SFS 2014:649 Lag om ändring i rättegångsbalken

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i r�tteg�ngsbalken; utf�rdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken2 dels att 23 kap. 17 � ska upph�ra att g�lla, dels att 7 kap. 9 �, 9 kap. 10 �, 20 kap. 5 �, 23 kap. 3 och 4 a ��, 24 kap. 8 �, 25 kap. 1 �, 28 kap. 4 �, 35 kap. 14 �, 36 kap. 16 � och 48 kap. 14 � ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till 7 kap. ska lyda Om �klagare och om j�v mot anst�llda vid brottsbek�mpande myndigheter. 7 kap. 9 � 3 Det som anges i 6 � om �klagare till�mpas �ven p� anst�llda vid Polis- myndigheten, S�kerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevak- ningen som har att vidta �tg�rd eller meddela beslut enligt denna balk. En fr�ga om j�v pr�vas av respektive myndighet. 9 kap. 10 � 4 Ska n�gon h�mtas till ett sammantr�de inf�r r�tten, f�r han eller hon, om inte annat f�ljer av det som s�gs nedan, inte omh�ndertas tidigare �n vad som �r n�dv�ndigt f�r att han eller hon ska kunna inst�llas omedelbart till sammantr�det. Om ett h�mtningsf�rs�k tidigare har misslyckats, eller det annars p� grund av vad som �r k�nt om den som ska h�mtas finns s�rskild anledning till det, f�r r�tten eller Polismyndigheten besluta att han eller hon f�r omh�ndertas tidigare �n vad som f�ljer av f�rsta stycket. Omh�ndertagande f�r i s�dant fall �ga rum h�gst sex timmar eller, om r�tten beslutat, h�gst arton timmar tidi- gare �n vad som f�ljer av f�rsta stycket. Vid r�ttens pr�vning ska det s�rskilt beaktas vilka ol�genheter det kan antas medf�ra att den som ska h�mtas inte �r n�rvarande vid sammantr�det inf�r r�tten. Den som har omh�ndertagits enligt andra stycket �r skyldig att i avvaktan p� inst�llelsen stanna kvar p� den plats som best�ms av Polismyndigheten. Om den omh�ndertagne ska inst�llas i brottm�l som tilltalad f�r han eller hon tas i f�rvar. 1 Prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:JuU23, rskr. 2013/14:262. 2 Senaste lydelse av rubriken till 7 kap. 2006:83. 3 Senaste lydelse 2006:83. 4 Senaste lydelse 1998:24. SFS 2014:649 Utkom fr�n trycket den 27 juni 2014 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:649 Den som har omh�ndertagits enligt denna paragraf f�r inte underkastas annan inskr�nkning i sin frihet �n vad som kr�vs med h�nsyn till �ndam�let med omh�ndertagandet, ordningen eller allm�n s�kerhet. 20 kap. 5 � En m�ls�gande f�r ange ett brott till �tal hos �klagare eller Polismyndig- heten. 23 kap. 3 � 5 Beslut att inleda en f�runders�kning ska fattas av Polismyndigheten, S�kerhetspolisen eller �klagaren. Har f�runders�kningen inletts av Polismyn- digheten eller S�kerhetspolisen och �r saken inte av enkel beskaffenhet, ska ledningen av f�runders�kningen om brottet �vertas av �klagaren, s� snart n�gon sk�ligen kan misst�nkas f�r brottet. �klagaren ska ocks� i annat fall �verta ledningen n�r det �r motiverat av s�rskilda sk�l. N�r f�runders�kningen leds av �klagaren, f�r han eller hon anlita bitr�de av Polismyndigheten eller S�kerhetspolisen f�r att genomf�ra den. �klagaren f�r ocks� uppdra �t en polisman att vidta en viss �tg�rd som h�r till f�runders�k- ningen, om det �r l�mpligt med h�nsyn till �tg�rdens beskaffenhet. Det som i denna balk f�reskrivs om Polismyndigheten g�ller f�r S�kerhets- polisen d� den leder f�runders�kning eller bitr�der �klagare i en f�runders�k- ning. Innan f�runders�kning hunnit inledas, f�r en polisman h�lla f�rh�r och vidta andra utrednings�tg�rder som �r av betydelse f�r utredningen. 