SFS 2015:1034 Förordning om resolution

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om resolution; utf�rdad den 18 december 2015. Regeringen f�reskriver 1 f�ljande. Inledande best�mmelser 1 � Denna f�rordning inneh�ller best�mmelser som kompletterar lagen (2015:1016) om resolution. 2 � I denna f�rordning betyder 1. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kredit- institut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU, 2. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�- dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprung- liga lydelsen, och 3. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde- pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012. Termer och uttryck i �vrigt som anv�nds i denna f�rordning har samma be- tydelse som i lagen (2015:1016) om resolution. 1 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�t- tande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappers- f�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�r- ordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen. SFS 2015:1034 Utkom fr�n trycket den 29 december 2015 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2015:1034 Resolutionsplaner Resolutionsplaner f�r institut som inte ing�r i en finansiell koncern 3 � En resolutionsplan som Riksg�ldskontoret uppr�ttar i enlighet med 3 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolution ska beakta relevanta scenarier, in- begripet att fallissemang kan vara en isolerad h�ndelse eller kan intr�ffa i en tid av finansiell instabilitet eller �vergripande systemp�verkande h�ndelser. Planen f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven. 4 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolution och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 10.9 i krishanteringsdirektivet, ska en resolutionsplan f�r ett institut som inte ing�r i en finansiell koncern inneh�lla f�ljande: 1. Sammanfattning av huvudinslagen i planen. 2. Sammanfattning av de v�sentliga f�r�ndringar f�r institutet som intr�ffat sedan den senaste resolutionsinformationen l�mnades in. 3. Beskrivning av hur kritisk verksamhet och aff�rsverksamhet som �r vik- tig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet skulle kunna avskiljas juridiskt och ekonomiskt fr�n �vriga funktioner f�r att s�kerst�lla fortsatt verksamhet efter institutets fallissemang. 4. Uppskattning av tidsramen f�r att genomf�ra varje v�sentlig del av pla- nen. 5. Detaljerad beskrivning av den pr�vning av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut som gjorts i enlighet med 3 kap. 10 � lagen om reso- lution. 6. Beskrivning av alla �tg�rder som kr�vs enligt 3 kap. 24 � lagen om reso- lution f�r att undanr�ja eller begr�nsa hinder mot att rekonstruera eller av- veckla ett institut som identifierats vid den pr�vning som gjorts i enlighet med 10 � samma kapitel. 7. Detaljerad beskrivning av f�rfarandena f�r att fastst�lla v�rdet av och m�jligheten att s�lja institutets kritiska verksamhet, aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet och tillg�ngar. 8. Detaljerad beskrivning av arrangemangen f�r att s�kerst�lla att den be- g�rda informationen enligt 3 kap. 25 � lagen om resolution �r aktuell och till- g�nglig f�r Riksg�ldskontoret. 9. Analys av hur och n�r ett institut, i enlighet med de villkor som anges i planen, f�r ans�ka om att f� utnyttja centralbanksfaciliteter och en samman- st�llning av tillg�ngar som kan f�rv�ntas godtas som s�kerhet. 10. F�rklaring fr�n Riksg�ldskontoret av hur resolutionsalternativen skulle kunna finansieras utan att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven. 11. Detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategier som skulle kunna till�mpas enligt de olika m�jliga scenarierna samt de till�mpliga tids- fristerna. 12. Beskrivning av kritiska �msesidiga beroenden. 13. Beskrivning av handlingsalternativen f�r att bevara tillg�ng till betal- nings- och clearingtj�nster och annan infrastruktur och en bed�mning av �verf�rbarheten f�r kunders positioner. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2015:1034 14. Analys av planens effekter p� institutets anst�llda, inbegripet en be- d�mning av d�rmed f�rknippade kostnader, och en beskrivning av planerade f�rfaranden f�r samr�d med personalen under resolutionsprocessen, i till�mp- liga fall med beaktande av nationella system f�r dialog mellan arbetsmarkna- dens parter. 15. Plan f�r kommunikation med medier och allm�nheten. 16. Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 � lagen om resolution, inklusive eventuella instrument f�r avtalsenlig skuldnedskrivning, och i f�rekommande fall en tidsfrist f�r att n� avsedd niv�. 17. Beskrivning av grundl�ggande verksamhet och system f�r kontinuerlig drift av institutets operativa processer. 18. Eventuella yttranden fr�n institutet om resolutionsplanen. Koncernresolutionsplaner 5 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 2 � lagen (2015:1016) om resolution och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 12.6 i krishanteringsdirektivet, ska en koncernresolutionsplan inne- h�lla uppgifter om f�ljande: 1. De resolutions�tg�rder som ska vidtas mot koncernf�retag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet, moderf�retaget och dotter- instituten i koncernen samt samordnade resolutions�tg�rder som ska vidtas mot dotterinstitut, i s�dana scenarier som avses i 3 �. 2. I vilken utstr�ckning det �r m�jligt att vidta resolutions�tg�rder p� ett samordnat s�tt mot koncernf�retag etablerade inom EES, inklusive �tg�rder f�r att underl�tta tredje mans f�rv�rv av koncernen eller aff�rsverksamhet eller aktiviteter som tillhandah�lls av ett flertal koncernf�retag eller av s�r- skilda koncernf�retag. �ven potentiella hinder f�r en samordnad resolution ska uppges. 3. Om en koncern inbegriper f�retag med s�te i tredjeland, uppgifter om l�mpliga arrangemang f�r samarbete och samordning med relevanta myndig- heter i det landet och f�ljderna av resolutionen inom EES. 4. N�dv�ndiga �tg�rder, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja s�r- skilda funktioner eller aff�rsverksamhet, f�r att underl�tta koncernresolution n�r f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda. 5. Andra �tg�rder �n de som anges i krishanteringsdirektivet och som den samordnande resolutionsmyndigheten har f�r avsikt att vidta i resolution av koncernen. 