SFS 2016:10 Förordning om förvaltning av fonden för inre säkerhet

160010.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om förvaltning av fonden för inre säkerhet;

utfärdad den 21 januari 2016.

Regeringen föreskriver följande.

Inledande bestämmelser

1 §

Denna förordning gäller förvaltningen av fonden för inre säkerhet för att

genomföra det nationella programmet för perioden 2014�2020 inom målet att
säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och
rättvisa enligt artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Förordningen innehåller bestämmelser som kompletterar

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euroatom) nr 966/2012

av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget
och om upphävande av rådets förordning (EG, Euroatom) nr 1605/2002,

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den
16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och inte-

grationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete,
förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering,

3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den

16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett
instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och
bekämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets
beslut 2007/125/RIF, och

4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den

16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett
instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upp-
hävande av beslut nr 574/2007/EG.

Organisation

2 §

Av 20 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndig-

heten framgår att Polismyndigheten är ansvarig myndighet för att bevilja, för-
valta och kontrollera användningen av medel enligt

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den

16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett
instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och be-
kämpande av brottslighet samt krishantering och om upphävande av rådets
beslut 2007/125/RIF, och

SFS 2016:10

Utkom från trycket
den 2 februari 2016

background image

2

SFS 2016:10

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den

16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett
instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphä-
vande av beslut nr 574/2007/EG.

3 §

Polismyndigheten ska upprätta ett partnerskap med relevanta myndig-

heter för genomförandet, övervakningen och utvärderingen av det nationella
programmet. Partnerskapet ska även, om det bedöms lämpligt, inbegripa
organisationer i det civila samhället och internationella organisationer.

4 §

För det nationella programmet ska det finnas en övervakningskommitté.

Ordförande i övervakningskommittén utses av regeringen. Regeringen be-

slutar om vilka berörda myndigheter och andra parter som ska vara företrädda
i övervakningskommittén. Dessa ska i sin tur utse sina företrädare i övervak-
ningskommittén.

För beslut av övervakningskommittén krävs enhällighet.

5 §

Ekonomistyrningsverket är revisionsmyndighet enligt artikel 25.1 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 för det nation-
ella programmet.

Handläggning av stödärenden

6 §

Frågor om stöd prövas av Polismyndigheten.

En ansökan om stöd ska ges in till Polismyndigheten. I ansökan ska

sökanden ange hur medfinansiering kommer att ordnas.

7 §

Polismyndigheten ska kontrollera att ansökan avser stöd som är fören-

ligt med det nationella programmet och med tillämpliga unionsrättsliga och
nationella bestämmelser.

8 §

Polismyndighetens beslut om beviljande av stöd ska innehålla uppgifter

om vilka föreskrifter som tillämpats och vilka omständigheter som varit avgö-
rande för utgången samt ange det förväntande resultatet av projektet. De vill-
kor som beslutet är förenat med samt projektets budget och finansieringsplan
ska särskilt framgå av beslutet.

Om det finns flera stödmottagare i ett projekt, ska detta framgå av beslutet

om stöd.

9 §

Polismyndigheten ska i beslutet om beviljande av stöd ange hur utgif-

terna för projektet ska redovisas. Det ska framgå vilket av de alternativ som
anges i 11 § första stycket 6 som gäller för varje utgiftsslag.

10 §

Stöd får betalas ut endast om utgifterna är stödberättigande enligt

11�27 §§. I annat fall ska Polismyndigheten besluta att inte betala ut motsva-
rande del av stödet.

background image

3

SFS 2016:10

Stödberättigande utgifter

Inledande bestämmelser

11 §

Utgifter är stödberättigande om de

1. har uppkommit för att genomföra projektet,
2. är skäliga,
3. har uppkommit under den projektperiod som Polismyndigheten har fast-

ställt,

4. är förenliga med unionsrättsliga och nationella bestämmelser,
5. uppfyller de villkor som angetts i stödbeslutet, och
6. antingen kan styrkas av stödmottagaren genom kopior av fakturor, bok-

föringsunderlag eller andra handlingar som har bokförts i enlighet med god
redovisningssed eller uppfyller de krav som gäller för förenklade redovis-
ningsalternativ enligt artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 514/2014.

