SFS 2016:368 Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i fastighetstaxeringsförordningen
(1993:1199);
utfärdad den 14 april 2016.
Regeringen förskriver i fråga om fastighetstaxeringsförordningen
(1993:1199)
1
dels att 3 kap. 5 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 4 a, 7 b, 10, 11, 17 och 19–23 §§, rubriken till 1 kap. 19 §
och bilagorna 1 a, 3, 4 och 5 a–5 c ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 23 a och 23 b §§, en ny bi-
laga, bilaga 5 d, och närmast före 1 kap. 23 a § en ny rubrik av följande ly-
delse.
1 kap.
4 a §
2
För storlekskorrektion för storleksinverkan och särskilda värdeförhål-
landen på lantbruksenhet ska det upprättas två tabeller för storlekskorrektion
(storlekskorrektionstabell 1 och 2).
En storlekskorrektion ska göras med utgångspunkt från en lantbruksenhets
sammanlagda riktvärde med undantag för riktvärde för småhus och tomtmark
för sådan byggnad.
I bilaga 12 anges hur tabellerna för storlekskorrektion ska utformas och in-
delas i klasser för ett sådant beräknat riktvärde.
7 b §
3
För småhus ingående i lantbruksenhet ska det upprättas och tillämpas
en tabell för värdeinverkan av värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden
och värdeordning (FV-tabell L). Denna ska ha samma utformning och klass-
indelning som FV-tabell S med undantag för att omräkningsfaktorn för fastig-
hetsrättsliga förhållanden för värderingsenheter utanför grupphusområde för
var och en av klasserna får delas upp på tre intervall för S-nivåfaktorer, näm-
ligen 1,50–4,00, 4,20–7,75 och 8,00–40,00. Det som sägs i 6 § andra och
tredje styckena om värdena i SV-tabellen är tillämpligt för småhus på lant-
bruksenhet när omräkningsfaktorn enligt FV-tabell L bestämts till 1,0 för
normhuset.
I bilaga 1 a anges hur FV-tabell L ska utformas, hur S-nivåfaktorn ska in-
delas i intervall och hur värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden och
värdeordning ska klassindelas.
1 Senaste lydelse 3 kap. 5 § 2003:963.
2 Senaste lydelse 1997:452.
3 Senaste lydelse 2013:242.
SFS 2016:368
Utkom från trycket
den 3 maj 2016
2
SFS 2016:368
10 §
4
Värdefaktorn byggnadskategori ska indelas i klasser på följande sätt
och de tabeller som enligt 11 § ska tillämpas för klasserna betecknas enligt
följande:
11 §
5
För ekonomibyggnader ska det upprättas 54 relationstabeller (E-tabel-
ler). För samtliga byggnadskategorier, utom byggnadskategori 60, ska det fin-
nas tre E-tabeller, en med G betecknad tabell för glesbygdsförhållanden, en
med M betecknad tabell för normalförhållanden och en med T betecknad
tabell för tätortsinfluerade områden. E-tabellerna ska ange det relativa värdet
av en värderingsenhet vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna
4 Senaste lydelse 2004:281.
Klass
Benämning
Tabell
11
Djurstall, logar, lador, maskinhallar,
gårdsverkstäder, lagerhus för potatis,
trädgårdsprodukter, foder eller andra
förnödenheter och liknande byggnader
med värdeår före 1980.
E11G, E11M, E11T
21
Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980–.
E21G, E21M, E21T
22
Djurstall för slakt- och ungnöt, värdeår
1980–.
E22G, E22M, E22T
23
Djurstall för grisar, värdeår 1980–.
E23G, E23M, E23T
24
Djurstall för värphöns, värdeår 1980–.
E24G, E24M, E24T
25
Djurstall för får, getter och strutsar,
värdeår 1980–.
E25G, E25M, E25T
26
Djurstall för hästar, värdeår 1980–.
E26G, E26M, E26T
27
Djurstall för mink, räv och liknande,
värdeår 1980–.
