1
Svensk författningssamling
Lag
om företagsnamn
Utfärdad den 15 november 2018
Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 följande.
1 kap. Grundläggande bestämmelser
Företagsnamn och andra näringskännetecken
1 § Företagsnamn är den benämning under vilken en näringsidkare driver
sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en särskild
benämning, utgör denna ett särskilt företagsnamn. Det som sägs om
företagsnamn i denna lag gäller även för ett särskilt företagsnamn.
Annat kännetecken som en näringsidkare använder för sin verksamhet vid
sidan av ett företagsnamn kallas sekundärt kännetecken.
Den gemensamma benämningen för företagsnamn och sekundära
kännetecken är näringskännetecken.
Förvärv av ensamrätt
Ensamrätt genom registrering eller inarbetning
2 § En näringsidkare förvärvar ensamrätt till ett företagsnamn genom regi-
strering eller inarbetning. Ensamrätt till ett sekundärt kännetecken förvärvas
genom inarbetning.
Ett företagsnamn registreras enligt bestämmelserna i denna lag och vad
som föreskrivs i annan författning om registrering av visst slags företags-
namn. Ensamrätten till ett registrerat företagsnamn gäller inom det område
som registreringen omfattar.
Ett näringskännetecken ska anses inarbetat om det här i landet inom en
betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är
känt som beteckning för den verksamhet som bedrivs under kännetecknet.
Om näringskännetecknet är inarbetat endast inom en del av landet, gäller
ensamrätten endast inom det området.
Ensamrätt till varukännetecken och personnamn som näringskännetecken
3 § Den som innehar ett varumärke eller ett annat varukännetecken har
ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken. Om varukännetecknet
är skyddat endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det
området.
1 Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14.
2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande
av skyddet för immateriella rättigheter, i den ursprungliga lydelsen.
SFS
2018:1653
Publicerad
den
20 november 2018
2
SFS
Den som använder sitt personnamn som näringskännetecken har
ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken, om namnet har
särskiljningsförmåga för den verksamhet som det används för. Om namnet
används endast inom en del av landet, gäller ensamrätten endast inom det
området.
Ensamrättens innebörd
4 § Ensamrätten till ett näringskännetecken enligt 2 och 3 §§ innebär att
ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får
använda ett tecken som är
1. identiskt med näringskännetecknet och används för verksamhet av
samma slag,
2. identiskt med eller liknar näringskännetecknet och används för verk-
samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling,
inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att
det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av
näringskännetecknet, eller
3. identiskt med eller liknar ett näringskännetecken som här i landet är
känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan
skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för närings-
kännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om använd-
ningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag.
Ensamrätten till ett registrerat företagsnamn hindrar inte att någon annan
i näringsverksamhet använder ett tecken som avses i första stycket inom det
område där företagsnamnet är skyddat, om det visas att innehavaren av
företagsnamnet inte kan lida skada av detta.
Begränsning av ensamrätten
5 § Ensamrätten till ett näringskännetecken ger inte något självständigt
skydd för en del av kännetecknet som saknar särskiljningsförmåga.
Ensamrätten till ett näringskännetecken hindrar inte att någon annan, när
det sker i enlighet med god affärssed, i näringsverksamhet använder
1. sitt personnamn eller sin adress,
2. uppgifter om verksamhetens art eller uppgifter om en i verksamheten
utbjuden varas eller tjänsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning,
värde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten för när
varan är framställd eller tjänsten är utförd, eller
3. ett allmänt använt ortsnamn.
Kolliderande rättigheter
6 § Gör flera anspråk på ensamrätt till näringskännetecken som är
identiska eller liknar varandra på det sätt som anges i 4 §, ska den ha
företräde som har tidigaste grund för sitt anspråk, om inte något annat följer
av 7 §.
7 § Rätten till ett inarbetat näringskännetecken ska gälla vid sidan av en
äldre rätt till ett näringskännetecken som är identiskt eller likartat på det sätt
som anges i 4 §, om innehavaren av den äldre rätten inte inom rimlig tid har
vidtagit åtgärder för att hindra användningen av det yngre kännetecknet. I
dessa fall hindrar inte rätten till det yngre näringskännetecknet använd-
ningen av det äldre.
På yrkande av någon av parterna får en domstol i de fall som avses i första
stycket om det är skäligt besluta att ett av kännetecknen, eller båda, endast
2018:1653
3
SFS
får användas på ett särskilt sätt, såsom i ett visst utförande eller med tillägg
av ortsangivelse eller innehavarens namn.
