SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

150700.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043);

utfärdad den 19 november 2015.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 i fråga om försäkringsrörelselagen

(2010:2043)

3

dels att 5–9 kap., 1 kap. 8 §, 3 kap. 8–14 och 22 §§, 4 kap., 5, 6 och 8 §§,

14 kap. 8 och 17 §§, 16 kap. 4 och 5 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken till 14 kap. och rubrikerna närmast före 1 kap. 8 §, 3 kap.

8–14 och 22 §§, 4 kap. 6 och 8 §§, 14 kap. 17 §, 16 kap. 4 och 5 §§ ska utgå,

dels att nuvarande 10 kap. ska betecknas 14 kap., nuvarande 17 kap. ska

betecknas 21 kap., nuvarande 14 kap. 1–7 §§ ska betecknas 17 kap. 1–8 §§,
nuvarande 14 kap. 9–15 §§ ska betecknas 17 kap. 9–15 §§, nuvarande 14 kap.
16 § ska betecknas 17 kap. 29 §, nuvarande 14 kap. 18 § ska betecknas
17 kap. 30 §, nuvarande 16 kap. 1–3 §§ ska betecknas 18 kap. 1–3 §§,
nuvarande 16 kap. 6–12 §§ ska betecknas 18 kap. 9–15 §§, nuvarande 16 kap.
14–26 §§ ska betecknas 18 kap. 16–28 §§,

dels att 1 kap. 1, 6, 7, 12, 13, 19, 20 och 23 §§, 2 kap. 2, 4, 10 och 19 §§,

3 kap. 2 och 17 §§, 4 kap. 2 och 18 §§, 11 kap. 6 §, nya 17 kap. 2, 3, 7, 8, 12
och 30 §§, 18 kap. 1, 2, 10–13, 15 och 28 §§ och 21 kap. 1 och 5 §§ och att
rubriken till 18 kap. och rubriken närmast före 1 kap. 13, 19 och 20 §§ och
nya 17 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till nya 14 kap. ska lyda ”Överlåtelse av försäkrings-

bestånd” och rubriken till nya 17 kap. ska lyda ”Tillsyn”,

dels att rubriken närmast före nuvarande 4 kap. 5 § ska sättas närmast före

nya 4 kap. 6 §, rubrikerna närmast före nuvarande 14 kap. 1–3 ska sättas när-
mast före nya 17 kap. 1–3 §, rubriken närmast före nuvarande 14 kap. 5 § ska
sättas närmast före nya 17 kap. 5 §, rubriken närmast före nuvarande 14 kap.
6 § ska sättas närmast före nya 17 kap. 7 §, rubriken närmast före nuvarande
14 kap. 7 § ska sättas närmast före nya 17 kap. 8 §, rubrikerna närmast före
nuvarande 14 kap. 10–15 §§ ska sättas närmast före nya 17 kap. 10–15 §§,
rubriken närmast före nuvarande 14 kap. 16 § ska sättas närmast före nya
17 kap. 29 §, rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 1–3 §§ ska sättas

1 Prop. 2015/16:9, bet. 2015/16:FiU7, rskr. 2015/16:38.

2 Jfr. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009
om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet
(Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU.

3 Senaste lydelse av
6 kap. 3 § 2013:583

17 kap. 6 § 2014:494

6 kap. 12 § 2013:583

17 kap. 29 § 2014:494

9 kap. 1 § 2013:672

18 kap. 15 § 2012:198

9 kap. 8 a § 2013:672

18 kap. 19 § 2011:887.

9 kap. 10 § 2013:672

SFS 2015:700

Utkom från trycket
den 1 december 2015

background image

2

SFS 2015:700

närmast före nya 18 kap. 1–3 §§, rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap.
6–8 §§ ska sättas närmast före nya 18 kap. 9–11 §§, rubriken närmast före nu-
varande 16 kap. 12 § ska sättas närmast före nya 18 kap. 15 §, rubriken när-
mast före nuvarande 16 kap. 14 § ska sättas närmast före nya 18 kap. 16 §,
rubriken närmast före nuvarande 16 kap. 17 § ska sättas närmast före nya
18 kap. 19 §, rubriken närmast före nuvarande 16 kap. 18 § ska sättas närmast
före nya 18 kap. 20 §, rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 22 och
23 §§ ska sättas närmast före nya 18 kap. 24 och 25 §§, rubrikerna närmast
före nuvarande 16 kap. 25 och 26 §§ ska sättas närmast före 18 kap. 27 och
28 §§,

dels att det ska införas nio nya kapitel, 5–10, 16, 19 och 20 kap., 28 nya

paragrafer, 1 kap. 16 a, 16 b, 19 a–19 c §§, 4 kap. 5, 6, 17 a och 17 b §§,
17 kap. 3 a, 7 a och 16–28 §§, 18 kap. 4–8 §§ närmast före 1 kap. 16 a §,
4 kap. 5 och 17 a §§, nya 17 kap. 7 a och 16–18, 22–24 §§ och 18 kap. 4, 5
och 8 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som drivs av

försäkringsföretag och om verksamhet som drivs av svenska specialföretag.
Lagen gäller inte försäkringsrörelse som drivs enligt andra författningar än
denna lag.

6 §

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 8 kap., får tilläm-

pas på skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 1
och 2 samt på avgångsbidragsförsäkringar.

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 5 och 8 kap., behöver

inte tillämpas på sådana livförsäkringar som avses i 2 kap. 12 § klasserna I b
och IV, om premien är beräknad och bestämd för längst fem år.

7 §

Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta utgör livförsäk-

ring om ersättningen betalas från en livförsäkring, och skadeförsäkring om er-
sättningen betalas från en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har köpts i ett
livförsäkringsföretag, ska den dock i detta företag utgöra livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör skadeförsäkring gäller de sär-

skilda bestämmelserna om livförsäkring i 14 kap. 16 och 17 §§.

12 §

4

I denna lag betyder

1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet att utöva

tillsyn över en utländsk försäkringsgivare,

2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som avses i 1 kap.

3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars hemland hör

till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

5. externt kreditvärderingsinstitut: ett kreditvärderingsinstitut som har fått

tillstånd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och rådets förord-
ning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditvärderingsinsti-

4 Senaste lydelse 2013:672.

background image

3

SFS 2015:700

tut eller en centralbank som utfärdar kreditvärderingar som inte omfattas av
den förordningen,

6. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett försäkrings-

företag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsföretag från tredjeland eller
ett blandat finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är att
förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller huvudsak-
ligen är försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare
från tredjeland,

7. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag

som inte är ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkrings-
givare från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag eller ett försäk-
ringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag som är försäkrings-
företag,

8. försäkringsgivare från tredje land: en utländsk försäkringsgivare vars

hemland inte hör till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om
dess hemland hörde till EES,

9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 § ansvarar

för grupptillsynen,

10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/

EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings-
och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparla-
mentets och rådets direktiv 2014/51/EU,

11. specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som, utan att

vara ett försäkringsföretag eller en utländsk försäkringsgivare, övertar försäk-
ringsrisker från ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som
till fullo finansierar sin exponering för riskerna genom inkomster från emis-
sioner av skuldebrev eller någon annan liknande form av finansiering, för vil-
ken rätten till återbetalning är underordnad företagens skyldigheter enligt av-
tal om riskövertagande, och

12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för samarbete,

samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera
behöriga myndigheter eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen
över en grupp enligt 19 kap.

Ägarintresse

13 §

Med ägarintresse avses att ett företag direkt eller indirekt innehar minst

20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga röster i ett annat
företag.

Anknutet företag

16 a §

Ett anknutet företag är ett företag som är

1. ett dotterföretag,
2. ett företag som annars är föremål för ägarintresse, eller
3. ett företag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning enligt

16 b § med ett annat företag.

background image

4

SFS 2015:700

16 b §

Företag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de

1. står under samma ledning på grund av ett avtal mellan företagen eller en

bestämmelse i företagens bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara
stadgar, eller

2. har styrelser eller motsvarande organ i utländska företag som till större

delen består av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under
räkenskapsåret och fram till dess att årsredovisningar har upprättats i de
berörda företagen.

Undantag beroende på storlek

19 §

Ett försäkringsföretag får beviljas undantag från 5–9, 16 och 19 kap.

om

1. företagets årliga tecknade bruttopremieinkomster inte överstiger ett be-

lopp som motsvarar fem miljoner euro,

2. företagets totala försäkringstekniska avsättningar brutto, inklusive be-

lopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag,
inte överstiger ett belopp som motsvarar tjugofem miljoner euro,

3. företaget ingår i en grupp, om gruppens totala försäkringstekniska av-

sättningar, inklusive belopp som kan återvinnas brutto enligt återförsäkrings-
avtal och från specialföretag, inte överstiger ett belopp som motsvarar tjugo-
fem miljoner euro,

4. företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller återförsäkringsris-

ker som täcker ansvars-, kredit- och borgensförbindelser, såvida de inte utgör
underordnade risker,

5. företagets verksamhet inte omfattar mottagen återförsäkring
a) med premier som överstiger ett belopp som motsvarar en halv miljon

euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna, eller

b) där de försäkringstekniska avsättningar brutto, för belopp som kan åter-

vinnas enligt återförsäkringsavtal och från specialföretag, inte överstiger ett
belopp som motsvarar två och en halv miljon euro eller tio procent av de för-
säkringstekniska avsättningarna, och

6. inte något av de belopp som anges i 1–3 och 5 har överskridits under de

föregående tre på varandra följande åren och inte heller förväntas göra detta
inom de följande fem åren.

Undantag enligt första stycket får inte beviljas för ett försäkringsföretag

som driver gränsöverskridande verksamhet eller verksamhet som sekundär-
etablering.

19 a §

Om något av de belopp som anges i 19 § första stycket 1–3 och 5 har

överskridits under tre på varandra följande år, ska ett beviljat undantag upp-
höra att gälla från och med det fjärde året. Ett försäkringsföretag ska snarast
möjligt anmäla ett sådant överskridande till Finansinspektionen.

19 b §

Ett företag får beviljas undantag från 5–9, 16 och 19 kap. i samband

med att det får tillstånd att bedriva försäkringsrörelse, om företagets tecknade
bruttopremieinkomster eller försäkringstekniska avsättningar brutto, inklu-
sive belopp som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från special-
företag, inte förväntas överskrida något av de belopp som anges i 19 § första
stycket 1–3 och 5 inom de följande fem åren.

background image

5

SFS 2015:700

19 c §

Ett försäkringsföretag som beviljats undantag enligt 19 eller 19 b §

ska åtminstone ha

1. tillgångar som uppgår till ett belopp som motsvarar försäkringstekniska

avsättningar för egen räkning,

2. ett särskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav,
3. särskilt anpassade garantibelopp,
4. en tillräcklig kapitalbas, och
5. ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt

och ansvarsfullt sätt.

Undantag beroende på verksamhet

20 §

Undantag från denna lag i ett enskilt fall får beslutas helt eller till vissa

delar för

1. försäkringsföretag som bara tillhandahåller försäkringsförmåner vid

dödsfall, om förmånerna inte överstiger den genomsnittliga begravningskost-
naden för en avliden person eller utgår i annan form än pengar, och

2. lokala skadeförsäkringsbolag som bara meddelar försäkring enligt 2 kap.

11 § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och vilkas
årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro.

23 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till

följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz,

2. hur tillgångarna enligt 19 c § 1 ska definieras, placeras och värderas,
2. hur kapitalkravet enligt 19 c § 2 ska beräknas,
3. fastställande av garantibelopp enligt 19 c § 3,
4. kapitalbasens nivå, sammansättning och beräkningen av denna enligt

19 c § 4,

5. hur ett företagsstyrningssystem enligt 19 c § 5 ska utformas, och
6. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 § 1.

2 kap.

2 §

I fråga om europabolag och europakooperativ som driver försäkrings-

rörelse och som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna
39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om
stadga för europabolag

5 eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr

1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa fören-
ingar

6 ska följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess

ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 4 § 4 om ledningsprövning,
4 kap. 9 § första stycket 1 om avtal med eller till förmån för styrelseleda-

mot,

11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § om uppgifter inför styrelseval,
11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § om jäv för styrelseledamot,
13 kap. 13 § om överskridande av befogenhet och behörighet,

5 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

6 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

background image

6

SFS 2015:700

17 kap. 13 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och

närvara vid sådant sammanträde samt delta i överläggningarna,

18 kap. 11 § om återkallelse av tillstånd, och
19 kap. 45 § om tystnadsplikt.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt

21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om europakooperativ framgår
att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess leda-
möter ska tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs led-
nings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

4 §

Ett företag ska ges tillstånd att driva försäkringsrörelse, om

1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och

andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt
i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till om-
fattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt

bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets
verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett försäkringsaktiebo-

lag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av för-
säkringsaktiebolaget, och

4. de som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande direk-

tör i det, eller vara ersättare för någon av dem, eller de som avses ansvara för
en sådan central funktion som avses i 10 kap. 4 § första stycket har de insikter
och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i styrningen av ett för-
säkringsföretag och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 § första

stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.

10 §

Ett försäkringsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en kapitalbas som

uppgår minst till garantibeloppet enligt 8 kap. 17 eller 18 §.

19 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för deltagande i styrningen av ett försäkringsföre-

tag enligt 4 § första stycket 4,

2. de risker som hänför sig till varje försäkringsklass enligt 11 och 12 §§

samt om beteckningar för grupper av försäkringsklasser enligt 11 §, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 18 § ska innehålla.

3 kap.

2 §

Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ska Finans-

inspektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 1 § togs
emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i
det land där sekundäretableringen avses inrättas. Inspektionen ska samtidigt
lämna ett intyg om att försäkringsföretaget uppfyller solvenskapitalkravet och
minimikapitalkravet enligt 8 kap.

Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte finns skäl att

ifrågasätta att

background image

7

SFS 2015:700

1. försäkringsföretagets organisation är ändamålsenlig,
2. försäkringsföretagets finansiella situation är tillfredsställande med hän-

syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller

3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig kompetens och erfa-

renhet och i övrigt är lämpad att leda verksamheten vid sekundäretableringen.

17 §

Finansinspektionen ska, inom en månad från det att en underrättelse

enligt 15 § togs emot, lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga
myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget
uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en
upplysning om vilka försäkringsklasser företagets tillstånd för försäkrings-
rörelse omfattar.

4 kap.

2 §

7

Information till försäkringstagare och dem som erbjuds att teckna en

försäkring ska vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäk-
ringens villkor och värdeutveckling. Även andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringar ska ges den information de behöver.

Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter både om de allmänna försäk-

ringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som avses i
brevet.

Proportionalitetsprincip

5 §

Bestämmelserna i 5–10, 17 och 19 kap. ska tillämpas proportionellt i

förhållande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje för-
säkringsföretags verksamhet.

6 §

Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån (upplåning) bara om

det görs för att effektivisera kapitalförvaltningen eller om det i övrigt är moti-
verat av försäkringsrörelsen.

Utöver första stycket krävs att den samlade upplåningen är av ringa bety-

delse med hänsyn till rörelsens omfattning och kapitalbasens storlek.

Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta

om undantag från kravet på att upplåningen ska vara av ringa betydelse.

Återköp och överföring

17 a §

Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller överföring enligt

11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104), ska försäkringsföretaget se till
att detta och de närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av
försäkringsavtalet.

17 b §

Om en försäkringstagare som har rätt till återköp eller överföring

enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen (2005:104) vill flytta försäkringens
värde till ett annat försäkringsföretag, ska det försäkringsföretag från vilket

7 Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

background image

8

SFS 2015:700

värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter om för-
säkringen som behövs till det andra företaget.

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de

krav på soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 §,

2. vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag ska lämna till

försäkringstagarna, till andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar
och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,

3. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att uppfylla de

krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §, och

4. villkor för upplåning enligt 6 §.

5 kap. Tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar

Solvensbalansräkning

1 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta en särskild balansräkning för sol-

vensändamål (solvensbalansräkning).

I solvensbalansräkningen ska tillgångar och skulder värderas enligt 2 § och

försäkringstekniska avsättningar beräknas enligt 3–16 §§.

Värdering av tillgångar och skulder

2 §

Tillgångar och skulder ska tas upp till verkligt värde. Med verkligt

värde avses det belopp till vilket en tillgång eller en skuld skulle kunna över-
låtas eller regleras i en transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som
har ett intresse av att transaktionen genomförs.

Vid värderingen av skulder får hänsyn inte tas till försäkringsföretagets

egen kreditvärdighet.

Försäkringstekniska avsättningar

Värdering av försäkringstekniska avsättningar

3 §

Ett försäkringsföretag ska göra försäkringstekniska avsättningar för sina

åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal.

De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara det belopp som för-

säkringsföretaget skulle få betala om det omedelbart skulle föra över sina
åtaganden till ett annat försäkringsföretag, som är oberoende och som har
intresse av att transaktionen genomförs.

Ansvarsfull beräkning

4 §

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på

antaganden om riskmått, räntesatser och driftskostnader som var för sig är
ansvarsfulla, tillförlitliga och objektiva.

background image

9

SFS 2015:700

Försäkringstekniska avsättningarnas sammansättning

5 §

De försäkringstekniska avsättningarna ska utgöras av summan av en

bästa skattning av framtida kassaflöden enligt 6, 7 och 9–12 §§ samt en risk-
marginal enligt 13 §.

Någon separat beräkning av riskmarginal ska inte göras, om de förväntade

framtida kassaflödena till följd av ingångna försäkringsavtal har en motsva-
righet i kassaflöden hos finansiella instrument för vilka det finns ett säkert
marknadsvärde. I ett sådant fall ska värdet av de försäkringstekniska avsätt-
ningarna i stället motsvara marknadsvärdet för dessa finansiella instrument.

