SFS 2016:732 Elsäkerhetslag
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk författningssamling
Elsäkerhetslag;
utfärdad den 9 juni 2016.
Enligt riksdagens beslut
1 föreskrivs följande.
1 §
Denna lag syftar till att främja hög elsäkerhet och minska risker för att el
orsakar personskada eller sakskada.
Särskilda bestämmelser om elektromagnetisk kompatibilitet finns i lagen
(1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet.
Ordförklaringar
2 §
Med elektrisk anläggning avses i denna lag en anläggning för produk-
tion, överföring eller användning av el med de särskilda föremål som finns i
anläggningen och som behövs för driften av den.
Om olika delar av en och samma anläggning har skilda innehavare, anses
varje sådan del som en särskild anläggning. Om en anläggning för använd-
ning av el är ansluten till en eller flera andra sådana anläggningar och anlägg-
ningarna har samma innehavare, ska anläggningarna anses som en och samma
anläggning.
3 §
I denna lag avses med
starkströmsanläggning: en elektrisk anläggning för sådan spänning, ström-
styrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom,
elektrisk utrustning: en anordning, apparat eller annat föremål som produ-
cerar, överför, använder eller förbrukar el eller en komponent i en sådan ut-
rustning eller i en starkströmsanläggning, och
säkerhetsbrist i el: el som inte är så säker som skäligen kan förväntas.
4 §
Med elinstallationsarbete avses i denna lag arbete som avser
1. att utföra, ändra eller reparera en elektrisk starkströmsanläggning,
2. att fast ansluta en elektrisk utrustning till en starkströmsanläggning, eller
3. att koppla loss en elektrisk utrustning från en starkströmsanläggning som
utrustningen är fast ansluten till.
5 §
I denna lag avses med
elinstallationsföretag: en näringsidkare som yrkesmässigt utför elinstalla-
tionsarbete, och
elinstallatör: en fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallations-
arbete.
1 Prop. 2015/16:163, bet. 2015/16:FöU12, rskr. 2015/16:265.
SFS 2016:732
Utkom från trycket
den 21 juni 2016
2
SFS 2016:732
Skyldigheter i fråga om elektriska anläggningar
6 §
Den som innehar en starkströmsanläggning ska se till att
1. det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet
mot personskada och sakskada, och
2. arbete som utförs på eller i anslutning till anläggningen görs på ett sådant
sätt och utförs av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och
färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada.
7 §
Om en tillkommen elektrisk anläggning kan vålla personskada eller
sakskada eller driftstörning genom inverkan på en annan redan befintlig elek-
trisk anläggning, ska innehavaren av den förstnämnda anläggningen vidta de
åtgärder som behövs vid den anläggningen för att förebygga sådan skada eller
störning.
8 §
Om en tillkommen elektrisk anläggning kan vålla sakskada genom
inverkan på en redan befintlig naturgasledning, som det krävs koncession för
enligt naturgaslagen (2005:403), ska innehavaren av den elektriska anlägg-
ningen vidta de åtgärder som behövs vid den anläggningen för att förebygga
sådan skada.
9 §
Om det på en elektrisk ledning eller en skyddsanordning som hör till
den ledningen ska utföras arbete som är farligt på grund av närhet till en luft-
ledning för starkström och innehavaren av den förstnämnda ledningen begär
det, ska innehavaren av starkströmsledningen ta den ur drift så länge som det
är nödvändigt för arbetet.
10 §
Den som begär ett driftavbrott enligt 9 § ska ersätta den kostnad och
skada som avbrottet medför för innehavaren av starkströmsledningen.
11 §
Den som innehar en starkströmsanläggning med en spänning som
överstiger 1 000 volt mellan fasledare där det vid enfasigt fel kan uppkomma
jordslutningsström med större styrka än 500 ampere och får kännedom om att
det har tillkommit en elektrisk anläggning för svagström eller för starkström
med en spänning av högst 1 000 volt mellan fasledare, ska vidta de åtgärder
som behövs vid den förstnämnda anläggningen för att förebygga skada eller
störning.
Åtgärderna ska vara ändamålsenliga för att förebygga att anläggningen
genom induktion eller förhöjda markpotentialer påverkar den andra anlägg-
ningen och orsakar person- eller sakskada eller annan störning än ljudstör-
ning.
12 §
Om en innehavare av en tillkommen anläggning har orsakat att kostna-
den för åtgärder enligt 11 § blivit väsentligt högre än nödvändigt, ska inneha-
varen svara för merkostnaden.
13 §
Vid tillämpningen av 7, 8, 11 och 12 §§ ska en elektrisk anläggning
anses tillkomma
1. när den tas i bruk och, om olika delar av anläggningen tas i bruk vid
skilda tidpunkter, varje sådan del anses som en särskild tillkommen anlägg-
ning, och
3
SFS 2016:732
2. om den flyttas eller ändras i fråga om utförande eller drift och därigenom
ökar risken för skada eller störning.
