SFS 2018:1206 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

SFS2018-1206.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i inkomstskattelagen (1999:1229) Utf�rdad den 20 juni 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om inkomstskattelagen (1999:1229)3 dels att 24 kap. 10 a10 f �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast efter 24 kap. 10 � och n�rmast f�re 24 kap. 10 a, 10 b och 10 d �� ska utg�, dels att nuvarande 24 kap. 210 �� ska betecknas 24 kap. 515 ��, nuvarande 24 kap. 1114 �� ska betecknas 24 kap. 3033 ��, nuvarande 24 kap. 1622 �� ska betecknas 24 kap. 3442 �� och att nuvarande 39 kap. 8 a � ska betecknas 39 kap. 8 b �, dels att 2 kap. 1 och 15 ��, 9 kap. 5 �, 17 kap. 33 �, 18 kap. 12 �, 19 kap. 15 �, 20 kap. 13 �, 24 kap. 1, 10, 15, 3132, 3437 och 3941 ��, 25 kap. 2 och 12 ��, 25 a kap. 23 och 23 a ��, 30 kap. 6 a �, 33 kap. 8 och 16 ��, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 ��, 37 kap. 28 �, 38 kap. 17 �, 38 a kap. 17 och 23 ��, 39 kap. 14 och 23 ��, 40 kap. 18 �, 48 kap. 17 och 27 ��, 50 kap. 5 �, 56 kap. 8 � och 65 kap. 8 och 10 �� och rubrikerna n�rmast f�re 2 kap. 15 � och 37 kap. 28 � ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re 24 kap. 9 � ska lyda Avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter p� vissa efterst�llda skulder, rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 � ska lyda Avdragsr�tt f�r r�nteutgifter p� vinstandelsl�n, rubriken n�rmast f�re 38 kap. 15 � ska lyda Fonder, avs�ttningar, underskott och kvarst�ende negativa r�ntenetton och att rubriken n�rmast f�re 38 a kap. 15 � ska lyda Fonder, avs�ttningar, underskott och kvarst�ende negativa r�ntenetton, dels att rubrikerna n�rmast f�re 24 kap. 27, 1113 och 1720 �� ska s�ttas n�rmast f�re 24 kap. 512, 3032 respektive 3540 �� och rubrikerna n�rmast efter 24 kap. 1, 4 a och 11 �� ska s�ttas n�rmast efter 24 kap. 4, 9 respektive 30 ��, dels att det ska inf�ras ett nytt kapitel, 24 a kap., tjugosex nya paragrafer, 14 kap. 16 a �, 19 kap. 5 a �, 24 kap. 24 och 15 a29 ��, 37 kap. 26 a � och 39 kap. 8 a �, och n�rmast efter 24 kap. 15, 15 e och 20 �� och n�rmast f�re 1 Prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398. 2 Jfr r�dets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastst�llande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar p� den inre marknadens funktion och r�dets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om �ndring av direktiv (EU) 2016/1164 vad g�ller hybrida missmatchningar med tredjel�nder. 3 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 24 kap. 10 a � 2012:757 24 kap. 10 f � 2012:757 24 kap. 10 b � 2012:757 rubriken n�rmast efter 24 kap. 10 � 2012:757 24 kap. 10 c � 2012:757 rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 a � 2012:757 24 kap. 10 d � 2016:1239 rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 b � 2012:757 24 kap. 10 e � 2012:757 rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 d � 2012:757 39 kap. 8 a � 2015:887. SFS 2018:1206 Publicerad den 27 juni 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 14 kap. 16 a �, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26 och 28 �� och 37 kap. 26 a � nya rubriker av f�ljande lydelse. 2 kap. 1 � I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt f�rklaringar till hur vissa termer och uttryck anv�nds i denna lag. Det finns definitioner och f�rklaringar ocks� i andra kapitel. Best�mmelser om betydelsen av f�ljande begrepp, termer och uttryck samt f�rklaringar till hur vissa termer och uttryck anv�nds finns i nedan angivna paragrafer: aktiebaserad del�garr�tt i 25 a kap. 4 � aktiebolag i 4 � aktiv n�ringsverksamhet i 23 � andelsbyte i 48 a kap. 2 � andelshus i 16 � artistisk och idrottslig verksamhet i 36 � barn i 21 � begr�nsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 � begr�nsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 � beskattnings�r i 1 kap. 1315 �� och 37 kap. 19 � byggnadsinventarier i 19 kap. 1921 �� del�gare i f�mansf�retag eller f�manshandelsbolag i 56 kap. 6 � del�gare i utl�ndska juridiska personer med l�gbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 � del�garr�tt i 48 kap. 2 � d�dsbo i 4 kap., se ocks� 3 � egenavgifter i 26 � ekonomisk f�rening i 4 b � europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 � fast driftst�lle i 29 � fastighet i 6 � fastighets�gare i 7 � fission i 37 kap. 5 � fordringsr�tt i 48 kap. 3 och 4 �� fusion i 37 kap. 3 � fysisk person i 4 kap. 1 och 2 �� f�mansf�retag i 56 kap. 2, 3 och 5 �� f�manshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 �� f�retagsledare i 56 kap. 6 � f�rv�rvsinkomst i 1 kap. 5 � handelsbolag i 5 kap., se ocks� 3 � hemortskommun i 65 kap. 3 � andra och tredje styckena hyreshus i 15 � hyreshusenhet i 15 � i utlandet del�garbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a � ideell f�rening i 4 c � industrienhet i 15 � inventarier i 18 kap. 1 � investeringssparkonto i 42 kap. 35 � investmentf�retag i 39 kap. 15 � juridisk person i 3 � kapitalf�rs�kring i 58 kap. 2 � SFS 2018:1206 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 kapitaltillg�ng i 25 kap. 3 � kapitalvinst och kapitalf�rlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 � kapitalvinst och kapitalf�rlust i inkomstslaget n�ringsverksamhet i 25 kap. 35 �� koncern (svensk) i 5 � kooperativ f�rening i 39 kap. 21 � kvalificerad andel i 57 kap. 47 �� kvalificerad fission i 37 kap. 6 � kvalificerad fusion i 37 kap. 4 � kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 35 �� lagertillg�ng i 17 kap. 3 � lantbruksenhet i 15 � livf�rs�kringsf�retag i 39 kap. 2 � l�gbeskattade inkomster i 39 a kap. 58 �� makar i 20 � markanl�ggning i 20 kap. 2 � markinventarier i 20 kap. 15 och 16 �� marknadsv�rdet i 61 kap. 2 � marknadsnoterad del�garr�tt eller fordringsr�tt i 48 kap. 5 � medlemsfr�mjande f�rening i 39 kap. 21 a � n�ringsbetingad andel i 24 kap. 32 � n�ringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 �� n�ringsbostadsr�tt i 19 � n�ringsfastighet i 14 � n�rst�ende i 22 � obegr�nsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 35 � obegr�nsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 � omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 � option i 44 kap. 12 � partiell fission i 38 a kap. 2 � passiv n�ringsverksamhet i 23 � pension i 10 kap. 5 � pensionsf�rs�kring i 58 kap. 2 � pensionssparkonto i 58 kap. 21 � personaloption i 10 kap. 11 � prisbasbelopp i 27 � privatbostad i 812 �� privatbostadsfastighet i 13 � privatbostadsf�retag i 17 � privatbostadsr�tt i 18 � r�relse i 24 � sambor i 20 � sj�inkomst i 64 kap. 3 och 4 �� skadef�rs�kringsf�retag i 39 kap. 2 � skatteavtal i 35 � skattem�ssigt v�rde i 3133 �� sm�hus i 15 � sm�husenhet i 15 � statsl�ner�ntan i 28 � svensk fordringsr�tt i 48 kap. 3 � svensk koncern i 5 � Sverige i 30 � taxeringsenhet i 15 � taxeringsv�rde i 15 � SFS 2018:1206 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 termin i 44 kap. 11 � underpris�verl�telse i 23 kap. 3 � uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 � utl�ndsk fordringsr�tt i 48 kap. 4 � utl�ndsk juridisk person i 6 kap. 8 � utl�ndskt bolag i 5 a � uttagsbeskattning i 22 kap. 7 � verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 � verksamhetsgren i 25 � vinstandelsl�n i 24 kap. 10 � �terf�ring av avdrag i 34 � �garl�genhet i 15 � �garl�genhetsenhet i 15 �. Sm�hus, sm�husenhet, �garl�genhet, �garl�genhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsv�rde 15 �4 Med sm�hus, sm�husenhet, �garl�genhet, �garl�genhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Med taxeringsv�rde avses det v�rde som fastst�lls enligt fastighets- taxeringslagen. 9 kap. 5 � Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige p� grund av ett skatteavtal eller s�dan dispens som avses i 6 kap. 17 �, f�r inte heller utgifter f�r f�rv�rv av inkomsten dras av. F�rsta stycket g�ller dock inte utgifter som avser utdelning fr�n ett utl�ndskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 �. 14 kap. Anskaffningsv�rde och r�nteutgifter 16 a � R�nteutgifter enligt 24 kap. 2 � f�rsta stycket ska inte r�knas in i anskaffningsv�rdet f�r tillg�ngar som avses i 1720 kap. och inte heller f�r immateriella tillg�ngar som har upparbetats i verksamheten. 17 kap. 33 �5 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde m.m. f�r lager och p�g�ende arbeten finns n�r det g�ller r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �, beskattningsintr�de i 20 a kap., uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �, underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �, n�ringsbidrag i 29 kap. 7 �, ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �, verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �, partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och 4 Senaste lydelse 2009:107. 5 Senaste lydelse 2011:1510. SFS 2018:1206 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 f�rv�rv av tillg�ngar till underpris fr�n del�gare och n�rst�ende i 53 kap. 10 och 11 ��. 18 kap. 12 �6 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde f�r inventarier finns n�r det g�ller r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �, beskattningsintr�de i 20 a kap., uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �, underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �, n�ringsbidrag i 29 kap. 6 �, ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 ��, verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �, partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och f�rv�rv av tillg�ngar till underpris fr�n del�gare och n�rst�ende i 53 kap. 10 och 11 ��. 19 kap. 5 a � F�r en byggnad som indelas som hyreshus ska v�rdeminsknings- avdrag �ven g�ras med tolv procent av utgifterna f�r ny-, till- eller ombyggnad (prim�ravdrag). Prim�ravdrag ska g�ras inom avskrivningsplanen och ber�knas fr�n den tidpunkt d� hyreshuset eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset f�rdigst�lls. Avdragen ska f�rdelas med tv� procentenheter per �r under sex �r fr�n f�rdigst�llandet. Om ett hyreshus f�rv�rvas genom k�p, byte eller p� liknande s�tt inom sex �r fr�n det att hyreshuset f�rdigst�llts, ska prim�ravdrag g�ras f�r den delen av sex�rsperioden fr�n f�rdigst�llandet som �terst�r vid f�rv�rvet. Ett s�dant avdrag ber�knas fr�n den tidpunkt d� hyreshuset f�rv�rvas och p� f�rv�rvarens anskaffningsv�rde. 15 �7 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde f�r byggnader finns n�r det g�ller r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �, beskattningsintr�de i 20 a kap., uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �, underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �, n�ringsbidrag i 29 kap. 6 �, ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �, verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �, partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och f�rv�rv av tillg�ngar till underpris fr�n del�gare och n�rst�ende i 53 kap. 10 och 11 ��. 20 kap. 13 �8 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde f�r markanl�ggningar finns n�r det g�ller 6 Senaste lydelse 2008:803. 7 Senaste lydelse 2008:803. 8 Senaste lydelse 2008:803. SFS 2018:1206 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �, beskattningsintr�de i 20 a kap., n�ringsbidrag i 29 kap. 6 �, ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �, verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �, och partiella fissioner i 38 a kap. 14 �. 24 kap. 1 �9 I detta kapitel finns best�mmelser om vad som avses med r�nteutgifter och r�nteinkomster i 24 ��, till�mpning i inkomstslaget n�ringsverksamhet av vissa best�mmelser i inkomstslaget kapital i 5 och 6 ��, partiell fission i 7 �, kapitalrabatt p� optionsl�n i 8 �, avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter p� vissa efterst�llda skulder i 9 �, avdragsr�tt f�r r�nteutgifter p� vinstandelsl�n i 1015 ��, avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter vid vissa gr�ns�verskridande situationer i 15 a15 e ��, s�rskild avdragsbegr�nsning f�r r�nteutgifter p� vissa skulder till f�retag i intressegemenskap i 1620 ��, avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton i 2129 ��, avdrag f�r l�mnad utdelning i 30 �, och skattefria utdelningar i 3142 ��. En best�mmelse om skattefrihet f�r utdelning fr�n privatbostadsf�retag finns i 15 kap. 4 �. Definition av r�nteutgifter och r�nteinkomster 2 � Med r�nteutgifter avses i detta kapitel r�nta och andra utgifter f�r kredit, och utgifter som �r j�mf�rbara med r�nta. Best�mmelser om i vilken utstr�ckning leasingavgifter samt ers�ttningar i form av livr�nta och liknande utbetalningar f�r avyttrade tillg�ngar behandlas som r�nteutgifter finns i 24 a kap. 1113 �� och 44 kap. 35 och 3739 ��. Valutakursf�rluster omfattas bara vid till�mpning av 2129 �� och bara i den utstr�ckning som framg�r av 4 �. 3 � Med r�nteinkomster avses i detta kapitel inkomster som motsvarar r�nteutgifter enligt 2 �. Best�mmelser om i vilken utstr�ckning leasingavgifter behandlas som r�nteinkomster finns i 24 a kap. 1416 ��. Valutakursvinster omfattas bara i den utstr�ckning som framg�r av 4 �. 4 � Vid till�mpning av 2129 �� g�ller f�ljande. Om valutarisken avseende en skuld i utl�ndsk valuta har s�krats genom ett derivatinstrument, ska en valutakursf�r�ndring p� skulden anses vara en r�nteutgift respektive en r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �. 9 Senaste lydelse 2016:1055. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket tas bort. SFS 2018:1206 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 Om derivatinstrumentet �r en kapitaltillg�ng, ska det p� balansdagen v�rderas p� motsvarande s�tt som i 14 kap. 8 �. V�rdef�r�ndringen ska anses vara en r�nteutgift eller en r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �. I de fall derivatinstrumentet har avyttrats f�re balansdagen ska den kapitalvinst eller kapitalf�rlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en r�nteutgift eller en r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �. Om derivatinstrumentet utg�r lager som tas upp till verkligt v�rde enligt 17 kap. 20 �, ska v�rdef�r�ndringen anses vara en r�nteutgift eller r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �. Om derivatinstrumentet utg�r lager som inte tas upp till verkligt v�rde enligt 17 kap. 20 �, ska andra stycket till�mpas. F�rstatredje styckena g�ller �ven i de fall skulden och derivat- instrumentet finns hos olika f�retag i en intressegemenskap enligt 22 �. Denna paragraf g�ller �ven l�nefordran i de fall valutarisken har s�krats genom ett derivatinstrument. 10 �10 Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk f�rening eller et svenskt �msesidigt f�rs�kringsf�retag som har tagit upp ett vinstandelsl�n, f�r dra av vinstandelsr�ntan bara i den utstr�ckning som f�ljer av 1115 ��. Med vinstandelsr�nta avses r�nta vars storlek �r beroende av det l�ntagande f�retagets utdelning eller vinst och med vinstandelsl�n avses ett l�n med r�nta som helt eller delvis �r vinstandelsr�nta. F�r annan r�nta p� vinstandelsl�n g�ller allm�nna best�mmelser om avdrag i n�ringsverksamheten. 15 � Om det l�ntagande f�retaget �r ett f�mansf�retag, f�r vinstandelsr�ntan inte dras av �ven om f�ruts�ttningarna f�r avdrag i 12, 13 eller 14 � �r uppfyllda till den del den betalas till n�gon som 1. �r andels�gare i f�retaget, 2. �r f�retagsledare i f�retaget, 3. �r n�rst�ende till n�gon som avses i 1 eller 2, eller 4. p� annan grund har s�dan intressegemenskap med f�retaget som anges i 14 kap. 20 �. Avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter vid vissa gr�ns�verskridande situationer Definitioner 15 a � F�retag ska vid till�mpning av 15 c15 e �� anses vara i intressegemenskap om 1. f�retagen ing�r i en koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 � �rsredovisningslagen (1995:1554), 2. ett av f�retagen, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller r�sterna i det andra f�retaget eller har r�tt till minst 25 procent av vinsten i det andra f�retaget, eller 3. en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller r�sterna i f�retagen. Vid bed�mningen av om f�retagen �r i intressegemenskap ska personer som agerar tillsammans i fr�ga om innehav av kapitalet eller r�sterna i ett annat f�retag behandlas som en enda person. Vid till�mpning av 15 c eller 15 d � ska, i st�llet f�r 25 procent i f�rsta stycket 23, 50 procent g�lla. 10 Senaste lydelse av tidigare 5 � 2011:68. SFS 2018:1206 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 15 b � Ett f�retag ska vid till�mpning av 15 c15 e �� anses h�ra hemma i en viss stat om f�retaget enligt lagstiftningen i denna stat h�r hemma i staten i skatteh�nseende och inte anses ha hemvist i en annan stat p� grund av ett skatteavtal. Om f�retaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses h�ra hemma i denna andra stat. Om ett f�retag inte h�r hemma i n�gon stat i skatteh�nseende, ska det anses h�ra hemma i den stat d�r det �r bildat eller registrerat. Avdragsf�rbud 15 c � Ett f�retag f�r inte dra av r�nteutgifter om 1. avdrag f�r samma r�nteutgifter f�r g�ras av ett f�retag som h�r hemma i en annan stat och som ing�r i samma intressegemenskap, och 2. r�nteutgifterna betalas av det andra f�retaget, eller av f�retaget och avdrag inte nekas i den andra staten. F�rsta stycket g�ller inte till den del inkomst som f�retaget tar upp �ven tas upp till beskattning inom tolv m�nader i den stat d�r det andra f�retaget h�r hemma, r�knat fr�n utg�ngen av det beskattnings�r som r�nteutgifterna h�nf�r sig till. 15 d � Ett f�retag f�r inte dra av r�nteutgifter till ett f�retag som h�r hemma i en annan stat och som ing�r i samma intressegemenskap om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat d�r det andra f�retaget h�r hemma, och detta beror p� skillnader i den r�ttsliga klassificeringen av n�got av f�retagen i skatteh�nseende i Sverige och den andra staten eller i tv� eller flera andra stater. 15 e � Ett f�retag f�r inte dra av r�nteutgifter till ett f�retag som h�r hemma i en annan stat och som ing�r i samma intressegemenskap om motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat d�r det andra f�retaget h�r hemma, och detta beror p� skillnader i den r�ttsliga klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i skatteh�nseende i Sverige och den andra staten. En inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp inom tolv m�nader r�knat fr�n utg�ngen av det beskattnings�r som r�nteutgifterna h�nf�r sig till. S�rskild begr�nsning i avdragsr�tten f�r r�nteutgifter p� vissa skulder till f�retag i intressegemenskap Definitioner 16 � Med f�retag avses i 1720 �� juridiska personer och svenska handelsbolag. F�retag ska vid till�mpning av 1820 �� anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av f�retagen, direkt eller indirekt, genom �garandel eller p� annat s�tt har ett v�sentligt inflytande i det andra f�retaget, eller f�retagen st�r under i huvudsak gemensam ledning. 17 � En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet del�gar- beskattad juridisk person som h�r hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det ska behandlas som en del�garr�tt vid till�mpningen av 19 �. SFS 2018:1206 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 Avdragsbegr�nsning 18 � Ett f�retag som ing�r i en intressegemenskap f�r, om inte annat f�ljer av andra stycket eller 19 �, dra av r�nteutgifter avseende en skuld till ett f�retag i intressegemenskapen bara om det f�retag inom intressegemen- skapen som faktiskt har r�tt till den inkomst som motsvarar r�nteutgiften h�r hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES), h�r hemma i en stat utanf�r EES med vilken Sverige har ing�tt skatteavtal som inte �r begr�nsat till vissa inkomster, om f�retaget omfattas av avtalets regler om begr�nsning av beskattningsr�tten och har hemvist i denna stat enligt avtalet, eller skulle ha beskattats f�r inkomsten med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat d�r f�retaget h�r hemma, om f�retaget bara skulle ha haft den inkomsten. Om skuldf�rh�llandet uteslutande eller s� gott som uteslutande har uppkommit f�r att intressegemenskapen ska f� en v�sentlig skattef�rm�n, f�r dock r�nteutgifterna inte dras av. 19 � Om en skuld till ett f�retag i intressegemenskapen avser ett f�rv�rv av en del�garr�tt fr�n ett annat f�retag i intressegemenskapen, f�r avdrag enligt 18 � bara g�ras om f�rv�rvet �r v�sentligen aff�rsm�ssigt motiverat. Om skulden har ersatt en tillf�llig skuld till ett f�retag som inte ing�r i intressegemenskapen och denna skuld avser ett s�dant f�rv�rv, ska �ven den f�rstn�mnda skulden anses avse detta f�rv�rv. 20 � Best�mmelserna i 18 � och 19 � f�rsta stycket till�mpas ocks� p� en skuld till ett f�retag som inte ing�r i intressegemenskapen, till den del ett f�retag i intressegemenskapen har en fordran p� det f�rstn�mnda f�retaget, eller p� ett f�retag som �r i intressegemenskap med det f�rstn�mnda f�retaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran. Avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton Definitioner 21 � Med f�retag avses i 2229 �� juridiska personer och svenska handelsbolag. Som f�retag r�knas dock inte svenska handelsbolag som under hela beskattnings�ret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, bara har �gts av fysiska personer, eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer som under hela beskattnings�ret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, bara har �gts av obegr�nsat skattskyldiga fysiska personer. Med beskattnings�r avses i andra stycket och 24, 26 och 29 �� f�r svenska handelsbolag r�kenskaps�ret. 22 � Med f�retag i intressegemenskap avses i 24 � f�retag som ing�r i en koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 � �rsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet del�gar- beskattade juridiska personer som n�got av f�retagen, direkt eller indirekt, �ger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, ska anses ing� i intressegemenskapen. :SFS 2018:1206 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 Med f�retag i intressegemenskap avses �ven i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger andel i ett svenskt handelsbolag, f�retaget och handelsbolaget, eller i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger andel i en i utlandet del�garbeskattad juridisk person, f�retaget och den i utlandet del�garbeskattade juridiska personen. 