Av artikel 17.3 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

514/2014 följer att endast utgifter som en stödmottagare har ådragit sig mel-
lan den 1 januari 2014 och den 31 december 2022 kan vara stödberättigande.

12 §

Om det finns särskilda skäl, kan en utgift som inte uppfyller de krav

som ställs i 11 § första stycket 4 och 5 ändå vara stödberättigande till viss del.
Stödet för utgiften ska då sättas ned i proportion till avvikelsens art och allvar.
Nedsättningen ska åtminstone motsvara den ekonomiska förlust för det all-
männa som avvikelsen kan bedömas orsaka.

Vid en bedömning enligt första stycket ska de riktlinjer om finansiella

korrigeringar som Europeiska kommissionen ger ut tjäna som vägledning.

13 §

Projekt ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Utgifter som med

hänsyn till omständigheterna framstår som oskäliga är helt eller delvis inte
stödberättigande.

En stödmottagare som inte tillämpar lagen (2007:1091) om offentlig upp-

handling ska vid köp, hyra och leasing följa de principer som följer av 1 kap.
9 § den lagen.

14 §

Av artikel 17.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr

514/2014 följer att stödet i vissa fall ska minskas med de intäkter som pro-
jektet medför. Intäkter i eller genom ett projekt ska i de fallen löpande redo-
visas av stödmottagaren.

Vissa utgifter som inte kan vara stödberättigande

15 §

Utöver vad som anges i artikel 19 i Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) nr 514/2014 kan följande utgifter inte vara stödberättigande:

1. finansiella utgifter,
2. böter, sanktionsavgifter eller rättegångskostnader,
3. utgifter för underleverantörskontrakt, om
a) anlitande av en underleverantör ökar kostnaden för projektet utan att till-

föra något motsvarande värde, eller

b) utgiften för underleverantören beräknats med en procentuell andel av

totalkostnaden för projektet, och

4. utgifter för gåvor.

background image

4

SFS 2016:10

Utgifter för personal

16 §

Utgifter för personal ska avse bruttolönekostnader för personal med

följande typ av anställning hos stödmottagaren:

1. heltidsanställning,
2. deltidsanställning med en fast andel av arbetstiden per månad,
3. deltidsanställning med ett varierande antal arbetstimmar per
månad, och
4. timanställning.

17 §

Följande utgifter för personal är stödberättigande:

1. löner som betalats ut i samband med verksamhet som stödmottagaren

inte skulle utföra om det inte vore för det berörda projektet, som fastställts i
ett anställningsavtal, arbetsavtal eller anställningsbeslut (nedan kallade
anställningsbevis) eller i lag eller annan författning och som gäller de
arbetsuppgifter som anges i arbetsbeskrivningen för den berörda arbetstaga-
ren,

2. andra kostnader som arbetsgivaren haft och betalat och som är direkt

kopplade till löner och förmåner, såsom skatter och sociala avgifter inklusive
pensioner, förutsatt att de

a) har fastställts i ett anställningsbevis, framgår av lag eller annan författ-

ning eller avser personalvårdande kostnader av mindre omfattning som inte
ska beskattas som inkomst av tjänst hos den anställde, och

b) inte kan återkrävas av arbetsgivaren.

18 §

Om personalutgifterna ska ersättas utifrån faktiska kostnader, ska

dessa styrkas genom att lönespecifikationer ges in.

19 §

Personalutgifter för personer som arbetar deltid med projektet ska be-

räknas som

1. en fast procentsats av bruttopersonalkostnaden, i enlighet med att en fast

andel av arbetstiden ägnas åt projektet, utan skyldighet att införa ett separat
tidsregistreringssystem, eller

2. en varierande andel av bruttopersonalkostnaden, i enlighet med att det

antal arbetstimmar som ägnas åt projektet varierar från månad till månad,
baserat på ett tidsregistreringssystem som täcker 100 procent av den anställ-
des arbetstid.

20 §

För deltidsuppgifter enligt 19 § 1 ska arbetsgivaren utfärda ett intyg för

varje anställd och i det ange hur stor andel av tiden som den anställde ska
arbeta med projektet.

För deltidsuppgifter enligt 19 § 2 ska ersättningen av personalkostnaderna

beräknas på grundval av en timlön som fastställs

1. genom att bruttopersonalkostnaden per månad divideras med det antal

arbetstimmar per månad som anges i anställningsbeviset, eller

2. genom att den senaste dokumenterade bruttopersonalkostnaden per år

divideras med 1 720 timmar, i enlighet med artikel 18.7 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 514/2014.

