SFS 2017:1253 Förordning om ändring i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (2015:406) om st�d f�r landsbygdsutvecklings�tg�rder; utf�rdad den 23 november 2017. Regeringen f�reskriver i fr�ga om f�rordningen (2015:406) om st�d f�r landsbygdsutvecklings�tg�rder dels att 1 kap. 2023 ��, 3 kap. 3 och 4 ��, 6 kap. 2, 10 och 15 ��, 10 kap. 6 �, 12 kap. 2 och 5 �� och bilaga 1 och 3 ska ha f�ljande lydelse, dels att det ska inf�ras tv� nya paragrafer, 1 kap. 6 a � och 8 kap. 24 a � av f�ljande lydelse. 1 kap. 6 a � Den myndighet som beslutar om st�d f�r st�lla som villkor f�r st�det att st�dmottagaren har den offentliga finansiering som beh�vs n�r en s�dan ytterligare finansiering �r en f�ruts�ttning f�r att st�det ska kunna l�mnas. 20 � 1 Jordbruksverket pr�var ans�kningar om st�d, �taganden och utbetal- ning av st�d enligt 8 kap. 28 och 32 �� och 11 kap. samt om st�d f�r att bilda innovationsgrupper och f�r innovationsprojekt inom Europeiska innovations- partnerskapet (EIP) enligt 12 kap. 5 �. Jordbruksverket pr�var �ven ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d enligt 3 kap., 6 kap. och 12 kap. 14 �� i �renden d�r det med h�nsyn till �tg�rdernas omfattning, karakt�r eller av administrativa sk�l �r l�mpligt att pr�vningen sker samlat. 21 � Skogsstyrelsen pr�var ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d enligt 7 kap. och enligt 3 kap. och 12 kap. 14 �� n�r det g�ller skogsbruk, om inte n�got annat f�ljer av 20 � andra stycket. 22 � 2 Sametinget pr�var ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d n�r det g�ller st�d till renn�ringsf�retag och annan verksamhet med anknytning till rensk�tsel eller annat samiskt n�rings-, kultur- eller samh�llsliv enligt 3 kap., 4 kap. 2 och 4 ��, 5 kap. 2 och 5 ��, 6 kap. 2, 8, 9, 13, 15 och 19 �� samt 12 kap. 14 ��, om inte n�got annat f�ljer av 20 � andra stycket. 1 Senaste lydelse 2016:16. 2 Senaste lydelse 2016:16. SFS 2017:1253 Utkom fr�n trycket den 15 december 2017 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2017:1253 23 � Tillv�xtverket pr�var ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d f�r lokal serviceutveckling enligt 3 kap. och 12 kap. 14 ��, om inte n�got annat f�ljer av 20 � andra stycket. 3 kap. 3 � F�r r�dgivningstj�nster inom fokusomr�de 2 a, 3 a, 6 a och 6 b samt f�r tv�rvillkors- och f�rgr�ningsr�dgivning inom fokusomr�de 4, 5 c och 5 d i artikel 5 i f�rordning (EU) nr 1305/2013 ska den som tar emot r�dgivningen betala 30 procent av det upphandlade priset eller st�dmyndighetens motsva- rande kostnader i de fall myndigheten genomf�r r�dgivningen i egen regi. F�r r�dgivningstj�nster f�r energieffektiviseringsr�dgivning inom fokus- omr�de 5 c i samma artikel ska den som tar emot r�dgivningen betala 10 pro- cent av det upphandlade priset eller st�dmyndighetens motsvarande kostnader i de fall myndigheten genomf�r r�dgivningen i egen regi. F�r andra r�dgivningstj�nster inom fokusomr�de 4, 5 c och 5 d i samma artikel f�r en avgift tas ut f�r tj�nsterna. 4 � F�r st�d till kompetensutveckling inom fokusomr�de 2 a, 3 a, 6 a och 6 b ska en deltagaravgift om l�gst 500 kronor tas ut. F�r st�d till kompetensutveckling inom fokusomr�de 4, 5 c och 5 d f�r en deltagaravgift tas ut. 6 kap. 2 � St�d f�r l�mnas f�r investeringar i sm�skalig infrastruktur med 90 pro- cent av de st�dber�ttigande utgifterna och inom de ramar som anges i andra stycket, 3 � och i bilaga 1. St�d enligt f�rsta stycket l�mnas endast om de st�dber�ttigande utgifterna enligt ans�kan understiger 200 000 euro. 10 � N�r det g�ller st�d till kommersiell service f�r st�d l�mnas med 50 pro- cent av de st�dber�ttigande utgifterna eller med 90 procent av dessa om det finns s�rskilda sk�l. S�rskilda sk�l f�r att st�d ska f� l�mnas med 90 procent �r att st�det g�ller 1. investeringar i f�rb�ttrad tillg�nglighet, 2. investeringar vid nystart av nedlagd butik, 3. investeringar f�r b�ttre milj� och klimat som exempelvis energieffektivi- sering, 4. investeringar som g�rs f�r att komplettera ett f�rs�ljningsst�lle f�r dag- ligvaror eller drivmedel med andra grundl�ggande servicefunktioner, eller 5. investeringar som ryms inom prioriterat omr�de i l�nsstyrelsens hand- lingsplan utifr�n de regionala serviceprogrammen och g�rs i ett f�rs�ljnings- st�lle f�r dagligvaror eller drivmedel. En ers�ttningsinvestering f�r kyl- och frysutrustning f�r inte l�mnas med 90 procent om den inte kan motiveras utifr�n f�rsta stycket 14. 15 � St�d f�r l�mnas till utveckling av natur- och kulturmilj�er med 50, 90 och 100 procent av de st�dber�ttigande utgifterna och inom de ramar som an- ges i bilaga 1. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2017:1253 8 kap. 24 a � Den som s�ker st�d ska �ga eller arrendera marken eller ha ett nytt- jander�ttsavtal med mark�garen. Marken ska vara jordbruksmark av �goslaget �kermark. 10 kap. 6 � 3 F�r att jordbrukarens areal med grovfodergr�dor ska ing� i typ 1, 2 eller 3 ska lantbrukaren sk�ta all sin areal med grovfodergr�dor genom att f�r varje hektar ha djurh�llning av minst f�ljande djurenheter av tackor, getter av honk�n samt n�tkreatur som �r �ldre �n sex m�nader: Lantbrukarens hela areal med grovfodergr�dor ing�r i antingen typ 1, 2 eller 3, beroende p� vilken som motsvarar h�gst krav och som lantbrukaren uppfyller kravet f�r. Uppfylls inte kravet f�r typ 3 ing�r hela arealen med grovfodergr�dor i typ 5. En lantbrukare har aldrig foderareal i mer �n en typ av jordbruk. 