Beräkning av den bästa skattningen

6 §

Den bästa skattningen av framtida kassaflöden ska motsvara det förvän-

tade nuvärdet av de framtida kassaflöden som kan uppkomma med anledning
av ingångna försäkringsavtal. Den ska beräknas med en relevant riskfri ränte-
struktur.

7 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

får använda en matchningsjusterad riskfri räntestruktur vid beräkningen av
den bästa skattningen.

Ett försäkringsföretag som har fått tillstånd enligt första stycket får inte

återgå till att använda en riskfri räntestruktur utan matchningsjustering.

8 §

Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen,

om företaget inte uppfyller villkoren för användning av matchningsjustering
enligt 7 §. Av underrättelsen ska det framgå när villkoren inte längre var upp-
fyllda.

Ett försäkringsföretag som har fått ett föreläggande enligt 17 kap. 7 a § att

omedelbart upphöra med användningen av matchningsjustering, får inte be-
viljas tillstånd enligt 7 § första stycket inom två år från föreläggandet.

9 §

Ett försäkringsföretag får använda en volatilitetsjusterad riskfri ränte-

struktur vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

10 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföre-

tag får använda en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur vid beräkningen av
den bästa skattningen.

11 §

Den bästa skattningen av framtida kassaflöden ska beräknas utan att

avdrag görs för avgiven återförsäkring eller för belopp som kan återfås från
specialföretag.

Ett försäkringsföretag ska göra en separat beräkning av belopp som kan

återfås på grund av avgiven återförsäkring eller från specialföretag. Sådana
belopp ska tas upp på solvensbalansräkningens tillgångssida.

12 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföre-

tag får använda ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstek-
niska avsättningarna.

background image

10

SFS 2015:700

Beräkning av riskmarginalen

13 §

Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat försäkrings-

företag kan förväntas kräva, utöver den bästa skattningen av framtida kassa-
flöden, för att ta över och infria försäkringsföretagets åtaganden mot försäk-
ringstagarna och andra ersättningsberättigade.

Garantier och optioner

14 §

Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska hänsyn

tas till värdet av garantier och optioner i ingångna försäkringsavtal.

Separat beräkning för olika försäkringsrisker

15 §

Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska ett för-

säkringsföretag dela upp sina försäkringsåtaganden i försäkringsrisker av lik-
artat slag eller åtminstone efter företagets olika affärsgrenar.

Beräkning vid solidarisk ansvarighet

16 §

Om flera försäkringsföretag ansvarar solidariskt för en försäkring, ska

bara den del av försäkringen som enligt avtal mellan företagen avser det
enskilda företaget beaktas vid beräkningen av det företagets försäkringstek-
niska avsättningar.

Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa
skadeförsäkringar

17 §

Premier för livförsäkringar, och skadeförsäkringar som meddelas för

längre tid än tio år ska bestämmas på antaganden om dödlighet och andra
riskmått, räntesats och driftskostnader som var för sig är ansvarsfulla, tillför-
litliga och objektiva, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till för-
säkringsföretagets ekonomiska situation.

Bemyndiganden

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning enligt 4,

6, 11 och 13–16 §§,

2. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få

tillstånd att använda matchningsjustering enligt 7 §,

3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 § ska beräknas,
4. villkoren för undantag enligt 10 § och beräkningen av en tillfälligt juste-

rad riskfri räntestruktur, och

5. villkoren för undantag enligt 12 § och beräkningen av det tillfälliga av-

draget.

background image

11

SFS 2015:700

6 kap. Investeringar

Inledande bestämmelser

Aktsamhet

1 §

Ett försäkringsföretags tillgångar ska investeras på ett aktsamt sätt enligt

2–10 §§.

Vid intressekonflikter mellan försäkringsföretaget och försäkringstagarna

ska tillgångarna investeras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas
och andra ersättningsberättigades intressen.

Riskkontroll

2 §

Investeringar får endast göras i sådana finansiella instrument och andra

tillgångar vars risker försäkringsföretaget kan identifiera, mäta, övervaka,
hantera, kontrollera och rapportera samt på lämpligt sätt beakta i den egna
risk- och solvensbedömningen enligt 10 kap. 11 § andra stycket 1.

Riskspridning

3 §

Investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar ska göras så

att lämplig riskspridning uppnås.

Samtliga tillgångar ska, med beaktande av försäkringsföretagets försäk-

ringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkast-
ning, investeras så att företagets betalningsberedskap är tillfredsställande och
den förväntade avkastningen tillräcklig.

Lokalisering av tillgångar

4 §

Ett försäkringsföretags tillgångar ska förvaras så att de är åtkomliga för

företaget.

Särskilda begränsningar för investeringar i vissa tillgångar

Derivatinstrument

5 §

Derivatinstrument får användas för att sänka risken i ett försäkringsföre-

tag eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar och
skulder.

Onoterade tillgångar

6 §

Investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar som inte är

upptagna till handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer.

Tillgångar som svarar mot försäkringstekniska avsättningar

Hänsyn till åtagandenas art och löptid

7 §

Tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap.

3–7 och 9–16 §§ ska, utöver vad som följer av 1–6 §§, investeras på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till åtagandenas art och löptid. Investering av

background image

12

SFS 2015:700

dessa tillgångar ska även göras på ett sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas
intressen, mot bakgrund av de mål för investeringarna som har uppställts och
offentliggjorts.

Tillgångar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisken

8 §

Bestämmelserna i 3 § första stycket samt 5 och 6 §§ gäller inte för till-

gångar som svarar mot avsättningar för vilka försäkringstagaren eller andra
ersättningsberättigade bär placeringsrisken. För sådana tillgångar ska 1 §, 2 §,
3 § andra stycket och 4 § tillämpas, och i förekommande fall även 9 och
10 §§.

När förmåner som är knutna till tillgångar enligt första stycket innefattar en

garanterad avkastning på investeringar eller någon annan garanterad förmån,
gäller 1–6 §§ för de tillgångar som motsvarar ytterligare avsättningar för den
garanterade förmånen.

Särskilt om fondförsäkringstillgångar

9 §

Premier för fondförsäkringar ska investeras så att de så nära som möjligt

motsvarar andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen och som
försäkringstagaren eller den försäkrade från tid till annan bestämmer. Försäk-
ringsföretaget får begränsa antalet fonder i vilka premier får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara användas för

förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller betalning
av kostnader enligt försäkringsavtalet.

Särskilt om tillgångar knutna till annat referensvärde

10 §

Premier för försäkringsförmåner som är knutna till ett aktieindex eller

till något annat referensvärde, ska investeras så att de så nära som möjligt
motsvarar de förmåner som referensvärdet baseras på.

Register över tillgångar som svarar mot försäkringstekniska
avsättningar

Krav på registerföring

11 §

Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvi-

sar de tillgångar, värderade enligt 5 kap. 2 §, som används för att täcka de för-
säkringstekniska avsättningarna.

Om en tillgång som har antecknats i registret har upplåtits med sådan rätt

att dess fulla värde inte kan utnyttjas för att täcka försäkringstekniska avsätt-
ningar, ska detta antecknas i registret.

Tillgångar som inte ska antecknas i registret

12 §

Följande tillgångar ska inte antecknas i registret:

1. fordringar på någon annan än försäkringstagare som understiger det

belopp som gäldenären har att fordra av försäkringsföretaget, och

2. försäkringsaktiebolags egna aktier.

background image

13

SFS 2015:700

Förmånsrätt

13 §

Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med ford-

ran som

1. grundas på försäkringsavtal, eller
2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal inte har kom-

mit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det register som

anges i 11 § när företaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt efter sådan

fordran som anges i första stycket.

Bemyndigande

14 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vad som avses med lämplig riskspridning enligt 3 § första stycket,
2. förvaring av tillgångar enligt 4 §,
3. användning av derivatinstrument enligt 5 §, och
4. förande av register enligt 11 §.

7 kap. Kapitalbas

Tillräcklig kapitalbas

1 §

Ett försäkringsföretag ska ha en kapitalbas som minst uppgår till sol-

venskapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 1 § eller 17 kap. 26 §.

Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre än minimikapitalkravet beräknat

enligt 8 kap. 13–15 och 17–21 §§.

Kapitalbasens sammansättning

2 §

Kapitalbasen består av primärkapital och av tilläggskapital som har god-

känts av Finansinspektionen enligt 6 §.

Primärkapital

3 §

I primärkapitalet ska följande poster ingå:

1. den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder, inklusive försäk-

ringstekniska avsättningar, och

2. efterställda skulder.
Tillgångar och skulder enligt första stycket ska värderas enligt 5 kap. 1–7

och 9–16 §§.

Den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder enligt första

stycket 1 ska minskas med värdet på innehav av egna aktier.

Tilläggskapital

4 §

Tilläggskapital är en post som inte ingår i primärkapitalet men som kan

krävas in för att täcka förluster.

background image

14

SFS 2015:700

5 §

I tilläggskapitalet får följande poster ingå:

1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte hel-

ler har begärts in,

2. kreditutrymme hos bank,
3. garantier,
4. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt, och
5. andra rättsligt bindande utfästelser till försäkringsföretaget.
För att få godkännas som tilläggskapital krävs att postens förlusttäcknings-

förmåga är tillräcklig. Posten ska värderas till ett belopp som återspeglar dess
förmåga att täcka förluster.

6 §

Finansinspektionen ska fastställa det belopp som en post i tilläggskapi-

talet får tas upp till eller den metod som ska användas för att fastställa ett visst
belopp.

Finansinspektionens beslut om att använda en metod enligt första stycket

ska gälla för en viss tid.

Indelning av kapitalbasen

7 §

Posterna i kapitalbasen ska delas in i nivåer enligt följande.

Nivå 1: poster i primärkapitalet som kan täcka förluster helt och är fullt

efterställda.

Nivå 2: poster i primärkapitalet som är fullt efterställda samt poster i till-

läggskapitalet som kan täcka förluster helt och är fullt efterställda.

Nivå 3: övriga poster.
En post ska anses kunna täcka förluster helt om den i sin helhet är tillgäng-

lig eller kan infordras på begäran för att täcka förluster, både i den löpande
verksamheten och vid likvidation eller konkurs.

En post ska anses vara fullt efterställd om den i sin helhet, vid likvidation

eller konkurs, inte får återbetalas till innehavaren förrän försäkringsföretagets
alla andra förpliktelser har uppfyllts.

8 §

Vid bedömning av om en post ska anses kunna täcka förluster helt eller

vara fullt efterställd enligt 7 §, ska det beaktas om posten är fri från

1. krav på eller incitament till att lösa in det nominella beloppet,
2. obligatoriska fasta kostnader, och
3. belastningar.
Vid bedömningen enligt första stycket ska även postens löptid beaktas. Om

en post är tidsbunden, ska hänsyn tas till om den genomsnittliga löptiden på
posten är tillräcklig i förhållande till löptiden på åtagandena.

Klassificering av kapitalbasposter

9 §

En post ska klassificeras som nivå 1 eller 2 om den i väsentlig grad upp-

fyller förutsättningarna för en sådan klassificering enligt 7 och 8 §§.

10 §

Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillgängliga för utdelning till

försäkringstagare och andra ersättningsberättigade (överskottsmedel) får klas-
sificeras som nivå 1, om posterna uppfyller förutsättningarna för en sådan
klassificering enligt 7 och 8 §§.

background image

15

SFS 2015:700

En post i tilläggskapitalet får klassificeras som nivå 2 om den avser
1. kreditutrymme hos bank och garantier som förvaras som säkerhet för

försäkringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare och är utfärdade av
kreditinstitut som är auktoriserade enligt Europaparlamentets och rådets di-
rektiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksam-
het i kreditinstitut, och

2. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv

månaderna som kan ställas på delägare eller medlemmar i ömsesidiga försäk-
ringsföretag.

Täckande av solvenskapitalkravet

11 §

Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 enligt 9 § eller 10 §

första stycket ska uppgå till mer än en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt
8 kap. 1 §.

Primärkapital eller tilläggskapital som har klassificerats som nivå 3 enligt

9 § ska vara mindre än en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 §.

Täckande av minimikapitalkravet

12 §

Den kapitalbas som ska täcka minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13 §

får bestå av primärkapital som har delats in i nivå 1 och 2 enligt 9 § och 10 §
första stycket.

Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 enligt 9 § och 10 § första

stycket ska uppgå till mer än hälften av minimikapitalkravet.

Minimikapitalkravet får i övrigt täckas av primärkapital som har klassifice-

rats som nivå 2 enligt 9 §.

Bemyndiganden

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. de krav som ska gälla för godkännande av poster som tilläggskapital och

grunder för värdering av poster i tilläggskapitalet enligt 5 §,

2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid indelning i nivåer

enligt 7 §,

3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificeringen

av kapitalbasposter enligt 9 §, och

4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificering av pos-

ter i tilläggskapitalet enligt 10 § andra stycket.

8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav

Solvenskapitalkrav

Beräkning av solvenskapitalkrav

1 §

Solvenskapitalkravet utgör den minsta storlek på det medräkningsbara

primärkapitalet som krävs för att försäkringsföretaget med 99,5 procents san-
nolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet
av åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade

background image

16

SFS 2015:700

på grund av försäkringar (skyddsnivå). Denna skyddsnivå ska även beaktas
vid beräkningen av kapitalkravet för var och en av de risker som ingår i sol-
venskapitalkravet.

Solvenskapitalkravet ska beräknas under antagandet att försäkringsföre-

taget kommer att fortsätta att driva sin verksamhet.

2 §

Solvenskapitalkravet ska beräknas med beaktande av alla mätbara risker

som företaget är utsatt för.

Vid beräkningen ska minst följande risker beaktas:
1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker,
3. kreditrisker, och
4. operativa risker.

3 §

Vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska försäkringsföretaget be-

akta effekterna av sådana tekniker som företaget använder för att reducera
sina risker.

Beräkningsmetoder

4 §

Solvenskapitalkravet ska beräknas enligt en standardformel som anges i

5 §. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag
får använda en intern modell enligt 9 kap. 1 § första stycket för att beräkna
solvenskapitalkravet.

Beräkning enligt standardformeln

5 §

Solvenskapitalkravet beräknat enligt standardformeln ska utgöra sum-

man av

– ett primärt solvenskapitalkrav beräknat enligt 6–8 §§, och
– ett kapitalkrav för operativ risk beräknat enligt 9 §,
minskat med
– ett justeringsbelopp beräknat enligt 10 §.

Primärt solvenskapitalkrav

6 §

Det primära solvenskapitalkravet ska beräknas genom en justerad sam-

manläggning av kapitalkraven för minst följande risker:

1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker, och
3. motpartsrisker.

7 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

får använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräk-
ningen av kapitalkravet för försäkringsrisker.

8 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

som meddelar sådana pensionsförsäkringar som anges i 58 kap. 2 § inkomst-
skattelagen (1999:1229) får beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk, som in-

background image

17

SFS 2015:700

går i kapitalkravet för marknadsrisk, enligt en särskild metod anpassad för
denna verksamhet.

Kapitalkrav för operativ risk

9 §

Kapitalkravet för operativ risk ska beräknas med beaktande av sådana

operativa risker som försäkringsföretaget är utsatt för och som inte har beak-
tats vid beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisker, marknadsrisker
eller motpartsrisker.

Justeringsbelopp

10 §

Justeringsbeloppet enligt 5 § ska motsvara den minskning av försäk-

ringsföretagets oförutsedda förluster som beror på

1. att företagets åtaganden gentemot försäkringstagare eller andra ersätt-

ningsberättigade minskar till följd av villkoren i försäkringsavtalet,

2. att företagets uppskjutna skatt förändras, eller
3. en kombination av 1 och 2.

Förenklade beräkningar

11 §

Ett försäkringsföretag får göra förenklade beräkningar av kapitalkravet

för en specifik risk om

1. det är motiverat med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten

av de risker som företaget är utsatt för, och

2. det är oproportionerligt betungande att göra beräkningar enligt standard-

formeln.

Underrättelse om bristande solvenskapitalkrav

12 §

Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen,

om företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk för
detta under de närmaste tre månaderna.

Ett försäkringsföretag som tillämpar 5 kap. 10 eller 12 § ska omedelbart

underrätta Finansinspektionen, om företaget inte skulle uppfylla solvenskapi-
talkravet utan en tillämpning av dessa bestämmelser.

Minimikapitalkrav

Beräkning av minimikapitalkrav

13 §

Minimikapitalkravet utgör den minsta storlek på det medräkningsbara

primärkapitalet som krävs för att försäkringsföretaget med 85 procents sanno-
likhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av
åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på
grund av försäkringar.

14 §

Minimikapitalkravet ska beräknas med beaktande helt eller delvis av

1. försäkringstekniska avsättningar,
2. premieinkomst,
3. positiv risksumma,

background image

18

SFS 2015:700

4. uppskjutna skatter,
5. administrativa kostnader, och
6. avgiven återförsäkring.

Justering av beräknat minimikapitalkrav

15 §

Minimikapitalkravet beräknat enligt 13 och 14 §§ får varken under-

stiga 25 procent eller överstiga 45 procent av solvenskapitalkravet, inklusive
kapitaltillägg enligt 17 kap. 24 §. Minimikapitalkravet får aldrig vara lägre än
garantibeloppet enligt 17–21 §§.

Underrättelse om bristande minimikapitalkrav

16 §

Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen,

om

1. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet,
2. företaget inte uppfyller ett kapitalkrav som gäller efter det att företaget

har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, eller

3. det finns risk för att någon av situationerna enligt 1 och 2 inträffar under

de närmaste tre månaderna.

