SFS 2015:739 Förordning med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden

1

Svensk författningssamling

Förordning
med instruktion för Allmänna
reklamationsnämnden;

utfärdad den 19 november 2015.

Regeringen föreskriver

1 följande.

Uppgifter

Inledande bestämmelser

1 §

Allmänna reklamationsnämnden är en nämnd för alternativ tvistlösning

som avses i 4 § första stycket lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning i
konsumentförhållanden. Myndigheten ska bl.a. ta emot anmälningar och
pröva tvister som gäller konsumenters klagomål enligt vad som anges i 3–
9 §§. Myndigheten ska även fullgöra de uppgifter som alternativa tvist-
lösningsorgan har enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
524/2013 av den 21 maj 2013 om tvistlösning online vid konsumenttvister
och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 och direktiv 2009/22/EG.

Definitioner

2 §

I denna förordning avses med

1. konsument: dels en fysisk person som handlar huvudsakligen för ända-

mål som faller utanför näringsverksamhet, dels dödsbon,

2. näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål

som har samband med den egna näringsverksamheten.

Myndighetens ansvarsområde

3 §

Myndigheten ska efter anmälan av en konsument rekommendera en lös-

ning av

1. tvister mellan konsumenter och näringsidkare som härrör från ett avtal

om köp av en vara, tjänst eller annan nyttighet,

2. tvister mellan konsumenter och försäkringsbolag om ersättning för skada

ur en näringsidkares ansvarsförsäkring, om konsumenten har direktkravsrätt
mot försäkringsbolaget och skadeståndskravet har sin grund i ett avtalsförhål-
lande mellan konsumenten och den försäkrade näringsidkaren, och

3. tvister som rör skadestånd enligt 25 § fastighetsmäklarlagen (2011:666).

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/11/EU av den 21 maj 2013 om alter-
nativ tvistlösning vid konsumenttvister och om ändring av förordning (EG) nr 2006/
2004 och direktiv 2009/22/EG, i den ursprungliga lydelsen.

SFS 2015:739

Utkom från trycket
den 1 december 2015

2

SFS 2015:739

Myndigheten ska verka för att parterna kommer överens vid tvister enligt

första stycket.

4 §

Myndigheten ska även

1. informera konsumenter och näringsidkare om myndighetens praxis,
2. stödja den kommunala konsumentverksamhetens hantering av tvister ge-

nom utbildning och information, och

3. genomföra förtroendeskapande åtgärder i förhållande till näringslivet.

Tvister som myndigheten inte prövar

5 §

Myndigheten prövar inte tvister om

1. utförande av hälso- och sjukvårdstjänster,
2. köp av fast egendom,
3. upplåtelse eller överlåtelse av bostadsrätt respektive tomträtt, eller
4. arrende eller hyra av lägenhet om tvisten avser annat än penningfordran.

6 §

Myndigheten prövar inte tvister som kan prövas eller har prövats av en

nämnd för alternativ tvistlösning som har godkänts enligt lagen (2015:671)
om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden.

Myndigheten prövar inte heller tvister som handläggs i eller är avgjorda av

en domstol, Kronofogdemyndigheten eller en hyres- och arrendenämnd.

7 §

Myndigheten prövar inte tvister som redan har prövats av myndigheten

eller som omfattas av en rekommendation som getts i ett ärende om grupp-
talan.

Bestämmelser om omprövning finns i 35 §.

8 §

Myndigheten prövar inte tvister när

1. anmälan till myndigheten har gjorts av någon annan än konsumenten

eller, när det gäller grupptalan enligt 9 §, någon annan än Konsumentombuds-
mannen eller en sammanslutning av konsumenter,

2. värdet av vad som yrkas understiger
a) 2 000 kronor för tvister som rör bank, fastighetsmäklare, försäkring, båt

eller bostad,

b) 1 000 kronor för tvister som rör motor, resor, möbler, tvätt, spel eller lot-

terier,

c) 500 kronor för tvister enligt
– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11

februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och
assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt
försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91,

– Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23

oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer,

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/2010 av den 24

november 2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vat-
tenvägar och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004,

– Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 av den 16

februari 2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring
av förordning (EG) nr 2006/2004, samt

3

SFS 2015:739

d) 500 kr för tvister rörande elektronik, skor eller textil och för övriga tvis-

ter, eller

3. anmälan har kommit in till myndigheten mer än ett år efter det att konsu-

menten gjort en reklamation till näringsidkaren.