23 � Med negativt r�ntenetto avses skillnaden mellan r�nteutgifter som ska dras av och r�nteinkomster som ska tas upp, om r�nteutgifterna �verstiger r�nteinkomsterna. Med positivt r�ntenetto avses skillnaden mellan r�nteinkomster som ska tas upp och r�nteutgifter som ska dras av, om r�nteinkomsterna �verstiger r�nteutgifterna. Avdragsbegr�nsning vid negativt r�ntenetto 24 � Ett f�retag f�r bara dra av ett negativt r�ntenetto med h�gst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet). Ett negativt r�ntenetto f�r, i st�llet f�r vad som s�gs i f�rsta stycket, dras av upp till fem miljoner kronor. Om f�retaget ing�r i en intressegemenskap, f�r de sammanlagda avdragen f�r negativa r�ntenetton inom intressegemenskapen d� inte �verstiga fem miljoner kronor. Andra stycket g�ller bara om f�rdelningen av beloppet inom intressegemenskapen redovisas �ppet i inkomstdeklarationen f�r ett beskattnings�r som har samma tidpunkt f�r l�mnande av deklaration eller som skulle ha haft det om inte n�got av f�retagens bokf�ringsskyldighet upph�r. F�r svenska handelsbolag och i utlandet del�garbeskattade juridiska personer med fast driftst�lle i Sverige g�ller i st�llet att f�rdelningen av beloppet ska redovisas �ppet i de s�rskilda uppgifterna. 25 � Avdragsunderlaget utg�rs av resultatet av n�ringsverksamheten f�re avdragsbegr�nsning f�r negativt r�ntenetto enligt 24 � och f�re avdrag f�r kvarst�ende negativt r�ntenetto enligt 26 � �kat med r�nteutgifter f�r vilka avdragsr�tten inte har begr�nsats enligt andra best�mmelser i detta kapitel �n 24 �, �rliga v�rdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 �, 19 kap. 4 och 26 �� samt 20 kap. 4 och 17 ��, avdrag enligt 19 kap. 7 � och 28 � andra stycket samt 20 kap. 7 �, och avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 �, minskat med r�nteinkomster, �verskott som bel�per sig p� andelar i svenska handelsbolag och i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, och �terf�rt avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. Om ett f�retag har ett underskott av n�ringsverksamheten f�re avdrag f�r negativt r�ntenetto enligt 24 � och kvarst�ende negativt r�ntenetto enligt 26 �, ska avdragsunderlaget �ka �ven med avdrag f�r tidigare �rs underskott enligt 40 kap. 2 �, dock h�gst med ett belopp som motsvarar beskattnings�rets underskott f�re avdrag f�r negativt r�ntenetto och kvarst�ende negativt r�ntenetto. SFS 2018:1206 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 Ett investmentf�retag ska �ven �ka avdragsunderlaget med avdrag f�r utdelning enligt 39 kap. 14 � och minska underlaget med utdelningar som skulle ha tagits upp �ven om f�retaget i st�llet hade varit ett s�dant �garf�retag som kan inneha en n�ringsbetingad andel enligt 32 �, dock h�gst med det belopp som dragits av f�r utdelning. En ekonomisk f�rening som f�r g�ra avdrag f�r utdelning enligt 39 kap. 23 � ska �ven �ka avdragsunderlaget med avdrag f�r s�dan utdelning och minska det med utdelningar som ska tas upp, dock h�gst med det belopp som dragits av f�r utdelning. Kvarst�ende negativa r�ntenetton 26 � Ett f�retag som enligt 24 � f�rsta stycket inte har kunnat dra av ett tidigare beskattnings�rs negativa r�ntenetto i sin helhet f�r dra av �terst�ende del (kvarst�ende negativt r�ntenetto) h�gst med ett belopp som motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag f�r negativt r�ntenetto enligt 24 �. Avdrag ska g�ras inom sex �r efter det beskattnings�r d� det kvarst�ende negativa r�ntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarst�ende negativt r�ntenetto ska dras av f�re ett senare uppkommet s�dant. 27 � Vid �garf�r�ndringar som inneb�r att ett f�retag f�r ett best�mmande inflytande �ver ett annat f�retag upph�r r�tten att utnyttja det f�retagets kvarst�ende negativa r�ntenetton. Ett f�retag anses ha ett best�mmande inflytande �ver ett annat f�retag, om f�retagen efter �garf�r�ndringen tillsammans utg�r en koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 � �rsredovisningslagen (1995:1554). F�rsta stycket g�ller inte om det f�retag som f�r det best�mmande inflytandet ingick i samma koncern som f�retaget med kvarst�ende negativa r�ntenetton redan f�re �garf�r�ndringen. F�rsta stycket g�ller inte heller om det avyttrade f�retaget har f�rsatts i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. Avdrag f�r negativt r�ntenetto i ett annat f�retag 28 � Ett f�retag som har ett positivt r�ntenetto f�r dra av ett negativt r�ntenetto som har uppkommit hos ett annat f�retag med h�gst ett belopp som motsvarar det positiva r�ntenettot. Detta g�ller inte kvarst�ende negativa r�ntenetton. Det negativa r�ntenettot hos ett annat f�retag f�r inte dras av till den del det har dragits av p� annat s�tt. Ett avdrag enligt f�rsta stycket ska minska det negativa r�ntenettot hos det andra f�retaget i motsvarande utstr�ckning. 29 � Best�mmelserna i 28 � g�ller bara om b�da f�retagen med avdragsr�tt kan l�mna koncernbidrag till varandra, och redovisar avdraget �ppet i inkomstdeklarationen f�r ett beskattnings�r som har samma deklarationstidpunkt enligt skattef�rfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte n�got av f�retagens bokf�ringsskyldighet upph�r. SFS 2018:1206 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 31 � Med utdelning avses i 3242 �� inte 1. utdelning p� andelar i kooperativa f�reningar i form av rabatt eller pristill�gg som den utdelande f�reningen ska dra av enligt 39 kap. 22 �, och 2. utdelning fr�n en kooperativ f�rening p� f�rlagsinsatser eller utdelning till en medlemsfr�mjande f�rening, om den kooperativa f�reningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 �. Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utl�ndsk stat, ska f�retaget vid till�mpning av 3242 �� anses som en utl�ndsk juridisk person som h�r hemma i den utl�ndska staten. 32 � Med n�ringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening, om den uppfyller villkoren i 33 � och �gs av en s�dan juridisk person (�garf�retaget) som �r 1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening som inte �r ett investmentf�retag, 2. en svensk stiftelse eller svensk ideell f�rening och som inte omfattas av best�mmelserna om undantag fr�n skattskyldighet i 7 kap., 3. en svensk sparbank, 4. ett svenskt �msesidigt f�rs�kringsf�retag, eller 5. ett utl�ndskt bolag som h�r hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det och som motsvarar n�got s�dant svenskt f�retag som anges i 14. 34 �11 Om andelen avser ett f�retag som h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r medlem i Europeiska unionen ska andelen, under f�ruts�ttning att villkoren i �vrigt i 32 och 33 �� r uppfyllda, anses n�ringsbetingad ocks� om �garf�retagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i f�retaget och �ven om andelen �r en lagertillg�ng. Med f�retag som h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r medlem i Europeiska unionen avses ett utl�ndskt f�retag som 1. bedrivs i n�gon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1, 2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses h�ra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanf�r unionen, och 3. �r skyldigt att betala n�gon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valm�jlighet eller r�tt till undantag. 35 � Utdelning p� en n�ringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall �n som anges i 3840 ��. 36 � Utdelning p� en andel som inte �r n�ringsbetingad i ett f�retag som h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r medlem i Europeiska unionen ska inte tas upp i annat fall �n som anges i 3840 ��, under f�ruts�ttning att andelen �gs av ett s�dant �garf�retag som anges i 32 � och villkoren i 33 � �r uppfyllda. �ven om villkoret om r�stetal i 33 � 2 inte �r uppfyllt g�ller f�rsta stycket ocks� om �garf�retagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i f�retaget och �ven om andelen �r en lagertillg�ng. Vid bed�mningen av om ett f�retag h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r medlem i Europeiska unionen till�mpas best�mmelsen i 34 � andra stycket. 11 Senaste lydelse av tidigare 16 � 2011:293. SFS 2018:1206 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 37 �12 Om ett f�retag som anges i 32 � direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, �r del�gare i ett svenskt handelsbolag som erh�llit utdelning, ska den del av utdelningen som bel�per sig p� del�garens andel inte tas upp. Detta g�ller dock bara om en motsvarande utdelning inte skulle ha tagits upp om del�garen sj�lv hade erh�llit utdelningen. Vid bed�mningen av om utdelning inte skulle ha tagits upp enligt 33 � f�rsta stycket 2 eller 34 � ska andelsinnehavet best�mmas utifr�n storleken p� del�garens indirekta innehav. Vid till�mpning av f�rsta stycket likst�lls en i utlandet del�garbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. 39 �13 Utdelning p� andel som l�mnas av ett f�retag som h�r hemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen f�r dras av som r�nta eller liknande i det f�retag som l�mnar utdelningen. Med uttrycket h�r hemma i en annan stat avses detsamma som i 15 b �. 40 � Utdelning p� en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen avyttras eller upph�r att vara n�ringsbetingad inom ett �r fr�n det att andelen blivit n�ringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattnings�r d� avyttringen sker eller andelen upph�r att vara n�ringsbetingad. Utdelning p� en marknadsnoterad andel som avses i 36 � ska tas upp, om andelen avyttras inom ett �r fr�n det att f�ruts�ttningarna f�r skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma g�ller f�r s�dan utdelning om f�ruts�ttningarna f�r skattefrihet inte f�religger under en sammanh�ngande tid om tolv m�nader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattnings�r d� avyttring sker eller f�ruts�ttningarna f�r skattefrihet inte l�ngre �r uppfyllda. 41 � Vid till�mpning av 40 � ska innehavstiden r�knas fr�n det att andelen tilltr�ds till dess den fr�ntr�ds. Om �garf�retagets f�rv�rv eller avyttring av andelen grundas p� avtal, ska den anses ha tilltr�tts respektive fr�ntr�tts n�r avtalet ingicks, om inte n�gon annan tidpunkt f�ljer av avtalet. 24 a kap. R�nta vid finansiella leasingavtal Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller f�r juridiska personer och svenska handelsbolag som har ing�tt finansiella leasingavtal med undantag f�r svenska handelsbolag som under hela beskattnings�ret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�gar- beskattade juridiska personer, bara har �gts av fysiska personer, eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer som under hela beskattnings�ret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, bara har �gts av obegr�nsat skattskyldiga fysiska personer. 2 � Best�mmelserna i detta kapitel till�mpas inte om de sammanlagda leasingavgifter som f�retaget, eller f�retag som ing�r i samma intressegemenskap, har f�r finansiella leasingavtal �r mindre �n en miljon kronor f�r beskattnings�ret. 12 Senaste lydelse av tidigare 17 b � 2009:1413. 13 Senaste lydelse av tidigare 19 � 2015:886. SFS 2018:1206 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 Definitioner 3 � Med f�retag i intressegemenskap avses i detta kapitel f�retag som ing�r i en koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 � �rsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet del�garbeskattade juridiska personer som n�got av f�retagen, direkt eller indirekt, �ger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, ska anses ing� i intressegemenskapen. Med f�retag i intressegemenskap avses �ven i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger andel i ett svenskt handelsbolag, f�retaget och handelsbolaget, eller i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger andel i en i utlandet del�garbeskattad juridisk person, f�retaget och den i utlandet del�garbeskattade juridiska personen. Med beskattnings�r avses i detta kapitel f�r svenska handelsbolag r�kenskaps�ret. 4 � Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt vilket en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare r�tt att anv�nda andra tillg�ngar �n inventarier enligt 18 kap. 1 � andra stycket i utbyte mot betalning, och de ekonomiska risker och f�rdelar som �r f�rknippade med att �ga tillg�ngen uteslutande eller s� gott som uteslutande �verf�rs fr�n leasegivaren till leasetagaren. 5 � Med minimileaseavgifter avses summan av det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden, och det restv�rde som garanteras av leasetagaren eller av f�retag som ing�r i samma intressegemenskap. Om leasingavgifterna inneh�ller en r�rlig avgift som �r j�mf�rbar med en r�nteutgift, ing�r denna r�rliga avgift i minimileaseavgifterna enligt den r�ntesats som g�ller vid avtalets b�rjan. �vriga r�rliga avgifter, serviceutgifter och skatter ing�r inte i minimileaseavgifterna. F�r leasegivaren ska �ven ett restv�rde som har garanterats av en oberoende tredje part ing� i minimileaseavgifterna. 6 � Med r�rlig avgift avses den del av leasingavgiften som inte �r fast och som ber�knas med utg�ngspunkt fr�n andra faktorer �n enbart att tid har g�tt. 7 � Med verkligt v�rde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a � andra stycket �rsredovisningslagen (1995:1554). 8 � Med nuv�rde avses det diskonterade v�rdet av framtida kassafl�den. 9 � Med det finansiella leasingavtalets implicita r�nta avses den diskonteringssats som f�r leasegivaren vid avtalets ing�ende resulterar i att summan av nuv�rdet av minimileaseavgifterna och den del av den leasade tillg�ngens restv�rde som inte �r garanterat av n�gon �verensst�mmer med summan av det verkliga v�rdet f�r den leasade tillg�ngen och s�dana direkta utgifter som uppkommer till f�ljd av att avtalet ing�s. SFS 2018:1206 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 10 � Med marginell l�ner�nta avses den r�ntesats som leasetagaren skulle ha betalat enligt ett likv�rdigt finansiellt leasingavtal. Om denna r�ntesats inte kan fastst�llas, �r den marginella l�ner�ntan den r�ntesats som leasetagaren skulle ha betalat n�r det finansiella leasingavtalet ingicks f�r en finansiering genom l�n under motsvarande period och med motsvarande s�kerhet. Leasetagaren Huvudregel 11 � En leasetagare som har ing�tt ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som r�nta. R�ntedelen ska anses uppg� till den r�nta som uttryckligen framg�r av leasingavtalet. Om n�gon r�nta inte uttryckligen framg�r av leasingavtalet eller om r�ntan inte �r marknadsm�ssig ska 12 och 13 �� till�mpas. R�ntedelen enligt f�rsta stycket omfattas av best�mmelserna i 24 kap. 929 �� om begr�nsningar i avdragsr�tten f�r r�nteutgifter. Alternativregel 12 � En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar skyldigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. N�r det finansiella leasingavtalet ing�s ska skuldens v�rde anses vara det l�gsta av den leasade tillg�ngens verkliga v�rde och nuv�rdet av minimileaseavgifterna. Ett belopp som motsvarar s�dana utgifter som direkt kan h�nf�ras till att avtalet ing�s ska l�ggas till skuldens v�rde. Vid ber�kning av nuv�rdet av minimileaseavgifterna ska avtalets implicita r�nta anv�ndas. Om avtalets implicita r�nta inte kan best�mmas, ska leasetagarens marginella l�ner�nta anv�ndas. 13 � En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som r�nta. Denna del ska f�r varje beskattnings�r ber�knas med ett belopp som motsvarar en fast r�ntesats f�r skulden under respektive beskattnings�r. Den del av minimileaseavgifterna som inte behandlas som r�nta ska behandlas som amortering av skulden enligt 12 � f�rsta stycket vid den r�nteber�kning som g�rs under kommande beskattnings�r. R�ntedelen enligt f�rsta stycket och s�dana r�rliga avgifter som inte ing�r i minimileaseavgifterna enligt 5 � men som �r j�mf�rbara med en r�nteutgift omfattas av best�mmelserna i 24 kap. 929 �� om begr�nsningar i avdragsr�tten f�r r�nteutgifter. Leasegivaren Huvudregel 14 � En leasegivare som har ing�tt ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som r�nta. R�ntedelen ska anses uppg� till den r�nta som uttryckligen framg�r av leasingavtalet. Om n�gon r�nta inte uttryckligen framg�r av leasingavtalet eller om r�ntan inte �r marknadsm�ssig ska 15 och 16 �� till�mpas. R�ntedelen enligt f�rsta stycket ing�r i ber�kningen av r�ntenettot vid till�mpning av best�mmelserna i 24 kap. 2129 �� om avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton. SFS 2018:1206 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 15 � En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar r�ttigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. N�r leasingavtalet ing�s ska fordringens anskaffningsv�rde anses uppg� till nuv�rdet av summan av minimileaseavgifterna, och den del av den leasade tillg�ngens restv�rde som inte garanteras av n�gon och som tillfaller leasegivaren n�r avtalet upph�r. Nuv�rdet ska ber�knas utifr�n avtalets implicita r�nta. 16 � En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal ska behandlas som r�nta. R�ntedelen ska f�r varje beskattnings�r ber�knas s� att f�rr�ntningen p� fordringen enligt 15 � blir j�mn. R�ntedelen enligt f�rsta stycket omfattas av best�mmelserna i 24 kap. 2129 �� om avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton. 25 kap. 2 � I 44 kap. finns grundl�ggande best�mmelser om kapitalvinster och kapitalf�rluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns s�rskilda best�mmelser f�r vissa slag av tillg�ngar. S�rskilda best�mmelser om anskaffningsutgift finns i fr�ga om beskattningsintr�de i 20 a kap., uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �, underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �, ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �, verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �, partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och f�rv�rv av privata tillg�ngar till underpris i 53 kap. 10 och 11 ��. S�rskilda best�mmelser som begr�nsar avdragsr�tten f�r r�nteutgifter finns i 24 kap. 12 �14 Om ett f�retag som enligt 24 kap. 32 � kan inneha en n�ringsbetingad andel har gjort en kapitalf�rlust p� en fastighet, f�r denna dras av bara mot kapitalvinster p� fastigheter. Om en del av en f�rlust inte kan dras av, f�r den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster p� fastigheter om var och en av de juridiska personerna 1. beg�r det f�r ett beskattnings�r som har samma deklarationstidpunkt enligt skattef�rfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte n�gon av de juridiska personernas bokf�ringsskyldighet upph�r, och 2. med avdragsr�tt kan l�mna koncernbidrag till den andra juridiska personen. Till den del en f�rlust inte kan dras av behandlas den det f�ljande beskattnings�ret som en ny kapitalf�rlust p� fastigheter hos den juridiska person som haft f�rlusten. Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas inte om fastigheten under de tre senaste �ren i betydande omfattning har anv�nts f�r produktions- eller kontors�ndam�l eller liknande hos det avyttrande f�retaget eller hos ett f�retag i intressegemenskap. Om det f�religger s�rskilda omst�ndigheter till�mpas inte f�rsta stycket trots att fastigheten har anv�nts i mindre omfattning p� angivet s�tt. F�rsta stycket f�rsta meningen, andra och tredje styckena till�mpas p� motsvarande s�tt om f�retaget beskattas f�r n�ringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet del�garbeskattad juridisk person. Om 14 Senaste lydelse 2011:1256. SFS 2018:1206 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 skattskyldigheten f�r en andel i ett s�dant bolag eller s�dan utl�ndsk juridisk person �verg�r till n�gon annan, g�ller i st�llet best�mmelserna denne. Om skattskyldigheten f�r en andel i ett svenskt handelsbolag �verg�r till en fysisk person till�mpas dock best�mmelsen i 45 kap. 32 a �. 25 a kap. 23 �15 Om en f�retagare som anges i 3 � direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, �r del�gare i ett svenskt handelsbolag som avyttrat en del�garr�tt med kapitalvinst, ska den del av vinsten som bel�per sig p� del�garens andel inte tas upp. Detta g�ller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om del�garen sj�lv hade avyttrat tillg�ngen. Vid bed�mningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 � f�rsta stycket 2 eller 34 � ska andelsinnehavet best�mmas utifr�n storleken p� del�garens indirekta innehav. Vid till�mpning av f�rsta stycket likst�lls en i utlandet del�garbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. F�rsta stycket g�ller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a �. 23 a �16 Om en s�dan avyttring som avses i 23 � leder till en kapitalf�rlust, f�r den del av f�rlusten som bel�per sig p� del�garens andel inte dras av. Detta g�ller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om del�garen sj�lv hade avyttrat tillg�ngen. Vid bed�mningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses fr�n best�mmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 �. Vid bed�mningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 � f�rsta stycket 2 eller 34 � ska andelsinnehavet best�mmas utifr�n storleken p� del�garens indirekta innehav. Om skattskyldigheten f�r andelen �verg�r till n�gon annan, g�ller detta i st�llet denne. Vid till�mpning av f�rsta stycket likst�lls en i utlandet del�garbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. 30 kap. 6 a �17 En juridisk person som har gjort avdrag f�r avs�ttning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonint�kt. Int�kten ska ber�knas till statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november m�nad �ret n�rmast f�re det kalender�r under vilket beskattnings�ret g�r ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag f�r avs�ttningar till s�dana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattnings�rets ing�ng. Statsl�ner�ntan ska dock som l�gst anses vara 0,5 procent. Om beskattnings�ret �r l�ngre eller kortare �n tolv m�nader, ska schablonint�kten justeras i motsvarande m�n. 33 kap. 8 �18 Med kapitalunderlaget f�r r�ntef�rdelning f�r en enskild n�ringsidkare avses skillnaden mellan v�rdet p� tillg�ngarna och v�rdet p� skulderna i n�ringsverksamheten vid det f�reg�ende beskattnings�rets utg�ng 15 Senaste lydelse 2009:1413. 