Garantibelopp

17 §

För skadeförsäkringsföretag ska garantibeloppet uppgå till ett belopp

som minst motsvarar 2,5 miljoner euro eller det högre belopp, grundat på för-
ändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis-
sionen årligen tillkännager. Om rörelsen omfattar försäkring eller risk som
hänför sig till någon av klasserna 10–15 enligt 2 kap. 11 § första stycket ska
dock garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner
euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsu-
mentprisindexet som Europeiska kommissionen årligen tillkännager.

18 §

För livförsäkringsföretag ska garantibeloppet uppgå till ett belopp som

minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det högre belopp, grundat på föränd-
ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen
årligen tillkännager.

19 §

För återförsäkringsbolag som inte är captivebolag ska garantibeloppet

uppgå till ett belopp som minst motsvarar 3,6 miljoner euro eller det högre
belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som
Europeiska kommissionen årligen tillkännager.

20 §

För ett sådant captivebolag för återförsäkring som avses i artikel 13.5 i

Solvens II-direktivet ska garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst mot-
svarar 1,2 miljon euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det
europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen till-
kännager.

background image

19

SFS 2015:700

21 §

För försäkringsföretag som bedriver både liv- och skadeförsäkring en-

ligt 4 kap. 7 § andra stycket ska garantibeloppet uppgå till summan av de be-
lopp som anges i 17 första meningen och 18 §§.

Bemyndiganden

22 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. hur det primära solvenskapitalkravet ska beräknas enligt 6 §,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få

tillstånd att använda företagsspecifika parametrar enligt 7 §,

3. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få

beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk utifrån en särskild metod enligt 8 §,

4. hur kapitalkravet för operativ risk ska beräknas enligt 9 §, och
5. hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 10 §.

9 kap. Interna modeller

Allmänna bestämmelser

Krav på tillstånd

1 §

Ett försäkringsföretag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda

en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet. Ett sådant tillstånd får
avse en fullständig intern modell eller en partiell intern modell.

Bestämmelserna i 8 kap. 1 och 2 §§ gäller även när solvenskapitalkravet

beräknas med en intern modell.

Förutsättningar för att använda en intern modell

2 §

Tillstånd för ett försäkringsföretag att använda en intern modell ska ges,

om

1. försäkringsföretaget har ett för ändamålet lämpligt utformat riskhante-

ringssystem som uppfyller kraven i 10 kap. 6 §, och

2. kraven i 6 och 9–18 §§ är uppfyllda.
Finansinspektionen ska fatta beslut i fråga om sådant tillstånd inom sex

månader från det att en fullständig ansökan kom in till inspektionen.

Partiell intern modell

3 §

En partiell intern modell får användas för att beräkna

1. kapitalkravet för en eller flera av de risker eller undergrupper av risker

som ingår i det primära solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 §,

2. kapitalkravet för operativ risk enligt 8 kap. 9 §,
3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 §, eller
4. kombinationer av 1, 2 eller 3.
En partiell intern modell får tillämpas på hela verksamheten eller på en

eller flera av försäkringsföretagets större affärsenheter.

background image

20

SFS 2015:700

Tillstånd att använda en partiell intern modell

4 §

För att ett försäkringsföretag ska få tillstånd att använda en partiell

intern modell krävs, utöver det som anges i 2 §, att

1. det finns godtagbara skäl att avgränsa tillämpningsområdet för den

interna modellen på det sätt som försäkringsföretaget har gjort,

2. solvenskapitalkravet kan beräknas mer rättvisande utifrån försäkrings-

företagets riskprofil och bestämmelserna i 8 kap. 1 och 2 §§ än utifrån stan-
dardformeln enligt 8 kap. 5–11 §§, och

3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de beräkningar

som ska ske enligt standardformeln.

Övergångsplan för utvidgning av en partiell intern modell

5 §

Finansinspektionen får i samband med handläggningen av en ansökan

om användning av en partiell intern modell som är avgränsad till att avse
endast en eller flera risker eller undergrupper av risker, eller en eller flera
större affärsenheter, eller avgränsad i båda dessa avseenden, förelägga ett för-
säkringsföretag att ge in en övergångsplan för hur företaget avser att utvidga
modellens tillämpningsområde.

Godkännande av styrdokument för ändring av en intern modell

6 §

När ett försäkringsföretag ansöker om tillstånd att använda en intern

modell, ska företaget lämna in ett styrdokument för ändring av modellen.
Styrdokumentet ska innehålla en förteckning eller specifikation över möjliga
större och mindre ändringar av den interna modellen. När Finansinspektionen
prövar ansökan, ska inspektionen också pröva om styrdokumentet kan god-
kännas.

Ändring av en intern modell och styrdokument

7 §

Ett försäkringsföretag som fått tillstånd att använda en intern modell får

göra mindre ändringar av denna i enlighet med det styrdokument för ändring
av den interna modellen som godkänts av Finansinspektionen enligt 6 §.

För större ändringar i den interna modellen krävs tillstånd från Finans-

inspektionen.

Samtliga ändringar av styrdokumentet ska godkännas av Finansinspektio-

nen.

Kraven i 2 § ska tillämpas vid Finansinspektionens prövning av om till-

stånd ska ges enligt andra stycket eller ändring godkännas enligt tredje
stycket.

Återgång till standardformeln

8 §

Ett försäkringsföretag som använder en intern modell får, efter tillstånd

av Finansinspektionen, återgå till att helt eller delvis beräkna solvenskapital-
kravet enligt standardformeln i 8 kap. 5–11 §§. Ett sådant tillstånd får ges
endast om försäkringsföretaget har visat att det finns godtagbara skäl för en
återgång till standardformeln.

background image

21

SFS 2015:700

Krav på en intern modell och på användningen av den

Krav på användning

9 §

En intern modell ska användas i ett försäkringsföretags företagsstyr-

nings- och riskhanteringssystem, i dess beslutsprocesser och i den egna risk-
och solvensbedömningen.

Styrelsen ska ansvara för att säkerställa att utformningen och användningen

av den interna modellen är ändamålsenlig och ger ett tillfredsställande uttryck
för riskprofilen.

Statistisk kvalitet

10 §

Den beräkning av sannolikhetsfördelning som ligger till grund för en

intern modell ska bygga på

1. relevanta försäkringsmatematiska och statistiska tekniker som stämmer

överens med de metoder som används för beräkning av försäkringstekniska
avsättningar, och

2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av försäkringsföretaget.
Uppgifter som används för den interna modellen ska vara lämpade för

ändamålet. De ska vara korrekta, fullständiga och aktuella.

Försäkringsföretaget ska minst en gång per år uppdatera de uppgifter som

används för beräkningen av sannolikhetsfördelningen.

Diversifiering

11 §

Ett försäkringsföretag får i en intern modell ta hänsyn till inbördes

beroenden inom och mellan olika risker (diversifieringseffekter), om de meto-
der som används är ändamålsenliga.

Riskreducerande tekniker

12 §

Ett försäkringsföretag får i en intern modell beakta effekterna av risk-

reduceringstekniker, om företaget även fullt ut inkluderar de risker som är
förenade med dessa tekniker.

Beaktande av finansiella garantier och optioner

13 §

Ett försäkringsföretag ska i en intern modell ta hänsyn till värdet av ga-

rantier och optioner i ingångna försäkringsavtal.

Beaktande av samtliga förväntade utbetalningar

14 §

Ett försäkringsföretag ska i en intern modell beakta alla förväntade ut-

betalningar till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade, oavsett om
betalningarna är garanterade genom avtal eller inte.

Kalibrering av en intern modell

15 §

Ett försäkringsföretag ska kalibrera en intern modell på ett sätt som ger

försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade en skyddsnivå som är lik-
värdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 §.

background image

22

SFS 2015:700

Resultatanalys

16 §

Ett försäkringsföretag som använder en intern modell ska minst en

gång per år granska vad som gett upphov till vinster eller orsakat förluster
inom de olika större affärsenheterna.

Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har valts i den in-

terna modellen förklarar källor och orsaker till vinster och förluster. Riskkate-
goriseringen ska återspegla försäkringsföretagets riskprofil.

Validering av en intern modell

17 §

En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen ska innefatta

en utvärdering av modellens funktion och en kontroll av att modellen är lämp-
lig med hänsyn till företagets riskprofil.

Krav på dokumentation

18 §

Ett försäkringsföretag som använder en intern modell ska dokumentera

1. hur den är utformad och fungerar,
2. att den stämmer överens med de krav som gäller för interna modeller

enligt 9–17 §§,

3. vilka omständigheter som skulle kunna medföra att den inte fungerar

effektivt, och

4. vilka större ändringar som gjorts i den enligt 7 §.

Bemyndiganden

19 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. förutsättningarna för tillstånd att använda en fullständig eller partiell

intern modell enligt 1–5 §§,

2. förutsättningarna för ändring av en intern modell och styrdokument

enligt 6 och 7 §§,

3. krav på användning av statistiska kvalitetsnormer för en intern modell

enligt 9–14 §§,

4. kalibrering av en intern modell enligt 15 §,
5. validering av en intern modell enligt 17 §, och
6. krav på dokumentation enligt 18 §.

10 kap. Företagsstyrning

Företagsstyrningssystem

1 §

Ett försäkringsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerstäl-

ler att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Systemet ska ses över regelbundet av företaget.

Styrdokument

2 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa styrdokument för

1. riskhantering,
2. internkontroll,

background image

23

SFS 2015:700

3. internrevision,
4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 §,
5. uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp-

gifterna, och

6. ändring av företagets interna modell, om en sådan modell används.
Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen. De ska utvärderas och ses över

minst en gång per år.

Kontinuitet i verksamheten

3 §

Ett försäkringsföretag ska ha system, resurser och rutiner som är lämp-

liga för att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet
med gällande regler.

Ett försäkringsföretag ska ha en beredskapsplan.

Centrala funktioner

4 §

Ett försäkringsföretag ska ha funktioner för riskhantering, regelefterlev-

nad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner).

Lämplighetskrav

5 §

Ett försäkringsföretag ska säkerställa att den som ingår i styrelsen för

företaget eller är verkställande direktör i det, eller är ersättare för någon av
dem, eller den som ansvarar för eller utför arbete i en central funktion i före-
taget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § 4.

Försäkringsföretaget ska snarast möjligt till Finansinspektionen anmäla

ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt första stycket eller som
ansvarar för en central funktion i företaget.

Försäkringsföretaget ska underrätta inspektionen om någon av de personer

som avses i första stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre
uppfyller lämplighetskraven.

System för riskhantering

6 §

Ett försäkringsföretag ska ha ett system för riskhantering som ska inne-

hålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som behövs för att
säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka, han-
tera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.

Systemet ska vara integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur.

Det ska vara utformat med lämplig hänsyn till de personer som leder företaget
eller annars ingår i en central funktion.

Risker och krav på innehåll i styrdokumentet för riskhantering

7 §

Ett försäkringsföretags system för riskhantering ska avse såväl de risker

som täcks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, som risker
som inte, eller endast delvis, beaktas vid beräkningen av detta.

Systemet ska omfatta
1. försäkringsrisker,

background image

24

SFS 2015:700

2. matchningsrisker,
3. investeringsrisker, särskilt avseende derivatinstrument och liknande

åtaganden,

4. likviditets- och koncentrationsrisker,
5. operativa risker,
6. risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker,

och

7. beroenden mellan risker som företaget är eller kan komma att bli expo-

nerade för.

Ett försäkringsföretags styrdokument för riskhantering enligt 2 § 1 ska om-

fatta de risker som avses i andra stycket 1–6.

I ett försäkringsföretag som använder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §

ska styrdokument för riskhantering också innehålla riktlinjer för volatilitets-
justeringen.

Krav på företag som använder matchningsjustering eller volatilitetsjustering

8 §

Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap.

7 § eller volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 § ska

1. upprätta en likviditetsplan, och
2. regelbundet utvärdera sin användning av justeringar.

Krav på regelbunden utvärdering

9 §

Ett försäkringsföretag ska regelbundet bedöma hur känsliga de försäk-

ringstekniska avsättningarna och de medräkningsbara kapitalbasmedlen är för
de antaganden som ligger till grund för fastställandet av den ränta som
används vid beräkningen av den bästa skattningen av framtida kassaflöden.

Krav på analys av externa bedömningar

10 §

Ett försäkringsföretag som använder bedömningar från externa kredit-

värderingsinstitut vid beräkningar av de försäkringstekniska avsättningarna
eller solvenskapitalkravet ska, när det är möjligt, göra en egen bedömning av
de externa värderingarna.

En egen risk- och solvensbedömning

11 §

Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvensbedöm-

ning.

I den egna risk- och solvensbedömningen ska försäkringsföretaget göra en

bedömning av

1. företagets totala solvensbehov med hänsyn till dess specifika riskprofil,

risktolerans och affärsstrategi,

2. företagets fortlöpande efterlevnad av bestämmelserna om solvens- och

minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag
som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, samt försäkringstek-
niska avsättningar, och

3. hur betydande skillnaderna är mellan företagets riskprofil och de anta-

ganden om risker som har legat till grund för beräkningen av solvenskapital-

background image

25

SFS 2015:700

kravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.

För bedömningen enligt andra stycket 1 ska försäkringsföretaget ha proces-

ser som säkerställer att de risker som företaget är eller kan komma att bli
exponerade för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och värderas. Före-
taget ska kunna redovisa de metoder som använts vid bedömningen.

Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §,

volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §, en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur
enligt 5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkrings-
tekniska avsättningarna enligt 5 kap. 12 §, ska i den bedömning som avses i
andra stycket 2 göra en bedömning av efterlevnaden av bestämmelserna om
solvens- och minimikapitalkraven, såväl med som utan användning av match-
ningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri räntestruktur eller tillfäl-
ligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

Den egna risk- och solvensbedömningen ska ingå som en integrerad del i

ett försäkringsföretags affärsstrategier och ska beaktas vid företagets strate-
giska beslut.

Regelbundna bedömningar

12 §

Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvensbedöm-

ning minst en gång per år. Om en väsentlig förändring skett av de risker som
försäkringsföretaget är utsatt för, ska en ny sådan bedömning genomföras
snarast möjligt.

Rapportering

13 §

Ett försäkringsföretag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och

solvensbedömning till Finansinspektionen.

System för internkontroll

14 §

Ett försäkringsföretag ska ha ett system för internkontroll.

Systemet ska omfatta förvaltnings- och redovisningsmetoder, ramar för

internkontrollen, lämpliga rapporteringsrutiner och en funktion för regelefter-
levnad.

Funktion för riskhantering

15 §

Funktionen för riskhantering ska ges en struktur som underlättar

genomförande av riskhanteringssystemet.

Funktion för regelefterlevnad

16 §

Funktionen för regelefterlevnad ska

1. rapportera till styrelsen och den verkställande direktören i fråga om

efterlevnaden av

a) bestämmelserna i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd

av lagen,

b) bestämmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen med

anledning av Solvens II-direktivet, och

background image

26

SFS 2015:700

c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med anledning

av det direktivet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten,
Finansinspektionen och, om företaget har inrättat en sekundäretablering i ett
land inom EES, den behöriga myndigheten i det landet,

2. lämna råd till företagets styrelse och den verkställande direktören om

förebyggande av bristande efterlevnad av bestämmelser enligt 1,

3. bedöma konsekvenserna av förändringar i bestämmelser, riktlinjer och

rekommendationer enligt 1, och

4. identifiera och bedöma risker för bristande efterlevnad av bestämmelser,

riktlinjer och rekommendationer enligt 1.

Funktion för internrevision

17 §

Funktionen för internrevision ska

1. utvärdera systemet för internkontroll,
2. utvärdera andra delar av företagsstyrningssystemet, och
3. rapportera resultat och lämna rekommendationer efter utvärderingarna

till företagets styrelse.

Funktionen för internrevision ska utföra sina uppgifter med opartiskhet och

vara oberoende från den verksamhet som utvärderas.

Aktuariefunktion

18 §

Aktuariefunktionen ska

1. samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkning-

arna och utredningarna,

2. bistå styrelsen och den verkställande direktören och på eget initiativ rap-

portera till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av

a) de försäkringstekniska avsättningarna,
b) värderingen av försäkringsriskerna, och
c) återförsäkringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och
3. bidra till företagets riskhanteringssystem.
Den som ska ansvara för eller utföra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha

de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som är tillräckliga
med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i företagets
verksamhet.

Finansinspektionen får för ett försäkringsföretag som har beviljats undan-

tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b § besluta om undantag från villkoren för behö-
righet för den som ansvarar för eller utför uppgifter i aktuariefunktionen och
från kravet att upprätta en aktuariefunktion.

Uppdragsavtal

19 §

Ett försäkringsföretag får, med de begränsningar som följer av 20 §,

uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som
ingår i företagets försäkringsrörelse (uppdragsavtal). Ett sådant uppdrag
inskränker dock inte företagets ansvar enligt denna lag.

background image

27

SFS 2015:700

Begränsningar i möjligheten att ingå uppdragsavtal

20 §

Ett uppdragsavtal får inte avse operativ verksamhet eller funktioner

som är av väsentlig betydelse, om det kan leda till att

1. kvaliteten i företagsstyrningssystemet försämras väsentligt,
2. den operativa risken i företaget ökar väsentligt,
3. Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsyn försämras, eller
4. försäkringstagarnas möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande ser-

vice inte kan upprätthållas.

Anmälan av uppdragsavtal

21 §

Ett försäkringsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som avser så-

dan operativ verksamhet eller sådana funktioner som är av väsentlig betydelse
ska innan avtalet börjar gälla anmäla detta till Finansinspektionen. Ett försäk-
ringsföretag ska snarast möjligt anmäla till Finansinspektionen om det inträf-
far väsentliga förändringar inom den operativa verksamheten eller funktio-
nerna.