6. Finansiering av koncernresolutions�tg�rder och, om finansieringsarrang- emangen f�r resolution skulle beh�vas, principer f�r att dela upp ansvaret f�r finansieringen mellan resolutionsreserven och motsvarande utl�ndska finan- sieringsarrangemang inom EES, utan att f�ruts�tta att det l�mnas likviditets- st�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven eller motsvarande ut- l�ndskt finanseringsarrangemang inom EES. Principerna ska fastst�llas p� grundval av r�ttvisa och v�lavv�gda kriterier och ska s�rskilt beakta artikel 107.5 i krishanteringsdirektivet och effekterna p� den finansiella stabiliteten i alla ber�rda EES-l�nder. 7. En detaljerad beskrivning av Riksg�ldskontorets pr�vning enligt 3 kap. 11 � lagen om resolution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla kon- cernen. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2015:1034 6 � Vid utformningen av en koncernresolutionsplan ska Riksg�ldskontoret str�va efter att planen inte f�r en oproportionerlig inverkan p� den finansiella stabiliteten i n�got EES-land. Uppdatering av resolutions- och koncernresolutionsplaner 7 � Riksg�ldskontoret ska uppdatera resolutionsplaner och koncernresolu- tionsplaner enligt 3 kap. 1 och 2 �� lagen (2015:1016) om resolution �rligen och vid varje f�r�ndring av institutets respektive koncernens juridiska eller organisatoriska struktur, aff�rsverksamhet eller finansiella st�llning som skulle kunna ha en v�sentlig negativ inverkan p� planens effektivitet eller annars n�dv�ndigg�ra en �ndring av planen. �vers�ndande av resolutions- och koncernresolutionsplaner 8 � Riksg�ldskontoret ska skicka en kopia av en resolutions- eller koncern- resolutionsplan och eventuella �ndringar i planen till Finansinspektionen. Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska en kopia av en koncernresolutionsplan och eventuella �ndringar i planen �ven skickas till andra beh�riga myndigheter som ber�rs av planen. M�jligheten att rekonstruera eller att avveckla ett institut eller en koncern 9 � Vid pr�vningen enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen (2015:1016) om reso- lution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut respektive en koncern, ska Riksg�ldskontoret beakta f�ljande: 1. Institutets f�rm�ga att klarl�gga b�de aff�rsverksamhet som �r viktig f�r dess intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet i f�rh�llande till juri- diska personer inom samma koncern. 2. Graden av anpassning mellan juridiska strukturer och f�retagsstrukturer i f�rh�llande till aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet. 3. I vilken utstr�ckning det finns arrangemang f�r att tillhandah�lla n�d- v�ndig personal, infrastruktur, finansiering, likviditet och kapital f�r att st�dja och uppr�tth�lla aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet. 4. I vilken utstr�ckning serviceavtal som institutet ing�tt kan h�vdas om in- stitutet f�rs�tts i resolution. 5. I vilken utstr�ckning institutets styrningsstruktur �r l�mplig f�r att han- tera och s�kra efterlevnaden av institutets interna riktlinjer f�r serviceniv�av- tal. 6. I vilken utstr�ckning institutet har ett f�rfarande f�r att f�ra �ver tj�nster som tillhandah�llits en tredje part inom ramen f�r ett serviceniv�avtal, om kri- tisk verksamhet eller s�dan aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets in- tj�ning eller l�nsamhet skulle separeras. 7. I vilken utstr�ckning det finns beredskapsplaner och �tg�rder f�r att ga- rantera fortsatt tillg�ng till betalnings- och avvecklingssystem. 8. I vilken utstr�ckning ledningsinformationssystemen garanterar att Riks- g�ldskontoret kan inh�mta korrekta och fullst�ndiga uppgifter om aff�rsverk- </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2015:1034 samhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet i syfte att p�skynda beslutsprocessen. 9. Ledningsinformationssystemens kapacitet att tillhandah�lla uppgifter som �r v�sentliga f�r att p� ett effektivt s�tt kunna f�rs�tta institutet i resolu- tion. 10. I vilken utstr�ckning institutet har testat sina ledningsinformationssys- tem i det stresscenario som fastst�llts av Riksg�ldskontoret. 11. I vilken utstr�ckning institutet kan garantera att dess ledningsinforma- tionssystem kommer att forts�tta att fungera f�r b�de det ber�rda och det nya institutet, om den kritiska verksamheten och s�dan aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet avskiljs fr�n den �vriga verksamheten och �vrig aff�rsverksamhet. 12. I vilken utstr�ckning institutet har inr�ttat l�mpliga f�rfaranden f�r att s�kerst�lla att Riksg�ldskontoret f�r n�dv�ndiga uppgifter f�r att identifiera ins�ttare och de belopp som omfattas av ins�ttningsgarantin. 13. Om koncernen anv�nder koncerninterna s�kerheter, i vilken utstr�ck- ning dessa s�kerheter tillhandh�lls p� marknadsvillkor och om riskhanterings- systemen f�r dessa s�kerheter �r stabila. 14. Om koncernen till�mpar �msesidiga transaktioner, i vilken utstr�ckning dessa transaktioner g�rs p� marknadsvillkor och om riskhanteringssystemen f�r denna transaktionsverksamhet �r stabila. 15. I vilken utstr�ckning anv�ndningen av koncerninterna s�kerheter eller �msesidigt bokf�rda transaktioner �kar spridningseffekten inom koncernen. 16. I vilken utstr�ckning koncernens juridiska struktur utg�r ett hinder mot att till�mpa resolutionsverktygen p� grund av antalet juridiska personer, kon- cernstrukturens komplexitet eller problem med att f�ra aff�rsverksamhet till koncernf�retag. 17. Hur m�nga och vilken typ av kvalificerade skulder institutet har. 18. Om pr�vningen omfattar ett holdingf�retag med blandad verksamhet, i vilken utstr�ckning en resolution av koncernf�retag som �r institut eller finan- siella institut skulle f� negativa konsekvenser f�r koncernens icke finansiella del. 19. F�rekomst av och stabilitet hos serviceniv�avtal. 