4 a � 6 En f�runders�kning f�r vidare l�ggas ned 1. om fortsatt utredning skulle kr�va kostnader som inte st�r i rimligt f�r- h�llande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straff- v�rde inte �verstiger f�ngelse i tre m�nader, eller 2. om det kan antas att �tal f�r brottet inte skulle komma att ske till f�ljd av best�mmelser om �talsunderl�telse i 20 kap. eller om s�rskild �talspr�vning samt n�got v�sentligt allm�nt eller enskilt intresse inte �sidos�tts genom att f�runders�kningen l�ggs ned. Om det finns f�ruts�ttningar f�r att l�gga ned en f�runders�kning enligt f�rsta stycket redan innan en s�dan har inletts, f�r det beslutas att f�runder- s�kning inte ska inledas. Beslut enligt denna paragraf att l�gga ned en f�runders�kning meddelas av den �klagare som leder f�runders�kningen om det kan antas att �tal f�r brottet inte skulle komma att ske till f�ljd av best�mmelserna om �talsunderl�telse i 20 kap. 7 � f�rsta stycket eller om s�rskild �talspr�vning. Detsamma g�ller beslut att inte inleda f�runders�kning i motsvarande fall. Om f�runders�k- ningen leds av Polismyndigheten beslutar unders�kningsledaren i dessa fr�gor. �vriga beslut enligt denna paragraf meddelas av �klagare. 5 Senaste lydelse 1994:1412. 6 Senaste lydelse 2012:46. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:649 24 kap. 8 � 7 Har ett beslut att anh�lla en misst�nkt meddelats i hans eller hennes fr�nvaro, ska han eller hon, s� snart beslutet har verkst�llts, f�rh�ras av en polisman eller �klagare. Har �klagaren inte redan underr�ttats om frihetsbe- r�vandet, ska det skyndsamt anm�las till honom eller henne. �klagaren ska efter f�rh�ret omedelbart besluta om den misst�nkte ska f�rbli anh�llen. Har n�gon gripits enligt 7 �, ska han eller hon s� snart som m�jligt f�rh�ras av en polisman eller �klagare. Har �klagaren inte redan underr�ttats om fri- hetsber�vandet, ska det skyndsamt anm�las till honom eller henne. �klagaren ska efter f�rh�ret omedelbart besluta om den misst�nkte ska anh�llas. Anh�lls inte den misst�nkte, ska �klagaren omedelbart h�va beslutet om gripande. Innan �klagaren har underr�ttats om frihetsber�vandet, f�r beslutet om gri- pande h�vas av Polismyndigheten, om det �r uppenbart att det inte finns sk�l f�r fortsatt frihetsber�vande. I omedelbar anslutning till gripandet f�r beslutet under samma f�ruts�ttningar h�vas �ven av den polisman som har fattat be- slutet. Om den som misst�nks f�r brott avviker och det finns sk�l f�r anh�llande, f�r �klagaren efterlysa honom eller henne. 25 kap. 1 � 8 Om n�gon �r sk�ligen misst�nkt f�r ett brott p� vilket f�ngelse kan f�lja och det med h�nsyn till brottets beskaffenhet, den misst�nktes f�rh�llande eller n�gon annan omst�ndighet finns risk f�r att han eller hon avviker eller p� n�got annat s�tt undandrar sig lagf�ring eller straff men det i �vrigt inte finns anledning att anh�lla eller h�kta den misst�nkte, f�r han eller hon, om det �r tillr�ckligt, i st�llet 1. meddelas f�rbud att utan tillst�nd l�mna anvisad vistelseort (resef�rbud), eller 2. f�rel�ggas att p� viss ort och vissa tider anm�la sig hos Polismyndig- heten (anm�lningsskyldighet). Oberoende av brottets beskaffenhet f�r ocks� resef�rbud eller anm�lnings- skyldighet beslutas, om det finns risk f�r att den misst�nkte genom att bege sig fr�n riket undandrar sig lagf�ring eller straff. Finns det sk�l att h�kta eller anh�lla n�gon, men kan det antas att syftet kan tillgodoses genom resef�rbud eller anm�lningsskyldighet, f�r beslut om detta meddelas �ven i andra fall �n som avses i f�rsta stycket. Resef�rbud eller anm�lningsskyldighet f�r �l�ggas endast om sk�len f�r �t- g�rden uppv�ger det intr�ng eller men i �vrigt som den inneb�r f�r den miss- t�nkte eller n�got annat motst�ende intresse. 28 kap. 4 � 9 F�rordnande om husrannsakan meddelas, utom i fall som avses i tredje stycket, av unders�kningsledaren, �klagaren eller r�tten. F�rordnande om husrannsakan f�r delgivning ska alltid meddelas av r�tten. Kan i annat fall husrannsakan antas bli av stor omfattning eller medf�ra synnerlig ol�genhet 7 Senaste lydelse 1998:24. 