SFS 2016:368 Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)

160368.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i fastighetstaxeringsförordningen
(1993:1199);

utfärdad den 14 april 2016.

Regeringen förskriver i fråga om fastighetstaxeringsförordningen

(1993:1199)

1

dels att 3 kap. 5 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 4 a, 7 b, 10, 11, 17 och 19–23 §§, rubriken till 1 kap. 19 §

och bilagorna 1 a, 3, 4 och 5 a–5 c ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 23 a och 23 b §§, en ny bi-

laga, bilaga 5 d, och närmast före 1 kap. 23 a § en ny rubrik av följande ly-
delse.

1 kap.

4 a §

2

För storlekskorrektion för storleksinverkan och särskilda värdeförhål-

landen på lantbruksenhet ska det upprättas två tabeller för storlekskorrektion
(storlekskorrektionstabell 1 och 2).

En storlekskorrektion ska göras med utgångspunkt från en lantbruksenhets

sammanlagda riktvärde med undantag för riktvärde för småhus och tomtmark
för sådan byggnad.

I bilaga 12 anges hur tabellerna för storlekskorrektion ska utformas och in-

delas i klasser för ett sådant beräknat riktvärde.

7 b §

3

För småhus ingående i lantbruksenhet ska det upprättas och tillämpas

en tabell för värdeinverkan av värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden
och värdeordning (FV-tabell L). Denna ska ha samma utformning och klass-
indelning som FV-tabell S med undantag för att omräkningsfaktorn för fastig-
hetsrättsliga förhållanden för värderingsenheter utanför grupphusområde för
var och en av klasserna får delas upp på tre intervall för S-nivåfaktorer, näm-
ligen 1,50–4,00, 4,20–7,75 och 8,00–40,00. Det som sägs i 6 § andra och
tredje styckena om värdena i SV-tabellen är tillämpligt för småhus på lant-
bruksenhet när omräkningsfaktorn enligt FV-tabell L bestämts till 1,0 för
normhuset.

I bilaga 1 a anges hur FV-tabell L ska utformas, hur S-nivåfaktorn ska in-

delas i intervall och hur värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden och
värdeordning ska klassindelas.

1 Senaste lydelse 3 kap. 5 § 2003:963.

2 Senaste lydelse 1997:452.

3 Senaste lydelse 2013:242.

SFS 2016:368

Utkom från trycket
den 3 maj 2016

background image

2

SFS 2016:368

10 §

4

Värdefaktorn byggnadskategori ska indelas i klasser på följande sätt

och de tabeller som enligt 11 § ska tillämpas för klasserna betecknas enligt
följande:

11 §

5

För ekonomibyggnader ska det upprättas 54 relationstabeller (E-tabel-

ler). För samtliga byggnadskategorier, utom byggnadskategori 60, ska det fin-
nas tre E-tabeller, en med G betecknad tabell för glesbygdsförhållanden, en
med M betecknad tabell för normalförhållanden och en med T betecknad
tabell för tätortsinfluerade områden. E-tabellerna ska ange det relativa värdet
av en värderingsenhet vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna

4 Senaste lydelse 2004:281.

Klass

Benämning

Tabell

11

Djurstall, logar, lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder, lagerhus för potatis,
trädgårdsprodukter, foder eller andra
förnödenheter och liknande byggnader
med värdeår före 1980.

E11G, E11M, E11T

21

Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980–.

E21G, E21M, E21T

22

Djurstall för slakt- och ungnöt, värdeår
1980–.

E22G, E22M, E22T

23

Djurstall för grisar, värdeår 1980–.

E23G, E23M, E23T

24

Djurstall för värphöns, värdeår 1980–.

E24G, E24M, E24T

25

Djurstall för får, getter och strutsar,
värdeår 1980–.

E25G, E25M, E25T

26

Djurstall för hästar, värdeår 1980–.

E26G, E26M, E26T

27

Djurstall för mink, räv och liknande,
värdeår 1980–.