16 Senaste lydelse 2009:1413. 17 Senaste lydelse 2016:1239. 18 Senaste lydelse 2012:757. SFS 2018:1206 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 �kad med underskott av n�ringsverksamheten under det f�reg�ende beskattnings- �ret till den del avdrag f�r underskottet inte har gjorts enligt n�gon av de best�mmelser som anges i 14 kap. 22 � f�rsta och andra styckena, kvarst�ende sparat f�rdelningsbelopp, en s�dan �verg�ngspost som avses i 14 �, och en s�dan s�rskild post vid arv, g�va m.m. som avses i 1517 ��, minskad med 79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det f�reg�ende beskattnings�rets utg�ng, och s�dana tillskott i n�ringsverksamheten under det f�reg�ende be- skattnings�ret som gjorts i annat syfte �n att varaktigt �ka kapitalet i verksamheten. 16 �19 Den s�rskilda posten uppg�r till ett belopp som motsvarar det ne- gativa kapitalunderlag f�r r�ntef�rdelning som h�nf�r sig till f�rv�rvet, ber�knat vid f�rv�rvstidpunkten. Posten f�r dock inte �verstiga ett belopp som motsvarar den ers�ttning som l�mnas f�r fastigheten minskad med det h�gsta v�rdet f�r fastigheten vid f�rv�rvstidpunkten enligt 12 � f�rsta stycket eller 13 � och �kad med 79,4 procent av en �vertagen expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett �tagande att ta �ver expansionsfonden r�knas inte som ers�ttning. Om en del av fastigheten �verg�r till n�gon annan �gare, ska posten minskas i motsvarande m�n. Om fastigheten och driften av den r�knas till olika n�ringsverksamheter och f�rv�rvaren eller hans n�rst�ende inom tv� �r f�re f�rv�rvet eller efter f�rv�rvet skjutit till kapital i mer �n obetydlig omfattning till den n�ringsverksamhet som driften r�knas till, ska posten minskas i motsvarande m�n. 34 kap. 6 �20 F�r enskilda n�ringsidkare f�r expansionsfonden uppg� till h�gst et belopp som motsvarar 125,94 procent av kapitalunderlaget f�r expansions- fond. 8 �21 En s�rskild post f�r ber�knas om en fastighet f�rv�rvas genom arv, testamente eller g�va eller genom bodelning med anledning av �ktenskapsskillnad eller makes d�d och summan av egen och �vertagen expansionsfond �verstiger 125,94 procent av summan av f�rv�rvarens kapitalunderlag f�r expansionsfond och det kapitalunderlag som h�nf�r sig till f�rv�rvet. F�rv�rvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska ber�knas vid utg�ngen av beskattnings�ret f�re f�rv�rvet medan det kapitalunderlag som h�nf�r sig till f�rv�rvet och den �vertagna expansionsfonden ber�knas vid f�rv�rvstidpunkten. F�rsta stycket g�ller bara under f�ruts�ttning att villkoren i 18 � �r uppfyllda och om fastigheten �r kapitaltillg�ng s�v�l hos den tidigare �garen som hos f�rv�rvaren. 19 Senaste lydelse 2012:757. 20 Senaste lydelse 2012:757. 21 Senaste lydelse 2012:757. SFS 2018:1206 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 10 �22 Den s�rskilda posten f�r �ka kapitalunderlaget f�r expansionsfond med ett s� stort belopp att expansionsfonden motsvarar h�gst 125,94 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 �. Kapitalunderlaget f�r �kas med posten bara s� l�nge n�gon del av fastigheten finns kvar i n�ringsverksamheten. Om expansionsfonden ett visst �r uppg�r till eller �r l�gre �n 125,94 procent av kapitalunderlaget f�re �kningen med posten, upph�r r�tten att �ka kapitalunderlaget med posten. 18 �23 Om realtillg�ngar i en enskild n�ringsverksamhet �verg�r till en obegr�nsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, g�va eller bodelning och mottagaren tar �ver hela n�ringsverksamheten, en verksam- hetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, f�r mottagaren helt eller delvis ta �ver en expansionsfond, om mottagaren vid arv eller testamente skriftligen f�rklarar att han tar �ver fonden eller delen av fonden, eller parterna vid g�va eller bodelning tr�ffar skriftligt avtal om �ver- tagandet. Ut�ver vad som s�gs i f�rsta stycket kr�vs att 1. mottagaren �vertar tillg�ngar vars v�rde, minskat med �vertagna skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den �vertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och 2. vad som �vertas av fonden uppg�r till h�gst s� stor del av hela fonden som de �vertagna realtillg�ngarna utg�r av samtliga realtillg�ngar i n�ringsverksamheten. Expansionsfonden f�r dock inte tas �ver till den del den �verstiger 185 procent av det v�rde som realtillg�ngarna i n�ringsverksamheten uppgick till vid utg�ngen av det tredje beskattnings�ret f�re det aktuella beskattnings�ret (j�mf�relsebeloppet). Om fonden bara delvis tas �ver, f�r den �vertagna fondens v�rde h�gst uppg� till s� stor del av j�mf�relsebeloppet som de �vertagna realtillg�ngarna utg�r av samtliga realtillg�ngar vid tidpunkten f�r �verf�ringen. V�rdet av realtillg�ngarna ska ber�knas p� det s�tt som anges i 33 kap. 12 � f�rsta stycket och 13 �. Som skuld enligt andra stycket 1 ska r�knas ocks� s�dana avdrag som avses i 33 kap. 11 �. Om expansionsfonden helt eller delvis tas �ver, anses den som tar �ver fonden sj�lv ha gjort avs�ttningarna och avdragen f�r dem. 20 �24 En expansionsfond upph�r utan att best�mmelserna i 1416 �� blir till�mpliga om en enskild n�ringsidkare �verl�ter samtliga realtillg�ngar i n�ringsverksamheten till ett aktiebolag som han �ger aktier i eller genom �verl�telsen kommer att �ga aktier i, beg�r att expansionsfonden inte ska �terf�ras, och g�r ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 79,4 procent av expansionsfonden. I 48 kap. 12 � finns best�mmelser om ber�kningen av omkostnadsbeloppet f�r aktierna. 22 Senaste lydelse 2012:757. 23 Senaste lydelse 2012:757. 24 Senaste lydelse 2012:757. SFS 2018:1206 </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 37 kap. Kvarst�ende negativa r�ntenetton 26 a � Om det �verl�tande f�retaget har kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 � fr�n tidigare beskattnings�r, g�ller 18 � i fr�ga om r�tt till avdrag f�r de kvarst�ende negativa r�ntenettona bara om det �vertagande f�retaget och det �verl�tande f�retaget f�re fusionen eller fissionen ingick i samma koncern p� det s�tt som anges i 24 kap. 27 � andra stycket eller om det �verl�tande f�retaget har f�rsatts i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution. S�rskilda regler vid fission om fonder, underskott, kvarst�ende kapitalf�rlust och kvarst�ende negativa r�ntenetton 28 � Vid en fission ska periodiseringsfonder, ers�ttningsfonder, r�tt till avdrag f�r kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 �, r�tt till avdrag f�r underskott enligt 40 kap. och r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rlust enligt 48 kap. 26 � f�rdelas p� de �vertagande f�retagen i f�rh�llande till det nettov�rde som f�rs �ver till varje f�retag. Med nettov�rde avses h�r skillnaden mellan de skattem�ssiga v�rdena p� tillg�ngarna och de v�rden p� skulder och andra f�rpliktelser som g�ller vid beskattningen. 38 kap. 17 � Det k�pande f�retaget f�r inte ta �ver r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rluster p� fastigheter enligt 25 kap. 12 �, r�tt till avdrag f�r kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 �, r�tt till avdrag f�r underskott enligt 40 kap. eller r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rluster p� del�garr�tter enligt 48 kap. 26 �. 38 a kap. 17 � Det �vertagande f�retaget f�r inte ta �ver r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rluster p� fastigheter enligt 25 kap. 12 �, r�tt till avdrag f�r kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 �, r�tt till avdrag f�r underskott enligt 40 kap. eller r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rluster p� del�garr�tter enligt 48 kap. 26 �. 23 �25 N�r det g�ller beskattningen av �gare till andelar i det �verl�tande f�retaget vid en partiell fission finns s�rskilda best�mmelser om ber�kning av anskaffningsv�rdet f�r andelar i det �vertagande och det �verl�tande f�retaget i 17 kap. 7 a �, utdelning i 24 kap. 7 � och 42 kap. 16 b �, ber�kning av omkostnadsbeloppet f�r andelar i det �vertagande och �verl�tande f�retaget i 48 kap. 18 a och 18 c ��, turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b �, och kvalificerade andelar i 57 kap. 77 c, 12 a, 15, 20 b20 d, 23 a, 24 och 24 a ��. 39 kap. 8 a � Ett skadef�rs�kringsf�retag som har en s�kerhetsreserv ska ta upp en schablonint�kt. Int�kten ska ber�knas till statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november m�nad �ret n�rmast f�re det kalender�r under vilket beskat nings�ret 25 Senaste lydelse 2011:1271. SFS 2018:1206 </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 g�r ut multiplicerad med s�kerhetsreserven vid ing�ngen av beskattnings- �ret. Statsl�ner�ntan ska dock som l�gst anses vara 0,5 procent. Om beskattnings�ret �r l�ngre eller kortare �n tolv m�nader, ska schablonint�kten justeras i motsvarande m�n. 14 �26 F�r investmentf�retag g�ller, ut�ver vad som f�ljer av �vriga best�mmelser i denna lag, f�ljande: 1. Kapitalvinster p� del�garr�tter ska inte tas upp och kapitalf�rluster p� del�garr�tter f�r inte dras av. Om ett investmentf�retag avyttrar en del�garr�tt som hade varit n�ringsbetingad om investmentf�retaget i st�llet hade varit ett s�dant �garf�retag som kan inneha en n�ringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 �, ska ers�ttningen tas upp som kapitalvinst om del�garr�tten h�nf�r sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 � eller om det sker ett �terk�p enligt 25 a kap. 18 �. Vid bed�mningen om ers�ttningen ska tas upp som kapitalvinst till�mpas best�mmelserna i 25 a kap. 1018 ��. 2. Ett belopp som f�r helt �r motsvarar 1,5 procent av v�rdet p� del�garr�tter vid beskattnings�rets ing�ng ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillg�ngar best�r av investmentf�retagets egna aktier ska inte r�knas in i underlaget. I underlaget ska inte heller r�knas in andelar och aktiebaserade del�garr�tter om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt best�mmelsen i 25 a kap. 5 � om andelen eller den aktiebaserade del�garr�tten hade avyttrats vid beskattnings�rets b�rjan och investmentf�retaget i st�llet hade varit ett s�dant �garf�retag som kan inneha en n�ringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 �. Vid bed�mningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bortses fr�n best�mmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 �. 3. Utdelning som f�retaget l�mnar ska dras av. S�dan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 � ska dock inte dras av. Den utdelning som ska dras av enligt f�rsta stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattnings�r som beslutet om utdelning avser. 23 �27 Utdelning som en kooperativ f�rening l�mnar i f�rh�llande til insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska f�reningar, lagen (1995:1570) om medlemsbanker eller r�dets f�rordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�reningar (SCE- f�reningar) ska dras av. I fr�ga om andra insatser �n f�rlagsinsatser g�ller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 � inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppg�r till h�gst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfr�mjande f�rening f�r bara dra av utdelning om f�reningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del f�reningen f�r samma beskattnings�r sj�lv tagit emot utdelning p� insatser. En kooperativ hyres- r�ttsf�rening f�r inte dra av utdelning om f�reningen �r ett privat- bostadsf�retag enligt 2 kap. 17 �. Om en ekonomisk f�rening �r centralorganisation f�r kooperativa f�reningar, ska utdelningen p� f�rlagsinsatser dras av �ven om centralorganisationen inte �r kooperativ enligt 21 �. 40 kap. 18 � Koncernbidragssp�rren inneb�r att underskottsf�retaget inte f�r dra av underskott som uppkommit f�re det beskattnings�r d� sp�rren intr�der, 26 Senaste lydelse 2011:1271. 27 Senaste lydelse 2018:722. SFS 2018:1206 </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 med h�gre belopp �n beskattnings�rets �verskott f�re avdrag f�r negativt r�ntenetto enligt 24 kap. 24 � och kvarst�ende negativt r�ntenetto enligt 24 kap. 26 � samt ber�knat utan h�nsyn till avdragen f�r underskott och till s�dana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. Om en del av underskotten inte f�r dras av p� grund av beloppssp�rren, g�ller f�rsta stycket f�r den �terst�ende delen. Belopp som p� grund av best�mmelsen i f�rsta stycket inte har kunnat dras av ska dras av det f�ljande beskattnings�ret, om det inte finns n�gon begr�nsning d�. Koncernbidragssp�rren g�ller till och med femte beskattnings�ret efter det beskattnings�r d� sp�rren intr�dde. 48 kap. 17 � Om en utl�ndsk fordringsr�tt p� grund av best�mmelserna i 14 kap. 8 � och 24 kap. 4 � andra stycket har v�rderats till ett annat v�rde �n anskaffningsutgiften, g�ller f�ljande. Om fordringen har v�rderats till ett h�gre v�rde �n anskaffningsutgiften, ska denna �kas med mellanskillnaden. Om fordringen har v�rderats till ett l�gre v�rde �n anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellan- skillnaden. 27 �28 I fr�ga om kapitalf�rluster som uppkommer i svenska handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer och f�r vilka avdrag ska g�ras till�mpas 1921, 23 och 24 ��, om inte n�got annat anges i andra stycket. Om den som ska g�ra avdrag enligt f�rsta stycket �r ett s�dant f�retag som anges i 24 kap. 32 � 15 och avdraget avser f�rlust p� del�garr�tter ska 70 procent av kapitalf�rlusten dras av. F�rlusten f�r dras av bara mot kapitalvinster p� del�garr�tter. Kapitalf�rluster f�r vilka avdrag ska g�ras p� s�dana del�garr�tter och fordringsr�tter vars innehav betingas av r�relse som bedrivs av handelsbolaget eller av n�gon som med h�nsyn till �gander�ttsf�rh�llanden eller organisatoriska f�rh�llanden kan anses st� handelsbolaget n�ra, ska dock alltid dras av i sin helhet. 50 kap. 5 �29 Anskaffningsutgiften ska �kas med den skattskyldiges tillskott till bolaget, belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, 20,6 procent av avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap., 79,4 procent av expansionsfond som f�rs �ver fr�n andel i handelsbolag till enskild n�ringsverksamhet enligt 34 kap. 22 �, och det belopp som framg�r vid en till�mpning av best�mmelserna om �verl�telse av privata tillg�ngar till underpris i 53 kap. 5 �. Anskaffningsutgiften ska minskas med den skattskyldiges uttag ur bolaget, belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott, negativt f�rdelningsbelopp till den del r�ntef�rdelningen minskat ett underskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet, 28 Senaste lydelse 2011:1510. 29 Senaste lydelse 2012:757. SFS 2018:1206 </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 20,6 procent av �terf�rda avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap., och 79,4 procent av expansionsfond som f�rs �ver fr�n enskild n�ringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 �. 56 kap. 8 �30 N�r det g�ller f�mansf�retag, f�manshandelsbolag och deras del�gare m.fl. finns �ven s�rskilda best�mmelser om f�rm�n av utbildning i 11 kap. 17 �, avdrag f�r framtida substansminskning i 20 kap. 23 �, underpris�verl�telser i 23 kap. 18, 19 och 2223 a ��, avdragsr�tt f�r r�nteutgifter p� vinstandelsl�n i 24 kap. 11, 12 och 15 ��, avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 �, n�r en fastighet eller andel �r lagertillg�ng i 27 kap. 46 ��, kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 �, utskiftning vid ombildning av en ekonomisk f�rening till aktiebolag i 42 kap. 20 �, partiella fissioner i 48 kap. 18 c18 e ��, andelsbyten i 48 a kap. 8 a8 c, 9, 13 och 16 ��, avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 � och 51 kap. 7 �, pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 ��, familjebeskattning i 60 kap. 1214 ��, och grundavdrag i 63 kap. 5 �. 65 kap. 8 �31 Expansionsfondsskatten �r 20,6 procent av det belopp som dras av vid avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap. N�r avdraget �terf�rs ska ett belopp som motsvarar 20,6 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodor�knas vid debiteringen av slutlig skatt. 10 �32 F�r juridiska personer �r den statliga inkomstskatten 20,6 procent av den beskattningsbara inkomsten. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019. 2. Best�mmelserna i 9 kap. 5 �, 14 kap. 16 a �, 17 kap. 33 �, 18 kap. 12 �, 19 kap. 15 �, 20 kap. 13 �, 24 kap. 14, 10, 1529, 3137 och 3941 ��, 25 kap. 2 och 12 ��, 25 a kap. 23 och 23 a ��, 30 kap. 6 a �, 37 kap. 26 a och 28 ��, 38 kap. 17 �, 38 a kap. 17 och 23 ��, 39 kap. 8 a, 14 och 23 ��, 40 kap. 18 �, 48 kap. 17 och 27 ��, 50 kap. 5 �, 56 kap. 8 � och 65 kap. 10 � i den nya lydelsen och de nya best�mmelserna i 24 a kap. till�mpas f�rsta g�ngen f�r beskattnings�r, eller i fr�ga om svenska handelsbolag r�kenskaps�r, som b�rjar efter den 31 december 2018. F�r beskattnings�r som omfattar l�ngre tid �n tolv m�nader och som b�rjar f�re den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 december 2018 f�r ett negativt r�ntenetto enligt 24 kap. 2129 �� som bel�per sig p� perioden fr�n och med den 1 januari 2019 till utg�ngen av det beskattnings�ret, eller i fr�ga om svenska handelsbolag r�kenskaps�ret, inte dras av. 30 Senaste lydelse 2013:1106. 31 Senaste lydelse 2012:757. 32 Senaste lydelse 2012:757. SFS 2018:1206 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 3. Den nya best�mmelsen i 19 kap. 5 a � till�mpas f�r utgifter f�r ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus som har f�rdigst�llts efter den 31 december 2016. Har f�rdigst�llandet skett senare men f�re den 1 januari 2019 f�r prim�ravdrag bara g�ras f�r den delen av sex�rsperioden fr�n f�rdigst�llandet som �terst�r den 1 januari 2019. 4. De upph�vda best�mmelserna i 24 kap. 10 a10 f �� g�ller fortfarande f�r beskattnings�r, eller i fr�ga om svenska handelsbolag r�kenskaps�r, som b�rjar f�re den 1 januari 2019. 5. Vid till�mpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a �� ska avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattnings�r som b�rjar f�re den 1 januari 2019 �terf�ras med 103 procent av avdraget, om �terf�ringen g�rs av en juridisk person vid beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2018 men f�re den 1 januari 2021 och med 106 procent av avdraget om �terf�ringen g�rs vid beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020. Vid till�mpning av samma best�mmelser ska �ven avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond som g�rs vid beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2018 men f�re den 1 januari 2021 �terf�ras med 104 procent av avdraget, om �terf�ringen g�rs av en juridisk person vid beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020. 6. Best�mmelserna i 33 kap. 8 och 16 �� och 34 kap. 8 och 10 �� i den nya lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen f�r beskattnings�ret efter det beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020. 7. Best�mmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 �� och 65 kap. 8 � i den nya lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen f�r beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020. 8. F�r det beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020, ska samtliga kvarvarande avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond som har gjorts enligt �ldre best�mmelser anses �terf�rda och genast �teravsatta till expansionsfond vid beskattnings�rets ing�ng. Vid �terf�ringen till�mpas best�mmelserna i den �ldre lydelsen och vid �teravs�ttningen till�mpas best�mmelserna i den nya lydelsen. Vid best�mmande av det belopp som expansionsfonden h�gst f�r uppg� till g�ller i fr�ga om �teravs�ttningen 34 kap. 6 och 10 �� i den �ldre lydelsen och vid till�mpningen av 34 kap. 13 � g�ller 50 kap. 5 � i den �ldre lydelsen. Best�mmelsen i 34 kap. 13 � andra stycket till�mpas inte i fr�ga om �teravs�ttning. 9. F�retag med beskattnings�r som b�rjar f�re den 1 januari 2019 men som avslutas efter den 31 december 2018 f�r vid till�mpningen av 35 kap. under det beskattnings�ret bara g�ra avdrag h�gst med 97 procent f�r koncernbidrag som har l�mnats till f�retag med beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2018. F�retag med beskattnings�r som b�rjar f�re den 1 januari 2021 men som avslutas efter den 31 december 2020 f�r vid till�mpningen av 35 kap. under det beskattnings�ret bara g�ra avdrag h�gst med 96 procent f�r koncernbidrag som har l�mnats till f�retag med beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020. 10. Ett skadef�rs�kringsf�retag som har en s�kerhetsreserv vid ing�ngen av det f�rsta beskattnings�ret som b�rjar efter den 31 december 2020 ska ta upp en schablonint�kt. Int�kten ska ber�knas till 6 procent av s�kerhetsreserven vid ing�ngen av det beskattnings�ret. Schablonint�kten ska tas upp med en sj�ttedel det beskattnings�ret och med en sj�ttedel per �r under de p�f�ljande fem beskattnings�ren eller med hela beloppet under det f�rsta beskattnings�ret. Schablonint�kt som inte har tagits upp enligt f�rsta stycket ska tas upp om 1. f�retaget upph�r att bedriva f�rs�kringsr�relse, 2. skattskyldigheten f�r n�ringsverksamheten upph�r, SFS 2018:1206 </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 3. n�ringsverksamheten inte l�ngre ska beskattas i Sverige p� grund av ett skatteavtal med en stat utanf�r Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 4. f�retaget uppl�ses genom fusion eller fission och annat inte f�ljer av best�mmelserna i 37 kap. 17 �, eller 5. f�retaget f�rs�tts i konkurs. 11. Vid till�mpning av 65 kap. 10 � i den nya lydelsen ska avseende beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2018 men f�re 1 januari 2021 f�r juridiska personer den statliga inkomstskatten vara 21,4 procent av den beskattningsbara inkomsten i st�llet f�r 20,6 procent. P� regeringens v�gnar MAGDALENA ANDERSSON Johanna Mihaic (Finansdepartementet) SFS 2018:1206 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Utf�rdad den 20 juni 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om inkomstskattelagen