20. Huruvida myndigheter i tredjeland har n�dv�ndiga resolutionsverktyg f�r att st�dja resolutions�tg�rder fr�n resolutionsmyndigheter inom EES, och omfattningen av samordnade �tg�rder mellan EES och myndigheter i tredje- land. 21. M�jligheten att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som uppfyller re- solutions�ndam�len, med h�nsyn till tillg�ngliga verktyg och institutets struk- tur. 22. I vilken omfattning koncernstrukturen till�ter att Riksg�ldskontoret, i syfte att maximera v�rdet p� koncernen som helhet, rekonstruerar eller av- vecklar hela koncernen eller en eller flera av dess koncernf�retag utan att or- saka en betydande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella syste- met, marknadens f�rtroende eller ekonomin. 23. De arrangemang och �tg�rder genom vilka resolution kan underl�ttas i fall d�r koncerner har dotterf�retag som �r etablerade i olika jurisdiktioner. 24. Trov�rdigheten i att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som uppfyl- ler resolutions�ndam�len, med tanke p� eventuella f�ljder f�r borgen�rer, motparter, kunder och anst�llda, och eventuella �tg�rder som myndigheter i tredjeland kan vidta. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2015:1034 25. I vilken utstr�ckning effekterna av institutets resolution p� det finan- siella systemet och p� finansiella marknadens f�rtroende kan utv�rderas till- r�ckligt. 26. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en bety- dande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella systemet, markna- dens f�rtroende eller ekonomin. 27. I vilken utstr�ckning spridning till andra institut eller till finansiella marknader skulle kunna begr�nsas genom vidtagande av resolutions�tg�rder. 28. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en bety- dande effekt p� betalnings- och avvecklingssystem. Vid pr�vningen av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern ska det som anges om ett institut i f�rsta stycket g�lla alla institut eller f�retag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet inom koncernen. F�renklade skyldigheter 10 � Riksg�ldskontoret f�r f�r ett institut g�ra undantag fr�n kraven i 35 och 7 �� p� en resolutions- eller en koncernresolutionsplans inneh�ll och upp- dateringsfrekvens, om institutets fallissemang, till f�ljd av omst�ndigheter som anges i andra stycket, och d�rp� f�ljande avveckling genom konkurs eller likvidation sannolikt inte skulle f� betydande inverkan p� finansmarknaderna, andra institut, finansieringsvillkor eller ekonomin i stort. Vid pr�vningen av om ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret beakta 1. arten av den verksamhet som institutet bedriver, 2. institutets aktie�garstruktur, 3. institutets associationsr�ttsliga form, 4. institutets riskprofil, 5. institutets storlek och juridiska st�llning, 6. institutets grad av sammankoppling med andra institut eller med det fi- nansiella systemet i allm�nhet, 7. omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamheter, 8. eventuellt medlemskap i ett institutionellt skyddssystem eller n�gon an- nan form av system f�r solidariskt ansvar enligt artikel 113.7 i tillsynsf�rord- ningen, och 9. eventuellt tillhandah�llande av investeringstj�nster eller verksamheter enligt definitionen i artikel 4.1.2 i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader f�r finansiella instrument och om �ndring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i den ur- sprungliga lydelsen. Om Riksg�ldskontoret finner att ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt f�rsta stycket, f�r myndigheten �ven begr�nsa niv�n p� de- taljerna i sin pr�vning enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen (2015:1016) om reso- lution och 9 � denna f�rordning av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla institutet eller koncernen som institutet ing�r i. 11 � Pr�vningen av om ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt 10 � f�rsta stycket ska, vid behov, g�ras efter samr�d med Finans- inspektionen. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2015:1034 12 � Riksg�ldskontoret f�r n�r som helst ompr�va ett beslut att ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt 10 � f�rsta stycket. 13 � Ett beslut att ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt 10 � f�rsta stycket p�verkar inte Riksg�ldskontorets och Finansinspektionens befogenheter att vidta krisavv�rjande �tg�rder som anges i 2 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolution och inte heller Riksg�ldskontorets befogenhet att vidta resolutions�tg�rder enligt den lagen. 14 � Riksg�ldskontoret ska informera Europeiska bankmyndigheten om ett beslut att ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt 10 � f�rsta stycket. Underr�ttelser och offentligg�rande 15 � Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt efter att ha beslutat att f�r- s�tta ett f�retag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution el- ler att vidta resolutions�tg�rder enligt den lagen, underr�tta 1. f�retaget i resolution, 2. Finansinspektionen, 3. den beh�riga myndigheten f�r filialerna till f�retaget i resolution, 4. Riksbanken, 5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det ins�ttningsgarantisystem till vil- ket kreditinstitutet h�r, 6. i till�mpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten, 7. Finansdepartementet, 8. i de fall f�retaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt av- delning VII kapitel 3 i kapitalt�ckningsdirektivet, den samordnande tillsyns- myndigheten, 9. Europeiska systemriskn�mnden, 10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska v�r- depappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska f�rs�krings- och tj�nste- pensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och 11. om f�retaget i resolution deltar i ett anm�lt avvecklingssystem, opera- t�rerna av det systemet. En underr�ttelse enligt f�rsta stycket ska inneh�lla en kopia av beslutet och uppgift om n�r beslutet ska verkst�llas. 16 � Riksg�ldskontoret ska offentligg�ra beslut om resolution enligt 8 kap. 13 � lagen (2015:1016) om resolution och beslut om resolutions�tg�rder en- ligt 12 kap. 5 � samma lag genom att 1. tillhandah�lla en kopia av beslutet p� sin webbplats och p� webbplatsen f�r f�retaget i resolution, 2. skicka