SFS 2014:854 Förordning om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning

140854.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år
och statsbidrag för sådan utbildning;

utfärdad den 19 juni 2014.

Regeringen föreskriver följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser om vidareutbildning i form

av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Förordningen innehåller följande
kapitel:

� inledande bestämmelser (1 kap.),
� allmänna bestämmelser om planer, kurser och samverkan (2 kap.),
� lärotider (3 kap.),
� utbildningens innehåll (4 kap.),
� behörighet, urval och antagning (5 kap.),
� stödåtgärder (6 kap.),
� betyg (7 kap.),
� rätt att gå om en kurs (8 kap.),
� utbildning för döva och hörselskadade (9 kap.),
� elever (10 kap.),
� statsbidrag (11 kap.), och
� övriga bestämmelser (12 kap.).

Definitioner

2 §

I förordningen avses med

� arbetsplatsförlagt lärande: lärande inom en vidareutbildning som

genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

� examensarbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genom-

för inom ramen för examensmålen för gymnasieingenjörsexamen,

� fullständig vidareutbildning: betyg från kurser och ett examensarbete i en

omfattning om totalt 900 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,

� garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som

eleverna ska erbjudas enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800),

� gemensamma kurser: de kurser som ska ingå i vidareutbildningen,
� gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i vidareutbild-

ningen eller examensarbetet,

SFS 2014:854

Utkom från trycket
den 1 juli 2014

background image

2

SFS 2014:854

� Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år: det

nationella råd för vidareutbildningen som Statens skolverk ska ansvara för
enligt 8 § förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk,

� nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter

enligt 2 kap. 4 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt
2 kap. 2 §,

� utgång: en benämning för en viss kompetens inom ett teknikområde som

en kombination av kurser inom en nationell profil leder till, och

� yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, kurser och samverkan

Läroplan

1 §

För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket

skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för

gymnasieskolan. När det gäller vidareutbildningen kompletteras läroplanen
av de examensmål för vidareutbildningen som regeringen föreskriver och av
ämnesplaner enligt 2 §.

�mnesplaner

2 §

Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas

en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera
undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
� ämnets syfte,
� varje kurs som ingår i ämnet,
� det centrala innehållet för varje kurs,
� antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
� kunskapskraven för varje kurs.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbild-

ningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får
anordnas på vissa utbildningar.

3 §

Innan Statens skolverk meddelar föreskrifter med stöd av 2 § tredje

stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett
fjärde tekniskt år.

Nya kurser

4 §

En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk

om en ny kurs som ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

Individuell studieplan

5 §

En elevs individuella studieplan ska innehålla uppgifter om

� vilken nationell profil eleven går på och vilka kurser som eleven har valt,
� om eleven följer en fullständig eller utökad vidareutbildning, och

background image

3

SFS 2014:854

� vilka kurser som ingår i elevens fullständiga vidareutbildning och, om

eleven följer en utökad vidareutbildning, vilka kurser som ligger utanför den
fullständiga vidareutbildningen.

Samverkan mellan skola och arbetsliv

6 §

En huvudman för vidareutbildning ska ha ett etablerat samarbete med

det lokala eller regionala arbetslivet. Det ska för utbildningen finnas ett eller
flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.

3 kap. Lärotider

Läsår

1 §

Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst

12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst
fem studiedagar för personalen.

2 §

Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för

en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter
andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas
av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns

elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Skolarbetets förläggning

3 §

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag�fredag och vara så jämnt

fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt
fördelat över läsåret som möjligt.

När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid

som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För min-
deråriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter
som utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga tillämpas.

Schema

4 §

För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller

uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Undervisningstid

5 §

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs

och för examensarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över
läsåret ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervis-

ningstid enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800).

background image

4

SFS 2014:854

4 kap. Utbildningens innehåll

Utbildningens grundläggande innehåll

1 §

En vidareutbildning består av

� gemensamma kurser,
� i förekommande fall för en profil gemensamma kurser,
� i förekommande fall för en utgång gemensamma kurser,
� valbara kurser, och
� examensarbete.
Enligt 17 a kap. 10 § första stycket skollagen (2010:800) omfattar utbild-

ningen 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examens-
arbete.

Nationella profiler

2 §

De nationella profilerna inom vidareutbildningen är

� design och produktutveckling,
� informationsteknik,
� produktionsteknik, och
� samhällsbyggande.

