SFS 2016:782 Lag om ändring i miljöbalken

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i miljöbalken;

utfärdad den 22 juni 2016.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 i fråga om miljöbalken3

dels att 15 kap. ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 5 §, 22 kap. 1 a, 25 a och 25 d §§, 24 kap. 5 §,

27 kap. 7 § och 29 kap. 4 a, 8 och 9 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 15 kap., av följande lydelse.

1 kap.

2 §

4

Bestämmelserna i denna balk om hushållning med mark- och vatten-

områden, tillstånd, anmälan och tillåtlighet ska i fråga om geologisk lagring
av koldioxid tillämpas även på Sveriges kontinentalsockel utanför territorial-
gränsen.

Ytterligare bestämmelser om balkens tillämpning utanför territorialgränsen

finns i 7 kap. 32 § och 15 kap. 27 § samt i lagen (1966:314) om kontinen-
talsockeln och i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

2 kap.

5 §

Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med

råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att

1. minska mängden avfall,
2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
3. minska de negativa effekterna av avfall, och
4. återvinna avfall.
I första hand ska förnybara energikällor användas.

1 Prop. 2015/16:166, bet. 2015/16:MJU22, rskr. 2015/16:299.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om
avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt kommissionens direktiv
(EU) 2015/1127.

3 Senaste lydelse av
15 kap. 1 § 2011:734

15 kap. 7 b § 2013:758

15 kap. 32 § 2009:1168

15 kap. 2 § 2007:163

15 kap. 9 § 2011:734

15 kap. 32 a § 2012:430

15 kap. 3 § 2011:734

15 kap. 13 § 2005:182

15 kap. 34 § 2007:660

15 kap. 5 a § 2003:1187

15 kap. 18 § 2002:175

15 kap. 35 § 2002:175

15 kap. 6 § 2007:163

15 kap. 22 § 2011:793

15 kap. 36 § 2012:430.

15 kap. 7 § 2003:1187

15 kap. 23 § 2007:163

15 kap. 7 a § 2013:758

15 kap. 24 § 2007:163

4 Senaste lydelse 2012:430.

SFS 2016:782

Utkom från trycket
den 30 juni 2016

2

SFS 2016:782

15 kap. Avfall

Ordförklaringar

1 §

Med avfall avses i detta kapitel varje ämne eller föremål som innehava-

ren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.

Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om

ämnet eller föremålet

1. har uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att pro-

ducera ämnet eller föremålet,

2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning

som är normal i industriell praxis, och

3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömäs-

sigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning.

Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om

fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller
40 § upphör att vara avfall.

2 §

Med avfallsförebyggande åtgärder avses i detta kapitel åtgärder som

vidtas innan ett ämne eller föremål har blivit avfall och som syftar till en
minskning av mängden avfall, en minskning av mängden skadliga ämnen i
material och produkter eller en minskning av de negativa effekter på män-
niskors hälsa och miljön som avfall ger upphov till.

3 §

Med hushållsavfall avses i detta kapitel avfall som kommer från hushåll

samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet.

4 §

Med återanvändning avses i detta kapitel att något som inte är avfall an-

vänds igen för att fylla samma funktion som det ursprungligen var avsett för.

5 §

Med hantera avfall avses i detta kapitel att

1. samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befatt-

ning med avfall, eller

2. vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som

syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter
ägare eller innehavare.

6 §

I detta kapitel avses med

återvinna avfall: att vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta

som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta
eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning,

förbereda avfall för återanvändning: kontrollera, rengöra eller reparera nå-

got som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling,

materialåtervinna avfall: upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som

inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial,

bortskaffa avfall: göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det

eller utan att lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det,
och

behandla avfall: återvinna eller bortskaffa avfall.

3

SFS 2016:782

7 §

Med samla in avfall avses i detta kapitel att

1. hämta eller ta emot avfall, om detta inte utgör en del av behandlingen av

avfallet, eller

2. sortera, lagra eller på annat sätt ta befattning med avfall innan det trans-

porteras vidare till den plats där behandlingen ska påbörjas, om åtgärden inte
utförs av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkom.

8 §

I detta kapitel avses med

fastighetsinnehavare: den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap.

5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare,

uttjänt bil: en personbil, buss eller lastbil vars totalvikt inte överstiger

3 500 kilogram och som är avfall, och

bilskrotare: den som bedriver yrkesmässig verksamhet som syftar till att

återvinna eller bortskaffa uttjänta bilar.