E27G, E27M, E27T

28

Djurstall för slaktkycklingar och
kalkoner, värdeår 1980–.

E28G, E28M, E28T

31

Loge, lada och liknande, värdeår
1980–.

E31G, E31M, E31T

32

Maskinhall, gårdsverkstad och
liknande, värdeår 1980–.

E32G, E32M, E32T

33

Gårdslager för potatis, trädgårds-
produkter, foder eller andra
förnödenheter och liknande,
värdeår 1980–.

E33G, E33M, E33T

34

Ridhus

E34G, E34M, E34T

42

Spannmålslager

E42G, E42M, E42T

44

Ensilagesilo

E44G, E44M, E44T

51

Växthus, typ friliggande

E51G, E51M, E51T

52

Växthus, typ blockhus

E52G, E52M, E52T

53

Enklare växthus

E53G, E53M, E53T

60

Övriga ekonomibyggnader

5 Senaste lydelse 2010:337.

background image

3

SFS 2016:368

storlek, ålder och beskaffenhet. Normenheten för ekonomibyggnader ska avse
ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1995–2004, har en normal
beskaffenhet och har en storlek av 1100–1299 kvadratmeter. De relativa vär-
dena i E-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken en sådan ekono-
mibyggnad har ett värde av 1 000 kronor.

Det ska finnas 53 värdenivåer för ekonomibyggnader. De erhålls genom att

värdena i E-tabellerna multipliceras med E-nivåfaktorer. De ska vara 100,
150, 200, 250, 300, 350, 400, 450, 500, 550, 600, 650, 700, 750, 800, 850,
900, 950, 1 000, 1 100, 1 200, 1 300, 1 400, 1 500, 1 600, 1 700, 1 800, 1 900,
2 000, 2 100, 2 200, 2 300, 2 400, 2 500, 2 600, 2 700, 2 800, 2 900, 3 000,
3 200, 3 400, 3 600, 3 800, 4 000, 4 200, 4 400, 4 600, 4 800, 5 000, 5 250,
5 500, 5 750 och 6 000.

I bilaga 3 anges hur E-tabellerna ska utformas och hur värdefaktorerna

storlek, ålder och beskaffenhet ska klassindelas.

17 §

6

För åkermark och betesmark ska det upprättas åtta relationstabeller

(J-tabeller). J-tabellerna (tabell J1–J8) ska utvisa relativa hektarvärden av
åkermark vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna beskaffenhet
och dränering och av betesmark vid olika beskaffenhet. De relativa värdena i
J-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar åkermark en-
ligt 13 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000
kronor.

Det ska finnas 84 skilda värdenivåer för åker- och betesmark. De erhålls

genom att relativvärdena i en J-tabell multipliceras med J-nivåfaktorer. Dessa
ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5, 4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5,
9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0,
22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0, 28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0,
42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 55,0, 60,0, 65,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0,
100,0, 110,0, 120,0, 130,0, 140,0, 150,0, 160,0, 170,0, 180,0, 190,0, 200,0,
210,0, 220,0, 230,0, 240,0, 250,0, 260,0, 270,0, 280,0, 290,0, 300,0, 310,0,
320,0, 330,0, 340,0, och 350,0.

Tabell J1 ska användas då värdenivån bestäms av J-nivåfaktorerna 1,0–

10,0, tabell J2 då värdenivån bestäms av faktorerna 11,0–30,0, tabell J3 då
värdenivån bestäms av faktorerna 32,0–50,0, tabell J4 då värdenivån bestäms
av faktorerna 55,0–75,0, tabell J5 då värdenivån bestäms av faktorerna 80,0–
100,0, tabell J6 då värdenivån bestäms av faktorerna 110,0–150,0, tabell J7 då
värdenivån bestäms av faktorerna 160,0–250,0 och J8 då värdenivån bestäms
av faktorerna 260,0–350,0.

I bilaga 4 anges hur J-tabeller ska utformas och hur värdefaktorerna beskaf-

fenhet och dränering ska klassindelas.

Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner

19 §

7

För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande

mindre än 30 hektar ska det upprättas en relationstabell (skogstabell M).
Skogstabell M ska ange relativa hektarvärden av produktiv skogsmark utan
avverkningsrestriktioner belägen i olika delar av landet och vid skilda förhål-
landen beträffande värdefaktorn virkesförråd. De relativa värdena i skogs-

6 Senaste lydelse 2010:337.

7 Senaste lydelse 2010:337.

background image

4

SFS 2016:368

tabell M ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig
produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastig-
hetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Med genom-
snittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner ska avses produk-
tiv skogsmark med bonitetsklass C. Den genomsnittliga produktiva skogs-
markens virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd i olika regioner ska
antas uppgå till följande belopp.

Det ska finnas 63 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverk-

ningsrestriktioner. De erhålls genom att relativvärdena i skogstabell M mul-
tipliceras med skogsnivåfaktorer. Dessa ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5,
4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0,
14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0, 22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0,
28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0, 42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 52,0,
55,0, 57,0, 60,0, 62,0, 65,0, 67,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0 och 100,0.

Skogstabell M ska upprättas enligt regionindelningen. I bilaga 5 a anges

hur omfattningen av region 1 och 2 ska beskrivas och hur virkesförråd ska
klassindelas.

20 §

8

Riktvärde för en värderingsenhet produktiv skogsmark utan avverk-

ningsrestriktioner omfattande mindre än 30 hektar bestäms och redovisas
enligt följande formel.

R = N x F

m x A

där R = riktvärdet,
N = skogsnivåfaktorn för värdeområdet,
F

m = relativa hektarvärdet enligt skogstabell M vid tillämplig

virkesförrådsklass och värdeområdets belägenhet, och
A = arealen i hektar av värderingsenheten.

Region

Virkesförråd
skogskubikmeter per hektar

Barrträd

Lövträd

1

Del av Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län

74

13

2

Del av Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län samt Gotlands län

97

20

3

Dalarnas, Gävleborgs och
Västernorrlands län

112

20

4

Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Värmlands, Örebro,
Västmanlands och Västra Götalands län

133

32

5

Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län

141

30

6

Blekinge, Skåne och Hallands län

118

75

8 Senaste lydelse 2010:337.

background image

5

SFS 2016:368

21 §

9

För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande

minst 30 hektar ska det upprättas en tabell (skogstabell S) över beräknings-
konstanter för var och en av de i 19 § angivna sex regionerna. Skogstabell S
ska utvisa de konstanter som inom varje region behövs för att beräkna relativa
hektarvärden vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn bonitet. De tre
konstanterna är värdet per hektar kalmark och värdena av barrträd respektive
lövträd i kronor per skogskubikmeter. Konstanterna ska bestämmas med ut-
gångspunkt i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig produktiv
skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Vad som menas med
genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner anges i
19 §.

Det ska finnas 63 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverk-

ningsrestriktioner. De erhålls genom att de relativvärden som beräknats med
ledning av skogstabell S multipliceras med de skogsnivåfaktorer som anges i
19 §.

I bilaga 5 b anges hur skogstabell S ska utformas och hur värdefaktorn

bonitet ska klassindelas.

22 §

10

Det relativa hektarvärdet för produktiv skogsmark utan avverknings-

restriktioner omfattande minst 30 hektar (F

s) beräknas enligt följande formel.

F

s = k1 + (k2 x VB) + (k3 x VL)

där k

1 = värdet i kronor per hektar av kalmark,

k

2 = värdet av barrträd i kronor per skogskubikmeter,

k

3 = värdet av lövträd i kronor per skogskubikmeter,

V

B = virkesförråd barrträd i skogskubikmeter per hektar, och

V

L = virkesförråd lövträd i skogskubikmeter per hektar.

23 §

11

Riktvärdet för en värderingsenhet produktiv skogsmark utan avverk-

ningsrestriktioner omfattande minst 30 hektar bestäms och redovisas enligt
följande formel.