Bemyndiganden

3 §

Statens skolverk får när det gäller vidareutbildningen meddela föreskrif-

ter om

1. poängplanen för utbildningen,
2. vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive nationell profil och

profilernas olika utgångar, om inte något annat följer av andra föreskrifter
som regeringen meddelat,

3. vilka kurser som ska erbjudas som gemensamma kurser,
4. vilka kurser som i förekommande fall ska erbjudas som gemensamma

kurser för en nationell profil, och

5. vilka kurser som får erbjudas som valbara kurser.
Kurserna ska rymmas inom vidareutbildningens examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska ver-

ket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Valbara kurser

4 §

Som valbara kurser inom en nationell profil ska huvudmannen erbjuda

sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 3 §
första stycket 5. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbju-
das som valbara kurser.

Examensarbete

5 §

Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för examensar-

betet.

background image

5

SFS 2014:854

Alternativa eller överlappande kurser

6 §

En elev får inte som utökad vidareutbildning eller valbar kurs inom

vidareutbildningen läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon
eller några av de kurser som ingår i den nationella profilen i övrigt.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa

eller som överlappar varandra.

Arbetsplatsförlagt lärande

7 §

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma i vidareutbildningen i minst

10 veckor.

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 tim-

mars garanterad undervisningstid.

8 §

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda

lärandet och att lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen.

Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplat-

ser och om hur kurserna ska fördelas över läsåret.

9 §

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas, får utbildningen anord-

nas bara om

1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas

på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller

2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utan-

för skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen
beslutar om detta ska huvudmannen höra det lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1,

ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart
som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

10 §

Rektorn utser en handledare på arbetsplatsen för en elev som deltar i

arbetsplatsförlagt lärande. Som handledare får bara den anlitas som har nöd-
vändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt
bedöms vara lämplig.

Modersmålsundervisning

11 §

I 15 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmel-

ser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för
elever i gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever
som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsun-
dervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska,

jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

12 §

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

background image

6

SFS 2014:854

En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervis-

ning i två språk om det finns särskilda skäl.

13 §

Modersmålsundervisning får anordnas som

1. valbar kurs,
2. utökad vidareutbildning, eller
3. ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andra-

språk och engelska.

14 §

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en

elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges
sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.

Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk

och engelska,

2. anordnas som valbar kurs, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som

modersmål.

15 §

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett

språk endast om

1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan

undervisning, och

2. det finns en lämplig lärare att tillgå.
Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvud-

mannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever
är mindre än fem.

16 §

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i under-

visningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för
eleven.

17 §

I 6 kap. 2 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet.

Utökad vidareutbildning

18 §

En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som lig-

ger utanför elevens fullständiga vidareutbildning, om eleven på ett tillfreds-
ställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie nationella
profilen som de frivilliga kurserna (utökad vidareutbildning). Beslutet fattas
av rektorn.

5 kap. Behörighet, urval och antagning

Kompletterande behörighetskrav

1 §

Enligt 17 a kap. 16 § skollagen (2010:800) krävs gymnasieexamen från

teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper för behörighet till vidareutbild-
ning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser inom teknik-
programmets inriktningar som det därutöver ska krävas godkända betyg på

background image

7

SFS 2014:854

för behörighet till utbildningen eller vilka likvärdiga meriter som annars där-
utöver ska krävas för behörighet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska ver-

ket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Urval

2 §

Om antalet platser i vidareutbildning är färre än antalet sökande som har

tagits emot, ska ett urval göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opar-

tiskt.

3 §

Platserna i vidareutbildningen ska fördelas mellan de sökande med bety-

gen från gymnasieskolan eller andra omdömen som grund.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om urvalet.

Förfarandet vid antagning

4 §

Huvudmannen ska om möjligt besluta om antagning till vidareutbild-

ningen före den 1 juli det år utbildningen börjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

5 §

Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid

början av vidareutbildningen om det finns plats på den aktuella nationella
profilen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter
som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen.

Byte av nationell profil

6 §

Om en elev vill byta nationell profil, får huvudmannen medge bytet om

eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade nationella profilen.

�&terantagning

7 §

En elev som har lämnat vidareutbildningen utan att ha slutfört den och

som senare vill fortsätta på den vidareutbildning där eleven gick tidigare, får i
mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den
önskade nationella profilen.

6 kap. Stödåtgärder

Specialklasser

1 §

Specialklasser får inrättas inom en vidareutbildning för elever som på

grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvå-
righeter inte kan följa den vanliga undervisningen.

background image

8

SFS 2014:854

Studiehandledning på modersmålet

2 §

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver

det.

Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsunder-

visning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat
språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för
modersmålet.

7 kap. Betyg

Beslut om betyg

1 §

I 2�5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen

(2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

2 §

Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg

ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget
beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

3 §

Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedöm-

ning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa
lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade

lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa
lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade

lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och
dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

4 §

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt

2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är
anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning

1. i modersmål,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som

avses i första stycket 1, 2 eller 3.

5 §

Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid

den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas
av rektorn.