9 §

Med producent avses i detta kapitel den som

1. yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller överlåter en vara eller en

förpackning, eller

2. den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver

särskilda åtgärder av renhållnings- eller miljöskäl.

Avfallshierarkin

10 §

En bestämmelse om skyldighet att vidta avfallsförebyggande åtgär-

der finns i 2 kap. 5 §.

Den som behandlar avfall eller är ansvarig för att avfall blir behandlat ska

se till att det

1. återvinns genom att det förbereds för återanvändning,
2. materialåtervinns, om det är lämpligare än 1,
3. återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller
4. bortskaffas, om det är lämpligare än 1–3.
Den behandling av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljön

som helhet ska anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig.

Avfallsinnehavarens ansvar

11 §

Den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett sätt som är

godtagbart med hänsyn till människors hälsa och miljön.

En bestämmelse om att producenter kan ges skyldighet att hantera avfall

finns i 12 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan ges skyldighet att
hantera avfall finns i 20 och 22 §§.

Producentansvar

12 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om skyldighet för producenter att se till att avfall samlas in,
transporteras bort, återvinns eller bortskaffas på ett hälso- och miljömässigt
godtagbart sätt. Sådana föreskrifter får endast avse avfall från sådan verksam-
het som producenterna bedriver och avfall som utgörs av sådana varor eller för-
packningar som producenterna tillverkar, för in till Sverige eller överlåter.

4

SFS 2016:782

Föreskrifter enligt första stycket om skyldighet för en producent att hantera

avfall som utgörs av varor eller förpackningar som producenten inte tillver-
kat, fört in till Sverige eller överlåtit får endast avse den del av avfallet som
motsvarar producentens andel av marknaden för nya sådana varor eller för-
packningar eller på annat sätt står i rimlig proportion till producentens verk-
samhet.

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, för att

främja avfallsförebyggande åtgärder eller en hälso- och miljömässigt godtag-
bar avfallshantering, meddela föreskrifter om skyldighet för producenterna att

1. märka en vara eller förpackning,
2. lämna uppgifter av betydelse för producentansvaret om vilka ämnen och

material som en vara eller en förpackning innehåller samt om insamling, åter-
användningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden, och

3. se till att varor eller förpackningar har en viss sammansättning, återan-

vändbarhet och återvinningsbarhet.

Föreskrifter enligt första stycket 3 får i fråga om andra varor än förpack-

ningar avse endast sådana skyldigheter som behövs till följd av Sveriges med-
lemskap i Europeiska unionen.

14 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. skyldighet för en producent att utse någon som ska fullgöra skyldigheter

som producenten har i ett annat medlemsland i Europeiska unionen, och

2. att det som gäller för en producent enligt föreskrifter som har meddelats

med stöd av 12, 13 eller 15 § också ska gälla den som på en producents upp-
drag fullgör producentens skyldigheter.

15 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. skyldighet för producenter av förpackningar, producenter av papper för

tidningar, tidskrifter, direktreklam, kataloger eller andra liknande papperspro-
dukter och producenter av elektriska eller elektroniska produkter att se till att
förpackningarna, papperet eller de elektriska och elektroniska produkterna
omfattas av ett insamlingssystem för återvinning eller återanvändning, och

2. tillstånd för yrkesmässig drift av sådana insamlingssystem.
Föreskrifter enligt första stycket 1 får endast avse producenter som omfat-

tas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 §.

16 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga

om förpackningar för konsumtionsfärdig dryck gjorda av plast eller metall
meddela föreskrifter om

1. att insamlingssystem för sådana förpackningar utformas så att de genom

utbetalning av pant eller premie uppmuntrar att förpackningar lämnas tillbaka
till systemen,

2. skyldighet för producenter av sådana förpackningar att se till att förpack-

ningarna förses med märkning med uppgifter om insamlingssystemet,

3. förbud för producenter av sådana förpackningar att överlåta eller salu-

föra dem om de inte omfattas av ett insamlingssystem,

4. krav på tillstånd för yrkesmässig tappning av konsumtionsfärdig dryck i

sådana förpackningar,

5

SFS 2016:782

5. krav på tillstånd för införsel till Sverige av konsumtionsfärdig dryck i så-

dana förpackningar, och

6. avgift vid införsel, och de andra åtgärder som behövs, för att säkerställa

att inhemska och till Sverige införda förpackningar av detta slag kan konkur-
rera på lika villkor.

