om inte annat har avtalats, ska producenten ta emot avfallet utan att begära
någon ersättning och bära de kostnader som hanteringen av elavfallet därefter
medför.
42 §
I fråga om elutrustning som inte är konsumentelutrustning och som en
producent eller en producentrepresentants huvudman tillhandahåller ska pro-
ducenten, om den tillhandahållna elutrustningen ersätter en elutrustning av
samma typ eller med motsvarande funktion som den som har blivit avfall i
samband med tillhandahållandet, ta emot avfallet från den som vill lämna det.
Producenten ska ta emot elavfallet där den nya utrustningen tillhandahålls.
Om inte annat har avtalats, ska producenten ta emot avfallet utan att begära
någon ersättning och bära de kostnader som hanteringen av elavfallet därefter
medför.
43 §
Den som tar emot elavfall enligt 41 eller 42 § ska
1. ge god service till den som lämnar ifrån sig avfallet,
2. underlätta för den som lämnar ifrån sig avfallet att kunna sortera ut det
från annat avfall,
3. främja att avfallet kan förberedas för att återanvändas,
4. se till att avfallet samlas in på ett sådant sätt att den som hanterar avfallet
inte utsätts för hälso- eller säkerhetsrisker, och
5. se till att avfallet behandlas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart
sätt.
44 §
När en elutrustning blir elavfall ska alla komponenter, allt förbruk-
ningsmaterial och alla övriga delar som elutrustningen då består av omfattas
av producentens skyldigheter enligt 40� 42 §§.
Insamlingssystem
45 §
Det krävs tillstånd för att driva ett insamlingssystem.
Tillstånd krävs dock inte för
1. en kommuns insamling av elavfall inom kommunen, eller
2. den som tar emot elavfall enligt 57 eller 58 §.
46 §
Ett insamlingssystem som kräver tillstånd enligt 45 § ska vara lämpligt
och rikstäckande.
För att ett system ska anses lämpligt ska
1. det i systemet ingå
a) lättillgängliga insamlingsplatser där den som vill lämna ifrån sig konsu-
mentelavfall kan göra det gratis och enkelt,
9
SFS 2014:1075
b) en tjänst som innebär att konsumentelavfall som har tagits emot enligt
57 eller 58 § hämtas gratis vid mottagningsplatsen eller på en plats som den
som har tagit emot avfallet och den som driver systemet har kommit överens
om, och
c) en tjänst som innebär att konsumentelavfall som kommunen har samlat
in och vill lämna till systemet hämtas gratis vid minst en av kommunens plat-
ser för hantering av avfall eller på en plats som kommunen och den som dri-
ver systemet har kommit överens om,
2. den som driver systemet se till att insamlingen inte sker på ett sådant sätt
att förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning försvåras,
3. den som driver systemet se till att det elavfall som samlas in behandlas
på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt,
4. verksamheten bedrivas så att den effektivt bidrar till att nå målen för
återvinning i denna förordning,
5. det finnas en betryggande säkerhet som motsvarar kostnaderna för att
samla in och behandla sådant elavfall som systemet ska ta hand om enligt ett
sådant åtagande som avses i 40 § 1,
6. det i systemet finnas rutiner för att betala tillbaka avgifter eller rutiner
som på annat sätt tar hänsyn till att elutrustning som systemet ska ta hand om
enligt ett sådant åtagande som avses i 40 § 1 inte görs tillgänglig eller används
på den svenska marknaden,
7. den som driver systemet samverka med andra som har tillstånd att driva
insamlingssystem om hur kostnader för det elavfall som har samlats in ska
fördelas,
8. det i systemet finnas rutiner för att fördela kostnader för hanteringen av
historiskt konsumentelavfall proportionellt mellan insamlingssystem som har
tillstånd när kostnaderna uppstår,
9. den som driver systemet ge producenter möjlighet att uppfylla kravet i
40 § genom att låta elutrustning omfattas av systemet utan villkor som diskri-
minerar någon producent, och
10. systemet i övrigt drivas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt.