E27G, E27M, E27T
28
Djurstall för slaktkycklingar och
kalkoner, värdeår 1980–.
E28G, E28M, E28T
31
Loge, lada och liknande, värdeår
1980–.
E31G, E31M, E31T
32
Maskinhall, gårdsverkstad och
liknande, värdeår 1980–.
E32G, E32M, E32T
33
Gårdslager för potatis, trädgårds-
produkter, foder eller andra
förnödenheter och liknande,
värdeår 1980–.
E33G, E33M, E33T
34
Ridhus
E34G, E34M, E34T
42
Spannmålslager
E42G, E42M, E42T
44
Ensilagesilo
E44G, E44M, E44T
51
Växthus, typ friliggande
E51G, E51M, E51T
52
Växthus, typ blockhus
E52G, E52M, E52T
53
Enklare växthus
E53G, E53M, E53T
60
Övriga ekonomibyggnader
5 Senaste lydelse 2010:337.
3
SFS 2016:368
storlek, ålder och beskaffenhet. Normenheten för ekonomibyggnader ska avse
ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1995–2004, har en normal
beskaffenhet och har en storlek av 1100–1299 kvadratmeter. De relativa vär-
dena i E-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken en sådan ekono-
mibyggnad har ett värde av 1 000 kronor.
Det ska finnas 53 värdenivåer för ekonomibyggnader. De erhålls genom att
värdena i E-tabellerna multipliceras med E-nivåfaktorer. De ska vara 100,
150, 200, 250, 300, 350, 400, 450, 500, 550, 600, 650, 700, 750, 800, 850,
900, 950, 1 000, 1 100, 1 200, 1 300, 1 400, 1 500, 1 600, 1 700, 1 800, 1 900,
2 000, 2 100, 2 200, 2 300, 2 400, 2 500, 2 600, 2 700, 2 800, 2 900, 3 000,
3 200, 3 400, 3 600, 3 800, 4 000, 4 200, 4 400, 4 600, 4 800, 5 000, 5 250,
5 500, 5 750 och 6 000.
I bilaga 3 anges hur E-tabellerna ska utformas och hur värdefaktorerna
storlek, ålder och beskaffenhet ska klassindelas.
17 §
6
För åkermark och betesmark ska det upprättas åtta relationstabeller
(J-tabeller). J-tabellerna (tabell J1–J8) ska utvisa relativa hektarvärden av
åkermark vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna beskaffenhet
och dränering och av betesmark vid olika beskaffenhet. De relativa värdena i
J-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar åkermark en-
ligt 13 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000
kronor.
Det ska finnas 84 skilda värdenivåer för åker- och betesmark. De erhålls
genom att relativvärdena i en J-tabell multipliceras med J-nivåfaktorer. Dessa
ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5, 4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5,
9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0,
22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0, 28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0,
42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 55,0, 60,0, 65,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0,
100,0, 110,0, 120,0, 130,0, 140,0, 150,0, 160,0, 170,0, 180,0, 190,0, 200,0,
210,0, 220,0, 230,0, 240,0, 250,0, 260,0, 270,0, 280,0, 290,0, 300,0, 310,0,
320,0, 330,0, 340,0, och 350,0.
Tabell J1 ska användas då värdenivån bestäms av J-nivåfaktorerna 1,0–
10,0, tabell J2 då värdenivån bestäms av faktorerna 11,0–30,0, tabell J3 då
värdenivån bestäms av faktorerna 32,0–50,0, tabell J4 då värdenivån bestäms
av faktorerna 55,0–75,0, tabell J5 då värdenivån bestäms av faktorerna 80,0–
100,0, tabell J6 då värdenivån bestäms av faktorerna 110,0–150,0, tabell J7 då
värdenivån bestäms av faktorerna 160,0–250,0 och J8 då värdenivån bestäms
av faktorerna 260,0–350,0.
I bilaga 4 anges hur J-tabeller ska utformas och hur värdefaktorerna beskaf-
fenhet och dränering ska klassindelas.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
19 §
7
För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande
mindre än 30 hektar ska det upprättas en relationstabell (skogstabell M).