R = [N x F

m x 29] + [N x Fs x (A – 29)]

där R = riktvärdet,
N = skogsnivåfaktorn för värdeområdet,
F

m = relativa hektarvärdet enligt skogstabell M vid tillämplig

virkesförrådsklass och värdeområdets belägenhet,
F

s = relativa hektarvärdet beräknat enligt skogstabell S vid tillämpligt virkes-

förråd barrträd och virkesförråd lövträd, och
A = arealen i hektar av värderingsenheten.

9 Senaste lydelse 2010:337.

10 Senaste lydelse 2010:337.

11 Senaste lydelse 2010:337.

background image

6

SFS 2016:368

Produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner

23 a §

För produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner ska det upp-

rättas en tabell över värdet per hektar (SK-R-tabell). Den första kolumnen i
tabellen avser Gotlands, Värmlands, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, den andra
kolumnen avser Uppsala, Södermanlands, Kalmar och Västra Götalands län
och den tredje kolumnen avser övriga län. SK-R-tabellen ska utvisa värdet i
kronor per hektar av produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner vid
de olika skogsnivåfaktorer som anges i 19 §.

I bilaga 5 d anges hur tabellen ska utformas och hur skogsnivåfaktorerna

ska anges.

23 b §

Riktvärdet för en värderingsenhet produktiv skogsmark med avverk-

ningsrestriktioner bestäms och redovisas enligt följande formel.

R = A x P

där R = riktvärdet,
A = arealen i hektar av värderingsenheten, och
P = värdet per hektar enligt SK-R-tabell vid tillämplig skogsnivåfaktor.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2016.
2. Förordningen tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering

2017.

På regeringens vägnar

PER BOLUND

Erik Sjöstedt
(Finansdepartementet)

