SFS 2016:1131 Förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13);

utfärdad den 17 november 2016.

Regeringen föreskriver att 2 kap. 19, 27 och 31 §§ miljötillsynsförordningen

(2011:13) ska ha följande lydelse.

2 kap.

19 §

1

I 20–35 §§ fördelas ansvaret för tillsynen i fråga om

1. miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken,
2. föroreningsskador och miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken,
3. vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken,
4. jordbruk och andra verksamheter enligt 12 kap. 10 § miljöbalken,
5. kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap.

miljöbalken samt utrustning avsedd för hantering av växtskyddsmedel,

6. avfall enligt 15 kap. miljöbalken,
7. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 av den

31 mars 2004 om tvätt- och rengöringsmedel,

8. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den

29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direk-
tiv 79/117/EEG,

9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den

16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning
(EG) nr 842/2006,

10. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den

14 juni 2006 om transport av avfall,

11. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den

18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begräns-
ning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet,
ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG)
nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direk-
tiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/
105/EG och 2000/21/EG,

12. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den

16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen
och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och
1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006,

1 Senaste lydelse 2016:808.

SFS 2016:1131

Utkom från trycket
den 6 december 2016

2

SFS 2016:1131

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016

13. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den

16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet,

14. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den

21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om
upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG,

15. förordning (EG) nr 1223/2009,
16. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den

22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocid-
produkter,

17. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den

4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier, och

18. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den

20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning
(EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG.

27 §

2

Transportstyrelsen har ansvar för tillsynen i fråga om

1. användningen av marina bränslen i fartyg enligt svavelförordningen

(2014:509),

2. utrustning i fartyg som innehåller kontrollerade ämnen enligt förordning

(EU) nr 517/2014 eller förordning (EG) nr 1005/2009, och

3. de skyldigheter i fråga om fartyg som följer av artiklarna 4–12 i förord-

ning (EU) nr 1257/2013.

31 §

3

Den kommunala nämnden har, utöver det som följer av 26 kap. 3 §

tredje stycket miljöbalken, ansvar för tillsynen i fråga om

1. tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken,

som inte särskilt anges i miljöprövningsförordningen (2013:251) eller bilagan
till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

2. vattentäkter som omfattas av tillståndsplikt som kommunen har före-

skrivit enligt 9 kap. 10 § miljöbalken,

3. föroreningsskador som inte omfattas av länsstyrelsens ansvar enligt 29 §

första stycket 3,

4. andra miljöskador enligt 10 kap. 1 § miljöbalken, om skadorna har orsa-

kats av en verksamhet eller åtgärd som den kommunala nämnden har tillsyns-
ansvaret för,

5. hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i

andra verksamheter än miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken,
utom den tillsyn som Kemikalieinspektionen utövar över primärleverantörers
utsläppande på marknaden enligt 21 § första stycket, och

6. utrustning i motorfordon, flyg och tåg som innehåller kontrollerade

ämnen enligt förordning (EU) nr 517/2014 eller förordning (EG) nr 1005/2009.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.

På regeringens vägnar

KAROLINA SKOG

Egon Abresparr
(Miljö- och energidepartementet)

2 Senaste lydelse 2015:22.

3 Senaste lydelse 2014:430.