14 §
Om nödvändigt skydd enligt 7, 8 eller 11 § kan uppnås med bättre ver-
kan eller till lägre kostnad genom någon åtgärd vid en annan anläggning ska
innehavaren av den anläggningen utföra åtgärden.
Den som utfört åtgärden har rätt att få ersättning för de utgifter som varit
nödvändiga av den som enligt 7, 8 eller 11 § är skyldig att vidta åtgärder. Om
åtgärden inneburit en fördel för anläggningen i form av minskning av utgif-
terna för dess underhåll och drift eller annan stadigvarande förbättring av drif-
ten, ska ersättningen minskas i motsvarande mån.
15 §
Om ett område för sjötrafik i avsevärd omfattning kommer att trafike-
ras av fartyg som kräver större segelfri höjd än en elektrisk ledning medger, är
innehavaren av ledningen skyldig att vidta de åtgärder med ledningen som be-
hövs för att ge betryggande säkerhet mot person- eller sakskada. Ledningens
innehavare ska svara för kostnaderna för åtgärderna.
Skyldigheter i fråga om elektrisk utrustning
16 §
Den som tillverkar, representerar den som tillverkar, importerar, distri-
buerar eller installerar en elektrisk utrustning ska se till att utrustningen upp-
fyller gällande säkerhetskrav.
17 §
Den som innehar en elektrisk utrustning ska se till att den underhålls på
ett godtagbart sätt och används på ett sätt som inte riskerar säkerheten.
18 §
Den som använder en elektrisk utrustning ska försäkra sig om att den
är säker för användning.
19 §
Den som innehar en elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till
en starkströmsanläggning ska se till att
1. det fortlöpande kontrolleras att utrustningen ger betryggande säkerhet
mot personskada och sakskada, och
2. arbete som utförs på eller i anslutning till utrustningen görs på ett sådant
sätt och utförs av eller under ledning av personer med sådana kunskaper och
färdigheter att betryggande säkerhet ges mot personskada och sakskada.
Auktorisation för elinstallationsarbete
20 §
Den som har tillfredsställande utbildning och praktisk erfarenhet och
är lämplig ska efter ansökan ges auktorisation som elinstallatör.
Auktorisation ges för alla slag av elinstallationsarbeten eller för visst slag
av sådant arbete.
21 §
Tillsynsmyndigheten prövar frågor om auktorisation av elinstallatörer.
22 §
Den som uppfyller de villkor för tillfällig yrkesutövning som gäller
enligt lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och de före-
skrifter som meddelas i anslutning till den lagen ska vid tillämpningen av
denna lag anses vara auktoriserad.
4
SFS 2016:732
Elinstallationsföretag
23 §
Ett elinstallationsföretag måste ha minst en auktoriserad elinstallatör
som ska verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med denna lag och före-
skrifter som meddelats med stöd av lagen.
24 §
Ett elinstallationsföretag ska
1. utöva egenkontroll över arbetet enligt ett egenkontrollprogram som
säkerställer att elinstallationsarbete utförs enligt de krav som ställs i denna lag
och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
2. se till att elinstallationsarbete endast utförs av en elinstallatör eller av
någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram enligt 1.
Skyldighet att anmäla elinstallationsarbete
25 §
Ett elinstallationsföretag som ska utföra arbete på andras anläggningar
ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan kan göras för alla slag av
elinstallationsarbeten eller för visst slag av sådant arbete. Arbetet får inte på-
börjas förrän anmälan har gjorts.
Utförande av elinstallationsarbete
26 §
Elinstallationsarbete ska utföras på ett sådant sätt att anläggningen ger
betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.
27 §
Elinstallationsarbete får utföras endast av
1. en elinstallatör som är auktoriserad för arbetet, eller
2. någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram enligt 24 §.
Ansvar för skada som orsakas av el från en
starkströmsanläggning
28 §
Om en personskada eller sakskada orsakas av el från en starkströmsan-
läggning, ska innehavaren av den starkströmsanläggning som elen senast
kommit från ersätta skadan. Skadeståndsansvaret gäller även om det inte föl-
jer av allmänna skadeståndsbestämmelser.
Första stycket gäller inte
1. den som innehar en starkströmsanläggning för produktion av el där
generatorn har en märkeffekt om högst 50 kilovoltampere,
2. den som innehar en starkströmsanläggning som är avsedd för använd-
ning av el och som tillförs el med en spänning av högst 250 volt mellan en
ledare och jord eller, vid icke direkt jordat system, mellan två ledare,
3. om skadan skett på en annan elektrisk anläggning eller på en naturgas-
ledning som det krävs koncession för enligt naturgaslagen (2005:403), eller
4. om starkströmsanläggningen utgörs av en inrättning för godsbefordran
eller är avsedd för en sådan inrättnings behov och skadan uppkommit på
egendom som har blivit mottagen för sådan befordran.
