SFS 2014:761 Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

140761.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i socialtjänstlagen (2001:453);

utfärdad den 12 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs att 12 kap. 10 §, 13 kap. 7 §, 14 kap.

1 § och 16 kap. 4 a § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

12 kap.

10 §

2

Av 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår

att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar
nämndens verksamhet. Av 10 kap. 21�23 §§ samma lag följer att sekretess
även i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott
lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller
annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet.

Detsamma gäller enligt 10 kap. 19 § samma lag uppgifter som behövs för

att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i den
paragrafen. Av 10 kap. 18 a § samma lag framgår att sekretess inte heller
hindrar att en uppgift som rör en enskild som inte har fyllt tjugoett år lämnas
till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen i brottsförebyggande syfte under
vissa angivna förutsättningar.

Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas
1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende eller i

ett familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, en åkla-
garmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kronofogdemyndigheten
eller Skatteverket,

2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om

att avskilja denne från högskoleutbildning eller polisprogrammet.

13 kap.

7 §

3

Vid sådan inspektion som anges i 6 § har den som utför inspektionen

rätt att av Polismyndigheten få den hjälp som behövs för att inspektionen ska
kunna genomföras.

1 Prop. 2013/14:110, bet. 2013/14:JuU23, rskr. 2013/14:262.

2 Senaste lydelse 2012:803.

3 Senaste lydelse 2009:596.

SFS 2014:761

Utkom från trycket
den 27 juni 2014

background image

2

SFS 2014:761

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

14 kap.

1 §

4

Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast an-

mäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller miss-
tänker att ett barn far illa:

1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk

undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndighe-
ten och Säkerhetspolisen,

3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet

och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verk-
samhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast an-

mäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn
utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första

stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av
betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen

(1993:335) om Barnombudsman.

16 kap.

4 a §

5

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa

ett beslut om omhändertagande av personakt. Begäran om sådan hjälp får
dock göras endast om

1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte

kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polis-
lagen (1984:387) behöver tillgripas, eller

2. det annars finns synnerliga skäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

På regeringens vägnar

MARIA LARSSON

Lars Hedengran
(Socialdepartementet)

4 Senaste lydelse 2012:776.

5 Senaste lydelse 2005:126.