Skogstabell M ska ange relativa hektarvärden av produktiv skogsmark utan
avverkningsrestriktioner belägen i olika delar av landet och vid skilda förhål-
landen beträffande värdefaktorn virkesförråd. De relativa värdena i skogs-
6 Senaste lydelse 2010:337.
7 Senaste lydelse 2010:337.
4
SFS 2016:368
tabell M ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig
produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastig-
hetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Med genom-
snittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner ska avses produk-
tiv skogsmark med bonitetsklass C. Den genomsnittliga produktiva skogs-
markens virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd i olika regioner ska
antas uppgå till följande belopp.
Det ska finnas 63 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverk-
ningsrestriktioner. De erhålls genom att relativvärdena i skogstabell M mul-
tipliceras med skogsnivåfaktorer. Dessa ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5,
4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0,
14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0, 22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0,
28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0, 42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 52,0,
55,0, 57,0, 60,0, 62,0, 65,0, 67,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0 och 100,0.
Skogstabell M ska upprättas enligt regionindelningen. I bilaga 5 a anges
hur omfattningen av region 1 och 2 ska beskrivas och hur virkesförråd ska
klassindelas.
20 §
8
Riktvärde för en värderingsenhet produktiv skogsmark utan avverk-
ningsrestriktioner omfattande mindre än 30 hektar bestäms och redovisas
enligt följande formel.
R = N x F
m x A
där R = riktvärdet,
N = skogsnivåfaktorn för värdeområdet,
F
m = relativa hektarvärdet enligt skogstabell M vid tillämplig
virkesförrådsklass och värdeområdets belägenhet, och
A = arealen i hektar av värderingsenheten.
Region
Virkesförråd
skogskubikmeter per hektar
Barrträd
Lövträd
1
Del av Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län
74
13
2
Del av Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län samt Gotlands län
97
20
3
Dalarnas, Gävleborgs och
Västernorrlands län
112
20
4
Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Värmlands, Örebro,
Västmanlands och Västra Götalands län
133
32
5
Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län
141
30
6
Blekinge, Skåne och Hallands län
118
75
8 Senaste lydelse 2010:337.
5
SFS 2016:368
21 §
9
För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande
minst 30 hektar ska det upprättas en tabell (skogstabell S) över beräknings-
konstanter för var och en av de i 19 § angivna sex regionerna. Skogstabell S
ska utvisa de konstanter som inom varje region behövs för att beräkna relativa
hektarvärden vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn bonitet. De tre
konstanterna är värdet per hektar kalmark och värdena av barrträd respektive
lövträd i kronor per skogskubikmeter. Konstanterna ska bestämmas med ut-
gångspunkt i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig produktiv
skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastighetstaxe-
ringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Vad som menas med
genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner anges i
19 §.
Det ska finnas 63 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverk-
ningsrestriktioner. De erhålls genom att de relativvärden som beräknats med
ledning av skogstabell S multipliceras med de skogsnivåfaktorer som anges i
19 §.
I bilaga 5 b anges hur skogstabell S ska utformas och hur värdefaktorn
bonitet ska klassindelas.
22 §
10
Det relativa hektarvärdet för produktiv skogsmark utan avverknings-
restriktioner omfattande minst 30 hektar (F
s) beräknas enligt följande formel.
F
s = k1 + (k2 x VB) + (k3 x VL)
där k
1 = värdet i kronor per hektar av kalmark,
k
2 = värdet av barrträd i kronor per skogskubikmeter,
k
3 = värdet av lövträd i kronor per skogskubikmeter,
V
B = virkesförråd barrträd i skogskubikmeter per hektar, och
V
L = virkesförråd lövträd i skogskubikmeter per hektar.
23 §
11
Riktvärdet för en värderingsenhet produktiv skogsmark utan avverk-
ningsrestriktioner omfattande minst 30 hektar bestäms och redovisas enligt
följande formel.