2 kap. Registrering av företagsnamn
Allmänna registreringsvillkor
1 § Ett företagsnamn får registreras endast om det kan särskilja inne-
havarens verksamhet från andras.
Vid bedömningen av om ett företagsnamn har särskiljningsförmåga ska
hänsyn tas till den tid och omfattning som företagsnamnet har använts. Om
företagsnamnet består enbart av en allmän benämning på verksamhetens art
eller på en i verksamheten utbjuden vara eller tjänst eller om företagsnamnet
utgörs enbart av ett allmänt använt ortsnamn eller liknande, ska företags-
namnet i och för sig inte anses ha särskiljningsförmåga. Om en sådan
beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening eller
förkortning av en sådan beteckning ingår i företagsnamnet, ska det vid
bedömningen bortses från denna beteckning.
Hinder mot registrering på grund av hänsyn till allmänna intressen
2 § Ett företagsnamn får inte registreras om företagsnamnet
1. strider mot lag eller annan författning eller mot goda seder eller allmän
ordning,
2. utan tillstånd innehåller en sådan statlig eller internationell beteckning
som enligt lag eller annan författning inte får användas obehörigen som
företagsnamn, eller något som lätt kan förväxlas med en sådan beteckning,
3. utan tillstånd innehåller ett sådant kännetecken som enligt lagen
(2014:812) om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten
inte får användas obehörigen som företagsnamn, eller något som kan för-
växlas med ett sådant kännetecken,
4. innehåller eller i väsentliga delar återger en äldre växtsortbenämning
som avser en växtsort av samma eller närstående växtart, i den utsträckning
växtsorten är skyddad enligt växtförädlarrättslagen (1997:306) eller unions-
rätten, eller
5. i annat fall är ägnat att vilseleda allmänheten.
Hinder mot registrering på grund av andra rättigheter
3 § Ett företagsnamn får inte registreras om företagsnamnet
1. är identiskt med ett äldre näringskännetecken för verksamhet av samma
slag,
2. är identiskt med eller liknar ett äldre näringskännetecken för verk-
samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling,
inbegripet risken för att användningen av företagsnamnet leder till upp-
fattningen att det finns ett samband mellan den som använder företags-
namnet och innehavaren av näringskännetecknet,
3. är identiskt med eller liknar ett äldre näringskännetecken som är känt
inom en betydande del av omsättningskretsen, och användningen av
företagsnamnet utan skälig anledning skulle dra otillbörlig fördel av eller
vara till skada för näringskännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende,
oavsett om användningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat
slag, eller
4. kan förväxlas med ett kännetecken som användes här i landet eller i
utlandet av någon annan vid tidpunkten för ansökan och som fortfarande
används, om sökanden var i ond tro vid tidpunkten för ansökan.
2018:1653
4
SFS
4 § De hinder för registrering av ett företagsnamn som anges i 3 § 1� 3
gäller på motsvarande sätt i fråga om
1. ett varumärke som är registrerat enligt 2 kap. varumärkeslagen
(2010:1877) eller en internationell varumärkesregistrering som gäller i
Sverige,
2. ett varumärke som är registrerat enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken eller en
internationell varumärkesregistrering som gäller i Europeiska unionen, och
3. ett inarbetat varukännetecken.
5 § Om det företagsnamn som en ansökan om registrering avser ska gälla
i hela landet och det finns en äldre rättighet som utgörs av ett inarbetat
näringskännetecken eller av ett sådant personnamn eller inarbetat varu-
kännetecken som är skyddat enligt 1 kap. 3 §, finns det hinder mot
registrering enligt 3 och 4 §§ endast om skyddet för den äldre rättigheten
gäller inom en väsentlig del av landet.
6 § Ett företagsnamn får inte registreras om det innehåller eller består av
1. något som är ägnat att uppfattas som någon annans efternamn som har
särskilt skydd eller någon annans allmänt kända konstnärsnamn eller ett
likartat namn, om användningen av företagsnamnet skulle medföra en
nackdel för bäraren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar på
någon sedan länge avliden,
2. något som kränker någon annans upphovsrätt till ett litterärt eller
konstnärligt verk, eller
3. något som är ägnat att uppfattas som benämning på en stiftelse, ideell
förening eller liknande sammanslutning.
7 § Bestämmelserna i 3, 4 och 6 §§ utgör inte hinder mot registrering, om
den som innehar den äldre rättigheten medger registreringen.
