SFS 2016:1108 Lag om ersättning till riksdagens ledamöter
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Lag
om ersättning till riksdagens ledamöter;
utfärdad den 24 november 2016.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs följande.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om ersättning till talmannen, riksda-
gens ledamöter och ersättare. Bestämmelserna avser
– ersättning till talmannen (2 kap.),
– arvode till ledamöter och ersättare (3 kap.),
– resekostnadsersättning (4 kap.),
– traktamente (5 kap.),
– övernattningsbostad (6 kap.),
– arbetsrum, introduktion, vidareutbildning samt teknisk och elektronisk
utrustning (7 kap.),
– barnverksamhet (8 kap.),
– ålderspension (9 kap.),
– sjukpension (10 kap),
– efterlevandepension (11 kap.),
– inkomstgaranti (12 kap.),
– omställningsstöd (13 kap.),
– försäkring, rehabilitering och företagshälsovård (14 kap.), och
– överklagande (15 kap).
Definitioner
2 §
I lagen avses med
1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäk-
ringsbalken,
2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och
8 §§ socialförsäkringsbalken,
3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§
socialförsäkringsbalken,
4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10–12 §§ socialförsäkrings-
balken,
1 Framst. 2015/16:RS7, bet. 2016/17:KU3, rskr. 2016/17:36.
SFS 2016:1108
Utkom från trycket
den 6 december 2016
2
SFS 2016:1108
5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22–24 §§ socialförsäkringsbal-
ken, och
6. Europaparlamentets ledamotsstadga: Europaparlamentets beslut av den
28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga
(2005/684/EG, Euratom).
3 §
Med ett helt år avses i lagen 365 dagar. Om viss tid inte kan tillgodoräk-
nas som ett helt år vid beräkningen av antalet hela år ska den tiden ändå anses
som ett helt år, om tiden uppgår till minst 270 dagar.
Rätt till ersättning
4 §
En ledamot har rätt till ersättning enligt denna lag.
5 §
En ersättare har rätt till ersättning på samma sätt som en ledamot, om
det inte anges något annat i lagen.
6 §
Lagen gäller även för talmannen, om det inte anges något annat i lagen
eller annat framgår av sammanhanget.
Tid som ersätts
7 §
Bestämmelserna i 3–5, 7 och 14 kap. ska tillämpas från och med den
dag då ledamoten tillträder sitt uppdrag till och med 30 dagar efter det att upp-
draget upphör.
Bestämmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 §§ och 5 kap. 1, 4 och 5 §§ ska dock,
– i fråga om en nyvald ledamot som tillträder sitt uppdrag i samband med
ett riksdagsval, tillämpas från och med den dag då Valmyndigheten fördelat
mandaten och fastställt vilka kandidater som valts till ledamöter, och
– i fråga om en nyvald ledamot som utses enligt 14 kap. 18 § vallagen
(2005:837), tillämpas från och med den dag då Valmyndigheten utser honom
eller henne till ledamot.
Bestämmelserna i 8 kap. ska tillämpas från och med den dag då ledamoten
tillträder sitt uppdrag till och med den dag då uppdraget upphör.
8 §
För en ersättare för en annan ledamot än talmannen eller ett statsråd
eller en statssekreterare, tillämpas 3–5, 7, 8 och 14 kap. endast för den tid som
ersättaren enligt bevis utfärdat av Riksdagsförvaltningen ska fullgöra upp-
draget. Om uppdraget upphör tidigare än vad som anges i beviset tillämpas
dock 8 kap. fram till och med den dag då uppdraget upphör och 3–5, 7 och
14 kap. till och med 30 dagar efter den dag då uppdraget upphör, dock längst
till och med den dag som anges i beviset.
Bestämmelserna i 4 kap. 2, 5 och 9 §§ och 5 kap. 1, 4 och 5 §§ tillämpas
från och med den dag då Riksdagsförvaltningen utfärdar bevis om att ersätta-
ren ska fullgöra ett uppdrag som ledamot.
Ersättning under ledighet
9 §
En ledamot som har beviljats ledighet från sitt uppdrag under minst en
månad i följd har rätt till ersättning för den tiden om skälet till ledigheten är
offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom eller något annat förhållande
3
SFS 2016:1108
som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos
Riksdagsförvaltningen.
Med ett offentligt uppdrag avses ett uppdrag som ges av riksdagen eller
regeringen eller av någon annan efter bemyndigande av riksdagen eller rege-
ringen. En anställning utgör inte ett offentligt uppdrag.
Ersättning lämnas inte för tid då en ledamot är statsråd eller statssekrete-
rare.
Bemyndigande
10 §
Riksförvaltningen får meddela tillämpningsföreskrifter till lagen.
Allmänna råd
11 §
Riksdagsförvaltningen meddelar allmänna råd till lagen.
2 kap. Ersättning till talmannen
Talmansarvode
1 §
Talmannen har rätt till ett månatligt arvode som motsvarar arvodet till
statsministern.
Statlig egenpensionsförmån
2 §
En talman har inte rätt att ta emot statlig egenpensionsförmån för tid då
det utgår talmansarvode eller avgångsersättning på grund av uppdrag som
statsråd.
3 kap. Arvode till ledamöter och ersättare
Ledamotsarvode
1 §
En ledamot har rätt till ett månatligt arvode som bestäms av Riksdagens
arvodesnämnd.
Tilläggsarvode
2 §
En vice talman har rätt till ett månatligt tilläggsarvode som uppgår till
30 procent av ledamotsarvodet.
3 §
Ordföranden i ett utskott och i EU-nämnden har rätt till ett månatligt
tilläggsarvode som uppgår till 20 procent av ledamotsarvodet.
4 §
En vice ordförande i ett utskott och i EU-nämnden har rätt till ett månat-
ligt tilläggsarvode som uppgår till 15 procent av ledamotsarvodet.
Sammanträdesarvode i EU-nämnden
5 §
En ledamot, suppleant och tillfällig ersättare i EU-nämnden har rätt till
sammanträdesarvode för sammanträden som infaller på en måndag, en fredag
4
SFS 2016:1108
och under tid då kammaren inte sammanträder. Detta gäller dock inte ord-
föranden och vice ordföranden i nämnden.
En suppleant i EU-nämnden som närvarar vid ett sammanträde utan att
delta i de beslut som fattas under sammanträdet har rätt till sammanträdes-
arvode bara om nämnden beslutar det.
Riksdagsförvaltningen bestämmer arvodets storlek.
Arvode som inkomst av anställning
6 §
Ledamotsarvode och tilläggsarvode ska anses som inkomst av anställ-
ning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (1991:1047) om sjuklön. Leda-
moten ska därvid anses som arbetstagare.
Arvode vid sjukfrånvaro
7 §
Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av sjukdom ska det
för samma tid göras ett avdrag från arvodet och tilläggsarvodet och från andra
sådana fasta arvoden som avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Ledamoten har vid ledighet enligt första stycket rätt till ersättningar enligt
de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen.
Avdrag från arvodena och betalning av ersättningarna ska göras enligt de
bestämmelser som gäller för arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen. För en
ledamot gäller dock att arbetsdagsavdrag är detsamma som kalenderdags-
avdrag.
8 §
Arvode vid föräldraledighet
Om en ledamot är föräldraledig från sitt uppdrag ska det för samma tid göras
avdrag från arvodet och tilläggsarvodet och från andra sådana fasta arvoden
som avses i 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ.
Ledighet för barns födelse, vård av adoptivbarn eller ledighet med tillfällig
föräldrapenning ger rätt till ersättningar enligt de bestämmelser som gäller för
arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen.