(1999:1229)3

dels att 24 kap. 10 a10 f �� ska upph�ra att g�lla,

dels att rubrikerna n�rmast efter 24 kap. 10 � och n�rmast f�re 24 kap.

10 a, 10 b och 10 d �� ska utg�,

dels att nuvarande 24 kap. 210 �� ska betecknas 24 kap. 515 ��,

nuvarande 24 kap. 1114 �� ska betecknas 24 kap. 3033 ��, nuvarande

24 kap. 1622 �� ska betecknas 24 kap. 3442 �� och att nuvarande 39 kap.

8 a � ska betecknas 39 kap. 8 b �,

dels att 2 kap. 1 och 15 ��, 9 kap. 5 �, 17 kap. 33 �, 18 kap. 12 �, 19 kap.

15 �, 20 kap. 13 �, 24 kap. 1, 10, 15, 3132, 3437 och 3941 ��, 25 kap. 2

och 12 ��, 25 a kap. 23 och 23 a ��, 30 kap. 6 a �, 33 kap. 8 och 16 ��,

34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 ��, 37 kap. 28 �, 38 kap. 17 �, 38 a kap. 17 och

23 ��, 39 kap. 14 och 23 ��, 40 kap. 18 �, 48 kap. 17 och 27 ��, 50 kap. 5 �,

56 kap. 8 � och 65 kap. 8 och 10 �� och rubrikerna n�rmast f�re 2 kap. 15 �

och 37 kap. 28 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re 24 kap. 9 � ska lyda Avdragsf�rbud f�r

r�nteutgifter p� vissa efterst�llda skulder, rubriken n�rmast f�re 24

kap.

10 � ska lyda Avdragsr�tt f�r r�nteutgifter p� vinstandelsl�n, rubriken

n�rmast f�re 38 kap. 15 � ska lyda Fonder, avs�ttningar, underskott och

kvarst�ende negativa r�ntenetton och att rubriken n�rmast f�re 38 a kap.

15 � ska lyda Fonder, avs�ttningar, underskott och kvarst�ende negativa

r�ntenetton,

dels att rubrikerna n�rmast f�re 24 kap. 27, 1113 och 1720 �� ska

s�ttas n�rmast f�re 24 kap. 512, 3032 respektive 3540 �� och rubrikerna

n�rmast efter 24 kap. 1, 4 a och 11 �� ska s�ttas n�rmast efter 24 kap. 4, 9

respektive 30 ��,

dels att det ska inf�ras ett nytt kapitel, 24 a kap., tjugosex nya paragrafer,

14 kap. 16 a �, 19 kap. 5 a �, 24 kap. 24 och 15 a29 ��, 37 kap. 26 a � och

39 kap. 8 a �, och n�rmast efter 24 kap. 15, 15 e och 20 �� och n�rmast f�re

Prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398.