Betygssättning av examensarbetet

6 §

Betyg på examensarbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att

en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som examens-
arbetet avser har yttrat sig.

När examensarbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt

lärande ska handledaren vara medbedömare.

background image

9

SFS 2014:854

Kunskapskrav

7 §

Kunskapskrav ska finnas för betygen A�E.

Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för

respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och
till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även
kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betygskatalog

8 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut att

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och på examensarbete eller efter

prövning, både när det gäller den som är elev och den som inte är det, och

2. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800).
Sådana beslut som avses i första stycket 2 markeras i betygskatalogen med

ett horisontellt streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev.

Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

Utdrag ur betygskatalogen

9 §

Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag

ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter
studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig

information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat
men inte slutfört.

Betyg efter prövning

10 §

För den som inte är elev i vidareutbildningen ska betyg efter prövning

utfärdas separat.

Examensbevis och studiebevis

11 §

Enligt 17 a kap. 15 § skollagen (2010:800) ska gymnasieingenjörsexa-

men utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med
godkända betyg. En elev som uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen
ska få ett examensbevis när eleven avslutar utbildningen. För den elev som
inte uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen när eleven avslutar
utbildningen ska i stället ett studiebevis utfärdas.

Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i den

fullständiga vidareutbildningen och betygen på de kurser som enligt studie-
planen ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning ska redovisas var
för sig i beviset.

12 §

Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

background image

10

SFS 2014:854

13 §

Om en elev till följd av 18 eller 19 § eller 8 kap. har två betyg från

samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas
med i examens- eller studiebeviset.

14 §

Examensbevis från vidareutbildningen får utfärdas endast en gång.

Examensbevis

15 §

Av examensbeviset för den som är elev i vidareutbildningen ska det

framgå

1. vilken nationell profil som examensbeviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,

3. vad det godkända examensarbetet har innehållit, och
4. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning.
Av examensbeviset för den som inte är elev i vidareutbildningen ska det

dessutom framgå om betyg har satts efter prövning och att beviset avser en
person som inte är elev i vidareutbildningen.

Studiebevis

16 §

För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieingenjörsexamen

ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå

1. vilken nationell profil som studiebeviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje

kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har
kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),

3. om eleven har genomfört ett godkänt examensarbete och vad det har

innehållit, och

4. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning.

Prövning

Prövning för den som är elev i vidareutbildningen

17 §

En elev i vidareutbildningen har rätt att genomgå prövning vid den

egna skolenheten i alla kurser och det examensarbete som ingår i elevens
individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller
examensarbetet eller om eleven har fått betyget F.

Prövning för den som inte är elev i vidareutbildningen

18 §

Den som inte är elev i vidareutbildningen men som vill ha betyg där-

ifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas i en vidareut-
bildning utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten
gäller också examensarbetet.

Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kur-

sen eller, när det gäller examensarbetet, utbildning inom det kunskapsområde
som examensarbetet avser.

background image

11

SFS 2014:854

Bemyndigande

19 §

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

Betyg för elever som inte följt undervisningen

20 §

Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen i en kurs bety-

get E på kursen utan att eleven genomgår prövning, om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i

utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för bety-
get E, och

2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

21 §

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen

(2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt
detta kapitel.

22 §

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen

av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som
rör examensbevis ska Skolverket samråda med Myndigheten för yrkeshög-
skolan.

8 kap. Rätt att gå om en kurs

1 §

En elev som har fått betyg på en kurs som ingår i vidareutbildningen

innan eleven påbörjat vidareutbildningen har rätt att gå om kursen.

2 §

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs i vidareutbildningen,

har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger
och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om
det finns särskilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på examensarbetet har rätt att göra om

arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under läsåret får

eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått
lägst betyget E på under läsåret.

3 §

En elev som har bytt nationell profil får, om det finns särskilda skäl, gå

om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

4 §

En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

5 §

Rektorn fattar beslut enligt 2 och 3 §§ efter det att berörda lärare har fått

yttra sig.

background image

12

SFS 2014:854

9 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Utbildningens innehåll och organisation

1 §

�rebro kommun får, om kommunen anordnar utbildning på teknikpro-

grammet, i sin gymnasieskola anordna vidareutbildning i form av ett fjärde
tekniskt år för elever som

1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och

andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i vidareutbildningen,

3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
4. är dövblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet

för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever
avses även elever enligt första stycket 3 och 4.

2 §

Vidareutbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möj-

ligt integreras med annan vidareutbildning i gymnasieskolan.

3 §

Statens skolverk får när det gäller vidareutbildning som avses i detta

kapitel meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, exa-
mensmålen, ämnesplanerna och poängplanen.

4 §

Kurser i teckenspråk får anordnas för hörselskadade elever, om de har

behov av det och vill delta i de kurserna.

