SFS 2017:176 Lag om ändring i rättegångsbalken

170176.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i rättegångsbalken;

utfärdad den 2 mars 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

dels att 6 kap. 1 §, 23 kap. 10, 18, 19, 21 och 24 §§, 27 kap. 31 § och

36 kap. 14 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 23 kap. 18 a och 18 b §§, 21 a�

21 d §§ och 36 kap. 5 a §, av följande lydelse.

6 kap.

1 §

2

Vid domstolen ska det föras register över alla mål. Registret ska utvisa

tiden då varje mål kommit in, de åtgärder som vidtagits med målet, tiden för
målets avgörande och, om missnöje anmälts eller överklagande kommit in,
dagen då det skett och de åtgärder som vidtagits.

Handlingarna i målet ska föras samman till en akt.
När en part, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde får

ta del av en handling som innehåller sekretessbelagd uppgift, får ett förbehåll
göras i enlighet med 10 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

23 kap.

10 §

3 Undersökningsledaren bestämmer, med de begränsningar som följer

av andra�sjätte styckena, vem som får närvara vid ett förhör.

Vid ett förhör ska om möjligt ett trovärdigt vittne utsett av undersöknings-

ledaren närvara.

Ett biträde till en person som förhörs har rätt att närvara vid förhöret om det

kan ske utan men för utredningen och om biträdet uppfyller de krav som ställs
på en försvarare i 21 kap. 3 § tredje stycket.

Den misstänkte har rätt att själv närvara och ha sin försvarare närvarande

vid ett förhör som hålls på den misstänktes begäran enligt 18 b § första
stycket. Vid andra förhör med den misstänkte har han eller hon rätt att ha sin
försvarare närvarande. En försvarare som inte uppfyller de krav som ställs i
21 kap. 5 § första stycket får dock förhindras att närvara om det är nödvändigt
för att sakens utredning inte väsentligen ska försvåras eller för att avvärja fara
för någons liv, fysiska hälsa eller frihet. Vid förhör med någon annan än den

1 Prop. 2016/17:68, bet. 2016/17:JuU10, rskr. 2016/17:151.

2 Senaste lydelse 2000:172.

3 Senaste lydelse 2016:929.

SFS 2017:176

Utkom från trycket
den 14 mars 2017

background image

2

SFS 2017:176

misstänkte får den misstänktes försvarare närvara om det kan ske utan men
för utredningen.

Ett målsägandebiträde har rätt att närvara vid förhör med målsäganden.

Detsamma gäller en stödperson, om hans eller hennes närvaro inte är till men
för utredningen.

När den som hörs är under 15 år bör den som har vårdnaden om honom

eller henne vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utred-
ningen.

Undersökningsledaren får besluta att det som har förekommit vid ett förhör

inte får uppenbaras.

18 §

4

När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen miss-

tänks för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller
hon hörs.

Efter underrättelsen har den misstänkte och försvararen rätt att fortlöpande,

i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har före-
kommit vid förundersökningen. Denna rätt gäller med de begränsningar som
följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I fråga om rätten för den som anhålls eller häktas att ta del av det som har

förekommit vid förundersökningen gäller även 24 kap. 9 a §.

18 a §

När undersökningsledaren har slutfört den utredning som han eller

hon anser är nödvändig har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av
det som har förekommit vid förundersökningen. Den misstänkte och försvara-
ren ska underrättas om detta och om att de har rätt att begära att förundersök-
ningen kompletteras. De ska ges skälig tid att ange den utredning de anser är
önskvärd och i övrigt anföra det som de anser är nödvändigt. Något åtal får
inte beslutas innan detta har skett.

Rätten enligt första stycket att ta del av det som har förekommit vid för-

undersökningen gäller även efter det att åtalet har väckts och fram till dess att
åtalet slutligt har prövats eller saken annars slutligt har avgjorts. Denna rätt
gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 och 3 a §§ offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400).

18 b §

På begäran av den misstänkte eller försvararen ska ett förhör eller

någon annan utredning äga rum, om det kan antas vara av betydelse för för-
undersökningen. Om en sådan begäran avslås ska skälen för det anges.

Innan åklagaren beslutar i fråga om åtal, får han eller hon hålla ett särskilt

sammanträde med den misstänkte eller försvararen, om det kan antas vara till
fördel för åtalsbeslutet eller för sakens fortsatta handläggning i övrigt.

19 §

5

Om undersökningsledaren har slutfört den utredning som han eller

hon anser är nödvändig utan att bifalla en begäran som avses i 18 b § första
stycket, eller om den misstänkte eller försvararen anser att det finns någon
annan brist i utredningen, kan de anmäla detta till rätten.

Rätten ska så snart det går pröva anmälan. Om det finns skäl för det får

rätten hålla förhör med den misstänkte eller någon annan eller vidta den åt-

4 Senaste lydelse 2014:257.

5 Senaste lydelse 1996:1624.

background image

3

SFS 2017:176

gärd i övrigt som behövs. Ersättning för den misstänktes inställelse betalas av
allmänna medel enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

21 §

6

Vid förundersökningen ska det föras ett protokoll över det som har

förekommit som är av betydelse för utredningen.

När en utsaga av en misstänkt eller någon annan har upptecknats ska utsa-

gan läsas upp eller den som hörts ges tillfälle att på något annat sätt granska
uppteckningen. Den hörde ska också tillfrågas om han eller hon har något att
invända mot innehållet. Uppteckningen och granskningen ska göras innan
förhöret avslutas eller, om förhöret är särskilt omfattande eller behandlar
komplicerade sakförhållanden, så snart som möjligt därefter. En invändning
som inte medför någon ändring ska antecknas. Efter granskningen får upp-
teckningen inte ändras. Om utsagan har antecknats i protokollet först efter
granskningen, ska uppteckningen biläggas handlingarna.