background image

7

SFS 2016:368

Bilaga 1 a

12

TABELL FÖR ÅLDERSINVERKAN

SO-tabell L

12 Senaste lydelse 2013:242

Värdeår

ÅLDERSINVERKAN 65

Standardpoäng

0–8

9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59

15–

14

13

12

11

10

09

08

07

05–06

03–04

01–02

99–00

97–98

95–96

92–94

89–91

86–88

83–85

80–82

77–79

74–76

70–73

65–69

60–64

55–59

50–54

45–49

40–44

29–39

background image

8

SFS 2016:368

SO-tabell L

Värdeår

ÅLDERSINVERKAN 70

Standardpoäng

0–8

9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59

15–

14

13

12

11

10

09

08

07

05–06

03–04

01–02

99–00

97–98

95–96

92–94

89–91

86–88

83–85

80–82

77–79

74–76

70–73

65–69

60–64

55–59

50–54

45–49

40–44

29–39

background image

9

SFS 2016:368

SO-tabell L

Värdeår

ÅLDERSINVERKAN 75

Standardpoäng

0–8

9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59

15–

14

13

12

11

10

09

08

07

05–06

03–04

01–02

99–00

97–98

95–96

92–94

89–91

86–88

83–85

80–82

77–79

74–76

70–73

65–69

60–64

55–59

50–54

45–49

40–44

29–39

background image

10

SFS 2016:368

SO-tabell L

Värdeår

ÅLDERSINVERKAN 80

Standardpoäng

0–8

9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59

15–

14

13

12

11

10

09

08

07

05–06

03–04

01–02

99–00

97–98

95–96

92–94

89–91

86–88

83–85

80–82

77–79

74–76

70–73

65–69

60–64

55–59

50–54

45–49

40–44

29–39

background image

11

SFS 2016:368

SO-tabell L

Värdeår

ÅLDERSINVERKAN 85

Standardpoäng

0–8

9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59

15–

14

13

12

11

10

09

08

07

05–06

03–04

01–02

99–00

97–98

95–96

92–94

89–91

86–88

83–85

80–82

77–79

74–76

70–73

65–69

60–64

55–59

50–54

45–49

40–44

29–39

background image

12

SFS 2016:368

SO-tabell L

FV-tabell L

Värdeår

ÅLDERSINVERKAN 90

Standardpoäng

0–8

9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59

15–

14

13

12

11

10

09

08

07

05–06

03–04

01–02

99–00

97–98

95–96

92–94

89–91

86–88

83–85

80–82

77–79

74–76

70–73

65–69

60–64

55–59

50–54

45–49

40–44

29–39

Värde-
ordning

Fastighetsrättsliga förhållanden

Värderingsenhet belägen i
grupphusområde

Övriga värderingsenheter

Klass 1

Klass 2

Klass 1

Klass 2

Klass 3

S-nivåfaktor
1,50–4,00

S-nivåfaktor
4,20–7,75

S-nivåfaktor
8,00–40,00

Klass 1

Klass 2

background image

13

SFS 2016:368

Bilaga 3

13

E-tabeller

E-tabeller E11G, E11M och E11T
Djurstall, lador m.fl. ekonomibyggnader, uppförda före 1980 (byggnadskategori 11)

E-tabeller E21G, E21M och E21T
Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980– (byggnadskategori 21)

13 Senaste lydelse 2010:337.

Storlek
kvm

Beskaffenhetsklass

1

2

3

–149

150–299

300–499

500–699

700–999

1 000–1 499

1 500–1 999

Därutöver per
påbörjat 100-tal

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(200)–299

300–499

500–699

700–899

900–1 099

1 100–1 299

1 300–1 499

1 500–1 699

1 700–1 899

1 900–2 099

Därutöver per
påbörjat 100-tal

background image

14

SFS 2016:368

E-tabeller E22G, E22M och E22T
Djurstall för slakt- och ungnöt, värdeår 1980– (byggnadskategori 22)

E-tabeller E23G, E23M och E23T
Djurstall för grisar, värdeår 1980– (byggnadskategori 23)

E-tabeller E24G, E24M och E24T
Djurstall för värphöns, värdeår 1980– (byggnadskategori 24)

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(200)–299

300–499

500–699

700–899

900–1 099

1 100–1 299

1 300–1 499

Därutöver per
påbörjat 100-tal

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(150)–299

300–499

500–699

700–899

900–1 099

1 100–1 299

1 300–1 499

Därutöver per
påbörjat 100-tal

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(50)–299

300–599

600–899

900–1 099

1 100–1 299

1 300–1 499

1 500–1 699

Därutöver per
påbörjat 200-tal

background image

15

SFS 2016:368

E-tabeller E25G, E25M och E25T
Djurstall för får, getter och strutsar, värdeår 1980– (byggnadskategori 25)

E-tabeller E26G, E26M och E26T
Djurstall för hästar, värdeår 1980– (byggnadskategori 26)

E-tabeller E27G, E27M och E27T
Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1980– (byggnadskategori 27)

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(50)–99

100–149

150–199

200–249

250–299

300–399

400–499

500–599

600–699

Därutöver per
påbörjat 100-tal

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(50)–99

100–149

150–199

200–249

250–299

300–399

400–499

500–599

600–699

Därutöver per
påbörjat 100-tal

Storlek kvm

Relationstal

(50)–99
100–299
300–499
500–699
Därutöver per påbörjat 200-tal

background image

16

SFS 2016:368

E-tabeller E28G, E28M och E28T
Djurstall för slaktkycklingar och kalkoner, värdeår 1980– (byggnadskategori 28)

E-tabeller E31G, E31M och E31T
Loge, lada och liknande, värdeår 1980– (byggnadskategori 31)

E-tabeller E32G, E32M och E32T
Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1980– (byggnadskategori 32)

