SFS 2016:1141 Förordning om ändring i förordningen (2012:566) om överlämnande till Sverige enligt en nordisk arresteringsorder

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (2012:566) om
överlämnande till Sverige enligt en nordisk
arresteringsorder;

utfärdad den 1 december 2016.

Regeringen föreskriver att 2–4, 7–9, 10 a–12, 14 och 17 §§ förordningen

(2012:566) om överlämnande till Sverige enligt en nordisk arresteringsorder
ska ha följande lydelse.

2 §

De termer och uttryck som används i denna förordning har samma bety-

delse som i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nord-
isk arresteringsorder.

I Sverige utfärdas en nordisk arresteringsorder av åklagare. Riksåklagaren

bestämmer vilka åklagare som är behöriga att utfärda en sådan order.

3 §

1

En nordisk arresteringsorder för lagföring får utfärdas för brott för vil-

ket den eftersökte är anhållen eller häktad på sannolika skäl misstänkt för
brottet och för vilket det är föreskrivet fängelse. Om den nordiska arreste-
ringsordern avser flera brott, är det tillräckligt att det finns ett anhållnings-
eller häktningsbeslut för ett av brotten.

En nordisk arresteringsorder som utfärdas för brott som avses i första

stycket får uppta också andra brott som den eftersökte misstänks för (access-
oriskt överlämnande).

4 §

2

En nordisk arresteringsorder för verkställighet av en frihetsberövande

påföljd i Sverige utfärdas på begäran av

– Kriminalvården för verkställighet av fängelse,
– Socialstyrelsen för verkställighet av rättspsykiatrisk vård, och
– Statens institutionsstyrelse för verkställighet av sluten ungdomsvård.
En nordisk arresteringsorder som utfärdas för en dom som avses i första

stycket får uppta också andra domar som fått laga kraft och som gäller den
eftersökte (accessoriskt överlämnande).

7 §

3

Om det är känt i vilken annan nordisk stat den eftersökte uppehåller sig,

får den nordiska arresteringsordern sändas direkt till den verkställande myn-
digheten i den staten. En kopia av arresteringsordern ska sändas till Polismyn-
digheten.

1 Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

2 Senaste lydelse 2014:1188.

3 Senaste lydelse 2014:1188.

SFS 2016:1141

Utkom från trycket
den 9 december 2016

2

SFS 2016:1141

Om det inte är känt var den eftersökte uppehåller sig, får Polismyndig-

heten, på uppmaning av åklagaren, begära att en efterlysning registreras enligt
ett eller flera av de nordiska staternas nationella efterlysningsförfaranden.

En nordisk arresteringsorder får registreras i Schengens informations-

system (SIS) eller i ett annat system för eftersökning av personer som är miss-
tänkta för brott. Registreringen ska utföras av Polismyndigheten, som också
ska förvara den nordiska arresteringsordern.

8 §

4

När det inte längre finns skäl att begära den eftersökte överlämnad, ska

den nordiska arresteringsordern återkallas. Den verkställande myndigheten i
den andra nordiska staten och Polismyndigheten ska omedelbart underrättas
om återkallelsen.

9 §

5

När åklagaren får information om att den eftersökte har anträffats, ska

åklagaren omedelbart vidarebefordra informationen till Polismyndigheten,
om inte Polismyndigheten redan har fått informationen.

Om en annan myndighet än Åklagarmyndigheten får information om att

den eftersökte har anträffats, ska den myndigheten omedelbart vidarebefordra
informationen till åklagaren.

10 a §

6

Om den verkställande myndigheten i den andra staten informerar

åklagaren om att den eftersökte vill utse en försvarare eller ett biträde i
Sverige, ska åklagaren så snart som möjligt ge den eftersökte information som
underlättar för honom eller henne att utse en försvarare eller ett biträde. Om
den eftersökte har en offentlig försvarare förordnad i Sverige, ska åklagaren
informera den eftersökte om det.

11 §

Åklagaren prövar frågor om garantier som den verkställande myndig-

heten kräver för överlämnande. Vid överlämnande för lagföring prövar dock
riksåklagaren frågor om garantier som hänför sig till villkor om återförande
av den eftersökte.

12 §

7

Åklagaren ansvarar för att den eftersökte förs till Sverige när den

andra nordiska staten har beslutat om överlämnande hit. Åklagaren ska, om
inte annat har överenskommits, se till att den eftersökte inom den utsatta tiden
hämtas till Sverige. Om det behövs får åklagaren begära hjälp av Polismyn-
digheten.

14 §

8

Om en begäran om överlämnande till Sverige enligt en nordisk arres-

teringsorder för verkställighet av en frihetsberövande påföljd har avslagits på
den grunden att den andra nordiska staten övertar verkställigheten av påfölj-
den, ska den myndighet som avses i 13 § andra stycket se till att verkställig-
heten överförs till den andra staten. Åklagaren ska underrätta den myndig-
heten så snart åklagaren har informerats om den andra statens avslag.

17 §

En begäran om tillstånd som avses i 16 § ska utformas enligt 6 §.

4 Senaste lydelse 2014:1188.

5 Senaste lydelse 2014:1188.

6 Senaste lydelse 2016:936.

7 Senaste lydelse 2014:1188.

8 Senaste lydelse 2014:1188.

3

SFS 2016:1141

Vid handläggningen ska följande bestämmelser i denna förordning tilläm-

pas:

– 2 § andra stycket om behörig åklagare,
– 8 § om återkallelse,
– 11 § om garantier, och
– 13 och 14 §§ om överförande av straffverkställighet.

1. Denna förordning träder i kraft den 19 december 2016.
2. Polismyndigheten ska fram till och med den 30 april 2017 bistå åklaga-

ren vid utfärdandet av en nordisk arresteringsorder enligt 4 §.

På regeringens vägnar

ANDERS YGEMAN

Ulf Wallentheim
(Justitiedepartementet)

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016