Avdrag från arvodena och betalningen av ersättningarna ska göras enligt de
bestämmelser som gäller för arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen. För en
ledamot gäller dock att arbetsdagsavdrag är detsamma som kalenderdags-
avdrag.
Arvodesavdrag på ledamotens egen begäran
9 §
Om en ledamot av annat skäl än de som anges i 7 eller 8 § har beviljats
ledighet för kortare tid än en månad under tid då arbetsplenum pågår, ska det
på ledamotens begäran göras kalenderdagsavdrag för den tiden från arvodet
och tilläggsarvodet och andra sådana fasta arvoden som avses i 1 § 2 och 4
lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag i riksdagen, dess myndigheter
och organ.
5
SFS 2016:1108
Kompensation för förlorad semester
10 §
Riksdagsförvaltningen får kompensera en ersättare för förlorad semes-
ter för den del av tjänstgöringen som understiger tolv månader.
4 kap. Resekostnadsersättning
Ersättning för tjänsteresa
1 §
En ledamot har rätt till ersättning för sina kostnader för tjänsteresor.
Med en tjänsteresa avses en resa som en ledamot gör som ett led i ut-
övningen av sitt uppdrag som riksdagsledamot och som påbörjas på tjänste-
stället, under en pågående tjänsteresa eller på en förrättningsort samt avslutas
vid tjänstestället eller på en förrättningsort.
Ledamotens bostad på folkbokföringsorten enligt folkbokföringslagen
(1991:481) är att betrakta som ledamotens tjänsteställe vid tillämpningen av
lagen.
Ersättning för resa före tillträdet av uppdraget
2 §
Innan en nyvald ledamot har tillträtt sitt uppdrag har han eller hon rätt
till ersättning för sina kostnader för
– resor för att delta i möten som ledamotens partigrupp kallar till,
– resor för att delta i Riksdagsförvaltningens introduktion till uppdraget,
och
– en resa till riksdagen för att tillträda uppdraget.
Ersättning för resa vid extraordinär händelse eller av annan icke
förutsedd orsak
3 §
En ledamot har, även i fall som inte omfattas av 1 §, rätt till ersättning
för sina kostnader för en resa som ledamoten gör för att han eller hon måste
inställa sig i riksdagen på grund av en extraordinär händelse eller av någon
annan orsak som inte har kunnat förutses, under förutsättning att ledamoten
inte kan använda sin biljett för resan tillbaka.
Riksdagsförvaltningen eller den som Riksdagsförvaltningen bestämmer får
besluta att ersättningen även omfattar resekostnader enligt första stycket för
en medföljande person som av särskilda skäl måste resa tillsammans med
ledamoten.
Enskild utrikes tjänsteresa
4 §
Riksdagsstyrelsen fastställer för varje valperiod ett belopp som en leda-
mot får använda för enskilda utrikes tjänsteresor. Medel som inte har använts
till sådana tjänsteresor ska föras tillbaka till Riksdagsförvaltningen.
Resebeslut
5 §
Talmannen beslutar själv om sina tjänsteresor.
Riksdagsförvaltningen eller den som förvaltningen bestämmer beslutar om
en ledamots enskilda utrikes tjänsteresa till länder som inte ingår i Europeiska
6
SFS 2016:1108
ekonomiska samarbetsområdet, inte har ansökt om medlemskap i Europeiska
unionen och inte är att betrakta som potentiella kandidatländer.
En ledamot får själv besluta om övriga tjänsteresor och om resor enligt 2
och 3 §§.
Ersättningens storlek
6 §
Resekostnadsersättning lämnas med ett belopp som motsvarar den fak-
tiska kostnaden för resan. Kostnaden för resa med eget fordon såsom bil, för-
månsbil, motorcykel eller båt, och som en ledamot har rätt till ersättning för
enligt detta kapitel, ersätts dock med ett belopp som Riksdagsförvaltningen
bestämmer.
7 §
Det finns bestämmelser om utrikes tjänsteresa på uppdrag av partigrupp
i riksdagen i lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsleda-
möternas arbete i riksdagen.
Val av färdmedel
8 §
Färdmedel ska väljas med hänsyn till kostnads-, tids-, och miljöaspek-
ter.
Reseräkning
9 §
Resenären ska snarast efter en avslutad resa ge in en reseräkning till
Riksdagsförvaltningen, dock senast sex månader efter det att resan avsluta-
des.
Parkeringsplats
10 §
En ledamot har i mån av tillgång rätt att använda Riksdagsförvaltning-
ens parkeringsplatser.
5 kap. Traktamente
Rätt till traktamente
1 §
En ledamot har rätt till traktamente enligt 2–6 §§ om förutsättningarna
för avdrag för ökade levnadskostnader enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ inkomst-
skattelagen (1999:1229) är uppfyllda.
Om en nyvald ledamot eller en ersättare som avses i 1 kap. 8 § gör en resa
enligt 4 kap. 2 § har han eller hon dock rätt till traktamente endast enligt
4 eller 5 §.
Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning
2 §
Dagtraktamente lämnas vid flerdygnsförrättning på annan ort i Sverige
än Stockholm för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen. Trakta-
mentet motsvarar en etthundratjugondedel av prisbasbeloppet avrundat till
närmaste tiotal kronor. Om förrättningen har påbörjats kl. 12.00 eller senare
7
SFS 2016:1108
på avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare på hemresedagen utgår
ett halvt dagtraktamente.
Om ledamoten fått fria måltider under en tjänsteresa ska dagtraktamentet
minskas med ett belopp fastställt av Riksdagsförvaltningen, om inte måltiden
obligatoriskt ingår i priset för transporten på allmänna transportmedel.
Stockholmstraktamente vid flerdygnsförrättning
3 §
Vid flerdygnsförrättning i Stockholm lämnas traktamente för varje hel
och halv dag som har tagits i anspråk för förrättningen (Stockholmstrakta-
mente). Traktamentet motsvarar hälften av maximibeloppet enligt 12 kap.
11 § inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal kronor.
Stockholmstraktamente lämnas inte för dag som berättigar till dagtraktamente
enligt 2 §, till utlandstraktamente enligt 6 § eller till förrättningstillägg enligt
7 §.
Stockholmstraktamentet ska inte reduceras om ledamoten fått fria måltider
under förrättningen.
Nattraktamente
4 §
En ledamot har rätt till ersättning för logikostnad i Sverige (nattrakta-
mente). Nattraktamentet ska motsvara den logikostnad som ledamoten kan
visa att han eller hon har haft, dock högst ett högsta belopp som Riksdagsför-
valtningen bestämmer. Vid förrättning i Sverige mer än 50 kilometer från le-
damotens bostad på hemorten har dock ledamoten rätt till ersättning för den
faktiska logikostnad som förrättningen för med sig.
Någon ersättning för logi ska inte betalas om Riksdagsförvaltningen till-
handahållit ledamoten logi utan kostnad.
Oavsett vad som föreskrivs i första och andra styckena ska Riksdagsför-
valtningen betala ersättning för faktisk logikostnad vid konferens med utskott,
delegation, kommitté eller liknande inom riksdagen samt vid konferens med
partigrupp i riksdagen.
5 §
Om ledamoten inte kan visa vilka utgifter han eller hon har haft för logi
lämnas ersättning för hel natt med hälften av maximibeloppet enligt 12 kap.