Storlek
kvm

Värdeår

1980–1994

1995–2004

2005–2014

2015–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(50)–299

300–599

600–899

900–1 099

1 100–1 299

1 300–1 499

1 500–1 699

1 700–1 899

Därutöver per
påbörjat 200-tal

Storlek kvm

Beskaffenhetsklass

1

2

3

(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal

Storlek kvm

Beskaffenhetsklass

1

2

3

(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal

background image

17

SFS 2016:368

E-tabeller E33G, E33M och E33T
Gårdslager för potatis m.m., värdeår 1980– (byggnadskategori 33)

E-tabeller E34G, E34M och E34T
Ridhus (byggnadskategori 34)

E-tabeller E42G, E42M och E42T
Spannmålslager (byggnadskategori 42)

Storlek kvm

Beskaffenhetsklass

1

2

3

(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal

Storlek kvm

Värdeår

–1979

1980–1999

2000–

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

Beskaffenhetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

–699
700–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
1 500–1 699
Därutöver per
påbörjat 200-tal

Storlek kvm

Beskaffenhetsklass

1

2

3

(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal

background image

18

SFS 2016:368

E-tabeller E44G, E44M och E44T
Ensilagesilo (byggnadskategori 44)

E-tabeller E51G, E51M och E51T
Växthus, typ friliggande (byggnadskategori 51)

E-tabeller E52G, E52M och E52T
Växthus, typ blockhus (byggnadskategori 52)

Storlek kvm

Beskaffenhetsklass

1

2

3

(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal

Storlek
kvm

Värdeår

–1979

1980–1989

1990–1999

2000–2009

2010–2014

2015–

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(150)–299

300–399

400–499

500–599

600–699

700–799

800–899

900–999

Därutöver per
påbörjat 100-tal

Storlek
kvm

Värdeår

–1979

1980–1989

1990–1999

2000–2009

2010–2014

2015–

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

Beskaffen-

hetsklass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(150)–299

300–399

400–499

500–599

600–699

700–799

800–899

900–999

Därutöver per
påbörjat 100-tal

background image

19

SFS 2016:368

E-tabeller E53G, E53M och E53T
Enklare växthus (byggnadskategori 53)

Storlek
kvm

Värdeår

–1979

1980–1989

1990–1999

2000–2009

2010–

Beskaffenhets-

klass

Beskaffenhets-

klass

Beskaffenhets-

klass

Beskaffenhets-

klass

Beskaffenhets-

klass

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

1

2

3

(150)–299

300–399

400–499

500–599

600–699

700–799

800–899

900–999

Därutöver per
påbörjat 100-tal

background image

20

SFS 2016:368

Bilaga 4

14

J-tabeller J1-J8

Relativa hektarvärden

J1, J-nivåfaktor: 1,0–10,0

J2, J-nivåfaktor: 11,0–30,0

J3, J-nivåfaktor: 32,0–50,0

J4, J–nivåfaktor: 55,0–75,0

14 Senaste lydelse 1993:1199.

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

background image

21

SFS 2016:368

J5, J-nivåfaktor: 80,0–100,0

J6, J-nivåfaktor: 110,0–150,0

J7, J-nivåfaktor: 160,0–250,0

J8, J-nivåfaktor: 260,0–350,0

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

Åkermark

Värde/hektar

Betesmark

Värde/hektar

Beskaffenhet

Dränering

Beskaffenhet

1

2

3

1

1

2

2

3

3

4

4

5

5

background image

22

SFS 2016:368

Bilaga 5 a

15

Skogstabell M

Relativa hektarvärden för de första 29 hektaren av ett skogsinnehav

15 Senaste lydelse 2010:337.

Värdeområdets
belägenhet

Klass för totalt virkesförråd

1

2

3

4

5

6

7

8

9

I. Del av Z, AC och BD
län*

II: Del av Z, AC och BD
län** samt hela I län

III: W, X och Y län

IV: AB, C, D, E, O, S, T
och U län

V: F, G och H län

VI: K, M och N län

*Område I omfattar
av Jämtlands län i Härjedalens kommun distrikten 319001 Lillhärdal, 319004
Linsell, 319006 Tännäs, 319007 Hede, 319008 Vemdalen och 319009 Ljus-
nedal samt i Bergs kommun distrikten 319010 Storsjö och 322002 Klövsjö,

av Västerbottens län kommunerna 2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele,
2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele och 2481 Lycksele,

av Norrbottens län kommunerna 2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokk-
mokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och 2584 Kiruna.