8 Senaste lydelse 1989:650. 9 Senaste lydelse 1995:637. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:649 f�r den hos vilken �tg�rden f�retas, b�r, om det inte �r fara i dr�jsm�l, �tg�r- den inte vidtas utan r�ttens f�rordnande. Fr�ga om husrannsakan f�r r�tten ta upp p� yrkande av unders�kningsleda- ren eller �klagaren. Efter �talet f�r r�tten �ven p� yrkande av m�ls�gande eller sj�lvmant ta upp en s�dan fr�ga. Fr�ga om husrannsakan f�r delgivning tas upp av r�tten sj�lvmant eller p� yrkande av Polismyndigheten eller �klagaren. F�rordnande om husrannsakan f�r efters�kande av den som ska h�ktas enligt beslut som avses i 24 kap. 17 � tredje stycket eller h�mtas till inst�llelse vid r�tten meddelas av Polismyndigheten eller polisman enligt best�mmelser i polislagen (1984:387). 35 kap. 14 � 10 En ber�ttelse, som n�gon har avgett skriftligen med anledning av en redan inledd eller f�rest�ende r�tteg�ng, eller en uppteckning av en ber�ttelse, som n�gon med anledning av en s�dan r�tteg�ng l�mnat inf�r �klagare eller Polismyndigheten eller annars utom r�tta, f�r �beropas som bevis i r�tte- g�ngen endast 1. om det �r s�rskilt f�reskrivet, 2. om f�rh�r med den som l�mnat ber�ttelsen inte kan h�llas vid eller utom huvudf�rhandling eller i �vrigt inf�r r�tten eller 3. om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till de kostnader eller ol�gen- heter som ett f�rh�r vid eller utom huvudf�rhandling kan antas medf�ra, vad som kan antas st� att vinna med ett s�dant f�rh�r, ber�ttelsens betydelse och �vriga omst�ndigheter. �ven i annat fall �n som s�gs i f�rsta stycket f�r dock i tvistem�l en s�dan skriftlig ber�ttelse eller uppteckning av en ber�ttelse som avses d�r �beropas som bevis i r�tteg�ngen, om parterna godtar det och det inte �r uppenbart ol�mpligt. Vad som s�gs i f�rsta och andra styckena om en skriftlig eller upptecknad ber�ttelse ska ocks� till�mpas i fr�ga om en ljudupptagning eller en ljud- och bildupptagning av en ber�ttelse. 36 kap. 16 � 11 Ett vittne ska l�mna sin ber�ttelse muntligen. Vittnet f�r dock med r�ttens medgivande anv�nda sig av anteckningar till st�d f�r minnet. Vid ett vittnesf�rh�r f�r det som vittnet tidigare har ber�ttat inf�r r�tta eller inf�r �klagare eller Polismyndigheten l�ggas fram endast n�r vittnets ber�t- telse vid f�rh�ret avviker fr�n vad han eller hon tidigare har ber�ttat eller n�r vittnet vid f�rh�ret f�rklarar att han eller hon inte kan eller inte vill yttra sig. Avser f�rh�ret n�gon som tidigare har h�rts inf�r r�tta och har det f�rra f�r- h�ret dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning, f�r dock f�rh�ret inledas med en uppspelning av upptagningen. Har den tidigare bevisupptag- ningen skett i l�gre r�tt, ska f�rh�ret i h�gre r�tt inledas med en s�dan upp- spelning, om det inte �r ol�mpligt. 10 Senaste lydelse 2005:683. 11 Senaste lydelse 2005:683. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2014:649 48 kap. 14 � 12 Regeringen f�r meddela f�reskrifter om det h�gsta belopp, till vilket ordningsbot f�r best�mmas, och om andra begr�nsningar f�r anv�ndningen av f�rel�ggande av ordningsbot. Riks�klagaren v�ljer, i samr�d med Polismyndigheten, ut de brott f�r vilka ordningsbot ska best�mmas. Riks�klagaren best�mmer ordningsbotens belopp f�r olika brott och anger �ven grunder f�r ber�kning av gemensam ordningsbot f�r flera brott. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r riks�klagaren uppdra �t en �ver�klagare att i fr�ga om vissa brott best�mma ordningsbotens belopp. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2015. P� regeringens v�gnar BEATRICE ASK Susanne S�dersten (Justitiedepartementet) 12 Senaste lydelse 2001:280. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i r�tteg�ngsbalken;