Registrering på flera språk
8 § Ett företagsnamn får registreras på två eller flera språk, under förutsätt-
ning att språkversionerna stämmer överens till sitt innehåll. Det som sägs
om företagsnamn i denna lag ska gälla för var och en av språkversionerna.
Registreringens giltighet
9 § Registreringen gäller från den dag då ansökan om registrering kom in
till registreringsmyndigheten.
3 kap. Hävning av registrering
Grunder för hävning
Allmänna grunder
1 § En registrering av ett företagsnamn får hävas om
1. företagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag eller mot annan
författning,
2. registreringen fortfarande strider mot lagen,
3. rätten till företagsnamnet ändå inte får bestå enligt 1 kap. 7 §, och
4. annat inte följer av 2 § i detta kapitel.
En registrering får vidare hävas om
1. innehavaren har upphört att vara näringsidkare,
2. företagsnamnet har förlorat sin särskiljningsförmåga,
2018:1653
5
SFS
3. företagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan författning
eller mot goda seder eller allmän ordning, eller
4. företagsnamnet har blivit vilseledande.
Vid en prövning av om en registrering ska hävas på grund av bristande
särskiljningsförmåga ska endast sådan särskiljningsförmåga beaktas som
företagsnamnet har förvärvat genom användning före ansökan om hävning.
2 § Om ett yrkande om hävning av en registrering av ett företagsnamn
grundas på att ett äldre registrerat företagsnamn enligt 2 kap. 3 § utgör
hinder och det vid tidpunkten för ansökan om hävning hade gått mer än fem
år sedan frågan om registrering av det äldre företagsnamnet blev slutligt
avgjord gäller följande. Registreringen av det yngre företagsnamnet får
hävas endast om det äldre företagsnamnet, inom de fem senaste åren före
ansökan om hävning, har tagits i verkligt bruk på det sätt som avses i 3 § för
den verksamhet som ligger till grund för yrkandet.
Om det vid ansökan om registrering av det yngre företagsnamnet hade
gått mer än fem år sedan frågan om registrering av det äldre företagsnamnet
blev slutligt avgjord, ska det äldre företagsnamnet dessutom ha tagits i
verkligt bruk inom de fem senaste åren före ansökan om registrering av det
yngre företagsnamnet.
Om det äldre företagsnamnet inte har använts i den utsträckning som
anges i första och andra styckena, får registreringen av det yngre företags-
namnet ändå hävas om det finns giltiga skäl till att det äldre företagsnamnet
inte har använts i den utsträckningen.
Underlåten användning
3 § En registrering av ett företagsnamn får hävas om innehavaren inte har
gjort verkligt bruk av företagsnamnet i Sverige för den verksamhet som det
har registrerats för inom fem år från den dag då frågan om registrering
slutligt har avgjorts eller inom en period av fem år i följd. Registreringen får
dock inte hävas på grund av underlåten användning om det finns giltiga skäl
till att företagsnamnet inte har använts.
Med sådan användning som avses i första stycket likställs att företags-
namnet används
1. i en annan form än den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer
som inte förändrar företagsnamnets särskiljningsförmåga, och
2. av någon annan med innehavarens samtycke.
Registreringen får inte hävas om företagsnamnet har använts under tiden
mellan utgången av femårsperioden och ingivandet av ansökan om hävning
av registreringen. Användning som påbörjas eller återupptas efter femårs-
periodens utgång och inom tre månader före ingivandet av ansökan om
hävning ska dock lämnas utan avseende, om förberedelserna för att påbörja
eller återuppta användningen vidtogs efter det att innehavaren fått kännedom
om att en ansökan om hävning kunde komma att göras.
Tillvägagångssätt
4 § Den som vill inleda ett förfarande för att häva en registrering kan föra
talan vid domstol eller ansöka om hävning av registreringen hos berörd
registreringsmyndighet enligt 5� 19 §§ (administrativ hävning).
Ett förfarande för att häva en registrering med stöd av 1 § andra stycket
eller 3 § eller 2 kap. 1 eller 2 § får också inledas av en myndighet.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrift-
er om vilken myndighet som får göra detta.
2018:1653
6
SFS
Administrativ hävning
Ansökans innehåll
5 § En ansökan om administrativ hävning ska innehålla
1. uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 §
rättegångsbalken,
2. ett yrkande om hävning och uppgift om den registrering som yrkandet
avser, och
3. en redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för
yrkandet om hävning.