Särskild omvårdnad

5 §

För elever som vill och har behov av det ska �rebro kommun anvisa

kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till
den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.

�vriga bestämmelser om vidareutbildningen

6 §

De bestämmelser i denna förordning som gäller för vidareutbildningen i

övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade,
om inte något annat särskilt anges.

10 kap. Elever

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

1 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i

skolarbetet, ska det snarast anmälas.

Ledighet

2 §

Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelä-

genheter. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervis-
ningspass eller från annat skolarbete av rektorn.

background image

13

SFS 2014:854

Avslutande av utbildningen

3 §

En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den

utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli
inom tre dagar efter det att den första terminen har startat.

4 §

Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven

anmäla det till rektorn.

5 §

Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt

4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att
detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslu-
tat utbildningen.

Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen

trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl.

Barn till svenska medborgare i utlandet

6 §

Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadsha-

vare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta vidareutbild-
ningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.

Nordiska sökande

7 §

För nordiska sökande gäller 8 och 9 §§. Med nordiska sökande avses i

denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med själv-
styrande områden eller i Island eller Norge.

De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och �&land.

8 §

En nordisk sökande får tas emot till en vidareutbildning i form av ett

fjärde tekniskt år endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett
annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk
grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbild-
ningen i 17 a kap. 4 och 16 §§ skollagen (2010:800).

I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där

den sökta vidareutbildningen anordnas.

9 §

En huvudman som har tagit emot nordiska sökande till en vidareutbild-

ning har rätt till ersättning för alla sådana sökande. Ersättningens storlek
beslutas av regeringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om

ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut den.

11 kap. Statsbidrag

Förutsättningar för statsbidrag

1 §

Statsbidrag får lämnas till en huvudman inom gymnasieskolan för vida-

reutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel.

background image

14

SFS 2014:854

2 §

Statsbidrag får lämnas om

1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för

utbildningen enligt skollagen (2010:800) och denna förordning och om
utbildningen även i övrigt bedöms vara av god kvalitet, och

2. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte

och kostnaden för annan gymnasial utbildning.

3 §

Statsbidrag får inte lämnas för utbildning som ersättning lämnas för på

annat sätt. Bidrag får inte heller lämnas för utbildning som bedrivs enligt för-
ordningen (1992:395) om uppdragsutbildning inom skolväsendet.

Ansökan om statsbidrag

4 §

Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk tillsammans med ett

yttrande över ansökan från ett lokalt programråd för vidareutbildning.

Beslut om statsbidrag

5 §

Statens skolverk prövar frågor om och betalar ut statsbidrag.

Innan Skolverket prövar frågor om bidraget ska verket höra Nationella

rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

6 §

Ett beslut om att bevilja bidrag får gälla för högst fyra antagningsom-

gångar. Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp för varje elev som den
15 oktober varje år deltar i utbildningen.

I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för redovisning enligt 9 §

anges. Beslutet får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beslutet.

Fördelning av statsbidrag

7 §

Statens skolverk ska vid sin fördelning av statsbidrag ta hänsyn till

1. arbetsmarknadens behov,
2. behovet av geografisk spridning av utbildningen,
3. behovet av spridning av utbildningen mellan branscher, och
4. utbildningens kvalitet.

Uppföljning och redovisning

8 §

Statens skolverk ska, med bistånd av Nationella rådet för vidareutbild-

ning i form av ett fjärde tekniskt år, följa upp hur statsbidraget har använts.

Skolverket ska i samband med sin årsredovisning till Regeringskansliet

lämna en redovisning av hur bidraget har använts.

9 §

Mottagaren av statsbidrag är skyldig att lämna sådan ekonomisk och

annan redovisning till Statens skolverk som verket begär.

�&terbetalning och återkrav

10 §

Mottagaren av statsbidrag för vidareutbildning är återbetalningsskyl-

dig, om

background image

15

SFS 2014:854

1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt

har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt

belopp och mottagaren borde ha insett detta,

3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det

ändamål det har lämnats för,

4. sådan redovisning som avses i 9 § inte har lämnats, eller
5. mottagaren inte har följt villkor i beslutet om bidrag.

11 §

Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett stats-

bidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt 10 §.

Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt eller delvis efterge

återkrav.

12 §

På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag

som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en
räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två pro-
centenheter.

Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk helt eller delvis

efterge krav på ränta.

13 §

Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkstäl-

lighet av bestämmelserna i detta kapitel.

12 kap. �vriga bestämmelser

1 §

Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

2 §

I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras

elektroniskt till Statens skolverk.

Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansö-

kan och om elektronisk signatur.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter

den 1 juli 2015.

På regeringens vägnar

JAN BJ�RKLUND

Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

background image

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014