SFS 2014:364 Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293);

utfärdad den 15 maj 2014.

Regeringen föreskriver

1 i fråga om strålskyddsförordningen (1988:293)

dels att 13 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fem nya paragrafer, 13 b–13 e och 14 c §§, och när-

mast före 13 b och 14 c §§ nya rubriker av följande lydelse.

13 §

2

Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om

1. tillstånd enligt 20 och 21 §§ strålskyddslagen (1988:220) beträffande
a) radioaktiva ämnen,
b) tekniska anordningar, och
c) slutförvaring utomlands av radioaktivt avfall eller annat radioaktivt

ämne som det inte finns någon planerad och godtagbar användning för, och

2. medgivande att ta hand om oförtullade radioaktiva ämnen och tekniska

anordningar enligt 25 § strålskyddslagen.

Vid tillståndsprövningen ska Strålsäkerhetsmyndigheten beakta att onödig

spridning av radiologisk utrustning hindras.

Om Strålsäkerhetsmyndigheten finner att ett ärende enligt första stycket 1 c

har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, ska myndigheten med
ett eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning.

Förutsättningar för att tillåta slutförvaring utomlands

13 b §

För att ett sådant avtal om slutförvaring utomlands som avses i

20 b § 1 strålskyddslagen (1988:220) ska kunna godtas vid en tillståndspröv-
ning krävs det att det land där slutförvaring ska ske

1. är medlem i Internationella atomenergiorganet och efterlever dess till-

lämpliga säkerhetsstandarder,

2. har undertecknat, ratificerat och följer
a) konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och

om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall (SÖ 1999:60),

b) konventionen om bistånd i händelse av kärnteknisk olycka eller ett nöd-

läge med radioaktiva ämnen (SÖ 1992:81), och

c) konventionen om tidig information vid en kärnenergiolycka

(SÖ 1987:3),

1 Jfr rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemen-
skapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radio-
aktivt avfall, i den ursprungliga lydelsen.

2 Senaste lydelse 2008:457.

SFS 2014:364

Utkom från trycket
den 27 maj 2014

2

SFS 2014:364

3. har undertecknat, ratificerat och följer
a) Wienkonventionen om civilrättsligt ansvar för atomskada av den 21 maj

1963,

b) Wienkonventionens ändringsprotokoll av den 29 september 1997,
c) konventionen om supplerande ersättning för atomskada av den 12 sep-

tember 1997, eller

d) Pariskonventionen om skadeståndsansvar på atomenergins område av

den 29 juli 1960 (SÖ 1968:17) i dess lydelse enligt tilläggsprotokollet av den
28 januari 1964 och ändringsprotokollet av den 16 november 1982, och

5. följer Solaskonventionen av den 1 november 1974 och dess tillägg,

Chicagokonventionen av den 7 december 1944 och dess tillägg samt andra
internationella instrument avseende säkerhet vid transport av farligt gods.

13 c §

Ett sådant avtal om slutförvaring utomlands som avses i 20 b § 1

strålskyddslagen (1988:220) får godtas vid en tillståndsprövning endast om
avtalet kan anses lämpligt med hänsyn till politiska, ekonomiska, sociala,
etiska och vetenskapliga faktorer samt allmän säkerhet.

13 d §

Innan en fråga om tillstånd till slutförvaring i ett land utanför Euro-

peiska atomenergigemenskapen enligt 20 § första stycket 5 strålskyddslagen
(1988:220) avgörs ska Strålsäkerhetsmyndigheten vidta rimliga åtgärder för
att försäkra sig om att

1. det land där slutförvaring ska ske har ingått ett avtal med Europeiska

atomenergigemenskapen som omfattar kärnavfall, annat kärnämne som inte
är avsett att användas på nytt och annat radioaktivt avfall,

2. det land där slutförvaring ska ske har ett program för hantering och slut-

förvaring av radioaktivt avfall med mål om en hög säkerhetsnivå som är lik-
värdiga med de mål som uppställs i rådets direktiv 2011/70/Euratom av den
19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och
säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i den ursprung-
liga lydelsen, och

3. den anläggning där slutförvaring ska ske
a) omfattas av ett tillstånd att ta emot det radioaktiva avfall som är avsett

att slutförvaras,

b) är i drift innan transporten av det radioaktiva avfallet från Sverige är be-

räknad att påbörjas, och

c) sköts i enlighet med kraven i det program som avses i 2.

13 e §

En ansökan om ett sådant tillstånd till slutförvaring utomlands som

avses i 20 § första stycket 5 strålskyddslagen (1988:220) ska innehålla

1. uppgifter om hur det radioaktiva avfallet slutligt ska tas om hand, och
2. en skriftlig försäkran från det andra landet om att förutsättningarna i

13 b § är uppfyllda och, om ansökan avser slutförvaring utanför Europeiska
atomenergigemenskapen, om att förutsättningarna i 13 d § är uppfyllda.

Underrättelse till Europeiska kommissionen

14 c §

Om ett tillstånd till slutförvaring utanför Europeiska atomenergi-

gemenskapen har getts enligt 20 § första stycket 5 strålskyddslagen
(1988:220), ska Strålsäkerhetsmyndigheten underrätta Europeiska kommissi-

3

SFS 2014:364

onen om innehållet i det avtal som avses i 20 b § 1 samma lag. Underrättelsen
ska ske innan transporten av det radioaktiva avfallet från Sverige påbörjas.

Denna förordning träder i kraft den 15 juni 2014.

På regeringens vägnar

ESKIL ERLANDSSON

Egon Abresparr
(Miljödepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014