Sökanden ska betala föreskriven ansökningsavgift.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vad ansökan
i övrigt ska innehålla.
Brister i ansökan
6 § Om ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för hand-
läggning av ärendet, ska registreringsmyndigheten förelägga sökanden att
avhjälpa bristerna inom en viss tid. Detsamma gäller om sökanden inte har
betalat ansökningsavgiften.
Om sökanden inte följer föreläggandet, ska ansökan avvisas. Sökanden
ska upplysas om detta i föreläggandet.
Ansökan ska också avvisas om den avser någon annan åtgärd än hävning
av en registrering eller om det finns något annat hinder mot att den tas upp
till prövning.
Avskrivning vid återkallelse
7 § Om sökanden återkallar ansökan, ska ärendet skrivas av.
Ogrundad ansökan
8 § Om det kan antas att ansökan är ogrundad, ska ansökan behandlas som
om innehavaren har bestridit den. I så fall ska 12 § tillämpas.
Föreläggande för innehavaren att yttra sig
9 § Tar registreringsmyndigheten upp ansökan till prövning, ska myndig-
heten förelägga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid
från det att ansökan delgavs innehavaren.
I föreläggandet ska innehavaren uppmanas att
1. ange om ansökan medges eller bestrids och, om ansökan bestrids,
skälen för bestridandet, och
2. lämna de uppgifter om sig själv som avses i 33 kap. 1 § första� tredje
styckena rättegångsbalken, i den utsträckning uppgifterna i ansökan är
ofullständiga eller felaktiga.
I föreläggandet ska det upplysas om att ärendet kan komma att avgöras
även om innehavaren inte svarar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd
av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vad före-
läggandet i övrigt ska innehålla.
Delgivning av föreläggandet
10 § Föreläggandet enligt 9 § ska delges innehavaren. Delgivningen ska
ske på det sätt som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning
i tvistemål.
2018:1653
7
SFS
En kopia av ansökningshandlingarna ska fogas till föreläggandet när
handlingarna innehåller något utöver vad som framgår av föreläggandet.
Om sökanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 § rättegångs-
balken tillämpas.
11 § Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge föreläggandet, ska
myndigheten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta eller om
sökanden ska erbjudas att själv se till att delgivning sker. Hänsyn ska tas till
det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned på delgivningen,
förutsättningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omständigheterna i
övrigt. Om sökanden inte antar erbjudandet, ska ansökan avvisas.
Om sökanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 § rättegångs-
balken tillämpas.
�verlämnande till domstol
12 § Om innehavaren i rätt tid bestrider ansökan, ska registreringsmyndig-
heten underrätta sökanden om detta. Vill sökanden vidhålla sitt yrkande, kan
han eller hon begära att ärendet ska överlämnas till domstol.
En begäran om överlämnande ska ha kommit in till registreringsmyn-
digheten inom en månad från den dag då underrättelsen om bestridandet
sändes till sökanden. I sin begäran ska sökanden ange de omständigheter och
de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Sökanden
ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som åberopas.
Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, ska registrerings-
myndigheten överlämna ärendet till domstolen. Om sökanden inte har begärt
överlämnande i rätt tid, ska ärendet skrivas av.
13 § En underrättelse om att innehavaren har bestridit ansökan enligt 12 §
första stycket ska innehålla en upplysning om
1. att sökanden kan begära överlämnande till domstol,
2. inom vilken tid en sådan begäran ska ges in,
3. vad en sådan begäran ska innehålla, och
4. det som i övrigt anges i 12 §.
Hävning av registreringen
14 § Har innehavaren inte bestridit ansökan i rätt tid, ska registrerings-
myndigheten häva registreringen i enlighet med ansökan.
�&tervinning
15 § Innehavaren av en registrering som hävts enligt 14 § får ansöka om
återvinning. En sådan ansökan ska ha kommit in till registrerings-
myndigheten inom en månad från dagen för beslutet.
Om innehavaren har ansökt om återvinning i rätt tid, ska registrerings-
myndigheten överlämna ärendet till domstolen. I annat fall ska myndigheten
avvisa ansökan.
Underrättelser
16 § En underrättelse om hävning ska sändas till sökanden och inne-
havaren.
Om en ansökan om hävning avvisas, ska registreringsmyndigheten under-
rätta sökanden om detta. Om en ansökan om återvinning avvisas, ska
myndigheten underrätta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten något
2018:1653
8
SFS
annat beslut som innebär att ärendet avgörs, ska både sökanden och
innehavaren underrättas om beslutet, om det inte är uppenbart onödigt.