Åtgärder som krävs av ett försäkringsföretag som ingår ett uppdragsavtal

22 §

Ett försäkringsföretag som ingår ett uppdragsavtal ska vidta de åtgär-

der som krävs för att säkerställa att uppdragstagaren

1. samarbetar med Finansinspektionen när det gäller den verksamhet eller

de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet,

2. ger försäkringsföretaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillgång

till uppgifter som rör den verksamhet eller de funktioner som omfattas av
uppdragsavtalet, och

3. ger Finansinspektionen faktiskt tillträde till uppdragstagarens lokaler.

Kompletterande riktlinjer m.m.

23 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska rikt-

linjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett försäkringstekniskt beräknings-
underlag.

Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in till Finansinspek-

tionen senast den dag de börjar användas eller ändras.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konse-

kvenser som riktlinjerna får för försäkringsföretaget samt för försäkrings-
tagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.

Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av något annat

särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett försäkringstekniskt beräknings-
underlag, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från
skyldigheten att upprätta ett sådant underlag.

24 §

Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av

intressekonflikter mellan företagets intressenter.

25 §

Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer och riktlinjer för

hantering av intressekonflikter. Riktlinjerna ska utvärderas och ses över minst
en gång per år.

background image

28

SFS 2015:700

Bemyndiganden

26 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. vad ett system för riskhantering enligt 6 § ska innehålla när ett försäk-

ringsföretag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern
modell,

2. innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som avses i 7 § fjärde

stycket,

3. innehållet i en sådan likviditetsplan som avses i 8 § 1,
4. kraven på regelbundna utvärderingar som ska göras av försäkringsföre-

tag som använder matchnings- eller volatilitetsjustering enligt 8 § 2,

5. kraven på regelbundna utvärderingar som ska göras av försäkringsföre-

tag när det gäller företagets känslighet för de antaganden som ligger till grund
för fastställandet av den relevanta riskfria räntestrukturen enligt 9 §,

6. hur en sådan egen bedömning som avses i 10 § ska genomföras,
7. rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbedömning enligt

13 §,

8. vad funktionen för riskhantering enligt 15 § ska ansvara för när ett för-

säkringsföretag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern
modell,

9. villkor för behörighet för den som ska ansvara för eller utföra uppgifter i

aktuariefunktionen enligt 18 §,

10. innehållet i försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag som

avses i 23 §, och

11. vilka uppgifter som riktlinjer för hantering av intressekonflikter enligt

24 § ska omfatta.

11 kap.

6 §

Utöver 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för försäkrings-

aktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan får föras mot ett bolagsstämmo-
beslut som strider mot de försäkringstekniska riktlinjerna.

16 kap. Offentliggörande

Offentliggörande av solvens- och verksamhetsrapport

1 §

Ett försäkringsföretag ska offentliggöra en solvens- och verksamhets-

rapport en gång per år. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och
6 §§.

Innehållet i solvens- och verksamhetsrapporten

2 §

Solvens- och verksamhetsrapporten ska innehålla en beskrivning av för-

säkringsföretagets

1. verksamhet och resultat,
2. företagsstyrningssystem,
3. riskprofil,
4. värderingsmetoder för solvensändamål, och
5. solvenssituation.

background image

29

SFS 2015:700

Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §

ska i rapporten beskriva denna och den portfölj av åtaganden och motsva-
rande tillgångar på vilka justeringen används samt kvantifiera effekterna av
en slopad matchningsjustering på företagets finansiella ställning. Ett försäk-
ringsföretag som använder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 § ska i rappor-
ten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering på företagets
finansiella ställning.

Ett försäkringsföretag får helt eller delvis lämna de uppgifter som ska

offentliggöras genom rapporten genom hänvisning till uppgifter som före-
taget offentliggjort för att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav,
om dessa uppgifter är likvärdiga till art och omfattning.

Undantag från kravet på offentliggörande

3 §

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

inte behöver offentliggöra uppgifter som anges i 2 § första stycket 1–4, om ett
offentliggörande skulle innebära att

1. företagets konkurrenter otillbörligt gynnas, eller
2. företaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda försäkringstagare

eller annan som företaget har en motpartsrelation till.

Ett försäkringsföretag som har beviljats undantag ska ange detta och skälen

för undantaget i rapporten.

Uppdateringar av solvens- och verksamhetsrapporten

Uppdateringar om solvenskapitalkravet inte är uppfyllt

4 §

Ett försäkringsföretag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska ome-

delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam-
hetsrapporten, om

1. underskottet är betydande, och
2. Finansinspektionen inte har fått någon realistisk åtgärdsplan inom två

månader räknat från det datum då företaget upptäckte att underskottet var be-
tydande.

Om Finansinspektionen har ansett att åtgärdsplanen är realistisk, men

underskottet inte har korrigerats inom sex månader från det att det upptäcktes,
ska underskottet offentliggöras av företaget vid utgången av denna period.
Samtidigt ska företaget offentliggöra en förklaring av orsakerna till det kvar-
varande underskottet, följderna av detta, vilka korrigerande åtgärder som har
vidtagits av företaget och vilka ytterligare korrigerande åtgärder som är pla-
nerade.

5 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som inte

uppfyller solvenskapitalkravet, samtidigt som underskottet är betydande och
någon realistisk åtgärdsplan inte har överlämnats till inspektionen inom den
tid som anges i 4 § första stycket 2, offentliggöra

1. hur stort underskottet är,
2. en förklaring av orsakerna till underskottet,
3. följderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av företaget.

background image

30

SFS 2015:700

Uppdateringar om minimikapitalkravet inte är uppfyllt

6 §

Ett försäkringsföretag som inte uppfyller minimikapitalkravet ska ome-

delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam-
hetsrapporten, om Finansinspektionen

1. bedömer att företaget inte kommer att kunna överlämna en realistisk,

kortsiktig finansiell saneringsplan, eller

2. inte har fått någon sådan plan inom en månad från den dag då företaget

upptäckte att minimikapitalkravet inte var uppfyllt.

Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell saneringsplan är realis-

tisk, men underskottet inte har korrigerats inom tre månader från det att det
upptäcktes, ska underskottet offentliggöras av företaget senast vid utgången
av denna period. Samtidigt ska företaget offentliggöra en förklaring av orsa-
kerna till det kvarvarande underskottet, följderna av detta, vilka korrigerande
åtgärder som har vidtagits av företaget och vilka ytterligare korrigerande åt-
gärder som är planerade.

7 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som inte

uppfyller minimikapitalkravet, samtidigt som någon av de omständigheter
som anges i 6 § första stycket föreligger, offentliggöra

1. hur stort underskottet är,
2. en förklaring av orsakerna till underskottet,
3. följderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av företaget.

System och styrdokument

8 §

Ett försäkringsföretag ska ha upprättat lämpliga informations- och rap-

porteringssystem för att kunna uppfylla bestämmelserna i 1–7 §§ och ha styr-
dokument som säkerställer att alla uppgifter som offentliggörs fortlöpande är
relevanta.

Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska god-

kännas av försäkringsföretagets styrelse innan de offentliggörs.

Bemyndiganden

9 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om

1. innehållet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt 2 §,
2. vilka uppgifter en ansökan om undantag från kravet på offentliggörande

enligt 3 § ska innehålla, och

3. innehållet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument

enligt 8 §.

17 kap.

2 §

Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsföretag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. företagets bolagsordning eller stadgar,

background image

31

SFS 2015:700

4. företagets försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag samt

riktlinjer för hantering av intressekonflikter, och

5. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin grund i författ-

ningar som reglerar företagets verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att försäkringsföretagets

ägare och styrning uppfyller lämplighetskraven i denna lag.

Finansinspektionens tillsyn ska utgå från en proaktiv och riskbaserad me-

tod.

Samarbete och utbyte av information

3 §

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta

information med behöriga myndigheter, Europeiska kommissionen och Euro-
peiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i den utsträckning som
följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

3 a §

Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en

annan behörig myndighet inom EES till Europeiska försäkrings- och tjänste-
pensionsmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 33,
38, 155 och 158 i Solvens II-direktivet.

7 §

Finansinspektionen får när inspektionen anser att det är nödvändigt

genomföra en undersökning hos ett försäkringsföretag.

Styrelsen och den verkställande direktören ska vid den tidpunkt som

Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsföretagets tillgångar, räken-
skapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av befatt-
ningshavare hos inspektionen eller av någon annan som inspektionen har för-
ordnat.

Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos ett företag som har

fått i uppdrag av ett försäkringsföretag att utföra viss verksamhet eller vissa
funktioner, om det behövs för tillsynen av försäkringsföretaget.

Matchningsjustering

7 a §

Om ett försäkringsföretag inte längre uppfyller villkoren för tillstånd

att använda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §, ska Finansinspektionen
förelägga företaget att åtgärda bristerna inom två månader från den dag då
villkoren inte längre var uppfyllda.

Om bristerna inte har åtgärdats inom den tid som anges i första stycket, ska

företaget föreläggas att omedelbart upphöra med användningen av match-
ningsjustering.

8 §

Skyldigheten enligt 5 och 7 §§ att lämna upplysningar och hålla till-

gångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för

1. styrelsen och den verkställande direktören eller motsvarande organ i ett

företag vars verksamhet uteslutande ska vara att biträda ett försäkringsföretag
eller som ett försäkringsföretag har ett bestämmande inflytande i,

2. ordföranden och den verkställande direktören eller motsvarande befatt-

ningshavare i en skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande
organ, som biträder ett försäkringsföretag, och

background image

32

SFS 2015:700

3. styrelsen och den verkställande direktören i ett aktiebolag, om Finans-

inspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en sådan skyldighet.

12 §

En revisor eller en särskild granskare ska genast rapportera till Finans-

inspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett försäk-
ringsföretag får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar

företagets verksamhet,

2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt,
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträk-

ningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolags-
lagen (2005:551) eller 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska före-
ningar, eller

4. kan innebära att företaget brister eller har brustit i uppfyllandet av sol-

vens- eller minimikapitalkravet eller av ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.

Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om

han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid
fullgörande av uppdrag som revisorn eller den särskilda granskaren har i för-
säkringsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har
en likartad förbindelse med försäkringsföretaget.

Redogörelse för företagets förmåga att hantera ändrade ekonomiska
förhållanden

16 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag upprätta

och till inspektionen lämna en redogörelse avseende företagets förmåga att
hantera händelser eller förändringar av ekonomiska förhållanden som skulle
kunna påverka företagets finansiella ställning negativt.

Skyldigheten enligt första stycket gäller även för verksamhet som omfattas

av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 §.

Rapport angående de försäkringstekniska avsättningarna

17 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag lämna in

en rapport som utvisar att nivån på de försäkringstekniska avsättningarna är
lämplig och att beräkningen av dem utförs med relevanta metoder och med
adekvata statistiska underlag.

Tillsyn av intern modell

18 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som an-

vänder en intern modell lämna in en beräkning av solvenskapitalkravet med
användning av standardformeln.

19 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som

använder en intern modell, men som inte längre uppfyller kraven för att få
använda en sådan, lämna in en handlingsplan för hur företaget avser att inom
skälig tid rätta till bristerna. En sådan plan behöver inte upprättas, om före-
taget kan visa att överträdelsen är ringa.

background image

33

SFS 2015:700

20 §

Ett företag som inte upprättar och genomför den plan som anges i 19 §

ska efter beslut av Finansinspektionen beräkna solvenskapitalkravet med
användning av standardformeln.

21 §

På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som

använder en intern modell verifiera kalibreringen av den interna modellen och
kontrollera att dess specifikation stämmer överens med allmänt accepterad
marknadspraxis. Detta ska ske genom användning av relevanta referensport-
följer och antaganden som har sin grund i externa uppgifter.

Företagsspecifika parametrar

22 §

Om ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt från de anta-

ganden som ligger till grund för beräkning av solvenskapitalkravet enligt
standardformeln och det därför är olämpligt att beräkna solvenskapitalkravet
enligt denna, får Finansinspektionen besluta att företaget, vid beräkningen
av kapitalkravet för riskkategorier som avser försäkringsrisk, ska ersätta en
undergrupp av parametrar enligt standardformeln med företagsspecifika para-
metrar.

Beräkning enligt en intern modell i stället för med standardformeln

23 §

Om ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt från de anta-

ganden som ligger till grund för beräkning av solvenskapitalkravet enligt
standardformeln och det därför är olämpligt för företaget att beräkna solvens-
kapitalkravet enligt denna, får Finansinspektionen besluta att företaget ska an-
vända en fullständig eller partiell intern modell för beräkning av solvenskapi-
talkravet.

Kapitaltillägg

24 §

Finansinspektionen får efter granskning besluta om ett tillägg till sol-

venskapitalkravet (kapitaltillägg) för ett försäkringsföretag, om

1. företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till

grund för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och

a) ett beslut om användning av en intern modell enligt 23 § är olämpligt

eller har visat sig sakna verkan, eller

b) en fullständig eller partiell intern modell håller på att utarbetas,
2. företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till

grund för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt en fullständig eller par-
tiell intern modell, till följd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beak-
tats i tillräcklig utsträckning och företaget inte inom skälig tid har anpassat
modellen till sin riskprofil,

3. företaget använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §, volatilitetsjus-

tering enligt 5 kap. 9 §, en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap.
10 § eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska av-
sättningarna enligt 5 kap. 12 § och företagets riskprofil avviker väsentligt från
de antaganden som ligger till grund för justeringarna, eller

4. företagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från kraven i

10 kap. 1 §, samtidigt som avvikelserna medför att företaget inte kan garan-

background image

34

SFS 2015:700

tera en korrekt identifiering, mätning, övervakning, hantering och rapporte-
ring av de risker som företaget exponeras för eller kan komma att bli expone-
rat för och det är osannolikt att bristerna kan åtgärdas inom skälig tid.

25 §

Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 1 och 2 ska beräknas så att det säker-

ställer att försäkringsföretaget uppfyller skyddsnivån enligt 8 kap. 1 §.

Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 3 ska vara proportionellt till de väsent-

liga risker som uppstår till följd av de avvikelser som har föranlett kapitaltil-
lägget.

Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 4 ska vara proportionellt mot de risker

som finns på grund av bristerna i företagsstyrningssystemet.

26 §

Efter ett beslut om kapitaltillägg ska försäkringsföretagets solvens-

kapitalkrav utgöras av summan av kapitaltillägget och solvenskapitalkravet
beräknat enligt standardformeln eller, om företaget har fått tillstånd att an-
vända en fullständig eller partiell intern modell, i enlighet med denna. Ett
kapitaltillägg som beslutas med stöd av 24 § 4 ska inte ingå i solvenskapital-
kravet vid beräkning av riskmarginalen i ett företag som värderar bästa skatt-
ningen och riskmarginalen separat.

27 §

När kapitaltillägg beslutas enligt 24 § 2 eller 4, ska Finansinspektionen

förelägga försäkringsföretaget att vidta de åtgärder som behövs för att av-
hjälpa de brister som har föranlett kapitaltillägget.

28 §

Ett beslut om kapitaltillägg ska omprövas minst en gång per år. Beslu-

tet ska ändras när de förhållanden som låg till grund för beslutet har ändrats.

30 §

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i

29 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka upplysningar ett försäkringsföretag ska lämna till
Finansinspektionen enligt 5 § samt när och hur de ska lämnas.

18 kap. Ingripanden

1 §

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag,

andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsord-
ning eller stadgar eller företagets försäkringstekniska riktlinjer, beräknings-
underlag, riktlinjer för hantering av intressekonflikter eller sådana styrdoku-
ment som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet,

2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräk-

ningsunderlaget, riktlinjerna för hantering av intressekonflikter eller styr-
dokumenten inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och
arten av företagets verksamhet, eller

3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning.

2 §

Ingripande med stöd av 1 § sker genom utfärdande av föreläggande att

vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom an-
märkning. Finansinspektionen får också med stöd av 10 § begränsa ett försäk-

background image

35

SFS 2015:700

ringsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina till-
gångar i Sverige.

Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets tillstånd återkal-

las eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

Åtgärdsplan vid bristande solvenskapitalkrav

4 §

Om ett försäkringsföretag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska

Finansinspektionen förelägga företaget att

1. inom två månader från dagen då bristerna konstaterades upprätta en

åtgärdsplan och överlämna planen till inspektionen för godkännande, och

2. vidta nödvändiga åtgärder för att inom sex månader från dagen då bris-

ten konstaterades åter uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen enligt första

stycket 2 med tre månader.

Förlängd tidsfrist vid exceptionella förhållanden

5 §

Om den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har

meddelat att det föreligger exceptionella förhållanden och dessa förhållanden
påverkar ett försäkringsföretag som är föremål för åtgärder enligt 4 §, får
Finansinspektionen förlänga den tidsfrist som avses i 4 § 2 med högst sju år.

Ett försäkringsföretag ska under en sådan tidsfrist var tredje månad ge in en

lägesrapport om vilka åtgärder som har vidtagits och i vilken mån solvens-
kapitalkravet åter uppfyllts.

Om ett försäkringsföretags lägesrapport visar att det inte har skett några

väsentliga framsteg med att åter uppfylla solvenskapitalkravet från det att
bristen konstaterades fram till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen
besluta att den förlängda tidsfristen ska upphöra att gälla.

6 §

Finansinspektionen ska förelägga ett försäkringsföretag att vidta nöd-

vändiga åtgärder för att säkerställa att företaget kan uppfylla solvenskapital-
kravet utan tillämpning av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt
5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap. 12 § senast den 1 januari
2032 och att inom två månader från dagen då bristen konstaterades överlämna
en plan för infasning till inspektionen.

Företaget ska lämna en lägesrapport till Finansinspektionen.

7 §

Finansinspektionen ska återkalla ett tillstånd att använda en tillfälligt

justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt
5 kap. 12 §, om den lägesrapport som avses i 6 § andra stycket visar att företa-
get inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari
2032.

Finansiell saneringsplan vid bristande minimikapitalkrav m.m.

