SFS 2018:1653 Lag om företagsnamn

SFS2018-1653.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om f�retagsnamn Utf�rdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 f�ljande. 1 kap. Grundl�ggande best�mmelser F�retagsnamn och andra n�ringsk�nnetecken 1 � F�retagsnamn �r den ben�mning under vilken en n�ringsidkare driver sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en s�rskild ben�mning, utg�r denna ett s�rskilt f�retagsnamn. Det som s�gs om f�retagsnamn i denna lag g�ller �ven f�r ett s�rskilt f�retagsnamn. Annat k�nnetecken som en n�ringsidkare anv�nder f�r sin verksamhet vid sidan av ett f�retagsnamn kallas sekund�rt k�nnetecken. Den gemensamma ben�mningen f�r f�retagsnamn och sekund�ra k�nnetecken �r n�ringsk�nnetecken. F�rv�rv av ensamr�tt Ensamr�tt genom registrering eller inarbetning 2 � En n�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till ett f�retagsnamn genom regi- strering eller inarbetning. Ensamr�tt till ett sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas genom inarbetning. Ett f�retagsnamn registreras enligt best�mmelserna i denna lag och vad som f�reskrivs i annan f�rfattning om registrering av visst slags f�retags- namn. Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn g�ller inom det omr�de som registreringen omfattar. Ett n�ringsk�nnetecken ska anses inarbetat om det h�r i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (oms�ttningskretsen) �r k�nt som beteckning f�r den verksamhet som bedrivs under k�nnetecknet. Om n�ringsk�nnetecknet �r inarbetat endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det omr�det. Ensamr�tt till varuk�nnetecken och personnamn som n�ringsk�nnetecken 3 � Den som innehar ett varum�rke eller ett annat varuk�nnetecken har ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken. Om varuk�nnetecknet �r skyddat endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det omr�det. 1 Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om s�kerst�llande av skyddet f�r immateriella r�ttigheter, i den ursprungliga lydelsen. SFS 2018:1653 Publicerad den 20 november 2018 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS Den som anv�nder sitt personnamn som n�ringsk�nnetecken har ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken, om namnet har s�rskiljningsf�rm�ga f�r den verksamhet som det anv�nds f�r. Om namnet anv�nds endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det omr�det. Ensamr�ttens inneb�rd 4 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken enligt 2 och 3 �� inneb�r att ingen annan �n innehavaren, utan dennes tillst�nd, i n�ringsverksamhet f�r anv�nda ett tecken som �r 1. identiskt med n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verksamhet av samma slag, 2. identiskt med eller liknar n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verk- samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling, inbegripet risken f�r att anv�ndningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som anv�nder tecknet och innehavaren av n�ringsk�nnetecknet, eller 3. identiskt med eller liknar ett n�ringsk�nnetecken som h�r i landet �r k�nt inom en betydande del av oms�ttningskretsen, om anv�ndningen utan sk�lig anledning drar otillb�rlig f�rdel av eller �r till skada f�r n�rings- k�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende, oavsett om anv�nd- ningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag. Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn hindrar inte att n�gon annan i n�ringsverksamhet anv�nder ett tecken som avses i f�rsta stycket inom det omr�de d�r f�retagsnamnet �r skyddat, om det visas att innehavaren av f�retagsnamnet inte kan lida skada av detta. Begr�nsning av ensamr�tten 5 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken ger inte n�got sj�lvst�ndigt skydd f�r en del av k�nnetecknet som saknar s�rskiljningsf�rm�ga. Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken hindrar inte att n�gon annan, n�r det sker i enlighet med god aff�rssed, i n�ringsverksamhet anv�nder 1. sitt personnamn eller sin adress, 2. uppgifter om verksamhetens art eller uppgifter om en i verksamheten utbjuden varas eller tj�nsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda anv�ndning, v�rde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten f�r n�r varan �r framst�lld eller tj�nsten �r utf�rd, eller 3. ett allm�nt anv�nt ortsnamn. Kolliderande r�ttigheter 6 � G�r flera anspr�k p� ensamr�tt till n�ringsk�nnetecken som �r identiska eller liknar varandra p� det s�tt som anges i 4 �, ska den ha f�retr�de som har tidigaste grund f�r sitt anspr�k, om inte n�got annat f�ljer av 7 �. 