12 kap. 2 � St�d f�r l�mnas med minst 70 och h�gst 100 procent av de st�dber�tti- gande utgifterna och i enlighet med bilaga 1. St�dniv�n f�r en investering inom ett projekt ska vara samma som om investeringen s�kts enligt 4, 5 eller 6 kap. F�r �vriga delar i projektet l�mnas st�d med 100 procent av de st�dber�ttigande utgifterna. 5 � F�r st�d f�r att bilda innovationsgrupper och f�r innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) g�ller att innovationsgrup- pen ska ha ett samarbetsavtal om det inte �r obeh�vligt att gruppen har ett s�dant avtal. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2018. P� regeringens v�gnar SVEN-ERIK BUCHT Jacob Wichmann (N�ringsdepartementet) 3 Senaste lydelse 2016:16. Omr�de Typ 1 Typ 2 Typ 3 15 0,65 0,3 0,1 612 1 0,4 0,1 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2017:1253 Bilaga 1 4 1 St�d som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen f�r det europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska h�jas med ytterligare 10 procent. 2 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet inom detta intervall utifr�n regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. En st�dmottagare kan sammanlagt endast f� st�d upp till det h�gsta st�dbeloppet inom en period av tre �r. Detta g�ller per del�t- g�rd och fokusomr�de och tiden r�knas fr�n den f�rst inkomna ans�kan. 3 St�d till renvaktarstugor. 4 St�d inom Norrbottens, V�sterbottens, J�mtlands, V�sternorrlands, G�vleborgs, Dalarnas och V�rmlands l�n (exklusive renn�ringsf�retag) f�r h�jas med ytterligare 10 procent i de fall d�r investeringen �r kopplad till betande djur och jordbrukets konkur- renskraft. 5 Fler�riga energigr�dor enligt enhetskostnad och renvaktarstugor. 1 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet inom detta intervall utifr�n regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. En st�dmottagare kan sammanlagt endast Investeringar i fysiska tillg�ngar (4 kap.) Eng�ngsr�jning av betesmark Ers�ttningsniv� 5 000 kr/ha L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 1 000 Reglerbar dr�nering Ers�ttningsniv� 8 000 kr/brunn L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 8 000 St�ngsel mot rovdjur Ers�ttningsniv� 50 kr/m L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 1 000 F�r�dlingsst�d Ers�ttning av utgift (%) 40 1 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 100 000 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) 600 0004 000 000 2 Investeringar i jordbruk Ers�ttning av utgift (%) 40 1, 4 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 50 000 5, 100 000 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) 1 000 0007 000 000 2 100 000 3 4 Senaste lydelse 2017:243. Jordbruks- och aff�rsutveckling (5 kap.) Skapa och utveckla annan verksamhet �n jordbruk Ers�ttning av utgift (%) 40 L�gsta st�dber�ttigande utgifter (kr) 100 000 H�gsta ers�ttningsniv� F�rnybar energi: 1 000 000 kr 200 000 euro 1 G�dselbaserad biogas: 40 000 000 kr Jobbskapande: 600 000 kr200 000 euro 1 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2017:1253 f� st�d upp till det h�gsta st�dbeloppet inom en period av tre �r. Detta g�ller per del�t- g�rd och fokusomr�de och tiden r�knas fr�n den f�rst inkomna ans�kan. Grundl�ggande tj�nster och f�rnyelse av samh�llen p� landsbygden (6 kap.) Bredband Ers�ttning av utgift (%) 4090 1 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 100 000 H�gsta ers�ttningsniv� 10 000 000 euro/ projekt Infrastruktur f�r rekreation och turistinformation Ers�ttning av utgift (%) 90 2 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 100 000 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) Service och fritid p� landsbygden Ers�ttning av utgift (%) 90, 50 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 100 000 4, 50 000, 30 000 3 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) 600 0004 000 000 5 Sm�skalig infrastruktur Ers�ttning av utgift (%) 90 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 100 000 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) Utveckling av natur- och kulturv�rden Ers�ttning av utgift (%) 100 6,7, 908, 508 L�gsta st�dber�tti- gande utgifter (kr) 30 000, 50 000 9 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) V�tmarker och dam- mar: 200 000 kr/ha (400 000 kr/ha) 10 Tv�stegsdiken: 1 000 kr/m H�gsta belopp per projekt: �terst�lla och restau- rera kulturmilj�er i ren- sk�tselomr�det, 250 000 kr �vriga milj�investe- ringar inom utveckling av natur- och kultur- v�rden (fokusomr�de 4 a, 4b, och 4 c), 15 000 000 11 Investeringar inom ut- veckling av natur- och kulturv�rden (6b), </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2017:1253 1 St�dandelen fastst�lls per l�n utifr�n riktlinjer fr�n Jordbruksverket. Procentandelen ska anges i st�dmyndigheternas handlingsplaner. En och samma st�dprocent till�mpas i alla projekt inom ett l�n och kan justeras p� beg�ran av l�nen om f�ruts�ttningarna �ndras. 2 St�d till stigar och leder genom skog och mark ber�knas utifr�n enhetskostnad enligt f�reskrifter som Jordbruksverket meddelar med st�d av 1 kap. 41 och 42 ��. 3 G�ller om investeringen avser f�rb�ttrad tillg�nglighet, nystart av nedlagd butik, f�r- s�ljningsst�lle f�r dagligvaror, drivmedel eller servicepunkt som �r h�gt priorite-rad i l�nsstyrelsens handlingsplan utifr�n de regionala serviceprogrammen samt investe- ringar vars huvudsyfte �r f�rb�ttrad milj� och klimat. 4 Investeringar i idrotts- och fritidsanl�ggningar samt samlingslokaler. 