en kopia av beslutet till Europeiska bankmyndigheten och till Finansinspektionen f�r offentligg�rande p� de myndigheternas webbplatser, och 3. om aktierna, andra �gander�ttsinstrument eller skuldinstrument i f�reta- get i resolution �r upptagna till handel p� en reglerad marknad, offentligg�ra obligatorisk information om f�retaget i resolution i enlighet med 4 kap. 20 och 21 �� lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och 17 kap. 2 och 3 �� lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden samt f�reskrifter </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2015:1034 som meddelats med st�d av 4 � 13 f�rordningen (2007:375) om handel med finansiella instrument och 6 kap. 1 � 59 och 60 f�rordningen (2007:572) om v�rdepappersmarknaden. Om aktierna, andra �gander�ttsinstrument eller skuldinstrument i f�retaget i resolution inte �r upptagna till handel p� en reglerad marknad, ska Riks- g�ldskontoret skicka en kopia av beslut om resolution och beslut om resolu- tions�tg�rder till �gare och borgen�rer som �r k�nda genom f�retagets register eller databaser, om de �r tillg�ngliga f�r Riksg�ldskontoret. Gr�ns�verskridande samarbete 17 � Om beslut eller �tg�rder enligt lagen (2015:1016) om resolution kan f� effekter i ett annat land inom EES, ska Riksg�ldskontoret och, i f�rekom- mande fall Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet), beakta 1. kravet p� effektivt beslutsfattande och p� att h�lla resolutionskostna- derna s� l�ga som m�jligt n�r resolutions�tg�rder vidtas, 2. kravet p� skyndsamhet, 3. kravet p� samarbete f�r att se till att beslut fattas och �tg�rder vidtas p� ett samordnat och effektivt s�tt, 4. att roller och ansvar f�r ber�rda myndigheter i varje land inom EES �r tydligt definierade, 5. intressena i de EES-l�nder d�r moderf�retag inom EES �r etablerade, s�rskilt effekten av beslut, �tg�rder eller bristen p� �tg�rder p� den finansiella stabiliteten, skattemedel, finansieringsarrangemang, ins�ttningsgarantisys- tem eller system f�r ers�ttning till investerare i de l�nderna. 6. intressena i varje land inom EES d�r ett dotterf�retag �r etablerat, s�r- skilt n�r det g�ller effekter p� den finansiella stabiliteten, skattemedel, finan- sieringsarrangemang, ins�ttningsgarantisystem eller system f�r ers�ttning till investerare i dessa l�nder, 7. intressena i de l�nder inom EES d�r betydande filialer �r etablerade eller bel�gna, s�rskilt n�r det g�ller effekter p� den finansiella stabiliteten i dessa l�nder, 8. m�len om en avv�gning mellan de olika ber�rda EES-l�ndernas intres- sen och behovet av att undvika att ett visst EES-lands intressen �ventyras eller skyddas p� ett or�ttvist s�tt, inbegripet undvikande av en or�ttvis f�rdelning av b�rdan mellan EES-l�nderna, 9. samr�dsskyldigheten enligt lagen om resolution, som �tminstone inneb�r en skyldighet att samr�da om inslagen i ett beslut eller en �tg�rd som har eller som sannolikt kan f� effekt p� a) moderf�retaget inom EES, dotterf�retaget eller filialen, och b) stabiliteten i det EES-land d�r moderf�retaget inom EES, dotterf�retaget eller filialen har etablerats eller finns, 10. kravet p� transparens n�r ett beslut eller en �tg�rd som f�resl�s sanno- likt kan f� konsekvenser f�r den finansiella stabiliteten, budgetmedel, finan- sieringsarrangemang, ins�ttningsgarantisystem eller system f�r ers�ttning till investerare i ber�rda l�nder inom EES, och 11. principen att samordning och samarbete sannolikt resulterar i l�gre to- talkostnad f�r resolutionen. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2015:1034 18 � Vid deltagande i ett resolutionskollegium ska Riksg�ldskontoret, Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet) samarbeta och utbyta information med samtliga medlemmar i kollegiet i den utstr�ck- ning som f�ljer av krishanteringsdirektivet. 19 � Riksg�ldskontorets beslut i egenskap av samordnande resolutionsmyn- dighet enligt lagen (2015:1016) om resolution och f�reskrifter som meddelats i anslutning till lagen, f�r vara avfattade p� engelska. En �vers�ttning till svenska av beslutet, d�r det framg�r att det �r den engelska lydelsen av beslu- tet som g�ller, ska i s�dant fall bil�ggas beslutet. Internationella �verenskommelser 20 � Riksg�ldskontoret f�r ing� s�dana internationella �verenskommelser som f�ljer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 33.4 andra stycket, 45.9, 45.10, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i krishanteringsdirekti- vet. Detta g�ller dock inte om �verenskommelsen kr�ver riksdagens eller Ut- rikesn�mndens medverkan. F�rteckning 21 � Finansinspektionen ska f�ra en f�rteckning �ver de f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket lagen (2015:1016) om resolution. F�rteckningen ska h�llas aktuell och tillg�nglig p� inspektionens webbplats. Bemyndiganden 22 � N�r det g�ller lagen (2015:1016) om resolution f�r Riksg�ldskontoret meddela f�reskrifter om 1. vilka kvalificerade skulder som �r medr�kningsbara vid ber�kningen av om minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 � �r uppfyllt, 2. vilka kriterier som ska ligga till grund f�r ett beslut om storleken p� minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 �, 3. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas, 4. undantag enligt 5 kap. 3 � fr�n skyldigheten enligt 5 kap. 2 � om att ta in vissa villkor i avtalen f�r sina skulder, 5. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad regist- ren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av avtal, 6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla, 7. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap. 17 � ska ber�knas, 8. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � tredje stycket, 9. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret enligt 27 kap. 20 �, och 10. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt lagen. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2015:1034 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2015 Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 februari 2016. P� regeringens v�gnar PER BOLUND Eva-Lena Norgren (Finansdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om resolution;