7 � R�tten till ett inarbetat n�ringsk�nnetecken ska g�lla vid sidan av en �ldre r�tt till ett n�ringsk�nnetecken som �r identiskt eller likartat p� det s�tt som anges i 4 �, om innehavaren av den �ldre r�tten inte inom rimlig tid har vidtagit �tg�rder f�r att hindra anv�ndningen av det yngre k�nnetecknet. I dessa fall hindrar inte r�tten till det yngre n�ringsk�nnetecknet anv�nd- ningen av det �ldre. P� yrkande av n�gon av parterna f�r en domstol i de fall som avses i f�rsta stycket om det �r sk�ligt besluta att ett av k�nnetecknen, eller b�da, endast 2018:1653 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS f�r anv�ndas p� ett s�rskilt s�tt, s�som i ett visst utf�rande eller med till�gg av ortsangivelse eller innehavarens namn. 2 kap. Registrering av f�retagsnamn Allm�nna registreringsvillkor 1 � Ett f�retagsnamn f�r registreras endast om det kan s�rskilja inne- havarens verksamhet fr�n andras. Vid bed�mningen av om ett f�retagsnamn har s�rskiljningsf�rm�ga ska h�nsyn tas till den tid och omfattning som f�retagsnamnet har anv�nts. Om f�retagsnamnet best�r enbart av en allm�n ben�mning p� verksamhetens art eller p� en i verksamheten utbjuden vara eller tj�nst eller om f�retagsnamnet utg�rs enbart av ett allm�nt anv�nt ortsnamn eller liknande, ska f�retags- namnet i och f�r sig inte anses ha s�rskiljningsf�rm�ga. Om en s�dan beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller f�rkortning av en s�dan beteckning ing�r i f�retagsnamnet, ska det vid bed�mningen bortses fr�n denna beteckning. Hinder mot registrering p� grund av h�nsyn till allm�nna intressen 2 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet 1. strider mot lag eller annan f�rfattning eller mot goda seder eller allm�n ordning, 2. utan tillst�nd inneh�ller en s�dan statlig eller internationell beteckning som enligt lag eller annan f�rfattning inte f�r anv�ndas obeh�rigen som f�retagsnamn, eller n�got som l�tt kan f�rv�xlas med en s�dan beteckning, 3. utan tillst�nd inneh�ller ett s�dant k�nnetecken som enligt lagen (2014:812) om skydd f�r k�nnetecken i den internationella humanit�ra r�tten inte f�r anv�ndas obeh�rigen som f�retagsnamn, eller n�got som kan f�r- v�xlas med ett s�dant k�nnetecken, 4. inneh�ller eller i v�sentliga delar �terger en �ldre v�xtsortben�mning som avser en v�xtsort av samma eller n�rst�ende v�xtart, i den utstr�ckning v�xtsorten �r skyddad enligt v�xtf�r�dlarr�ttslagen (1997:306) eller unions- r�tten, eller 5. i annat fall �r �gnat att vilseleda allm�nheten. Hinder mot registrering p� grund av andra r�ttigheter 3 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet 1. �r identiskt med ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verksamhet av samma slag, 2. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verk- samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling, inbegripet risken f�r att anv�ndningen av f�retagsnamnet leder till upp- fattningen att det finns ett samband mellan den som anv�nder f�retags- namnet och innehavaren av n�ringsk�nnetecknet, 3. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken som �r k�nt inom en betydande del av oms�ttningskretsen, och anv�ndningen av f�retagsnamnet utan sk�lig anledning skulle dra otillb�rlig f�rdel av eller vara till skada f�r n�ringsk�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende, oavsett om anv�ndningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag, eller 4. kan f�rv�xlas med ett k�nnetecken som anv�ndes h�r i landet eller i utlandet av n�gon annan vid tidpunkten f�r ans�kan och som fortfarande anv�nds, om s�kanden var i ond tro vid tidpunkten f�r ans�kan. 2018:1653 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 4 � De hinder f�r registrering av ett f�retagsnamn som anges i 3 � 13 g�ller p� motsvarande s�tt i fr�ga om 1. ett varum�rke som �r registrerat enligt 2 kap. varum�rkeslagen (2010:1877) eller en internationell varum�rkesregistrering som g�ller i Sverige, 2. ett varum�rke som �r registrerat enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varum�rken eller en internationell varum�rkesregistrering som g�ller i Europeiska unionen, och 3. ett inarbetat varuk�nnetecken. 5 � Om det f�retagsnamn som en ans�kan om registrering avser ska g�lla i hela landet och det finns en �ldre r�ttighet som utg�rs av ett inarbetat n�ringsk�nnetecken eller av ett s�dant personnamn eller inarbetat varu- k�nnetecken som �r skyddat enligt 1 kap. 3 �, finns det hinder mot registrering enligt 3 och 4 �� endast om skyddet f�r den �ldre r�ttigheten g�ller inom en v�sentlig del av landet. 