**Område II omfattar
av Jämtlands län kommunerna 2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom,
2313 Strömsund, 2321 Åre och 2380 Östersund, i Härjedalens kommun di-
strikten 319002 Sveg, 319003 Älvros, 319005 Överhogdal, 318032 Ängersjö
och 318042 Ytterhogdal samt i Bergs kommun distrikten 322001 Rätan,
322003 Berg, 322006 Åsarna, 322009 Myssjö, 322010 Hackås och 322012
Oviken,

av Västerbottens län kommunerna 2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404
Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö, 2460 Vännäs, 2480 Umeå och 2482
Skellefteå,

av Norrbottens län kommunerna 2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertor-
neå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå, 2582 Boden och 2583 Hapar-
anda.

background image

23

SFS 2016:368

Bilaga 5 b

16

Skogstabell S

Beräkningskonstanterna k

1–k3, för beräkning av relativa hektarvärden för skogsarealer

över 29 hektar

16 Senaste lydelse 1997:452.

Värdeområdets
belägenhet

Konstanter

Bonitetsklass

A

B

C

D

E

I. Del av Z, AC och
BD län*

k

1

k

2

k

3

II: Del av Z, AC och
BD län** samt hela I
län

k

1

k

2

k

3

III: W, X och Y län

k

1

k

2

k

3

IV: AB, C, D, E, O,
S, T och U län

k

1

k

2

k

3

V: F, G och H län

k

1

k

2

k

3

VI: K, M och N län

k

1

k

2

k

3

*Område I omfattar
av Jämtlands län i Härjedalens kommun distrikten 319001 Lillhärdal, 319004
Linsell, 319006 Tännäs, 319007 Hede, 319008 Vemdalen och 319009 Ljus-
nedal samt i Bergs kommun distrikten 319010 Storsjö och 322002 Klövsjö,

av Västerbottens län kommunerna 2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele,
2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele och 2481 Lycksele,

av Norrbottens län kommunerna 2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokk-
mokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och 2584 Kiruna.

**Område II omfattar
av Jämtlands län kommunerna 2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom,
2313 Strömsund, 2321 Åre och 2380 Östersund, i Härjedalens kommun di-
strikten 319002 Sveg, 319003 Älvros, 319005 Överhogdal, 318032 Ängersjö
och 318042 Ytterhogdal samt i Bergs kommun distrikten 322001 Rätan,
322003 Berg, 322006 Åsarna, 322009 Myssjö, 322010 Hackås och 322012
Oviken,

av Västerbottens län kommunerna 2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404
Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö, 2460 Vännäs, 2480 Umeå och 2482
Skellefteå,

av Norrbottens län kommunerna 2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertor-
neå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå, 2582 Boden och 2583 Haparanda.

background image

24

SFS 2016:368

Bilaga 5 c

17

SKI-tabell

Värdet per hektar för skogligt impediment

17 Senaste lydelse 2013:242.

Skogsnivåfaktor

Område 1
I, S, U, W, X, Y, Z,
AC och BD län

Område 2
C, D, H och O län

Område 3
AB, E, F, G, K, M, N
och T län

1–2,5
3–3,5
4–5,5
6–10
11–15
16–20
21–25
26–30
32–40
42–

background image

25

SFS 2016:368

Bilaga 5 d

SK-R-tabell

Värdet per hektar för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner

Skogsnivåfaktor

Område 1
I, S, U, W, X, Y, Z,
AC och BD län

Område 2
C, D, H och O län

Område 3
AB, E, F, G, K, M, N
och T län

1–2,5
3–3,5
4–5,5
6–10
11–15
16–20
21–25
26–30
32–40
42–

background image

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016