Jfr r�dets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastst�llande av regler mot

skatteflyktsmetoder som direkt inverkar p� den inre marknadens funktion och r�dets direktiv (EU)

2017/952 av den 29 maj 2017 om �ndring av direktiv (EU) 2016/1164 vad g�ller hybrida

missmatchningar med tredjel�nder.

Lagen omtryckt 2008:803.

Senaste lydelse av

24 kap. 10 a � 2012:757

24 kap. 10 f � 2012:757

24 kap. 10 b � 2012:757

rubriken n�rmast efter 24 kap. 10 � 2012:757

24 kap. 10 c � 2012:757

rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 a � 2012:757

24 kap. 10 d � 2016:1239

rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 b � 2012:757

24 kap. 10 e � 2012:757

rubriken n�rmast f�re 24 kap. 10 d � 2012:757

39 kap. 8 a � 2015:887.

SFS 2018:1206

Publicerad

den 27 juni 2018

14 kap. 16 a �, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26 och 28 �� och 37 kap.

26 a � nya rubriker av f�ljande lydelse.

2 kap.
1 � I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt f�rklaringar till

hur vissa termer och uttryck anv�nds i denna lag. Det finns definitioner och

f�rklaringar ocks� i andra kapitel.

Best�mmelser om betydelsen av f�ljande begrepp, termer och uttryck

samt f�rklaringar till hur vissa termer och uttryck anv�nds finns i nedan

angivna paragrafer:

aktiebaserad del�garr�tt i 25 a kap. 4 �

aktiebolag i 4 �

aktiv n�ringsverksamhet i 23 �

andelsbyte i 48 a kap. 2 �

andelshus i 16 �

artistisk och idrottslig verksamhet i 36 �

barn i 21 �

begr�nsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 �

begr�nsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 �

beskattnings�r i 1 kap. 1315 �� och 37 kap. 19 �

byggnadsinventarier i 19 kap. 1921 ��

del�gare i f�mansf�retag eller f�manshandelsbolag i 56 kap. 6 �

del�gare i utl�ndska juridiska personer med l�gbeskattade inkomster i

39 a kap. 5 �

del�garr�tt i 48 kap. 2 �

d�dsbo i 4 kap., se ocks� 3 �

egenavgifter i 26 �

ekonomisk f�rening i 4 b �

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 �

fast driftst�lle i 29 �

fastighet i 6 �

fastighets�gare i 7 �

fission i 37 kap. 5 �

fordringsr�tt i 48 kap. 3 och 4 ��

fusion i 37 kap. 3 �

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 ��

f�mansf�retag i 56 kap. 2, 3 och 5 ��

f�manshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 ��

f�retagsledare i 56 kap. 6 �

f�rv�rvsinkomst i 1 kap. 5 �

handelsbolag i 5 kap., se ocks� 3 �

hemortskommun i 65 kap. 3 � andra och tredje styckena

hyreshus i 15 �

hyreshusenhet i 15 �

i utlandet del�garbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a �

ideell f�rening i 4 c �

industrienhet i 15 �

inventarier i 18 kap. 1 �

investeringssparkonto i 42 kap. 35 �

investmentf�retag i 39 kap. 15 �

juridisk person i 3 �

kapitalf�rs�kring i 58 kap. 2 �

SFS 2018:1206

kapitaltillg�ng i 25 kap. 3 �

kapitalvinst och kapitalf�rlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 �

kapitalvinst och kapitalf�rlust i inkomstslaget n�ringsverksamhet i

25 kap. 35 ��

koncern (svensk) i 5 �

kooperativ f�rening i 39 kap. 21 �

kvalificerad andel i 57 kap. 47 ��

kvalificerad fission i 37 kap. 6 �

kvalificerad fusion i 37 kap. 4 �

kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 35 ��

lagertillg�ng i 17 kap. 3 �

lantbruksenhet i 15 �

livf�rs�kringsf�retag i 39 kap. 2 �

l�gbeskattade inkomster i 39 a kap. 58 ��

makar i 20 �

markanl�ggning i 20 kap. 2 �

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 ��

marknadsv�rdet i 61 kap. 2 �

marknadsnoterad del�garr�tt eller fordringsr�tt i 48 kap. 5 �

medlemsfr�mjande f�rening i 39 kap. 21 a �

n�ringsbetingad andel i 24 kap. 32 �

n�ringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 ��

n�ringsbostadsr�tt i 19 �

n�ringsfastighet i 14 �

n�rst�ende i 22 �

obegr�nsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 35 �

obegr�nsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 �

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 �

option i 44 kap. 12 �

partiell fission i 38 a kap. 2 �

passiv n�ringsverksamhet i 23 �

pension i 10 kap. 5 �

pensionsf�rs�kring i 58 kap. 2 �

pensionssparkonto i 58 kap. 21 �

personaloption i 10 kap. 11 �

prisbasbelopp i 27 �

privatbostad i 812 ��

privatbostadsfastighet i 13 �

privatbostadsf�retag i 17 �

privatbostadsr�tt i 18 �

r�relse i 24 �

sambor i 20 �

sj�inkomst i 64 kap. 3 och 4 ��

skadef�rs�kringsf�retag i 39 kap. 2 �

skatteavtal i 35 �

skattem�ssigt v�rde i 3133 ��

sm�hus i 15 �

sm�husenhet i 15 �

statsl�ner�ntan i 28 �

svensk fordringsr�tt i 48 kap. 3 �

svensk koncern i 5 �

Sverige i 30 �

taxeringsenhet i 15 �

taxeringsv�rde i 15 �

SFS 2018:1206

termin i 44 kap. 11 �

underpris�verl�telse i 23 kap. 3 �

uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 �

utl�ndsk fordringsr�tt i 48 kap. 4 �

utl�ndsk juridisk person i 6 kap. 8 �

utl�ndskt bolag i 5 a �

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 �

verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 �

verksamhetsgren i 25 �

vinstandelsl�n i 24 kap. 10 �

�terf�ring av avdrag i 34 �

�garl�genhet i 15 �

�garl�genhetsenhet i 15 �.

Sm�hus, sm�husenhet, �garl�genhet, �garl�genhetsenhet, hyreshus,

hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och

taxeringsv�rde
15 �4 Med sm�hus, sm�husenhet, �garl�genhet, �garl�genhetsenhet,

hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet

avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i

fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsv�rde avses det v�rde som fastst�lls enligt fastighets-

taxeringslagen.

9 kap.
5 � Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige p� grund av ett skatteavtal

eller s�dan dispens som avses i 6 kap. 17 �, f�r inte heller utgifter f�r f�rv�rv

av inkomsten dras av.

F�rsta stycket g�ller dock inte utgifter som avser utdelning fr�n ett

utl�ndskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt

24 kap. 35 �.

14 kap.
Anskaffningsv�rde och r�nteutgifter
16 a � R�nteutgifter enligt 24 kap. 2 � f�rsta stycket ska inte r�knas in i

anskaffningsv�rdet f�r tillg�ngar som avses i 1720 kap. och inte heller f�r

immateriella tillg�ngar som har upparbetats i verksamheten.

17 kap.
33 �5 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde m.m. f�r lager och

p�g�ende arbeten finns n�r det g�ller

r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �,

beskattningsintr�de i 20 a kap.,

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �,

underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �,

n�ringsbidrag i 29 kap. 7 �,

ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �,

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �,

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �,

partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och

Senaste lydelse 2009:107.

Senaste lydelse 2011:1510.

SFS 2018:1206

f�rv�rv av tillg�ngar till underpris fr�n del�gare och n�rst�ende i 53 kap.

10 och 11 ��.

18 kap.
12 �6 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde f�r inventarier finns

n�r det g�ller

r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �,

beskattningsintr�de i 20 a kap.,

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �,

underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �,

n�ringsbidrag i 29 kap. 6 �,

ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �,

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 ��,

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �,

partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och

f�rv�rv av tillg�ngar till underpris fr�n del�gare och n�rst�ende i 53 kap.

10 och 11 ��.

19 kap.
5 a � F�r en byggnad som indelas som hyreshus ska v�rdeminsknings-

avdrag �ven g�ras med tolv procent av utgifterna f�r ny-, till- eller

ombyggnad (prim�ravdrag).

Prim�ravdrag ska g�ras inom avskrivningsplanen och ber�knas fr�n den

tidpunkt d� hyreshuset eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset

f�rdigst�lls. Avdragen ska f�rdelas med tv� procentenheter per �r under sex

�r fr�n f�rdigst�llandet.

Om ett hyreshus f�rv�rvas genom k�p, byte eller p� liknande s�tt inom

sex �r fr�n det att hyreshuset f�rdigst�llts, ska prim�ravdrag g�ras f�r den

delen av sex�rsperioden fr�n f�rdigst�llandet som �terst�r vid f�rv�rvet. Ett

s�dant avdrag ber�knas fr�n den tidpunkt d� hyreshuset f�rv�rvas och p�

f�rv�rvarens anskaffningsv�rde.

15 �7 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde f�r byggnader finns

n�r det g�ller

r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �,

beskattningsintr�de i 20 a kap.,

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �,

underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �,

n�ringsbidrag i 29 kap. 6 �,

ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �,

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �,

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �,

partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och

f�rv�rv av tillg�ngar till underpris fr�n del�gare och n�rst�ende i 53 kap.

10 och 11 ��.

20 kap.
13 �8 S�rskilda best�mmelser om anskaffningsv�rde f�r markanl�ggningar

finns n�r det g�ller

Senaste lydelse 2008:803.

SFS 2018:1206

r�nteutgifter i 14 kap. 16 a �,

beskattningsintr�de i 20 a kap.,

n�ringsbidrag i 29 kap. 6 �,

ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �,

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �,

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �, och

partiella fissioner i 38 a kap. 14 �.

24 kap.
1 �9 I detta kapitel finns best�mmelser om

vad som avses med r�nteutgifter och r�nteinkomster i 24 ��,

till�mpning i inkomstslaget n�ringsverksamhet av vissa best�mmelser i

inkomstslaget kapital i 5 och 6 ��,

partiell fission i 7 �,

kapitalrabatt p� optionsl�n i 8 �,

avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter p� vissa efterst�llda skulder i 9 �,

avdragsr�tt f�r r�nteutgifter p� vinstandelsl�n i 1015 ��,

avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter vid vissa gr�ns�verskridande situationer

i 15 a15 e ��,

s�rskild avdragsbegr�nsning f�r r�nteutgifter p� vissa skulder till

f�retag i intressegemenskap i 1620 ��,

avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton i 2129 ��,

avdrag f�r l�mnad utdelning i 30 �, och

skattefria utdelningar i 3142 ��.

En best�mmelse om skattefrihet f�r utdelning fr�n privatbostadsf�retag

finns i 15 kap. 4 �.

Definition av r�nteutgifter och r�nteinkomster
2 � Med r�nteutgifter avses i detta kapitel

r�nta och andra utgifter f�r kredit, och

utgifter som �r j�mf�rbara med r�nta.

Best�mmelser om i vilken utstr�ckning leasingavgifter samt ers�ttningar

i form av livr�nta och liknande utbetalningar f�r avyttrade tillg�ngar

behandlas som r�nteutgifter finns i 24 a kap. 1113 �� och 44 kap. 35 och

3739 ��.

Valutakursf�rluster omfattas bara vid till�mpning av 2129 �� och bara i

den utstr�ckning som framg�r av 4 �.

3 � Med r�nteinkomster avses i detta kapitel inkomster som motsvarar

r�nteutgifter enligt 2 �. Best�mmelser om i vilken utstr�ckning

leasingavgifter behandlas som r�nteinkomster finns i 24 a kap. 1416 ��.

Valutakursvinster omfattas bara i den utstr�ckning som framg�r av 4 �.

4 � Vid till�mpning av 2129 �� g�ller f�ljande. Om valutarisken

avseende en skuld i utl�ndsk valuta har s�krats genom ett derivatinstrument,

ska en valutakursf�r�ndring p� skulden anses vara en r�nteutgift respektive

en r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �.

Senaste lydelse 2016:1055. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje stycket tas bort.

SFS 2018:1206

Om derivatinstrumentet �r en kapitaltillg�ng, ska det p� balansdagen

v�rderas p� motsvarande s�tt som i 14 kap. 8 �. V�rdef�r�ndringen ska

anses vara en r�nteutgift eller en r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �. I de fall

derivatinstrumentet har avyttrats f�re balansdagen ska den kapitalvinst eller

kapitalf�rlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en r�nteutgift eller

en r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �.

Om derivatinstrumentet utg�r lager som tas upp till verkligt v�rde enligt

17 kap. 20 �, ska v�rdef�r�ndringen anses vara en r�nteutgift eller

r�nteinkomst enligt 2 eller 3 �. Om derivatinstrumentet utg�r lager som inte

tas upp till verkligt v�rde enligt 17 kap. 20 �, ska andra stycket till�mpas.

F�rstatredje styckena g�ller �ven i de fall skulden och derivat-

instrumentet finns hos olika f�retag i en intressegemenskap enligt 22 �.

Denna paragraf g�ller �ven l�nefordran i de fall valutarisken har s�krats

genom ett derivatinstrument.

10 �10 Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk f�rening eller et

svenskt �msesidigt f�rs�kringsf�retag som har tagit upp ett vinstandelsl�n,

f�r dra av vinstandelsr�ntan bara i den utstr�ckning som f�ljer av

1115 ��.

Med vinstandelsr�nta avses r�nta vars storlek �r beroende av det

l�ntagande f�retagets utdelning eller vinst och med vinstandelsl�n avses ett

l�n med r�nta som helt eller delvis �r vinstandelsr�nta.

F�r annan r�nta p� vinstandelsl�n g�ller allm�nna best�mmelser om

avdrag i n�ringsverksamheten.

15 � Om det l�ntagande f�retaget �r ett f�mansf�retag, f�r

vinstandelsr�ntan inte dras av �ven om f�ruts�ttningarna f�r avdrag i 12,

13 eller 14 � �r uppfyllda till den del den betalas till n�gon som

1. �r andels�gare i f�retaget,

2. �r f�retagsledare i f�retaget,

3. �r n�rst�ende till n�gon som avses i 1 eller 2, eller

4. p� annan grund har s�dan intressegemenskap med f�retaget som anges

i 14 kap. 20 �.

Avdragsf�rbud f�r r�nteutgifter vid vissa gr�ns�verskridande

situationer
Definitioner
15 a � F�retag ska vid till�mpning av 15 c15 e �� anses vara i

intressegemenskap om

1. f�retagen ing�r i en koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 �

�rsredovisningslagen (1995:1554),

2. ett av f�retagen, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av

kapitalet eller r�sterna i det andra f�retaget eller har r�tt till minst 25 procent

av vinsten i det andra f�retaget, eller

3. en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av

kapitalet eller r�sterna i f�retagen.

Vid bed�mningen av om f�retagen �r i intressegemenskap ska personer

som agerar tillsammans i fr�ga om innehav av kapitalet eller r�sterna i ett

annat f�retag behandlas som en enda person.

Vid till�mpning av 15 c eller 15 d � ska, i st�llet f�r 25 procent i f�rsta

stycket 23, 50 procent g�lla.

Senaste lydelse av tidigare 5 � 2011:68.

SFS 2018:1206

15 b � Ett f�retag ska vid till�mpning av 15 c15 e �� anses h�ra hemma

i en viss stat om f�retaget enligt lagstiftningen i denna stat h�r hemma i

staten i skatteh�nseende och inte anses ha hemvist i en annan stat p� grund

av ett skatteavtal. Om f�retaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en

annan stat, ska det anses h�ra hemma i denna andra stat. Om ett f�retag inte

h�r hemma i n�gon stat i skatteh�nseende, ska det anses h�ra hemma i den

stat d�r det �r bildat eller registrerat.

Avdragsf�rbud
15 c � Ett f�retag f�r inte dra av r�nteutgifter om

1. avdrag f�r samma r�nteutgifter f�r g�ras av ett f�retag som h�r hemma

i en annan stat och som ing�r i samma intressegemenskap, och

2. r�nteutgifterna betalas

av det andra f�retaget, eller

av f�retaget och avdrag inte nekas i den andra staten.

F�rsta stycket g�ller inte till den del inkomst som f�retaget tar upp �ven

tas upp till beskattning inom tolv m�nader i den stat d�r det andra f�retaget

h�r hemma, r�knat fr�n utg�ngen av det beskattnings�r som r�nteutgifterna

h�nf�r sig till.

15 d � Ett f�retag f�r inte dra av r�nteutgifter till ett f�retag som h�r

hemma i en annan stat och som ing�r i samma intressegemenskap om

motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat d�r det andra

f�retaget h�r hemma, och detta beror p� skillnader i den r�ttsliga

klassificeringen av n�got av f�retagen i skatteh�nseende i Sverige och den

andra staten eller i tv� eller flera andra stater.

15 e � Ett f�retag f�r inte dra av r�nteutgifter till ett f�retag som h�r

hemma i en annan stat och som ing�r i samma intressegemenskap om

motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat d�r det andra

f�retaget h�r hemma, och detta beror p� skillnader i den r�ttsliga

klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i

skatteh�nseende i Sverige och den andra staten.

En inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp inom tolv

m�nader r�knat fr�n utg�ngen av det beskattnings�r som r�nteutgifterna

h�nf�r sig till.