R = [N x F
m x 29] + [N x Fs x (A – 29)]
där R = riktvärdet,
N = skogsnivåfaktorn för värdeområdet,
F
m = relativa hektarvärdet enligt skogstabell M vid tillämplig
virkesförrådsklass och värdeområdets belägenhet,
F
s = relativa hektarvärdet beräknat enligt skogstabell S vid tillämpligt virkes-
förråd barrträd och virkesförråd lövträd, och
A = arealen i hektar av värderingsenheten.
9 Senaste lydelse 2010:337.
10 Senaste lydelse 2010:337.
11 Senaste lydelse 2010:337.
6
SFS 2016:368
Produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner
23 a §
För produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner ska det upp-
rättas en tabell över värdet per hektar (SK-R-tabell). Den första kolumnen i
tabellen avser Gotlands, Värmlands, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, den andra
kolumnen avser Uppsala, Södermanlands, Kalmar och Västra Götalands län
och den tredje kolumnen avser övriga län. SK-R-tabellen ska utvisa värdet i
kronor per hektar av produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner vid
de olika skogsnivåfaktorer som anges i 19 §.
I bilaga 5 d anges hur tabellen ska utformas och hur skogsnivåfaktorerna
ska anges.
23 b §
Riktvärdet för en värderingsenhet produktiv skogsmark med avverk-
ningsrestriktioner bestäms och redovisas enligt följande formel.
R = A x P
där R = riktvärdet,
A = arealen i hektar av värderingsenheten, och
P = värdet per hektar enligt SK-R-tabell vid tillämplig skogsnivåfaktor.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2016.
2. Förordningen tillämpas första gången vid allmän fastighetstaxering
2017.
På regeringens vägnar
PER BOLUND
Erik Sjöstedt
(Finansdepartementet)
7
SFS 2016:368
Bilaga 1 a
12
TABELL FÖR ÅLDERSINVERKAN
SO-tabell L
12 Senaste lydelse 2013:242
Värdeår
ÅLDERSINVERKAN 65
Standardpoäng
0–8
9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59
15–
14
13
12
11
10
09
08
07
05–06
03–04
01–02
99–00
97–98
95–96
92–94
89–91
86–88
83–85
80–82
77–79
74–76
70–73
65–69
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
29–39
8
SFS 2016:368
SO-tabell L
Värdeår
ÅLDERSINVERKAN 70
Standardpoäng
0–8
9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59
15–
14
13
12
11
10
09
08
07
05–06
03–04
01–02
99–00
97–98
95–96
92–94
89–91
86–88
83–85
80–82
77–79
74–76
70–73
65–69
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
29–39
9
SFS 2016:368
SO-tabell L
Värdeår
ÅLDERSINVERKAN 75
Standardpoäng
0–8
9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59
15–
14
13
12
11
10
09
08
07
05–06
03–04
01–02
99–00
97–98
95–96
92–94
89–91
86–88
83–85
80–82
77–79
74–76
70–73
65–69
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
29–39
10
SFS 2016:368
SO-tabell L
Värdeår
ÅLDERSINVERKAN 80
Standardpoäng
0–8
9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59
15–
14
13
12
11
10
09
08
07
05–06
03–04
01–02
99–00
97–98
95–96
92–94
89–91
86–88
83–85
80–82
77–79
74–76
70–73
65–69
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
29–39
11
SFS 2016:368
SO-tabell L
Värdeår
ÅLDERSINVERKAN 85
Standardpoäng
0–8
9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59
15–
14
13
12
11
10
09
08
07
05–06
03–04
01–02
99–00
97–98
95–96
92–94
89–91
86–88
83–85
80–82
77–79
74–76
70–73
65–69
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
29–39
12
SFS 2016:368
SO-tabell L
FV-tabell L
Värdeår
ÅLDERSINVERKAN 90
Standardpoäng
0–8
9–14 15–20 21–23 24–26 27–28 29–30 31–32 33–34 35–39 40–46 47–49 50–52 53–55 56–59
15–
14
13
12
11
10
09
08
07
05–06
03–04
01–02
99–00
97–98
95–96
92–94
89–91
86–88
83–85
80–82
77–79
74–76
70–73
65–69
60–64
55–59
50–54
45–49
40–44
29–39
Värde-
ordning
Fastighetsrättsliga förhållanden
Värderingsenhet belägen i
grupphusområde
Övriga värderingsenheter
Klass 1
Klass 2
Klass 1
Klass 2
Klass 3
S-nivåfaktor
1,50–4,00
S-nivåfaktor
4,20–7,75
S-nivåfaktor
8,00–40,00
Klass 1
Klass 2
13
SFS 2016:368
Bilaga 3
13
E-tabeller
E-tabeller E11G, E11M och E11T
Djurstall, lador m.fl. ekonomibyggnader, uppförda före 1980 (byggnadskategori 11)
E-tabeller E21G, E21M och E21T
Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980– (byggnadskategori 21)