Tillstånds- och anmälningsplikt för viss avfallshantering

17 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att det krävs tillstånd eller anmälan för att yrkesmässigt
transportera avfall.

18 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att det krävs en anmälan till den myndighet som rege-
ringen bestämmer eller till kommunen för att

1. yrkesmässigt samla in avfall, eller
2. yrkesmässigt köpa eller sälja avfall eller förmedla avfall för bortskaf-

fande eller återvinning.

19 §

Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen be-

stämmer får meddela föreskrifter om att det krävs en anmälan till den myn-
dighet som regeringen bestämmer eller till kommunen för att hantera avfall
med stöd av 24 § andra stycket.

Kommunens ansvar

20 §

Varje kommun ansvarar för att hushållsavfall inom kommunen åter-

vinns eller bortskaffas.

Kommunen ska transportera bort avfallet från den fastighet där avfallet

finns, om

1. borttransport behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors

hälsa och miljön som enskilda intressen, eller

2. fastighetsinnehavaren begär att kommunen ska transportera bort avfallet

och det inte är oskäligt med hänsyn till omständigheterna.

21 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om undantag från kommunens ansvar enligt 20 § i fråga om
avfall som omfattas av producentansvar enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av 12 §.

22 §

Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen be-

stämmer får i fråga om annat avfall än hushållsavfall meddela föreskrifter om
att kommunen ska ansvara för att avfallet återvinns eller bortskaffas och
transporteras från den fastighet där avfallet finns. Föreskrifterna får endast
avse avfall som av hälso- eller miljöskäl behöver hanteras av kommunen.

23 §

När kommunen planerar och beslutar hur den ska ta sitt ansvar enligt

20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § ska kommu-
nen ta hänsyn till fastighetsinnehavarnas förmåga att själva hantera avfall på
ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och
miljön och de behov som finns för olika slag av bebyggelse.

6

SFS 2016:782

24 §

Om kommunen enligt 20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats

med stöd av 22 § ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hante-
ringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen
anlitar.

Första stycket gäller inte en fastighetsinnehavare som på fastigheten åter-

vinner eller bortskaffar avfallet, om det görs utan risk för olägenhet för män-
niskors hälsa eller miljön.

En åtgärd som avses i andra stycket kan kräva anmälan enligt föreskrifter

som har meddelats med stöd av 19 §.

25 §

Kommunen får i det enskilda fallet

1. ge dispens från förbudet i 24 § första stycket, om det finns särskilda skäl

och den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett
hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och

2. ge tillstånd till avfallshantering som avses i 24 § andra stycket, trots att

tillstånd inte krävs.

Förbud mot nedskräpning

26 §

Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde

till eller insyn till.

Förbud mot dumpning och förbränning

27 §

Avfall får inte dumpas eller förbrännas inom Sveriges sjöterritorium

och ekonomiska zon. På och över det fria havet får avfall inte heller dumpas
från eller förbrännas på svenska fartyg eller luftfartyg. Avfall som är avsett att
dumpas i eller förbrännas på det fria havet får inte föras ut ur landet eller ur
den ekonomiska zonen.

Det som sägs i första stycket om dumpning gäller inte sådana utsläpp av

skadliga ämnen från fartyg som regleras i lagen (1980:424) om åtgärder mot
förorening från fartyg.

28 §

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från förbudet mot

dumpning i 27 § första stycket för geologisk lagring av koldioxid.

29 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i det

enskilda fallet ge dispens från förbudet mot dumpning i 27 § första stycket,
om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Den som har gett en dispens enligt första stycket får
1. förelägga den som har fått dispensen att avhjälpa en olägenhet som upp-

kommer genom dumpningen, om olägenheten inte förutsågs när dispensen
gavs, och

2. återkalla dispensen, om ett villkor eller en föreskrift som gäller för

dumpningen inte följs eller om en olägenhet som avses med ett förelägg-ande
enligt 1 inte avhjälps.

7

SFS 2016:782

Uppgifter om och hantering av avfall som uppkommer i yrkesmässig
verksamhet

30 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att den som i yrkesmässig verksamhet ger upphov till
annat avfall än hushållsavfall ska lämna det till någon som har det tillstånd
eller har gjort den anmälan som krävs för hanteringen.

