1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i förordningen (2009:907) om
miljöledning i statliga myndigheter;
utfärdad den 23 april 2015.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2009:907) om miljöled-
ning i statliga myndigheter
1
dels att 16 och 27 §§ ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 20 a § ska betecknas 20 b §,
dels att 1, 3, 20, 22� 26 och 28� 30 §§ och bilagan till förordningen ska ha
följande lydelse,
dels att rubriken närmaste före 17 § ska lyda ⬝�&rlig uppföljning⬝,
dels att det ska införas en ny paragraf, 20 a §, och närmast före 20 § en ny
rubrik av följande lydelse.
1 §
2
Denna förordning gäller domstolarna och de myndigheter som anges i
22� 32 §§.
Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
3 §
3
En myndighet som anges i 22� 32 §§ ska inom ramen för sitt ordinarie
uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighe-
tens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta
miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.
En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem och vars verksamhet
medför en betydande miljöpåverkan bör
1. registrera sig enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisatio-
ner i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och
om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut
2001/681/EG och 2006/193/EG, eller
2. certifiera sig enligt standarden ISO 14001.
Om det av 22� 32 §§ framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöled-
ningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens
direkta miljöpåverkan.
1 Senaste lydelse av
20 a § 2009:1481
27 § 2014:80.
2 Senaste lydelse 2011:700.
3 Senaste lydelse 2014:80.
SFS 2015:229
Utkom från trycket
den 6 maj 2015
2
SFS 2015:229
Redovisning
20 §
4
En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem ska årligen redo-
visa miljöledningsarbetet enligt formuläret i bilagan.
Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband
med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Regerings-
kansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.
20 a §
Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilagan som rör energi-
effektiva inköp enligt förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av
energieffektiva varor, tjänster och byggnader.
22 §
5
I fråga om myndigheter som hör till Arbetsmarknadsdepartementet
ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Arbetsdomstolen,
2. Arbetsförmedlingen,
3. Arbetsmiljöverket,
4. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och
5. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.
De myndigheter som anges i första stycket 4 och 5 får ha ett förenklat
miljöledningssystem.
23 §
6
I fråga om myndigheter som hör till Finansdepartementet ska ett
miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Allmänna reklamationsnämnden,
2. Arbetsgivarverket,
3. Ekonomistyrningsverket,
4. Finansinspektionen,
5. Fortifikationsverket,
6. Kammarkollegiet,
7. Konjunkturinstitutet,
8. Konsumentverket,
9. Kronofogdemyndigheten,
10. Lotteriinspektionen,
11. länsstyrelserna,
12. Riksgäldskontoret,
13. Skatteverket,
14. Statens fastighetsverk,
15. Statens tjänstepensionsverk,
16. Statistiska centralbyrån,
17. Statskontoret, och
18. Tullverket.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 4, 10 och 12 får ha ett förenk-
lat miljöledningssystem.
24 §
7
I fråga om myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ska ett
miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
4 Senaste lydelse 2014:80.
5 Senaste lydelse 2014:80.
6 Senaste lydelse 2014:80.
7 Senaste lydelse 2014:80. � ndringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.
3
SFS 2015:229
1. Försvarets materielverk,
2. Försvarets radioanstalt,
3. Totalförsvarets forskningsinstitut, och
4. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.
25 §
8
I fråga om myndigheter som hör till Justitiedepartementet ska ett
miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Brottsförebyggande rådet,
2. Brottsoffermyndigheten,
3. Datainspektionen,
4. Domstolsverket,
5. Ekobrottsmyndigheten,
6. Justitiekanslern,
7. Kriminalvården,
8. Kustbevakningen,
9. Migrationsverket,
10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
11. Polismyndigheten,
12. Revisorsnämnden,
13. Rättsmedicinalverket,
14. Statens haverikommission,
15. Säkerhetspolisen, och
16. �&klagarmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 1� 3, 6, 12 och 14 får ha ett för-
enklat miljöledningssystem.
26 §
9
I fråga om myndigheter som hör till Kulturdepartementet ska ett
miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Diskrimineringsombudsmannen,
2. Institutet för språk och folkminnen,
3. Konstnärsnämnden,
4. Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska Museet,
5. Moderna museet,
6. Myndigheten för radio och tv,
7. Myndigheten för tillgängliga medier,
8. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
9. Naturhistoriska riksmuseet,
10. Riksantikvarieämbetet,
11. Riksarkivet,
12. Riksutställningar,
13. Sametinget,
14. Statens centrum för arkitektur och design,
15. Statens försvarshistoriska museer,
16. Statens historiska museer,
17. Statens konstråd,
18. Statens kulturråd,
19. Statens maritima museer,
20. Statens medieråd,
8 Senaste lydelse 2014:1241.
9 Senaste lydelse 2014:80.
4
SFS 2015:229
21. Statens museer för världskultur,
22. Statens musikverk, och
23. Valmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 2, 3, 7, 11, 17, 18, 20 och 23 får
ha ett förenklat miljöledningssystem.
28 §
10
I fråga om myndigheter som hör till Miljö- och energidepartementet
ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Affärsverket svenska kraftnät,
2. Elsäkerhetsverket,
3. Energimarknadsinspektionen,
4. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,
5. Havs- och vattenmyndigheten,
6. Kemikalieinspektionen,
7. Naturvårdsverket,
8. Statens energimyndighet,
9. Statens geotekniska institut,
10. Statens va-nämnd,
11. Strålsäkerhetsmyndigheten, och
12. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
De myndigheter som anges i första stycket 2 och 10 får ha ett förenklat
miljöledningssystem.