För att anses rikstäckande ska systemet innebära att det finns insamlings-
platser i varje kommun med en geografisk spridning inom kommunen som är
skälig med hänsyn till befolkningstäthet och övriga omständigheter.
47 §
Vid bedömning av om ett insamlingssystem är lämpligt och rikstäck-
ande ska hänsyn tas till det som kommit fram vid samråd med kommunen en-
ligt 49 och 69 §§.
48 §
Ett insamlingssystem behöver inte ta emot konsumentelavfall som på
grund av kontaminering innebär en hälso- eller säkerhetsrisk för den som för-
väntas hantera avfallet på mottagningsplatsen.
Förberedande samråd om insamlingssystem
49 §
Den som avser att driva ett insamlingssystem ska innan den ansöker
om ett tillstånd enligt 45 § samråda med kommunerna och i det samrådet
1. utförligt redogöra för hur systemet ska organiseras och drivas,
2. utförligt redogöra för hur systemet ska samordnas med övriga insam-
lingssystem och kommunernas renhållningsskyldighet,
10
SFS 2014:1075
3. redogöra för vilka dispenser, tillstånd och lov som finns eller ska sökas
för verksamheten, och
4. undersöka vilka möjligheter kommunerna har att underlätta uppbyggna-
den av systemet genom att anvisa platser för insamling eller vidta andra åtgär-
der.
Kommunen ska ges tillfälle att lämna synpunkter på redogörelsen enligt
första stycket 1� 3.
50 §
Den som avser att driva ett insamlingssystem ska innan den ansöker
om ett tillstånd enligt 45 § samråda med andra som har tillstånd att driva in-
samlingssystem och i det samrådet undersöka möjligheterna att samordna
systemet med övriga system.
Prövning av ansökan om tillstånd att driva ett insamlingssystem
51 §
Frågor om tillstånd enligt 45 § prövas av Naturvårdsverket.
52 §
En ansökan om tillstånd ska vara skriftlig och innehålla uppgifter
1. om sökandens namn, kontaktuppgifter och person- eller organisations-
nummer eller, om sådant inte finns, sökandens nationella eller europeiska
skatteregistreringsnummer,
2. om hur insamlingssystemet ska utformas och drivas,
3. om hur betryggande säkerhet ska ställas för de kostnader som är för-
enade med att samla in och behandla det elavfall som systemet ska ta hand om
enligt ett sådant åtagande som avses i 40 § 1,
4. om vad som har framkommit vid samråd enligt 49 §, och
5. som i övrigt behövs för en prövning av om systemet är lämpligt och riks-
täckande enligt 46 §.
53 §
Ett tillstånd enligt 45 § får ges endast till den som har
1. personella, tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar att
driva ett insamlingssystem som uppfyller kraven i 46 §,
2. ingått avtal med en producent eller producentrepresentant om att för
konsumentelutrustning göra ett sådant åtagande som avses i 40 §, och
3. samrått med kommunerna enligt 49 §.
54 §
Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att verksamhe-
ten under hela tillståndstiden ska uppfylla kraven i 46 §.
55 §
Naturvårdsverket ska informera allmänheten om vilka som har till-
stånd att driva ett insamlingssystem enligt 45 §.
Driften av ett insamlingssystem
56 §
Den som driver ett insamlingssystem ska
1. fortlöpande se till att systemet uppfyller kraven i 46 §,
2. snarast underrätta Naturvårdsverket om sådana förändringar av hur sys-
temet organiseras eller drivs som kan påverka bedömningen av systemets
lämplighet och täckningsgrad,
3. snarast underrätta Naturvårdsverket om vad som kommer fram vid sam-
råd enligt 69 §,
11
SFS 2014:1075
4. senast den 31 mars varje år lämna uppgift till Naturvårdsverket om med
vilka producenter och producentrepresentanter som avtal om sådant åtgande
om att ta hand om elutrustning som avses i 40 § har ingåtts,
5. senast den 31 mars varje år lämna uppgifter till Naturvårdsverket om den
mängd konsumentelavfall som under det närmast föregående kalenderåret har
samlats in, och
a) hur stor mängd av det insamlade avfallet som har lämnats för att behand-
las i Sverige,
b) hur stor mängd av det insamlade avfallet som har transporterats till ett
annat land, och
c) i fråga om avfall som har transporterats till ett land utanför EU, hur stor
mängd som i det andra landet har behandlats under villkor som är likvärdiga
med kraven i förordningarna (EG) nr 1013/2006 och (EG) nr 1418/2007,
6. lämna de uppgifter till kommunen som den behöver för att uppfylla kra-
ven i 68 §.
