1
Svensk författningssamling
Lag
om ändring i socialförsäkringsbalken
Utfärdad den 20 juni 2018
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken
dels att 22 kap., 50 kap. och 110 kap. 22 och 26 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 110 kap. 22 och 26 §§ ska utgå,
dels att 5 kap. 9 §, 6 kap. 20 §, 11 kap. 16 §, 20 kap. 1 §, 37 kap. 9 §,
48 kap. 2 och 3 §§, 49 kap. 1 §, 51 kap. 6 §, 59 kap. 13 §, 106 kap. 9� 11 och
23 §§, 110 kap. 6, 30, 53 och 57 §§ samt rubrikerna närmast före 11 kap.
16 §, 49 kap. samt 106 kap. 9 och 23 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya kapitel, 22 och 50 kap., av följande lydelse.
5 kap.
9 §2 Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner:
Avdelning B Familjeförmåner
1. föräldrapenning på lägstanivå och grund-
nivå,
(11 och 12 kap.)
2. barnbidrag,
(15 och 16 kap.)
3. underhållsstöd,
(17� 19 kap.)
4. adoptionsbidrag,
(21 kap.)
5. omvårdnadsbidrag
(22 kap.)
Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder
9. merkostnadsersättning,
(50 kap.)
10. assistansersättning,
(51 kap.)
11. bilstöd,
(52 kap.)
6 kap.
20 §3 Den som får någon av följande förmåner är försäkrad för inkomst-
relaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt
6 § 5, inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 och inkomstrelaterad efter-
levandeförmån enligt 6 § 9 och 11:
1. omvårdnadsbidrag enligt 5 kap. 9 § 5,
2. dagpenning från arbetslöshetskassa,
1
Prop. 2017/18:190, bet. 2017/18:SfU23, rskr. 2017/18:388.
2
Senaste lydelse 2011:1513.
3
Senaste lydelse 2017:277.
SFS 2018:1265
Publicerad
den 29 juni 2018
2
3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
4. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF),
5. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt
de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, och
6. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229)
ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
11 kap.
Tillfällig föräldrapenning och omvårdnadsbidrag
16 § Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för sådant behov av omvårdnad
eller tillsyn av ett barn som har grundat rätt till omvårdnadsbidrag.
20 kap.
1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om
�
adoptionsbidrag i 21 kap., och
�
omvårdnadsbidrag i 22 kap.
22 kap. Omvårdnadsbidrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
�
personer som likställs med förälder i 2 §,
�
rätten till omvårdnadsbidrag i 3� 7 §§,
�
förmånstiden i 8� 12 §§,
�
beräkning av omvårdnadsbidrag i 13 §,
�
ansökan i 14 §,
�
omprövning i 15 och 16 §§, och
�
utbetalning i 17 §.
Personer som likställs med förälder
2 § Följande personer likställs med förälder när det gäller omvårdnads-
bidrag:
1. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern,
2. förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft
barn med föräldern,
3. särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet, och
4. blivande adoptivförälder vid adoption av ett barn som inte är svensk
medborgare och inte är bosatt här i landet när den blivande adoptivföräldern
får barnet i sin vård.
Rätten till omvårdnadsbidrag
Huvudregel
3 § En försäkrad förälder har rätt till omvårdnadsbidrag för ett försäkrat
barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av
omvårdnad och tillsyn under minst sex månader i sådan omfattning som
anges i 4 §.
En försäkrad person som likställs med förälder enligt 2 § 1 eller 2 har rätt
till omvårdnadsbidrag endast om föräldern inte har ansökt om eller beviljats
bidraget. En försäkrad person som likställs med förälder enligt 2 § 3 har rätt
till omvårdnadsbidrag i stället för föräldern.
SFS 2018:1265
3
Omvårdnadsbidrag kan endast beviljas för högst två personer för samma
barn och tid.
Förmånsnivåer
4 § Omvårdnadsbidraget lämnas som
1. en fjärdedels förmån om barnet har mer än måttliga behov av omvård-
nad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning,
2. halv förmån om barnet har stora behov av omvårdnad och tillsyn på
grund av funktionsnedsättning,
3. tre fjärdedels förmån om barnet har mycket stora behov av omvårdnad
och tillsyn på grund av funktionsnedsättning, och
4. hel förmån om barnet har särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn
på grund av funktionsnedsättning.
