SFS 2017:779 Förordning om ändring i förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i förordningen (2008:452) med
instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten;

utfärdad den 22 juni 2017.

Regeringen föreskriver

1 i fråga om förordningen (2008:452) med instruk-

tion för Strålsäkerhetsmyndigheten

dels att 12 a, 12 b och 15 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 12 e §, av följande lydelse.

12 a §

2

Strålsäkerhetsmyndigheten ska

1. sammanställa en rapport om genomförandet av rådets direktiv

2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskaps-
ramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar och senast den
22 juli 2020 skicka rapporten till Europeiska kommissionen, och

2. senast den 1 juli vart tredje kalenderår sammanställa en rapport om

genomförandet av rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om
inrättandet av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av
använt kärnbränsle och radioaktivt avfall och senast den 23 augusti samma år
skicka rapporten till Europeiska kommissionen.

Rapporterna ska på lämpligt sätt samordnas med det förberedande natio-

nella arbete som följer av 1994 års konvention om kärnsäkerhet och av 1997
års gemensamma konvention om säkerhet vid hantering av använt kärn-
bränsle och säkerhet vid hantering av radioaktivt avfall enligt 9 § första
stycket.

12 b §

3

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till regeringen

1. föreslå lämplig tid för de utvärderingar och internationella granskningar

som ska göras minst vart tionde år enligt artikel 8e 1 i rådets direktiv
2009/71/Euratom och artikel 14.3 i rådets direktiv 2011/70/Euratom, och

2. redovisa resultatet av de utvärderingar och granskningar som görs och

vid behov föreslå åtgärder med anledning av resultatet.

12 e §

Strålsäkerhetsmyndigheten ska vidta de åtgärder som behövs för att

uppfylla de åtaganden som följer av artikel 8e 2 och 3 i rådets direktiv

1 Jfr rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett
gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar, i lydelse enligt
rådets direktiv 2014/87/Euratom.

2 Senaste lydelse 2013:692.

3 Senaste lydelse 2013:692.

SFS 2017:779

Utkom från trycket
den 4 juli 2017

2

SFS 2017:779

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017

2009/71/Euratom och samordna det förberedande nationella arbete som be-
hövs för uppfylla åtagandena.

15 §

4

Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom den nationella strålskyddsbered-

skapen samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identi-
fiera och detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till
skador på människors hälsa eller miljön. Myndigheten ska i detta samman-
hang

1. ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen,

om en nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet,

2. upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nu-

kleära och radiologiska nödsituationer,

3. svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för

hanteringen av konsekvenserna av en radiologisk nödsituation i kärnteknisk
verksamhet, om den inträffar inom eller utom landet,

4. svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom

strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedöm-
ningar,

5. upprätthålla förmåga att inom strålskyddsområdet genomföra mätning,

provtagning och analys i fält,

6. vid händelser som fått eller kunde ha lett till konsekvenser som inte är av

försumbar betydelse för säkerhet eller strålskydd, omgående informera till-
synsmyndigheter i närliggande länder, och

7. vid utsläpp av radioaktiva ämnen som leder till att beredskaps- eller

skyddsåtgärder vidtas för allmänheten, i enlighet med artikel 8e 4 i rådets di-
rektiv 2009/71/Euratom, lämna förslag till regeringen om lämplig form och
omfattning för en internationell granskning av händelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2017.

På regeringens vägnar

KAROLINA SKOG

Egon Abresparr
(Miljö- och energidepartementet)

4 Senaste lydelse 2011:1589.