SFS 2015:229 Förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (2009:907) om
miljöledning i statliga myndigheter;

utfärdad den 23 april 2015.

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2009:907) om miljöled-

ning i statliga myndigheter

1

dels att 16 och 27 §§ ska upphöra att gälla,
dels att nuvarande 20 a § ska betecknas 20 b §,
dels att 1, 3, 20, 22–26 och 28–30 §§ och bilagan till förordningen ska ha

följande lydelse,

dels att rubriken närmaste före 17 § ska lyda ”Årlig uppföljning”,
dels att det ska införas en ny paragraf, 20 a §, och närmast före 20 § en ny

rubrik av följande lydelse.

1 §

2

Denna förordning gäller domstolarna och de myndigheter som anges i

22–32 §§.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

3 §

3

En myndighet som anges i 22–32 §§ ska inom ramen för sitt ordinarie

uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighe-
tens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta
miljöpåverkan på ett systematiskt sätt.

En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem och vars verksamhet

medför en betydande miljöpåverkan bör

1. registrera sig enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisatio-
ner i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och
om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut
2001/681/EG och 2006/193/EG, eller

2. certifiera sig enligt standarden ISO 14001.
Om det av 22–32 §§ framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöled-

ningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens
direkta miljöpåverkan.

1 Senaste lydelse av
20 a § 2009:1481
27 § 2014:80.

2 Senaste lydelse 2011:700.

3 Senaste lydelse 2014:80.

SFS 2015:229

Utkom från trycket
den 6 maj 2015

2

SFS 2015:229

Redovisning

20 §

4

En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem ska årligen redo-

visa miljöledningsarbetet enligt formuläret i bilagan.

Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband

med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Regerings-
kansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket.

20 a §

Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilagan som rör energi-

effektiva inköp enligt förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av
energieffektiva varor, tjänster och byggnader.

22 §

5

I fråga om myndigheter som hör till Arbetsmarknadsdepartementet

ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Arbetsdomstolen,
2. Arbetsförmedlingen,
3. Arbetsmiljöverket,
4. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och
5. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.
De myndigheter som anges i första stycket 4 och 5 får ha ett förenklat

miljöledningssystem.

23 §

6

I fråga om myndigheter som hör till Finansdepartementet ska ett

miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Allmänna reklamationsnämnden,
2. Arbetsgivarverket,
3. Ekonomistyrningsverket,
4. Finansinspektionen,
5. Fortifikationsverket,
6. Kammarkollegiet,
7. Konjunkturinstitutet,
8. Konsumentverket,
9. Kronofogdemyndigheten,
10. Lotteriinspektionen,
11. länsstyrelserna,
12. Riksgäldskontoret,
13. Skatteverket,
14. Statens fastighetsverk,
15. Statens tjänstepensionsverk,
16. Statistiska centralbyrån,
17. Statskontoret, och
18. Tullverket.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 4, 10 och 12 får ha ett förenk-

lat miljöledningssystem.

24 §

7

I fråga om myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ska ett

miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

4 Senaste lydelse 2014:80.

5 Senaste lydelse 2014:80.

6 Senaste lydelse 2014:80.

7 Senaste lydelse 2014:80. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

3

SFS 2015:229

1. Försvarets materielverk,
2. Försvarets radioanstalt,
3. Totalförsvarets forskningsinstitut, och
4. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

25 §

8

I fråga om myndigheter som hör till Justitiedepartementet ska ett

miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Brottsförebyggande rådet,
2. Brottsoffermyndigheten,
3. Datainspektionen,
4. Domstolsverket,
5. Ekobrottsmyndigheten,
6. Justitiekanslern,
7. Kriminalvården,
8. Kustbevakningen,
9. Migrationsverket,
10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
11. Polismyndigheten,
12. Revisorsnämnden,
13. Rättsmedicinalverket,
14. Statens haverikommission,
15. Säkerhetspolisen, och
16. Åklagarmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 1–3, 6, 12 och 14 får ha ett för-

enklat miljöledningssystem.

26 §

9

I fråga om myndigheter som hör till Kulturdepartementet ska ett

miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Diskrimineringsombudsmannen,
2. Institutet för språk och folkminnen,
3. Konstnärsnämnden,
4. Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska Museet,
5. Moderna museet,
6. Myndigheten för radio och tv,
7. Myndigheten för tillgängliga medier,
8. Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
9. Naturhistoriska riksmuseet,
10. Riksantikvarieämbetet,
11. Riksarkivet,
12. Riksutställningar,
13. Sametinget,
14. Statens centrum för arkitektur och design,
15. Statens försvarshistoriska museer,
16. Statens historiska museer,
17. Statens konstråd,
18. Statens kulturråd,
19. Statens maritima museer,
20. Statens medieråd,

8 Senaste lydelse 2014:1241.

9 Senaste lydelse 2014:80.

4

SFS 2015:229

21. Statens museer för världskultur,
22. Statens musikverk, och
23. Valmyndigheten.
De myndigheter som anges i första stycket 2, 3, 7, 11, 17, 18, 20 och 23 får

ha ett förenklat miljöledningssystem.