5 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet inom detta intervall utifr�n regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i st�dmyndigheternas handlingsplaner. En st�dmottagare kan sammanlagt endast f� st�d upp till det h�gsta st�dbeloppet inom en period av tre �r. Detta g�ller per del�tg�rd och fokusomr�de och tiden r�knas fr�n den f�rst inkomna ans�kan. 6 I s�rskilt motiverade fall kan st�d ges f�r 100 procent (v�tmark och dammar, tv�- stegsdiken och f�rb�ttrad vattenkvalitet). 7 St�d ges till 100 procent av st�dber�ttigande utgifter om offentliga akt�rer �r s�kande av projekt inom utveckling av natur- och kulturmilj�er samt kulturhistoriska byggna- der. I dessa fall ska minst 30 procent av de st�dber�ttigande utgifterna vara �vrigt na- tionellt offentligt st�d. 8 St�d ges med 50 procent f�r milj�investeringar med begr�nsad milj�nytta och till projekt inom fokusomr�de 6b d�r den s�kande �r ett f�retag som inte �r en offentlig akt�r samt �ger fastigheten d�r investeringen genomf�rs. St�d ges med 90 procent f�r �vriga projekt d�r s�kanden inte �r en offentlig akt�r. 9 Utveckling av natur- och kulturmilj�er samt kulturhistoriska byggnader. 10 F�r v�tmarker och dammar �r gr�nsen 200 000 kr/ha. I s�rskilt motiverade fall kan st�d ges f�r 100 procent av st�dber�ttigande utgifter upp till 400 000 kr/ha. 11 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet utifr�n regionala f�ruts�tt- ningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i st�dmyndigheternas handlingsplaner. . Investeringar i utveckling av skogsomr�den och f�rb�ttring av skogars livskraft (7 kap.) Skogens milj�v�rden Ers�ttningsniv� Naturv�rdsbr�nning: 28 000 kr/br�nning, 9 000 kr/ha Rensa stenmur: 8,50 kr/m Rensa kulturmilj�er: 1 300 kr/st Gallra fram �dell�v- och l�vrik skog: 9 000 kr/ha Sk�ta natur- och kultur- milj�er i skog: 9 000 kr/ha Skapa v�tmark i skog: 15 000 kr/ha L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 5 000 H�gsta ers�ttningsniv� 60 000 000 1 �terst�llande av skadad skog Ers�ttning av utgift (%) 100 L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 50 000 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2017:1253 1 St�dmyndigheten beslutar det h�gsta st�dbeloppet utifr�n regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i st�dmyndighetens handlingsplaner. Det f�r dock inte �verstiga 60 miljoner kronor. Milj�- och klimatv�nligt jordbruk (8 kap.) Betesmarker och sl�tter�ngar Markklass Ers�ttningsniv� 1 Betesmarker och sl�tter�ngar med allm�n sk�tsel 1 000 kr/ha Betesmarker med s�rskild sk�tsel 2 800 kr/ha Sl�tter�ngar med s�rskild sk�tsel 4 500 kr/ha Alvarbete 1 000 kr/ha Skogsbete 2 500 kr/ha Gr�sfattiga marker 1 700 kr/ha Mosaikbetesmarker 1 700 kr/ha Betesmarker och sl�tter�ngar Kompletterande insatser Komplement Ers�ttningsniv� 1 Efterbete 700 kr/ha L�vt�kt 100 kr/ha 2 Br�nning 800 kr/ha H�hantering 1 700 kr/ha Liesl�tter 7 000 kr/ha Sv�rtillg�ngliga platser 1 000 kr/ha F�bodar Del�tg�rdens delar Ers�ttningsniv� 3 F�bod i bruk: Huvudf�bod 3 333 kr/ha, d�r en f�bod i bruk best�r av 6 hektar F�bod i bruk: Kompletterande 500 kr/ha, d�r en kompletterande f�bod best�r av 6 hektar F�bodbete 1 000 kr/ha Komplement s�rskild sk�tsel av f�- bodbete 1 200 kr/ha Hotade husdjursraser Djurslag Ers�ttningsniv� 3 Getter 1 450 kr/djurenhet Svin 2 050 kr/djurenhet N�t 1 450 kr/djurenhet F�r 1 450 kr/djurenhet Minskat kv�vel�ckage Del�tg�rdens delar Ers�ttningsniv� 3 F�nggr�da 1 100 kr/ha V�rbearbetning 600 kr/ha </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2017:1253 1 Ber�knade st�dbelopp f�r betesmarker och sl�tter�ngar, inklusive komplement, som �r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut. 2 I genomsnitt finns 10 fastst�llda l�vt�ktstr�d per hektar, vilket ger en ers�ttningsniv� p� 1 000 kr/ha. Det f�r vara h�gst 20 fastst�llda l�vt�ktstr�d per hektar. 3 Ber�knade st�dbelopp som �r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut. Lantrasf�reningar St�d ges till 100 procent av st�dber�ttigande utgifter. St�d beviljas inte till ans�kningar om st�d med mindre �n 50 000 kronor i st�dber�ttigande utgif- ter. Restaurering av betesmarker och sl�tter�ngar Ers�ttningsniv� 3 3 600 kr/ha Skyddszoner Del�tg�rdens delar Ers�ttningsniv� 3 Skyddszon mot vattendrag 3 000 kr/ha Anpassade skyddszoner 3 000 kr/ha Sk�tsel av v�tmarker och dammar Del�tg�rdens delar Ers�ttningsniv� 3 Sk�tsel av v�tmarker och dammar 4 000 kr/ha Markers�ttning i hela landet utom G�talands S�dra Sl�ttbygder, �ker- mark 1 000 kr/ha Markers�ttning i G�talands S�dra Sl�ttbygder, �kermark 3 000 kr/ha Vallodling Ers�ttningsniv� 3 500 kr/ha Ekologiskt jordbruk (9 kap.) Ekologisk produktion Produktionskategori Ers�ttningsniv� 1 Spannm�l/oljev�xter/proteingr�dor m.m. (ej vallodling p� �kermark) 1 500 kr/ha Potatis och gr�nsaker 5 000 kr/ha Frukt och b�r 7 500 kr/ha Djurers�ttning 1 600 kr/ha �kermark, d�r 1 hektar �kermark motsvarar 1 djurenhet. 800 kr/ha betesmark, d�r 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet Omst�llning till ekologisk produktion Produktionskategori Ers�ttningsniv� 1 Spannm�l/oljev�xter/proteingr�dor m.m. (ej vallodling p� �kermark) 1 500 kr/ha Potatis och gr�nsaker 5 000 kr/ha Frukt och b�r 7 500 kr/ha </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2017:1253 1 Ber�knade st�dbelopp som �r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut. 1 Ber�knade st�dbelopp som �r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut. 2 F�r lantbrukarens st�dber�ttigande areal �ver 200 hektar inom typ 1, 2 eller 3 trappas st�det ned till 80 procent av ers�ttningsniv�n. Om st�det vid nedtrappningen blir mindre �n 210 kronor betalas inget st�d f�r arealen �ver 200 hektar. 