S�rskild begr�nsning i avdragsr�tten f�r r�nteutgifter p� vissa

skulder till f�retag i intressegemenskap
Definitioner
16 � Med f�retag avses i 1720 �� juridiska personer och svenska

handelsbolag.

F�retag ska vid till�mpning av 1820 �� anses vara i intressegemenskap

med varandra om

ett av f�retagen, direkt eller indirekt, genom �garandel eller p� annat

s�tt har ett v�sentligt inflytande i det andra f�retaget, eller

f�retagen st�r under i huvudsak gemensam ledning.

17 � En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet del�gar-

beskattad juridisk person som h�r hemma i en stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsomr�det ska behandlas som en del�garr�tt vid

till�mpningen av 19 �.

SFS 2018:1206

Avdragsbegr�nsning
18 � Ett f�retag som ing�r i en intressegemenskap f�r, om inte annat f�ljer

av andra stycket eller 19 �, dra av r�nteutgifter avseende en skuld till ett

f�retag i intressegemenskapen bara om det f�retag inom intressegemen-

skapen som faktiskt har r�tt till den inkomst som motsvarar r�nteutgiften

h�r hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det

(EES),

h�r hemma i en stat utanf�r EES med vilken Sverige har ing�tt

skatteavtal som inte �r begr�nsat till vissa inkomster, om f�retaget omfattas

av avtalets regler om begr�nsning av beskattningsr�tten och har hemvist i

denna stat enligt avtalet, eller

skulle ha beskattats f�r inkomsten med minst 10 procent enligt

lagstiftningen i den stat d�r f�retaget h�r hemma, om f�retaget bara skulle

ha haft den inkomsten.

Om skuldf�rh�llandet uteslutande eller s� gott som uteslutande har

uppkommit f�r att intressegemenskapen ska f� en v�sentlig skattef�rm�n,

f�r dock r�nteutgifterna inte dras av.

19 � Om en skuld till ett f�retag i intressegemenskapen avser ett f�rv�rv

av en del�garr�tt fr�n ett annat f�retag i intressegemenskapen, f�r avdrag

enligt 18 � bara g�ras om f�rv�rvet �r v�sentligen aff�rsm�ssigt motiverat.

Om skulden har ersatt en tillf�llig skuld till ett f�retag som inte ing�r i

intressegemenskapen och denna skuld avser ett s�dant f�rv�rv, ska �ven den

f�rstn�mnda skulden anses avse detta f�rv�rv.

20 � Best�mmelserna i 18 � och 19 � f�rsta stycket till�mpas ocks� p� en

skuld till ett f�retag som inte ing�r i intressegemenskapen, till den del ett

f�retag i intressegemenskapen har en fordran p� det f�rstn�mnda f�retaget,

eller p� ett f�retag som �r i intressegemenskap med det f�rstn�mnda

f�retaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran.

Avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton
Definitioner
21 � Med f�retag avses i 2229 �� juridiska personer och svenska

handelsbolag.

Som f�retag r�knas dock inte

svenska handelsbolag som under hela beskattnings�ret, direkt eller

indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet

del�garbeskattade juridiska personer, bara har �gts av fysiska personer, eller

i utlandet del�garbeskattade juridiska personer som under hela

beskattnings�ret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, bara har

�gts av obegr�nsat skattskyldiga fysiska personer.

Med beskattnings�r avses i andra stycket och 24, 26 och 29 �� f�r svenska

handelsbolag r�kenskaps�ret.

22 � Med f�retag i intressegemenskap avses i 24 � f�retag som ing�r i en

koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 � �rsredovisningslagen

(1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet del�gar-

beskattade juridiska personer som n�got av f�retagen, direkt eller indirekt,

�ger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet

del�garbeskattade juridiska personer, ska anses ing� i intressegemenskapen.

:SFS 2018:1206

Med f�retag i intressegemenskap avses �ven

i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger

andel i ett svenskt handelsbolag, f�retaget och handelsbolaget, eller

i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger

andel i en i utlandet del�garbeskattad juridisk person, f�retaget och den i

utlandet del�garbeskattade juridiska personen.

23 � Med negativt r�ntenetto avses skillnaden mellan r�nteutgifter som

ska dras av och r�nteinkomster som ska tas upp, om r�nteutgifterna

�verstiger r�nteinkomsterna.

Med positivt r�ntenetto avses skillnaden mellan r�nteinkomster som ska

tas upp och r�nteutgifter som ska dras av, om r�nteinkomsterna �verstiger

r�nteutgifterna.

Avdragsbegr�nsning vid negativt r�ntenetto
24 � Ett f�retag f�r bara dra av ett negativt r�ntenetto med h�gst 30 procent

av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet).

Ett negativt r�ntenetto f�r, i st�llet f�r vad som s�gs i f�rsta stycket, dras

av upp till fem miljoner kronor. Om f�retaget ing�r i en intressegemenskap,

f�r de sammanlagda avdragen f�r negativa r�ntenetton inom

intressegemenskapen d� inte �verstiga fem miljoner kronor.

Andra stycket g�ller bara om f�rdelningen av beloppet inom

intressegemenskapen redovisas �ppet i inkomstdeklarationen f�r ett

beskattnings�r som har samma tidpunkt f�r l�mnande av deklaration eller

som skulle ha haft det om inte n�got av f�retagens bokf�ringsskyldighet

upph�r. F�r svenska handelsbolag och i utlandet del�garbeskattade juridiska

personer med fast driftst�lle i Sverige g�ller i st�llet att f�rdelningen av

beloppet ska redovisas �ppet i de s�rskilda uppgifterna.

25 � Avdragsunderlaget utg�rs av resultatet av n�ringsverksamheten f�re

avdragsbegr�nsning f�r negativt r�ntenetto enligt 24 � och f�re avdrag f�r

kvarst�ende negativt r�ntenetto enligt 26 �

�kat med

r�nteutgifter f�r vilka avdragsr�tten inte har begr�nsats enligt andra

best�mmelser i detta kapitel �n 24 �,

�rliga v�rdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 �, 19 kap. 4 och 26 ��

samt 20 kap. 4 och 17 ��,

avdrag enligt 19 kap. 7 � och 28 � andra stycket samt 20 kap. 7 �, och

avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 �,

minskat med

r�nteinkomster,

�verskott som bel�per sig p� andelar i svenska handelsbolag och i

utlandet del�garbeskattade juridiska personer, och

�terf�rt avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond enligt 30 kap.

Om ett f�retag har ett underskott av n�ringsverksamheten f�re avdrag f�r

negativt r�ntenetto enligt 24 � och kvarst�ende negativt r�ntenetto enligt

26 �, ska avdragsunderlaget �ka �ven med avdrag f�r tidigare �rs underskott

enligt 40 kap. 2 �, dock h�gst med ett belopp som motsvarar

beskattnings�rets underskott f�re avdrag f�r negativt r�ntenetto och

kvarst�ende negativt r�ntenetto.

SFS 2018:1206

Ett investmentf�retag ska �ven �ka avdragsunderlaget med avdrag f�r

utdelning enligt 39 kap. 14 � och minska underlaget med utdelningar som

skulle ha tagits upp �ven om f�retaget i st�llet hade varit ett s�dant

�garf�retag som kan inneha en n�ringsbetingad andel enligt 32 �, dock h�gst

med det belopp som dragits av f�r utdelning. En ekonomisk f�rening som

f�r g�ra avdrag f�r utdelning enligt 39 kap. 23 � ska �ven �ka

avdragsunderlaget med avdrag f�r s�dan utdelning och minska det med

utdelningar som ska tas upp, dock h�gst med det belopp som dragits av f�r

utdelning.

Kvarst�ende negativa r�ntenetton
26 � Ett f�retag som enligt 24 � f�rsta stycket inte har kunnat dra av ett

tidigare beskattnings�rs negativa r�ntenetto i sin helhet f�r dra av

�terst�ende del (kvarst�ende negativt r�ntenetto) h�gst med ett belopp som

motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag f�r negativt r�ntenetto

enligt 24 �.

Avdrag ska g�ras inom sex �r efter det beskattnings�r d� det kvarst�ende

negativa r�ntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarst�ende negativt

r�ntenetto ska dras av f�re ett senare uppkommet s�dant.

27 � Vid �garf�r�ndringar som inneb�r att ett f�retag f�r ett best�mmande

inflytande �ver ett annat f�retag upph�r r�tten att utnyttja det f�retagets

kvarst�ende negativa r�ntenetton.

Ett f�retag anses ha ett best�mmande inflytande �ver ett annat f�retag, om

f�retagen efter �garf�r�ndringen tillsammans utg�r en koncern av s�dant

slag som anges i 1 kap. 4 � �rsredovisningslagen (1995:1554).

F�rsta stycket g�ller inte om det f�retag som f�r det best�mmande

inflytandet ingick i samma koncern som f�retaget med kvarst�ende negativa

r�ntenetton redan f�re �garf�r�ndringen. F�rsta stycket g�ller inte heller om

det avyttrade f�retaget har f�rsatts i resolution enligt lagen (2015:1016) om

resolution.

Avdrag f�r negativt r�ntenetto i ett annat f�retag
28 � Ett f�retag som har ett positivt r�ntenetto f�r dra av ett negativt

r�ntenetto som har uppkommit hos ett annat f�retag med h�gst ett belopp

som motsvarar det positiva r�ntenettot. Detta g�ller inte kvarst�ende

negativa r�ntenetton.

Det negativa r�ntenettot hos ett annat f�retag f�r inte dras av till den del

det har dragits av p� annat s�tt.

Ett avdrag enligt f�rsta stycket ska minska det negativa r�ntenettot hos

det andra f�retaget i motsvarande utstr�ckning.

29 � Best�mmelserna i 28 � g�ller bara om b�da f�retagen

med avdragsr�tt kan l�mna koncernbidrag till varandra, och

redovisar avdraget �ppet i inkomstdeklarationen f�r ett beskattnings�r

som har samma deklarationstidpunkt enligt skattef�rfarandelagen

(2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte n�got av f�retagens

bokf�ringsskyldighet upph�r.

SFS 2018:1206

31 � Med utdelning avses i 3242 �� inte

1. utdelning p� andelar i kooperativa f�reningar i form av rabatt eller

pristill�gg som den utdelande f�reningen ska dra av enligt 39 kap. 22 �, och

2. utdelning fr�n en kooperativ f�rening p� f�rlagsinsatser eller utdelning

till en medlemsfr�mjande f�rening, om den kooperativa f�reningen ska dra

av utdelningen enligt 39 kap. 23 �.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening enligt ett

skatteavtal ska anses ha hemvist i en utl�ndsk stat, ska f�retaget vid

till�mpning av 3242 �� anses som en utl�ndsk juridisk person som h�r

hemma i den utl�ndska staten.

32 � Med n�ringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en

ekonomisk f�rening, om den uppfyller villkoren i 33 � och �gs av en s�dan

juridisk person (�garf�retaget) som �r

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening som inte �r

ett investmentf�retag,

2. en svensk stiftelse eller svensk ideell f�rening och som inte omfattas av

best�mmelserna om undantag fr�n skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt �msesidigt f�rs�kringsf�retag, eller

5. ett utl�ndskt bolag som h�r hemma i en stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsomr�det och som motsvarar n�got s�dant svenskt

f�retag som anges i 14.

34 �11 Om andelen avser ett f�retag som h�r hemma i en utl�ndsk stat som

�r medlem i Europeiska unionen ska andelen, under f�ruts�ttning att

villkoren i �vrigt i 32 och 33 �� r uppfyllda, anses n�ringsbetingad ocks�

om �garf�retagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av

andelskapitalet i f�retaget och �ven om andelen �r en lagertillg�ng.

Med f�retag som h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r medlem i

Europeiska unionen avses ett utl�ndskt f�retag som

1. bedrivs i n�gon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses h�ra hemma i den

staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanf�r

unionen, och

3. �r skyldigt att betala n�gon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan

valm�jlighet eller r�tt till undantag.

35 � Utdelning p� en n�ringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall �n

som anges i 3840 ��.

36 � Utdelning p� en andel som inte �r n�ringsbetingad i ett f�retag som

h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r medlem i Europeiska unionen ska inte

tas upp i annat fall �n som anges i 3840 ��, under f�ruts�ttning att andelen

�gs av ett s�dant �garf�retag som anges i 32 � och villkoren i 33 � �r

uppfyllda.

�ven om villkoret om r�stetal i 33 � 2 inte �r uppfyllt g�ller f�rsta stycket

ocks� om �garf�retagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av

andelskapitalet i f�retaget och �ven om andelen �r en lagertillg�ng.

Vid bed�mningen av om ett f�retag h�r hemma i en utl�ndsk stat som �r

medlem i Europeiska unionen till�mpas best�mmelsen i 34 � andra stycket.

Senaste lydelse av tidigare 16 � 2011:293.

SFS 2018:1206

37 �12 Om ett f�retag som anges i 32 � direkt eller indirekt, genom ett eller

flera svenska handelsbolag, �r del�gare i ett svenskt handelsbolag som

erh�llit utdelning, ska den del av utdelningen som bel�per sig p� del�garens

andel inte tas upp. Detta g�ller dock bara om en motsvarande utdelning inte

skulle ha tagits upp om del�garen sj�lv hade erh�llit utdelningen. Vid

bed�mningen av om utdelning inte skulle ha tagits upp enligt 33 � f�rsta

stycket 2 eller 34 � ska andelsinnehavet best�mmas utifr�n storleken p�

del�garens indirekta innehav.

Vid till�mpning av f�rsta stycket likst�lls en i utlandet del�garbeskattad

juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

39 �13 Utdelning p� andel som l�mnas av ett f�retag som h�r hemma i en

annan stat ska tas upp till den del utdelningen f�r dras av som r�nta eller

liknande i det f�retag som l�mnar utdelningen.

Med uttrycket h�r hemma i en annan stat avses detsamma som i 15 b �.

40 � Utdelning p� en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen

avyttras eller upph�r att vara n�ringsbetingad inom ett �r fr�n det att andelen

blivit n�ringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det

beskattnings�r d� avyttringen sker eller andelen upph�r att vara

n�ringsbetingad.

Utdelning p� en marknadsnoterad andel som avses i 36 � ska tas upp, om

andelen avyttras inom ett �r fr�n det att f�ruts�ttningarna f�r skattefrihet

blivit uppfyllda. Detsamma g�ller f�r s�dan utdelning om f�ruts�ttningarna

f�r skattefrihet inte f�religger under en sammanh�ngande tid om tolv

m�nader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det

beskattnings�r d� avyttring sker eller f�ruts�ttningarna f�r skattefrihet inte

l�ngre �r uppfyllda.

41 � Vid till�mpning av 40 � ska innehavstiden r�knas fr�n det att andelen

tilltr�ds till dess den fr�ntr�ds. Om �garf�retagets f�rv�rv eller avyttring av

andelen grundas p� avtal, ska den anses ha tilltr�tts respektive fr�ntr�tts n�r

avtalet ingicks, om inte n�gon annan tidpunkt f�ljer av avtalet.

24 a kap. R�nta vid finansiella leasingavtal
Till�mpningsomr�de
1 � Best�mmelserna i detta kapitel g�ller f�r juridiska personer och

svenska handelsbolag som har ing�tt finansiella leasingavtal med undantag

f�r

svenska handelsbolag som under hela beskattnings�ret, direkt eller

indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet del�gar-

beskattade juridiska personer, bara har �gts av fysiska personer, eller

i utlandet del�garbeskattade juridiska personer som under hela

beskattnings�ret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, bara har

�gts av obegr�nsat skattskyldiga fysiska personer.

2 � Best�mmelserna i detta kapitel till�mpas inte om de sammanlagda

leasingavgifter som f�retaget, eller f�retag som ing�r i samma

intressegemenskap, har f�r finansiella leasingavtal �r mindre �n en miljon

kronor f�r beskattnings�ret.

Senaste lydelse av tidigare 17 b � 2009:1413.

Senaste lydelse av tidigare 19 � 2015:886.

SFS 2018:1206

Definitioner
3 � Med f�retag i intressegemenskap avses i detta kapitel f�retag som

ing�r i en koncern av s�dant slag som anges i 1 kap. 4 �

�rsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i

utlandet del�garbeskattade juridiska personer som n�got av f�retagen, direkt

eller indirekt, �ger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i

utlandet del�garbeskattade juridiska personer, ska anses ing� i

intressegemenskapen.

Med f�retag i intressegemenskap avses �ven

i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger

andel i ett svenskt handelsbolag, f�retaget och handelsbolaget, eller

i fr�ga om f�retag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer, �ger

andel i en i utlandet del�garbeskattad juridisk person, f�retaget och den i

utlandet del�garbeskattade juridiska personen.

Med beskattnings�r avses i detta kapitel f�r svenska handelsbolag

r�kenskaps�ret.

4 � Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt vilket

en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare r�tt att

anv�nda andra tillg�ngar �n inventarier enligt 18 kap. 1 � andra stycket i

utbyte mot betalning, och

de ekonomiska risker och f�rdelar som �r f�rknippade med att �ga

tillg�ngen uteslutande eller s� gott som uteslutande �verf�rs fr�n

leasegivaren till leasetagaren.

5 � Med minimileaseavgifter avses summan av

det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under

leasingperioden, och

det restv�rde som garanteras av leasetagaren eller av f�retag som ing�r

i samma intressegemenskap.