utf�rdad den 12 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om r�tteg�ngsbalken2

dels att 23 kap. 17 � ska upph�ra att g�lla,
dels att 7 kap. 9 �, 9 kap. 10 �, 20 kap. 5 �, 23 kap. 3 och 4 a ��, 24 kap.

8 �, 25 kap. 1 �, 28 kap. 4 �, 35 kap. 14 �, 36 kap. 16 � och 48 kap. 14 � ska
ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken till 7 kap. ska lyda Om �klagare och om j�v mot anst�llda

vid brottsbek�mpande myndigheter.

7 kap.

9 �

Det som anges i 6 � om �klagare till�mpas �ven p� anst�llda vid Polis-

myndigheten, S�kerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevak-
ningen som har att vidta �tg�rd eller meddela beslut enligt denna balk. En
fr�ga om j�v pr�vas av respektive myndighet.

9 kap.

10 �

Ska n�gon h�mtas till ett sammantr�de inf�r r�tten, f�r han eller hon,

om inte annat f�ljer av det som s�gs nedan, inte omh�ndertas tidigare �n vad
som �r n�dv�ndigt f�r att han eller hon ska kunna inst�llas omedelbart till
sammantr�det.

Om ett h�mtningsf�rs�k tidigare har misslyckats, eller det annars p� grund

av vad som �r k�nt om den som ska h�mtas finns s�rskild anledning till det,
f�r r�tten eller Polismyndigheten besluta att han eller hon f�r omh�ndertas
tidigare �n vad som f�ljer av f�rsta stycket. Omh�ndertagande f�r i s�dant fall
�ga rum h�gst sex timmar eller, om r�tten beslutat, h�gst arton timmar tidi-
gare �n vad som f�ljer av f�rsta stycket. Vid r�ttens pr�vning ska det s�rskilt
beaktas vilka ol�genheter det kan antas medf�ra att den som ska h�mtas inte
�r n�rvarande vid sammantr�det inf�r r�tten.

Den som har omh�ndertagits enligt andra stycket �r skyldig att i avvaktan

p� inst�llelsen stanna kvar p� den plats som best�ms av Polismyndigheten.
Om den omh�ndertagne ska inst�llas i brottm�l som tilltalad f�r han eller hon
tas i f�rvar.