3 F�r lantbrukarens st�dber�ttigande areal �ver 70 hektar inom typ 4 trappas st�det ned till 80 procent av ers�ttningsniv�n. 4 F�r lantbrukarens st�dber�ttigande areal �ver 70 hektar inom typ 5 trappas st�det ned till 80 procent av ers�ttningsniv�n. Om st�det vid nedtrappning blir mindre �n 210 kro- nor, betalas inget st�d f�r arealen �ver 70 hektar. Djurers�ttning 1 600 kr/ha �kermark, d�r 1 hektar �kermark motsvarar 1 djurenhet. 800 kr/ha betesmark, d�r 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet St�d till omr�den med naturliga eller andra s�rskilda begr�nsningar (10 kap.) Kompensationsst�d i bergsomr�den 1, 2, 3, 4 Omr�de/ Jordbrukstyp 1 2 3 4 5 Jordbruk med betesdjur och foder- gr�dor p� �ker- mark Jordbruk med be- tesdjur och natur- betes- mark Jordbruk med be- tesdjur och andra mycket extensiva natur- betes- marker Jordbruk med v�xt- odling Extensivt jordbruk 1 5 400 2 600 1 000 1 200 400 2 4 100 2 300 1 000 1 200 300 3 3 900 2 100 800 1 200 250 4 3 300 1 700 700 1 200 250 5 3 000 1 500 600 1 200 250 Kompensationsst�d i omr�den med naturliga begr�nsningar 1, 2, 3 Omr�de/ Jordbrukstyp 1 2 3 4 5 6 2 100 1 000 300 800 0 7 1 600 700 250 800 0 8 1 200 600 250 600 0 9 800 400 0 700 0 10 600 300 0 800 0 Kompensationsst�d i omr�den med s�rskilda begr�nsningar 1, 2, 3 Omr�de/ Jordbrukstyp 1 2 3 4 5 11 1 000 400 0 800 0 12 1 600 500 0 700 0 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2017:1253 1 Projekt f�r �kad konkurrenskraft i jordbruket, tr�dg�rdsn�ringen och renn�ringen, �kad djurv�lf�rd, tillv�xt i livsmedelskedjan och st�rkt konkurrenskraft f�r sm�f�retag i livsmedelskedjan. 2 Projekt inom milj�, klimat och jobbskapande p� landsbygden (annat �n i not 1). 3 Transnationellt samarbete (inte till�mpbart f�r projekt inom omr�det m�nniskors livs- milj�). 4 St�dniv�n f�r en investering inom ett projekt ska vara densamma som om investe- ringen s�kts inom relevant del�tg�rd och fokusomr�de i �tg�rderna 4, 6 eller 7. 5 Bildande av innovationsgrupper. 6 Projekt med landskapsperspektiv f�r �kad konkurrenskraft i skogen. 7 Projekt inom milj�. 8 Projekt inom omr�det m�nniskors livsmilj�. Djurens v�lbefinnande (11 kap.) Extra djuromsorg f�r Ers�ttningsniv� 2 000 kr/DE L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 1 000 Extra djuromsorg suggor Ers�ttningsniv� 2 000 kr/DE L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 1 000 Ut�kad kl�vh�lsov�rd f�r mj�lkkor Ers�ttningsniv� 220 kr/DE L�gsta ers�ttningsniv� (kr) 1 000 Samarbete (12 kap.) Pilotprojekt Ers�ttning av utgift (%) 70 1, 902, 100 L�gsta st�dber�tti- gande utgift (kr) 100 000, 30 000 3 H�gsta ers�ttningsniv� Innovationsgrupper och innovationsprojekt (EIP) Ers�ttning av utgift (%) 100 4 L�gsta st�dber�tti- gande utgift (kr) 100 000, 50 000 5, 30 000 3 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) Milj� och klimat Ers�ttning av utgift (%) 70 6, 907, 100 L�gsta st�dber�tti- gande utgift (kr) 100 000, 50 000 8, 30 000 3 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) Korta leveranskedjor och lokala marknader Ers�ttning av utgift (%) 90 L�gsta st�dber�tti- gande utgift (kr) 100 000, 30 000 3 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) Diversifiering Ers�ttning av utgift (%) 90 L�gsta st�dber�tti- gande utgift (kr) 100 000, 30 000 3 H�gsta ers�ttningsniv� (kr) </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2017:1253 Bilaga 3 M�jliga kombinationer av insatser arealbaserade ers�ttningar Betes- marker och sl�tter- �ngar F�bodar Restaure- ring av betesmar- ker och sl�tter- �ngar Vallodling Sk�tsel av v�tmarker och dammar Minskat kv�ve- l�ckage Skydds- zoner Omst�ll- ning till ekologisk produk- tion v�xt Ekologisk produk- tion v�xt Betes- marker och sl�tte- r�ngar * * * # betesmark * �vrig mark * * * * F�bodar * * * * * * * * Restaure- ring av betesmar- ker och sl�tter�ngar * * * * * * * * Vallodling * * * * v�rbearbetning * �vrig mark * Sk�tsel av v�tmarker och dam- mar # betesmark * �vrig mark * * * * * * * Minskat kv�ve- l�ckage * * * v�rbearbetning * �vrig mark * * Skydds- zoner * * * * * * * * Omst�ll- ning till ekologisk produktion v�xt * * * * * * Ekologisk produktion v�xt * * * * * * * Insatserna kan kombineras p� samma f�retag men inte p� samma mark Insatserna kan kombineras p� samma mark # Insatserna kan kombineras p� samma mark, under f�ruts�ttning att l�nsstyrelsen bed�mer det l�mpligt utifr�n syftet med b�da ers�ttningarna Insatserna �r inte m�jliga att kombineras </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2017:1253 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2017 M �jliga kombinationer av insatser djurbaserade ers�ttningar Omst�ll- ning till eko- logisk pro- duktion djur Ekologisk produktion djur Hotade hus- djursraser Extra djur- omsorg f�r suggor Ut�kad kl�vh�lso- v�rd f�r mj�lkkor Extra djur- omsorg f�r f�r Omst�ll- ning till ekologisk produktion djur * Ekologisk produktion djur * Hotade hus- djursraser Extra djur- omsorg f�r suggor * * Ut�kad kl�vh�lso- v�rd f�r mj�lkkor * * Extra djur- omsorg f�r f�r * * * Insatserna kan kombineras p� samma f�retag men inte p� samma djur Insatserna kan kombineras p� samma djur Insatserna �r inte m�jliga att kombinera </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i f�rordningen (2015:406) om st�d f�r
landsbygdsutvecklings�tg�rder;