11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sådan ersättning lämnas dock inte om
ledamoten har tillbringat natten på tåg, fartyg eller flygplan och inte heller då
fri logi tillhandahållits av annan myndighet, ett trafikföretag eller motsva-
rande.
Flerdygnsförrättning utomlands
6 §
Vid en flerdygnsförrättning utomlands lämnas ersättning för ökade lev-
nadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för arbetstagare
hos Riksdagsförvaltningen.
Förrättningstillägg
7 §
Vid en endagsförrättning utomlands som varar mer än fyra timmar läm-
nas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp
som gäller för arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen.
8
SFS 2016:1108
Ersättning för logikostnad i vissa fall
8 §
Om en ledamot som inte har kunnat få bostad i Riksdagsförvaltningens
bostadsbestånd har högre logikostnader än det högsta belopp som kan betalas
enligt 4 § första stycket, har ledamoten rätt till en högre ersättning för logi,
om det finns särskilda skäl för det.
Ersättning för logikostnad vid ledighet
9 §
Om en ledighet har pågått i mer än 90 dagar i följd, ska Riksdagsförvalt-
ningen betala ersättning för logikostnad bara om det finns särskilda skäl.
Ersättning för bostad på folkbokföringsorten i vissa fall
10 §
Om det finns synnerliga skäl får Riksdagsförvaltningen, efter ansökan
av en ledamot, betala ersättning för kostnad som är förenad med bostaden på
folkbokföringsorten men där nattraktamente inte betalas för denna eller någon
annan egen bostad. Ersättningen får inte överstiga det högsta belopp som kan
betalas enligt 4 § första stycket.
6 kap. Övernattningsbostad
Rätt till övernattningsbostad
1 §
Riksdagsförvaltningen ska utan kostnad tillhandahålla en ledamot som
har rätt till nattraktamente enligt 5 kap. 1 § övernattningsbostad. Med över-
nattningsbostad avses en övernattningslägenhet eller ett övernattningsrum
inom Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd eller ett motsvarande boende.
Rätten att disponera en övernattningsbostad enligt första stycket är person-
lig och får inte överlåtas av ledamoten.
2 §
Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka övernattningsbostäder ur Riks-
dagsförvaltningens bostadsbestånd som ska ställas till respektive partigrupps
förfogande.
Bostäderna ska fördelas i proportion till antalet valda ledamöter som har
rätt till övernattningsbostad enligt 1 § första stycket.
Gruppkansliet svarar för fördelningen av bostäderna till ledamöterna i
partigruppen.
Utflyttning från en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens
bostadsbestånd
3 §
En ledamot som inte blir återvald efter att ha kandiderat i ett riksdagsval
ska flytta ut ur sin övernattningsbostad senast en vecka efter valdagen.
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget under en valperiod ska flytta ut
ur sin övernattningsbostad senast en vecka efter den dag uppdraget upphört.
4 §
En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval ska lämna sin
övernattningsbostad senast den 31 juli valåret. Ledamoten får dock behålla
bostaden även efter den tidpunkten så länge det är nödvändigt för att fullgöra
riksdagsuppdraget.
9
SFS 2016:1108
En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska lämna sin övernattnings-
bostad senast en vecka efter valdagen.
Ersättares boende
5 §
En ersättare ska normalt överta den ordinarie ledamotens övernattnings-
bostad. Om detta inte är möjligt ska Riksdagsförvaltningen utan kostnad till-
handahålla ersättaren ett ersättarrum.
Rätten till övernattningsbostad och ersättarrum är personlig och får inte
överlåtas till någon annan.
Ersättares utflyttning
6 §
En ersättare ska lämna övernattningsbostaden när den ordinarie leda-
moten kommer tillbaka från sin ledighet.
En ersättare ska lämna ersättarrummet senast en vecka efter det att uppdra-
get som ersättare upphört.
Ersättning för egen övernattningsbostad
7 §
En ledamot som är bosatt mer än 50 kilometer från Riksdagshuset och
på hemorten för sin privata användning har en bostad inrättad för permanent
boende, har rätt till ersättning för en övernattningsbostad som är belägen inom
50 kilometer från Riksdagshuset.
Ersättningen får högst uppgå till det belopp per månad som Riksdagsför-
valtningen bestämmer.
7 kap. Arbetsrum, introduktion och vidareutbildning samt
teknisk och elektronisk utrustning
Rätt till arbetsrum
1 §
Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla en ledamot ett arbetsrum i
riksdagens lokaler.
Rätten att disponera ett arbetsrum är personlig och får inte överlåtas av
ledamoten.
Fördelning av arbetsrum
2 §
Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka arbetsrum som ställs till re-
spektive partigrupps förfogande. Gruppkansliet svarar för fördelningen av
rummen till ledamöterna i partigruppen.
Utflyttning från arbetsrum
3 §
En ledamot som inte återväljs efter att ha kandiderat i ett riksdagsval ska
lämna sitt arbetsrum senast en vecka efter valdagen.
En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget under en löpande valperiod ska
lämna sitt arbetsrum senast en vecka efter det att uppdraget upphört.
10
SFS 2016:1108
4 §
En ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval ska lämna sitt
arbetsrum senast den 31 juli valåret. Ledamoten får dock behålla rummet efter
den tidpunkten så länge som det är nödvändigt för att han eller ska kunna full-
göra sitt riksdagsuppdrag.
En ledamot som inte kandiderar i ett extra val ska lämna sitt arbetsrum
senast en vecka efter valdagen.
Ersättares rätt till arbetsrum eller ersättarrum
5 §
En ersättare ska normalt överta den ordinarie ledamotens arbetsrum.
Om detta inte är möjligt ska Riksdagsförvaltningen tillhandahålla ersättaren
ett ersättarrum för arbete.
Rätten att disponera den ordinarie ledamotens arbetsrum eller ett ersättar-
rum är personlig och får inte överlåtas av ersättaren.
Ersättares utflyttning
6 §
En ersättare ska lämna den ordinarie ledamotens arbetsrum när denne
kommer tillbaka från sin ledighet.
En ersättare ska lämna ett ersättarrum för arbete senast en vecka efter det
att uppdraget upphört.
Introduktion och vidareutbildning
7 §
Riksdagsförvaltningen får tillhandahålla ledamöterna en introduktion
till uppdraget som ledamot av riksdagen. Introduktionen ska vara inriktad på
arbetsformerna i riksdagen.
Riksdagsförvaltningen får även erbjuda ledamöterna språkutbildning och
annan vidareutbildning inom ramen för uppdraget som ledamot av riksdagen.
8 §
Det finns bestämmelser om stöd till språkutbildning för ledamöterna i
lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas ar-
bete i riksdagen.
Teknisk och elektronisk utrustning
9 §
Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla en ledamot sådan teknisk och
elektronisk utrustning som behövs för att utföra uppdraget som ledamot i riks-
dagen.
10 §
En ledamot som är ledig från uppdraget får behålla den tekniska och
elektroniska utrustningen. Om det finns särskilda skäl, får utrustningen dock
krävas tillbaka under ledigheten.
11 §
Riksdagsförvaltningen får besluta om ersättning för de kostnader som
en ledamot har för att han eller hon inom riksdagsuppdraget använder någon
annan teknisk och elektronisk utrustning än utrustning som tillhandahålls av
Riksdagsförvaltningen.
11
SFS 2016:1108
8 kap. Barnverksamhet
1 §
En ledamot har i mån av platstillgång rätt till tillfällig barnverksamhet
för barn i åldern ett till och med tolv år. Rätten gäller ledamotens egna barn;
barn till ledamotens make eller maka, registrerade partner eller sambo; barn
till en person som lever i ett parförhållande med ledamoten utan att de har ett
gemensamt hushåll och barn som är familjehemsplacerade hos ledamoten.