5 § Vid bedömningen enligt 4 § av behovet av omvårdnad och tillsyn ska
det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose en-
ligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga om-
ständigheter. Vid denna bedömning ska det även bortses från behov som
tillgodoses genom annat samhällsstöd.
Flera barn
6 § Om en förälder har flera barn som på grund av funktionsnedsättning
har behov av omvårdnad och tillsyn, ska rätten till omvårdnadsbidrag grun-
das på en bedömning av de sammanlagda behoven.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en sådan bedöm-
ning.
Delad rätt till omvårdnadsbidrag
7 § Om ett barns båda föräldrar ansöker om och har rätt till omvårdnads-
bidrag, ska bidraget lämnas med hälften till vardera föräldern.
Om föräldrarna begär en annan fördelning av omvårdnadsbidraget än den
som anges i första stycket, ska bidraget lämnas till dem enligt deras begäran.
Om föräldrarna är oense om fördelningen av omvårdnadsbidraget, ska bi-
draget fördelas mellan dem i fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller
vistas. En tillfällig förändring av ett barns vistelse ska dock inte påverka
fördelningen av bidraget.
Förmånstid
Huvudregler
8 § Omvårdnadsbidrag lämnas från och med den månad när rätten till bi-
draget har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansök-
ningsmånaden. Omvårdnadsbidrag lämnas inte retroaktivt för en sådan
månad för vilken det redan har lämnats bidrag för barnet utom till den del
det avser en ökning av bidraget.
9 § Omvårdnadsbidrag lämnas till och med juni det år när barnet fyller
19 år eller den tidigare månad när rätten till förmånen annars upphör.
Rätten till omvårdnadsbidraget får begränsas till att omfatta viss tid.
SFS 2018:1265
4
Avbrott i omvårdnaden
10 § Om föräldern tillfälligt är förhindrad att ge barnet omvårdnad, lämnas
omvårdnadsbidrag under avbrott i omvårdnaden som varar högst sex
månader.
Om det finns särskilda skäl kan bidraget lämnas även under ett avbrott
som varar ytterligare högst sex månader.
Om barnet avlider
11 § Om det lämnas mer än en fjärdedels omvårdnadsbidrag för ett barn
och barnet avlider, lämnas omvårdnadsbidraget till och med den åttonde
månaden efter dödsfallet eller den tidigare månad när bidraget annars skulle
ha upphört.
12 § Under den tid som anges i 11 § lämnas omvårdnadsbidrag som
1. halv förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som hel eller
tre fjärdedels förmån, och
2. en fjärdedels förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som
halv förmån.
Om bidraget före dödsfallet lämnades till barnets båda föräldrar, ska det
fortfarande lämnas i enlighet med den fördelning som redan är beslutad för
föräldrarna.
Beräkning av omvårdnadsbidrag
13 § Helt omvårdnadsbidrag för ett år motsvarar 250 procent av prisbas-
beloppet. Partiell förmån motsvarar tillämplig nivå enligt 4 § av helt bidrag.
Ansökan
14 § Ansökan om omvårdnadsbidrag kan göras gemensamt av föräldrarna,
av var och en av dem för sig eller av endast den ena föräldern.
Omprövning
15 § Rätten till omvårdnadsbidrag ska omprövas
1. minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre
mellanrum, eller
2. när förhållanden som påverkar rätten till bidraget ändras.
Omprövning enligt första stycket 2 ska dock inte göras vid enbart till-
fälliga förändringar.
16 § � ndring av omvårdnadsbidrag ska gälla från och med månaden när-
mast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. Gäller det ök-
ning efter ansökan ska dock även 8 § beaktas.
Utbetalning
17 § Omvårdnadsbidrag ska betalas ut månadsvis. När bidraget beräknas
för månad ska det bidrag för år räknat som beräkningen utgår från avrundas
till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv.
37 kap.