utf�rdad den 18 december 2015.

Regeringen f�reskriver

1 f�ljande.

Inledande best�mmelser

1 �

Denna f�rordning inneh�ller best�mmelser som kompletterar lagen

(2015:1016) om resolution.

2 �

I denna f�rordning betyder

1. kapitalt�ckningsdirektivet:

Europaparlamentets och r�dets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kredit-
institut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring
av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och
2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
2014/59/EU,

2. krishanteringsdirektivet:

Europaparlamentets och r�dets direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning
och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av
r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�-
dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprung-
liga lydelsen, och

3. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr

575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde-
pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012.

Termer och uttryck i �vrigt som anv�nds i denna f�rordning har samma be-

tydelse som i lagen (2015:1016) om resolution.

1 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�t-
tande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappers-
f�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och
r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�r-
ordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2015:1034

Utkom fr�n trycket
den 29 december 2015

SFS 2015:1034

Resolutionsplaner

Resolutionsplaner f�r institut som inte ing�r i en finansiell koncern

3 �

En resolutionsplan som Riksg�ldskontoret uppr�ttar i enlighet med

3 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolution ska beakta relevanta scenarier, in-
begripet att fallissemang kan vara en isolerad h�ndelse eller kan intr�ffa i en
tid av finansiell instabilitet eller �vergripande systemp�verkande h�ndelser.
Planen f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor
fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d
�n medel ur resolutionsreserven.

4 �

Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolution

och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel
10.9 i krishanteringsdirektivet, ska en resolutionsplan f�r ett institut som inte
ing�r i en finansiell koncern inneh�lla f�ljande:

1. Sammanfattning av huvudinslagen i planen.
2. Sammanfattning av de v�sentliga f�r�ndringar f�r institutet som intr�ffat

sedan den senaste resolutionsinformationen l�mnades in.

3. Beskrivning av hur kritisk verksamhet och aff�rsverksamhet som �r vik-

tig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet skulle kunna avskiljas juridiskt och
ekonomiskt fr�n �vriga funktioner f�r att s�kerst�lla fortsatt verksamhet efter
institutets fallissemang.

4. Uppskattning av tidsramen f�r att genomf�ra varje v�sentlig del av pla-

nen.

5. Detaljerad beskrivning av den pr�vning av m�jligheten att rekonstruera

eller avveckla ett institut som gjorts i enlighet med 3 kap. 10 � lagen om reso-
lution.

6. Beskrivning av alla �tg�rder som kr�vs enligt 3 kap. 24 � lagen om reso-

lution f�r att undanr�ja eller begr�nsa hinder mot att rekonstruera eller av-
veckla ett institut som identifierats vid den pr�vning som gjorts i enlighet med
10 � samma kapitel.

7. Detaljerad beskrivning av f�rfarandena f�r att fastst�lla v�rdet av och

m�jligheten att s�lja institutets kritiska verksamhet, aff�rsverksamhet som �r
viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet och tillg�ngar.

8. Detaljerad beskrivning av arrangemangen f�r att s�kerst�lla att den be-

g�rda informationen enligt 3 kap. 25 � lagen om resolution �r aktuell och till-
g�nglig f�r Riksg�ldskontoret.

9. Analys av hur och n�r ett institut, i enlighet med de villkor som anges i

planen, f�r ans�ka om att f� utnyttja centralbanksfaciliteter och en samman-
st�llning av tillg�ngar som kan f�rv�ntas godtas som s�kerhet.

10. F�rklaring fr�n Riksg�ldskontoret av hur resolutionsalternativen skulle

kunna finansieras utan att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n
Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n
medel ur resolutionsreserven.

11. Detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategier som skulle

kunna till�mpas enligt de olika m�jliga scenarierna samt de till�mpliga tids-
fristerna.

12. Beskrivning av kritiska �msesidiga beroenden.
13. Beskrivning av handlingsalternativen f�r att bevara tillg�ng till betal-

nings- och clearingtj�nster och annan infrastruktur och en bed�mning av
�verf�rbarheten f�r kunders positioner.

SFS 2015:1034

14. Analys av planens effekter p� institutets anst�llda, inbegripet en be-

d�mning av d�rmed f�rknippade kostnader, och en beskrivning av planerade
f�rfaranden f�r samr�d med personalen under resolutionsprocessen, i till�mp-
liga fall med beaktande av nationella system f�r dialog mellan arbetsmarkna-
dens parter.

15. Plan f�r kommunikation med medier och allm�nheten.
16. Minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 � lagen om

resolution, inklusive eventuella instrument f�r avtalsenlig skuldnedskrivning,
och i f�rekommande fall en tidsfrist f�r att n� avsedd niv�.

17. Beskrivning av grundl�ggande verksamhet och system f�r kontinuerlig

drift av institutets operativa processer.

18. Eventuella yttranden fr�n institutet om resolutionsplanen.

Koncernresolutionsplaner

5 �

Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 2 � lagen (2015:1016) om resolution

och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt
artikel 12.6 i krishanteringsdirektivet, ska en koncernresolutionsplan inne-
h�lla uppgifter om f�ljande:

1. De resolutions�tg�rder som ska vidtas mot koncernf�retag som avses i

artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet, moderf�retaget och dotter-
instituten i koncernen samt samordnade resolutions�tg�rder som ska vidtas
mot dotterinstitut, i s�dana scenarier som avses i 3 �.

2. I vilken utstr�ckning det �r m�jligt att vidta resolutions�tg�rder p� ett

samordnat s�tt mot koncernf�retag etablerade inom EES, inklusive �tg�rder
f�r att underl�tta tredje mans f�rv�rv av koncernen eller aff�rsverksamhet
eller aktiviteter som tillhandah�lls av ett flertal koncernf�retag eller av s�r-
skilda koncernf�retag. �ven potentiella hinder f�r en samordnad resolution
ska uppges.

3. Om en koncern inbegriper f�retag med s�te i tredjeland, uppgifter om

l�mpliga arrangemang f�r samarbete och samordning med relevanta myndig-
heter i det landet och f�ljderna av resolutionen inom EES.

4. N�dv�ndiga �tg�rder, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja s�r-

skilda funktioner eller aff�rsverksamhet, f�r att underl�tta koncernresolution
n�r f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda.

5. Andra �tg�rder �n de som anges i krishanteringsdirektivet och som den

samordnande resolutionsmyndigheten har f�r avsikt att vidta i resolution av
koncernen.

6. Finansiering av koncernresolutions�tg�rder och, om finansieringsarrang-

emangen f�r resolution skulle beh�vas, principer f�r att dela upp ansvaret f�r
finansieringen mellan resolutionsreserven och motsvarande utl�ndska finan-
sieringsarrangemang inom EES, utan att f�ruts�tta att det l�mnas likviditets-
st�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller
n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven eller motsvarande ut-
l�ndskt finanseringsarrangemang inom EES. Principerna ska fastst�llas p�
grundval av r�ttvisa och v�lavv�gda kriterier och ska s�rskilt beakta artikel
107.5 i krishanteringsdirektivet och effekterna p� den finansiella stabiliteten i
alla ber�rda EES-l�nder.

