SFS 2015:1034 Förordning om resolution

151034.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om resolution;

utfärdad den 18 december 2015.

Regeringen föreskriver

1 följande.

Inledande bestämmelser

1 §

Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar lagen

(2015:1016) om resolution.

2 §

I denna förordning betyder

1. kapitaltäckningsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kredit-
institut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring
av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och
2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/59/EU,

2. krishanteringsdirektivet:

Europaparlamentets och rådets direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av
rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rå-
dets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprung-
liga lydelsen, och

3. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-
pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

Termer och uttryck i övrigt som används i denna förordning har samma be-

tydelse som i lagen (2015:1016) om resolution.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrät-
tande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappers-
företag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets för-
ordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2015:1034

Utkom från trycket
den 29 december 2015

background image

2

SFS 2015:1034

Resolutionsplaner

Resolutionsplaner för institut som inte ingår i en finansiell koncern

3 §

En resolutionsplan som Riksgäldskontoret upprättar i enlighet med

3 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution ska beakta relevanta scenarier, in-
begripet att fallissemang kan vara en isolerad händelse eller kan inträffa i en
tid av finansiell instabilitet eller övergripande systempåverkande händelser.
Planen får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor
från Riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt stöd
än medel ur resolutionsreserven.

4 §

Utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution

och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel
10.9 i krishanteringsdirektivet, ska en resolutionsplan för ett institut som inte
ingår i en finansiell koncern innehålla följande:

1. Sammanfattning av huvudinslagen i planen.
2. Sammanfattning av de väsentliga förändringar för institutet som inträffat

sedan den senaste resolutionsinformationen lämnades in.

3. Beskrivning av hur kritisk verksamhet och affärsverksamhet som är vik-

tig för institutets intjäning eller lönsamhet skulle kunna avskiljas juridiskt och
ekonomiskt från övriga funktioner för att säkerställa fortsatt verksamhet efter
institutets fallissemang.

4. Uppskattning av tidsramen för att genomföra varje väsentlig del av pla-

nen.

5. Detaljerad beskrivning av den prövning av möjligheten att rekonstruera

eller avveckla ett institut som gjorts i enlighet med 3 kap. 10 § lagen om reso-
lution.

6. Beskrivning av alla åtgärder som krävs enligt 3 kap. 24 § lagen om reso-

lution för att undanröja eller begränsa hinder mot att rekonstruera eller av-
veckla ett institut som identifierats vid den prövning som gjorts i enlighet med
10 § samma kapitel.

7. Detaljerad beskrivning av förfarandena för att fastställa värdet av och

möjligheten att sälja institutets kritiska verksamhet, affärsverksamhet som är
viktig för institutets intjäning eller lönsamhet och tillgångar.

8. Detaljerad beskrivning av arrangemangen för att säkerställa att den be-

gärda informationen enligt 3 kap. 25 § lagen om resolution är aktuell och till-
gänglig för Riksgäldskontoret.

9. Analys av hur och när ett institut, i enlighet med de villkor som anges i

planen, får ansöka om att få utnyttja centralbanksfaciliteter och en samman-
ställning av tillgångar som kan förväntas godtas som säkerhet.

10. Förklaring från Riksgäldskontoret av hur resolutionsalternativen skulle

kunna finansieras utan att det lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från
Riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt stöd än
medel ur resolutionsreserven.

11. Detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategier som skulle

kunna tillämpas enligt de olika möjliga scenarierna samt de tillämpliga tids-
fristerna.

12. Beskrivning av kritiska ömsesidiga beroenden.
13. Beskrivning av handlingsalternativen för att bevara tillgång till betal-

nings- och clearingtjänster och annan infrastruktur och en bedömning av
överförbarheten för kunders positioner.

background image

3

SFS 2015:1034

14. Analys av planens effekter på institutets anställda, inbegripet en be-

dömning av därmed förknippade kostnader, och en beskrivning av planerade
förfaranden för samråd med personalen under resolutionsprocessen, i tillämp-
liga fall med beaktande av nationella system för dialog mellan arbetsmarkna-
dens parter.