9 § Den försäkrades reduceringsinkomst beräknas enligt följande:
1. Först ska från den fastställda pensionsgrundande inkomsten avdrag
göras för inkomst enligt
SFS 2018:1265
5
�
59 kap. 13 § 1, i form av föräldrapenning på lägstanivån,
�
59 kap. 13 § 2, i form av omvårdnadsbidrag,
�
59 kap. 13 § 5, i form av inkomstrelaterad sjukersättning och inkomst-
relaterad aktivitetsersättning, samt
�
59 kap. 13 § 6, i form av livränta enligt 41� 44 kap.
2. Därefter ska det avdrag som enligt 59 kap. 37 § ska göras för debiterad
allmän pensionsavgift läggas till i den utsträckning avgiften hänför sig till
de i reduceringsinkomsten inräknade inkomsterna.
Utländska inkomster ska ingå i reduceringsinkomsten, om de är av mot-
svarande slag som dem som anges i första stycket och skulle ha varit pen-
sionsgrundande enligt 59 kap. om de tjänats in i Sverige.
48 kap.
2 § Förmåner enligt denna avdelning är
�
merkostnadsersättning till en person med nedsatt funktionsförmåga
eller till en förälder som har ett barn med nedsatt funktionsförmåga,
�
assistansersättning till en funktionshindrad som behöver personlig assi-
stans för sina grundläggande behov, och
�
bilstöd till personer med funktionshinder för att skaffa eller anpassa
motorfordon.
3 § I detta kapitel finns inledande bestämmelser om särskilda förmåner vid
funktionshinder.
Vidare finns bestämmelser om merkostnadsersättning, assistansersättning
och bilstöd till en funktionshindrad i 49� 52 kap.
II Merkostnadsersättning, assistansersättning och bilstöd till
försäkrade med funktionshinder
49 kap.
1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om
�
merkostnadsersättning i 50 kap.,
�
assistansersättning i 51 kap., och
�
bilstöd i 52 kap.
50 kap. Merkostnadsersättning
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
�
vad som avses med merkostnader och i vilka fall en person ska anses
blind eller gravt hörselskadad i 2 §,
�
personer som likställs med förälder i 3 §,
�
rätten till merkostnadsersättning i 4� 8 §§,
�
ersättningsberättigande merkostnader i 9 §,
�
förmånstiden i 10 och 11 §§,
�
ersättningsnivå i 12 §,
�
ansökan i 13 §,
�
omprövning i 14 och 15 §§, och
�
utbetalning i 16 §.
SFS 2018:1265
6
Definitioner
2 § När det gäller merkostnadsersättning avses med en merkostnad en
skälig kostnad som uppkommer på grund av en persons funktionsnedsätt-
ning och som går utöver en kostnad som är normal för en person utan funk-
tionsnedsättning i motsvarande ålder.
När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses blind om hans
eller hennes synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att
han eller hon saknar ledsyn.
När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses gravt hörsel-
skadad om han eller hon även med hörapparat saknar möjlighet eller har
stora svårigheter att uppfatta tal.
Personer som likställs med förälder
3 § Följande personer likställs med förälder när det gäller merkostnadser-
sättning:
1. särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om ett barn, och
2. blivande adoptivförälder vid adoption av ett barn som inte är svensk
medborgare eller bosatt här i landet när den blivande adoptivföräldern får
barnet i sin vård.
Rätten till merkostnadsersättning
Huvudregler
4 § Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person för merkost-
nader, i sådan omfattning som anges i 12 §, till följd av att han eller hon före
65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att ned-
sättningen kommer att bestå under minst ett år.
En försäkrad som är blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till
merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har
inträtt före 65 års ålder och det kan antas att denna funktionsnedsättning
kommer att bestå under minst ett år.
Det som anges i andra stycket gäller dock inte för ett försäkrat barn som
har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken eller
som har en sådan särskilt förordnad vårdnadshavare som avses i 3 § 1.