utf�rdad den 23 november 2017.

Regeringen f�reskriver i fr�ga om f�rordningen (2015:406) om st�d f�r

landsbygdsutvecklings�tg�rder

dels att 1 kap. 2023 ��, 3 kap. 3 och 4 ��, 6 kap. 2, 10 och 15 ��, 10 kap.

6 �, 12 kap. 2 och 5 �� och bilaga 1 och 3 ska ha f�ljande lydelse,

dels att det ska inf�ras tv� nya paragrafer, 1 kap. 6 a � och 8 kap. 24 a � av

f�ljande lydelse.

1 kap.

6 a �

Den myndighet som beslutar om st�d f�r st�lla som villkor f�r st�det

att st�dmottagaren har den offentliga finansiering som beh�vs n�r en s�dan
ytterligare finansiering �r en f�ruts�ttning f�r att st�det ska kunna l�mnas.

20 �

Jordbruksverket pr�var ans�kningar om st�d, �taganden och utbetal-

ning av st�d enligt 8 kap. 28 och 32 �� och 11 kap. samt om st�d f�r att bilda
innovationsgrupper och f�r innovationsprojekt inom Europeiska innovations-
partnerskapet (EIP) enligt 12 kap. 5 �.

Jordbruksverket pr�var �ven ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d

enligt 3 kap., 6 kap. och 12 kap. 14 �� i �renden d�r det med h�nsyn till
�tg�rdernas omfattning, karakt�r eller av administrativa sk�l �r l�mpligt att
pr�vningen sker samlat.

21 �

Skogsstyrelsen pr�var ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d

enligt 7 kap. och enligt 3 kap. och 12 kap. 14 �� n�r det g�ller skogsbruk,
om inte n�got annat f�ljer av 20 � andra stycket.

22 �

Sametinget pr�var ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d n�r

det g�ller st�d till renn�ringsf�retag och annan verksamhet med anknytning
till rensk�tsel eller annat samiskt n�rings-, kultur- eller samh�llsliv enligt
3 kap., 4 kap. 2 och 4 ��, 5 kap. 2 och 5 ��, 6 kap. 2, 8, 9, 13, 15 och 19 ��
samt 12 kap. 14 ��, om inte n�got annat f�ljer av 20 � andra stycket.

1 Senaste lydelse 2016:16.

2 Senaste lydelse 2016:16.

SFS 2017:1253

Utkom fr�n trycket
den 15 december 2017

SFS 2017:1253

23 �

Tillv�xtverket pr�var ans�kningar om st�d och utbetalning av st�d f�r

lokal serviceutveckling enligt 3 kap. och 12 kap. 14 ��, om inte n�got annat
f�ljer av 20 � andra stycket.

3 kap.

3 �

F�r r�dgivningstj�nster inom fokusomr�de 2 a, 3 a, 6 a och 6 b samt f�r

tv�rvillkors- och f�rgr�ningsr�dgivning inom fokusomr�de 4, 5 c och 5 d i
artikel 5 i f�rordning (EU) nr 1305/2013 ska den som tar emot r�dgivningen
betala 30 procent av det upphandlade priset eller st�dmyndighetens motsva-
rande kostnader i de fall myndigheten genomf�r r�dgivningen i egen regi.

F�r r�dgivningstj�nster f�r energieffektiviseringsr�dgivning inom fokus-

omr�de 5 c i samma artikel ska den som tar emot r�dgivningen betala 10 pro-
cent av det upphandlade priset eller st�dmyndighetens motsvarande kostnader
i de fall myndigheten genomf�r r�dgivningen i egen regi.

F�r andra r�dgivningstj�nster inom fokusomr�de 4, 5 c och 5 d i samma

artikel f�r en avgift tas ut f�r tj�nsterna.

4 �

F�r st�d till kompetensutveckling inom fokusomr�de 2 a, 3 a, 6 a och

6 b ska en deltagaravgift om l�gst 500 kronor tas ut.

F�r st�d till kompetensutveckling inom fokusomr�de 4, 5 c och 5 d f�r en

deltagaravgift tas ut.

6 kap.

2 �

St�d f�r l�mnas f�r investeringar i sm�skalig infrastruktur med 90 pro-

cent av de st�dber�ttigande utgifterna och inom de ramar som anges i
andra stycket, 3 � och i bilaga 1.

St�d enligt f�rsta stycket l�mnas endast om de st�dber�ttigande utgifterna

enligt ans�kan understiger 200 000 euro.

10 �

N�r det g�ller st�d till kommersiell service f�r st�d l�mnas med 50 pro-

cent av de st�dber�ttigande utgifterna eller med 90 procent av dessa om det
finns s�rskilda sk�l. S�rskilda sk�l f�r att st�d ska f� l�mnas med 90 procent
�r att st�det g�ller

1. investeringar i f�rb�ttrad tillg�nglighet,
2. investeringar vid nystart av nedlagd butik,
3. investeringar f�r b�ttre milj� och klimat som exempelvis energieffektivi-

sering,

4. investeringar som g�rs f�r att komplettera ett f�rs�ljningsst�lle f�r dag-

ligvaror eller drivmedel med andra grundl�ggande servicefunktioner, eller

5. investeringar som ryms inom prioriterat omr�de i l�nsstyrelsens hand-

lingsplan utifr�n de regionala serviceprogrammen och g�rs i ett f�rs�ljnings-
st�lle f�r dagligvaror eller drivmedel.

En ers�ttningsinvestering f�r kyl- och frysutrustning f�r inte l�mnas med

90 procent om den inte kan motiveras utifr�n f�rsta stycket 14.

15 �

St�d f�r l�mnas till utveckling av natur- och kulturmilj�er med 50, 90

och 100 procent av de st�dber�ttigande utgifterna och inom de ramar som an-
ges i bilaga 1.

SFS 2017:1253

8 kap.

24 a �

Den som s�ker st�d ska �ga eller arrendera marken eller ha ett nytt-

jander�ttsavtal med mark�garen.

Marken ska vara jordbruksmark av �goslaget �kermark.

10 kap.

6 �

F�r att jordbrukarens areal med grovfodergr�dor ska ing� i typ 1, 2

eller 3 ska lantbrukaren sk�ta all sin areal med grovfodergr�dor genom att f�r
varje hektar ha djurh�llning av minst f�ljande djurenheter av tackor, getter av
honk�n samt n�tkreatur som �r �ldre �n sex m�nader:

Lantbrukarens hela areal med grovfodergr�dor ing�r i antingen typ 1, 2

eller 3, beroende p� vilken som motsvarar h�gst krav och som lantbrukaren
uppfyller kravet f�r. Uppfylls inte kravet f�r typ 3 ing�r hela arealen med
grovfodergr�dor i typ 5. En lantbrukare har aldrig foderareal i mer �n en typ
av jordbruk.

12 kap.

2 �

St�d f�r l�mnas med minst 70 och h�gst 100 procent av de st�dber�tti-

gande utgifterna och i enlighet med bilaga 1.