7. En detaljerad beskrivning av Riksg�ldskontorets pr�vning enligt 3 kap.

11 � lagen om resolution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla kon-
cernen.

SFS 2015:1034

6 �

Vid utformningen av en koncernresolutionsplan ska Riksg�ldskontoret

str�va efter att planen inte f�r en oproportionerlig inverkan p� den finansiella
stabiliteten i n�got EES-land.

Uppdatering av resolutions- och koncernresolutionsplaner

7 �

Riksg�ldskontoret ska uppdatera resolutionsplaner och koncernresolu-

tionsplaner enligt 3 kap. 1 och 2 �� lagen (2015:1016) om resolution �rligen
och vid varje f�r�ndring av institutets respektive koncernens juridiska eller
organisatoriska struktur, aff�rsverksamhet eller finansiella st�llning som
skulle kunna ha en v�sentlig negativ inverkan p� planens effektivitet eller
annars n�dv�ndigg�ra en �ndring av planen.

�vers�ndande av resolutions- och koncernresolutionsplaner

8 �

Riksg�ldskontoret ska skicka en kopia av en resolutions- eller koncern-

resolutionsplan och eventuella �ndringar i planen till Finansinspektionen. Om
Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska en kopia av en
koncernresolutionsplan och eventuella �ndringar i planen �ven skickas till
andra beh�riga myndigheter som ber�rs av planen.

M�jligheten att rekonstruera eller att avveckla ett institut eller en
koncern

9 �

Vid pr�vningen enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen (2015:1016) om reso-

lution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut respektive en
koncern, ska Riksg�ldskontoret beakta f�ljande:

1. Institutets f�rm�ga att klarl�gga b�de aff�rsverksamhet som �r viktig f�r

dess intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet i f�rh�llande till juri-
diska personer inom samma koncern.

2. Graden av anpassning mellan juridiska strukturer och f�retagsstrukturer

i f�rh�llande till aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet
och kritisk verksamhet.

3. I vilken utstr�ckning det finns arrangemang f�r att tillhandah�lla n�d-

v�ndig personal, infrastruktur, finansiering, likviditet och kapital f�r att st�dja
och uppr�tth�lla aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet
och kritisk verksamhet.

4. I vilken utstr�ckning serviceavtal som institutet ing�tt kan h�vdas om in-

stitutet f�rs�tts i resolution.

5. I vilken utstr�ckning institutets styrningsstruktur �r l�mplig f�r att han-

tera och s�kra efterlevnaden av institutets interna riktlinjer f�r serviceniv�av-
tal.

6. I vilken utstr�ckning institutet har ett f�rfarande f�r att f�ra �ver tj�nster

som tillhandah�llits en tredje part inom ramen f�r ett serviceniv�avtal, om kri-
tisk verksamhet eller s�dan aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets in-
tj�ning eller l�nsamhet skulle separeras.

7. I vilken utstr�ckning det finns beredskapsplaner och �tg�rder f�r att ga-

rantera fortsatt tillg�ng till betalnings- och avvecklingssystem.

8. I vilken utstr�ckning ledningsinformationssystemen garanterar att Riks-

g�ldskontoret kan inh�mta korrekta och fullst�ndiga uppgifter om aff�rsverk-

SFS 2015:1034

samhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet i
syfte att p�skynda beslutsprocessen.

9. Ledningsinformationssystemens kapacitet att tillhandah�lla uppgifter

som �r v�sentliga f�r att p� ett effektivt s�tt kunna f�rs�tta institutet i resolu-
tion.

10. I vilken utstr�ckning institutet har testat sina ledningsinformationssys-

tem i det stresscenario som fastst�llts av Riksg�ldskontoret.

11. I vilken utstr�ckning institutet kan garantera att dess ledningsinforma-

tionssystem kommer att forts�tta att fungera f�r b�de det ber�rda och det nya
institutet, om den kritiska verksamheten och s�dan aff�rsverksamhet som �r
viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet avskiljs fr�n den �vriga verksamheten och
�vrig aff�rsverksamhet.

12. I vilken utstr�ckning institutet har inr�ttat l�mpliga f�rfaranden f�r att

s�kerst�lla att Riksg�ldskontoret f�r n�dv�ndiga uppgifter f�r att identifiera
ins�ttare och de belopp som omfattas av ins�ttningsgarantin.

13. Om koncernen anv�nder koncerninterna s�kerheter, i vilken utstr�ck-

ning dessa s�kerheter tillhandh�lls p� marknadsvillkor och om riskhanterings-
systemen f�r dessa s�kerheter �r stabila.

14. Om koncernen till�mpar �msesidiga transaktioner, i vilken utstr�ckning

dessa transaktioner g�rs p� marknadsvillkor och om riskhanteringssystemen
f�r denna transaktionsverksamhet �r stabila.

15. I vilken utstr�ckning anv�ndningen av koncerninterna s�kerheter eller

�msesidigt bokf�rda transaktioner �kar spridningseffekten inom koncernen.

16. I vilken utstr�ckning koncernens juridiska struktur utg�r ett hinder mot

att till�mpa resolutionsverktygen p� grund av antalet juridiska personer, kon-
cernstrukturens komplexitet eller problem med att f�ra aff�rsverksamhet till
koncernf�retag.

17. Hur m�nga och vilken typ av kvalificerade skulder institutet har.
18. Om pr�vningen omfattar ett holdingf�retag med blandad verksamhet, i

vilken utstr�ckning en resolution av koncernf�retag som �r institut eller finan-
siella institut skulle f� negativa konsekvenser f�r koncernens icke finansiella
del.

19. F�rekomst av och stabilitet hos serviceniv�avtal.
20. Huruvida myndigheter i tredjeland har n�dv�ndiga resolutionsverktyg

f�r att st�dja resolutions�tg�rder fr�n resolutionsmyndigheter inom EES, och
omfattningen av samordnade �tg�rder mellan EES och myndigheter i tredje-
land.