Rättskraft
17 § Sedan tiden för ansökan om återvinning löpt ut, har ett beslut om
hävning enligt 14 § rättskraft i enlighet med vad som gäller för en dom i ett
tvistemål som har fått laga kraft.
Den fortsatta handläggningen i domstolen
18 § Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska talan anses väckt
när ansökan om administrativ hävning kom in till registreringsmyndigheten.
De handlingar som sökanden har gett in ska anses som en stämningsansökan.
Stämning ska anses utfärdad när domstolen beslutar om målets handlägg-
ning.
19 § Om ett ärende har överlämnats till domstolen, ska käranden betala
föreskriven tilläggsavgift. I ett sådant fall ska det som anges i 42 kap. 3 och
4 §§ rättegångsbalken om ansökningsavgift gälla tilläggsavgiften.
Om ett mål där registreringsmyndigheten har beslutat om hävning avvisas
av domstolen på grund av att tilläggsavgiften inte har betalats, ska domstolen
samtidigt undanröja myndighetens beslut.
�verklagande
20 § Ett beslut enligt 14 § om administrativ hävning av en registrering av
ett företagsnamn får inte överklagas. Detsamma gäller ett beslut om över-
lämnande till domstol eller avskrivning enligt 12 § tredje stycket. Andra
beslut i ärenden om administrativ hävning får överklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom tre veckor från dagen för beslutet. Beslut under
handläggningen av ett sådant ärende får inte överklagas särskilt.
Bemyndigande
21 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i ärenden om
administrativ hävning av en registrering enligt denna lag.
Avregistrering efter hävning
22 § Om registreringen av ett företagsnamn har hävts av registrerings-
myndigheten enligt 14 § eller av domstolen, ska registreringsmyndigheten
avregistrera företagsnamnet när avgörandet har fått laga kraft. Beslutet om
avregistrering ska kungöras.
I samband med att en registrering av ett företagsnamn hävs, får
registreringsmyndigheten eller domstolen besluta att företagsnamnet ska få
stå kvar i registret under en viss tid, om det skäligen behövs för att
innehavaren ska kunna anta ett nytt företagsnamn och ansöka om dess
registrering.
Verkan av en hävning
23 § Om en registrering av ett företagsnamn har hävts med stöd av 1 §
första stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft någon verkan.
Om en registrering har hävts med stöd av 1 § andra stycket eller 3 §, ska
registreringen anses ha förlorat sin verkan från dagen för ansökan om
hävning. På yrkande av en part får domstolen eller, vid administrativ
hävning, registreringsmyndigheten bestämma att registreringen i stället ska
2018:1653
9
SFS
anses ha förlorat sin verkan den dag då det förhållande som utgör grund för
hävningen uppkom.
4 kap. �verlåtelse och förbud mot utmätning
1 § Ett företagsnamn får överlåtas endast i samband med en överlåtelse av
den näringsverksamhet där det används.
En överlåtelse av näringsverksamheten omfattar även företagsnamnet, om
inte något annat har avtalats. Detta gäller dock inte om företagsnamnet
innehåller överlåtarens eller, vid överlåtelse av ett handelsbolags verksam-
het, en bolagsmans efternamn.
Om det i ett dödsbo ingår ett företagsnamn som innehåller den avlidnes
efternamn, får en boutredningsman inte överlåta företagsnamnet utan
samtycke av dödsbodelägarna.
2 § Ett företagsnamn får inte utmätas. Försätts innehavaren i konkurs,
ingår dock rätten till företagsnamnet i konkursboet, om inte företagsnamnet
innehåller gäldenärens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans
efternamn. Ett företagsnamn som inte ingår i ett konkursbo får likväl
användas under den tid verksamheten fortsätter för boets räkning.
5 kap. Straffansvar, vitesförbud, skadestånd m.m.
Straffansvar
1 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gör intrång i rätten till
ett näringskännetecken (företagsnamnsintrång) ska dömas till böter eller
fängelse i högst två år. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får
inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.
För försök eller förberedelse till brott enligt första stycket döms det till
ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
�&klagaren får väcka åtal för brott endast om målsäganden anger brottet
till åtal och åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.
Förverkande
2 § Den egendom som ett brott enligt 1 § gäller ska förklaras förverkad,
om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde
förklaras förverkat. � ven utbyte av sådant brott ska förklaras förverkat, om
det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot
som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av
det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt 1 §.