2 §
Barnverksamheten är avgiftsfri.
9 kap. Ålderspension
Rätt till ålderspension
1 §
Om pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot enligt bestämmelserna i
detta kapitel, har ledamoten rätt till ålderspension.
Pensionsrätt
2 §
Pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad som han eller
hon har fått arvode eller sjukpension enligt 4 §. Pensionsrätt för tid före 2010
ska dock tillgodoräknas enligt vad som anges i 5–7 §§.
3 §
Pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den del av underlaget
enligt 4 § som inte överstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av
den del av underlaget som överstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp.
Underlaget för pensionsrätten
4 §
Underlaget för pensionsrätten utgörs av
1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§, och
4. arvode enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Vid beräkningen av underlaget ska till arvoden enligt 1–4 läggas avdrag
som gjorts enligt 3 kap. 7 och 8 §§.
Om en ledamot under en månad har fått sjukpension, och då inte har haft
rätt till arvode enligt första stycket, utgörs underlaget för pensionsrätten i
stället av det arvode som ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med
förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år pen-
sionsrätten avser.
Pensionsrätt för tid före 2010
5 §
Pensionsrätt för tid före 2010 utgör
1. för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar före
2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4,
2. för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar före
2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och
3. 2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§, arvode enligt 1 § 1–
4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myn-
12
SFS 2016:1108
digheter och organ som har utbetalats under åren 2001–2009 och arvode en-
ligt 1 § 3 nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i Riksda-
gens revisorer under tiden 2001–juni 2003.
6 §
Vid tillämpning av 5 § ska
1. tid med sjukpension som grundas på talmansarvode jämställas med tid
som talman,
2. tid med sjukpension som grundas på ledamotsarvode jämställas med tid
som ledamot, och
3. tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009 jämställas
med tid som ledamot.
7 §
Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte tillgodoräknas, i den mån leda-
moten har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till
riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning.
Pensionsrätt enligt 5 och 6 §§ ska inte heller tillgodoräknas för tid som till-
godoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europa-
parlamentets ledamotsstadga.
Ålderspensionens storlek
8 §
Ålderspension utgör för ett år summan av de pensionsrätter som till-
godoräknas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsrätt ska räknas om med
förändringen av inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år
ålderspensionen börjar betalas ut. Pensionsrätt enligt 5–7 §§ ska vid omräk-
ningen anses avse 2009. Om balansindex har fastställts för det år ålderspen-
sionen börjar betalas ut, ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta
index.
Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader, ska ålderspensio-
nen grundas endast på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Pen-
sionsrätt som tillgodoräknas enligt 5–7 §§ ska anses avse det antal månader
som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar enligt 5 § 1 och 2 delat med 30,4.
9 §
Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad då ledamoten fyller 65
år ska pensionen minskas med 0,5 procent för varje månad som återstår till
den månad då han eller hon fyller 65 år.
Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad då ledamoten fyller
65 år, ska ålderspensionen, när den åter betalas ut, minskas med 0,5 procent
för varje månad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbe-
talningen återstår till den månad då ledamoten fyller 65 år. Till den del ålders-
pensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget ska minsk-
ningen inte avse det antal månader som ålderspensionen tidigare tagits ut.
Omräkning av ålderspension
10 §
Ålderspensionen ska varje år räknas om med hänsyn till förändringen
av inkomstindex för föregående år och det år som pensionsutbetalningen av-
ser dividerat med talet 1,016. För ett år då balansindex har fastställts ska be-
räkningen i stället göras med hänsyn till detta index.
13
SFS 2016:1108
Tilläggsbelopp
11 §
En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången av riksmötet
2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex hela år i riksdagen har rätt till
ett tilläggsbelopp till ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf
och i 12 §.
Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet enligt 15–
19 §§ eller 20 § och ålderspensionen för samma år. Om ålderspensionen har
tagits ut före den månad då ledamoten fyller 65 år, ska det bortses från den
minskning som detta leder till.
I antalet fullgjorda hela år i riksdagen enligt första stycket ska inräknas tid
som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda
hela år i riksdagen ska också inräknas tid då en ledamot har varit statsråd, om
statsrådstiden har påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension.
Förmånstiden
12 §
En ledamot har rätt till ålderspension tidigast från och med den månad
då han eller hon fyller 61 år och längst till och med den månad då ledamoten
avlider.
Ålderspension som understiger 0,025 inkomstbasbelopp för ett år ska inte
betalas ut.
Tilläggsbelopp lämnas inte för tid före den månad då ledamoten fyller
65 år.
13 §
Tilläggsbelopp ska inte betalas till en ledamot som har rätt till egen-
pension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter
eller motsvarande äldre lagstiftning.
14 §
Ålderspension ska inte betalas samtidigt med talmansarvode eller leda-
motsarvode. Ålderspension ska inte heller betalas samtidigt med arvode eller
övergångsersättning enligt Europaparlamentets ledamotsstadga.
Jämförelsebelopp
15 §
Jämförelsebeloppet ska beräknas som antalet fullgjorda hela år, högst
tolv, i riksdagen, senast vid utgången av riksmötet 2013/14, delat med tolv
och multiplicerat med
1. 11,5 procent av den del av underlaget enligt 16 § som inte överstiger 7,5
förhöjda prisbasbelopp,
2. 65 procent av den del av underlaget som överstiger 7,5 men inte 20 för-
höjda prisbasbelopp, och
3. 32,5 procent av den del av underlaget som överstiger 20 men inte 30 för-
höjda prisbasbelopp.
16 §
Underlaget för beräkningen av jämförelsebeloppet enligt 15 § utgörs
av medeltalet av de arvoden enligt 17 § som en ledamot har haft under fem
kalenderår närmast före avgångsåret. Arvodena för de fyra första kalender-
åren ska därvid räknas om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret
med hjälp av prisbasbeloppet.
14
SFS 2016:1108
Kan en ledamot inte tillgodoräknas arvoden för fem kalenderår enligt första
stycket, utgörs underlaget enligt 15 § av medeltalet av beloppen för de hela
kalenderår som kan tillgodoräknas.
Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av arvodet
för det året.
Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, utgörs underlaget av det
genomsnittliga arvodet för de hela kalendermånader som kan tillgodoräknas
multiplicerat med tolv.
17 §
Arvode som avses i 16 § är
1. talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
2. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
3. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§,
4. arvode enligt 1 § 1–4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ,
5. arvode enligt 2 kap. 2 § den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m.
till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet, och
6. arvode till statsråd, om statsrådstid inräknas enligt 18 §.
18 §
I antalet fullgjorda hela år i riksdagen ska inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i riksda-
gen ska också inräknas tid då en ledamot har varit statsråd, om statsrådstiden
har påbörjats före 2003 och inte har gett rätt till statsrådspension.
19 §
Jämförelsebeloppet ska knytas an till prisbasbeloppet för året före av-
gångsåret och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
20 §
Vid beräkning av tilläggsbelopp för den som har varit talman före 2010
utgörs jämförelsebeloppet, om det blir högre än beloppet enligt 15–19 §§, av
det belopp som han eller hon skulle ha fått i talmanspension från och med den
månad då han eller hon fyller 65 år enligt de bestämmelser om talmanspen-
sion som gällde vid utgången av 2009.
Ansökan
21 §
Den som vill ha ålderspension ska ansöka om det hos Statens tjänste-
pensionsverk.