31 §

Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen be-

stämmer får meddela föreskrifter om att den som i yrkesmässig verksamhet
ger upphov till avfall ska lämna uppgift till kommunen om avfallet och dess
hantering.

Uttjänta bilar

32 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att bilskrotare ska vara auktoriserade och om villkoren
för auktorisation av bilskrotare.

33 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om

1. skyldighet för den som har förvärvat en uttjänt bil för skrotning att ut-

färda ett bevis om att bilen har mottagits för detta syfte (mottagningsbevis)
och se till att bilen blir omhändertagen av en auktoriserad bilskrotare,

2. skyldighet för bilskrotare att lämna uppgifter om återanvändningsgrad,

återvinningsgrad eller andra förhållanden som rör de uttjänta bilar som
bilskrotaren har hanterat,

3. skyldighet för auktoriserade bilskrotare att utfärda ett intyg om att åtgär-

der har vidtagits för en hälso- och miljömässigt godtagbar hantering av en ut-
tjänt bil (skrotningsintyg), och

4. utfärdandet av sådana bevis och intyg som avses i 1 och 3.

Avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter

34 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om att den som yrkesmässigt bedriver en verksamhet som
syftar till att genom demontering, sortering eller på annat sätt förbehandla av-
fall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska ha personal eller
kvalitetssystem som certifierats av ett organ som ackrediterats enligt Europa-
parlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om
krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av
produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen
(2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.

Föreskrifter enligt första stycket får endast avse åtgärder som krävs av åter-

användnings- eller återvinningsskäl eller andra hälso- eller miljöskäl.

Deponering av avfall

35 §

Ett tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall får

ges endast om verksamhetsutövaren för fullgörandet av de skyldigheter som

8

SFS 2016:782

gäller för deponeringsverksamheten ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 § eller
vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande.

36 §

Den som bedriver en verksamhet med deponering av avfall ska ta be-

talt för samtliga kostnader som rör avfallsdeponin. I kostnadsberäkningen ska
alla kostnader för att inrätta och driva deponin ingå samt, så långt det är möj-
ligt, alla kostnader som är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som
gäller för deponeringsverksamheten.

Geologisk lagring av koldioxid

37 §

Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid får ges endast om verk-

samhetsutövaren ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 § eller vidtar någon annan
lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller
för verksamheten enligt denna balk, lagen (2004:1199) om handel med ut-
släppsrätter samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med
stöd av dessa lagar.

Anordningar för hantering av avfall

38 §

Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen be-

stämmer får meddela föreskrifter om anordningar för hantering av avfall.

Ytterligare föreskrifter om avfall

39 §

Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen be-

stämmer får meddela föreskrifter om hur avfall ska hanteras som behövs med
hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.

40 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela de föreskrifter om avfall som i övrigt behövs till följd av Sveriges med-
lemskap i Europeiska unionen.

Kommunal renhållningsordning

41 §

För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas

av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan
och de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av regeringens be-
myndiganden enligt detta kapitel. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om
avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets
mängd och farlighet.

42 §

Innan kommunen antar en renhållningsordning ska kommunen

1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsinne-

havare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse av renhållningsord-
ningen, och

2. ställa ut ett förslag till renhållningsordning för granskning under minst

fyra veckor.

Kommunen ska informera om utställningen på sin webbplats före utställ-

ningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvud-

9

SFS 2016:782

sakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem som syn-
punkter ska lämnas.

43 §

När kommunen antar renhållningsordningen ska kommunen ta hänsyn

till de synpunkter som har kommit fram i samrådet och granskningen enligt
42 §.

44 §

Bestämmelserna i 42 och 43 §§ gäller även förslag till ändringar i en

renhållningsordning.

En kommun behöver inte ställa ut ett förslag till ändring i renhållningsord-

ningen, om ändringen berör endast ett fåtal fastighetsinnehavare eller annars
är liten.

Skyldighet för kommunerna att informera

45 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela föreskrifter om skyldighet för kommunerna att lämna information om
hantering av avfall och innehållet i avfallsplanerna.

Föreskrifter för försvaret

46 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-

dela särskilda föreskrifter för Försvarsmaktens, Fortifikationsverkets, Försva-
rets materielverks och Försvarets radioanstalts verksamhet som avviker från
det som annars sägs i detta kapitel.