Om leasingavgifterna inneh�ller en r�rlig avgift som �r j�mf�rbar med en

r�nteutgift, ing�r denna r�rliga avgift i minimileaseavgifterna enligt den

r�ntesats som g�ller vid avtalets b�rjan. �vriga r�rliga avgifter,

serviceutgifter och skatter ing�r inte i minimileaseavgifterna.

F�r leasegivaren ska �ven ett restv�rde som har garanterats av en

oberoende tredje part ing� i minimileaseavgifterna.

6 � Med r�rlig avgift avses den del av leasingavgiften som inte �r fast och

som ber�knas med utg�ngspunkt fr�n andra faktorer �n enbart att tid har g�tt.

7 � Med verkligt v�rde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a �

andra stycket �rsredovisningslagen (1995:1554).

8 � Med nuv�rde avses det diskonterade v�rdet av framtida kassafl�den.

9 � Med det finansiella leasingavtalets implicita r�nta avses den

diskonteringssats som f�r leasegivaren vid avtalets ing�ende resulterar i att

summan av nuv�rdet av minimileaseavgifterna och den del av den leasade

tillg�ngens restv�rde som inte �r garanterat av n�gon �verensst�mmer med

summan av det verkliga v�rdet f�r den leasade tillg�ngen och s�dana direkta

utgifter som uppkommer till f�ljd av att avtalet ing�s.

SFS 2018:1206

10 � Med marginell l�ner�nta avses den r�ntesats som leasetagaren skulle

ha betalat enligt ett likv�rdigt finansiellt leasingavtal. Om denna r�ntesats

inte kan fastst�llas, �r den marginella l�ner�ntan den r�ntesats som

leasetagaren skulle ha betalat n�r det finansiella leasingavtalet ingicks f�r en

finansiering genom l�n under motsvarande period och med motsvarande

s�kerhet.

Leasetagaren
Huvudregel
11 � En leasetagare som har ing�tt ett finansiellt leasingavtal ska behandla

en del av leasingavgifterna som r�nta. R�ntedelen ska anses uppg� till den

r�nta som uttryckligen framg�r av leasingavtalet. Om n�gon r�nta inte

uttryckligen framg�r av leasingavtalet eller om r�ntan inte �r

marknadsm�ssig ska 12 och 13 �� till�mpas.

R�ntedelen enligt f�rsta stycket omfattas av best�mmelserna i 24 kap.

929 �� om begr�nsningar i avdragsr�tten f�r r�nteutgifter.

Alternativregel
12 � En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar skyldigheterna

enligt ett finansiellt leasingavtal.

N�r det finansiella leasingavtalet ing�s ska skuldens v�rde anses vara det

l�gsta av den leasade tillg�ngens verkliga v�rde och nuv�rdet av

minimileaseavgifterna. Ett belopp som motsvarar s�dana utgifter som direkt

kan h�nf�ras till att avtalet ing�s ska l�ggas till skuldens v�rde.

Vid ber�kning av nuv�rdet av minimileaseavgifterna ska avtalets

implicita r�nta anv�ndas. Om avtalets implicita r�nta inte kan best�mmas,

ska leasetagarens marginella l�ner�nta anv�ndas.

13 � En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som r�nta. Denna del

ska f�r varje beskattnings�r ber�knas med ett belopp som motsvarar en fast

r�ntesats f�r skulden under respektive beskattnings�r. Den del av

minimileaseavgifterna som inte behandlas som r�nta ska behandlas som

amortering av skulden enligt 12 � f�rsta stycket vid den r�nteber�kning som

g�rs under kommande beskattnings�r.

R�ntedelen enligt f�rsta stycket och s�dana r�rliga avgifter som inte ing�r

i minimileaseavgifterna enligt 5 � men som �r j�mf�rbara med en r�nteutgift

omfattas av best�mmelserna i 24 kap. 929 �� om begr�nsningar i

avdragsr�tten f�r r�nteutgifter.

Leasegivaren
Huvudregel
14 � En leasegivare som har ing�tt ett finansiellt leasingavtal ska behandla

en del av leasingavgifterna som r�nta. R�ntedelen ska anses uppg� till den

r�nta som uttryckligen framg�r av leasingavtalet. Om n�gon r�nta inte

uttryckligen framg�r av leasingavtalet eller om r�ntan inte �r

marknadsm�ssig ska 15 och 16 �� till�mpas.

R�ntedelen enligt f�rsta stycket ing�r i ber�kningen av r�ntenettot vid

till�mpning av best�mmelserna i 24 kap. 2129 �� om avdragsbegr�nsning

f�r negativa r�ntenetton.

SFS 2018:1206

15 � En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar r�ttigheterna

enligt ett finansiellt leasingavtal. N�r leasingavtalet ing�s ska fordringens

anskaffningsv�rde anses uppg� till nuv�rdet av summan av

minimileaseavgifterna, och

den del av den leasade tillg�ngens restv�rde som inte garanteras av

n�gon och som tillfaller leasegivaren n�r avtalet upph�r.

Nuv�rdet ska ber�knas utifr�n avtalets implicita r�nta.

16 � En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal ska

behandlas som r�nta. R�ntedelen ska f�r varje beskattnings�r ber�knas s� att

f�rr�ntningen p� fordringen enligt 15 � blir j�mn.

R�ntedelen enligt f�rsta stycket omfattas av best�mmelserna i 24 kap.

2129 �� om avdragsbegr�nsning f�r negativa r�ntenetton.

25 kap.
2 � I 44 kap. finns grundl�ggande best�mmelser om kapitalvinster och

kapitalf�rluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns s�rskilda

best�mmelser f�r vissa slag av tillg�ngar.

S�rskilda best�mmelser om anskaffningsutgift finns i fr�ga om

beskattningsintr�de i 20 a kap.,

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 �,

underpris�verl�telser i 23 kap. 10 �,

ianspr�ktagande av ers�ttningsfond i 31 kap. 18 �,

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 �,

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 �,

partiella fissioner i 38 a kap. 14 �, och

f�rv�rv av privata tillg�ngar till underpris i 53 kap. 10 och 11 ��.

S�rskilda best�mmelser som begr�nsar avdragsr�tten f�r r�nteutgifter

finns i 24 kap.

12 �14 Om ett f�retag som enligt 24 kap. 32 � kan inneha en

n�ringsbetingad andel har gjort en kapitalf�rlust p� en fastighet, f�r denna

dras av bara mot kapitalvinster p� fastigheter. Om en del av en f�rlust inte

kan dras av, f�r den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster p�

fastigheter om var och en av de juridiska personerna

1. beg�r det f�r ett beskattnings�r som har samma deklarationstidpunkt

enligt skattef�rfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte

n�gon av de juridiska personernas bokf�ringsskyldighet upph�r, och

2. med avdragsr�tt kan l�mna koncernbidrag till den andra juridiska

personen.

Till den del en f�rlust inte kan dras av behandlas den det f�ljande

beskattnings�ret som en ny kapitalf�rlust p� fastigheter hos den juridiska

person som haft f�rlusten.

Best�mmelserna i f�rsta stycket till�mpas inte om fastigheten under de tre

senaste �ren i betydande omfattning har anv�nts f�r produktions- eller

kontors�ndam�l eller liknande hos det avyttrande f�retaget eller hos ett

f�retag i intressegemenskap. Om det f�religger s�rskilda omst�ndigheter

till�mpas inte f�rsta stycket trots att fastigheten har anv�nts i mindre

omfattning p� angivet s�tt.

F�rsta stycket f�rsta meningen, andra och tredje styckena till�mpas p�

motsvarande s�tt om f�retaget beskattas f�r n�ringsverksamhet i ett

handelsbolag eller i en i utlandet del�garbeskattad juridisk person. Om

Senaste lydelse 2011:1256.

SFS 2018:1206

skattskyldigheten f�r en andel i ett s�dant bolag eller s�dan utl�ndsk juridisk

person �verg�r till n�gon annan, g�ller i st�llet best�mmelserna denne. Om

skattskyldigheten f�r en andel i ett svenskt handelsbolag �verg�r till en

fysisk person till�mpas dock best�mmelsen i 45 kap. 32 a �.

25 a kap.
23 �15 Om en f�retagare som anges i 3 � direkt eller indirekt, genom ett

eller flera svenska handelsbolag, �r del�gare i ett svenskt handelsbolag som

avyttrat en del�garr�tt med kapitalvinst, ska den del av vinsten som bel�per

sig p� del�garens andel inte tas upp. Detta g�ller dock bara om en

motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om del�garen sj�lv hade

avyttrat tillg�ngen. Vid bed�mningen av om en kapitalvinst inte skulle ha

tagits upp enligt 24 kap. 33 � f�rsta stycket 2 eller 34 � ska andelsinnehavet

best�mmas utifr�n storleken p� del�garens indirekta innehav. Vid

till�mpning av f�rsta stycket likst�lls en i utlandet del�garbeskattad juridisk

person med ett svenskt handelsbolag.

F�rsta stycket g�ller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a �.

23 a �16 Om en s�dan avyttring som avses i 23 � leder till en kapitalf�rlust,

f�r den del av f�rlusten som bel�per sig p� del�garens andel inte dras av.

Detta g�ller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits

upp om del�garen sj�lv hade avyttrat tillg�ngen. Vid bed�mningen av om en

kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses fr�n best�mmelserna om

skalbolagsbeskattning i 9 �. Vid bed�mningen av om en kapitalvinst inte

skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 � f�rsta stycket 2 eller 34 � ska

andelsinnehavet best�mmas utifr�n storleken p� del�garens indirekta

innehav. Om skattskyldigheten f�r andelen �verg�r till n�gon annan, g�ller

detta i st�llet denne.

Vid till�mpning av f�rsta stycket likst�lls en i utlandet del�garbeskattad

juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

30 kap.
6 a �17 En juridisk person som har gjort avdrag f�r avs�ttning till en

periodiseringsfond ska ta upp en schablonint�kt. Int�kten ska ber�knas till

statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november m�nad �ret n�rmast f�re det

kalender�r under vilket beskattnings�ret g�r ut multiplicerad med summan

av gjorda avdrag f�r avs�ttningar till s�dana periodiseringsfonder som den

juridiska personen har vid beskattnings�rets ing�ng. Statsl�ner�ntan ska

dock som l�gst anses vara 0,5 procent.

Om beskattnings�ret �r l�ngre eller kortare �n tolv m�nader, ska

schablonint�kten justeras i motsvarande m�n.

33 kap.
8 �18 Med kapitalunderlaget f�r r�ntef�rdelning f�r en enskild

n�ringsidkare avses skillnaden mellan v�rdet p� tillg�ngarna och v�rdet p�

skulderna i n�ringsverksamheten vid det f�reg�ende beskattnings�rets

utg�ng

Senaste lydelse 2009:1413.

Senaste lydelse 2016:1239.

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

�kad med

underskott av n�ringsverksamheten under det f�reg�ende beskattnings-

�ret till den del avdrag f�r underskottet inte har gjorts enligt n�gon av de

best�mmelser som anges i 14 kap. 22 � f�rsta och andra styckena,

kvarst�ende sparat f�rdelningsbelopp,

en s�dan �verg�ngspost som avses i 14 �, och

en s�dan s�rskild post vid arv, g�va m.m. som avses i 1517 ��,

minskad med

79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det f�reg�ende

beskattnings�rets utg�ng, och

s�dana tillskott i n�ringsverksamheten under det f�reg�ende be-

skattnings�ret som gjorts i annat syfte �n att varaktigt �ka kapitalet i

verksamheten.

16 �19 Den s�rskilda posten uppg�r till ett belopp som motsvarar det ne-

gativa kapitalunderlag f�r r�ntef�rdelning som h�nf�r sig till f�rv�rvet,

ber�knat vid f�rv�rvstidpunkten. Posten f�r dock inte �verstiga ett belopp

som motsvarar den ers�ttning som l�mnas f�r fastigheten minskad med det

h�gsta v�rdet f�r fastigheten vid f�rv�rvstidpunkten enligt 12 � f�rsta

stycket eller 13 � och �kad med 79,4 procent av en �vertagen

expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett �tagande att ta �ver

expansionsfonden r�knas inte som ers�ttning.

Om en del av fastigheten �verg�r till n�gon annan �gare, ska posten

minskas i motsvarande m�n.

Om fastigheten och driften av den r�knas till olika n�ringsverksamheter

och f�rv�rvaren eller hans n�rst�ende inom tv� �r f�re f�rv�rvet eller efter

f�rv�rvet skjutit till kapital i mer �n obetydlig omfattning till den

n�ringsverksamhet som driften r�knas till, ska posten minskas i motsvarande

m�n.

34 kap.
6 �20 F�r enskilda n�ringsidkare f�r expansionsfonden uppg� till h�gst et

belopp som motsvarar 125,94 procent av kapitalunderlaget f�r expansions-

fond.

8 �21 En s�rskild post f�r ber�knas om en fastighet f�rv�rvas genom arv,

testamente eller g�va eller genom bodelning med anledning av

�ktenskapsskillnad eller makes d�d och summan av egen och �vertagen

expansionsfond �verstiger 125,94 procent av summan av f�rv�rvarens

kapitalunderlag f�r expansionsfond och det kapitalunderlag som h�nf�r sig

till f�rv�rvet. F�rv�rvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska

ber�knas vid utg�ngen av beskattnings�ret f�re f�rv�rvet medan det

kapitalunderlag som h�nf�r sig till f�rv�rvet och den �vertagna

expansionsfonden ber�knas vid f�rv�rvstidpunkten.

F�rsta stycket g�ller bara under f�ruts�ttning att villkoren i 18 � �r

uppfyllda och om fastigheten �r kapitaltillg�ng s�v�l hos den tidigare �garen

som hos f�rv�rvaren.

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

10 �22 Den s�rskilda posten f�r �ka kapitalunderlaget f�r expansionsfond

med ett s� stort belopp att expansionsfonden motsvarar h�gst 125,94 procent

av kapitalunderlaget som avses i 8 �.

Kapitalunderlaget f�r �kas med posten bara s� l�nge n�gon del av

fastigheten finns kvar i n�ringsverksamheten. Om expansionsfonden ett

visst �r uppg�r till eller �r l�gre �n 125,94 procent av kapitalunderlaget f�re

�kningen med posten, upph�r r�tten att �ka kapitalunderlaget med posten.

18 �23 Om realtillg�ngar i en enskild n�ringsverksamhet �verg�r till en

obegr�nsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, g�va eller

bodelning och mottagaren tar �ver hela n�ringsverksamheten, en verksam-

hetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren,

f�r mottagaren helt eller delvis ta �ver en expansionsfond, om

mottagaren vid arv eller testamente skriftligen f�rklarar att han tar �ver

fonden eller delen av fonden, eller

parterna vid g�va eller bodelning tr�ffar skriftligt avtal om �ver-

tagandet.

Ut�ver vad som s�gs i f�rsta stycket kr�vs att

1. mottagaren �vertar tillg�ngar vars v�rde, minskat med �vertagna

skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den �vertagna expansionsfonden

eller delen av fonden, och

2. vad som �vertas av fonden uppg�r till h�gst s� stor del av hela fonden

som de �vertagna realtillg�ngarna utg�r av samtliga realtillg�ngar i

n�ringsverksamheten.

Expansionsfonden f�r dock inte tas �ver till den del den �verstiger

185 procent av det v�rde som realtillg�ngarna i n�ringsverksamheten

uppgick till vid utg�ngen av det tredje beskattnings�ret f�re det aktuella

beskattnings�ret (j�mf�relsebeloppet). Om fonden bara delvis tas �ver, f�r

den �vertagna fondens v�rde h�gst uppg� till s� stor del av

j�mf�relsebeloppet som de �vertagna realtillg�ngarna utg�r av samtliga

realtillg�ngar vid tidpunkten f�r �verf�ringen. V�rdet av realtillg�ngarna

ska ber�knas p� det s�tt som anges i 33 kap. 12 � f�rsta stycket och 13 �.

Som skuld enligt andra stycket 1 ska r�knas ocks� s�dana avdrag som avses

i 33 kap. 11 �.

Om expansionsfonden helt eller delvis tas �ver, anses den som tar �ver

fonden sj�lv ha gjort avs�ttningarna och avdragen f�r dem.

20 �24 En expansionsfond upph�r utan att best�mmelserna i 1416 �� blir

till�mpliga om en enskild n�ringsidkare

�verl�ter samtliga realtillg�ngar i n�ringsverksamheten till ett

aktiebolag som han �ger aktier i eller genom �verl�telsen kommer att �ga

aktier i,

beg�r att expansionsfonden inte ska �terf�ras, och

g�r ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 79,4 procent av

expansionsfonden.

I 48 kap. 12 � finns best�mmelser om ber�kningen av omkostnadsbeloppet

f�r aktierna.

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

37 kap.
Kvarst�ende negativa r�ntenetton
26 a � Om det �verl�tande f�retaget har kvarst�ende negativa r�ntenetton

enligt 24 kap. 26 � fr�n tidigare beskattnings�r, g�ller 18 � i fr�ga om r�tt

till avdrag f�r de kvarst�ende negativa r�ntenettona bara om det �vertagande

f�retaget och det �verl�tande f�retaget f�re fusionen eller fissionen ingick i

samma koncern p� det s�tt som anges i 24 kap. 27 � andra stycket eller om

det �verl�tande f�retaget har f�rsatts i resolution enligt lagen (2015:1016)

om resolution.