1 Prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:JuU23, rskr. 2013/14:262.

2 Senaste lydelse av rubriken till 7 kap. 2006:83.

3 Senaste lydelse 2006:83.

4 Senaste lydelse 1998:24.

SFS 2014:649

Utkom fr�n trycket
den 27 juni 2014

SFS 2014:649

Den som har omh�ndertagits enligt denna paragraf f�r inte underkastas

annan inskr�nkning i sin frihet �n vad som kr�vs med h�nsyn till �ndam�let
med omh�ndertagandet, ordningen eller allm�n s�kerhet.

20 kap.

5 �

En m�ls�gande f�r ange ett brott till �tal hos �klagare eller Polismyndig-

heten.

23 kap.

3 �

Beslut att inleda en f�runders�kning ska fattas av Polismyndigheten,

S�kerhetspolisen eller �klagaren. Har f�runders�kningen inletts av Polismyn-
digheten eller S�kerhetspolisen och �r saken inte av enkel beskaffenhet, ska
ledningen av f�runders�kningen om brottet �vertas av �klagaren, s� snart
n�gon sk�ligen kan misst�nkas f�r brottet. �klagaren ska ocks� i annat fall
�verta ledningen n�r det �r motiverat av s�rskilda sk�l.

N�r f�runders�kningen leds av �klagaren, f�r han eller hon anlita bitr�de av

Polismyndigheten eller S�kerhetspolisen f�r att genomf�ra den. �klagaren f�r
ocks� uppdra �t en polisman att vidta en viss �tg�rd som h�r till f�runders�k-
ningen, om det �r l�mpligt med h�nsyn till �tg�rdens beskaffenhet.

Det som i denna balk f�reskrivs om Polismyndigheten g�ller f�r S�kerhets-

polisen d� den leder f�runders�kning eller bitr�der �klagare i en f�runders�k-
ning.

Innan f�runders�kning hunnit inledas, f�r en polisman h�lla f�rh�r och

vidta andra utrednings�tg�rder som �r av betydelse f�r utredningen.

4 a �

En f�runders�kning f�r vidare l�ggas ned

1. om fortsatt utredning skulle kr�va kostnader som inte st�r i rimligt f�r-

h�llande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straff-
v�rde inte �verstiger f�ngelse i tre m�nader, eller

2. om det kan antas att �tal f�r brottet inte skulle komma att ske till f�ljd av

best�mmelser om �talsunderl�telse i 20 kap. eller om s�rskild �talspr�vning
samt n�got v�sentligt allm�nt eller enskilt intresse inte �sidos�tts genom att
f�runders�kningen l�ggs ned.

Om det finns f�ruts�ttningar f�r att l�gga ned en f�runders�kning enligt

f�rsta stycket redan innan en s�dan har inletts, f�r det beslutas att f�runder-
s�kning inte ska inledas.

Beslut enligt denna paragraf att l�gga ned en f�runders�kning meddelas av

den �klagare som leder f�runders�kningen om det kan antas att �tal f�r brottet
inte skulle komma att ske till f�ljd av best�mmelserna om �talsunderl�telse i
20 kap. 7 � f�rsta stycket eller om s�rskild �talspr�vning. Detsamma g�ller
beslut att inte inleda f�runders�kning i motsvarande fall. Om f�runders�k-
ningen leds av Polismyndigheten beslutar unders�kningsledaren i dessa
fr�gor. �vriga beslut enligt denna paragraf meddelas av �klagare.

5 Senaste lydelse 1994:1412.

6 Senaste lydelse 2012:46.

SFS 2014:649

24 kap.