15. Plan för kommunikation med medier och allmänheten.
16. Minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 § lagen om

resolution, inklusive eventuella instrument för avtalsenlig skuldnedskrivning,
och i förekommande fall en tidsfrist för att nå avsedd nivå.

17. Beskrivning av grundläggande verksamhet och system för kontinuerlig

drift av institutets operativa processer.

18. Eventuella yttranden från institutet om resolutionsplanen.

Koncernresolutionsplaner

5 §

Utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 2 § lagen (2015:1016) om resolution

och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt
artikel 12.6 i krishanteringsdirektivet, ska en koncernresolutionsplan inne-
hålla uppgifter om följande:

1. De resolutionsåtgärder som ska vidtas mot koncernföretag som avses i

artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet, moderföretaget och dotter-
instituten i koncernen samt samordnade resolutionsåtgärder som ska vidtas
mot dotterinstitut, i sådana scenarier som avses i 3 §.

2. I vilken utsträckning det är möjligt att vidta resolutionsåtgärder på ett

samordnat sätt mot koncernföretag etablerade inom EES, inklusive åtgärder
för att underlätta tredje mans förvärv av koncernen eller affärsverksamhet
eller aktiviteter som tillhandahålls av ett flertal koncernföretag eller av sär-
skilda koncernföretag. �ven potentiella hinder för en samordnad resolution
ska uppges.

3. Om en koncern inbegriper företag med säte i tredjeland, uppgifter om

lämpliga arrangemang för samarbete och samordning med relevanta myndig-
heter i det landet och följderna av resolutionen inom EES.

4. Nödvändiga åtgärder, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja sär-

skilda funktioner eller affärsverksamhet, för att underlätta koncernresolution
när förutsättningarna för resolution är uppfyllda.

5. Andra åtgärder än de som anges i krishanteringsdirektivet och som den

samordnande resolutionsmyndigheten har för avsikt att vidta i resolution av
koncernen.

6. Finansiering av koncernresolutionsåtgärder och, om finansieringsarrang-

emangen för resolution skulle behövas, principer för att dela upp ansvaret för
finansieringen mellan resolutionsreserven och motsvarande utländska finan-
sieringsarrangemang inom EES, utan att förutsätta att det lämnas likviditets-
stöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller
något annat statligt stöd än medel ur resolutionsreserven eller motsvarande ut-
ländskt finanseringsarrangemang inom EES. Principerna ska fastställas på
grundval av rättvisa och välavvägda kriterier och ska särskilt beakta artikel
107.5 i krishanteringsdirektivet och effekterna på den finansiella stabiliteten i
alla berörda EES-länder.

7. En detaljerad beskrivning av Riksgäldskontorets prövning enligt 3 kap.

11 § lagen om resolution av möjligheten att rekonstruera eller avveckla kon-
cernen.

background image

4

SFS 2015:1034

6 §

Vid utformningen av en koncernresolutionsplan ska Riksgäldskontoret

sträva efter att planen inte får en oproportionerlig inverkan på den finansiella
stabiliteten i något EES-land.

Uppdatering av resolutions- och koncernresolutionsplaner

7 §

Riksgäldskontoret ska uppdatera resolutionsplaner och koncernresolu-

tionsplaner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (2015:1016) om resolution årligen
och vid varje förändring av institutets respektive koncernens juridiska eller
organisatoriska struktur, affärsverksamhet eller finansiella ställning som
skulle kunna ha en väsentlig negativ inverkan på planens effektivitet eller
annars nödvändiggöra en ändring av planen.

�versändande av resolutions- och koncernresolutionsplaner

8 §

Riksgäldskontoret ska skicka en kopia av en resolutions- eller koncern-

resolutionsplan och eventuella ändringar i planen till Finansinspektionen. Om
Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska en kopia av en
koncernresolutionsplan och eventuella ändringar i planen även skickas till
andra behöriga myndigheter som berörs av planen.