Grupptalan

9 §

Myndigheten får pröva tvister mellan en grupp konsumenter och en

näringsidkare, om

1. det finns flera konsumenter som kan antas ha anspråk mot näringsidka-

ren på väsentligen likartade grunder,

2. tvisterna rör förhållanden som får prövas av myndigheten, och
3. en prövning av tvisterna är motiverad från allmän synpunkt.
Tvister enligt första stycket tas upp till prövning efter anmälan av Konsu-

mentombudsmannen eller, om Konsumentombudsmannen har beslutat att inte
göra någon anmälan, av en sammanslutning av konsumenter.

Redovisning av statistik

10 §

Myndigheten ska redovisa statistik över mottagna anmälningar. Statis-

tiken ska vara uppdelad på kön, ålder och bostadsort och avse antal och typ av
klagomål.

Ledning

11 §

Myndigheten leds av en myndighetschef.

12 §

Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst åtta

ledamöter.

Anställningar och uppdrag

13 §

Ordföranden för Allmänna reklamationsnämnden är myndighetschef.

14 §

Vid myndigheten ska det finnas en vice ordförande som också är ställ-

företrädande myndighetschef. Anställning som vice ordförande beslutas av
regeringen på förslag av myndighetschefen.

15 §

Externa ordförande förordnas av regeringen för en bestämd tid.

Andra ledamöter utses av myndighetens ordförande, eller av den som myn-

dighetschefen delegerat uppgiften till, för en bestämd tid på förslag av de
myndigheter och organisationer som regeringen bestämmer.

16 §

Myndighetens ordförande och vice ordförande samt de externa ordfö-

randena ska vara jurister med erfarenhet som domare.

Den som är ledamot får inte vara underårig eller i konkurs eller ha förval-

tare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Personalansvarsnämnd

17 §

Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

4

SFS 2015:739

Tillämpligheten av vissa förordningar

18 §

Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen

(1987:1101).

Alternativ tvistlösning

Handläggning av tvister

19 §

Förfarandet vid myndigheten är skriftligt. Parterna har inte rätt närvara

vid myndighetens sammanträden.

20 §

Anmälan av tvister ska göras skriftligen. Myndigheten får begära in de

kompletterande uppgifter från anmälaren som behövs för handläggningen.

Myndigheten ska skicka anmälan till den näringsidkare som anmälaren an-

gett som motpart. Näringsidkaren ska uppmanas att svara inom skälig tid.
Myndigheten behöver inte be näringsidkaren om svar, om det finns anledning
anta att anmälarens krav inte kommer att bifallas helt eller delvis.

Näringsidkarens svar enligt andra stycket ska skickas till anmälaren, som

ska ges tillfälle att inom skälig tid yttra sig över svaret.

Ytterligare skriftväxling ska ske om det behövs för att klargöra parternas

inställning.

21 §

När ett ärende är färdigt för avgörande, ska myndigheten underrätta

parterna om detta och om när de kan förvänta sig att få nämndens rekommen-
dation om hur tvisten ska lösas.

22 §

Myndigheten ska verka för att parterna kommer överens, om det inte

bedöms som olämpligt. Om parterna träffar en överenskommelse ska myndig-
heten avskriva ärendet.

23 §

En tvist ska avgöras inom 90 dagar efter det att ärendet är färdigt för

avgörande. Om det är nödvändigt på grund av ärendets karaktär får handlägg-
ningstiden förlängas. Parterna ska informeras om att tidsfristen förlängs och
om när de kan förvänta sig att få nämndens rekommendation om hur tvisten
ska lösas.

24 §

Myndighetens rekommendationer och avvisningsbeslut ska meddelas

parterna skriftligen och innehålla de skäl som har bestämt utgången. Om det
finns en skiljaktig mening ska den bifogas.

Avvisning av ärenden

25 §

Om myndigheten inte är behörig att pröva en tvist enligt denna förord-

ning, ska myndigheten avvisa ärendet.