Uppgifter om mängder enligt första stycket 5 ska avse avfallets vikt och
specificeras i de kategorier av utrustning enligt 19 § som avfallet utgörs av
och hur mycket som har förberetts för att återanvändas, hur mycket som har
materialåtervunnits, hur mycket som har återvunnits på annat sätt och hur
mycket som har bortskaffats.
Särskild mottagning av konsumentelavfall
57 §
Den som yrkesmässigt säljer eller skänker ny konsumentelutrustning
till en användare ska, i samband med tillgängliggörandet, gratis ta emot mot-
svarande mängd konsumentelavfall från användaren, om avfallet utgörs av el-
utrustning av samma typ eller med motsvarande funktion som den nya utrust-
ningen.
58 §
Den som i en butikslokal yrkesmässigt säljer eller skänker elutrustning
till användare ska gratis ta emot konsumentelavfall i butiken eller i dess ome-
delbara närhet, om
1. de delar av butiken som är avsedda för försäljning av elutrustning sam-
mantaget är 400 kvadratmeter eller större, och
2. avfallets yttermått är sådana att det varken på längden, bredden eller dju-
pet överstiger 25 centimeter.
59 §
Bestämmelserna i 57 och 58 §§ gäller inte avfall som på grund av kon-
taminering innebär en hälso- eller säkerhetsrisk för den som förväntas hantera
avfallet på mottagningsplatsen.
60 §
Den som har tagit emot elavfall enligt 57 eller 58 § ska lämna avfallet
till ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 45 §.
61 §
Den som säljer eller skänker konsumentelutrustning till en användare
enligt 57 eller 58 § ska informera användaren om möjligheten att lämna elav-
fall till säljaren. Informationen ska lämnas vid överlåtelsetillfället eller genom
tydlig information i butiken.
12
SFS 2014:1075
Producentansvar för rapportering
62 §
En producent ska senast den 31 mars varje år rapportera till Natur-
vårdsverket den mängd elutrustning som producenten eller producentrepre-
sentantens huvudman har gjort tillgänglig på den svenska marknaden under
det närmast föregående kalenderåret. Rapporteringen ska vara specificerad på
samma sätt som en anmälan enligt 34 §. Mängden elutrustning ska anges i
vikt.
63 §
I fråga om annat elavfall än konsumentelavfall ska en producent se till
att Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år får uppgifter motsvarande de
som enligt 56 § första stycket 5 ska lämnas för konsumentelavfall.
Sammanställning av information om producenter och
avfallshantering
64 §
Naturvårdsverket ska i ett register sammanställa den information som
lämnats enligt 32 och 33 §§.
65 §
Naturvårdsverket ska i ett register årsvis sammanställa information om
1. den mängd elutrustning som har släppts ut på den svenska marknaden,
2. den mängd elavfall som har samlats in i Sverige,
3. den mängd elavfall som har transporterats till ett annat land för att be-
handlas,
4. den mängd elavfall som har lämnats för återvinning,
5. den mängd elavfall som i Sverige har förberetts för återanvändning, ma-
terialåtervunnits eller återvunnits på annat sätt.
Om information enligt första stycket 1� 4 saknas, ska Naturvårdsverket
grunda uppgifterna på dokumenterade bedömningar. I sammanställningen ska
Naturvårdsverket ange vilka uppgifter som grundar sig på sådana bedöm-
ningar.