Möjligheten att rekonstruera eller att avveckla ett institut eller en
koncern

9 §

Vid prövningen enligt 3 kap. 10 och 11 §§ lagen (2015:1016) om reso-

lution av möjligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut respektive en
koncern, ska Riksgäldskontoret beakta följande:

1. Institutets förmåga att klarlägga både affärsverksamhet som är viktig för

dess intjäning eller lönsamhet och kritisk verksamhet i förhållande till juri-
diska personer inom samma koncern.

2. Graden av anpassning mellan juridiska strukturer och företagsstrukturer

i förhållande till affärsverksamhet som är viktig för intjäning eller lönsamhet
och kritisk verksamhet.

3. I vilken utsträckning det finns arrangemang för att tillhandahålla nöd-

vändig personal, infrastruktur, finansiering, likviditet och kapital för att stödja
och upprätthålla affärsverksamhet som är viktig för intjäning eller lönsamhet
och kritisk verksamhet.

4. I vilken utsträckning serviceavtal som institutet ingått kan hävdas om in-

stitutet försätts i resolution.

5. I vilken utsträckning institutets styrningsstruktur är lämplig för att han-

tera och säkra efterlevnaden av institutets interna riktlinjer för servicenivåav-
tal.

6. I vilken utsträckning institutet har ett förfarande för att föra över tjänster

som tillhandahållits en tredje part inom ramen för ett servicenivåavtal, om kri-
tisk verksamhet eller sådan affärsverksamhet som är viktig för institutets in-
tjäning eller lönsamhet skulle separeras.

7. I vilken utsträckning det finns beredskapsplaner och åtgärder för att ga-

rantera fortsatt tillgång till betalnings- och avvecklingssystem.

8. I vilken utsträckning ledningsinformationssystemen garanterar att Riks-

gäldskontoret kan inhämta korrekta och fullständiga uppgifter om affärsverk-

background image

5

SFS 2015:1034

samhet som är viktig för intjäning eller lönsamhet och kritisk verksamhet i
syfte att påskynda beslutsprocessen.

9. Ledningsinformationssystemens kapacitet att tillhandahålla uppgifter

som är väsentliga för att på ett effektivt sätt kunna försätta institutet i resolu-
tion.

10. I vilken utsträckning institutet har testat sina ledningsinformationssys-

tem i det stresscenario som fastställts av Riksgäldskontoret.

11. I vilken utsträckning institutet kan garantera att dess ledningsinforma-

tionssystem kommer att fortsätta att fungera för både det berörda och det nya
institutet, om den kritiska verksamheten och sådan affärsverksamhet som är
viktig för intjäning eller lönsamhet avskiljs från den övriga verksamheten och
övrig affärsverksamhet.

12. I vilken utsträckning institutet har inrättat lämpliga förfaranden för att

säkerställa att Riksgäldskontoret får nödvändiga uppgifter för att identifiera
insättare och de belopp som omfattas av insättningsgarantin.

13. Om koncernen använder koncerninterna säkerheter, i vilken utsträck-

ning dessa säkerheter tillhandhålls på marknadsvillkor och om riskhanterings-
systemen för dessa säkerheter är stabila.

14. Om koncernen tillämpar ömsesidiga transaktioner, i vilken utsträckning

dessa transaktioner görs på marknadsvillkor och om riskhanteringssystemen
för denna transaktionsverksamhet är stabila.

15. I vilken utsträckning användningen av koncerninterna säkerheter eller

ömsesidigt bokförda transaktioner ökar spridningseffekten inom koncernen.

16. I vilken utsträckning koncernens juridiska struktur utgör ett hinder mot

att tillämpa resolutionsverktygen på grund av antalet juridiska personer, kon-
cernstrukturens komplexitet eller problem med att föra affärsverksamhet till
koncernföretag.