En tvist där värdet av vad som yrkas understiger vad som anges i 8 § 2 eller

där anmälan har kommit in efter den frist som stadgas i 8 § 3 får dock prövas,
om tvisten är av principiellt intresse eller om det finns andra särskilda skäl.

26 §

Myndigheten får avvisa ett ärende, om

1. en komplettering som myndigheten har begärt av anmälaren inte kom-

mer in inom angiven tid,

5

SFS 2015:739

2. konsumenten inte har gjort en reklamation till näringsidkaren innan an-

mälan till myndigheten gjordes, eller

3. en prövning av ärendet med hänsyn till myndighetens arbetsformer eller

av något annat skäl allvarligt skulle hindra myndigheten från att fungera
effektivt.

27 §

Om det redan av innehållet i en anmälan framgår att myndigheten inte

är behörig att pröva tvisten, ska ärendet avvisas inom tre veckor efter det att
anmälan kommit in till myndigheten.

Sammansättning och beslutsförhet

28 §

Tvister avgörs efter föredragning vid ett sammanträde, utom vid pröv-

ning enligt 31 §.

29 §

Ett sammanträde leds av myndighetens ordförande eller vice ordfö-

rande eller av en extern ordförande. Ett sammanträde i utökad sammansätt-
ning leds av myndighetens ordförande eller vice ordförande.

Övriga ledamöter vid ett sammanträde ska till lika antal vara utsedda efter

nomineringar av konsument- respektive näringsidkarorgan.

30 §

Tvister prövas av myndighetens ordförande eller vice ordförande eller

av en extern ordförande samt av fyra andra ledamöter. Myndigheten är dock
beslutsför med en ordförande och två andra ledamöter, om inte någon av leda-
möterna begär att fyra ledamöter ska delta.

31 §

En tvist får avgöras av myndighetens ordförande eller vice ordförande

eller av en extern ordförande, om ärendet är av enkel beskaffenhet eller om
näringsidkaren inte har yttrat sig i ärendet.

Myndighetens ordförande eller vice ordförande eller en extern ordförande

får även avvisa eller avskriva ett ärende.

Myndighetens ordförande får i arbetsordningen eller i ett enskilt fall be-

sluta att ärenden enligt första eller andra stycket också får avgöras av en an-
nan tjänsteman eller annan särskilt förordnad som är knuten till myndigheten.

32 §

En tvist får avgöras av myndigheten i utökad sammansättning om den

är av särskild betydelse för myndighetens rättstillämpning eller annars är av
särskild vikt.

Myndighetens ordförande beslutar om en tvist ska avgöras i utökad sam-

mansättning.

Myndigheten i utökad sammansättning är beslutsför med myndighetens

ordförande eller vice ordförande, två externa ordförande och fyra andra leda-
möter. Om både myndighetens ordförande och vice ordförande deltar, ska en-
dast en extern ordförande delta. Fler än sju ledamöter får inte delta.

33 §

Myndigheten kan biträdas av en särskilt förordnad sakkunnig när den

avgör ett ärende.

34 §

Om det vid en överläggning framkommer skiljaktiga meningar, tilläm-

pas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Före-
draganden har inte rätt att få en avvikande mening antecknad.

6

SFS 2015:739

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

Omprövning

35 §

Myndighetens avgörande av en tvist ska på begäran av en part omprö-

vas av myndigheten om avgörandet är uppenbart oriktigt på grund av ett klart
förbiseende eller misstag från myndighetens sida och rättelse av beslutet inte
kan komma i fråga.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till myn-

digheten inom fyra veckor efter det att tvisten avgjordes.

Om myndigheten finner att ett beslut är uppenbart oriktigt på grund av nå-

gon annan omständighet än de som anges i första stycket, ska myndigheten
ändra beslutet om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nack-
del för någon part.

Första–tredje styckena gäller också ärenden som har avvisats eller avskri-

vits.

Överklagande

36 §

Myndighetens beslut i tvister får inte överklagas. Detsamma gäller

myndighetens beslut i omprövningsärenden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016, då förordningen

(2007:1041) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden ska upp-
höra att gälla.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Linda Utterberg
(Finansdepartementet)