22 kap.

1 a §

5

En ansökan om tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska, ut-

över det som anges i 1 §, innehålla

1. uppgift om vem som driver eller avser att driva lagringsverksamheten,
2. en beskrivning av verksamhetsutövarens tekniska kompetens och hand-

lingar som styrker kompetensen,

3. en beskrivning av den geologiska formationens egenskaper, lagringsplat-

sen och det område runt lagringsplatsen som med hänsyn till de geologiska
förhållandena har betydelse för lagringens integritet och säkerhet,

4. uppgift om den totala mängd koldioxid som ska lagras,
5. en beskrivning av varifrån den koldioxid som ska tillföras lagringsplat-

sen kommer och hur den ska transporteras till lagringsplatsen,

6. uppgift om sammansättningen av den koldioxidström som ska tillföras

lagringsplatsen (injekteras),

7. uppgifter om injektionstakt och injektionstryck,
8. en beskrivning av den anläggning som ska användas för att tillföra koldi-

oxid till lagringsplatsen,

9. en bedömning av den förväntade lagringssäkerheten,
10. uppgifter som visar att den finansiella säkerhet som krävs enligt 15 kap.

37 § kommer att vara giltig och i kraft innan koldioxid tillförs lagringsplatsen,

11. ett förslag till en plan för övervakning av lagringsplatsen,

5 Senaste lydelse 2012:430.

10

SFS 2016:782

12. ett förslag till en plan för underhåll efter det att lagringsplatsen har

stängts för ytterligare tillförsel av koldioxid, och

13. ett förslag till en plan för åtgärder som behövs för att avhjälpa risker för

koldioxidutsläpp.

25 a §

6

En dom som omfattar tillstånd att återvinna eller bortskaffa avfall

eller att lagra avfall i samband med en sådan behandling ska dessutom alltid
innehålla

1. en förteckning över de kategorier av avfall och den totala mängd avfall

som får lagras, återvinnas respektive bortskaffas,

2. uppgift om den metod för att lagra, återvinna eller bortskaffa avfall som

ska tillämpas, och

3. de villkor som behövs i fråga om åtgärder för att övervaka och kontrol-

lera att de skyldigheter som gäller för verksamheten uppfylls.

25 d §

7

En dom som omfattar tillstånd till geologisk lagring av koldioxid

ska, i stället för det som sägs i 25 a och 25 c §§, dessutom alltid innehålla

1. en beskrivning av den geologiska formationens egenskaper,
2. villkor om den exakta lokaliseringen och avgränsningen av
a) lagringsplatsen och det område runt lagringsplatsen som med hänsyn till

de geologiska förhållandena har betydelse för lagringens integritet och säker-
het, och

b) den anläggning som ska användas för att tillföra koldioxid till lagrings-

platsen,

3. villkor om lagringsplatsens hydrauliska egenskaper,
4. villkor om den totala mängd koldioxid som får lagras,
5. villkor om gränser för reservoartrycket,
6. en beskrivning av varifrån den koldioxid som ska tillföras lagringsplat-

sen kommer och hur den ska transporteras till lagringsplatsen,

7. villkor om sammansättningen av den koldioxidström som får tillföras

lagringsplatsen (injekteras) och om kontroll av koldioxidströmmen,

8. villkor om högsta tillåtna injekteringstakt och injekteringstryck,
9. villkor om övervakning enligt en särskild övervakningsplan och om åt-

gärder enligt en särskild plan för avhjälpande av risker för koldioxidutsläpp
samt om att planerna ska följas,

10. villkor om att verksamhetsutövaren ska förvissa sig om att den som är

sysselsatt i verksamheten har den kompetens och utbildning som behövs,

11. villkor om vad som ska gälla i samband med att lagringsplatsen stängs

för fortsatt tillförsel av koldioxid och om underhåll efter stängningen enligt en
särskild plan,

12. villkor om att den säkerhet som krävs för verksamheten enligt 15 kap.