21. M�jligheten att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som uppfyller re-

solutions�ndam�len, med h�nsyn till tillg�ngliga verktyg och institutets struk-
tur.

22. I vilken omfattning koncernstrukturen till�ter att Riksg�ldskontoret, i

syfte att maximera v�rdet p� koncernen som helhet, rekonstruerar eller av-
vecklar hela koncernen eller en eller flera av dess koncernf�retag utan att or-
saka en betydande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella syste-
met, marknadens f�rtroende eller ekonomin.

23. De arrangemang och �tg�rder genom vilka resolution kan underl�ttas i

fall d�r koncerner har dotterf�retag som �r etablerade i olika jurisdiktioner.

24. Trov�rdigheten i att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som uppfyl-

ler resolutions�ndam�len, med tanke p� eventuella f�ljder f�r borgen�rer,
motparter, kunder och anst�llda, och eventuella �tg�rder som myndigheter i
tredjeland kan vidta.

SFS 2015:1034

25. I vilken utstr�ckning effekterna av institutets resolution p� det finan-

siella systemet och p� finansiella marknadens f�rtroende kan utv�rderas till-
r�ckligt.

26. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en bety-

dande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella systemet, markna-
dens f�rtroende eller ekonomin.

27. I vilken utstr�ckning spridning till andra institut eller till finansiella

marknader skulle kunna begr�nsas genom vidtagande av resolutions�tg�rder.

28. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en bety-

dande effekt p� betalnings- och avvecklingssystem.

Vid pr�vningen av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

ska det som anges om ett institut i f�rsta stycket g�lla alla institut eller f�retag
som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet inom koncernen.

F�renklade skyldigheter

10 �

Riksg�ldskontoret f�r f�r ett institut g�ra undantag fr�n kraven i 35

och 7 �� p� en resolutions- eller en koncernresolutionsplans inneh�ll och upp-
dateringsfrekvens, om institutets fallissemang, till f�ljd av omst�ndigheter
som anges i andra stycket, och d�rp� f�ljande avveckling genom konkurs eller
likvidation sannolikt inte skulle f� betydande inverkan p� finansmarknaderna,
andra institut, finansieringsvillkor eller ekonomin i stort.

Vid pr�vningen av om ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter

enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret beakta

1. arten av den verksamhet som institutet bedriver,
2. institutets aktie�garstruktur,
3. institutets associationsr�ttsliga form,
4. institutets riskprofil,
5. institutets storlek och juridiska st�llning,
6. institutets grad av sammankoppling med andra institut eller med det fi-

nansiella systemet i allm�nhet,

7. omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamheter,
8. eventuellt medlemskap i ett institutionellt skyddssystem eller n�gon an-

nan form av system f�r solidariskt ansvar enligt artikel 113.7 i tillsynsf�rord-
ningen, och

9. eventuellt tillhandah�llande av investeringstj�nster eller verksamheter

enligt definitionen i artikel 4.1.2 i Europaparlamentets och r�dets direktiv
2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader f�r finansiella instrument och
om �ndring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i den ur-
sprungliga lydelsen.

Om Riksg�ldskontoret finner att ett institut ska omfattas av f�renklade

skyldigheter enligt f�rsta stycket, f�r myndigheten �ven begr�nsa niv�n p� de-
taljerna i sin pr�vning enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen (2015:1016) om reso-
lution och 9 � denna f�rordning av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla
institutet eller koncernen som institutet ing�r i.

11 �

Pr�vningen av om ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter

enligt 10 � f�rsta stycket ska, vid behov, g�ras efter samr�d med Finans-
inspektionen.

SFS 2015:1034

12 �

Riksg�ldskontoret f�r n�r som helst ompr�va ett beslut att ett institut

ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt 10 � f�rsta stycket.

13 �

Ett beslut att ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt

10 � f�rsta stycket p�verkar inte Riksg�ldskontorets och Finansinspektionens
befogenheter att vidta krisavv�rjande �tg�rder som anges i 2 kap. 1 � lagen
(2015:1016) om resolution och inte heller Riksg�ldskontorets befogenhet att
vidta resolutions�tg�rder enligt den lagen.

14 �

Riksg�ldskontoret ska informera Europeiska bankmyndigheten om ett

beslut att ett institut ska omfattas av f�renklade skyldigheter enligt 10 � f�rsta
stycket.

Underr�ttelser och offentligg�rande

15 �

Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt efter att ha beslutat att f�r-

s�tta ett f�retag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution el-
ler att vidta resolutions�tg�rder enligt den lagen, underr�tta

1. f�retaget i resolution,
2. Finansinspektionen,
3. den beh�riga myndigheten f�r filialerna till f�retaget i resolution,
4. Riksbanken,
5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det ins�ttningsgarantisystem till vil-

ket kreditinstitutet h�r,

6. i till�mpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten,
7. Finansdepartementet,
8. i de fall f�retaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt av-

delning VII kapitel 3 i kapitalt�ckningsdirektivet, den samordnande tillsyns-
myndigheten,

9. Europeiska systemriskn�mnden,
10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska v�r-

depappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska f�rs�krings- och tj�nste-
pensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och

11. om f�retaget i resolution deltar i ett anm�lt avvecklingssystem, opera-

t�rerna av det systemet.

En underr�ttelse enligt f�rsta stycket ska inneh�lla en kopia av beslutet och

uppgift om n�r beslutet ska verkst�llas.

16 �

Riksg�ldskontoret ska offentligg�ra beslut om resolution enligt 8 kap.

13 � lagen (2015:1016) om resolution och beslut om resolutions�tg�rder en-
ligt 12 kap. 5 � samma lag genom att

1. tillhandah�lla en kopia av beslutet p� sin webbplats och p� webbplatsen

f�r f�retaget i resolution,

2. skicka en kopia av beslutet till Europeiska bankmyndigheten och till

Finansinspektionen f�r offentligg�rande p� de myndigheternas webbplatser,
och

3. om aktierna, andra �gander�ttsinstrument eller skuldinstrument i f�reta-

get i resolution �r upptagna till handel p� en reglerad marknad, offentligg�ra
obligatorisk information om f�retaget i resolution i enlighet med 4 kap. 20
och 21 �� lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och 17 kap.
2 och 3 �� lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden samt f�reskrifter

SFS 2015:1034

som meddelats med st�d av 4 � 13 f�rordningen (2007:375) om handel med
finansiella instrument och 6 kap. 1 � 59 och 60 f�rordningen (2007:572) om
v�rdepappersmarknaden.