8 §

Om ett försäkringsföretag inte uppfyller minimikapitalkravet eller

ett kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 19 b §, ska Finansinspektionen förelägga företaget att inom en
månad från dagen då bristen konstaterades upprätta en finansiell sanerings-
plan och överlämna planen till inspektionen för godkännande.

background image

36

SFS 2015:700

Den finansiella saneringsplanen ska innehålla åtgärder som företaget ska

vidta för att inom tre månader från den dag då bristen konstaterades åter upp-
fylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som gäller efter det att före-
taget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.

10 §

Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags förfoganderätt

eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1. företaget inte följer gällande bestämmelser om försäkringstekniska av-

sättningar,

2. företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det föreligger särskilda

omständigheter som ger anledning att befara att företagets finansiella ställ-
ning kommer att försämras ytterligare,

3. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska

uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller
19 b §, eller

4. det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd bedöms vara nöd-

vändigt för att skydda de intressen som försäkringstagarna och andra ersätt-
ningsberättigade på grund av försäkringar har.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten ska drivas

efter ett sådant beslut som avses i första stycket.

11 §

Om någon som ingår i ett försäkringsföretags styrelse eller är dess

verkställande direktör eller ansvarar för en central funktion inte uppfyller de
krav som anges i 2 kap. 4 § 4, ska Finansinspektionen återkalla företagets till-
stånd. Det får dock ske bara om inspektionen först har beslutat att anmärka på
att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller ansvarar för
en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd
tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som
verkställande direktör eller som ansvarig för en central funktion.

I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en sty-

relseledamot eller verkställande direktör eller den som ansvarar för en central
funktion inte längre får kvarstå i sin befattning. Finansinspektionen får då för-
ordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess försäkringsföretaget har
utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör eller ansvarig för en
central funktion.

12 §

Finansinspektionen ska återkalla ett försäkringsföretags tillstånd, om

företaget

1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller anmälan har

avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

2. har förklarat sig avstå från tillståndet,
3. har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att företaget ska gå i

tvångslikvidation,

4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyl-

las av ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, och
företagets finansiella saneringsplan är uppenbart otillräcklig, eller

5. inte inom tre månader från den tidpunkt då företaget inte längre upp-

fyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett före-
tag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, har vidtagit de åt-
gärder som finns angivna i en godkänd finansiell saneringsplan.

background image

37

SFS 2015:700

13 §

Finansinspektionen får återkalla ett försäkringsföretags tillstånd, om

företaget

1. inte längre uppfyller kraven för tillstånd,
2. inte inom ett år från det tillstånd gavs har börjat driva sådan rörelse som

tillståndet avser,

3. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit försäk-

ringsrörelse,

4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 §§ har vidtagit de åtgärder

för att åter uppfylla solvenskapitalkravet som finns angivna i en godkänd
åtgärdsplan, eller

5. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksam-

heten.

I de fall som anges i första stycket får i stället varning meddelas, om det är

tillräckligt.

15 §

8

Finansinspektionen ska anmäla ett beslut enligt 10 § till de behöriga

myndigheterna i de EES-länder där företaget enligt underrättelse driver för-
säkringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 8 §. Ett sådant beslut ska dessutom
anmälas till behöriga myndigheter i de EES-länder där företaget har tillgångar
samt till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Finansinspektionen ska anmäla ett beslut om återkallelse av tillstånd för ett

försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse till behöriga myndigheter i
övriga länder inom EES samt till Europeiska försäkrings- och tjänstepen-
sionsmyndigheten.

Finansinspektionen får i samband med en anmälan enligt första eller andra

stycket begära att den behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen
vidtar motsvarande åtgärder. Om företagets tillstånd har återkallats, får begä-
ran avse att den behöriga myndigheten även i övrigt vidtar de åtgärder som
behövs för att skydda de intressen som försäkringstagarna och andra ersätt-
ningsberättigade på grund av försäkringar har.

28 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. innehållet i en åtgärdsplan enligt 4 §,
2. innehållet i en plan för infasning och en lägesrapport enligt 6 §, och
3. innehållet i en finansiell saneringsplan enligt 8 §.

19 kap. Grupptillsyn

Företag som ingår i en grupp

1 §

I en grupp ingår ett företag, dess dotterföretag och andra anknutna före-

tag samt de företag som dotterföretaget har ett ägarintresse i.

I en grupp ingår även företag som förenas av starka och varaktiga finan-

siella förbindelser på grund av avtal eller på annat sätt, under förutsättning att
ett av företagen genom att samordna beslutsfattandet i företagen utövar ett be-
stämmande inflytande över de övriga företagen. Det företag som utövar ett
bestämmande inflytande ska betraktas som moderföretag och övriga företag
som dotterföretag.

8 Senaste lydelse 2012:198.

background image

38

SFS 2015:700

Andra stycket gäller endast om det för att upprätta och avsluta sådana

finansiella förbindelser som avses där krävs tillstånd av grupptillsynsmyndig-
heten.

Fall då grupptillsyn ska utövas

2 §

Särskild tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp (grupptill-

syn) ska utövas enligt detta kapitel.

Grupptillsyn enligt 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§ ska utövas över
1. försäkringsföretag som är moderföretag till eller har ägarintresse i

åtminstone ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäk-
ringsgivare från tredjeland,

2. försäkringsföretag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam

ledning med ett annat försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en
försäkringsgivare från tredjeland, och

3. försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag

med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med
huvudkontor inom EES.

Grupptillsyn enligt 65–73 §§ ska utövas över försäkringsföretag vars

moderföretag är en försäkringsgivare från tredjeland, ett försäkringsholding-
företag med huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt holding-
företag med huvudkontor utanför EES.

Grupptillsyn enligt 41 § ska utövas över försäkringsföretag vars moder-

företag är ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet.

3 §

I 4–10 §§ finns allmänna bestämmelser om grupptillsyn och i 11 och

12 §§ bestämmelser om beslut att, helt eller delvis, inte beakta ett företag som
ingår i en grupp vid grupptillsynen.

Nivån för grupptillsyn

4 §

Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en EES-för-

säkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES
eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES som är
moderföretag till ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1
eller 2, ska bestämmelserna om grupptillsyn i 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§
tillämpas enbart på nivån för detta yttersta moderföretag inom EES.

Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en EES-för-

säkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES
eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES som är
moderföretag till ett försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt hold-
ingföretag som i sin tur är moderföretag till ett sådant försäkringsföretag som
avses i 2 § andra stycket 3, ska bestämmelserna om grupptillsyn i 5,
7–40, 42–64 och 74–103 §§ tillämpas enbart på nivån för detta yttersta
moderföretag inom EES.

Fortsatt tillsyn över de enskilda försäkringsföretagen

5 §

Ett försäkringsföretag som ingår i en grupp som omfattas av grupptill-

syn står även under tillsyn som enskilt försäkringsföretag enligt denna lag.

background image

39

SFS 2015:700

Grupptillsynsmyndigheten och dess ansvar

6 §

För försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1–3 ska det finnas

en grupptillsynsmyndighet med ansvar för grupptillsynen. Om det finns flera
berörda myndigheter, ska grupptillsynsmyndigheten utses bland dem.

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet

7 §

Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om det i gruppen

finns ett eller flera försäkringsföretag, men ingen EES-försäkringsgivare.
Finansinspektionen ska även vara grupptillsynsmyndighet

1. om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag,
2. om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsholdingföretag eller ett

blandat finansiellt holdingföretag som är moderföretag till ett försäkringsföre-
tag,

3. om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige eller ett

blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige är moderföretag
till ett försäkringsföretag och en eller flera EES-försäkringsgivare,

4. om det i gruppen finns fler än ett sådant försäkringsholdingföretag eller

ett sådant blandat finansiellt holdingföretag som avses i artikel 247.2 b iii i
Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland
Sverige, och det dessutom i samma stater finns dotterföretag som är försäk-
ringsföretag eller EES-försäkringsgivare varav det dotterföretag som har den
största balansomslutningen är ett försäkringsföretag,

5. om ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföre-

tag är moderföretag till ett eller flera försäkringsföretag och en eller flera
EES-försäkringsgivare men inte har huvudkontor i något av de länder där dot-
terföretagen finns, och det dotterföretag som har den största balansomslut-
ningen är ett försäkringsföretag,

6. i andra fall än de som anges i 1–5, när ett eller flera försäkringsföretag

och en eller flera EES-försäkringsgivare ingår i en grupp och det företag som
har den största balansomslutningen är ett försäkringsföretag, eller

7. om inspektionen tillsammans med berörda behöriga myndigheter kom-

mer överens om det i enlighet med bestämmelserna i 8 § andra stycket.

Överenskommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet

8 §

När Finansinspektionen enligt 7 § ska vara grupptillsynsmyndighet, får

inspektionen tillsammans med berörda behöriga myndigheter komma överens
om att en annan myndighet inom EES än inspektionen ska utses till grupptill-
synsmyndighet. Finansinspektionen får träffa en sådan överenskommelse, om
det är olämpligt att inspektionen utses till grupptillsynsmyndighet med hän-
syn till gruppens struktur och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet
i olika länder.

Om det i ett annat fall än det som avses i första stycket skulle vara olämp-

ligt med hänsyn till en grupps struktur och den relativa betydelsen av dess
verksamhet i olika länder att grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grun-
der som anges i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, får Finansinspektionen
träffa en överenskommelse om att inspektionen eller en behörig myndighet
ska vara grupptillsynsmyndighet för gruppen.

background image

40

SFS 2015:700

Om en överenskommelse enligt andra stycket innebär att Finansinspektio-

nen utses till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen fatta ett beslut om
detta och överlämna beslutet till gruppen.

En överenskommelse enligt första eller andra stycket får träffas inom tre

månader från den dag då frågan om en sådan överenskommelse väcktes av en
berörd myndighet. Den berörda gruppen ska ges tillfälle att yttra sig.

Hänskjutande av ett ärende om utseende av grupptillsynsmyndighet till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

9 §

Om Finansinspektionen eller någon av de berörda behöriga myndig-

heterna inom den tremånadersfrist som anges i 8 § har hänskjutit ärendet till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begärt myndig-
hetens hjälp i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010, i
lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU, ska
inspektionen och de berörda behöriga myndigheterna invänta det beslut som
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta
enligt artikel 19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett sådant
beslut i sak. Om Finansinspektionen utsetts till grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen överlämna beslutet och skälen för det till försäkringsföretaget
och tillsynskollegiet.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska försäk-

rings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att tremånadersperioden löpt
ut eller ett beslut har fattats.

10 §

Om ett beslut enligt 8 och 9 §§ inte kan fattas, ska uppgiften som

grupptillsynsmyndighet utföras av den myndighet som följer av artikel 247.2 i
Solvens II-direktivet.

Beslut om att inte beakta ett företag i en grupp vid grupptillsynen

11 §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får inspektionen i

ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett företag som ingår i
en grupp vid grupptillsynen om

1. företaget är beläget i ett land utanför EES och det finns rättsliga hinder

mot överföring av nödvändig information,

2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptillsynen,

eller

3. det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till syftet med

grupptillsynen att låta företaget omfattas av den.

När bestämmelsen i första stycket 2 är tillämplig på flera företag, får ett

sådant beslut inte fattas, utom om företagen tillsammans är av ringa betydelse
med hänsyn till syftet med grupptillsynen.

Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med stöd av första stycket 2 eller

3 att inte beakta ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare i en
grupp ska inspektionen höra de behöriga myndigheter som berörs av beslutet.

12 §

Om Finansinspektionen med stöd av 11 § första stycket 2 eller 3 beslu-

tar att inte beakta en EES-försäkringsgivare i en grupp ska det företag som
finns i toppen av gruppen i Sverige, på begäran av Finansinspektionen, lämna

background image

41

SFS 2015:700

de upplysningar som en behörig myndighet i EES-försäkringsgivarens hem-
land behöver för sin tillsyn av EES-försäkringsgivaren.

Parallella regelverk

13 §

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga

bestämmelser om tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp och till-
syn av konglomerat, särskilt avseende riskbaserad tillsyn, får Finansinspek-
tionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter samråd med berörda
behöriga myndigheter, bevilja undantag från detta kapitel så att det blandade
finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmel-
serna för konglomerat.

14 §

Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga

bestämmelser om tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp och om
gruppbaserad tillsyn enligt lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kredit-
institut och värdepappersbolag, särskilt avseende riskbaserad tillsyn, får
Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter samråd
med den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen enligt den
lagen, bevilja undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella hol-
dingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den
största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat.

15 §

Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten och

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om sådana beslut
som inspektionen fattar enligt 13 och 14 §§.

Gruppsolvens

Kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå

16 §

Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1, 2 eller 3

ska säkerställa att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapi-
talbas som alltid är minst lika med

1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknat enligt 17–22 §§, eller
2. det högre belopp som Finansinspektionen har beslutat med stöd av 29 §.
Vid gruppsolvensberäkningen ska tillgångarna och skulderna värderas

enligt 5 kap. 2 §.

Metoder för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav

17 §

För företag som ingår i en grupp där det finns ett sådant försäkrings-

företag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 ska den gruppbaserade kapital-
basen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt konsolide-
ringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230–232 i Solvens II-direktivet).

Om det är lämpligt får Finansinspektionen, när inspektionen är grupptill-

synsmyndighet, besluta att den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp-
baserade solvenskapitalkravet i stället ska beräknas enligt sammanläggnings-
och avräkningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens II-direktivet)
eller enligt en kombination av de angivna metoderna.

background image

42

SFS 2015:700

Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut som avses i andra stycket,

ska inspektionen samråda med berörda behöriga myndigheter och med den
grupp som beslutet rör. När konsolideringsmetoden används ska bestämmel-
serna i 7 kap. 2–11 §§ om kapitalbas gälla vid beräkningen av den gruppbase-
rade kapitalbasen.

Proportionellt beaktande av innehav

18 §

Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp-

baserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet företag beaktas proportionellt
efter det innehav som ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra
stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finan-
siellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 har i det anknutna före-
taget. Om särskilda skäl talar för det, får innehav och ägarintressen beaktas
till en annan andel.

19 §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

besluta vilken proportionell andel enligt 18 § som ska beaktas i följande fall:

1. då det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av företagen i en grupp,
2. då en berörd behörig myndighet har bedömt att ett direkt eller indirekt

innehav av röster eller kapital i ett företag ska räknas som ägarintresse på
grund av att ett betydande inflytande utövas över det företaget, eller

3. då en berörd behörig myndighet har bedömt att ett företag är ett moder-

företag på grund av att det utövar ett dominerande inflytande över ett annat
företag.

Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut, ska inspektionen samråda

med berörda behöriga myndigheter och den grupp som beslutet rör.

Vissa avdrag vid beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen

20 §

Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag göras

så att inte dubbelräkning sker av poster som ingår i kapitalbasen i flera företag
i gruppen. Vid beräkningen ska avdrag också göras för värden som skapats
internt inom gruppen och som härrör från ömsesidig finansiering.

Standardformeln och interna modeller på gruppnivå

21 §

Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt konsolide-

ringsmetoden, kan beräkningen ske antingen med användning av standard-
formeln eller med användning av en fullständig eller partiell intern modell.

Bestämmelserna i 8 kap. 1–3 och 5–11 §§ ska gälla vid beräkning av det

gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Bestämmelserna
i 9 kap. 1–18 §§ ska gälla för en intern modell som används för att beräkna
det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Minsta värde av det gruppbaserade solvenskapitalkravet om
konsolideringsmetoden används

22 §

Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om konsolideringsmeto-

den används, uppgå till minst summan av

background image

43

SFS 2015:700

1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13–21 §§ för ett sådant försäkrings-

företag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, och

2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet för anknutna försäk-

ringsföretag och EES-försäkringsgivare.

Det minsta värdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt första

stycket ska täckas genom medräkningsbara poster i primärkapitalbasen enligt
7 kap. 12 §.

Tillstånd till användning av interna modeller inom en grupp

23 §

En intern modell som används för beräkning av det gruppbaserade sol-

venskapitalkravet får även användas för beräkning av solvenskapitalkravet
för ett enskilt försäkringsföretag eller en enskild EES-försäkringsgivare som
ingår i gruppen.

En ansökan om tillstånd att använda en intern modell för beräkning av det

gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet för försäkrings-
företag eller EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen får lämnas in till
Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet. En sådan
ansökan får göras av ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare och
dess anknutna företag eller gemensamt av företag som är anknutna till ett för-
säkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag.

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen också

ta emot ansökningar om tillstånd att använda en intern modell för beräk-
ningen av solvenskapitalkravet för de försäkringsföretag och EES-försäk-
ringsgivare som ingår i gruppen, om en sådan ansökan görs

1. gemensamt av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra

stycket 1 eller 2 och de övriga försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare
som ingår i gruppen, eller

2. gemensamt av sådana försäkringsföretag i en grupp som avses i 2 §

andra stycket 3 och sådana EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen.

Om Finansinspektionen, utan att vara grupptillsynsmyndighet, har tagit

emot en sådan ansökan som avses i andra eller tredje stycket och som görs av
försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen ska den
lämnas över till grupptillsynsmyndigheten.

Finansinspektionen ska snarast möjligt överlämna ansökningar enligt andra

och tredje styckena till de berörda behöriga myndigheterna.

Tillämplig lag vid prövningen av en tillståndsansökan

24 §

När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt 23 § andra stycket

tillämpas denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa bestämmelser som
enligt författningar i en annan stat inom EES gäller för en sådan intern modell
som avses i ansökan. När ansökan har lämnats in till inspektionen, gäller detta
dock bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över försäkringsföretag
eller EES-försäkringsgivare.