17. Hur många och vilken typ av kvalificerade skulder institutet har.
18. Om prövningen omfattar ett holdingföretag med blandad verksamhet, i

vilken utsträckning en resolution av koncernföretag som är institut eller finan-
siella institut skulle få negativa konsekvenser för koncernens icke finansiella
del.

19. Förekomst av och stabilitet hos servicenivåavtal.
20. Huruvida myndigheter i tredjeland har nödvändiga resolutionsverktyg

för att stödja resolutionsåtgärder från resolutionsmyndigheter inom EES, och
omfattningen av samordnade åtgärder mellan EES och myndigheter i tredje-
land.

21. Möjligheten att använda resolutionsverktyg på ett sätt som uppfyller re-

solutionsändamålen, med hänsyn till tillgängliga verktyg och institutets struk-
tur.

22. I vilken omfattning koncernstrukturen tillåter att Riksgäldskontoret, i

syfte att maximera värdet på koncernen som helhet, rekonstruerar eller av-
vecklar hela koncernen eller en eller flera av dess koncernföretag utan att or-
saka en betydande direkt eller indirekt negativ effekt på det finansiella syste-
met, marknadens förtroende eller ekonomin.

23. De arrangemang och åtgärder genom vilka resolution kan underlättas i

fall där koncerner har dotterföretag som är etablerade i olika jurisdiktioner.

24. Trovärdigheten i att använda resolutionsverktyg på ett sätt som uppfyl-

ler resolutionsändamålen, med tanke på eventuella följder för borgenärer,
motparter, kunder och anställda, och eventuella åtgärder som myndigheter i
tredjeland kan vidta.

background image

6

SFS 2015:1034

25. I vilken utsträckning effekterna av institutets resolution på det finan-

siella systemet och på finansiella marknadens förtroende kan utvärderas till-
räckligt.

26. I vilken utsträckning resolution av institutet kan komma att ha en bety-

dande direkt eller indirekt negativ effekt på det finansiella systemet, markna-
dens förtroende eller ekonomin.

27. I vilken utsträckning spridning till andra institut eller till finansiella

marknader skulle kunna begränsas genom vidtagande av resolutionsåtgärder.

28. I vilken utsträckning resolution av institutet kan komma att ha en bety-

dande effekt på betalnings- och avvecklingssystem.

Vid prövningen av möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

ska det som anges om ett institut i första stycket gälla alla institut eller företag
som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet inom koncernen.

Förenklade skyldigheter

10 §

Riksgäldskontoret får för ett institut göra undantag från kraven i 3�5

och 7 §§ på en resolutions- eller en koncernresolutionsplans innehåll och upp-
dateringsfrekvens, om institutets fallissemang, till följd av omständigheter
som anges i andra stycket, och därpå följande avveckling genom konkurs eller
likvidation sannolikt inte skulle få betydande inverkan på finansmarknaderna,
andra institut, finansieringsvillkor eller ekonomin i stort.

Vid prövningen av om ett institut ska omfattas av förenklade skyldigheter

enligt första stycket ska Riksgäldskontoret beakta

1. arten av den verksamhet som institutet bedriver,
2. institutets aktieägarstruktur,
3. institutets associationsrättsliga form,
4. institutets riskprofil,
5. institutets storlek och juridiska ställning,
6. institutets grad av sammankoppling med andra institut eller med det fi-

nansiella systemet i allmänhet,

7. omfattningen och komplexiteten hos institutets verksamheter,
8. eventuellt medlemskap i ett institutionellt skyddssystem eller någon an-

nan form av system för solidariskt ansvar enligt artikel 113.7 i tillsynsförord-
ningen, och

9. eventuellt tillhandahållande av investeringstjänster eller verksamheter

enligt definitionen i artikel 4.1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och
om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, i den ur-
sprungliga lydelsen.

Om Riksgäldskontoret finner att ett institut ska omfattas av förenklade

skyldigheter enligt första stycket, får myndigheten även begränsa nivån på de-
taljerna i sin prövning enligt 3 kap. 10 och 11 §§ lagen (2015:1016) om reso-
lution och 9 § denna förordning av möjligheten att rekonstruera eller avveckla
institutet eller koncernen som institutet ingår i.