29 §
11
I fråga om myndigheter som hör till Näringsdepartementet ska ett
miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Bolagsverket,
2. Boverket,
3. Konkurrensverket,
4. Lantmäteriet,
5. Livsmedelsverket,
6. Luftfartsverket,
7. Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser,
8. Patent- och registreringsverket,
9. Post- och telestyrelsen,
10. Sjöfartsverket,
11. Skogsstyrelsen,
12. Statens jordbruksverk,
13. Statens veterinärmedicinska anstalt,
14. Statens väg- och transportforskningsinstitut,
15. Sveriges geologiska undersökning,
16. Sveriges lantbruksuniversitet,
17. Tillväxtverket,
18. Trafikanalys,
19. Trafikverket,
20. Transportstyrelsen, och
21. Verket för innovationssystem (Vinnova).
10 Senaste lydelse 2014:80.
11 Senaste lydelse 2014:80. � ndringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.
5
SFS 2015:229
30 §
12
I fråga om myndigheter som hör till Socialdepartementet ska ett
miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos
1. Barnombudsmannen,
2. E-hälsomyndigheten,
3. Folkhälsomyndigheten,
4. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd,
5. Försäkringskassan,
6. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,
7. Inspektionen för vård och omsorg,
8. Läkemedelsverket,
9. Myndigheten för delaktighet,
10. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor,
11. Pensionsmyndigheten,
12. Socialstyrelsen,
13. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
14. Statens institutionsstyrelse, och
15. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 10 och 13 får ha ett
förenklat miljöledningssystem.
Denna förordning träder i kraft den 6 juli 2015.
På regeringens vägnar
�&SA ROMSON
Egon Abresparr
(Miljö- och energidepartementet)
12 Senaste lydelse 2015:168.
6
SFS 2015:229
Bilaga
13
FORMUL� R F�R REDOVISNING AV
MILJ�LEDNINGSARBETE
Del 1 Miljöledningssystemet
1. � r myndigheten miljöcertifierad?
שׁ Ja ISO14001 שׁ Ja Emas שׁ Nej
2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?
3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?
4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt på-
verkan på miljön?
5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande
påverkan på miljön?
6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål?
7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts.
8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap
de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?
9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska
sin energianvändning (t.ex. it-system för att styra och reglera belysning,
värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?
10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att
minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)?
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter
1. Tjänsteresor och övriga transporter
1.1
Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från
a) flygresor under 50 mil,
b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad
bil, taxi),
c) tågresor,
d) bussresor, och
e) maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten.
1.2
Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbets-
kraft, enligt 1.1 a� e.
1.3
Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per
årsarbetskraft.
13 Bilagan fick sin nuvarande beteckning genom 2014:80.
7
SFS 2015:229
1.4
Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,
t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när
myndigheten planerar att åtgärda dessa.
1.5
Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-
måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
שׁ Eget uppföljningssystem
שׁ Leverantörsuppgifter
שׁ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
1.6
Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på:
שׁ Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller
שׁ Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen:
2. Energianvändning
2.1
�&rlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och
per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på
a) verksamhetselektricitet, och
b) övrig energianvändning
2.2
� r värmeförbrukningen normalårskorrigerad?
שׁ Ja שׁ Nej שׁ Delvis
2.3
Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i pro-
cent).
2.4
Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens
elavtal?
שׁ Ja שׁ Nej שׁ Delvis
2.5
Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med
myndighetens fastighetsägare?
שׁ Ja שׁ Nej
Om ja, beskriv vilka åtgärder som genomförts som ett resultat av samarbe-
tet.
2.6
Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,
t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när
myndigheten planerar att åtgärda dessa.
8
SFS 2015:229
2.7
Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-
måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
שׁ Eget uppföljningssystem
שׁ Leverantörsuppgifter
שׁ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
3. Miljökrav i upphandling
3.1
Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet
upphandlingar och avrop (anges i procent).
3.2
Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förord-
ningen (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor,
tjänster och byggnader har ställts.
Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energief-
fektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över
tröskelvärdet, ange skälen för det:
שׁ Kostnadseffektivitet
שׁ Ekonomisk genomförbarhet
שׁ Hållbarhet i vidare bemärkelse
שׁ Teknisk lämplighet
שׁ Tillräcklig konkurrens
שׁ Annat, nämligen:
3.3
Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller
inköp av byggnader?
שׁ Ja שׁ Nej
Om nej, ange skälen för det:
שׁ Kostnadseffektivitet
שׁ Ekonomisk genomförbarhet
שׁ Hållbarhet i vidare bemärkelse
שׁ Teknisk lämplighet
שׁ Tillräcklig konkurrens
שׁ Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning
(2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster
och byggnader infördes
שׁ Annat, nämligen:
3.4
Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljö-
krav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år.
3.5
Beskrivning av insamlat resultat:
a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,
t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.
b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när
myndigheten planerar att åtgärda dessa.
9
SFS 2015:229
3.6
Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-
måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?
שׁ Eget uppföljningssystem
שׁ Leverantörsuppgifter
שׁ Uppskattning (förklara på vilket sätt)
Norstedts Juridik AB/Fritzes
Elanders Sverige AB, 2015