13 Senaste lydelse 2010:337.
Storlek
kvm
Beskaffenhetsklass
1
2
3
–149
150–299
300–499
500–699
700–999
1 000–1 499
1 500–1 999
Därutöver per
påbörjat 100-tal
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(200)–299
300–499
500–699
700–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
1 500–1 699
1 700–1 899
1 900–2 099
Därutöver per
påbörjat 100-tal
14
SFS 2016:368
E-tabeller E22G, E22M och E22T
Djurstall för slakt- och ungnöt, värdeår 1980– (byggnadskategori 22)
E-tabeller E23G, E23M och E23T
Djurstall för grisar, värdeår 1980– (byggnadskategori 23)
E-tabeller E24G, E24M och E24T
Djurstall för värphöns, värdeår 1980– (byggnadskategori 24)
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(200)–299
300–499
500–699
700–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
Därutöver per
påbörjat 100-tal
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(150)–299
300–499
500–699
700–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
Därutöver per
påbörjat 100-tal
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(50)–299
300–599
600–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
1 500–1 699
Därutöver per
påbörjat 200-tal
15
SFS 2016:368
E-tabeller E25G, E25M och E25T
Djurstall för får, getter och strutsar, värdeår 1980– (byggnadskategori 25)
E-tabeller E26G, E26M och E26T
Djurstall för hästar, värdeår 1980– (byggnadskategori 26)
E-tabeller E27G, E27M och E27T
Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1980– (byggnadskategori 27)
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(50)–99
100–149
150–199
200–249
250–299
300–399
400–499
500–599
600–699
Därutöver per
påbörjat 100-tal
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(50)–99
100–149
150–199
200–249
250–299
300–399
400–499
500–599
600–699
Därutöver per
påbörjat 100-tal
Storlek kvm
Relationstal
(50)–99
100–299
300–499
500–699
Därutöver per påbörjat 200-tal
16
SFS 2016:368
E-tabeller E28G, E28M och E28T
Djurstall för slaktkycklingar och kalkoner, värdeår 1980– (byggnadskategori 28)
E-tabeller E31G, E31M och E31T
Loge, lada och liknande, värdeår 1980– (byggnadskategori 31)
E-tabeller E32G, E32M och E32T
Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1980– (byggnadskategori 32)
Storlek
kvm
Värdeår
1980–1994
1995–2004
2005–2014
2015–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(50)–299
300–599
600–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
1 500–1 699
1 700–1 899
Därutöver per
påbörjat 200-tal
Storlek kvm
Beskaffenhetsklass
1
2
3
(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal
Storlek kvm
Beskaffenhetsklass
1
2
3
(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal
17
SFS 2016:368
E-tabeller E33G, E33M och E33T
Gårdslager för potatis m.m., värdeår 1980– (byggnadskategori 33)
E-tabeller E34G, E34M och E34T
Ridhus (byggnadskategori 34)
E-tabeller E42G, E42M och E42T
Spannmålslager (byggnadskategori 42)
Storlek kvm
Beskaffenhetsklass
1
2
3
(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal
Storlek kvm
Värdeår
–1979
1980–1999
2000–
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
Beskaffenhetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
–699
700–899
900–1 099
1 100–1 299
1 300–1 499
1 500–1 699
Därutöver per
påbörjat 200-tal
Storlek kvm
Beskaffenhetsklass
1
2
3
(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal
18
SFS 2016:368
E-tabeller E44G, E44M och E44T
Ensilagesilo (byggnadskategori 44)
E-tabeller E51G, E51M och E51T
Växthus, typ friliggande (byggnadskategori 51)
E-tabeller E52G, E52M och E52T
Växthus, typ blockhus (byggnadskategori 52)
Storlek kvm
Beskaffenhetsklass
1
2
3
(100)–199
200–399
400–599
600–799
800–999
Därutöver per
påbörjat 200-tal
Storlek
kvm
Värdeår
–1979
1980–1989
1990–1999
2000–2009
2010–2014
2015–
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(150)–299
300–399
400–499
500–599
600–699
700–799
800–899
900–999
Därutöver per
påbörjat 100-tal
Storlek
kvm
Värdeår
–1979
1980–1989
1990–1999
2000–2009
2010–2014
2015–
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
Beskaffen-
hetsklass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(150)–299
300–399
400–499
500–599
600–699
700–799
800–899
900–999
Därutöver per
påbörjat 100-tal
19
SFS 2016:368
E-tabeller E53G, E53M och E53T
Enklare växthus (byggnadskategori 53)
Storlek
kvm
Värdeår
–1979
1980–1989
1990–1999
2000–2009
2010–
Beskaffenhets-
klass
Beskaffenhets-
klass
Beskaffenhets-
klass
Beskaffenhets-
klass
Beskaffenhets-
klass
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
1
2
3
(150)–299
300–399
400–499
500–599
600–699
700–799
800–899
900–999
Därutöver per
påbörjat 100-tal
20
SFS 2016:368
Bilaga 4
14
J-tabeller J1-J8
Relativa hektarvärden
J1, J-nivåfaktor: 1,0–10,0
J2, J-nivåfaktor: 11,0–30,0
J3, J-nivåfaktor: 32,0–50,0
J4, J–nivåfaktor: 55,0–75,0
14 Senaste lydelse 1993:1199.
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
21
SFS 2016:368
J5, J-nivåfaktor: 80,0–100,0
J6, J-nivåfaktor: 110,0–150,0
J7, J-nivåfaktor: 160,0–250,0
J8, J-nivåfaktor: 260,0–350,0
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
Åkermark
Värde/hektar
Betesmark
Värde/hektar
Beskaffenhet
Dränering
Beskaffenhet
1
2
3
1
1
2
2
3
3
4
4
5
5
22
SFS 2016:368
Bilaga 5 a
15
Skogstabell M
Relativa hektarvärden för de första 29 hektaren av ett skogsinnehav
15 Senaste lydelse 2010:337.
Värdeområdets
belägenhet
Klass för totalt virkesförråd
1
2
3
4
5
6
7
8
9
I. Del av Z, AC och BD
län*
II: Del av Z, AC och BD
län** samt hela I län
III: W, X och Y län
IV: AB, C, D, E, O, S, T
och U län
V: F, G och H län
VI: K, M och N län
*Område I omfattar
av Jämtlands län i Härjedalens kommun distrikten 319001 Lillhärdal, 319004
Linsell, 319006 Tännäs, 319007 Hede, 319008 Vemdalen och 319009 Ljus-
nedal samt i Bergs kommun distrikten 319010 Storsjö och 322002 Klövsjö,
av Västerbottens län kommunerna 2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele,
2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele och 2481 Lycksele,
av Norrbottens län kommunerna 2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokk-
mokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och 2584 Kiruna.