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt 1 § får
förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars
finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att an-
vändas som hjälpmedel vid brott enligt 1 §, om brottet har fullbordats eller om
förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse.
I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat.
Vitesförbud
3 § På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen
vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med
det.
Domstolen får meddela vitesförbud för tiden till dess att målet slutligt har
avgjorts eller något annat har beslutats, om
2018:1653
10
SFS
1. käranden visar sannolika skäl för att det förekommer företagsnamns-
intrång eller medverkan till intrång, och
2. det skäligen kan befaras att svaranden, genom att fortsätta intrånget eller
medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet.
Innan ett förbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha fått
tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.
Första� tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller för-
beredelse till intrång.
4 § Ett förbud enligt 3 § andra stycket får meddelas endast om käranden
ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden.
Om käranden inte kan ställa säkerhet, får domstolen befria honom eller
henne från detta.
Bestämmelserna i 2 kap. 25 § utsökningsbalken ska tillämpas i fråga om
vilken säkerhet som ska ställas. Säkerheten ska prövas av domstolen, om
den inte har godkänts av svaranden.
5 § Om ett förbud har meddelats enligt 3 § andra stycket, ska domstolen
när målet avgörs pröva om förbudet fortfarande ska bestå.
I fråga om överklagande av beslut enligt 3 § andra stycket och 4 § och
i fråga om handläggningen i högre domstol tillämpas rättegångsbalkens
bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
6 § En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om
förbudet.
Skadestånd
7 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör företagsnamnsintrång
ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt
ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När storleken
på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till
1. utebliven vinst,
2. vinst som den som har begått intrånget har gjort,
3. skada på näringskännetecknets anseende,
4. ideell skada, och
5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås.
Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska
betala ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet i den utsträckning
det är skäligt.
Begränsning av straffansvar, skadeståndsskyldighet och möjlighet till
förverkande
8 § Om ett företagsnamnsintrång avser ett företagsnamn som är skyddat
enbart på grund av registrering,
1. ska det inte dömas till ansvar enligt 1 § för det intrång som har gjorts
före registreringsdagen,
2. får förverkande enligt 2 § inte avse det intrång som har gjorts före
registreringsdagen, och
3. ska ersättning enligt 7 § betalas för det intrång som har skett före
registreringsdagen endast om intrånget har gjorts uppsåtligen.
2018:1653
11
SFS
Preskription av rätten till skadestånd
9 § Rätten till ersättning för skada preskriberas om talan inte väcks inom
fem år från det att skadan uppkom. Rätten till ersättning med anledning av
intrång i ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering
preskriberas dock inte i något fall tidigare än ett år från registreringsdagen.
�&tgärder med egendom och hjälpmedel
10 § På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen,
efter vad som är skäligt, besluta att egendom som det olovligen förekommer
näringskännetecken på ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras
eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Detsamma gäller i fråga om
hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget.
Sådan egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen
kan antas att ett brott enligt 1 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag
tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet.
Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller för-
beredelse till intrång.
11 § Ett beslut om åtgärd enligt 10 § första stycket får inte innebära att den
som har lidit företagsnamnsintrång ska betala ersättning till den som
åtgärden riktas mot.
�&tgärderna ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot
detta.
Ett beslut enligt 10 § ska inte meddelas, om förverkande eller någon
åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 § eller enligt
brottsbalken.
Spridning av information om dom
12 § I ett mål om företagsnamnsintrång får domstolen på yrkande av
käranden besluta att den som har gjort eller medverkat till intrånget ska
bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.
Första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till
intrång.
6 kap. Informationsföreläggande och intrångsundersökning
Informationsföreläggande
Grundläggande bestämmelser
1 § Om en sökande visar sannolika skäl för att någon har gjort ett
företagsnamnsintrång, får domstolen vid vite besluta att någon eller några
av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung
och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller
(informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av
den som har lidit intrånget. Det får meddelas bara om informationen kan
antas underlätta utredningen av ett intrång som avser varorna eller tjänsterna.
Ett informationsföreläggande får riktas mot den som
1. har gjort eller medverkat till intrånget,
2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget gäller,
3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget gäller,
4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunika-
tionstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget, eller
2018:1653
12
SFS
5. har identifierats av någon som anges i 2� 4 såsom delaktig i tillverk-
ningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst
som intrånget gäller.
Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan
särskilt avse
1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och
andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,
2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och
3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits
eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänst-
erna.
Första� tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller för-
beredelse till intrång.
2 § Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för
åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär
för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.
Skyldigheten att lämna information enligt 1 § omfattar inte uppgifter vars
yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon till honom eller henne
närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig
gärning.
I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling
av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om
upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns
bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas.
Handläggningen av frågor om informationsföreläggande
3 § Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som
är sökandens motpart i ett mål om intrång, ska de bestämmelser om rättegång
som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande
får överklagas särskilt.
Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än
den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden
tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina
rättegångskostnader.
En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om före-
läggandet.
Rätt till ersättning
4 § Den som på grund av 1 § andra stycket 2� 5 har förelagts att enligt
första stycket samma paragraf lämna information, har rätt till skälig ersätt-
ning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har fram-
ställt yrkandet om informationsföreläggande.
Underrättelseskyldighet i vissa fall
5 § Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som
till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som
avses i 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, ska
sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidi-
gast efter en månad och senast tre månader från det att informationen
lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt 4 §.
2018:1653
13
SFS
Intrångsundersökning
Grundläggande bestämmelser
6 § Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett
företagsnamnsintrång, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om
intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter
föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om
intrånget (intrångsundersökning). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande
av den som har lidit intrånget. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet
framställas skriftligen.
Första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till
intrång.
7 § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för
åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär
för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.
Handläggningen av frågor om intrångsundersökning
8 § Innan ett beslut om intrångsundersökning meddelas ska motparten ha
fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut
som gäller till dess att annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra
risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredningen om
intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.
I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en
rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har upp-
kommit under en rättegång.
Ställande av säkerhet
9 § Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden
ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten.
Om sökanden inte kan ställa säkerhet, får domstolen befria honom eller
henne från detta.
Bestämmelserna i 2 kap. 25 § utsökningsbalken ska tillämpas i fråga om
vilken säkerhet som ska ställas. Säkerheten ska prövas av domstolen, om
den inte har godkänts av motparten.
Beslut om intrångsundersökning
10 § Ett beslut om intrångsundersökning ska innehålla uppgifter om
1. vilket ändamål undersökningen ska ha,
2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och
3. vilka utrymmen som får genomsökas.
Om det behövs, ska domstolen även besluta om andra villkor för verk-
ställandet.
�verklagande av beslut
11 § I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersök-
ning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som före-
skrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap. rätte-
gångsbalken.
2018:1653
14
SFS
Verkställighet av ett beslut om intrångsundersökning
12 § Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan
om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, upphör det att
gälla.
13 § Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndig-
heten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med tillämpning av
1� 3 kap., 17 kap. 1� 5 §§ och 18 kap. utsökningsbalken. Sökandens motpart
ska underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsunder-
sökning har tillkommit efter det att motparten hörts. Myndigheten har rätt
att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som
den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra
utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.
En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses
i 27 kap. 2 § rättegångsbalken.
Juridiskt biträde och rätt att närvara vid intrångsundersökningen
14 § När ett beslut om intrångsundersökning ska verkställas, har motparten
rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. Verkställigheten får inte påbörjas innan
biträdet har inställt sig. Detta gäller dock inte om
1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller
2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.
Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten vid behov anlita en sak-
kunnig som biträde.
Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är
närvarande vid undersökningen för att kunna lämna upplysningar. Om ett
sådant tillstånd ges, ska myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte
i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom
om förhållanden som kommer fram.
�&tergång av en åtgärd vid intrångsundersökning
15 § Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten
avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om
saken, ska en åtgärd som vidtagits vid verkställigheten av intrångsunder-
sökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma
gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet
genomförts.
Hantering av material från intrångsundersökningen
16 § Kronofogdemyndigheten ska förteckna fotografier och film- och
ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar från
intrångsundersökningen. Materialet ska hållas tillgängligt för sökanden och
motparten.
7 kap. �vriga bestämmelser
Behörig domstol
1 § Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden
enligt denna lag om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rätte-
gången i arbetstvister.
Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet
i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte
2018:1653
15
SFS
tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller
intrångsundersökning.
Underrättelse om dom
2 § Domstolen ska underrätta registreringsmyndigheten om en dom som
gäller
1. hävning av en registrering av ett företagsnamn, eller
2. intrång i ett registrerat företagsnamn.
Domstolen ska även underrätta registreringsmyndigheten om en dom i ett
mål där det förts en fastställelsetalan avseende ett registrerat företagsnamn.
