1
Svensk författningssamling
Förordning
om ändring i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter
för finansiering av Finansinspektionens verksamhet
Utfärdad den 20 juni 2018
Regeringen föreskriver att 3, 11, 12 och 18 §§ förordningen (2007:1135) om
årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet ska ha
följande lydelse.
3 §1 Avgift tas ut med stöd av bestämmelser i
�
31 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
�
73 § lagen (1972:262) om understödsföreningar,
�
39 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,
�
6 kap. 4 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
�
20 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verk-
samhet,
�
10 kap. 9 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
�
9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och konto-
föring av finansiella instrument,
�
5 kap. 8 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
�
26 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument,
�
5 kap. 7 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,
�
10 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
�
13 kap. 16 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
�
22 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
�
7 kap. 13 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på
aktiemarknaden,
�
6 kap. 10 § första stycket lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat,
�
23 kap. 12 och 13 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
�
8 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster,
�
17 kap. 29 § och 20 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),
�
5 kap. 7 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
�
14 § andra stycket lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser
till EU:s blankningsförordning,
�
4 kap. 4 § lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s
förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister,
�
13 kap. 15 § andra stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa
investeringsfonder,
1
Senaste lydelse 2017:1191. � ndringen innebär bl.a. att hänvisningen till lagen (2005:405) om
försäkringsförmedling tas bort ur förteckningen.
SFS 2018:1234
Publicerad
den 28 juni 2018
2
SFS 2018:1234
�
33 § lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,
�
9 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag,
�
16 § lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga
om revision,
�
5 kap. 10 § första stycket lagen (2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter,
�
1 kap. 3 § lagen (2016:1307) med kompletterande bestämmelser till
EU:s marknadsmissbruksförordning,
�
6 kap. 5 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkrings-
verksamhet i premiepensionssystemet,
�
23 § lagen (2017:317) om kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter, och
�
8 kap. 10 § lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.
11 §2 Försäkringsförmedlare som är fysiska personer och registrerade
enligt 2 kap. 3 eller 4 § lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ska
betala en avgift på 2 000 kr.
Försäkringsförmedlare som är juridiska personer och registrerade enligt
2 kap. 3 § lagen om försäkringsdistribution ska betala en avgift på 2 000 kr
för varje anställd som den 31 december närmast föregående år bedrev
försäkringsdistribution för den juridiska personens räkning. Lägsta avgift för
juridiska personer är 5 000 kr.
Anknutna försäkringsförmedlare som är juridiska personer och registre-
rade enligt 2 kap. 4 § lagen om försäkringsdistribution ska betala en avgift
på 5 000 kr.
Paragrafen gäller inte den som ska betala avgift enligt någon annan
bestämmelse i denna förordning.
12 §3 Försäkringsföretag som avses i 2 kap. 4 § lagen (2018:1219) om
försäkringsdistribution ska betala en avgift på 5 000 kr.
Första stycket gäller inte, om försäkringsföretaget ska betala avgift enligt
någon annan bestämmelse i denna förordning.
18 §4 Utländska företag ska betala avgift enligt följande:
1. Försäkringsgivare från tredjeland som avses i 1 kap. 5 § första stycket 2
lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensions-
instituts verksamhet i Sverige, som driver försäkringsrörelse i Sverige
genom generalagent eller filial, ska betala 25 000 kr.
2. Utländska förvaltningsbolag, med filial i Sverige, som avses i 1 kap.
6 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, ska betala 10 000 kr.
3. Utländska förvaltningsbolag som enligt 1 kap. 6 b § lagen om värde-
pappersfonder har tillstånd att förvalta värdepappersfonder, ska betala
10 000 kr per fond.
4. Kreditinstitut från ett annat land inom EES, med filial i Sverige, som
avses i 4 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, ska
betala 25 000 kr.
5. Utländska värdepappersföretag från ett annat land inom EES, med filial
i Sverige, som avses i 4 kap. 1 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden och utländskt företag, med filial i Sverige, som avses i
4 kap. 4 § samma lag, ska betala 25 000 kr.
2
Senaste lydelse 2017:1191.
3
Senaste lydelse 2017:1191.
4
Senaste lydelse 2018:1102.
3
SFS 2018:1234
6. Utländska företag som avses i 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmark-
naden, som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
ska betala 25 000 kr.
7. Utländska företag som avses i 19 kap. 12 § lagen om värdepappers-
marknaden, som har tillstånd att driva clearingverksamhet från filial i
Sverige, ska betala 25 000 kr.
8. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 1 § lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som förvaltar en
fond som är etablerad i Sverige med stöd av artikel 5.1 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penning-
marknadsfonder, ska betala 15 000 kr per fond.
9. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 2 § lagen
om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som förvaltar en special-
fond, ska betala 15 000 kr per fond.
10. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 6 § lagen
om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som marknadsför en alter-
nativ investeringsfond till icke-professionella investerare, ska betala 10 000 kr
per fond.
11. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 8 § lagen
om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som driver verksamhet från
filial i Sverige, ska betala 10 000 kr.
12. Icke EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 11 § lagen om
förvaltare av alternativa investeringsfonder, som marknadsför en alternativ
investeringsfond till icke-professionella investerare, ska betala 10 000 kr per
fond.
13. Icke EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 13 § lagen om
förvaltare av alternativa investeringsfonder, som driver verksamhet från
filial i Sverige, ska betala 10 000 kr.
14. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare, som förvaltar en fond som är
etablerad i Sverige med stöd av artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga
investeringsfonder, ska betala 15 000 kr.
15. Utländska företag med filial i Sverige och tillstånd enligt 2 kap. 7 §
eller 3 kap. 7 § lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter ska
betala 50 000 kr.
16. Utländska kreditförmedlare från ett land inom EES som driver verk-
samhet från filial i Sverige enligt 3 kap. 6 § lagen om verksamhet med
bostadskrediter ska betala 10 000 kr.
17. Försäkringsförmedlare från ett annat land inom EES, med filial eller
en permanent närvaro i Sverige, som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2 lagen
(2018:1219) om försäkringsdistribution, ska betala 5 000 kr.
18. Försäkringsförmedlare från tredjeland som avses i 3 kap. 3 § lagen om
försäkringsdistribution, ska betala 5 000 kr.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2018.
På regeringens vägnar
PER BOLUND
Peter Sjöberg
(Finansdepartementet)