5 § När det gäller rätt till merkostnadsersättning för ett försäkrat barn som
har en förälder som är underhållsskyldig enligt 7 kap. föräldrabalken tilläm-
pas inte 4 § första stycket. Rätt till merkostnadsersättning har i sådana fall
föräldern för merkostnader, i den omfattning som anges i 12 §, till följd av
att barnet har fått sin funktionsförmåga nedsatt, om det kan antas att ned-
sättningen kommer att bestå under minst sex månader.
En person som avses i 3 § 1 har rätt till ersättning i stället för en förälder.
6 § Vid bedömningen av rätten till merkostnadsersättning ska det bortses
från merkostnader för behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.
Flera barn
7 § Om en förälder har merkostnader för flera barn, ska bedömningen av
rätten till merkostnadsersättning grundas på en bedömning av de samman-
lagda merkostnaderna för barnen.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en bedömning
av de sammanlagda merkostnaderna.
SFS 2018:1265
7
Delad rätt till merkostnadsersättning
8 § Om ett barns båda föräldrar ansöker om och har rätt till merkostnads-
ersättning, ska ersättningen lämnas med hälften till vardera föräldern.
Om föräldrarna begär en annan fördelning av merkostnadsersättningen än
den som anges i första stycket, ska ersättningen lämnas till dem enligt deras
begäran. Om föräldrarna är oense om fördelningen av merkostnadsersätt-
ningen, ska ersättningen fördelas mellan dem i fjärdedelar utifrån en bedöm-
ning av respektive förälders merkostnader för barnet.
Ersättningsberättigande merkostnader
9 § Merkostnadsersättning lämnas för merkostnader för:
1. hälsa, vård och kost,
2. slitage och rengöring,
3. resor,
4. hjälpmedel,
5. hjälp i den dagliga livsföringen,
6. boende, och
7. övriga ändamål.
Förmånstiden
Huvudregel
10 § Merkostnadsersättning lämnas från och med den månad när rätt till
förmånen har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före
ansökningsmånaden. Merkostnadsersättning lämnas dock inte retroaktivt
för en sådan månad för vilken det redan har lämnats ersättning för ett barn
utom till den del det avser en ökning av ersättningen.
Rätten till merkostnadsersättning får begränsas till att omfatta viss tid.
Om ett barn avlider
11 § Om ett barn som avses i 5 § avlider, lämnas merkostnadsersättning
till och med sex månader efter dödsfallet eller den tidigare månad när ersätt-
ningen annars skulle ha upphört.
Ersättningsnivå
12 § Merkostnadsersättning ska lämnas med ett belopp som för år räknat
motsvarar
1. 30 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 25 pro-
cent men inte 35 procent av prisbasbeloppet,
2. 40 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 35 pro-
cent men inte 45 procent av prisbasbeloppet,
3. 50 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 45 pro-
cent men inte 55 procent av prisbasbeloppet,
4. 60 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 55 pro-
cent av prisbasbeloppet men inte 65 procent av prisbasbeloppet, eller
5. 70 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 65 pro-
cent av prisbasbeloppet eller mer.
SFS 2018:1265
8
Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är blind alltid
lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 70 procent av prisbasbe-
loppet. Om han eller hon för samma tid får hel sjukersättning, hel aktivitets-
ersättning eller hel ålderspension ska merkostnadsersättning, från och med
den månad när den andra förmånen lämnas, lämnas med 40 procent av pris-
basbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan omfattning
att högre ersättning ska lämnas enligt första stycket.
Merkostnadsersättning ska dock för en försäkrad som är gravt hörsel-
skadad alltid lämnas med ett belopp som för år räknat motsvarar 40 procent
av prisbasbeloppet, om inte den försäkrades merkostnader är av sådan om-
fattning att högre ersättning ska lämnas enligt första stycket.
Ansökan
13 § Ansökan om merkostnadsersättning för ett barn som avses i 5 § kan
göras gemensamt av föräldrarna, av var och en av dem för sig eller av endast
den ena föräldern.
Omprövning
14 § Rätten till merkostnadsersättning ska omprövas
1. minst vart fjärde år, om det inte finns skäl för omprövning med längre
mellanrum, eller
2. när förhållanden som påverkar rätten till merkostnadsersättningen änd-
ras.