**Område II omfattar
av Jämtlands län kommunerna 2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom,
2313 Strömsund, 2321 Åre och 2380 Östersund, i Härjedalens kommun di-
strikten 319002 Sveg, 319003 Älvros, 319005 Överhogdal, 318032 Ängersjö
och 318042 Ytterhogdal samt i Bergs kommun distrikten 322001 Rätan,
322003 Berg, 322006 Åsarna, 322009 Myssjö, 322010 Hackås och 322012
Oviken,
av Västerbottens län kommunerna 2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404
Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö, 2460 Vännäs, 2480 Umeå och 2482
Skellefteå,
av Norrbottens län kommunerna 2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertor-
neå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå, 2582 Boden och 2583 Hapar-
anda.
23
SFS 2016:368
Bilaga 5 b
16
Skogstabell S
Beräkningskonstanterna k
1–k3, för beräkning av relativa hektarvärden för skogsarealer
över 29 hektar
16 Senaste lydelse 1997:452.
Värdeområdets
belägenhet
Konstanter
Bonitetsklass
A
B
C
D
E
I. Del av Z, AC och
BD län*
k
1
k
2
k
3
II: Del av Z, AC och
BD län** samt hela I
län
k
1
k
2
k
3
III: W, X och Y län
k
1
k
2
k
3
IV: AB, C, D, E, O,
S, T och U län
k
1
k
2
k
3
V: F, G och H län
k
1
k
2
k
3
VI: K, M och N län
k
1
k
2
k
3
*Område I omfattar
av Jämtlands län i Härjedalens kommun distrikten 319001 Lillhärdal, 319004
Linsell, 319006 Tännäs, 319007 Hede, 319008 Vemdalen och 319009 Ljus-
nedal samt i Bergs kommun distrikten 319010 Storsjö och 322002 Klövsjö,
av Västerbottens län kommunerna 2418 Malå, 2421 Storuman, 2422 Sorsele,
2425 Dorotea, 2462 Vilhelmina, 2463 Åsele och 2481 Lycksele,
av Norrbottens län kommunerna 2505 Arvidsjaur, 2506 Arjeplog, 2510 Jokk-
mokk, 2521 Pajala, 2523 Gällivare och 2584 Kiruna.
**Område II omfattar
av Jämtlands län kommunerna 2303 Ragunda, 2305 Bräcke, 2309 Krokom,
2313 Strömsund, 2321 Åre och 2380 Östersund, i Härjedalens kommun di-
strikten 319002 Sveg, 319003 Älvros, 319005 Överhogdal, 318032 Ängersjö
och 318042 Ytterhogdal samt i Bergs kommun distrikten 322001 Rätan,
322003 Berg, 322006 Åsarna, 322009 Myssjö, 322010 Hackås och 322012
Oviken,
av Västerbottens län kommunerna 2401 Nordmaling, 2403 Bjurholm, 2404
Vindeln, 2409 Robertsfors, 2417 Norsjö, 2460 Vännäs, 2480 Umeå och 2482
Skellefteå,
av Norrbottens län kommunerna 2513 Överkalix, 2514 Kalix, 2518 Övertor-
neå, 2560 Älvsbyn, 2580 Luleå, 2581 Piteå, 2582 Boden och 2583 Haparanda.
24
SFS 2016:368
Bilaga 5 c
17
SKI-tabell
Värdet per hektar för skogligt impediment
17 Senaste lydelse 2013:242.
Skogsnivåfaktor
Område 1
I, S, U, W, X, Y, Z,
AC och BD län
Område 2
C, D, H och O län
Område 3
AB, E, F, G, K, M, N
och T län
1–2,5
3–3,5
4–5,5
6–10
11–15
16–20
21–25
26–30
32–40
42–
25
SFS 2016:368
Bilaga 5 d
SK-R-tabell
Värdet per hektar för produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner
Skogsnivåfaktor
Område 1
I, S, U, W, X, Y, Z,
AC och BD län
Område 2
C, D, H och O län
Område 3
AB, E, F, G, K, M, N
och T län
1–2,5
3–3,5
4–5,5
6–10
11–15
16–20
21–25
26–30
32–40
42–
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2016