St�dniv�n f�r en investering inom ett projekt ska vara samma som om

investeringen s�kts enligt 4, 5 eller 6 kap. F�r �vriga delar i projektet l�mnas
st�d med 100 procent av de st�dber�ttigande utgifterna.

5 �

F�r st�d f�r att bilda innovationsgrupper och f�r innovationsprojekt

inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) g�ller att innovationsgrup-
pen ska ha ett samarbetsavtal om det inte �r obeh�vligt att gruppen har ett
s�dant avtal.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 januari 2018.

P� regeringens v�gnar

SVEN-ERIK BUCHT

Jacob Wichmann
(N�ringsdepartementet)

3 Senaste lydelse 2016:16.

Omr�de

Typ 1

Typ 2

Typ 3

15 0,65 0,3

0,1

612 1

0,4

0,1

SFS 2017:1253

Bilaga 1

1 St�d som avser investeringar kopplade till ett innovationsprojekt inom ramen f�r det
europeiska innovationspartnerskapet (EIP) ska h�jas med ytterligare 10 procent.

2 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet inom detta intervall utifr�n
regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. En st�dmottagare kan sammanlagt endast
f� st�d upp till det h�gsta st�dbeloppet inom en period av tre �r. Detta g�ller per del�t-
g�rd och fokusomr�de och tiden r�knas fr�n den f�rst inkomna ans�kan.

3 St�d till renvaktarstugor.

4 St�d inom Norrbottens, V�sterbottens, J�mtlands, V�sternorrlands, G�vleborgs,
Dalarnas och V�rmlands l�n (exklusive renn�ringsf�retag) f�r h�jas med ytterligare 10
procent i de fall d�r investeringen �r kopplad till betande djur och jordbrukets konkur-
renskraft.

5 Fler�riga energigr�dor enligt enhetskostnad och renvaktarstugor.

1 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet inom detta intervall utifr�n
regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. En st�dmottagare kan sammanlagt endast

Investeringar i fysiska tillg�ngar (4 kap.)

Eng�ngsr�jning av
betesmark

Ers�ttningsniv�

5 000 kr/ha

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

1 000

Reglerbar dr�nering

Ers�ttningsniv�

8 000 kr/brunn

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

8 000

St�ngsel mot rovdjur

Ers�ttningsniv�

50 kr/m

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

1 000

F�r�dlingsst�d

Ers�ttning av utgift (%) 40

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

100 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

600 0004 000 000

Investeringar i
jordbruk

Ers�ttning av utgift (%) 40

1, 4

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

50 000

5, 100 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

1 000 0007 000 000

100 000

4 Senaste lydelse 2017:243.

Jordbruks- och aff�rsutveckling (5 kap.)

Skapa och utveckla
annan verksamhet
�n jordbruk

Ers�ttning av utgift (%)

L�gsta st�dber�ttigande
utgifter (kr)

100 000

H�gsta ers�ttningsniv�

F�rnybar energi:
1 000 000 kr
200 000 euro

G�dselbaserad biogas:
40 000 000 kr
Jobbskapande:
600 000 kr200 000
euro

SFS 2017:1253

f� st�d upp till det h�gsta st�dbeloppet inom en period av tre �r. Detta g�ller per del�t-
g�rd och fokusomr�de och tiden r�knas fr�n den f�rst inkomna ans�kan.

Grundl�ggande tj�nster och f�rnyelse av samh�llen p� landsbygden
(6 kap.)

Bredband

Ers�ttning av utgift (%) 4090

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

100 000

H�gsta ers�ttningsniv�

10 000 000 euro/
projekt

Infrastruktur f�r
rekreation och
turistinformation

Ers�ttning av utgift (%) 90

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

100 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

Service och fritid
p� landsbygden

Ers�ttning av utgift (%) 90, 50

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

100 000

4, 50 000,

30 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

600 0004 000 000

Sm�skalig
infrastruktur

Ers�ttning av utgift (%) 90

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

100 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

Utveckling av natur-
och kulturv�rden

Ers�ttning av utgift (%) 100

6,7, 908, 508

L�gsta st�dber�tti-
gande utgifter (kr)

30 000, 50 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

V�tmarker och dam-
mar:
200 000 kr/ha
(400 000 kr/ha)

Tv�stegsdiken:
1 000 kr/m
H�gsta belopp per
projekt:
�terst�lla och restau-
rera kulturmilj�er i ren-
sk�tselomr�det,
250 000 kr
�vriga milj�investe-
ringar inom utveckling
av natur- och kultur-
v�rden (fokusomr�de
4 a, 4b, och 4 c),
15 000 000

Investeringar inom ut-
veckling av natur- och
kulturv�rden (6b),

SFS 2017:1253

1 St�dandelen fastst�lls per l�n utifr�n riktlinjer fr�n Jordbruksverket. Procentandelen
ska anges i st�dmyndigheternas handlingsplaner. En och samma st�dprocent till�mpas
i alla projekt inom ett l�n och kan justeras p� beg�ran av l�nen om f�ruts�ttningarna
�ndras.

2 St�d till stigar och leder genom skog och mark ber�knas utifr�n enhetskostnad enligt
f�reskrifter som Jordbruksverket meddelar med st�d av 1 kap. 41 och 42 ��.

3 G�ller om investeringen avser f�rb�ttrad tillg�nglighet, nystart av nedlagd butik, f�r-
s�ljningsst�lle f�r dagligvaror, drivmedel eller servicepunkt som �r h�gt priorite-rad i
l�nsstyrelsens handlingsplan utifr�n de regionala serviceprogrammen samt investe-
ringar vars huvudsyfte �r f�rb�ttrad milj� och klimat.

4 Investeringar i idrotts- och fritidsanl�ggningar samt samlingslokaler.

5 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet inom detta intervall utifr�n
regionala f�ruts�ttningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i st�dmyndigheternas
handlingsplaner. En st�dmottagare kan sammanlagt endast f� st�d upp till det h�gsta
st�dbeloppet inom en period av tre �r. Detta g�ller per del�tg�rd och fokusomr�de och
tiden r�knas fr�n den f�rst inkomna ans�kan.

6 I s�rskilt motiverade fall kan st�d ges f�r 100 procent (v�tmark och dammar, tv�-
stegsdiken och f�rb�ttrad vattenkvalitet).

7 St�d ges till 100 procent av st�dber�ttigande utgifter om offentliga akt�rer �r s�kande
av projekt inom utveckling av natur- och kulturmilj�er samt kulturhistoriska byggna-
der. I dessa fall ska minst 30 procent av de st�dber�ttigande utgifterna vara �vrigt na-
tionellt offentligt st�d.