8 �

Har ett beslut att anh�lla en misst�nkt meddelats i hans eller hennes

fr�nvaro, ska han eller hon, s� snart beslutet har verkst�llts, f�rh�ras av en
polisman eller �klagare. Har �klagaren inte redan underr�ttats om frihetsbe-
r�vandet, ska det skyndsamt anm�las till honom eller henne. �klagaren ska
efter f�rh�ret omedelbart besluta om den misst�nkte ska f�rbli anh�llen.

Har n�gon gripits enligt 7 �, ska han eller hon s� snart som m�jligt f�rh�ras

av en polisman eller �klagare. Har �klagaren inte redan underr�ttats om fri-
hetsber�vandet, ska det skyndsamt anm�las till honom eller henne. �klagaren
ska efter f�rh�ret omedelbart besluta om den misst�nkte ska anh�llas. Anh�lls
inte den misst�nkte, ska �klagaren omedelbart h�va beslutet om gripande.

Innan �klagaren har underr�ttats om frihetsber�vandet, f�r beslutet om gri-

pande h�vas av Polismyndigheten, om det �r uppenbart att det inte finns sk�l
f�r fortsatt frihetsber�vande. I omedelbar anslutning till gripandet f�r beslutet
under samma f�ruts�ttningar h�vas �ven av den polisman som har fattat be-
slutet.

Om den som misst�nks f�r brott avviker och det finns sk�l f�r anh�llande,

f�r �klagaren efterlysa honom eller henne.

25 kap.

1 �

Om n�gon �r sk�ligen misst�nkt f�r ett brott p� vilket f�ngelse kan f�lja

och det med h�nsyn till brottets beskaffenhet, den misst�nktes f�rh�llande
eller n�gon annan omst�ndighet finns risk f�r att han eller hon avviker eller p�
n�got annat s�tt undandrar sig lagf�ring eller straff men det i �vrigt inte finns
anledning att anh�lla eller h�kta den misst�nkte, f�r han eller hon, om det �r
tillr�ckligt, i st�llet

1. meddelas f�rbud att utan tillst�nd l�mna anvisad vistelseort (resef�rbud),

eller

2. f�rel�ggas att p� viss ort och vissa tider anm�la sig hos Polismyndig-

heten (anm�lningsskyldighet).

Oberoende av brottets beskaffenhet f�r ocks� resef�rbud eller anm�lnings-

skyldighet beslutas, om det finns risk f�r att den misst�nkte genom att bege
sig fr�n riket undandrar sig lagf�ring eller straff.

Finns det sk�l att h�kta eller anh�lla n�gon, men kan det antas att syftet kan

tillgodoses genom resef�rbud eller anm�lningsskyldighet, f�r beslut om detta
meddelas �ven i andra fall �n som avses i f�rsta stycket.

Resef�rbud eller anm�lningsskyldighet f�r �l�ggas endast om sk�len f�r �t-

g�rden uppv�ger det intr�ng eller men i �vrigt som den inneb�r f�r den miss-
t�nkte eller n�got annat motst�ende intresse.

28 kap.

4 �

F�rordnande om husrannsakan meddelas, utom i fall som avses i tredje

stycket, av unders�kningsledaren, �klagaren eller r�tten. F�rordnande om
husrannsakan f�r delgivning ska alltid meddelas av r�tten. Kan i annat fall
husrannsakan antas bli av stor omfattning eller medf�ra synnerlig ol�genhet

7 Senaste lydelse 1998:24.

8 Senaste lydelse 1989:650.

9 Senaste lydelse 1995:637.

SFS 2014:649

f�r den hos vilken �tg�rden f�retas, b�r, om det inte �r fara i dr�jsm�l, �tg�r-
den inte vidtas utan r�ttens f�rordnande.

Fr�ga om husrannsakan f�r r�tten ta upp p� yrkande av unders�kningsleda-

ren eller �klagaren. Efter �talet f�r r�tten �ven p� yrkande av m�ls�gande eller
sj�lvmant ta upp en s�dan fr�ga. Fr�ga om husrannsakan f�r delgivning tas
upp av r�tten sj�lvmant eller p� yrkande av Polismyndigheten eller �klagaren.