37 § fortlöpande ska vara giltig och i kraft,

13. upplysningar om
a) de krav på uppdatering av övervakningsplanen som kan följa av före-

skrifter som har meddelats med stöd av denna balk,

b) kravet på miljörapport i 26 kap. 20 § och andra föreskrifter med krav på

rapportering avseende geologisk lagring av koldioxid som har meddelats med
stöd av denna balk,

6 Senaste lydelse 2011:734.

7 Senaste lydelse 2012:430.

11

SFS 2016:782

c) de bestämmelser om omprövning och återkallelse av tillstånd som finns i

denna balk, och

d) de krav på underrättelse till tillsynsmyndigheten i händelse av läckage

av koldioxid eller betydande störningar som följer av föreskrifter som har
meddelats med stöd av denna balk, och

14. skälen för avvikelse från synpunkter som Europeiska kommissionen

har lämnat i samband med regeringens tillåtlighetsprövning.

24 kap.

5 §

8

I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet får tillstånds-

myndigheten ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten pro-
duktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfatt-
ning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela
nya sådana

1. när, från det tillståndsbeslutet fick laga kraft, det förflutit tio år eller den

kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges medlemskap i Europe-
iska unionen, föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer,

2. om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvali-

tetsnorm inte följs,

3. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten

genom att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att lämna uppgifter av bety-
delse för tillståndet eller villkoren,

4. när tillståndet eller villkor som gäller för verksamheten inte har följts,
5. om det genom verksamheten uppkommit en olägenhet av någon bety-

delse som inte förutsågs när verksamheten tilläts,

6. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,
7. om en från hälso- eller miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås

med användning av någon ny process- eller reningsteknik,

8. om användandet av någon ny teknik för mätning eller uppskattning av

förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre förutsätt-
ningar för att kontrollera verksamheten,

9. om verksamheten helt eller till väsentlig del är förlagd inom ett område

där förbud råder enligt en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med
stöd av 9 kap. 4 §,

10. för att förbättra en anläggnings säkerhet,
11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har

meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 §
lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet är
mindre ändamålsenliga, eller

12. om det kan antas att en säkerhet som ställts enligt 9 kap. 6 e §, 15 kap.

35 § eller 16 kap. 3 § inte längre är tillräcklig eller är större än vad som be-
hövs.

Ändringstillstånd som avses i 16 kap. 2 § får förenas med bestämmelser

om ändringar i villkor som tidigare har meddelats för de delar av verksam-
heten som inte omfattas av ändringen, om de tidigare villkoren har ett sam-
band med ändringen.

8 Senaste lydelse 2010:882.

12

SFS 2016:782

Ändringstillstånd som avses i 16 kap. 2 § får trots bestämmelserna i första

stycket omprövas i samband med att ett tillstånd som omfattar hela verksam-
heten omprövas.

I fall som avses i första stycket 5 får tillståndsmyndigheten också besluta

om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska olägenheter för
framtiden.

Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av denna paragraf meddela så in-

gripande villkor eller andra bestämmelser att verksamheten inte längre kan
bedrivas eller att den avsevärt försvåras.

27 kap.

7 §

Regeringen eller den myndighet eller kommun som regeringen bestäm-

mer får meddela föreskrifter om att producenter ska betala avgift för insam-
ling, transport och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens för-
sorg. Sådana föreskrifter får enbart avse avfall för vilket producentansvar
gäller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 12 §.

Avgiften får avse även kostnader för information om hanteringen.
Avgiften ska betalas till den kommun eller till den myndighet som rege-

ringen bestämmer.

29 kap.

4 a §

9

För otillåten avfallstransport döms till böter eller fängelse i högst två

år den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. transporterar avfall utan tillstånd och därigenom bryter mot föreskrifter

som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 17 § om tillstånd för yrkes-
mässig transport av avfall,

2. inom Europeiska unionen transporterar avfall utan att göra en skriftlig

förhandsanmälan och utan att ha ett giltigt godkännande och därigenom bry-
ter mot artiklarna 4 och 9.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall,

3. från Europeiska unionen exporterar avfall för bortskaffande och därige-

nom bryter mot ett exportförbud enligt artikel 34 i förordning (EG) nr
1013/2006,

4. från Europeiska unionen exporterar avfall för bortskaffande utan att ha

ett skriftligt godkännande och därigenom bryter mot artikel 35.4 a i förord-
ning (EG) nr 1013/2006,