Ålderspension kan tidigast betalas från och med den månad då ansökan
kommer in till Statens tjänstepensionsverk.
Beslut
22 §
Beslut i frågor om ålderspension enligt detta kapitel fattas av Statens
tjänstepensionsverk.
10 kap. Sjukpension
Rätt till sjukpension
1 §
En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller hon får hel sjuk-
ersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.
15
SFS 2016:1108
För rätt till sjukpension enligt första stycket krävs det att arbetsförmågan på
grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av den fysiska eller psykiska
prestationsförmågan har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under upp-
dragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till
dess att ledamoten får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.
2 §
Sjukpension lämnas längst till och med månaden före den månad då
ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med
den månad då dödsfallet inträffar.
Underlaget för sjukpensionen
3 §
Underlaget för sjukpensionen utgörs av de arvoden som anges i 9 kap.
4 § första stycket för den månad då arbetsförmågan blev helt eller i det när-
maste helt nedsatt, multiplicerat med tolv. Efter de fem första åren utgörs un-
derlaget endast av de arvoden som avses i 9 kap. 4 § första stycket 1 och 2.
Sjukpensionens storlek
4 §
Sjukpensionen uppgår till
1. 15 procent av den del av underlaget enligt 3 § som inte överstiger
7,5 prisbasbelopp,
2. 75 procent av den del av underlaget enligt 3 § som överstiger 7,5 men
inte 20 prisbasbelopp, och
3. 37,5 procent av den del av underlaget enligt 3 § som överstiger 20 men
inte 30 prisbasbelopp.
5 §
Sjukpensionen ska på ett underlag enligt 3 § upp till 7,5 prisbasbelopp
minskas med sådan ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av
arbetsskada som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen.
6 §
Sjukpensionen ska knytas an till prisbasbeloppet för det år då arbetsför-
mågan blev helt eller i det närmaste helt nedsatt och räknas om vid förändring
av prisbasbeloppet.
Anmälningsskyldighet
7 §
Den som får sjukpension är skyldig att senast inom en månad från För-
säkringskassans beslut anmäla till Statens tjänstepensionsverk att sjukersätt-
ningen eller aktivitetsersättningen upphör eller att hel sådan förmån minskas
till partiell förmån.
Återkrav
8 §
Om sjukpension felaktigt har betalats ut på grund av att anmälnings-
skyldigheten enligt 7 § inte fullgjorts, ska pensionstagaren betala tillbaka det
felaktigt utbetalda beloppet.
Ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) ska tas ut på det återkrävda beloppet
från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats.
Återkravet och kravet på ränta får efterges helt eller delvis, om det finns
särskilda skäl för det.
16
SFS 2016:1108
Ansökan
9 §
Den som vill ha sjukpension ska ansöka om det hos Statens tjänstepen-
sionsverk.
Sjukpension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansök-
ningsmånaden.
Beslut
10 §
Beslut i frågor om sjukpension enligt detta kapitel fattas av Statens
tjänstepensionsverk.
11 kap. Efterlevandepension
Rätt till efterlevandepension
1 §
Efterlevandepension lämnas efter den som vid sin död
1. var ledamot av riksdagen,
2. fick sjukpension enligt denna lag, eller
3. fick ålderspension enligt denna lag som för ett år överstiger 1,5 in-
komstbasbelopp.
Med den som avses i första stycket 3 jämställs den som har fyllt 65 år och
hade haft rätt till ålderspension som överstiger 1,5 inkomstbasbelopp för ett år
om pensionen hade börjat tas ut.
2 §
Efterlevande maka eller make som stadigvarande sammanbodde med
ledamoten när ledamoten avled har rätt till efterlevandepension.
Med efterlevande maka eller make jämställs en ogift person som stadig-
varande sammanbodde med en ogift ledamot när ledamoten avled. Detta
gäller dock bara om personen tidigare hade varit gift med eller hade eller hade
haft barn med den ledamot som avlidit eller som väntade barn med ledamoten
när dödsfallet inträffade.
Efterlevande barn har också rätt till efterlevandepension.
3 §
Om det inte finns någon efterlevande maka eller make har det eller de
barn som har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin död var leda-
mot av riksdagen rätt till den pension som skulle ha tillkommit en maka eller
make. Efterlevandepension som tillkommer flera barn gemensamt ska delas
lika mellan dem.
Förmånstid
4 §
Efterlevandepension till maka eller make och till efterlevande barn läm-
nas från och med månaden efter dödsfallet.
5 §
Efterlevandepension till maka eller make lämnas under sex år från och
med månaden efter dödsfallet.
Från och med det sjunde året efter den månad då dödsfallet ägde rum ska
efterlevandepension lämnas om den ledamot som har avlidit var född 1959
eller tidigare, och ledamoten före 2010 hade fullgjort minst sex hela år i riks-
dagen. Detta gäller dock bara om äktenskapet ingicks eller samboförhållandet
inleddes senast den 31 december 2009 och senast den dag då ledamoten fyllde
17
SFS 2016:1108
60 år. Sådan efterlevandepension lämnas längst till dess den efterlevande
makan eller maken ingår äktenskap.
I antalet hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet
före den 14 juli 2009.
6 §
Efterlevandepension lämnas till och med den månad då den som har rätt
till pensionen avlider. Efterlevandepension till barn lämnas dock längst till
och med den månad då barnet fyller 20 år.
Efterlevandepensionens storlek
7 §
Make eller make har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin
död var ledamot av riksdagen med för år räknat
1. ett belopp som motsvarar 1,2 prisbasbelopp,
2. 45 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men
inte 20 inkomstbasbelopp under det första året och 30 procent av denna del av
underlaget under de följande fem åren, och
3. 22,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men
inte 30 inkomstbasbelopp under det första året och 15 procent av denna del av
underlaget under de följande fem åren.
8 §
Efterlevande barn har rätt till efterlevandepension efter den som vid sin
död var ledamot av riksdagen med för år räknat med
1. 10 procent av underlaget enligt 9 § till den del det inte överstiger 7,5 in-
komstbasbelopp,
2. 25 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 7,5 men
inte 20 inkomstbasbelopp, och
3. 12,5 procent av underlaget enligt 9 § till den del det överstiger 20 men
inte 30 inkomstbasbelopp.
Underlaget för efterlevandepensionen
9 §
Underlaget för efterlevandepensionen utgörs av de arvoden som avses i
9 kap. 4 § första stycket och som betalades ut vid dödsfallet.
Efterlevandepension efter den som vid sin död fick sjukpension eller
ålderspension
10 §
Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 till
maka eller make betalas under tid som avses i 5 § med 35 procent av den
sjukpension eller ålderspension som betalades ut vid dödsfallet.
11 §
Efterlevandepension efter den som avses i 1 § första stycket 2 och 3 till
barn betalas under tid som avses i 6 § med 20 procent av den sjukpension
eller ålderspension som betalades ut vid dödsfallet.
12 §
Om det inte finns någon efterlevande make, ska belopp enligt 10 § till-
falla de barn som har rätt till efterlevandepension enligt 11 §. Ett belopp som
är gemensamt för flera barn ska delas lika mellan dem.
18
SFS 2016:1108
Efterlevandepension till maka eller make i vissa fall
13 §
Riksdagsförvaltningen ska betala efterlevandepension till maka eller
make under tid som anges i 5 § andra stycket med ett belopp som följer av 7–
9 §§ eller 10–12 §§, men beloppet ska enligt 7–9 §§ multipliceras med antalet
hela år i riksdagen, högst tolv, som den avlidne hade fullgjort före 2010, divi-
derat med talet tolv.