F�rordnande om husrannsakan f�r efters�kande av den som ska h�ktas

enligt beslut som avses i 24 kap. 17 � tredje stycket eller h�mtas till inst�llelse
vid r�tten meddelas av Polismyndigheten eller polisman enligt best�mmelser i
polislagen (1984:387).

35 kap.

14 �

En ber�ttelse, som n�gon har avgett skriftligen med anledning av en

redan inledd eller f�rest�ende r�tteg�ng, eller en uppteckning av en ber�ttelse,
som n�gon med anledning av en s�dan r�tteg�ng l�mnat inf�r �klagare eller
Polismyndigheten eller annars utom r�tta, f�r �beropas som bevis i r�tte-
g�ngen endast

1. om det �r s�rskilt f�reskrivet,
2. om f�rh�r med den som l�mnat ber�ttelsen inte kan h�llas vid eller utom

huvudf�rhandling eller i �vrigt inf�r r�tten eller

3. om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till de kostnader eller ol�gen-

heter som ett f�rh�r vid eller utom huvudf�rhandling kan antas medf�ra, vad
som kan antas st� att vinna med ett s�dant f�rh�r, ber�ttelsens betydelse och
�vriga omst�ndigheter.

�ven i annat fall �n som s�gs i f�rsta stycket f�r dock i tvistem�l en s�dan

skriftlig ber�ttelse eller uppteckning av en ber�ttelse som avses d�r �beropas
som bevis i r�tteg�ngen, om parterna godtar det och det inte �r uppenbart
ol�mpligt.

Vad som s�gs i f�rsta och andra styckena om en skriftlig eller upptecknad

ber�ttelse ska ocks� till�mpas i fr�ga om en ljudupptagning eller en ljud- och
bildupptagning av en ber�ttelse.

36 kap.

16 �

Ett vittne ska l�mna sin ber�ttelse muntligen. Vittnet f�r dock med

r�ttens medgivande anv�nda sig av anteckningar till st�d f�r minnet.

Vid ett vittnesf�rh�r f�r det som vittnet tidigare har ber�ttat inf�r r�tta eller

inf�r �klagare eller Polismyndigheten l�ggas fram endast n�r vittnets ber�t-
telse vid f�rh�ret avviker fr�n vad han eller hon tidigare har ber�ttat eller n�r
vittnet vid f�rh�ret f�rklarar att han eller hon inte kan eller inte vill yttra sig.
Avser f�rh�ret n�gon som tidigare har h�rts inf�r r�tta och har det f�rra f�r-
h�ret dokumenterats genom en ljud- och bildupptagning, f�r dock f�rh�ret
inledas med en uppspelning av upptagningen. Har den tidigare bevisupptag-
ningen skett i l�gre r�tt, ska f�rh�ret i h�gre r�tt inledas med en s�dan upp-
spelning, om det inte �r ol�mpligt.

10 Senaste lydelse 2005:683.

11 Senaste lydelse 2005:683.

SFS 2014:649

48 kap.

14 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om det h�gsta belopp, till vilket

ordningsbot f�r best�mmas, och om andra begr�nsningar f�r anv�ndningen av
f�rel�ggande av ordningsbot.

Riks�klagaren v�ljer, i samr�d med Polismyndigheten, ut de brott f�r vilka

ordningsbot ska best�mmas.

Riks�klagaren best�mmer ordningsbotens belopp f�r olika brott och anger

�ven grunder f�r ber�kning av gemensam ordningsbot f�r flera brott. Om det
finns s�rskilda sk�l, f�r riks�klagaren uppdra �t en �ver�klagare att i fr�ga om
vissa brott best�mma ordningsbotens belopp.

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2015.

P� regeringens v�gnar

BEATRICE ASK

Susanne S�dersten
(Justitiedepartementet)

12 Senaste lydelse 2001:280.

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:649 Lag om ändring i rättegångsbalken

Om Lagboken.se