Handläggningen av tillståndsansökningar

25 §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

inom sex månader från det att en fullständig ansökan enligt 23 § har lämnats
in, om möjligt, komma överens med de berörda behöriga myndigheterna om

background image

44

SFS 2015:700

vilket beslut som bör fattas med anledning av ansökan. Denna överenskom-
melse och skälen för den ska redovisas skriftligen. Finansinspektionen ska
fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen och sända över det till
sökandena.

Om en sådan överenskommelse som avses i första stycket inte kan träffas

inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen ensam fatta beslut med
anledning av ansökan. Beslutet ska innehålla de skäl som bestämt utgången i
ärendet och redovisa synpunkter och reservationer från behöriga myndigheter
som kommit till uttryck under sexmånadersperioden.

Tvistlösning

26 §

Om Finansinspektionen eller någon av de berörda behöriga myndig-

heterna inom den sexmånadersperiod som avses i 25 § första stycket har hän-
skjutit ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen av-
vakta med ett beslut enligt 25 § andra stycket och invänta det beslut som
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta
enligt artikel 19.3 i samma förordning. Finansinspektionen ska följa ett beslut
i saken från Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Om ett ärende hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepensions-

myndigheten och det beslut som föreslås av panelen i enlighet med artiklarna
41.2, 41.3 och 44.1.3 i förordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Euro-
paparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska Finansinspektio-
nen fatta det slutliga beslutet.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska försäk-

rings- och tjänstepensionsmyndigheten efter det att den sexmånadersperiod
som avses i första stycket har löpt ut eller ett beslut har fattats.

Beslut av en utländsk grupptillsynsmyndighet

27 §

Ett beslut av en utländsk grupptillsynsmyndighet gäller i Sverige om

det har fattats

1. efter en överenskommelse med anledning av en ansökan enligt artiklarna

231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att använda en intern modell för att be-
räkna både det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet
för ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som ingår i en grupp
eller solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag och EES-försäkrings-
givare som ingår i gruppen, eller

2. på grund av att myndigheterna inte har kommit överens inom sex måna-

der.

Beslutet är bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen och

ska ligga till grund för inspektionens tillsyn.

Åtgärder om ett försäkringsföretags riskprofil avviker från antaganden för
den interna modellen på gruppnivå

28 §

När ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt från de anta-

ganden som ligger till grund för en intern modell som beslutats enligt 27 §
som omfattar försäkringsföretaget och används för beräkning av ett grupp-

background image

45

SFS 2015:700

baserat solvenskapitalkrav, får Finansinspektionen besluta om ett kapitaltil-
lägg utöver det solvenskapitalkrav som gäller för försäkringsföretaget enligt
den interna modellen, om företaget inte på ett korrekt sätt har vidtagit åtgärder
med anledning av de synpunkter som myndigheten framfört. Bestämmelserna
i 17 kap. 24–28 §§ ska gälla för ett sådant beslut om kapitaltillägg.

Om ett sådant kapitaltillägg som avses i första stycket på grund av sär-

skilda omständigheter inte är en lämplig åtgärd, får Finansinspektionen i stäl-
let förelägga försäkringsföretaget att beräkna solvenskapitalkravet enligt stan-
dardformeln i 8 kap. 1–3 och 5–11 §§. Finansinspektionen får för ett sådant
försäkringsföretag, i enlighet med 17 kap. 24 §, besluta om ett kapitaltillägg
utöver det solvenskapitalkrav som framkommer med tillämpning av standard-
formeln.

Kapitaltillägg på gruppnivå till det gruppbaserade solvenskapitalkravet

29 §

Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet,

besluta om ett kapitaltillägg utöver det gruppbaserade solvenskapitalkravet,
om detta kapitalkrav inte stämmer överens med gruppens riskprofil eller om
förutsättningarna enligt 17 kap. 24 § 4 är uppfyllda.

Vid bedömningen av om gruppens riskprofil stämmer överens med det

gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen särskilt beakta
om sådana omständigheter som avses i 17 kap. 24 § föreligger med avseende
på gruppen.

Bestämmelserna i 17 kap. 25–28 §§ ska gälla för ett sådant beslut om kapi-

taltillägg som avses i första stycket.

Kontroll av likvärdighet avseende anknutna försäkringsgivare från tredjeland

30 §

I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns bestämmelser om

1. beaktande av anknutna försäkringsgivare från tredjeland, när solvensen

på gruppnivå beräknas, och

2. kontroll av likvärdighet.
Finansinspektionen ska, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet och

inga bestämmelser om likvärdighet har antagits av Europeiska kommissionen,
på eget initiativ eller på begäran av ett sådant försäkringsföretag som avses i
2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 kontrollera
om krav på solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter i ett tred-
jeland där en anknuten försäkringsgivare är belägen, är likvärdiga med kraven
i denna lag.

Innan inspektionen, efter kontroll enligt första stycket, fattar ett beslut om

likvärdighet ska den samråda med eventuella berörda behöriga tillsynsmyn-
digheter och med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
Om en annan myndighet har fattat beslut om likvärdighet, får Finansinspek-
tionen fatta ett beslut som avviker från det bara om det skett väsentliga för-
ändringar i tillsynsordningen i det tredjelandet.

background image

46

SFS 2015:700

Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
vid oenighet om likvärdighet

31 §

Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till Europeiska försäk-

rings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte samtycker till ett beslut i fråga om likvär-
dighet som fattats av en grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i
Solvens II-direktivet. Ett ärende får hänskjutas till Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten inom tre månader från det att grupptillsyns-
myndigheten meddelat sitt beslut.

Återkommande beräkningar av kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå

32 §

Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade solvenskapital-

krav som gäller enligt detta kapitel ska beräknas minst en gång per år. Beräk-
ningarna ska utföras av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra
stycket 1 eller 2 eller av ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3.

33 §

Om det i toppen av en grupp finns ett sådant försäkringsföretag som

avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 ska det företaget rapportera resultatet av
beräkningarna enligt 32 § och väsentliga uppgifter som ligger till grund för
dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en grupp finns ett för-
säkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan-
siellt holdingföretag med huvudkontor inom EES, ska i stället det moderföre-
taget ansvara för rapporteringen.

Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter

att ha hört berörda behöriga myndigheter och gruppen, bestämma att ett annat
företag i gruppen ska ansvara för rapporteringen enligt första stycket.

34 §

Det företag som ska ansvara för rapporteringen enligt 33 § ska fort-

löpande övervaka solvenskapitalkravet för gruppen. Om det finns grundad
anledning att anta att gruppens riskprofil förändrats väsentligt sedan dagen för
den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet på gruppnivå, ska före-
taget göra en ny beräkning av detta krav och snarast möjligt rapportera denna
till Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet. Finans-
inspektionen får under samma förutsättningar begära en förnyad beräkning av
solvenskapitalkravet.

Åtgärder vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet för gruppen

35 §

Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade solvenskapitalkravet

enligt 16 § eller om det finns risk för en sådan brist inom tre månader, ska ett
sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett
sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som
avses i 2 § andra stycket 3 underrätta grupptillsynsmyndigheten omgående.
Grupptillsynsmyndigheten ska informera berörda myndigheter. Gruppens
situation ska analyseras inom tillsynskollegiet.

background image

47

SFS 2015:700

Bestämmelserna i 18 kap. 4–8 §§ om åtgärdsplan, förlängd tidsfrist, under-

rättelse och finansiell saneringsplan ska gälla i tillämpliga delar vid en sådan
brist som avses i första stycket.

Gruppsolvens för försäkringsföretag som är dotterföretag till
försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

36 §

När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett försäkringsholding-

företag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföre-
tag med huvudkontor inom EES, ska beräkningen av gruppsolvens göras med
hänsyn även till försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella
holdingföretaget. Beräkningen ska ske enligt 16 § andra stycket samt 17–22
och 29 §§.

Vid beräkningen enligt första stycket ska moderföretaget hanteras som ett

försäkringsföretag som omfattas av

1. bestämmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 1–11 §§, 9 kap.

1–18 §§, och

2. villkor enligt 7 kap. 2–11 §§, för att poster i kapitalbasen ska få medräk-

nas för att täcka detta krav.

Rapportering av väsentliga riskkoncentrationer och betydande
transaktioner inom en grupp

37 §

Väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner av vissa

slag inom en grupp ska minst en gång per år rapporteras till Finansinspektio-
nen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av riskkon-
centrationer och transaktioner är ska, tillsammans med lämpliga tröskelvär-
den, beslutas av Finansinspektionen för varje enskild grupp. Tröskelvärdena
ska baseras på solvenskapitalkrav eller försäkringstekniska avsättningar eller
båda dessa värden och hänsyn ska tas till gruppens struktur och riskhante-
ringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha hört berörda
behöriga myndigheter och gruppen.

Vid bedömningen av riskkoncentrationer enligt första stycket ska Finans-

inspektionen beakta risker för spridning inom gruppen, intressekonflikter
samt riskernas nivå och omfattning.

Även transaktioner som gjorts med fysiska personer som har nära förbin-

delser med något företag inom gruppen ska rapporteras.

Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporte-

ras snarast möjligt.

38 §

Rapporteringen enligt 37 § ska göras av det försäkringsföretag som

finns i toppen av gruppen eller om det inte finns ett sådant företag, av det för-
säkringsföretag, försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holding-
företag som Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet,
bestämmer efter att ha hört berörda behöriga myndigheter och gruppen.

Skyldigheten att rapportera enligt första stycket gäller dock inte om Finans-

inspektionen enligt 39 § beslutat att inte tillämpa bestämmelserna i denna
paragraf.

background image

48

SFS 2015:700

Undantag då tillsyn även ska utövas enligt lagen om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat

39 §

Om det i en grupp finns ett sådant moderföretag som avses i 4 § och

det företaget i sin tur är dotterföretag till ett sådant företag som avses i 3 kap.
1 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, får
Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, besluta att
på nivån för detta dotterföretag inte tillämpa bestämmelserna om tillsyn enligt
37 och 38 §§ avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp.

Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut ska inspektionen samråda

med de behöriga myndigheter som berörs av beslutet.

Undantag från kravet på tillsyn över riskkoncentrationer och transaktioner
inom en grupp

40 §

Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet,

efter samråd med berörda behöriga myndigheter besluta att tillsyn över
sådana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 37
och 38 §§ inte ska utövas på nivån för ett sådant försäkringsföretag som avses
i 2 § andra stycket 1 eller 2, eller på nivån för det försäkringsholdingföretag
eller blandade finansiella holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 och
som är ett anknutet företag till en reglerad enhet eller självt är en reglerad
enhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av lagen
(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Tillsyn över transaktioner inom grupper där moderföretaget är ett
försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet

41 §

När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett försäkringsholding-

företag med blandad verksamhet, ska försäkringsföretaget ha en god kontroll
över transaktioner med försäkringsholdingföretaget med blandad verksamhet
och dess andra anknutna företag.

Vid Finansinspektionens tillsyn över kraven i första stycket ska 37 § gälla i

tillämpliga delar.

Företagsstyrningssystem inom en grupp

42 §

Bestämmelserna i 10 kap. om företagsstyrning ska gälla i tillämpliga

delar på gruppnivå.

Ettdera av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1

eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt hold-
ingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska ansvara för att kraven i 10 kap.
på företagsstyrning i tillämpliga delar följs på gruppnivå. Om det är lämpligt,
får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat företag i gruppen
ska ansvara för att kraven följs.

I en grupp där det finns ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra

stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finan-
siellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska system för riskhante-
ring, internkontroll och rapportering genomföras konsekvent i alla företag
som omfattas av grupptillsyn så att dessa system och rapporter kan kontrolle-
ras på gruppnivå.

background image

49

SFS 2015:700

Systemet för internkontroll inom en grupp ska omfatta
1. rutiner avseende gruppsolvens för att identifiera och mäta alla betydande

risker gruppen är utsatt för och på lämpligt sätt anpassa kapitalbasen till ris-
kerna, och

2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder för att övervaka och han-

tera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer.

43 §

En egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela gruppen ska

genomföras i enlighet med 10 kap. 11–13 §§ av ett sådant

1. försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, eller
2. försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som

avses i 2 § andra stycket 3.

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får inspektionen, efter

att ha rådfrågat medlemmarna i tillsynskollegiet, besluta att företag som avses
i första stycket får göra en egen risk- och solvensbedömning enligt 10 kap.
11–13 §§ på gruppnivå och på nivån för ett dotterföretag inom gruppen. En
enda handling ska omfatta samtliga bedömningar. En sådan handling ska
överlämnas samtidigt till Finansinspektionen och till berörda behöriga myn-
digheter.

Ett beslut enligt andra stycket påverkar inte dotterföretagets skyldigheter

enligt 10 kap. 11–13 §§.

Tillgång till information

44 §

Ett försäkringsföretag som avses i 2 §, ett företag som ingår i samma

grupp som ett sådant försäkringsföretag och sådana fysiska personer som av-
ses i 37 § tredje stycket ska på begäran lämna information till varandra som
behövs för att uppfylla kraven i detta kapitel.

Tystnadsplikt

45 §

En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som

vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel får kunskap om affärsför-
hållanden i ett företag eller hos en person som enligt 44 § ska lämna uppgif-
ter, får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller utnyttja
kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.

Uppgiftsskyldighet

46 §

Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt detta kapitel får

sådan kunskap som avses i 45 §, är skyldigt att lämna ut uppgifter om enskil-
das förhållanden till företaget, om det under en utredning enligt bestämmel-
serna om förundersökning i brottmål begärs av en undersökningsledare eller
om det i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan
stat eller mellanfolklig domstol begärs av åklagare.

Meddelandeförbud

47 §

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt

46 § får besluta att företaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får
röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt

background image

50

SFS 2015:700

46 § eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om rättslig hjälp i
brottmål.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott

inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse
som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får

inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med för-
budet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas
bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ansökt om rättslig hjälp
samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till dess syfte, ska

undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förordnandet ska upphöra.

Ansvar

48 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett medde-

landeförbud enligt 47 § döms till böter.

Skyldighet att lämna upplysningar till Finansinspektionen

49 §

Ett försäkringsföretag som avses i 2 § ska på begäran av Finansin-

spektionen lämna de upplysningar som behövs för grupptillsynen.

50 §

Om ett försäkringsföretag inte fullgör sin upplysningsskyldighet enligt

49 § inom skälig tid, får Finansinspektionen förelägga ett annat företag inom
gruppen att lämna upplysningar som rör detta företag direkt till inspektionen,
om upplysningarna behövs för grupptillsynen.

Kontroll av information

51 §

Finansinspektionen får på plats kontrollera all information som behövs

för grupptillsynen hos

1. försäkringsföretag som omfattas av grupptillsynen,
2. företag som är anknutna till försäkringsföretaget,
3. moderföretag till försäkringsföretaget, och
4. företag som är anknutna till moderföretaget till försäkringsföretaget.

52 §

Finansinspektionen ska, på begäran från en behörig myndighet i ett

annat land inom EES, på plats kontrollera information som behövs för den
myndighetens tillsyn. Inspektionen får utföra kontrollen själv eller uppdra åt
en revisor eller annan sakkunnig att göra detta. Om den behöriga myndig-
heten begär det, får den närvara vid kontrollen. Grupptillsynsmyndigheten
ska underrättas om de vidtagna åtgärderna.

Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten

53 §

Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en

behörig myndighet inom EES till Europeiska försäkrings- och tjänstepen-
sionsmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 248,
249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet.

background image

51

SFS 2015:700

Offentliggörande

Offentliggörande av en solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå

54 §

Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2

eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföre-
tag som avses i 2 § andra stycket 3 ska offentliggöra en solvens- och verksam-
hetsrapport på gruppnivå. Rapporten ska offentliggöras minst en gång per år.

Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämp-

liga delar.

Offentliggörande av en gemensam solvens- och verksamhetsrapport på
gruppnivå och för enskilda företag i en grupp

55 §

Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2

eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföre-
tag som avses i 2 § andra stycket 3 får, efter tillstånd från Finansinspektionen,
om inspektionen är grupptillsynsmyndighet, offentliggöra en gemensam sol-
vens- och verksamhetsrapport såväl på gruppnivå som för de enskilda före-
tagen i gruppen.

Innan Finansinspektionen ger sitt tillstånd till en gemensam rapport, ska

den samråda med berörda behöriga myndigheter i tillsynskollegiet.

Innehållet i den gemensamma solvens- och verksamhetsrapporten

56 §

Den gemensamma rapporten enligt 55 § ska innehålla uppgifter om

1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 §, och
2. varje enskilt dotterföretag inom gruppen som är ett försäkringsföretag

eller en EES-försäkringsgivare och uppgifter om dess verksamhet och solvens
enligt 16 kap. 2–8 §§.

Saknas sådana uppgifter som avses i första stycket 2 i rapporten, får

Finansinspektionen förelägga dotterföretaget att offentliggöra dessa uppgif-
ter, om

1. dotterföretaget är ett försäkringsföretag,
2. Finansinspektionen kräver att jämförbara försäkringsföretag ska offent-

liggöra dessa uppgifter, och

3. de utelämnade uppgifterna är av väsentlig betydelse.
Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämp-

liga delar.

Offentliggörande av strukturen på en grupp

57 §

Försäkringsföretag, försäkringsholdingföretag och blandade finansiella

holdingföretag ska årligen på gruppnivå offentliggöra

1. den juridiska strukturen på den grupp som företaget ingår i,
2. en beskrivning av alla dotterföretag, betydande filialer och väsentliga

anknutna företag i gruppen, och

3. gruppens organisations- och beslutsstruktur.

background image

52

SFS 2015:700

Förseningsavgift för försäkringsholdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag

58 §

Om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige eller ett

blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige inte i tid rappor-
terar eller offentliggör information i enlighet med bestämmelserna i detta
kapitel, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en försenings-
avgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

59 §

Förseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio

dagar efter det att beslutet om den har fått laga kraft eller inom den längre tid
som anges i beslutet.