I antalet hela år i riksdagen ska tid som ledamot av Europaparlamentet före
den 14 juli 2009 räknas in.
I antalet hela år ska däremot inte tid som har tillgodoräknats den som har
avlidit som pensionsgrundande enligt artikel 28 i Europaparlamentets leda-
motsstadga räknas in.
14 §
Efterlevandepensionen ska anknytas till prisbasbeloppet för det år då
dödsfallet inträffade och räknas om vid förändring av prisbasbeloppet.
Ansökan
15 §
Den som vill ha efterlevandepension ska ansöka om det hos Statens
tjänstepensionsverk.
Efterlevandepension lämnas inte för längre tid tillbaka än sex månader före
ansökningsmånaden.
Beslut
16 §
Beslut i frågor om efterlevandepension enligt detta kapitel fattas av
Statens tjänstepensionsverk.
12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd
Tillämpningsområde
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för övergång till förvärvs-
arbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd.
Bestämmelserna gäller för de ledamöter som har valts in i riksdagen eller
trätt in som ersättare före valet till riksdagen 2014.
Bestämmelserna gäller också för en ledamot som har valts in i riksdagen
genom valet 2014 eller inträder senare, om han eller hon tidigare har varit
ledamot av riksdagen och har ett beslut om inkomstgaranti samt garantitiden
vid återinträdet inte har löpt ut.
Bestämmelsen i 20 § andra stycket gäller inte för en tidigare ledamot som
den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti och garantitiden då inte har
löpt ut.
Syfte
2 §
Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk trygghet för en
avgången ledamot i den omställningssituation som uppstår när han eller hon
lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning.
19
SFS 2016:1108
Stödåtgärder för omställning
3 §
När en ledamot som inte har fyllt 65 år lämnar riksdagen ska Riksdags-
förvaltningen erbjuda honom eller henne ett stöd för att kunna övergå till för-
värvsarbete.
4 §
Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på begäran av Riks-
dagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att
övergå till förvärvsarbete.
Rätt till inkomstgaranti
5 §
Den som har varit ledamot och som före 65 års ålder lämnar riksdagen
efter minst tre hela års sammanhängande tid i riksdagen har rätt till inkomst-
garanti från och med den tidpunkt då arvodet upphör.
I den sammanhängande tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av
Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Rätt till inkomstgaranti gäller inte för tid då ledamoten får ålderspension
eller sjukpension enligt denna lag.
6 §
Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen, eller sjuk-
frånvaro, begränsar inte rätten till inkomstgaranti.
7 §
Inkomstgarantin betalas ut efter ansökan enligt 28 § från och med den
dag då arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som framgår av 8 §
första stycket, 8 § andra stycket 1 och 2 och 20 §, till och med månaden innan
den månad då ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförin-
nan, till och med den månad då dödsfallet inträffar.
Om ledamoten återinträder som ledamot upphör och förskjuts garantin för
den tid uppdraget varar.
8 §
För den som har varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid än
sex hela år gäller inkomstgarantin under ett år.
För den ledamot som lämnar riksdagen efter en sammanlagd tid av minst
sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin
1. i längst två år om ledamoten inte har uppnått 40 års ålder,
2. i längst fem år om ledamoten har uppnått 40 men inte 50 års ålder, och
3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år om han eller
hon har uppnått 50 års ålder.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europa-
parlamentet före den 14 juli 2009.
9 §
Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken garantin gäller enligt
8 § första stycket och 8 § andra stycket 1 och 2 förlängas med högst ett år. I
ett sådant beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp.
Inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning
10 §
Inkomstgaranti får beviljas en ledamot som har lämnat sitt uppdrag och
får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt socialförsäk-
ringsbalken.
20
SFS 2016:1108
Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin
11 §
Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första fem garanti-
åren utgörs av följande arvoden som betalas vid avgångstillfället:
1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2–4 §§, och
3. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin bara på det
ledamotsarvode som betalades vid avgångstillfället.
Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för beräkningen av
hans eller hennes inkomstgaranti.
Inkomstgarantins storlek
12 §
Under det första garantiåret lämnas inkomstgaranti med ett månatligt
belopp som uppgår till 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte
överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som över-
stiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. För tiden därefter lämnas in-
komstgaranti med ett månatligt belopp som motsvarar följande andelar av
garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen:
1. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst tolv år,
2. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst elva år,
3. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst tio år,
4. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst nio år,
5. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst åtta år,
6. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte
2,5 inkomstbasbelopp efter minst sju år, och
7. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 in-
komstbasbelopp och 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5
inkomstbasbelopp efter minst sex år.
I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europa-
parlamentet före den 14 juli 2009.
Värdesäkring av garantibeloppet
13 §
För den som har varit ledamot i riksdagen under minst sex hela år ska
den fastställda inkomstgarantin knytas till det prisbasbelopp som gällde för
avgångsåret och omräknas vid förändring av detta belopp.
21
SFS 2016:1108
Avräkning av annan ersättning eller inkomst
14 §
Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten får i form av sjuk-
ersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den
tid inkomstgarantin betalas.
15 §
Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk valuta som mot-
svarar vad ledamoten får i arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets leda-
motsstadga.
Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot övergångsersätt-
ning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga, ska inkomst-
garantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamo-
ten får i övergångsersättning.
16 §
Inkomstgarantin ska minskas med följande inkomster:
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkrings-
balken,
2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sve-
rige,
3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 14 §,
5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem
som avses i 1–4.
Minskningen ska motsvara den procentandel som anges för varje särskilt
fall i 12 § av den sammanlagda inkomst enligt denna paragraf som per år
överstiger ett prisbasbelopp.
17 §
Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot avgångsför-
måner på grund av uppdrag som statsråd, statlig chefsanställning eller kom-
munalt förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn
till andra inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn till
de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tjänstepen-
sionsverk beslutar efter samråd med berörda utbetalare om en sådan justering.
18 §
Om det inte föreligger rätt till inkomstgaranti under ett helt kalenderår,
ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till inkomstgaranti
föreligger räknas med vid minskningen.
Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som garantin betalas.
Pensionsgrundande inkomst och beskattning
19 §
Under de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst
av anställning. För tiden därefter ska inkomstgarantin jämställas med in-
komstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att inkomstgaranti
inte utgör arbetsinkomst.
Jämkning av inkomstgaranti
20 §
Om det är skäligt får en inkomstgaranti dras in helt eller delvis (jämk-
ning) om garantitagaren
22
SFS 2016:1108
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skä-
lig ersättning för detta arbete,
2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats
på grund av avdrag för
– avsättning till periodiseringsfond,
– avsättning till upphovsmannakonto,
– avsättning till expansionsfond,
– eget pensionssparande,
– underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbets-
inkomster, eller
4. har dömts för brott som har medfört att garantitagaren skilts från upp-
draget som riksdagsledamot eller har dömts för brott av sådan allvarlig art att
det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skilts från uppdraget
som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.
Utöver vad som följer av första stycket får inkomstgaranti som gäller i mer
än ett år jämkas om garantitagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att
övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt
beaktas om och hur den som tar emot förmånen har tagit del av det omställ-
ningsstöd som avses i 3 §.
21 §
Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något annat beslu-
tas.
Rätt till efterlevandeskydd
22 §
Ett arvsberättigat barn, som inte fyllt 20 år, till den som vid sin död var
berättigad till inkomstgaranti enligt 8 § andra stycket har rätt till efterlevan-
deskydd. Med ett arvsberättigat barn jämställs ett barn som har mottagits i
adoptionssyfte.