11 §

Prövningen av om ett institut ska omfattas av förenklade skyldigheter

enligt 10 § första stycket ska, vid behov, göras efter samråd med Finans-
inspektionen.

background image

7

SFS 2015:1034

12 §

Riksgäldskontoret får när som helst ompröva ett beslut att ett institut

ska omfattas av förenklade skyldigheter enligt 10 § första stycket.

13 §

Ett beslut att ett institut ska omfattas av förenklade skyldigheter enligt

10 § första stycket påverkar inte Riksgäldskontorets och Finansinspektionens
befogenheter att vidta krisavvärjande åtgärder som anges i 2 kap. 1 § lagen
(2015:1016) om resolution och inte heller Riksgäldskontorets befogenhet att
vidta resolutionsåtgärder enligt den lagen.

14 §

Riksgäldskontoret ska informera Europeiska bankmyndigheten om ett

beslut att ett institut ska omfattas av förenklade skyldigheter enligt 10 § första
stycket.

Underrättelser och offentliggörande

15 §

Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat att för-

sätta ett företag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution el-
ler att vidta resolutionsåtgärder enligt den lagen, underrätta

1. företaget i resolution,
2. Finansinspektionen,
3. den behöriga myndigheten för filialerna till företaget i resolution,
4. Riksbanken,
5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det insättningsgarantisystem till vil-

ket kreditinstitutet hör,

6. i tillämpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten,
7. Finansdepartementet,
8. i de fall företaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt av-

delning VII kapitel 3 i kapitaltäckningsdirektivet, den samordnande tillsyns-
myndigheten,

9. Europeiska systemrisknämnden,
10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska vär-

depappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänste-
pensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och

11. om företaget i resolution deltar i ett anmält avvecklingssystem, opera-

törerna av det systemet.

En underrättelse enligt första stycket ska innehålla en kopia av beslutet och

uppgift om när beslutet ska verkställas.

16 §

Riksgäldskontoret ska offentliggöra beslut om resolution enligt 8 kap.

13 § lagen (2015:1016) om resolution och beslut om resolutionsåtgärder en-
ligt 12 kap. 5 § samma lag genom att

1. tillhandahålla en kopia av beslutet på sin webbplats och på webbplatsen

för företaget i resolution,

2. skicka en kopia av beslutet till Europeiska bankmyndigheten och till

Finansinspektionen för offentliggörande på de myndigheternas webbplatser,
och

3. om aktierna, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument i företa-

get i resolution är upptagna till handel på en reglerad marknad, offentliggöra
obligatorisk information om företaget i resolution i enlighet med 4 kap. 20
och 21 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och 17 kap.
2 och 3 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt föreskrifter

background image

8

SFS 2015:1034

som meddelats med stöd av 4 § 13 förordningen (2007:375) om handel med
finansiella instrument och 6 kap. 1 § 59 och 60 förordningen (2007:572) om
värdepappersmarknaden.

Om aktierna, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument i företaget

i resolution inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska Riks-
gäldskontoret skicka en kopia av beslut om resolution och beslut om resolu-
tionsåtgärder till ägare och borgenärer som är kända genom företagets register
eller databaser, om de är tillgängliga för Riksgäldskontoret.

Gränsöverskridande samarbete

17 §

Om beslut eller åtgärder enligt lagen (2015:1016) om resolution kan få

effekter i ett annat land inom EES, ska Riksgäldskontoret och, i förekom-
mande fall Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet),
beakta

1. kravet på effektivt beslutsfattande och på att hålla resolutionskostna-

derna så låga som möjligt när resolutionsåtgärder vidtas,

2. kravet på skyndsamhet,
3. kravet på samarbete för att se till att beslut fattas och åtgärder vidtas på

ett samordnat och effektivt sätt,

4. att roller och ansvar för berörda myndigheter i varje land inom EES är

tydligt definierade,

5. intressena i de EES-länder där moderföretag inom EES är etablerade,

särskilt effekten av beslut, åtgärder eller bristen på åtgärder på den finansiella
stabiliteten, skattemedel, finansieringsarrangemang, insättningsgarantisys-
tem eller system för ersättning till investerare i de länderna.