S�rskilda regler vid fission om fonder, underskott, kvarst�ende

kapitalf�rlust och kvarst�ende negativa r�ntenetton
28 � Vid en fission ska periodiseringsfonder, ers�ttningsfonder, r�tt till

avdrag f�r kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 �, r�tt till

avdrag f�r underskott enligt 40 kap. och r�tt till avdrag f�r kvarst�ende

kapitalf�rlust enligt 48 kap. 26 � f�rdelas p� de �vertagande f�retagen i

f�rh�llande till det nettov�rde som f�rs �ver till varje f�retag.

Med nettov�rde avses h�r skillnaden mellan de skattem�ssiga v�rdena p�

tillg�ngarna och de v�rden p� skulder och andra f�rpliktelser som g�ller vid

beskattningen.

38 kap.
17 � Det k�pande f�retaget f�r inte ta �ver r�tt till avdrag f�r kvarst�ende

kapitalf�rluster p� fastigheter enligt 25 kap. 12 �, r�tt till avdrag f�r

kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 �, r�tt till avdrag f�r

underskott enligt 40 kap. eller r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rluster

p� del�garr�tter enligt 48 kap. 26 �.

38 a kap.
17 � Det �vertagande f�retaget f�r inte ta �ver r�tt till avdrag f�r

kvarst�ende kapitalf�rluster p� fastigheter enligt 25 kap. 12 �, r�tt till avdrag

f�r kvarst�ende negativa r�ntenetton enligt 24 kap. 26 �, r�tt till avdrag f�r

underskott enligt 40 kap. eller r�tt till avdrag f�r kvarst�ende kapitalf�rluster

p� del�garr�tter enligt 48 kap. 26 �.

23 �25 N�r det g�ller beskattningen av �gare till andelar i det �verl�tande

f�retaget vid en partiell fission finns s�rskilda best�mmelser om

ber�kning av anskaffningsv�rdet f�r andelar i det �vertagande och det

�verl�tande f�retaget i 17 kap. 7 a �,

utdelning i 24 kap. 7 � och 42 kap. 16 b �,

ber�kning av omkostnadsbeloppet f�r andelar i det �vertagande och

�verl�tande f�retaget i 48 kap. 18 a och 18 c ��,

turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b �, och

kvalificerade andelar i 57 kap. 77 c, 12 a, 15, 20 b20 d, 23 a, 24 och

24 a ��.

39 kap.
8 a � Ett skadef�rs�kringsf�retag som har en s�kerhetsreserv ska ta upp en

schablonint�kt. Int�kten ska ber�knas till statsl�ner�ntan vid utg�ngen av

november m�nad �ret n�rmast f�re det kalender�r under vilket beskat nings�ret

Senaste lydelse 2011:1271.

SFS 2018:1206

g�r ut multiplicerad med s�kerhetsreserven vid ing�ngen av beskattnings-

�ret. Statsl�ner�ntan ska dock som l�gst anses vara 0,5 procent.

Om beskattnings�ret �r l�ngre eller kortare �n tolv m�nader, ska

schablonint�kten justeras i motsvarande m�n.

14 �26 F�r investmentf�retag g�ller, ut�ver vad som f�ljer av �vriga

best�mmelser i denna lag, f�ljande:

1. Kapitalvinster p� del�garr�tter ska inte tas upp och kapitalf�rluster p�

del�garr�tter f�r inte dras av. Om ett investmentf�retag avyttrar en

del�garr�tt som hade varit n�ringsbetingad om investmentf�retaget i st�llet

hade varit ett s�dant �garf�retag som kan inneha en n�ringsbetingad andel

enligt 24 kap. 32 �, ska ers�ttningen tas upp som kapitalvinst om

del�garr�tten h�nf�r sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 � eller om

det sker ett �terk�p enligt 25 a kap. 18 �. Vid bed�mningen om ers�ttningen

ska tas upp som kapitalvinst till�mpas best�mmelserna i 25 a kap. 1018 ��.

2. Ett belopp som f�r helt �r motsvarar 1,5 procent av v�rdet p�

del�garr�tter vid beskattnings�rets ing�ng ska tas upp. Egna aktier eller

optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillg�ngar

best�r av investmentf�retagets egna aktier ska inte r�knas in i underlaget.

I underlaget ska inte heller r�knas in andelar och aktiebaserade del�garr�tter

om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt best�mmelsen i 25 a kap.

5 � om andelen eller den aktiebaserade del�garr�tten hade avyttrats vid

beskattnings�rets b�rjan och investmentf�retaget i st�llet hade varit ett

s�dant �garf�retag som kan inneha en n�ringsbetingad andel enligt 24 kap.

32 �. Vid bed�mningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska

bortses fr�n best�mmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 �.

3. Utdelning som f�retaget l�mnar ska dras av. S�dan utdelning av andelar

i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 � ska dock inte dras av.

Den utdelning som ska dras av enligt f�rsta stycket 3 ska dras av som

kostnad det beskattnings�r som beslutet om utdelning avser.

23 �27 Utdelning som en kooperativ f�rening l�mnar i f�rh�llande til

insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska f�reningar, lagen

(1995:1570) om medlemsbanker eller r�dets f�rordning (EG) nr 1435/2003

av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�reningar (SCE-

f�reningar) ska dras av. I fr�ga om andra insatser �n f�rlagsinsatser g�ller

detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 � inte ska tas upp

av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppg�r till

h�gst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En

medlemsfr�mjande f�rening f�r bara dra av utdelning om f�reningen har ett

stort antal medlemmar och bara till den del f�reningen f�r samma

beskattnings�r sj�lv tagit emot utdelning p� insatser. En kooperativ hyres-

r�ttsf�rening f�r inte dra av utdelning om f�reningen �r ett privat-

bostadsf�retag enligt 2 kap. 17 �.

Om en ekonomisk f�rening �r centralorganisation f�r kooperativa

f�reningar, ska utdelningen p� f�rlagsinsatser dras av �ven om

centralorganisationen inte �r kooperativ enligt 21 �.

40 kap.
18 � Koncernbidragssp�rren inneb�r att underskottsf�retaget inte f�r dra

av underskott som uppkommit f�re det beskattnings�r d� sp�rren intr�der,

Senaste lydelse 2011:1271.

Senaste lydelse 2018:722.

SFS 2018:1206

med h�gre belopp �n beskattnings�rets �verskott f�re avdrag f�r negativt

r�ntenetto enligt 24 kap. 24 � och kvarst�ende negativt r�ntenetto enligt

24 kap. 26 � samt ber�knat utan h�nsyn till avdragen f�r underskott och till

s�dana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.

Om en del av underskotten inte f�r dras av p� grund av beloppssp�rren,

g�ller f�rsta stycket f�r den �terst�ende delen.

Belopp som p� grund av best�mmelsen i f�rsta stycket inte har kunnat

dras av ska dras av det f�ljande beskattnings�ret, om det inte finns n�gon

begr�nsning d�. Koncernbidragssp�rren g�ller till och med femte

beskattnings�ret efter det beskattnings�r d� sp�rren intr�dde.

48 kap.
17 � Om en utl�ndsk fordringsr�tt p� grund av best�mmelserna i 14 kap.

8 � och 24 kap. 4 � andra stycket har v�rderats till ett annat v�rde �n

anskaffningsutgiften, g�ller f�ljande.

Om fordringen har v�rderats till ett h�gre v�rde �n anskaffningsutgiften,

ska denna �kas med mellanskillnaden. Om fordringen har v�rderats till ett

l�gre v�rde �n anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellan-

skillnaden.

27 �28 I fr�ga om kapitalf�rluster som uppkommer i svenska handelsbolag

eller i utlandet del�garbeskattade juridiska personer och f�r vilka avdrag ska

g�ras till�mpas 1921, 23 och 24 ��, om inte n�got annat anges i andra

stycket.

Om den som ska g�ra avdrag enligt f�rsta stycket �r ett s�dant f�retag

som anges i 24 kap. 32 � 15 och avdraget avser f�rlust p� del�garr�tter ska

70 procent av kapitalf�rlusten dras av. F�rlusten f�r dras av bara mot

kapitalvinster p� del�garr�tter.

Kapitalf�rluster f�r vilka avdrag ska g�ras p� s�dana del�garr�tter och

fordringsr�tter vars innehav betingas av r�relse som bedrivs av

handelsbolaget eller av n�gon som med h�nsyn till �gander�ttsf�rh�llanden

eller organisatoriska f�rh�llanden kan anses st� handelsbolaget n�ra, ska

dock alltid dras av i sin helhet.

50 kap.
5 �29 Anskaffningsutgiften ska �kas med

den skattskyldiges tillskott till bolaget,

belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets

inkomster,

20,6 procent av avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap.,

79,4 procent av expansionsfond som f�rs �ver fr�n andel i handelsbolag

till enskild n�ringsverksamhet enligt 34 kap. 22 �, och

det belopp som framg�r vid en till�mpning av best�mmelserna om

�verl�telse av privata tillg�ngar till underpris i 53 kap. 5 �.

Anskaffningsutgiften ska minskas med

den skattskyldiges uttag ur bolaget,

belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets

underskott,

negativt f�rdelningsbelopp till den del r�ntef�rdelningen minskat ett

underskott i inkomstslaget n�ringsverksamhet,

Senaste lydelse 2011:1510.

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

20,6 procent av �terf�rda avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond

enligt 34 kap., och

79,4 procent av expansionsfond som f�rs �ver fr�n enskild

n�ringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 �.

56 kap.
8 �30 N�r det g�ller f�mansf�retag, f�manshandelsbolag och deras

del�gare m.fl. finns �ven s�rskilda best�mmelser om

f�rm�n av utbildning i 11 kap. 17 �,

avdrag f�r framtida substansminskning i 20 kap. 23 �,

underpris�verl�telser i 23 kap. 18, 19 och 2223 a ��,

avdragsr�tt f�r r�nteutgifter p� vinstandelsl�n i 24 kap. 11, 12 och

15 ��,

avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 �,

n�r en fastighet eller andel �r lagertillg�ng i 27 kap. 46 ��,

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 �,

utskiftning vid ombildning av en ekonomisk f�rening till aktiebolag i

42 kap. 20 �,

partiella fissioner i 48 kap. 18 c18 e ��,

andelsbyten i 48 a kap. 8 a8 c, 9, 13 och 16 ��,

avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 � och 51 kap.

7 �,

pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 ��,

familjebeskattning i 60 kap. 1214 ��, och

grundavdrag i 63 kap. 5 �.

65 kap.
8 �31 Expansionsfondsskatten �r 20,6 procent av det belopp som dras av

vid avs�ttning till expansionsfond enligt 34 kap. N�r avdraget �terf�rs ska

ett belopp som motsvarar 20,6 procent av minskningen av expansionsfonden

tillgodor�knas vid debiteringen av slutlig skatt.

10 �32 F�r juridiska personer �r den statliga inkomstskatten 20,6 procent

av den beskattningsbara inkomsten.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019.

2. Best�mmelserna i 9 kap. 5 �, 14 kap. 16 a �, 17 kap. 33 �, 18 kap. 12 �,

19 kap. 15 �, 20 kap. 13 �, 24 kap. 14, 10, 1529, 3137 och 3941 ��,

25 kap. 2 och 12 ��, 25 a kap. 23 och 23 a ��, 30 kap. 6 a �, 37 kap. 26 a

och 28 ��, 38 kap. 17 �, 38 a kap. 17 och 23 ��, 39 kap. 8 a, 14 och 23 ��,

40 kap. 18 �, 48 kap. 17 och 27 ��, 50 kap. 5 �, 56 kap. 8 � och 65 kap. 10 �

i den nya lydelsen och de nya best�mmelserna i 24 a kap. till�mpas f�rsta

g�ngen f�r beskattnings�r, eller i fr�ga om svenska handelsbolag

r�kenskaps�r, som b�rjar efter den 31 december 2018.

F�r beskattnings�r som omfattar l�ngre tid �n tolv m�nader och som

b�rjar f�re den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 december 2018 f�r

ett negativt r�ntenetto enligt 24 kap. 2129 �� som bel�per sig p� perioden

fr�n och med den 1 januari 2019 till utg�ngen av det beskattnings�ret, eller

i fr�ga om svenska handelsbolag r�kenskaps�ret, inte dras av.

Senaste lydelse 2013:1106.

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

3. Den nya best�mmelsen i 19 kap. 5 a � till�mpas f�r utgifter f�r ny-, till-

eller ombyggnad av hyreshus som har f�rdigst�llts efter den

31 december 2016. Har f�rdigst�llandet skett senare men f�re den

1 januari 2019 f�r prim�ravdrag bara g�ras f�r den delen av sex�rsperioden

fr�n f�rdigst�llandet som �terst�r den 1 januari 2019.

4. De upph�vda best�mmelserna i 24 kap. 10 a10 f �� g�ller fortfarande

f�r beskattnings�r, eller i fr�ga om svenska handelsbolag r�kenskaps�r, som

b�rjar f�re den 1 januari 2019.

5. Vid till�mpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a �� ska avdrag f�r avs�ttning

till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattnings�r som b�rjar f�re den

1 januari 2019 �terf�ras med 103 procent av avdraget, om �terf�ringen g�rs

av en juridisk person vid beskattnings�r som b�rjar efter den

31 december 2018 men f�re den 1 januari 2021 och med 106 procent av

avdraget om �terf�ringen g�rs vid beskattnings�r som b�rjar efter den

31 december 2020. Vid till�mpning av samma best�mmelser ska �ven

avdrag f�r avs�ttning till periodiseringsfond som g�rs vid beskattnings�r

som b�rjar efter den 31 december 2018 men f�re den 1 januari 2021

�terf�ras med 104 procent av avdraget, om �terf�ringen g�rs av en juridisk

person vid beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020.

6. Best�mmelserna i 33 kap. 8 och 16 �� och 34 kap. 8 och 10 �� i den

nya lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen f�r beskattnings�ret efter det

beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020.

7. Best�mmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 �� och 65 kap. 8 � i den nya

lydelsen till�mpas f�rsta g�ngen f�r beskattnings�r som b�rjar efter den

31 december 2020.

8. F�r det beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020, ska

samtliga kvarvarande avdrag f�r avs�ttning till expansionsfond som har

gjorts enligt �ldre best�mmelser anses �terf�rda och genast �teravsatta till

expansionsfond vid beskattnings�rets ing�ng. Vid �terf�ringen till�mpas

best�mmelserna i den �ldre lydelsen och vid �teravs�ttningen till�mpas

best�mmelserna i den nya lydelsen. Vid best�mmande av det belopp som

expansionsfonden h�gst f�r uppg� till g�ller i fr�ga om �teravs�ttningen

34 kap. 6 och 10 �� i den �ldre lydelsen och vid till�mpningen av 34 kap.

13 � g�ller 50 kap. 5 � i den �ldre lydelsen. Best�mmelsen i 34 kap. 13 �

andra stycket till�mpas inte i fr�ga om �teravs�ttning.

9. F�retag med beskattnings�r som b�rjar f�re den 1 januari 2019 men

som avslutas efter den 31 december 2018 f�r vid till�mpningen av 35 kap.

under det beskattnings�ret bara g�ra avdrag h�gst med 97 procent f�r

koncernbidrag som har l�mnats till f�retag med beskattnings�r som b�rjar

efter den 31 december 2018. F�retag med beskattnings�r som b�rjar f�re

den 1 januari 2021 men som avslutas efter den 31 december 2020 f�r vid

till�mpningen av 35 kap. under det beskattnings�ret bara g�ra avdrag h�gst

med 96 procent f�r koncernbidrag som har l�mnats till f�retag med

beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2020.

10. Ett skadef�rs�kringsf�retag som har en s�kerhetsreserv vid ing�ngen

av det f�rsta beskattnings�ret som b�rjar efter den 31 december 2020 ska ta

upp en schablonint�kt. Int�kten ska ber�knas till 6 procent av

s�kerhetsreserven vid ing�ngen av det beskattnings�ret. Schablonint�kten

ska tas upp med en sj�ttedel det beskattnings�ret och med en sj�ttedel per �r

under de p�f�ljande fem beskattnings�ren eller med hela beloppet under det

f�rsta beskattnings�ret.

Schablonint�kt som inte har tagits upp enligt f�rsta stycket ska tas upp om

1. f�retaget upph�r att bedriva f�rs�kringsr�relse,

2. skattskyldigheten f�r n�ringsverksamheten upph�r,

SFS 2018:1206

3. n�ringsverksamheten inte l�ngre ska beskattas i Sverige p� grund av ett

skatteavtal med en stat utanf�r Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,

4. f�retaget uppl�ses genom fusion eller fission och annat inte f�ljer av

best�mmelserna i 37 kap. 17 �, eller

5. f�retaget f�rs�tts i konkurs.

11. Vid till�mpning av 65 kap. 10 � i den nya lydelsen ska avseende

beskattnings�r som b�rjar efter den 31 december 2018 men f�re

1 januari 2021 f�r juridiska personer den statliga inkomstskatten vara

21,4 procent av den beskattningsbara inkomsten i st�llet f�r 20,6 procent.

P� regeringens v�gnar

MAGDALENA ANDERSSON

Johanna Mihaic

(Finansdepartementet)

SFS 2018:1206

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:1206 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Om Lagboken.se