Producentansvar för lämnande av information
66 §
En producent som släpper ut en ny sorts elutrustning på unionsmarkna-
den ska se till att information finns tillgänglig om vilka komponenter och vil-
ket material som ingår i utrustningen och var i utrustningen som det kan fin-
nas farliga ämnen och blandningar. Producenten ska även göra annan infor-
mation tillgänglig som behövs för att avfallet ska kunna behandlas på ett
miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt.
Informationen ska senast ett år efter det att utrustningen släpptes ut på
marknaden göras tillgänglig gratis för den som behandlar elavfall. Informatio-
nen ska göras tillgänglig i form av handböcker eller genom elektroniska me-
dier.
67 §
En producent ska se till att andra än privathushåll får information om
1. den skyldighet att sortera ut elavfall och hantera det skilt från annat av-
fall som finns i avfallsförordningen (2011:927),
2. syftet med att hantera elavfall skilt från annat avfall, och
3. hur elavfall kan lämnas till producenten eller till ett insamlingssystem.
13
SFS 2014:1075
Informationen ska utformas och lämnas på ett sådant sätt att den är lättbe-
griplig och når den som kan antas vilja lämna elavfall till en producent eller
till ett insamlingssystem.
Kommunens ansvar att informera
68 §
Kommunen ska lämna information till privathushåll om
1. innebörden av den märkning som avses i 39 §,
2. vikten av att hantera elutrustning och elavfall på ett lämpligt sätt med
hänsyn till de effekter på människors hälsa och miljön som farliga ämnen och
blandningar i elutrustning kan ge upphov till,
3. syftet med att hantera elavfall skilt från annat avfall,
4. skyldigheten att sortera ut elavfall och hantera det skilt från annat avfall
enligt avfallsförordningen (2011:927),
5. tillgängliga insamlingssystem, och
6. hur privathushållen kan bidra till att mer konsumentelutrustning återan-
vänds och mer konsumentelavfall återvinns.
Kommunen ska ge den som driver ett insamlingssystem möjlighet att
lämna synpunkter på informationens utformning.
Samråd
69 §
Den som driver ett insamlingssystem ska, om det behövs eller om en
kommun begär det, samråda med kommunen om
1. hur systemet organiseras och drivs,
2. hur systemet samordnas med övriga insamlingssystem och kommunens
renhållningsskyldighet, och
3. andra väsentliga frågor som rör systemet.
70 §
Den som driver ett insamlingssystem ska, om det behövs, samråda med
andra som har tillstånd att driva insamlingssystem om hur systemen kan sam-
ordnas.
Rapportering och informationsutbyte
71 §
Naturvårdsverket ska rapportera till Europeiska kommissionen i enlig-
het med artikel 16.5 i direktiv 2012/19/EU.
72 §
Naturvårdsverket ska fullgöra de skyldigheter i fråga om samarbete
och utbyte av information som följer av artikel 18 i direktiv 2012/19/EU.
�&terkallelse av tillstånd
73 §
Naturvårdsverket får återkalla tillståndet om insamlingssystemet inte
uppfyller kraven i denna förordning.
Tillståndet får inte återkallas om bristerna endast har ringa betydelse.
Tillsyn
74 §
Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötill-
synsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det operativa tillsynsansvar
14
SFS 2014:1075
som hör samman med denna förordning finns i 26 kap. 3 § tredje stycket mil-
jöbalken och i 2 kap. 4, 24, 29 och 30 §§ miljötillsynsförordningen.
Avgifter
75 §
I förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt
miljöbalken finns bestämmelser om avgifter.
Sanktioner
76 §
Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör
sina skyldigheter att
1. se till att elutrustningen är märkt enligt vad som följer av 39 §,
2. ta hand om elavfall i enlighet med 40 §, 41 § första stycket och 42 §, och
3. lämna information enligt 66 §.
Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud enligt
26 kap. miljöbalken får inte dömas till straff enligt denna förordning för gär-
ning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.
Till ansvar enligt denna förordning döms inte om gärningen är belagd med
straff enligt 29 kap. miljöbalken.
