SFS 2017:561 Förordning om ändring i kulturmiljöförordningen (1988:1188)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i kulturmiljöförordningen
(1988:1188);

utfärdad den 8 juni 2017.

Regeringen föreskriver i fråga om kulturmiljöförordningen (1988:1188)

1

dels att 23, 26, 27–31 och 35 c §§ och bilagan ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 18 a och 23 a §§, av följande

lydelse.

18 a §

Länsstyrelsen ska genast underrätta kommunen om beslut i ärenden

som avses i 4 kap. 2 a § kulturmiljölagen (1988:950). När beslutet har fått
laga kraft, ska länsstyrelsen underrätta lantmäterimyndigheten.

23 §

2

Den som vill föra ut ett kulturföremål ur landet ska enligt 5 kap. kul-

turmiljölagen (1988:950) ha tillstånd till utförseln om

1. föremålet
a) är ett kulturföremål inom de kategorier som anges i bilaga 1 till rådets

förordning (EG) nr 116/2009 av den 18 december 2008 om export av kultur-
föremål, och

b) är upptaget i bilagan till denna förordning med de ålders- och värdegrän-

ser samt andra bestämningar som anges i den, eller

2. föremålet är ett samiskt föremål som
a) är äldre än 75 år och värt mer än 5 000 kr,
b) omfattas av 1, är arkeologiskt och härrör från tiden före år 1850 oavsett

material och värde, eller

c) omfattas av 1, är gjort av trä, ben, keramik, metall eller textil och fram-

ställt i Sverige före år 1650 oavsett värde.

23 a §

3

När det enligt förordningen ska bestämmas om ett föremål ska anses

vara framställt i Sverige är de gränser som Sverige hade den 1 juli 1986 avgö-
rande.

26 §

4

Frågor om tillstånd till utförsel av kulturföremål enligt 5 kap. kul-

turmiljölagen (1988:950) och om licens enligt rådets förordning (EG) nr
116/2009 om export av kulturföremål prövas av Kungl. biblioteket, Riksanti-
kvarieämbetet, Riksarkivet, Nationalmuseum och Stiftelsen Nordiska museet

1 Senaste lydelse av förordningens rubrik 2013:554.

2 Senaste lydelse 2013:554.

3 Tidigare 23 a § upphävd genom 2000:337.

4 Senaste lydelse 2013:554.

SFS 2017:561

Utkom från trycket
den 26 juni 2017

2

SFS 2017:561

(tillståndsmyndigheter) enligt den fördelning som anges i 27–31 §§. Om det
är fråga om föremål som innehas eller förvaltas av någon annan av tillstånds-
myndigheterna än Riksantikvarieämbetet, ska prövningen dock göras av
Riksantikvarieämbetet.

Licenser enligt rådets förordning kan vara av alla de slag som anges i kom-

missionens genomförandeförordning (EU) nr 1081/2012 av den 9 november
2012 för rådets förordning (EG) nr 116/2009 om export av kulturföremål.

27 §

5

Riksantikvarieämbetet prövar frågor om tillstånd och licens för före-

mål inom kategorierna A1, A2, A13 samt kyrkliga inventarier och föremål av
trä, ben, keramik, metall med undantag för smycken, eller textil som är fram-
ställda i Sverige inom kategori A15.

28 §

6

Nationalmuseum prövar frågor om tillstånd och licens för föremål

inom kategorierna A3–A7 samt föremål av keramik, glas, sten, ben, metall
eller bärnsten samt ljuskronor, lyktor, armaturer, möbler, speglar, träföremål,
lackarbeten, textil, mekaniska ur, musikinstrument och vetenskapliga instru-
ment, tekniska modeller och prototyper som är framställda utomlands och
smycken av guld och silver inom kategori A15.

29 §

7

Kungl. biblioteket prövar frågor om tillstånd och licens för föremål

inom kategori A8 i fråga om filmer, A9 i fråga om inkunabler samt inom
kategorierna A10 och A11.

30 §

8

Riksarkivet prövar frågor om tillstånd och licens för föremål inom

kategori A9 utom inkunabler samt inom kategori A12.

31 §

9

Stiftelsen Nordiska museet prövar frågor om tillstånd och licens för

föremål inom kategori A8 i fråga om fotografier, A14 och inom kategori A15
som inte prövas av Riksantikvarieämbetet eller Nationalmuseum samt för
samiska föremål som inte omfattas av kategori A1.

35 c §

10

Informationssystemet för den inre marknaden (IMI) ska användas

för utbyte av information mellan behöriga myndigheter i Sverige och i andra
stater inom EES enligt kulturmiljölagen (1988:950) och denna förordning.

Behöriga att använda IMI för kulturföremål är Riksantikvarieämbetet,

Kungl. biblioteket, Riksarkivet, Nationalmuseum och Stiftelsen Nordiska
museet. Riksantikvarieämbetet ska vara samordnare för IMI för kulturföre-
mål, vilket innefattar att för Sveriges räkning ansvara för att ta emot och
sända iväg ansökningar och underrättelser i förhållande till andra stater inom
EES och att fungera som samtalspartner för Europeiska kommissionen i IMI-
frågor om kulturföremål.