Andra stycket gäller inte förhör som dokumenteras genom en ljudupptag-

ning eller en ljud- och bildupptagning, och som upptecknas skriftligen i sin
helhet.

I mindre mål får i stället för protokoll kortfattade anteckningar föras över

det väsentliga som har förekommit vid förundersökningen.

21 a §

Så snart åtal har beslutats har den misstänkte och försvararen rätt att

på begäran få en papperskopia av protokoll eller anteckningar från förunder-
sökningen. Om en offentlig försvarare har förordnats för den misstänkte, ska
en kopia lämnas eller sändas till försvararen.

Den misstänkte och försvararen har också rätt att på begäran få en kopia av

handlingar som innehåller sådant som har förekommit vid förundersökningen
och som inte ingår i protokollet eller anteckningarna. En sådan kopia behöver
inte lämnas om det finns

1. risk för att sekretessbelagd uppgift obehörigen kommer att lämnas

vidare, eller

2. hinder mot det med hänsyn till materialets omfattning eller karaktär.
När den misstänkte eller försvararen får ta del av ett protokoll eller en

annan handling som innehåller sekretessbelagd uppgift, får ett förbehåll göras
i enlighet med 10 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

21 b §

Förhör får dokumenteras genom en ljudupptagning eller en ljud- och

bildupptagning.

Vid bedömningen av om ett förhör bör dokumenteras genom en ljudupp-

tagning eller en ljud- och bildupptagning ska brottets beskaffenhet, utsagans
förväntade betydelse och den hördes personliga förhållanden särskilt beaktas.

21 c §

Ljudupptagningar och ljud- och bildupptagningar av förhör ska beva-

ras till dess att förundersökningen har lagts ned eller avslutats eller, om åtal
har väckts, målet slutligt har avgjorts.

21 d §

Frågor om den misstänktes och försvararens rätt att ta del av det som

har förekommit vid förundersökningen prövas av undersökningsledaren.

Ett beslut att begränsa rätten att ta del av det som har förekommit vid för-

undersökningen eller att göra ett förbehåll som inskränker rätten att lämna

6 Senaste lydelse 1999:72.

background image

4

SFS 2017:176

uppgift vidare eller att utnyttja uppgiften kan anmälas till rätten av den miss-
tänkte eller försvararen, när undersökningsledaren har slutfört den utredning
som han eller hon anser är nödvändig. För rättens prövning gäller 19 § andra
stycket.

24 §

7

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med

stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om under-
sökningsledares verksamhet, om underrättelse enligt 18 a § första stycket
samt om protokoll och anteckningar vid förundersökning.

27 kap.

31 §

8

Den som är eller har varit misstänkt för brott ska, om inte annat följer

av 33 §, underrättas om sådan hemlig avlyssning av elektronisk kommunika-
tion, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraöver-
vakning eller hemlig rumsavlyssning som han eller hon har utsatts för.

Om avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation har avsett

ett telefonnummer eller annan adress eller en viss elektronisk kommunika-
tionsutrustning som innehas av någon annan än den misstänkte, ska även
innehavaren underrättas. Detta gäller dock inte om annat följer av 33 § eller
inhämtning har skett med stöd av 20 § andra stycket och integritetsintrånget
för den enskilde kan antas vara ringa.

Om kameraövervakning eller rumsavlyssning har avsett en plats som inne-

has av någon annan än den misstänkte och som allmänheten inte har tillträde
till, ska även innehavaren av platsen underrättas om inte annat följer av 33 §.

En underrättelse ska lämnas så snart det kan ske utan men för utredningen,

dock senast en månad efter det att förundersökningen avslutades.

En underrättelse behöver inte lämnas till den som enligt 23 kap. 18 §,

18 a §, 24 kap. 9 a § eller på något annat sätt redan har fått del av eller tillgång
till uppgifterna. Någon underrättelse behöver inte heller lämnas om den med
hänsyn till omständigheterna uppenbart är utan betydelse.

36 kap.

5 a §

Den som till följd av 18 kap. 1 eller 2 § eller 35 kap. 1 § offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400) inte får lämna uppgift som direkt eller indirekt
röjer identiteten på den som har lämnat uppgifter för att användas i en verk-
samhet som anges i 18 kap. 1 eller 2 § samma lag, får inte höras som vittne
om uppgiften.

Första stycket gäller inte
1. i fråga om en uppgiftslämnare vars uppgifter åberopas till stöd för ett all-

mänt åtal,

2. om den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats har gett sitt

tillstånd, och om den till vars förmån sekretessen gäller samtycker,

3. om uppgiftslämnarens identitet kan röjas utan risk för uppgiftslämnarens

eller hans eller hennes närståendes säkerhet till liv eller hälsa, eller om identi-
teten kan röjas utan risk för att en verksamhet som anges i 18 kap. 1 eller 2 §
offentlighets- och sekretesslagen skadas, eller

7 Senaste lydelse 1987:747.

8 Senaste lydelse 2014:1419.

background image

5

SFS 2017:176

4. om rätten anser att det finns synnerlig anledning att höra vittnet om upp-

giften.

14 §

9

Innan ett vittne hörs ska rätten upplysa vittnet om skyldigheten att tala

sanning och, när ed har avlagts, om vikten av den. När det finns skäl till det,
ska vittnet också upplysas om innehållet i 5�6 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2017.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Mattias Larsson
(Justitiedepartementet)

9 Senaste lydelse 1975:1288.

background image

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017