Omprövning enligt första stycket 2 ska dock inte göras vid enbart till-
fälliga förändringar.
15 § � ndring av merkostnadsersättning ska gälla från och med månaden
närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. Gäller det
ökning efter ansökan ska dock även 10 § första stycket beaktas.
Utbetalning
16 § Merkostnadsersättning ska betalas ut månadsvis. När ersättningsbe-
loppet beräknas för månad ska den ersättning för år räknat som beräkningen
utgår från avrundas till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv.
51 kap.
6 § När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses
från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt
föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omstän-
digheter.
Om omvårdnadsbidrag lämnas får det inte påverka bedömningen enligt
3 §.
59 kap.
13 §4 Som inkomst av anställning räknas följande sociala förmåner:
1. Föräldrapenningsförmåner.
2. Omvårdnadsbidrag.
3. Ersättning från Försäkringskassan i form av sjuklönegaranti enligt 20 §
lagen (1999:1047) om sjuklön.
4
Senaste lydelse 2017:277.
SFS 2018:1265
9
4. Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan
författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller i den
utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.
5. Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersätt-
ning.
6. Livränta på grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41�
44 kap.
7. Närståendepenning.
8. Dagpenning från arbetslöshetskassa.
9. Aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.
10. Ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar
(TUFF).
11. Dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt
de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga.
12. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-
sträckning som regeringen föreskriver det.
106 kap.
Omvårdnadsbidrag
9 § För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det
betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, lämnas omvård-
nadsbidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Det-
samma gäller om han eller hon vårdas utanför institutionen genom dess för-
sorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kom-
munen eller landstinget är huvudman för vården.
10 § � r den beräknade vårdtiden längre än sex månader kan omvårdnads-
bidrag, trots det som föreskrivs i 9 §, lämnas för ett svårt sjukt barn under
högst tolv månader om en förälder i betydande omfattning regelbundet be-
höver vara närvarande på institutionen som en del av behandlingen av
barnet.
11 § Om ett barn för vilket omvårdnadsbidrag inte lämnas på grund av 9 §
tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg, lämnas bidrag för sådan
tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar
i följd.
Merkostnadsersättning
23 § Bestämmelserna i 9 § tillämpas även i fråga om merkostnadsersätt-
ning.
110 kap.
6 §5 Ansökan behöver, trots det som föreskrivs i 4 §, inte göras om följ-
ande förmåner:
1. Barnbidrag, i annat fall än som avses i 15 kap. 6 §. Det finns dock sär-
skilda bestämmelser om anmälan som gäller flerbarnstillägg i 16 kap. 12 §.
2. Sjukpenning i fall där den försäkrade på grund av sjukdomen är för-
hindrad eller har synnerliga svårigheter att göra en ansökan.
5
Senaste lydelse 2015:963.
SFS 2018:1265
10
3. Assistansersättning när kommunen har anmält till Försäkringskassan
att det kan antas att den enskilde har rätt till sådan ersättning.
Om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning har beviljats för be-
gränsad tid får den tid för vilken förmånen ska lämnas förlängas utan att
ansökan om detta har gjorts.
Ytterligare bestämmelser om att förmåner lämnas utan ansökan finns be-
träffande
1. sjukersättning och aktivitetsersättning i 36 kap. 25� 27 §§,
2. allmän ålderspension i 56 kap. 4 a och 6 §§,
3. efterlevandepension och efterlevandestöd i 77 kap. 13 §,
4. efterlevandelivränta i 88 kap. 10 § första stycket, och
5. premiepension till efterlevande i 92 kap. 2 § första stycket.
30 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med
stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättning för
kostnader som en försäkrad eller någon annan har med anledning av sådan
utredning som avses i 14 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen även meddela föreskrifter om ersättning för
kostnader som en försäkrad har för läkarundersökning eller läkarutlåtande i
samband med ansökan om omvårdnadsbidrag, sjukersättning, aktivitetser-
sättning eller merkostnadsersättning.
53 § Ersättning enligt denna balk får dras in eller sättas ned om den som
är berättigad till ersättningen utan giltig anledning vägrar att medverka till
utredningsåtgärder enligt 14� 18, 27 och 28 §§. Då gäller 52 § andra stycket.