77 §
Bestämmelser om miljösanktionsavgifter finns i förordningen
(2012:259) om miljösanktionsavgifter.
�verklagande
78 §
Bestämmelser om överklagande finns i 19 kap. 1 § tredje stycket mil-
jöbalken.
Bemyndigande
79 §
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av
denna förordning.
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2014.
2. Bestämmelserna i 40 och 57� 61 §§ tillämpas första gången i fråga om
konsumentelutrustning som görs tillgänglig på den svenska marknaden efter
utgången av september 2015.
3. Bestämmelserna i 45� 47, 49� 61, 70 och 73 §§ tillämpas första gången i
fråga om insamlingssystem som avses att drivas efter utgången av september
2015.
4. Genom förordningen upphävs förordningen (2005:209) om producent-
ansvar för elektriska och elektroniska produkter.
5. Bestämmelserna i 12� 18, 23� 25 och 30 §§ och i 31 § första stycket 2
och 3 och andra och tredje styckena i den upphävda förordningen gäller dock
fortfarande för elutrustning som görs tillgänglig på marknaden före utgången
av september 2015.
15
SFS 2014:1075
På regeringens vägnar
LENA EK
Egon Abresparr
(Miljödepartementet)
16
SFS 2014:1075
Bilaga 1
1. Stora hushållsapparater
Stora apparater som tillverkats för att normalt användas för
� matlagning eller annan bearbetning av livsmedel,
� uppvärmning, varmhållning, kylhållning, bevarande eller annan förva-
ring av livsmedel,
� öppning eller försegling av kärl eller förpackningar,
� diskning, tvättning, torkning, städning eller annan rengöring,
� uppvärmning av rum, sängar, sittmöbler eller motsvarande,
� fläktning, ventilation eller annan luftkonditionering,
� strykning, mangling eller annan vård av kläder eller textilier,
� pumpning av luft eller vätska, eller
� skötsel, vård eller annan hantering av apparater som avses i de åtta när-
mast föregående strecksatserna
2. Små hushållsapparater
Små apparater som tillverkats för att normalt användas för
� matlagning eller annan bearbetning av livsmedel,
� uppvärmning, varmhållning, kylhållning, bevarande eller annan förva-
ring av livsmedel,
� öppning eller försegling av kärl eller förpackningar,
� diskning, tvättning, torkning, städning eller annan rengöring,
� fläktning, ventilation eller annan luftkonditionering,
� strykning, mangling eller annan vård av kläder eller textilier,
� sömnad, stickning, vävning eller annan bearbetning av textila eller andra
jämförliga material,
� hårklippning, hårtorkning, tandborstning, massage eller annan kropps-
vård,
� pumpning av luft eller vätska,
� mätning, redovisning eller återgivande av tid,
� vägning, eller
� skötsel, vård eller annan hantering av apparater som avses i de elva när-
mast föregående strecksatserna.
3. It- och telekommunikationsutrustning
Elutrustning som tillverkats för att samla in, lagra, bearbeta, presentera eller
kommunicera information (it-utrustning) eller för att normalt användas i kon-
torsverksamhet. Med kontorsverksamhet avses verksamhet som normalt ut-
förs på kontor, oavsett var verksamheten äger rum. I kategorin ingår även el-
utrustning som tillverkats för att normalt användas för att via telekommunika-
tion överföra ljud, bild eller annan information (telekomutrustning).
I kategorin ingår sådan it-utrustning och kontorsutrustning som normalt an-
vänds för
� ord-, text-, siffer-, bild- eller ljudbehandling eller annan behandling av in-
formation,
� lagring eller överföring av information,
� framställning eller presentation av text eller bild,
17
SFS 2014:1075
� kopiering,
� häftning, hålstansning, vikning, kuvertering, klistring, klippning, skär-
ning, förstöring eller annan bearbetning av papper eller motsvarande,
� mätning, vägning, räkning, sortering, stämpling eller frankering, eller
� skötsel eller annan behandling av kontorsmaterial.