Invändning om ogiltighet
3 § Om det förs en talan om intrång i ett registrerat företagsnamn och den
som talan förs mot gör gällande att registreringen är ogiltig, får frågan om
ogiltighet prövas endast sedan en talan om hävning har väckts. Domstolen
får förelägga den som gör gällande att registreringen är ogiltig att inom en
viss tid väcka en sådan talan. Utan att en talan om hävning har väckts får
dock frågan om ogiltighet prövas i ett brottmål och i ett fall som avses i 4 §.
Första stycket ska också tillämpas om det i ett mål som gäller fast-
ställelsetalan avseende ett registrerat företagsnamn görs gällande att
registreringen är ogiltig.
Särskilda förutsättningar för att bifalla en talan som avser intrång
4 § Om det förs en talan om intrång i ett registrerat företagsnamn och det
vid tidpunkten för talans väckande hade gått mer än fem år sedan frågan om
registrering av företagsnamnet blev slutligt avgjord gäller följande. Talan
får bifallas endast om företagsnamnet, inom de fem senaste åren före talans
väckande, har tagits i verkligt bruk på det sätt som avses i 3 kap. 3 § för den
verksamhet som ligger till grund för talan.
Om en talan enligt första stycket avser intrång genom användning av ett
yngre registrerat företagsnamn och det vid ansökan om registrering av det
yngre företagsnamnet hade gått mer än fem år sedan frågan om registrering
av det äldre företagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det äldre företags-
namnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste åren före
ansökan om registrering av det yngre företagsnamnet.
Om det äldre företagsnamnet inte har använts i den utsträckning som
anges i första och andra styckena, får talan ändå bifallas om det finns giltiga
skäl till att det inte har använts i den utsträckningen.
Första� tredje styckena ska också tillämpas när det förs en fastställelse-
talan om att ett visst förfarande utgör intrång i ett registrerat företagsnamn.
Hinder mot att döma till ansvar m.m.
5 § Om en registrering av ett företagsnamn har hävts med stöd av 3 kap.
1 § första stycket, får domstolen inte döma till ansvar enligt 5 kap. 1 § eller
besluta om ersättning eller annan åtgärd enligt 5 eller 6 kap. Om en
registrering har hävts med stöd av 3 kap. 1 § andra stycket eller 3 §, får
domstolen inte döma till ansvar enligt 5 kap. 1 §.
Behandling av personuppgifter
6 § Utöver det som anges i 3 kap. 8 och 9 §§ lagen (2018:218) med
kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får person-
uppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 §
2018:1653
16
SFS
behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna
fastställas, göras gällande eller försvaras.
Firmateckning
7 § Firmateckning görs genom ett tydligt angivande av det fullständiga
företagsnamnet och underskrift med namn av firmatecknare. Vid firma-
teckning för en sådan del av verksamheten som drivs under ett särskilt
företagsnamn, ska även företagsnamnet för hela verksamheten anges.
Under likvidation eller konkurs ska firmateckning göras med ett tillägg
som anger det ändrade förhållandet.
I fråga om firmateckning gäller i övrigt vad som är särskilt föreskrivet i
andra författningar.
Företagsnamn som fastställs i särskild ordning
8 § En myndighet eller en annan inrättning eller sammanslutning för
vilken regeringen har fastställt ett företagsnamn har ensamrätt till detta som
om företagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Genom lagen upphävs firmalagen (1974:156).
3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande
a) för åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före
ikraftträdandet, och
b) i fråga om bestämmelserna om behörig domstol och handläggning i
domstol, för mål och ärenden som har inletts i allmän domstol före den
1 september 2016.
4. Den nya lagen tillämpas även på näringskännetecken som har
inarbetats, firmor som har registrerats och ansökningar om registreringar
som har gjorts före ikraftträdandet, om inte annat följer av 3.
5. Nationella och internationella varumärken som genom registrering har
beviljats skydd i Sverige enligt äldre föreskrifter ska anses utgöra sådana
varumärken som avses i 2 kap. 4 § 1.
6. Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan
inrättning eller sammanslutning som har fått ensamrätt till sin firma enligt
27 § firmalagen ska fortfarande ha ensamrätt till firman som om denna hade
blivit registrerad som ett företagsnamn enligt denna lag.
På regeringens vägnar
STEFAN L�FVEN
HEL�0NE FRITZON
(Justitiedepartementet)
2018:1653