SFS 2017:364 Lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

1

Svensk författningssamling

Lag
om ändring i lönegarantilagen (1992:497);

utfärdad den 11 maj 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 att 1 § lönegarantilagen (1992:497)

ska ha följande lydelse

1 §

3

Staten svarar enligt denna lag för betalning av arbetstagares fordran

(statlig lönegaranti) hos en arbetsgivare som

1. har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land,
2. är föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om före-

tagsrekonstruktion, eller

3. i ett annat land i Europeiska unionen (EU-land) eller inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES-land) än Sverige är föremål för ett så-
dant insolvensförfarande som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare
vid arbetsgivarens insolvens, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2015/1794.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2017.

På regeringens vägnar

YLVA JOHANSSON

Catharina Nordlander
(Arbetsmarknadsdepartementet)

1 Prop. 2016/17:120, bet. 2016/17:AU11, rskr. 2016/17:241.

2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015
om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG och
2002/14/EG samt rådets direktiv 98/59/EG och 2001/23/EG, vad gäller sjöfolk, i den
ursprungliga lydelsen.

3 Senaste lydelse 2009:1442.

SFS 2017:364

Utkom från trycket
den 23 maj 2017

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017