60 §

Finansinspektionens beslut att ta ut förseningsavgift får verkställas

utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid
som anges i 59 §.

61 §

Om förseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 59 §, ska

Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmel-
ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m.

62 §

En beslutad förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställig-

het inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

Ledningen i försäkringsholdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag

63 §

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföre-

tag ska säkerställa att de som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara
verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem uppfyller de
krav som anges i 2 kap. 4 § 4.

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

ska snarast möjligt till Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som in-
går i dess ledning enligt första stycket.

Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

ska underrätta inspektionen om någon av de personer som avses i första
stycket har ersatts på grund av att han eller hon inte längre uppfyller lämplig-
hetskraven.

Ingripande mot försäkringsholdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag och dess ledning

64 §

Om någon i ledningen i ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § 4, får
Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till förhållandet.

Finansinspektionen får förelägga ett försäkringsholdingföretag eller ett

blandat finansiellt holdingföretag att vidta åtgärder för att göra rättelse, om
holdingföretaget inte uppfyller de krav som ställs på det enligt EU-förord-

background image

53

SFS 2015:700

ningar som antagits med stöd av Solvens II-direktivet, detta kapitel eller före-
skrifter som meddelats med stöd av detta kapitel.

Moderföretag utanför EES

Kontroll av likvärdighet

65 §

När ett moderföretag till ett försäkringsföretag är en försäkringsgivare

från tredjeland, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES
eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES
enligt 2 § tredje stycket, gäller bestämmelserna i 66–73 §§, om Finansinspek-
tionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet för det fall att kriterierna i arti-
kel 247.2 i Solvens II-direktivet vore tillämpliga. Vid bedömningen av om
inspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet ska det bortses från den
del av toppen av gruppen som ligger utanför EES.

66 §

Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit någon delege-

rad akt i frågan, kontrollera om den tillsyn som utövas av en tillsynsmyndig-
het i tredjeland är likvärdig med den grupptillsyn som föreskrivs i Solvens II-
direktivet.

Finansinspektionen är skyldig att utföra en sådan kontroll på begäran av

moderföretaget eller av en EES-försäkringsgivare inom gruppen.

67 §

Innan Finansinspektionen beslutar i frågan om likvärdighet, ska

inspektionen samråda med berörda behöriga myndigheter. Inspektionen ska
också före ställningstagandet ha rådfrågat Europeiska försäkrings- och tjäns-
tepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likvär-
dighet, får Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker från det bara om
det har skett väsentliga förändringar i tillsynsordningen i det tredjeland som
avses.

Om Europeiska kommissionen har bedömt att tillsynen inte är likvärdig,

ska 71 och 72 §§ tillämpas.

68 §

Om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES, ett

blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES eller en för-
säkringsgivare från tredjeland är moderföretag till ett sådant moderföretag
som avses i 2 § tredje stycket, ska den kontroll av likvärdighet som avses i
66 § utföras på nivån för detta företag i stället för på nivån för det företag som
avses i 2 § tredje stycket.

Om likvärdig tillsyn inte utövas av tillsynsmyndigheten i det tredjeland

som avses i första stycket, får Finansinspektionen besluta om en ny kontroll
av likvärdighet på en lägre nivå, förutsatt att det där finns ett försäkringshold-
ingföretag med huvudkontor utanför EES, ett blandat finansiellt holding-
företag med huvudkontor utanför EES eller en försäkringsgivare från tredje-
land som är moderföretag till ett försäkringsföretag.

Om tillsynen är likvärdig

69 §

Finansinspektionen ska förlita sig på den tillsyn som tillsynsmyndig-

heten i tredjelandet utövar, om denna tillsyn bedöms vara likvärdig med den
grupptillsyn som föreskrivs i Solvens II-direktivet.

background image

54

SFS 2015:700

Om tillsynen bedöms vara likvärdig, får Finansinspektionen, efter samråd

med berörda tillsynsmyndigheter och i ett enskilt fall, besluta att helt eller del-
vis inte utöva grupptillsyn på nivån för det företaget som finns i toppen av
grupp inom EES. Ett sådant beslut får endast fattas om detta skulle leda till en
effektivare tillsyn av gruppen.

Om tillsynen är tillfälligt likvärdig

70 §

Grupptillsynen ska utövas av Finansinspektionen i de fall Europeiska

kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 260.5 i Solvens II-direktivet,
om att den tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheten i tredjeland är tillfälligt
likvärdig, samtidigt som det finns ett försäkringsföretag som är dotterföretag
till ett moderföretag utanför EES och dotterföretaget har en balansomslutning
som är större än balansomslutningen för moderföretaget.

Om tillsynen inte är likvärdig

71 §

Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen antingen

besluta att bestämmelserna om grupptillsyn i 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–83 §§
ska tillämpas på gruppen på samma sätt som om företaget i toppen av gruppen
hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en sådan metod som av-
ses i 72 § ska tillämpas på gruppen.

De allmänna principer och metoder som anges i 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–

103 §§ ska tillämpas på nivån för ett försäkringsholdingföretag från tredje-
land, ett blandat finansiellt holdingföretag från tredjeland eller en försäkrings-
givare från tredjeland.

Vid beräkningen av gruppsolvens ska ett moderföretag i tredjeland hante-

ras som ett försäkringsföretag som omfattas av samma villkor för att poster i
kapitalbasen ska få medräknas för att täcka solvenskapitalkravet som gäller
enligt 7 kap. 2–11 §§.

72 §

Efter att ha hört berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen

besluta att använda andra tillsynsmetoder än de som följer av 4, 5, 7–40,
42–64 och 74–103 §§, om dessa metoder säkerställer att tillsynen över före-
tagen i gruppen är tillräcklig.

Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna,

Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensions-
myndigheten när sådana andra tillsynsmetoder används.

73 §

Finansinspektionen får med stöd av 72 § begära att en ägare som har

ett bestämmande inflytande över försäkringsföretaget inrättar ett försäkrings-
holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor
inom EES. Inspektionen får då besluta att bestämmelserna i denna lag ska till-
lämpas på de företag i den grupp som leds av detta holdingföretag.

Nationell undergrupptillsyn

Beslut om nationell undergrupptillsyn

74 §

Om det moderföretag som finns i toppen av en grupp enligt 4 § har

huvudkontor i ett annat land inom EES än Sverige, får Finansinspektionen be-

background image

55

SFS 2015:700

sluta att bestämmelserna om grupptillsyn ska tillämpas även på nivån för ett
sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller på nivån
för ett sådant försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige eller
blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 §
andra stycket 3.

75 §

Ett beslut enligt 74 § får begränsas så att det avser ett eller flera av föl-

jande områden för grupptillsyn:

1. gruppsolvens enligt 16–36 §§,
2. väsentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner inom en grupp

enligt 37 och 38 §§, och

3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 §§.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut som avses i 74 § ska

inspektionen samråda med grupptillsynsmyndigheten och det moderföretag
inom EES som finns i toppen av en grupp enligt 4 §.

Beslut om nationell undergrupptillsyn vid tillämpning av särskild
tillsynsordning

76 §

Finansinspektionen får inte besluta om nationell undergrupptillsyn

enligt 74 §, om det företag som finns i toppen av gruppen inom EES har fått
ett sådant tillstånd som avses i artikel 237.1 första stycket i Solvens II-direk-
tivet att omfattas av en särskild tillsynsordning.

77 §

Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn

och det företag som finns i toppen av gruppen inom EES får tillstånd enligt
artikel 237.1 första stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en särskild
tillsynsordning, ska inspektionen upphäva beslutet om undergrupptillsyn.

78 §

Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn

avseende gruppsolvens, får det företag som finns i toppen av gruppen inom
Sverige inte ges tillstånd att låta något dotterföretag omfattas av den särskilda
tillsynsordning som avses i 85 §.

Beräkning av gruppsolvens efter beslut om nationell undergrupptillsyn

79 §

Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastställt för beräkning

av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens II-direktivet ska gälla även för
företag som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende
gruppsolvens.

Interna modeller och nationell undergrupptillsyn

80 §

Om det företag som enligt 4 § finns i toppen av en grupp inom EES har

fått tillstånd enligt artikel 231.1 eller artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att
använda en intern modell för beräkningen av gruppens solvenskapitalkrav
och solvenskapitalkravet för de försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare
som ingår i gruppen, ska den interna modellen gälla även för företag i grup-
pen som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende
gruppsolvens.

background image

56

SFS 2015:700

81 §

Finansinspektionen får besluta om kapitaltillägg till gruppens solvens-

kapitalkrav för det företag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en
sådan situation som avses i 80 §, om

1. riskprofilen hos det företag som finns i toppen i undergruppen avviker

väsentligt från den riskprofil som den interna modellen är baserad på, och

2. företaget inte vidtar rättelse efter det att inspektionen har förelagt före-

taget att vidta åtgärder.

82 §

Om kapitaltillägg enligt 81 § på grund av särskilda omständigheter inte

är en lämplig åtgärd, får Finansinspektionen under de förutsättningar som
anges i 81 § 1 och 2 i stället besluta att företaget som finns i toppen av under-
gruppen ska beräkna undergruppens solvenskapitalkrav enligt standardfor-
meln.

Överenskommelser om samordnad grupptillsyn över en undergrupp

83 §

Finansinspektionen får komma överens med behöriga myndigheter om

samordning av grupptillsynen över en undergrupp som avses i 74 § och en
motsvarande undergrupp i dessa behöriga myndigheters hemländer.

Om en överenskommelse enligt första stycket träffats, får nationell under-

grupptillsyn enligt 74 § inte utövas.

Bestämmelserna i artikel 216.2–216.6 i Solvens II-direktivet om nationell

undergrupptillsyn ska gälla i tillämpliga delar vid samordnad grupptillsyn
över en undergrupp.

Om Finansinspektionen träffar en sådan överenskommelse som avses i för-

sta stycket, ska inspektionen informera såväl grupptillsynsmyndigheten som
företaget som finns i toppen av gruppen inom EES om skälen för överens-
kommelsen.

Tillsyn över vissa grupper med centraliserad riskhantering
– särskild tillsynsordning

Ansökan om tillstånd för dotterföretag att omfattas av särskild tillsynsordning

84 §

Ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringshol-

dingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holding-
företag med huvudkontor inom EES som är moderföretag till ett försäkrings-
företag får ansöka om tillstånd för dotterföretag att omfattas av bestämmel-
serna om särskild tillsynsordning i 88–95 §§. Ansökan ska ges in till Finans-
inspektionen.

När Finansinspektionen tagit emot en ansökan enligt första stycket, ska

inspektionen utan dröjsmål överlämna den till övriga medlemmar i tillsyns-
kollegiet.

Beslut om särskild tillsynsordning

85 §

Finansinspektionen ska inom tre månader från den dag då alla med-

lemmar i tillsynskollegiet fått del av en ansökan enligt artikel 237.1 i
Solvens II-direktivet, om möjligt, komma överens med övriga medlemmar i
tillsynskollegiet om vilket beslut som bör fattas med anledning av ansökan.
Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med överenskommelsen. Beslutet ska

background image

57

SFS 2015:700

innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet och överlämnas till sökan-
dena. Beslutet är bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen
och ska ligga till grund för inspektionens tillsyn.

Om en sådan överenskommelse som avses i första stycket inte kan träffas

inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av ansökan. Beslu-
tet ska innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet och redovisa syn-
punkter och reservationer från behöriga myndigheter som kommit till uttryck
under tremånadersperioden. Beslutet ska överlämnas till sökanden och till
övriga berörda tillsynsmyndigheter. Även ett sådant beslut är bindande för de
berörda företagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund för inspek-
tionens tillsyn.

Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
vid oenighet om ansökningar

86 §

Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till Europeiska försäk-

rings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte inom tre månader kan komma överens
med berörda behöriga myndigheter enligt 85 § första stycket. Ett ärende får
inte hänskjutas till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
efter det att tremånadersperioden löpt ut eller ett beslut har fattats.

Om ett ärende som avses i första stycket hänskjutits till Europeiska försäk-

rings- och tjänstepensionsmyndigheten och det beslut som föreslås av panelen
i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 samt 44.1.3 i förordning (EU) nr 1094/
2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/EU,
avvisas, ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet.

87 §

Tillstånd att omfattas av särskild tillsynsordning får meddelas endast

om

1. Finansinspektionen utövar grupptillsyn över moderföretaget på grupp-

nivå och inte har beslutat att utelämna dotterföretaget med stöd av 11 §,

2. dotterföretaget omfattas av moderföretagets riskhanteringsprocesser och

mekanismer för internkontroll samt de berörda myndigheterna har konstaterat
att moderföretaget utövar en ansvarsfull ledning över dotterföretaget,

3. moderföretaget har fått ett godkännande enligt artikel 246.4 i Solvens II-

direktivet att göra en egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela
gruppen och på nivån för dotterföretaget, och

4. moderföretaget har fått ett godkännande enligt artikel 256.2 i Solvens II-

direktivet att offentligöra en gemensam solvens- och verksamhetsrapport på
gruppnivå och på nivån för dotterföretaget.

Innebörden av särskild tillsynsordning

88 §

Ett moderföretag som fått tillstånd enligt 85 § ska beräkna solvens-

kapitalkravet för ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning
även enligt 89–95 §§. Beräkningarna ska inte påverka tillämpningen av be-
stämmelserna i 29 §.

background image

58

SFS 2015:700

Åtgärder för det fall dotterföretagets riskprofil avviker från en intern modell
inom en grupp

89 §

När solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag som är ett dotter-

företag beräknas med en intern modell som beslutats enligt 25 §, får Finans-
inspektionen, om inspektionen tagit emot en ansökan enligt 84 §, i de fall som
avses i 17 kap. 24 §, lämna ett förslag till övriga medlemmar i tillsynskolle-
giet om att det ska fastställas ett kapitaltillägg för dotterföretaget utöver det
solvenskapitalkrav som följer av en tillämpning av den interna modellen.
Finansinspektionen får föreslå ett sådant kapitaltillägg endast om

1. dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från den interna modellen,

och

2. företaget inte inom skälig tid efter inspektionens underrättelse om avvi-

kelsen har anpassat modellen till sin riskprofil.

Om ett sådant kapitaltillägg som avses i första stycket på grund av särskilda

omständigheter inte är en lämplig åtgärd, får Finansinspektionen i stället före-
slå tillsynskollegiet att dotterföretaget ska beräkna sitt solvenskapitalkrav en-
ligt standardformeln i 8 kap. 1–3 och 5–11 §§.

Åtgärder för det fall dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från de
antaganden som gjorts för beräkningen enligt standardformeln

90 §

När solvenskapitalkravet för dotterföretaget beräknas med standardfor-

meln får Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ansökan enligt
84 §, i undantagsfall föreslå att företaget ersätter en undergrupp av parametrar
enligt standardformeln med företagsspecifika parametrar när det beräknar
teckningsriskmoduler för livförsäkring, skadeförsäkring och sjukförsäkring, i
enlighet med 17 kap. 22 §. Finansinspektionen får lämna ett sådant förslag
endast om

1. dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som

gjorts för beräkningen enligt standardformeln, och

2. företaget inte inom skälig tid efter inspektionens underrättelse om avvi-

kelsen har anpassat antagandena till sin riskprofil.

Finansinspektionen får under de förutsättningar som anges i första stycket,

i de fall som avses i 17 kap. 24 §, föreslå tillsynskollegiet ett kapitaltillägg för
dotterföretaget utöver det solvenskapitalkrav som en tillämpning av standard-
formeln medför.

Beslut efter överenskommelse inom tillsynskollegiet

91 §

Finansinspektionen ska redovisa skälen för de förslag som avses i 89

och 90 §§ för dotterföretaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska,
om möjligt, komma överens med övriga myndigheter inom tillsynskollegiet
om vilket beslut som ska fattas med anledning av de föreslagna åtgärderna.
Finansinspektionen ska även fatta ett beslut i enlighet med överenskommel-
sen.

Åtgärder om solvenskapitalkravet inte är uppfyllt

92 §

Om ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning inte upp-

fyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dröjsmål överlämna

background image

59

SFS 2015:700

den åtgärdsplan till tillsynskollegiet som dotterföretaget efter föreläggande
enligt 18 kap. 4 § lämnat in till inspektionen för att inom sex månader från det
att bristen konstaterades återupprätta nivån för kapitalbasmedlen eller redu-
cera sin riskprofil för att åter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektio-
nen ska även lämna ett förslag till godkännande av planen till tillsynskolle-
giet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna bestämmelse ska inte på-
verka motsvarande bestämmelser som gäller för tillsynen av ett enskilt för-
säkringsföretag.

Finansinspektionen ska, om möjligt, inom fyra månader från dagen då bris-

ten konstaterades träffa en överenskommelse inom tillsynskollegiet om in-
spektionens förslag till godkännande av åtgärdsplanen. Finansinspektionen
ska fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen.

Åtgärder vid försämring av de ekonomiska förhållandena i ett dotterföretag

93 §

Om Finansinspektionen konstaterar försämringar av de ekonomiska

förhållandena i ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning, ska
inspektionen utan dröjsmål underrätta tillsynskollegiet om de åtgärder som
inspektionen föreslår. De föreslagna åtgärderna ska diskuteras i tillsynskolle-
giet, om det inte är en krissituation.

Finansinspektionen ska inom en månad från underrättelsen, om det är möj-

ligt, komma överens med övriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket
beslut som ska fattas med anledning av de föreslagna åtgärderna.

När en överenskommelse inte kan träffas

94 §

Om en sådan överenskommelse som avses i 92 § andra stycket eller

93 § andra stycket inte kan träffas inom den angivna tidsperioden, ska Finans-
inspektionen ensam fatta ett beslut. Beslutet ska innehålla de skäl som har
bestämt utgången i ärendet och redovisa synpunkter och reservationer från
berörda behöriga myndigheter som kommit till uttryck under perioden.