8 St�d ges med 50 procent f�r milj�investeringar med begr�nsad milj�nytta och till
projekt inom fokusomr�de 6b d�r den s�kande �r ett f�retag som inte �r en offentlig
akt�r samt �ger fastigheten d�r investeringen genomf�rs. St�d ges med 90 procent f�r
�vriga projekt d�r s�kanden inte �r en offentlig akt�r.

9 Utveckling av natur- och kulturmilj�er samt kulturhistoriska byggnader.

10 F�r v�tmarker och dammar �r gr�nsen 200 000 kr/ha. I s�rskilt motiverade fall kan
st�d ges f�r 100 procent av st�dber�ttigande utgifter upp till 400 000 kr/ha.

11 St�dmyndigheten beslutar det exakta h�gsta st�dbeloppet utifr�n regionala f�ruts�tt-
ningar och prioriteringar. Beloppet ska anges i st�dmyndigheternas handlingsplaner.

Investeringar i utveckling av skogsomr�den och f�rb�ttring av skogars
livskraft (7 kap.)

Skogens milj�v�rden

Ers�ttningsniv�

Naturv�rdsbr�nning:
28 000 kr/br�nning,
9 000 kr/ha
Rensa stenmur:
8,50 kr/m
Rensa kulturmilj�er:
1 300 kr/st
Gallra fram �dell�v-
och l�vrik skog:
9 000 kr/ha
Sk�ta natur- och kultur-
milj�er i skog:
9 000 kr/ha
Skapa v�tmark i skog:
15 000 kr/ha

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

5 000

H�gsta ers�ttningsniv�

60 000 000

�terst�llande av
skadad skog

Ers�ttning av utgift (%) 100

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

50 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

SFS 2017:1253

1 St�dmyndigheten beslutar det h�gsta st�dbeloppet utifr�n regionala f�ruts�ttningar
och prioriteringar. Beloppet ska anges i st�dmyndighetens handlingsplaner. Det f�r
dock inte �verstiga 60 miljoner kronor.

Milj�- och klimatv�nligt jordbruk (8 kap.)

Betesmarker och sl�tter�ngar

Markklass

Ers�ttningsniv�

Betesmarker och sl�tter�ngar med
allm�n sk�tsel

1 000 kr/ha

Betesmarker med s�rskild sk�tsel

2 800 kr/ha

Sl�tter�ngar med s�rskild sk�tsel

4 500 kr/ha

Alvarbete

1 000 kr/ha

Skogsbete

2 500 kr/ha

Gr�sfattiga marker

1 700 kr/ha

Mosaikbetesmarker

1 700 kr/ha

Betesmarker och sl�tter�ngar Kompletterande insatser

Komplement

Ers�ttningsniv�

Efterbete

700 kr/ha

L�vt�kt

100 kr/ha

Br�nning

800 kr/ha

H�hantering

1 700 kr/ha

Liesl�tter

7 000 kr/ha

Sv�rtillg�ngliga platser

1 000 kr/ha

F�bodar

Del�tg�rdens delar

Ers�ttningsniv�

F�bod i bruk: Huvudf�bod

3 333 kr/ha, d�r en f�bod i bruk
best�r av 6 hektar

F�bod i bruk: Kompletterande

500 kr/ha, d�r en kompletterande
f�bod best�r av 6 hektar

F�bodbete

1 000 kr/ha

Komplement s�rskild sk�tsel av f�-
bodbete

1 200 kr/ha

Hotade husdjursraser

Djurslag

Ers�ttningsniv�

Getter

1 450 kr/djurenhet

Svin

2 050 kr/djurenhet

N�t

1 450 kr/djurenhet

F�r

1 450 kr/djurenhet

Minskat kv�vel�ckage

Del�tg�rdens delar

Ers�ttningsniv�

F�nggr�da

1 100 kr/ha

V�rbearbetning 600

kr/ha

SFS 2017:1253

1 Ber�knade st�dbelopp f�r betesmarker och sl�tter�ngar, inklusive komplement, som
�r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut.

2 I genomsnitt finns 10 fastst�llda l�vt�ktstr�d per hektar, vilket ger en ers�ttningsniv�
p� 1 000 kr/ha. Det f�r vara h�gst 20 fastst�llda l�vt�ktstr�d per hektar.

3 Ber�knade st�dbelopp som �r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut.

Lantrasf�reningar

St�d ges till 100 procent av st�dber�ttigande utgifter. St�d beviljas inte till
ans�kningar om st�d med mindre �n 50 000 kronor i st�dber�ttigande utgif-
ter.

Restaurering av betesmarker och sl�tter�ngar

Ers�ttningsniv�

3 600 kr/ha

Skyddszoner

Del�tg�rdens delar

Ers�ttningsniv�

Skyddszon mot vattendrag

3 000 kr/ha

Anpassade skyddszoner

3 000 kr/ha

Sk�tsel av v�tmarker och dammar

Del�tg�rdens delar

Ers�ttningsniv�

Sk�tsel av v�tmarker och dammar

4 000 kr/ha

Markers�ttning i hela landet utom
G�talands S�dra Sl�ttbygder, �ker-
mark

1 000 kr/ha

Markers�ttning i G�talands S�dra
Sl�ttbygder, �kermark

3 000 kr/ha

Vallodling

Ers�ttningsniv�

500 kr/ha

Ekologiskt jordbruk (9 kap.)

Ekologisk produktion

Produktionskategori

Ers�ttningsniv�

Spannm�l/oljev�xter/proteingr�dor
m.m. (ej vallodling p� �kermark)

1 500 kr/ha

Potatis och gr�nsaker

5 000 kr/ha

Frukt och b�r

7 500 kr/ha

Djurers�ttning

1 600 kr/ha �kermark, d�r 1 hektar
�kermark motsvarar 1 djurenhet.
800 kr/ha betesmark, d�r 2 hektar
betesmark motsvarar 1 djurenhet

Omst�llning till ekologisk produktion

Produktionskategori

Ers�ttningsniv�

Spannm�l/oljev�xter/proteingr�dor
m.m. (ej vallodling p� �kermark)

1 500 kr/ha

Potatis och gr�nsaker

5 000 kr/ha

Frukt och b�r

7 500 kr/ha

SFS 2017:1253

1 Ber�knade st�dbelopp som �r l�gre �n 1 000 kronor per st�d�r betalas inte ut.

2 F�r lantbrukarens st�dber�ttigande areal �ver 200 hektar inom typ 1, 2 eller 3 trappas
st�det ned till 80 procent av ers�ttningsniv�n. Om st�det vid nedtrappningen blir
mindre �n 210 kronor betalas inget st�d f�r arealen �ver 200 hektar.