6. intressena i varje land inom EES där ett dotterföretag är etablerat, sär-

skilt när det gäller effekter på den finansiella stabiliteten, skattemedel, finan-
sieringsarrangemang, insättningsgarantisystem eller system för ersättning till
investerare i dessa länder,

7. intressena i de länder inom EES där betydande filialer är etablerade eller

belägna, särskilt när det gäller effekter på den finansiella stabiliteten i dessa
länder,

8. målen om en avvägning mellan de olika berörda EES-ländernas intres-

sen och behovet av att undvika att ett visst EES-lands intressen äventyras eller
skyddas på ett orättvist sätt, inbegripet undvikande av en orättvis fördelning
av bördan mellan EES-länderna,

9. samrådsskyldigheten enligt lagen om resolution, som åtminstone innebär

en skyldighet att samråda om inslagen i ett beslut eller en åtgärd som har eller
som sannolikt kan få effekt på

a) moderföretaget inom EES, dotterföretaget eller filialen, och
b) stabiliteten i det EES-land där moderföretaget inom EES, dotterföretaget

eller filialen har etablerats eller finns,

10. kravet på transparens när ett beslut eller en åtgärd som föreslås sanno-

likt kan få konsekvenser för den finansiella stabiliteten, budgetmedel, finan-
sieringsarrangemang, insättningsgarantisystem eller system för ersättning till
investerare i berörda länder inom EES, och

11. principen att samordning och samarbete sannolikt resulterar i lägre to-

talkostnad för resolutionen.

background image

9

SFS 2015:1034

18 §

Vid deltagande i ett resolutionskollegium ska Riksgäldskontoret,

Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet) samarbeta
och utbyta information med samtliga medlemmar i kollegiet i den utsträck-
ning som följer av krishanteringsdirektivet.

19 §

Riksgäldskontorets beslut i egenskap av samordnande resolutionsmyn-

dighet enligt lagen (2015:1016) om resolution och föreskrifter som meddelats
i anslutning till lagen, får vara avfattade på engelska. En översättning till
svenska av beslutet, där det framgår att det är den engelska lydelsen av beslu-
tet som gäller, ska i sådant fall biläggas beslutet.

Internationella överenskommelser

20 §

Riksgäldskontoret får ingå sådana internationella överenskommelser

som följer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 33.4 andra stycket, 45.9,
45.10, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i krishanteringsdirekti-
vet. Detta gäller dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller Ut-
rikesnämndens medverkan.

Förteckning

21 §

Finansinspektionen ska föra en förteckning över de företag som avses i

1 kap. 1 § första stycket lagen (2015:1016) om resolution. Förteckningen ska
hållas aktuell och tillgänglig på inspektionens webbplats.

Bemyndiganden

22 §

När det gäller lagen (2015:1016) om resolution får Riksgäldskontoret

meddela föreskrifter om

1. vilka kvalificerade skulder som är medräkningsbara vid beräkningen av

om minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 1 § är uppfyllt,

2. vilka kriterier som ska ligga till grund för ett beslut om storleken på

minimikravet på nedskrivningsbara skulder enligt 4 kap. 3 §,

3. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna

till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

4. undantag enligt 5 kap. 3 § från skyldigheten enligt 5 kap. 2 § om att ta in

vissa villkor i avtalen för sina skulder,

5. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad regist-

ren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal,

6. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,
7. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap.

17 § ska beräknas,

8. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje

stycket,

9. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt

27 kap. 20 §, och

10. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska

lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt lagen.

background image

10

SFS 2015:1034

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2016.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Eva-Lena Norgren
(Finansdepartementet)