23 §
Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd beviljas en efter-
levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efter-
levande maka eller make. Ett sådant beslut kan omprövas.
Utbetalningstid för efterlevandeskyddet
24 §
Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den månad då bar-
net fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make eller därmed jämställd betalas
under högst fem år. Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad
då den berättigade avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
25 §
Efterlevandeskyddet lämnas per kalenderår med ett belopp som för
varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.
Beslut i frågor om inkomstgaranti och efterlevandeskydd
26 §
Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till in-
komstgaranti när ledamoten har lämnat riksdagen.
23
SFS 2016:1108
27 §
Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om
1. förlängning av inkomstgaranti enligt 9 §,
2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning enligt 10 §,
3. efterlevandeskydd enligt 22–23 §§, och
4. eftergift enligt 35–36 §§.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av in-
komstgaranti enligt 20 §.
Beslut om förmåner enligt första stycket 1–3 kan inte beviljas för längre tid
tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.
Utbetalning av inkomstgaranti och efterlevandeskydd
28 §
Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd ska betalas ut
ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får
inte ske för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning.
Lämnande av uppgift
29 §
När en ledamot har lämnat riksdagen ska Riksdagsförvaltningen till
Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som nämnden behöver för att
kunna fastställa ledamotens rätt till inkomstgaranti enligt bestämmelserna i
detta kapitel.
Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd över-
lämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat till förvaltningen en-
ligt 4 §.
30 §
Den som ansöker om eller tar emot inkomstgaranti ska på begäran
lämna sådana uppgifter till Riksdagens arvodesnämnd som nämnden behöver
för sin prövning av ett ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel.
31 §
Den som ansöker om utbetalning enligt 28 § ska skriftligen lämna så-
dana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att kunna bedöma
sökandens rätt till utbetalning av inkomstgaranti eller efterlevandeskydd.
Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.
Om begärda uppgifter inte lämnas får Statens tjänstepensionsverk hålla
inne vidare utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt änd-
rade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning
ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens
tjänstepensionsverk.
32 §
Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller förmån ska
på begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna de uppgifter om en namn-
given person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i detta
kapitel.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att
fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite.
33 §
Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om
inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken,
24
SFS 2016:1108
om uppgifterna har betydelse i ett ärende om inkomstgaranti enligt bestäm-
melserna i detta kapitel.
34 §
Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana
uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämk-
ning av inkomstgaranti enligt 20 § 1–3. Detsamma gäller uppgifter som har
betydelse för frågan om inkomstgaranti enligt 37 §.
Återkrav
35 §
Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt belopp ska garan-
titagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller om garantin har
jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället
avräknas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin.
Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga
kraft.
Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis.
Återkrav framställs av Statens tjänstepensionsverk.
36 §
Om inkomstgarantin har betalats ut med ett för högt belopp och
mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att ett krav
på återbetalning har framställts, ska garantitagaren betala ränta enligt 6 § rän-
telagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma ska
gälla om garantin har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta
efterges helt eller delvis.
Bestämmelserna i första stycket gäller också om garantitagaren försummat
att lämna uppgifter som behövs för att kunna bestämma det belopp som ska
betalas tillbaka. I ett sådant fall ska ränta tas ut från den dag då uppgifterna
senast skulle ha lämnats in.
Inkomstgaranti efter jämkningsbeslut
37 §
Om inkomstgaranti har jämkats enligt 20 § får garantitagaren, när nya
förhållanden har inträtt, på nytt ansöka om inkomstgaranti med åberopande av
de nya förhållandena.
Om ett beslut om jämkning enligt första stycket har grundat sig på att
garantitagaren gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto
eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till
beskattning, ska frågan om inkomstgaranti för det år då återförandet skedde
prövas på yrkande av garantitagaren.
13 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd
Tillämpningsområde
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om omställningsstöd och efterlevan-
deskydd.
Omställningsstödet består av
1. stödåtgärder som erbjuds vid avgången från riksdagen, och
2. ekonomiska förmåner under en omställningstid (ekonomiskt omställ-
ningsstöd).
25
SFS 2016:1108
Detta kapitel gäller för de ledamöter som inte omfattas av bestämmelserna i
12 kapitlet.
Syfte
2 §
Syftet med omställningsstödet är att underlätta för den som har varit
riksdagsledamot att övergå till förvärvsarbete.
Stödåtgärder för omställning
3 §
När en ledamot som inte har fyllt 65 år lämnar riksdagen ska Riksdags-
förvaltningen erbjuda honom eller henne ett stöd för att kunna övergå till för-
värvsarbete.
4 §
Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på begäran av Riks-
dagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att
övergå till förvärvsarbete.
Ekonomiskt omställningsstöd
5 §
Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till ekonomiskt omställ-
ningsstöd
1. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en samman-
hängande tid om minst ett år,
2. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en samman-
lagd tid om minst två år,
3. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om
minst fyra år, eller
4. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid
om minst åtta år.
Ekonomiskt omställningsstöd uppgår till 85 procent av det arvode som av-
ses i 3 kap. 1 §. Stödet ska betalas från och med den dag då arvodet upphör.
Ekonomiskt omställningsstöd enligt första stycket ska jämställas med in-
komst av anställning enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken.
6 §
När ett stöd enligt 5 § har upphört får ytterligare ekonomiskt omställ-
ningsstöd beviljas för högst ett år i taget om
1. ledamoten under avgångsåret hade fyllt minst 55 år,
2. ledamoten vid avgången hade tillhört riksdagen under en sammanlagd
tid om minst åtta år, och
3. det finns särskilda skäl.
Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska avseende fästas vid
1. om och hur ledamoten har nyttjat de stödåtgärder som avses i 3 § eller
vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit för att söka övergå till för-
värvsarbete, och
2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden.
Stöd enligt första stycket får beviljas om det finns särskilda skäl, även om
förutsättningarna i 1 och 2 inte är uppfyllda. I sådana fall får stödet beviljas i
högst ett år.
26
SFS 2016:1108
Stöd som avses i första och tredje styckena får uppgå till högst 45 procent
av det arvode som avses i 3 kap. 1 §. Stödet ska jämställas med inkomst-
grundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
7 §
Vid beräkning av tider enligt 5 och 6 §§ ska hänsyn inte tas till tid då
ledamoten har fått ålderspension eller sjukpension enligt bestämmelser i
denna lag.
Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen begränsar inte
rätten till förmåner enligt detta kapitel. Detsamma gäller vid sjukfrånvaro.
8 §
Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst till och med måna-
den innan den månad då ledamoten fyller 65 år eller, om ledamoten avlider
dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar.
Stödet ska betalas månadsvis.
9 §
Utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd ska upphöra om ledamoten
återinträder i riksdagen.
När en ledamot åter lämnar riksdagen gäller 5 och 6 §§ i tillämpliga delar.
10 §
Ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 § ska knytas an till det prisbas-
belopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta be-
lopp.
11 §
Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att ekonomiskt
omställningsstöd enligt 5 och 6 §§ inte utgör arbetsinkomst.
Avräkning av annan ersättning eller inkomst
12 §
Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med vad ledamoten får i
form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken
under den tid stödet betalas.
Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med det belopp i svensk valuta
som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i Europa-
parlamentets ledamotsstadga.
Om en ledamot som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt tar emot
övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga
minskas stödet med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten
får i övergångsersättning.
13 §
Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med följande inkomster:
1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbal-
ken,
2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sve-
rige,
3. delpension enligt kollektivavtal,
4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §, och
5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem
som avses i 1–4.
Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt denna para-
graf som per år överstiger ett prisbasbelopp.
27
SFS 2016:1108
14 §
Om den som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt även tar emot
avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig chefsanställning
eller kommunalt förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas
med hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det behövs med
hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens
tjänstepensionsverk ska efter samråd med berörda utbetalare besluta om en
sådan justering.
15 §
Föreligger inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd under ett helt
kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till stödet
föreligger medräknas vid minskningen.
Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som det ekonomiska
omställningsstödet betalas.
Jämkning av ekonomiskt omställningsstöd
16 §
Om det är skäligt får ett ekonomiskt omställningsstöd dras in helt eller
delvis (jämkning) om stödmottagaren
1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skä-
lig ersättning för detta arbete,
2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats
på grund av avdrag för
– avsättning till periodiseringsfond,
– avsättning till upphovsmannakonto,
– avsättning till expansionsfond,
– eget pensionssparande,
– underskott av annan verksamhetsgren,
3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbets-
inkomster, eller
4. har dömts för brott som har medfört att stödmottagaren har skilts från
uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för brott av sådan allvarlig art
att det framstår som sannolikt att stödmottagaren skulle ha skilts från uppdra-
get som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen.
Utöver vad som följer av första stycket får ekonomiskt omställningsstöd
enligt 5 § och som gäller i mer än ett år jämkas om stödmottagaren inte har
vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedöm-
ningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot
stödet har tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §.
17 §
Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något annat beslu-
tas.
Rätt till efterlevandeskydd
18 §
Ett arvsberättigat barn, som inte har fyllt 20 år, till den som vid sin död
var berättigad till ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § första stycket 4 har
rätt till efterlevandeskydd. Med arvsberättigat barn ska jämställas barn som
har mottagits i adoptionssyfte.
28
SFS 2016:1108
19 §
Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd beviljas en efter-
levande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efter-
levande maka eller make. Ett sådant beslut kan omprövas.
Utbetalningstid för efterlevandeskyddet
20 §
Efterlevandeskydd betalas under högst två år.
Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade
avlider.
Efterlevandeskyddets storlek
21 §
Efterlevandeskyddet betalas per kalenderår med ett belopp som för
varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.
Beslut i frågor om ekonomiskt omställningsstöd och efterlevandeskydd
22 §
Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till ekono-
miskt omställningsstöd enligt 5 § när ledamoten har lämnat riksdagen.
23 §
Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om
1. förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 §,
2. efterlevandeskydd enligt 18–19 §§, och
3. eftergift enligt 31–32 §§.
Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av ekono-
miskt omställningsstöd enligt 15 §.
Beslut om förmåner enligt första stycket 1 och 2 kan inte beviljas för längre
tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.
Utbetalning av ekonomiskt omställningsskydd och efterlevandeskydd
24 §
Den som vill att ekonomiskt omställningsstöd eller efterlevandeskydd
ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk.
Utbetalning får inte ske för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan
om utbetalning.
Uppgiftslämnande
25 §
När en ledamot har lämnat riksdagen ska Riksdagsförvaltningen till
Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som nämnden behöver för att
kunna fastställa ledamotens rätt till stöd enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd över-
lämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat till förvaltningen en-
ligt 4 §.
26 §
Den som ansöker om eller tar emot ekonomiskt omställningsstöd ska
på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter som nämnden
behöver för sin prövning av ett ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel.
29
SFS 2016:1108
27 §
Den som har ansökt om utbetalning enligt 24 § ska skriftligen lämna
sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att bedöma
sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete.
Om den som har ansökt om utbetalning inte lämnar begärda uppgifter, får
Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar.
Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd får
väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till
utbetalning, ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta
till Statens tjänstepensionsverk.
28 §
Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller stöd ska på
begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna sådana uppgifter om en namn-
given person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen
av bestämmelserna i detta kapitel.
Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att
fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite.
29 §
Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana
uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämk-
ning av ekonomiskt omställningsstöd enligt 16 § första stycket 1–3. Det-
samma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om ekonomiskt omställ-
ningsstöd enligt 33 §.
30 §
Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om
inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken,
om uppgifterna har betydelse i ett ärende om ekonomiskt omställningsstöd
enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Återkrav
31 §
Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt be-
lopp ska stödmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller
om stödet har jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är
lämpligt, i stället avräknas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt om-
ställningsstöd.
Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga
kraft.
Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis.
Krav på återbetalning framställs av Statens pensionsverk.
32 §
Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt be-
lopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det
att krav på återbetalning har framställts, ska stödmottagaren betala ränta en-
ligt 6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Det-
samma gäller om stödet har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet på
ränta efterges helt eller delvis.
Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om stödmottagaren har för-
summat att lämna de uppgifter som behövs för bestämmande av det belopp
som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska ränta tas ut från den dag då upp-
gifterna senast skulle ha lämnats in.
30
SFS 2016:1108
Ansökan om ekonomiskt omställningsstöd efter jämkningsbeslut
33 §
Om ett ekonomiskt omställningsstöd har jämkats enligt 16 §, får stöd-
mottagaren när nya förhållanden har inträtt på nytt ansöka om ekonomiskt
omställningsstöd.
Om ett beslut som har fattats med tillämpning av 16 § har grundats på att
stödmottagaren har gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmanna-
konto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis har återförts
till beskattning, ska frågan om stöd för det år då återförandet skedde prövas på
yrkande av stödmottagaren.
14 kap. Försäkring, företagshälsovård och rehabilitering
Försäkring
1 §
Riksdagsförvaltningen ske se till att en ledamot är grupplivförsäkrad,
tjänstereseförsäkrad och arbetsskadeförsäkrad. Förvaltningen svarar för kost-
naden för försäkringarna.
Företagshälsovård
2 §
En ledamot har rätt till företagshälsovård i den omfattning som Riks-
dagsförvaltningen bestämmer.
Ersättning för rehabilitering
3 §
Om det finns särskilda skäl kan en riksdagsledamot efter prövning av
Riksdagsförvaltningen få ersättning för kostnader för insatser i rehabilite-
ringssyfte.
15 kap. Överklagande
Beslut av Riksdagsförvaltningen
1 §
Beslut av Riksdagsförvaltningen i ärenden om stödåtgärder för omställ-
ning och om tillhandahållande av barnverksamhet får inte överklagas.
Övriga beslut av Riksdagsförvaltningen enligt denna lag får överklagas hos
Riksdagens överklagandenämnd.
Beslut av Riksdagens arvodesnämnd
2 §
Beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 12 eller 13 kap. får överkla-
gas hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten
krävs prövningstillstånd.
Ett beslut enligt 3 kap. 1 § får inte överklagas.
Beslut av Statens tjänstepensionsverk
3 §
Beslut av Statens tjänstepensionsverk enligt denna lag får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Vid överklagande till kammarrätten krävs
prövningstillstånd.
31
SFS 2016:1108
Allmänna bestämmelser om överklagande
4 §
Ett beslut överklagas skriftligt. Klaganden ska i överklagandet ange vil-
ket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han eller hon vill ha.
Överklagandet ska lämnas in till den myndighet som har meddelat beslutet.
Det ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del
av beslutet.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 då lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska upphöra att gälla.
2. Övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska vill-
kor för riksdagens ledamöter och ändringar i den lagen ska fortfarande gälla.
På regeringens vägnar
STEFAN LÖFVEN
MORGAN JOHANSSON
(Justitiedepartementet)
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2016