5
SFS 2016:732
Ansvar för skada som orsakas av säkerhetsbrist i el
29 §
Om en personskada eller sakskada orsakas av säkerhetsbrist i el som
satts i omlopp från en elektrisk anläggning med egen generator eller transfor-
mator, ska anläggningens innehavare ersätta skadan.
I fråga om sakskada gäller första stycket endast skada på egendom som till
sin typ vanligen är avsedd för enskilt ändamål och som den skadelidande vid
tiden för skadan använde huvudsakligen för enskilt ändamål.
Avtalsvillkor som inskränker skadeståndsskyldigheten är utan verkan.
30 §
Skadeståndsansvaret enligt 29 § gäller inte den som
1. visar att elen sattes i omlopp utanför en näringsverksamhet,
2. gör sannolikt att säkerhetsbristen har uppkommit efter att elen sattes i
omlopp,
3. visar att säkerhetsbristen beror på att elen måste stämma överens med
tvingande föreskrifter som har meddelats av en myndighet, eller
4. visar att det med hänsyn till det vetenskapliga och tekniska vetandet vid
den tidpunkt då elen sattes i omlopp inte var möjligt att upptäcka säkerhets-
bristen.
Ansvar för skada vid driftstörning
31 §
Om en personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada orsakas av
att el från en elektrisk anläggning stör driften vid en annan elektrisk anlägg-
ning och störningen uppstått till följd av uppsåt eller vårdslöshet hos inneha-
varen av den förstnämnda anläggningen, ska den innehavaren ersätta skadan.
Ägares skadeståndsansvar
32 §
Ägaren till en elektrisk starkströmsanläggning som upplåtit nyttjande-
rätten helt eller delvis till någon annan svarar ändå för skada som ska ersättas
enligt denna lag som om ägaren är innehavare. Ägaren är dock inte ansvarig
med annan egendom än den som har upplåtits.
Om ägaren har betalat ersättning i ett sådant fall som avses i första stycket
får ägaren kräva tillbaka den av nyttjanderättshavaren.
Bestämmande av skadestånd
33 §
Vid bestämmande av ersättning för skada enligt 28, 29 eller 31 § ska
5 kap. skadeståndslagen (1972:207) tillämpas.
När ersättning för sakskada bestäms enligt 29 § ska ett belopp om 3 500
kronor avräknas.
Skadelidandes medvållande
34 §
Om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skada, ska
1. i fråga om ersättning enligt 28 § första stycket eller 31 §, bestämmel-
serna om jämkning i 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) tillämpas, och
2. i fråga om ersättning enligt 29 §, skadeståndet bestämmas efter vad som
är skäligt.
6
SFS 2016:732
Preskription
35 §
Talan om ersättning ska väckas
1. i fråga om ersättning enligt 28 § första stycket eller 31 § inom två år från
det att skadan inträffade, och
2. i fråga om ersättning enligt 29 § inom tre år från det att den som vill ha
ersättning fick eller borde ha fått kännedom om att fordringen kunde göras
gällande, dock senast tio år från det att den som påstås vara skadeståndsskyl-
dig tillhandahöll elen.
Den som inte väcker talan i tid har inte rätt till ersättning enligt de angivna
bestämmelserna.
Tillsynsmyndighet
36 §
Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) ska
utöva tillsyn enligt denna lag och enligt föreskrifter meddelade med stöd av
lagen. Tillsynen omfattar inte bestämmelserna om skadestånd i 28–35 §§.
Upplysningar och handlingar
37 §
Tillsynsmyndigheten har rätt att få de upplysningar och ta del av de
handlingar som myndigheten begär för tillsynen.
Tillträde och provning
38 §
För tillsyn har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden,
lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.
39 §
Om det behövs för tillsynen, får tillsynsmyndigheten hos den som till-
verkar, representerar den som tillverkar, importerar eller distribuerar en elek-
trisk utrustning ta ut ett eller flera exemplar för provning av elektrisk utrust-
ning som
1. är avsedd att anslutas till en elektrisk anläggning, eller
2. har införts eller ska införas på marknaden.
40 §
Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen enligt
38 och 39 §§.
Förelägganden
41 §
Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att
de föreskrifter som omfattas av tillsynen ska följas.
Ett sådant föreläggande gäller omedelbart och får förenas med vite.
42 §
Om någon inte följer ett föreläggande enligt 41 §, får tillsynsmyndig-
heten besluta att rättelse ska göras på bekostnad av den som föreläggandet
riktas mot.