Åtgärder om minimikapitalkravet inte är uppfyllt

95 §

Om ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning inte upp-

fyller minimikapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dröjsmål överlämna
den finansiella saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterföretaget enligt
18 kap. 8 § överlämnat till inspektionen. Finansinspektionen ska även infor-
mera tillsynskollegiet om varje åtgärd som dotterföretaget ska vidta för att
åter uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens skyldigheter enligt
denna bestämmelse ska inte påverka motsvarande bestämmelser som gäller
för tillsynen av ett enskilt försäkringsföretag.

Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
vid oenighet om åtgärdsförslag

96 §

Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till Europeiska försäk-

rings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte inom angiven tid kan komma överens med

background image

60

SFS 2015:700

grupptillsynsmyndigheten angående sådana förslag som avses i 89, 90, 92 och
93 §§.

Om Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet och inte kan komma

överens med den behöriga myndighet som auktoriserat en EES-försäkrings-
givare som är ett dotterföretag och som omfattas av särskild tillsynsordning,
får inspektionen under de förutsättningar som anges i första stycket hänskjuta
ärendet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Gäller ett ärende ett förslag enligt 89 eller 90 § får det hänskjutas till Euro-

peiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inom en månad från
inspektionens förslag.

Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende enligt 92 eller 93 § till

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, om det är en kris-
situation och inte heller efter det att fyramånadersperioden i 92 § andra
stycket eller enmånadsperioden i 93 § andra stycket har löpt ut.

97 §

Om ett ärende hänskjutits till Europeiska försäkrings- och tjänstepen-

sionsmyndigheten enligt 86 eller 96 §, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt
beslut och invänta det beslut som Europeiska försäkrings- och tjänstepen-
sionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i förordning (EU) nr
1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/51/
EU. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken från Europeiska försäk-
rings- och tjänstepensionsmyndigheten. Inspektionen ska även fatta ett beslut
i enlighet med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens be-
slut. Inspektionens beslut ska innehålla de skäl som har bestämt utgången i
ärendet och överlämnas till dotterföretaget och tillsynskollegiet. Beslutet är
bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen och ska ligga till
grund för inspektionens tillsyn.

Upphörande av särskild tillsynsordning

98 §

Finansinspektionen ska besluta att ett tillstånd att omfattas av en sär-

skild tillsynsordning enligt 85 § ska upphöra att gälla om:

1. villkoren i 87 § 1, 3 eller 4 inte längre är uppfyllda, eller
2. villkoret i 87 § 2 inte längre är uppfyllt och bristen inte åtgärdas inom

rimlig tid.

99 §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen i

de fall då den särskilda tillsynsordningen har upphört på grund av att villkoret
i 87 § 1 inte längre är uppfyllt omedelbart underrätta den berörda behöriga
myndigheten och moderföretaget om detta.

100 §

Moderföretaget för ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsyns-

ordning ansvarar för att villkoren i 87 § 2–4 är uppfyllda. Om villkoren inte är
uppfyllda, ska moderföretaget utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen,
om inspektionen är grupptillsynsmyndighet, och den berörda behöriga myn-
digheten för dotterföretaget. Moderföretaget ska även lägga fram en plan för
att åtgärda bristerna inom rimlig tid.

101 §

När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

minst en gång per år kontrollera att de villkor som avses i 87 § 2–4 är upp-

background image

61

SFS 2015:700

fyllda. Inspektionen ska även genomföra en sådan kontroll på begäran av en
berörd behörig myndighet, om den myndigheten har skäl att befara att villko-
ret inte längre följs.

Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt första stycket finner att vill-

koren inte är uppfyllda, ska inspektionen kräva att moderföretaget lägger fram
en plan för att åtgärda bristerna inom rimlig tid.

Bristande villkorsuppfyllelse

102 §

Om Finansinspektionen efter att ha rådfrågat tillsynskollegiet bedö-

mer att en plan som avses i 100 eller 101 § är otillräcklig eller om en sådan
plan inte genomförs i rimlig tid, ska villkoren i 87 § 2–4 inte anses uppfyllda.
Inspektionen ska omedelbart underrätta den berörda behöriga myndigheten
om detta.

Tillämplig lag vid prövningen av ansökningar

103 §

När Finansinspektionen prövar en ansökan om särskild tillsynsord-

ning, ska denna lag tillämpas. Inspektionen får dock även tillämpa bestäm-
melser som enligt författningar i en annan stat inom EES gäller för en sådan
ansökan. När ansökan har lämnats in till inspektionen, gäller detta dock bara
om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över försäkringsföretag eller EES-
försäkringsgivare.

Bemyndiganden

104 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska beräknas enligt 16–22 §§,

2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt 30 §,

3. innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av rapporteringen enligt

33 §,

4. innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 §

andra stycket,

5. vilka upplysningar som ett företag ska lämna till Finansinspektionen

enligt 37 och 49 §§,

6. företagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 §,
7. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en grupp enligt

43 §, och

8. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska beräknas enligt 71 § tredje stycket.

20 kap. Specialföretag

Tillstånd för specialföretag

Tillståndsplikt

1 §

Tillstånd krävs för att få driva verksamhet som specialföretag.

background image

62

SFS 2015:700

Förutsättningar för tillstånd

2 §

Ett specialföretag ska ges tillstånd att driva verksamhet, om

1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och

andra författningar som reglerar ett specialföretags bolagsordning eller stad-
gar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hän-
syn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt

bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar specialföre-
tagets verksamhet.

Prövning av bolagsordning och stadgar

3 §

Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett special-

företag ska prövas i samband med att frågan om företaget ska få tillstånd att
driva verksamhet som specialföretag prövas.

Ett specialföretags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte

registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.

4 §

Ett specialföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning eller

stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska godkännas
om bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med författningar som
reglerar ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings bolagsordning eller stad-
gar samt i övrigt innehåller de olika bestämmelser som behövs med hänsyn
till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Ett specialföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar får

inte registreras innan de har godkänts.

Prövning av ansökan

5 §

En ansökan om tillstånd att driva verksamhet som specialföretag, lik-

som frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 3 eller 4 §,
prövas av Finansinspektionen.

EU-förordningar

6 §

Ytterligare bestämmelser om specialföretag finns i

1. kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober

2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/
EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II), och

2. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/462 av den 19 mars

2015 om fastställande av tekniska standarder för genomförande avseende för-
faranden för tillsynsmyndighetens godkännande av etablering av specialföre-
tag, för samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter när det
gäller specialföretag samt för att fastställa format och mallar för de uppgifter
som specialföretagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/138/EG.

Bestämmelserna gäller
1. villkor för tillstånd,
2. obligatoriska avtalsvillkor,
3. företagsstyrningssystem,

background image

63

SFS 2015:700

4. tillsynsrapportering,
5. solvenskrav,
6. återkallelse av tillstånd, och
7. samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter.

Tillsyn över specialföretag

Registreringsmyndighet

7 §

Bolagsverket är registreringsmyndighet för specialföretag. Ett special-

företag ska vara registrerat i aktiebolags- eller föreningsregistret med en sär-
skild beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som enligt författ-
ningar ska anmälas för registrering.

Tillsynen och dess omfattning

8 §

Finansinspektionen har tillsyn över specialföretag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. författningar som reglerar specialföretagets verksamhet,
2. företagets bolagsordning eller stadgar, och
3. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin grund i författ-

ningar som reglerar företagets verksamhet.

Upplysningar från ett specialföretag

9 §

Ett specialföretag ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin

verksamhet som inspektionen begär.

Avgifter till Finansinspektionen

10 §

Specialföretag ska med avgifter bidra till att täcka kostnaderna för

Finansinspektionens verksamhet.

Ingripanden mot specialföretag

När Finansinspektionen ska ingripa

11 §

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett specialföretag har åsidosatt sina skyldigheter
a) enligt författningar som reglerar företagets verksamhet,
b) företagets bolagsordning eller stadgar, eller
c) företagets styrdokument som har sin grund i författningar som reglerar

företagets verksamhet, eller

2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1 inte längre är

tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verk-
samhet.

Hur inspektionen ska ingripa

12 §

Ingripande med stöd av 11 § sker genom utfärdande av föreläggande

att vidta rättelse inom en viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller
genom anmärkning.

background image

64

SFS 2015:700

Om en överträdelse är allvarlig ska specialföretagets tillstånd återkallas

eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

När Finansinspektionen får avstå från ingripande

13 §

Finansinspektionen får avstå från ingripande om

1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. specialföretaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa

åtgärder bedöms tillräckliga.

Överträdelser av beslut om rättelser

14 §

Om ett specialföretag driver verksamhet i ett annat land inom EES och

företaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller en behörig utländsk
myndighets begäran om rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som be-
hövs för att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska underrätta den
behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som vidtas.

Vid återkallelse av tillstånd

15 §

Om ett specialföretags tillstånd återkallas, får Finansinspektionen be-

stämma hur avvecklingen av verksamheten ska ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta hela eller

delar av verksamheten.

Straffavgift

16 §

Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anmärkning eller

varning mot ett specialföretag, får inspektionen besluta att företaget ska betala
en straffavgift.

Avgiften tillfaller staten.

17 §

Straffavgiften ska fastställas till lägst femtusen kronor och högst fem-

tio miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av specialföretagets omsättning när-

mast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under specialföre-
tagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars sak-
nas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att specialföretaget efter det att avgiften har

påförts inte uppfyller kravet på full finansiering.

18 §

När straffavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till hur all-

varlig den överträdelse är som har föranlett anmärkningen eller varningen och
hur länge överträdelsen har pågått.

background image

65

SFS 2015:700

Förseningsavgift

19 §

Om ett specialföretag inte i tid lämnar de upplysningar som har före-

skrivits med stöd av 26 § första stycket får Finansinspektionen besluta att
företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Verkställighet av beslut om straffavgift och förseningsavgift

20 §

Straffavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till Finansinspektio-

nen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller
inom den längre tid som anges i beslutet.

21 §

Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller förseningsavgift

får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats
inom den tid som anges i 20 §.

22 §

Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom den tid

som anges i 20 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för in-
drivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

23 §

En beslutad straffavgift eller förseningsavgift faller bort i den utsträck-

ning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga
kraft.

Ingripande mot den som saknar tillstånd

24 §

Om någon driver verksamhet som specialföretag utan att vara berätti-

gad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verk-
samheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av verksamheten ska
ske. I föreläggandet ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansö-
kan av inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i likvidation
om föreläggandet inte följs.

Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss verksamhet, får Finans-

inspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplys-
ningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är
fallet. Den som är revisor i ett företag är skyldig att på begäran av inspektio-
nen lämna sådana upplysningar om företagets verksamhet som revisorn har
fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.

25 §

Om ett specialföretag inte följer ett föreläggande enligt 24 § första

stycket att upphöra med verksamheten, ska rätten, efter ansökan av Finans-
inspektionen, besluta att företaget ska gå i likvidation.

I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28–44, 46 och 47 §§ aktiebolagslagen

(2005:551) och 11 kap. 5 och 7–16 §§ samt 17 § fjärde och femte styckena
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under ärendets handlägg-

ning vid rätten visas att verksamheten har upphört.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

background image

66

SFS 2015:700

Bemyndiganden

26 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om vilka upplysningar ett specialföretag ska lämna till Fi-
nansinspektionen enligt 9 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i 10 §.

21 kap.

1 §

9

Finansinspektionens beslut i ärenden enligt 17 kap. 13 § första stycket

och 18 kap. 26 § andra stycket får inte överklagas.

5 §

10

Om beslut i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 4 § inte har meddelats

inom sex månader från det att ansökan gavs in, eller i ett ärende enligt 3 kap.
2 § inom tre månader eller i ett ärende enligt 3 kap. 7 eller 17 § inom en
månad, får sökanden begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppe-
hålls.

En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska göras hos all-

män förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-
marrätten.

Om rätten lämnar en förklaring ska ansökan anses ha avslagits av Finans-

inspektionen om beslut därefter inte har meddelats inom motsvarande tidsfris-
ter som anges i första stycket för respektive ärende.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande bedriver verksam-

het som avser tjänstepensionsförsäkringar gäller för den delen av verksam-
heten, till och med den 31 december 2019, tillämpliga bestämmelser i 1–7,
14, 16 och 17 kap. i den äldre lydelsen samt föreskrifter som har meddelats
med stöd av dessa bestämmelser. För verksamheten som avser tjänstepen-
sionsförsäkring gäller under angiven tid i övrigt tillämpliga bestämmelser i
10–15 och 19 kap. denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om tillämpningen enligt första stycket av bestämmelserna i 10
och 19 kap. denna lag på ett försäkringsföretags tjänstepensionsverksamhet.

För ett försäkringsföretag som avses i första stycket gäller bestämmelserna

enligt det stycket även den del av försäkringsrörelsen som avser övrig livför-
säkringsverksamhet, om denna är av endast ringa omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som avses med ringa omfattning enligt tredje stycket.

Ett försäkringsföretag som avses i första stycket får, efter anmälan till

Finansinspektionen, tillämpa denna lag även på verksamhet som avser tjäns-
tepensionsförsäkring.

3. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

som senast den 1 januari 2016 upphört med att teckna nya försäkringsavtal
och uteslutande förvaltar sitt befintliga bestånd i syfte att avsluta sin verksam-
het inte behöver tillämpa delar av denna lag.

9

Senaste lydelse 2013:456.

10 Senaste lydelse 2013:456.

background image

67

SFS 2015:700

För återförsäkringsbolag som senast den 10 december 2007 har upphört att

teckna nya återförsäkringsavtal och uteslutande förvaltar sitt befintliga be-
stånd i syfte att avsluta verksamheten gäller äldre bestämmelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om villkoren enligt första stycket för undantag och omfattningen
av dem.

4. Ett försäkringsföretags kapitalbasposter i primärkapitalet som har emit-

terats före den 17 januari 2015 och som får ingå i kapitalbasen enligt beslut av
Finansinspektionen med stöd av 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, men som den
31 december 2015 får utgöra högst 50 procent av kapitalbasen, ska till och
med den 31 december 2025 klassificeras som nivå 1 enligt 7 kap. 7 § denna
lag.

Ett försäkringsföretags kapitalbasposter i primärkapitalet som har emitte-

rats före den 17 januari 2015 och som får ingå i kapitalbasen enligt beslut av
Finansinspektionen med stöd av 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, men som den
31 december 2015 får utgöra högst 25 procent av kapitalbasen, ska till och
med den 31 december 2025 klassificeras som nivå 2 enligt 7 kap. 7 § denna
lag.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före-

skrifter om vilka typer av kapitalbasposter som ska omfattas av bestämmel-
serna i första och andra styckena.

5. För ett försäkringsföretag som ompaketerar lån till överlåtbara värdepap-

per eller andra finansiella instrument gäller, för lån som har emitterats före
den 1 januari 2011, villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast
om den underliggande exponeringen har utökats eller blivit ersatt efter den
31 december 2014.

6. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande inte uppfyller kra-

ven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 § första stycket, men som uppfyl-
ler kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen, ska
bestämmelserna i denna punkt tillämpas i stället för bestämmelserna i 18 kap.
5 § denna lag.

Finansinspektionen ska förelägga företaget att vidta nödvändiga åtgärder

för att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017 och att var
tredje månad överlämna en lägesrapport till Finansinspektionen som ska inne-
hålla en beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits och hur arbetet fortlö-
per med att uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen med tre

månader.

Om lägesrapporten visar att det inte har skett några väsentliga framsteg när

det gäller företagets möjlighet att uppfylla solvenskapitalkravet senast den
31 december 2017, ska bestämmelserna om ingripande i denna lag tillämpas.

7. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande inte uppfyller kra-

ven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 § andra stycket, men som uppfyl-
ler kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen, ska
bestämmelserna i 18 kap. 8 § och 12 § 4 och 5 denna lag inte tillämpas under
det första året efter lagens ikraftträdande.

8. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag

vid justering av beräkningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 § denna
lag till och med den 31 december 2017 ska använda ett solvenskapitalkrav be-
räknat enligt standardformeln.

background image

68

SFS 2015:700

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

9. De övergångsbestämmelser som enligt 2, 4 och 5, och som enligt 5 kap.

10 §, 8 kap. 12 § och 18 kap. 7 § gäller för enskilda försäkringsföretag gäller,
utan hinder av bestämmelserna om kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå i
19 kap. 16 § denna lag, i tillämpliga delar även på gruppnivå.

10. De övergångsbestämmelser som enligt 6 gäller för enskilda försäk-

ringsföretag gäller, utan hinder av bestämmelserna om kapitalbas och kapital-
krav på gruppnivå i 19 kap. 16 och 35 §§ denna lag, i tillämpliga delar även
på gruppnivå om försäkringsföretagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade
kapitalkraven enligt 9 kap. 4 § i den äldre lydelsen, men inte uppfyller kapi-
talkravet på gruppnivå.

11. Finansinspektionen får ta ut avgifter även före lagens ikraftträdande för

ansökningar och anmälningar enligt de nya bestämmelserna om solvens, spe-
cialföretag, undantag beroende på storlek, grupptillsyn och fastställande av
tillämpning av övergångsbestämmelser, när dessa har kommit in till inspek-
tionen före lagens ikraftträdande.

12. Ett försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande har en utjämnings-

reserv för kreditförsäkring enligt 5 kap. 10 och 11 §§ i den äldre lydelsen ska,
utöver nedsättningar för att täcka tekniska underskott i kreditförsäkringsrörel-
sen, årligen göra de nedsättningar som krävs för att avveckla utjämningsreser-
ven senast den 31 december 2019.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Tord Gransbo
(Finansdepartementet)