3 F�r lantbrukarens st�dber�ttigande areal �ver 70 hektar inom typ 4 trappas st�det ned
till 80 procent av ers�ttningsniv�n.

4 F�r lantbrukarens st�dber�ttigande areal �ver 70 hektar inom typ 5 trappas st�det ned
till 80 procent av ers�ttningsniv�n. Om st�det vid nedtrappning blir mindre �n 210 kro-
nor, betalas inget st�d f�r arealen �ver 70 hektar.

Djurers�ttning

1 600 kr/ha �kermark, d�r 1 hektar
�kermark motsvarar 1 djurenhet.
800 kr/ha betesmark, d�r 2 hektar
betesmark motsvarar 1 djurenhet

St�d till omr�den med naturliga eller andra s�rskilda begr�nsningar
(10 kap.)

Kompensationsst�d i bergsomr�den

1, 2, 3, 4

Omr�de/
Jordbrukstyp

Jordbruk
med
betesdjur
och foder-
gr�dor
p� �ker-
mark

Jordbruk
med be-
tesdjur
och natur-
betes-
mark

Jordbruk
med be-
tesdjur
och andra
mycket
extensiva
natur-
betes-
marker

Jordbruk
med
v�xt-
odling

Extensivt
jordbruk

5 400

2 600

1 000

1 200

400

4 100

2 300

1 000

1 200

300

3 900

2 100

800

1 200

250

3 300

1 700

700

1 200

250

3 000

1 500

600

1 200

250

Kompensationsst�d i omr�den med naturliga begr�nsningar

1, 2, 3

Omr�de/
Jordbrukstyp

2 100

1 000

300

800

1 600

700

250

800

1 200

600

250

600

800

400

700

600

300

800

Kompensationsst�d i omr�den med s�rskilda begr�nsningar

1, 2, 3

Omr�de/
Jordbrukstyp

1 000

400

800

1 600

500

700

SFS 2017:1253

1 Projekt f�r �kad konkurrenskraft i jordbruket, tr�dg�rdsn�ringen och renn�ringen,
�kad djurv�lf�rd, tillv�xt i livsmedelskedjan och st�rkt konkurrenskraft f�r sm�f�retag
i livsmedelskedjan.

2 Projekt inom milj�, klimat och jobbskapande p� landsbygden (annat �n i not 1).

3 Transnationellt samarbete (inte till�mpbart f�r projekt inom omr�det m�nniskors livs-
milj�).

4 St�dniv�n f�r en investering inom ett projekt ska vara densamma som om investe-
ringen s�kts inom relevant del�tg�rd och fokusomr�de i �tg�rderna 4, 6 eller 7.

5 Bildande av innovationsgrupper.

6 Projekt med landskapsperspektiv f�r �kad konkurrenskraft i skogen.

7 Projekt inom milj�.

8 Projekt inom omr�det m�nniskors livsmilj�.

Djurens v�lbefinnande (11 kap.)

Extra djuromsorg f�r

Ers�ttningsniv�

2 000 kr/DE

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

1 000

Extra djuromsorg
suggor

Ers�ttningsniv�

2 000 kr/DE

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

1 000

Ut�kad kl�vh�lsov�rd
f�r mj�lkkor

Ers�ttningsniv�

220 kr/DE

L�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

1 000

Samarbete (12 kap.)

Pilotprojekt

Ers�ttning av utgift (%) 70

1, 902, 100

L�gsta st�dber�tti-
gande utgift (kr)

100 000, 30 000

H�gsta ers�ttningsniv�

Innovationsgrupper
och innovationsprojekt
(EIP)

Ers�ttning av utgift (%) 100

L�gsta st�dber�tti-
gande utgift (kr)

100 000, 50 000

30 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

Milj� och klimat

Ers�ttning av utgift (%) 70

6, 907, 100

L�gsta st�dber�tti-
gande utgift (kr)

100 000, 50 000

30 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

Korta leveranskedjor
och lokala marknader

Ers�ttning av utgift (%) 90

L�gsta st�dber�tti-
gande utgift (kr)

100 000, 30 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

Diversifiering

Ers�ttning av utgift (%) 90

L�gsta st�dber�tti-
gande utgift (kr)

100 000, 30 000

H�gsta ers�ttningsniv�
(kr)

SFS 2017:1253

Bilaga 3

M�jliga kombinationer av insatser arealbaserade ers�ttningar

Betes-
marker
och sl�tter-
�ngar

F�bodar

Restaure-
ring av
betesmar-
ker och
sl�tter-
�ngar

Vallodling

Sk�tsel av
v�tmarker
och dammar

Minskat
kv�ve-
l�ckage

Skydds-
zoner

Omst�ll-
ning till
ekologisk
produk-
tion v�xt

Ekologisk
produk-
tion v�xt

Betes-
marker
och sl�tte-
r�ngar

# betesmark
* �vrig mark

F�bodar

Restaure-
ring av
betesmar-
ker och
sl�tter�ngar

Vallodling

v�rbearbetning

* �vrig mark

Sk�tsel av
v�tmarker
och dam-
mar

# betesmark
* �vrig mark

Minskat
kv�ve-
l�ckage

v�rbearbetning

* �vrig mark

Skydds-
zoner

Omst�ll-
ning till
ekologisk
produktion
v�xt

Ekologisk
produktion
v�xt

Insatserna kan kombineras p� samma f�retag men inte p� samma mark
Insatserna kan kombineras p� samma mark

Insatserna kan kombineras p� samma mark, under f�ruts�ttning att l�nsstyrelsen bed�mer det l�mpligt utifr�n
syftet med b�da ers�ttningarna

Insatserna �r inte m�jliga att kombineras

SFS 2017:1253

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017

�jliga kombinationer av insatser djurbaserade ers�ttningar

Omst�ll-
ning till eko-
logisk pro-
duktion
djur

Ekologisk
produktion
djur

Hotade hus-
djursraser

Extra djur-
omsorg f�r
suggor

Ut�kad
kl�vh�lso-
v�rd f�r
mj�lkkor

Extra djur-
omsorg f�r
f�r

Omst�ll-
ning till
ekologisk
produktion
djur

Ekologisk
produktion
djur

Hotade hus-
djursraser

Extra djur-
omsorg f�r
suggor

Ut�kad
kl�vh�lso-
v�rd f�r
mj�lkkor

Extra djur-
omsorg f�r
f�r

Insatserna kan kombineras p� samma f�retag men inte p� samma djur
Insatserna kan kombineras p� samma djur

Insatserna �r inte m�jliga att kombinera

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2017:1253 Förordning om ändring i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder

Om Lagboken.se