Förbud
43 §
Tillsynsmyndigheten får
7
SFS 2016:732
1. förbjuda användning av en elektrisk anläggning som är i ett sådant skick
eller används på ett sådant sätt att fara för person eller egendom kan uppstå,
2. förbjuda tillhandahållande eller användning av elektrisk utrustning som
är i ett sådant skick eller används på ett sådant sätt att fara för person eller
egendom kan uppstå eller som inte är kontrollerad, provad, besiktigad eller
dokumenterad enligt gällande föreskrifter, och
3. helt eller delvis förbjuda tillhandahållande av elinstallationstjänster som
inte uppfyller kraven i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen, om ett föreläggande enligt 41 § inte följts och det finns skäl att befara
att det medför fara för elsäkerheten.
Ett förbud enligt första stycket gäller omedelbart, får förenas med vite och
får verkställas.
Återkallelse av auktorisation
44 §
Tillsynsmyndigheten får återkalla eller inskränka en auktorisation som
har getts enligt 20 §, om elinstallatören visar oskicklighet eller försummelse
vid elinstallationsarbete eller på annat sätt visar sig uppenbart olämplig för
auktorisationen.
En auktorisation får återkallas eller inskränkas för viss tid.
Varning
45 §
I stället för att återkalla eller inskränka en auktorisation får tillsyns-
myndigheten i mindre allvarliga fall varna en elinstallatör.
Dispens
46 §
Den myndighet som regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge
dispens från kraven i denna lag.
Bemyndiganden
47 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om
1. beskaffenhet, placering, provning, kontroll, besiktning, användning och
skötsel av elektriska starkströmsanläggningar och elektrisk utrustning som är
avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning samt om arbete på eller i
anslutning till sådana anläggningar och sådan utrustning,
2. tillståndsplikt eller anmälningsplikt för uppförande, ändring eller bort-
tagning av starkströmsanläggningar,
3. skyldighet för innehavare av nätkoncession enligt ellagen (1997:857) eller
en starkströmsanläggning att anmäla olycksfall eller driftstörningar,
4. skyldigheter vid framdragande av svagströmsledning,
5. säkerhetskrav som avses i 16–18 §§,
6. skyldigheter i fråga om information som ska följa med elektrisk utrust-
ning,
7. skyldigheter att i fråga om elektrisk utrustning vidta skadeförebyggande
arbete och vidta åtgärder när det finns anledning att anta att sådan utrustning
inte överensstämmer med säkerhetskraven,
8
SFS 2016:732
8. vilken utbildning och praktisk erfarenhet som krävs för att bli auktorise-
rad som elinstallatör,
9. de slag av elinstallationsarbete för vilka auktorisation kan ges enligt 20 §
andra stycket och de för vilka anmälan kan göras enligt 25 §,
10. vad ett egenkontrollprogram ska innehålla,
11. avgifter för en myndighets verksamhet enligt denna lag,
12. ersättning för uttaget prov enligt 39 § och om skyldighet att ersätta
kostnaderna för provningen, och
13. sådana undantag från kraven i 16–27 §§ som det finns särskilda skäl
för.
Straff
48 §
Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller
av oaktsamhet bryter mot
1. en skyldighet som en innehavare av starkströmsanläggning eller elek-
trisk utrustning har enligt 6 eller 19 §,
2. krav för att få utföra elinstallationsarbete enligt 27 §, eller
3. ett förbud enligt 43 § första stycket 3.
49 §
Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
1. bryter mot skyldigheten att ha auktoriserad elinstallatör enligt 23 §,
2. bryter mot skyldigheten att ha egenkontrollprogram enligt 24 § 1,
3. utför elinstallationsarbete utan att ha gjort anmälan enligt 25 §, eller
4. bryter mot ett säkerhetskrav i 16, 17 eller 18 § eller en föreskrift som
meddelats med stöd av 47 § 5, 6 eller 7.
50 §
Till ansvar enligt denna lag ska inte dömas i ringa fall eller om gär-
ningen är belagd med straff enligt brottsbalken.
51 §
Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande får inte dömas till straff
enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet.
Förverkande
52 §
En elektrisk anläggning eller elektrisk utrustning som varit föremål för
brott enligt denna lag ska förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskä-
ligt. I stället för sådan egendom kan värdet av egendomen förklaras förverkat.
Även utbytet av brott enligt denna lag ska förklaras förverkat, om det inte är
uppenbart oskäligt.
Överklagande
53 §
Tillsynsmyndighetens beslut enligt 20, 37–39 och 41–46 §§ får över-
klagas hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte
överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
9
SFS 2016:732
2. Den som med stöd av äldre föreskrifter har fått behörighet som elinstal-
latör ska vid tillämpningen av denna lag anses vara auktoriserad enligt 20 §.
På regeringens vägnar
STEFAN LÖFVEN
IBRAHIM BAYLAN
(Miljö- och energidepartementet)
Wolters Kluwer
Elanders Sverige AB, 2016