28 §

10

I fråga om myndigheter som hör till Miljö- och energidepartementet

ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Affärsverket svenska kraftnät,
2. Elsäkerhetsverket,
3. Energimarknadsinspektionen,
4. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,
5. Havs- och vattenmyndigheten,
6. Kemikalieinspektionen,
7. Naturvårdsverket,
8. Statens energimyndighet,
9. Statens geotekniska institut,
10. Statens va-nämnd,
11. Strålsäkerhetsmyndigheten, och
12. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
De myndigheter som anges i första stycket 2 och 10 får ha ett förenklat

miljöledningssystem.

29 §

11

I fråga om myndigheter som hör till Näringsdepartementet ska ett

miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Bolagsverket,
2. Boverket,
3. Konkurrensverket,
4. Lantmäteriet,
5. Livsmedelsverket,
6. Luftfartsverket,
7. Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser,
8. Patent- och registreringsverket,
9. Post- och telestyrelsen,
10. Sjöfartsverket,
11. Skogsstyrelsen,
12. Statens jordbruksverk,
13. Statens veterinärmedicinska anstalt,
14. Statens väg- och transportforskningsinstitut,
15. Sveriges geologiska undersökning,
16. Sveriges lantbruksuniversitet,
17. Tillväxtverket,
18. Trafikanalys,
19. Trafikverket,
20. Transportstyrelsen, och
21. Verket för innovationssystem (Vinnova).

10 Senaste lydelse 2014:80.

11 Senaste lydelse 2014:80. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

5

SFS 2015:229

30 §

12

I fråga om myndigheter som hör till Socialdepartementet ska ett

miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos

1. Barnombudsmannen,
2. E-hälsomyndigheten,
3. Folkhälsomyndigheten,
4. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd,
5. Försäkringskassan,
6. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,
7. Inspektionen för vård och omsorg,
8. Läkemedelsverket,
9. Myndigheten för delaktighet,
10. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor,
11. Pensionsmyndigheten,
12. Socialstyrelsen,
13. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,
14. Statens institutionsstyrelse, och
15. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 10 och 13 får ha ett

förenklat miljöledningssystem.

Denna förordning träder i kraft den 6 juli 2015.

På regeringens vägnar

ÅSA ROMSON

Egon Abresparr
(Miljö- och energidepartementet)

12 Senaste lydelse 2015:168.

6

SFS 2015:229

Bilaga

13

FORMULÄR FÖR REDOVISNING AV
MILJÖLEDNINGSARBETE

Del 1 Miljöledningssystemet

1. Är myndigheten miljöcertifierad?

 Ja ISO14001  Ja Emas  Nej

2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?

3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?

4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt på-
verkan på miljön?

5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande
påverkan på miljön?

6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål?

7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts.

8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap
de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?

9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska
sin energianvändning (t.ex. it-system för att styra och reglera belysning,
värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?

10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att
minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)?

Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter

1. Tjänsteresor och övriga transporter

1.1

Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från

a) flygresor under 50 mil,
b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad

bil, taxi),

c) tågresor,
d) bussresor, och
e) maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten.

1.2

Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbets-

kraft, enligt 1.1 a–e.

1.3

Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per

årsarbetskraft.

13 Bilagan fick sin nuvarande beteckning genom 2014:80.

7

SFS 2015:229

1.4

Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,

t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när

myndigheten planerar att åtgärda dessa.

1.5

Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-

måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?

 Eget uppföljningssystem

 Leverantörsuppgifter

 Uppskattning (förklara på vilket sätt)

1.6

Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på:

 Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller

 Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen:

2. Energianvändning

2.1

Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och

per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på

a) verksamhetselektricitet, och
b) övrig energianvändning

2.2

Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad?

 Ja  Nej  Delvis

2.3

Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i pro-

cent).

2.4

Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens

elavtal?

 Ja  Nej  Delvis

2.5

Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med

myndighetens fastighetsägare?

 Ja  Nej
Om ja, beskriv vilka åtgärder som genomförts som ett resultat av samarbe-

tet.

2.6

Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,

t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när

myndigheten planerar att åtgärda dessa.

8

SFS 2015:229

2.7

Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-

måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?

 Eget uppföljningssystem

 Leverantörsuppgifter

 Uppskattning (förklara på vilket sätt)

3. Miljökrav i upphandling

3.1

Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet

upphandlingar och avrop (anges i procent).

3.2

Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förord-

ningen (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor,
tjänster och byggnader har ställts.

Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energief-

fektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över
tröskelvärdet, ange skälen för det:

 Kostnadseffektivitet

 Ekonomisk genomförbarhet

 Hållbarhet i vidare bemärkelse

 Teknisk lämplighet

 Tillräcklig konkurrens

 Annat, nämligen:

3.3

Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller

inköp av byggnader?

 Ja  Nej
Om nej, ange skälen för det:

 Kostnadseffektivitet

 Ekonomisk genomförbarhet

 Hållbarhet i vidare bemärkelse

 Teknisk lämplighet

 Tillräcklig konkurrens

 Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning

(2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster
och byggnader infördes

 Annat, nämligen:

3.4

Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljö-

krav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år.

3.5

Beskrivning av insamlat resultat:

a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning,

t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag.

b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när

myndigheten planerar att åtgärda dessa.

9

SFS 2015:229

3.6

Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljnings-

måtten, ange vad som gäller för respektive mått)?

 Eget uppföljningssystem

 Leverantörsuppgifter

 Uppskattning (förklara på vilket sätt)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2015