Bestämmelser om IMI finns i förordningen (2009:1078) om tjänster på den

inre marknaden och i föreskrifter meddelade med stöd av den förordningen
samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den

5 Senaste lydelse 2013:554.

6 Senaste lydelse 2013:554.

7 Senaste lydelse 2013:554.

8 Senaste lydelse 2013:554.

9 Senaste lydelse 2013:554.

10 Senaste lydelse 2015:853.

3

SFS 2017:561

25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet
för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/
49/EG.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2017.

På regeringens vägnar

ALICE BAH KUHNKE

Helena Swenzén
(Kulturdepartementet)

4

SFS 2017:561

Bilaga

11

De ålders- och värdegränser samt andra bestämningar som avses i 23 § är

följande.

1. Arkeologiska föremål inom kategori A1 som härrör från tiden före år

1850, oavsett material och värde.

2. Målningar inom kategori A3:
a) målningar som är äldre än 100 år och värda mer än 100 000 kronor, och
b) porträtt som är äldre än 100 år och värda mer än 40 000 kronor som före-

ställer personer med anknytning till Sverige.

3. Teckningar inom kategorierna A4 och A5:
a) teckningar, akvareller, gouacher och pasteller som är äldre än 100 år och

värda mer än 100 000 kronor, och

b) porträtt som föreställer personer med anknytning till Sverige i form av

teckningar, akvareller, gouacher och pasteller, är äldre än 100 år och värda
mer än 40 000 kronor.

4. Träsnitt och kopparstick inom kategori A6 som är framställda i Sverige

före år 1700, oavsett värde.

5. Originalskulpturer och repliker inom kategori A7 som är framställda

enligt samma process som originalet, oavsett material, är äldre än 100 år och
värda mer än 100 000 kronor.

6. Enstaka eller samlingar av fotografier och filmer och negativ av dessa

inom kategori A8 som är äldre än 100 år och värda mer än 20 000 kr.

7. Inkunabler och icke tryckt material inom kategori A9:
a) enstaka eller samlingar av inkunabler, oavsett värde,
b) enstaka eller samlingar av handskrifter på pergament eller papper fram-

ställda före år 1700, oavsett värde,

c) icke tryckta protokoll, brev, dagböcker, manuskript, noter, räkenskaper

samt handritade kartor och ritningar, som är äldre än 75 år och värda mer än
5 000 kronor, och

d) övriga samlingar av icke tryckt material enligt b och c som är äldre än

75 år och värda mer än 50 000 kronor.

8. Böcker inom kategori A10:
a) böcker tryckta i Sverige före år 1700, oavsett värde, och
b) övriga böcker som är äldre än 100 år och värda mer än 20 000 kronor.
9. Tryckta kartor och glober inom kategori A11 som är äldre än 100 år och

värda mer än 20 000 kronor.

10. Arkiv av icke tryckta protokoll, brev, dagböcker, manuskript, noter,

räkenskaper, handritade kartor och ritningar inom kategori A12 som är äldre
än 75 år och värda mer än 5 000 kronor.

11. Transportmedel inom kategori A14 som är äldre än 100 år och värda

mer än 100 000 kronor.

12. Andra antikviteter inom kategori A15, om de inte ingår i kategorierna

A1–A14:

a) föremål av trä, ben, keramik, metall eller textil som är framställda i Sve-

rige före år 1650, oavsett värde,

b) möbler, speglar, ljuskronor, lyktor och armaturer som är framställda i

Sverige, är äldre än 75 år, och värda mer än 50 000 kronor,

11 Senaste lydelse 2013:554.

5

SFS 2017:561

c) möbler, speglar, ljuskronor, lyktor och armaturer som är framställda

utomlands, är äldre än 100 år och värda mer än 100 000 kronor,

d) hantverksmässigt tillverkade tapeter, vävda och av läder, mattor, ryor,

bonadsmåleri och broderad eller mönstervävd textil, hantverksmässigt bear-
betade föremål av trä, mekaniska ur, musikinstrument, skjutvapen, blank-
vapen samt skyddsvapen som är framställda i Sverige, är äldre än 100 år och
värda mer än 20 000 kronor,

e) hantverksmässigt tillverkade tapeter, vävda och av läder, mattor, brode-

rad eller mönstervävd textil, hantverksmässigt bearbetade föremål av trä,
lackarbeten, mekaniska ur, musikinstrument, skjutvapen, blankvapen samt
skyddsvapen som är framställda utomlands, är äldre än 100 år och värda mer
än 100 000 kronor,

f) leksaker och spel, kakelugnar, fajanser och andra hantverksmässigt till-

verkade föremål av keramik, glas, sten, ben, horn eller bärnsten, och hant-
verksmässigt tillverkade eller gjutna föremål av metall med undantag för
smycken, mynt och medaljer, som är äldre än 100 år och värda mer än 50 000
kronor,

g) smycken av guld och silver som är äldre än 100 år och värda mer än

100 000 kronor,

h) föremål som hör samman med de tidiga fotografiska teknikerna, är äldre

än 100 år och värda mer än 20 000 kr,

i) föremål som utgör kyrkliga inventarier enligt 4 kap. kulturmiljölagen

(1988:950) om de inte omfattas av a–f och som är äldre än 100 år, oavsett
värde, och

j) vetenskapliga instrument, tekniska modeller och prototyper som är äldre

än 100 år och värda mer än 10 000 kronor.

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017