Timlönen ska multipliceras med det faktiska antalet timmar som ägnats åt

projektet.

background image

5

SFS 2016:10

21 §

Personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är

timanställda ska vara stödberättigande. Det faktiska antalet timmar som per-
sonerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med projektet ska mul-
tipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset.

22 §

Utgifter för arvodering av personal som inte är anställd av stödmotta-

garen är stödberättigande endast om arvodet fastställts i ett avtal som har god-
känts av Polismyndigheten, eller om arvodet framgår av lag eller annan för-
fattning.

Utgifter för lokaler, utrustning, materiel och administration

23 §

Följande utgifter för kontorslokaler, kontorsmateriel och administra-

tion är stödberättigande:

1. hyra för kontorslokaler,
2. försäkringsavgifter och skatter för kontorslokaler och för kontorsut-

rustning,

3. bankavgifter för konton och kort,
4. kontorsmateriel,
5. ekonomi- och löneadministration,
6. arkiv,
7. underhåll, städning och reparationer,
8. säkerhet,
9. it-system,
10. el, gas, värme och vatten, och
11. kommunikation.

24 §

Utgifter för finansiering av utrustning och materiel som köps, hyrs

eller leasas av stödmottagaren för att genomföra projektet är stödberättigande.

�ven hyra av externa lokaler för att genomföra projektet är stödberätti-

gande.

Om det står klart att den utrustning som köps in kommer att ha ett värde när

projektet avslutas, får Polismyndigheten besluta att utgiften är stödbe-
rättigande endast till viss del. Om utrustningen säljs i samband med att pro-
jektet avslutas, ska inkomsten räknas av från stödet.

25 §

Utöver 24 § gäller att utgifter för köp av begagnad utrustning är stöd-

berättigande endast om

1. inget annat stöd för utrustningen har tagits emot,
2. utrustningens pris är marknadsmässigt, och
3. utrustningen har de tekniska egenskaper som behövs för projektet och

uppfyller gällande normer och standarder.

Utgifter för resor och logi

26 §

Följande utgifter för resor och logi är stödberättigande:

1. resor, såsom biljetter, rese- och bilförsäkring, bränsle, milersättning,

vägtullar och parkeringsavgifter,

2. måltider som inte täcks av traktamente,
3. logi,
4. visum, och
5. dagtraktamenten.

background image

6

SFS 2016:10

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016

Utgifter för extern sakkunskap och externa tjänster

27 §

Utgifter för extern sakkunskap och externa tjänster för att genomföra

projektet är stödberättigande.

Upphävande av beslut, återbetalningsskyldighet och rapportering

28 §

Om beslut om stöd har fattats på grund av oriktig, vilseledande eller

ofullständig uppgift från sökanden, eller om sökanden brutit mot de villkor
som gäller för stödet, ska Polismyndigheten upphäva beslutet helt eller delvis.

29 §

Om ett stödbeslut upphävs sedan stödet har betalats ut, eller om en

stödmottagare i övrigt har tagit emot stöd för utgifter som inte är stödberätti-
gande, är stödmottagaren återbetalningsskyldig för beloppet. Polismyndig-
heten ska kräva att motsvarande del av stödet betalas tillbaka. �&terbetalning
får krävas inom tio år från det att beloppet betalades ut.

30 §

Om stödmottagaren inte är berättigad till ett stödbelopp och detta ska

återbetalas, ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635). Polismyndigheten
får sätta ned räntekravet om det finns särskilda skäl.

31 §

�r någon återbetalningsskyldig enligt 29 § eller skyldig att betala ränta

enligt 30 § får annat stöd enligt denna förordning kvittas mot skulden.

32 §

Polismyndigheten ska ansvara för rapporteringen av oegentligheter i

enlighet med artikel 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
514/2014.

En underrättelse om innehållet i rapporteringen ska sändas till Ekobrotts-

myndigheten och Ekonomistyrningsverket.

�verklagande

33 §

I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om över-

klagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 10, 28
och 31 §§ får dock inte överklagas.

Bemyndigande

34 §

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av

denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2016.

På regeringens vägnar

ANDERS YGEMAN

Helena Swenzén
(Justitiedepartementet)