5. från Europeiska unionen exporterar avfall för återvinning och därigenom

bryter mot ett exportförbud enligt artikel 36 i förordning (EG) nr 1013/2006,

6. från Europeiska unionen exporterar avfall för återvinning till ett land

som omfattas av förfarandereglerna i artikel 37 i förordning (EG) nr
1013/2006 och därigenom bryter mot ett förbud eller ett krav på skriftlig för-
handsanmälan som gäller enligt artikel 37.2 andra stycket eller 37.5 i förord-
ning (EG) nr 1013/2006 eller som gäller enligt artikel 1 i kommissionens för-
ordning (EG) nr 1418/2007 av den 29 november 2007 om export för återvin-
ning av visst avfall som förtecknas i bilaga III eller IIIA till Europaparlamen-
tets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 till vissa länder som inte

9 Senaste lydelse 2010:210.

13

SFS 2016:782

omfattas av OECD-beslutet om kontroll av gränsöverskridande transporter av
avfall,

7. från Europeiska unionen exporterar avfall för återvinning till ett land

som omfattas av förfarandereglerna i artikel 38 i förordning (EG) nr
1013/2006 utan att ha ett skriftligt godkännande och därigenom bryter mot
artikel 38.4 a,

8. från Europeiska unionen exporterar avfall utan att avfallet är avsett för

bortskaffande eller återvinning i en anläggning där bortskaffandet eller åter-
vinningen sker enligt de bestämmelser som gäller i mottagarlandet och där-
igenom bryter mot någon av artiklarna 35.5, 37.4 och 38.6 i förordning (EG)
nr 1013/2006,

9. från Europeiska unionen exporterar avfall avsett för bortskaffande i ett

utomeuropeiskt land eller territorium och därigenom bryter mot ett exportför-
bud enligt artikel 40.1 i förordning (EG) nr 1013/2006,

10. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande och därige-

nom bryter mot ett importförbud enligt artikel 41 i förordning (EG) nr
1013/2006,

11. till Europeiska unionen importerar avfall för bortskaffande utan att ha

ett skriftligt godkännande och därigenom bryter mot artikel 42.4 a i förord-
ning (EG) nr 1013/2006,

12. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning och därige-

nom bryter mot ett importförbud enligt artikel 43 i förordning (EG) nr
1013/2006,

13. till Europeiska unionen importerar avfall för återvinning utan att ha ett

skriftligt godkännande och därigenom bryter mot artikel 44.4 a eller 45 jäm-
förd med artikel 42.4 a i förordning (EG) nr 1013/2006,

14. till Europeiska unionen importerar avfall från ett sådant utomeuropeiskt

land eller territorium som avses i artikel 46 i förordning (EG) nr 1013/2006
utan att göra en skriftlig förhandsanmälan och utan att ha ett giltigt godkän-
nande och därigenom bryter mot artikel 46.1 jämförd med artiklarna 4 och
9.6, eller

15. blandar avfall under transport i strid med artikel 19 i förordning (EG) nr

1013/2006.

För försök till brott som avses i första stycket 3–9 döms till ansvar enligt 23

kap. brottsbalken.

8 §

10

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller

av oaktsamhet

1. bryter mot en föreskrift för totalförsvaret som har meddelats med stöd av

1 kap. 5 §, om en överträdelse av den lagbestämmelse från vilken avvikelsen
har föreskrivits är straffbelagd,

2. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått inom ett miljöskyddsom-

råde, som regeringen har meddelat med stöd av 7 kap. 20 §,

3. bryter mot en föreskrift eller ett beslut om förbud mot utsläpp av av-

loppsvatten m.m. som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 4 §,

4. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid miljöfarlig verksamhet

som regeringen har meddelat med stöd av 9 kap. 5 §,

10 Senaste lydelse 2010:210.

14

SFS 2016:782

5. i ett miljöriskområde som avses i 10 kap. 17 § vidtar en åtgärd som ökar

belastningen av föroreningar i eller omkring området, annars försämrar den
miljömässiga situationen eller försvårar avhjälpandeåtgärder,

6. bryter mot den skyldighet att underhålla en vattenanläggning som följer

av 11 kap. 17 § första stycket, 20 § första stycket eller 21 § första stycket,

7. bryter mot ett förbud till skydd för naturmiljön enligt 12 kap. 6 § fjärde

stycket,

8. bryter mot bestämmelsen i 13 kap. 8 § om utredning innan en genteknisk

verksamhet påbörjas eller mot en föreskrift om utredningen som regeringen
har meddelat med stöd av 13 kap. 9 §,

