SFS 2016:247 Förordning om ändring i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (1996:381) med
tingsrättsinstruktion;

utfärdad den 10 mars 2016.

Regeringen föreskriver att 16, 18 och 22 §§ förordningen (1996:381) med

tingsrättsinstruktion ska ha följande lydelse.

16 §

1

Lagmannen får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfaren-

het och som är anställd vid tingsrätten eller vid en förvaltningsrätt eller en
hyresnämnd på samma ort som tingsrätten att vidta åtgärder för beredningen
av mål och ärenden samt åtgärder som rätten är skyldig att utföra efter målets
eller ärendets avgörande. För sådana åtgärder ansvarar den förordnade.

Ett förordnande får dock inte avse uppgiften att
1. leda sammanträden,
2. besluta om att utfärda stämning i tvistemål där förlikning om saken är til-

låten eller i mål om enskilt åtal,

3. besluta i frågor om ställande av säkerhet för rättegångskostnader,
4. besluta i frågor om inhibition,
5. besluta i frågor om intervention,
6. meddela interimistiska beslut,
7. besluta om inhämtande av annan personutredning i brottmål än sådan

som avses i 1 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål,
m.m., 5 kap. 9 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåfölj-
der samt 11 och 28 §§ lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,

8. besluta om avvisning av bevisning eller av begäran om inhämtande av

utredning,

9. besluta om förordnande av medlare eller sakkunnig när parterna inte är

ense om att ett sådant förordnande ska ges,

10. besluta om föreläggande enligt 42 kap. 15 § eller om att ge ett medde-

lande enligt 42 kap. 15 a § rättegångsbalken,

11. besluta i fråga om hämtning,
12. besluta i fråga om undersökning enligt 3 kap. 4 § lagen (2010:921) om

mark- och miljödomstolar,

13. besluta i frågor om rättegångshinder eller jäv,
14. besluta i frågor enligt 49 kap. 4 § rättegångsbalken om ett överklagande

ska få ske särskilt eller inte,

1 Senaste lydelse 2010:990.

SFS 2016:247

Utkom från trycket
den 22 mars 2016

2

SFS 2016:247

15. meddela sådana beslut som går att överklaga särskilt på annan grund än

enligt 49 kap. 7 § rättegångsbalken, eller

16. vidta andra åtgärder som innefattar frågor som är svåra, av annan orsak

kräver särskild erfarenhet eller i övrigt är av sådant slag att de bör förbehållas
domare.

Begränsningen i andra stycket 2 gäller inte en tingsnotarie eller en notarie-

meriterad beredningsjurist. Begränsningen i andra stycket 15 gäller inte beslut
om förordnande av försvarare eller beslut i fråga om ersättning eller förskott
av allmänna medel till någon som har medverkat i målet eller ärendet. Be-
gränsningen i andra stycket 15 gäller inte en tingsnotarie eller en notariemeri-
terad beredningsjurist i fråga om beslut att bevilja en ansökan om rättshjälp
eller, i uppenbara fall, avslå en sådan ansökan.

Uppkommer en fråga av sådant slag som avses i andra stycket 16, ska den

som förordnats genast anmäla frågan för den som ansvarar för målet eller
ärendet.

18 §

2

Utöver vad som gäller enligt 17 § får lagmannen förordna en tings-

notarie eller en notariemeriterad beredningsjurist som har tillräcklig kunskap
och erfarenhet att på eget ansvar

1. handlägga mål om brott för vilket inte är föreskrivet svårare straff än

böter eller fängelse i högst sex månader, om det inte finns anledning att döma
till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot,

2. besluta om avskrivning av brottmål när förundersökningen eller åtalet

har lagts ned,

3. meddela frikännande dom enligt 20 kap. 9 § andra stycket rättegångsbal-

ken,

4. handlägga sådana mål om äktenskapsskillnad och därmed sammanhäng-

ande frågor samt sådana mål rörande vårdnad om barn, barns boende och um-
gänge med barn som har inletts genom gemensam ansökan, dock inte sådana
mål som har blivit tvistiga sedan ansökan gavs in,

5. handlägga konkursärenden enligt konkurslagen (1987:672),
6. handlägga ärenden enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
7. handlägga andra ärenden än sådana som avses i 6 enligt lagen

(1996:242) om domstolsärenden om ärendena kan avgöras av en lagfaren do-
mare och inte är tvistiga,

8. handlägga mål enligt 1 kap. 3 d § första stycket rättegångsbalken
a) om målet avser kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift

vid olovlig parkering, trafikförsäkringsavgift enligt trafikskadelagen
(1975:1410) eller överlåtet krav avseende trafikförsäkringspremie och själv-
risk, eller

b) om, vid delegation till en tingsnotarie, värdet av vad som yrkas uppen-

bart inte överstiger en tiondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken och, vid delegation till en notariemeriterad bered-
ningsjurist, värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger en fjärdedel av
samma belopp,

9. handlägga mål där förlikning om saken är tillåten vid förberedelse och

vid huvudförhandling enligt 42 kap. 20 § andra stycket rättegångsbalken,

10. handlägga ärenden om bevisupptagning enligt 41 kap. rättegångsbal-

ken,

2 Senaste lydelse 2010:1695.

3

SFS 2016:247

11. handlägga mål enligt 14 kap. 12 § äktenskapsbalken första meningen,
12. avgöra mål enligt 42 kap. 18 § rättegångsbalken första stycket 1 genom

avskrivning samt 2–4, och

13. besluta om avvisning av tvistemål när ansökningsavgift eller tilläggsav-

gift inte har betalats.

Förordnanden enligt första stycket 5 får inte avse konkurser där beslut om

bevakning har meddelats. Ett sådant förordnande får inte heller avse frågor
om häktning, utdelning eller, om konkursen avslutats med utdelning, förvalta-
res arvodesanspråk.

Förordnanden enligt första stycket medför inte behörighet att ompröva be-

slut enligt 34 § lagen om domstolsärenden. Förordnanden får inte avse mål
eller ärenden som är omfattande eller svåra eller som av någon annan orsak
kräver särskild erfarenhet.

När en tingsnotarie eller en notariemeriterad beredningsjurist handlägger

brottmål vid huvudförhandling ska nämndemän alltid delta i avgörandet.

22 §

3

När tingsrätten är domför med tre lagfarna domare gäller följande.

Ordföranden ska vara ordinarie domare i tingsrätten eller av regeringen för

viss tid anställd lagman eller chefsrådman i tingsrätten. Om det behövs får
hovrätten förordna en ordinarie domare i hovrätten eller i en annan tingsrätt
att tjänstgöra som ordförande.

Minst en ytterligare ledamot ska antingen
1. vara eller ha varit ordinarie domare,
2. vara eller ha varit av regeringen för viss tid anställd lagman eller råd-

man,

3. vara hyresråd,
4. vara hovrättsassessor eller kammarrättsassessor, eller
5. ha tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt eller kammarrätt minst

ett år och bedömts vara lämplig att anställas som assessor.

En tingsfiskal får delta i rätten, om det inte är fråga om handläggning av så-

dana mål och ärenden som kräver särskild erfarenhet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.

På regeringens vägnar

PETER HULTQVIST

Per Lennerbrant
(Justitiedepartementet)

3 Senaste lydelse 2005:1099. Ändringen innebär bl.a. att femte stycket tas bort.

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016