57 § Ersättning får dras in eller sättas ned om den försäkrade utan giltig
anledning vägrar att medverka till
1. behandling eller rehabilitering enligt 27 kap. 6 §, eller
2. rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. 7 § och 31 kap. 3 §.
Det som anges i första stycket gäller endast
1. omvårdnadsbidrag,
2. sjukpenning,
3. sjukersättning och aktivitetsersättning,
4. sjukvårdsersättning vid arbetsskada,
5. livränta till den försäkrade vid arbetsskada, och
6. merkostnadsersättning.
Det som i andra stycket föreskrivs om arbetsskada tillämpas också på
motsvarande ersättningar enligt 43 och 44 kap.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Ett beslut om vårdbidrag som har meddelats enligt äldre bestämmelser
i 22 kap. ska fortsätta att gälla enligt vad som föreskrivs i beslutet, dock
längst till dess att beslutet skulle ha upphört att gälla eller skulle ha om-
prövats om de äldre bestämmelserna i 22 kap. fortfarande hade varit tillämp-
liga. Om ett sådant beslut inte har omprövats trots att det skulle ha gjorts
under tid som de äldre bestämmelserna fortfarande gällde, ska beslutet fort-
sätta att gälla längst till den 31 december 2020, om det inte beslutas att det
ska upphöra dessförinnan.
3. � ldre bestämmelser om vårdbidrag gäller fortfarande i ärenden där an-
sökan om vårdbidrag har gjorts före den 1 januari 2019.
SFS 2018:1265
11
4. Ett beslut om handikappersättning som har meddelats enligt äldre be-
stämmelser i 50 kap. ska fortsätta att gälla enligt vad som föreskrivs i be-
slutet, dock längst till dess att beslutet skulle ha upphört att gälla eller skulle
ha omprövats om de äldre bestämmelserna i 50 kap. fortfarande hade varit
tillämpliga.
5. � ldre bestämmelser om handikappersättning gäller fortfarande i de fall
ett beslut om handikappersättning som har meddelats före ikraftträdandet
upphör att gälla eller skulle ha omprövats före den 1 juli 2021 om de äldre
bestämmelserna i 50 kap. fortfarande hade varit tillämpliga. I sådana fall får
ett nytt beslut om handikappersättning meddelas enligt de äldre bestäm-
melserna för en tidsperiod om högst 18 månader.
6. � ldre bestämmelser om handikappersättning gäller fortfarande avseen-
de ärenden där ansökan om handikappersättning har gjorts före den 1 januari
2019. � ldre bestämmelser gäller även avseende ärenden där rätten till handi-
kappersättning skulle ha omprövats enligt de äldre bestämmelserna i 50 kap.
14 § 1 i de fall där det har fattats beslut om sjukersättning, aktivitetsersätt-
ning eller allmän ålderspension för tid före den 1 januari 2019. � ldre be-
stämmelser om handikappersättning gäller fortfarande också avseende ären-
den om beslut om handikappersättning i fall som avses i 50 kap. 12 § andra
meningen där hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspen-
sion har beviljats för tid före den 1 januari 2019.
7. � ldre bestämmelser i 6 kap. 20 §, 11 kap. 16 §, 37 kap. 9 §, 51 kap. 6 §,
59 kap. 13 § och 106 kap. 9� 11 §§ gäller fortfarande för vårdbidrag enligt
22 kap. i dess lydelse före den 1 januari 2019.
8. � ldre bestämmelser i 106 kap. 23 § och 110 kap. 6 § gäller fortfarande
för handikappersättning enligt 50 kap. i dess lydelse före den 1 januari 2019.
9. � ldre bestämmelser i 110 kap. 30 § andra stycket och 57 § andra
stycket 1 och 6 gäller fortfarande för vårdbidrag enligt 22 kap. och handikapp-
ersättning enligt 50 kap., i deras lydelse före den 1 januari 2019.
På regeringens vägnar
ANNIKA STRANDH� LL
Kjell Rempler
(Socialdepartementet)
SFS 2018:1265