9. bryter mot en föreskrift om försiktighetsmått vid genteknisk verksamhet

som regeringen har meddelat med stöd av 13 kap. 11 §,

10. bryter mot skyldigheten att upprätta en kemikaliesäkerhetsrapport en-

ligt vad som krävs i artiklarna 37.4 och 39.1 i förordning (EG) nr 1907/2006,

11. bryter mot skyldigheten att förse Europeiska kemikaliemyndigheten

med information enligt vad som krävs i artiklarna 38, 39.2 och 66.1 i förord-
ning (EG) nr 1907/2006,

12. bryter mot förbudet mot dumpning eller förbränning av avfall enligt

15 kap. 27 §, eller

13. bryter mot ett förbud mot fiske som i det enskilda fallet har beslutats

med stöd av 28 kap. 13 §.

För försök till brott som avses i första stycket 12 döms till ansvar enligt

23 kap. brottsbalken.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen

kan dömas ut enligt 1 § eller 9 § första stycket 5.

9 §

Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet

1. bryter mot bestämmelsen i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 338/97 om

skyldighet att i en ansökan lämna uppgift om tidigare beslut om avslag,

2. bryter mot en föreskrift eller ett beslut i ett enskilt fall om tomgångskör-

ning eller gatumusik som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
en myndighet har meddelat med stöd av 9 kap. 12 §,

3. bryter mot en föreskrift om skötsel av jordbruksmark som regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd
av 12 kap. 8 §,

4. bryter mot en föreskrift om hantering av gödsel som regeringen eller,

efter regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd av
12 kap. 10 §,

5. vid en sådan odling av genetiskt modifierade organismer som omfattas

av ett tillstånd enligt 13 kap. 12 § bryter mot en föreskrift om försiktighets-
mått som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har
meddelat med stöd av 13 kap. 11 §,

6. bryter mot en föreskrift om märkning av genetiskt modifierade organis-

mer som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en myndighet har
meddelat med stöd av 13 kap. 18 §,

7. bryter mot en bestämmelse om spårbarhet eller märkning enligt artikel

4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.6, 5.1 eller 5.2 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av
genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderpro-
dukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om änd-
ring av direktiv 2001/18/EG,

15

SFS 2016:782

8. bryter mot en bestämmelse om information, identifiering, dokumenta-

tion eller anmälan enligt artikel 6, 12 eller 13 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande
förflyttning av genetiskt modifierade organismer,

9. på marknaden släpper ut en kosmetisk produkt som inte uppfyller kraven

om märkning enligt artikel 19.1 eller 19.2 i förordning (EG) nr 1223/2009,
eller på marknaden tillhandahåller en kosmetisk produkt som inte uppfyller
kraven om märkning enligt artikel 19.1 a, e eller g i samma förordning,

10. bryter mot skyldigheten att lämna information enligt artikel 9 i förord-

ning (EG) nr 648/2004,

11. bryter mot en bestämmelse om information eller dokumentation enligt

artikel 32, 34 eller 36 i förordning (EG) nr 1907/2006,

12. i fråga om ett växtskyddsmedel som är godkänt i ett annat land i Euro-

peiska unionen men som inte är godkänt i Sverige bryter mot artikel 52 i för-
ordning (EG) nr 1107/2009 genom att föra in medlet till Sverige, släppa ut det
på marknaden eller använda det utan att medlet omfattas av ett sådant paral-
lellhandelstillstånd som krävs enligt artikeln,

13. i fråga om en biocidprodukt som är godkänd i ett annat land i Europe-

iska unionen men som inte är godkänd i Sverige tillhandahåller produkten
eller använder den utan att produkten omfattas av ett sådant parallellhandelstill-
stånd som avses i artikel 53 i förordning (EU) nr 528/2012,

14. bryter mot bestämmelsen i 15 kap. 24 § första stycket eller en föreskrift

som regeringen har meddelat med stöd av 15 kap. 39 § genom att yrkesmäs-
sigt eller annars i stor omfattning transportera avfall, eller

15. bryter mot en föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av

15 kap. 30 § genom att för transport lämna annat avfall än hushållsavfall till
den som inte har det tillstånd som krävs för en sådan transport.

Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf, om ansvar för gärningen

kan dömas ut enligt 1 §.

Denna lag träder i kraft den 2 augusti 2016.

På regeringens vägnar

KAROLINA SKOG

Egon Abresparr
(Miljö- och energidepartementet)

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2016