I kategorin ingår telekomutrustning som normalt används för att
� sända eller ta emot ljud, bild eller annan information som överförs via ett
telekommunikationsnät (t.ex. telefoner, faxar och telefonsvarare),
� inom ett telekommunikationsnät överföra ljud, bild eller annan informa-
tion (t.ex. telefonväxlar), eller
� i anslutning till ett telekommunikationsnät kalla på uppmärksamhet om
att ljud, bild eller annan information förmedlas via nätet (t.ex. elutrustning för
att med ljud eller ljus förstärka ringsignaler).
4. Ljud- och bildutrustning och solcellspaneler
Elutrustning som tillverkats för att normalt användas för att ta upp eller återge
ljud eller bild och som inte är telekomutrustning enligt denna bilaga. Med ljud
eller bild avses även de signaler eller annan teknik varigenom ljud eller bild
förmedlas.
I kategorin ingår TV-, audio- och videoutrustning samt musikinstrument
som normalt används för
� sändning, mottagning, avkodning eller förstärkning av ljud- eller bild-
signaler som förmedlas via radio eller tv,
� upptagning, inspelning, lagring, uppspelning eller återgivning av ljud el-
ler bild,
� förstärkning av ljud eller bild, eller
� mixning eller skapande av ljud eller bild.
I kategorin ingår elutrustning som tillverkats för framställning av fotogra-
fisk bild eller som hjälpmedel vid framställning av fotografisk bild.
I kategorin ingår solcellspaneler.
5. Belysningsutrustning
Elutrustning som tillverkats för att normalt användas
� som ljuskälla,
� för spridning eller styrning av ljus, eller
� som hjälpmedel för spridning eller styrning av ljus.
6. Elektriska och elektroniska verktyg
Elutrustning som tillverkats för att normalt användas för
� svarvning, fräsning, slipning, polering, sågning, kapning, hyvling, skär-
ning, klippning, borrning, håltagning, stansning, falsning, böjning eller annan
liknande bearbetning av trä, metall eller andra material,
� nitning, spikning, skruvning eller borttagning av nitar, spikar, skruvar
eller annan liknande användning,
� svetsning, lödning eller annan liknande användning,
� sprutning, sprejning, spridning eller annan behandling av flytande eller
gasformiga ämnen,
� gräsklippning eller annan trädgårdsskötsel,
18
SFS 2014:1075
� sömnad, eller
� skötsel, vård eller annan hantering av elutrustning som avses i de sex när-
mast föregående strecksatserna.
7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning
Elutrustning som tillverkats för att normalt användas för spel, lek, fritid eller
sport.
8. Medicintekniska produkter
Med medicintekniska produkter avses sådana produkter och tillbehör som av-
ses i artikel 1.2 a eller b i rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om
medicintekniska produkter, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/47/EG, och som är elutrustning.
I kategorin ingår elutrustning som tillverkats för att normalt användas för
att hos människor eller djur
� påvisa, förebygga, undersöka, övervaka, behandla eller lindra en sjuk-
dom,
� påvisa, förebygga, undersöka, övervaka, behandla, lindra eller kompen-
sera för en skada eller en funktionsnedsättning, eller
� kontrollera fertilitet.
I kategorin ingår även frysar och laboratorieutrustning för in vitro-diagnos-
tik.
9. �vervaknings- och kontrollinstrument
Elutrustning som tillverkats för att normalt användas för
� att varna för, mäta eller reglera värme,
� att varna för eller mäta rök,
� mätning, vägning eller justering av hushålls- eller laboratorieutrustning,
eller
� övervakning eller kontroll i industrianläggningar.
10. Automater
Automater och annan elutrustning som har tillverkats för uttag av pengar eller
för att automatiskt leverera varor.
19
SFS 2014:1075
Bilaga 2
Symbolen för elutrustning som ska samlas in separat består av en överkryssad
soptunna på hjul. Symbolen ska tryckas på ett synligt ställe, vara tydligt läs-
bar och outplånlig.
Norstedts Juridik AB/Fritzes
Elanders Sverige AB, 2014