Om aktierna, andra �gander�ttsinstrument eller skuldinstrument i f�retaget

i resolution inte �r upptagna till handel p� en reglerad marknad, ska Riks-
g�ldskontoret skicka en kopia av beslut om resolution och beslut om resolu-
tions�tg�rder till �gare och borgen�rer som �r k�nda genom f�retagets register
eller databaser, om de �r tillg�ngliga f�r Riksg�ldskontoret.

Gr�ns�verskridande samarbete

17 �

Om beslut eller �tg�rder enligt lagen (2015:1016) om resolution kan f�

effekter i ett annat land inom EES, ska Riksg�ldskontoret och, i f�rekom-
mande fall Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet),
beakta

1. kravet p� effektivt beslutsfattande och p� att h�lla resolutionskostna-

derna s� l�ga som m�jligt n�r resolutions�tg�rder vidtas,

2. kravet p� skyndsamhet,
3. kravet p� samarbete f�r att se till att beslut fattas och �tg�rder vidtas p�

ett samordnat och effektivt s�tt,

4. att roller och ansvar f�r ber�rda myndigheter i varje land inom EES �r

tydligt definierade,

5. intressena i de EES-l�nder d�r moderf�retag inom EES �r etablerade,

s�rskilt effekten av beslut, �tg�rder eller bristen p� �tg�rder p� den finansiella
stabiliteten, skattemedel, finansieringsarrangemang, ins�ttningsgarantisys-
tem eller system f�r ers�ttning till investerare i de l�nderna.

6. intressena i varje land inom EES d�r ett dotterf�retag �r etablerat, s�r-

skilt n�r det g�ller effekter p� den finansiella stabiliteten, skattemedel, finan-
sieringsarrangemang, ins�ttningsgarantisystem eller system f�r ers�ttning till
investerare i dessa l�nder,

7. intressena i de l�nder inom EES d�r betydande filialer �r etablerade eller

bel�gna, s�rskilt n�r det g�ller effekter p� den finansiella stabiliteten i dessa
l�nder,

8. m�len om en avv�gning mellan de olika ber�rda EES-l�ndernas intres-

sen och behovet av att undvika att ett visst EES-lands intressen �ventyras eller
skyddas p� ett or�ttvist s�tt, inbegripet undvikande av en or�ttvis f�rdelning
av b�rdan mellan EES-l�nderna,

9. samr�dsskyldigheten enligt lagen om resolution, som �tminstone inneb�r

en skyldighet att samr�da om inslagen i ett beslut eller en �tg�rd som har eller
som sannolikt kan f� effekt p�

a) moderf�retaget inom EES, dotterf�retaget eller filialen, och
b) stabiliteten i det EES-land d�r moderf�retaget inom EES, dotterf�retaget

eller filialen har etablerats eller finns,

10. kravet p� transparens n�r ett beslut eller en �tg�rd som f�resl�s sanno-

likt kan f� konsekvenser f�r den finansiella stabiliteten, budgetmedel, finan-
sieringsarrangemang, ins�ttningsgarantisystem eller system f�r ers�ttning till
investerare i ber�rda l�nder inom EES, och

11. principen att samordning och samarbete sannolikt resulterar i l�gre to-

talkostnad f�r resolutionen.

SFS 2015:1034

18 �

Vid deltagande i ett resolutionskollegium ska Riksg�ldskontoret,

Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet) samarbeta
och utbyta information med samtliga medlemmar i kollegiet i den utstr�ck-
ning som f�ljer av krishanteringsdirektivet.

19 �

Riksg�ldskontorets beslut i egenskap av samordnande resolutionsmyn-

dighet enligt lagen (2015:1016) om resolution och f�reskrifter som meddelats
i anslutning till lagen, f�r vara avfattade p� engelska. En �vers�ttning till
svenska av beslutet, d�r det framg�r att det �r den engelska lydelsen av beslu-
tet som g�ller, ska i s�dant fall bil�ggas beslutet.

Internationella �verenskommelser

20 �

Riksg�ldskontoret f�r ing� s�dana internationella �verenskommelser

som f�ljer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 33.4 andra stycket, 45.9,
45.10, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i krishanteringsdirekti-
vet. Detta g�ller dock inte om �verenskommelsen kr�ver riksdagens eller Ut-
rikesn�mndens medverkan.

F�rteckning

21 �

Finansinspektionen ska f�ra en f�rteckning �ver de f�retag som avses i

1 kap. 1 � f�rsta stycket lagen (2015:1016) om resolution. F�rteckningen ska
h�llas aktuell och tillg�nglig p� inspektionens webbplats.

Bemyndiganden

22 �

N�r det g�ller lagen (2015:1016) om resolution f�r Riksg�ldskontoret

meddela f�reskrifter om

1. vilka kvalificerade skulder som �r medr�kningsbara vid ber�kningen av

om minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 � �r uppfyllt,

2. vilka kriterier som ska ligga till grund f�r ett beslut om storleken p�

minimikravet p� nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 �,

3. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna

till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas,

4. undantag enligt 5 kap. 3 � fr�n skyldigheten enligt 5 kap. 2 � om att ta in

vissa villkor i avtalen f�r sina skulder,

5. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad regist-

ren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av avtal,

6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla,
7. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap.

17 � ska ber�knas,

8. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � tredje

stycket,

9. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret enligt

27 kap. 20 �, och

10. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska

l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt lagen.

SFS 2015:1034

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 februari 2016.

P� regeringens v�gnar

PER BOLUND

Eva-Lena Norgren
(Finansdepartementet)

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2015:1034 Förordning om resolution

Om Lagboken.se