6 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om det inneh�ller eller best�r av 1. n�got som �r �gnat att uppfattas som n�gon annans efternamn som har s�rskilt skydd eller n�gon annans allm�nt k�nda konstn�rsnamn eller ett likartat namn, om anv�ndningen av f�retagsnamnet skulle medf�ra en nackdel f�r b�raren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar p� n�gon sedan l�nge avliden, 2. n�got som kr�nker n�gon annans upphovsr�tt till ett litter�rt eller konstn�rligt verk, eller 3. n�got som �r �gnat att uppfattas som ben�mning p� en stiftelse, ideell f�rening eller liknande sammanslutning. 7 � Best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� utg�r inte hinder mot registrering, om den som innehar den �ldre r�ttigheten medger registreringen. Registrering p� flera spr�k 8 � Ett f�retagsnamn f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�tt- ning att spr�kversionerna st�mmer �verens till sitt inneh�ll. Det som s�gs om f�retagsnamn i denna lag ska g�lla f�r var och en av spr�kversionerna. Registreringens giltighet 9 � Registreringen g�ller fr�n den dag d� ans�kan om registrering kom in till registreringsmyndigheten. 3 kap. H�vning av registrering Grunder f�r h�vning Allm�nna grunder 1 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om 1. f�retagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag eller mot annan f�rfattning, 2. registreringen fortfarande strider mot lagen, 3. r�tten till f�retagsnamnet �nd� inte f�r best� enligt 1 kap. 7 �, och 4. annat inte f�ljer av 2 � i detta kapitel. En registrering f�r vidare h�vas om 1. innehavaren har upph�rt att vara n�ringsidkare, 2. f�retagsnamnet har f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga, 2018:1653 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 3. f�retagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan f�rfattning eller mot goda seder eller allm�n ordning, eller 4. f�retagsnamnet har blivit vilseledande. Vid en pr�vning av om en registrering ska h�vas p� grund av bristande s�rskiljningsf�rm�ga ska endast s�dan s�rskiljningsf�rm�ga beaktas som f�retagsnamnet har f�rv�rvat genom anv�ndning f�re ans�kan om h�vning. 2 � Om ett yrkande om h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn grundas p� att ett �ldre registrerat f�retagsnamn enligt 2 kap. 3 � utg�r hinder och det vid tidpunkten f�r ans�kan om h�vning hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord g�ller f�ljande. Registreringen av det yngre f�retagsnamnet f�r h�vas endast om det �ldre f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om h�vning, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 � f�r den verksamhet som ligger till grund f�r yrkandet. Om det vid ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retagsnamnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet. Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som anges i f�rsta och andra styckena, f�r registreringen av det yngre f�retags- namnet �nd� h�vas om det finns giltiga sk�l till att det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckningen. Underl�ten anv�ndning 3 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av f�retagsnamnet i Sverige f�r den verksamhet som det har registrerats f�r inom fem �r fr�n den dag d� fr�gan om registrering slutligt har avgjorts eller inom en period av fem �r i f�ljd. Registreringen f�r dock inte h�vas p� grund av underl�ten anv�ndning om det finns giltiga sk�l till att f�retagsnamnet inte har anv�nts. Med s�dan anv�ndning som avses i f�rsta stycket likst�lls att f�retags- namnet anv�nds 1. i en annan form �n den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer som inte f�r�ndrar f�retagsnamnets s�rskiljningsf�rm�ga, och 2. av n�gon annan med innehavarens samtycke. Registreringen f�r inte h�vas om f�retagsnamnet har anv�nts under tiden mellan utg�ngen av fem�rsperioden och ingivandet av ans�kan om h�vning av registreringen. Anv�ndning som p�b�rjas eller �terupptas efter fem�rs- periodens utg�ng och inom tre m�nader f�re ingivandet av ans�kan om h�vning ska dock l�mnas utan avseende, om f�rberedelserna f�r att p�b�rja eller �teruppta anv�ndningen vidtogs efter det att innehavaren f�tt k�nnedom om att en ans�kan om h�vning kunde komma att g�ras. Tillv�gag�ngss�tt 4 � Den som vill inleda ett f�rfarande f�r att h�va en registrering kan f�ra talan vid domstol eller ans�ka om h�vning av registreringen hos ber�rd registreringsmyndighet enligt 519 �� (administrativ h�vning). Ett f�rfarande f�r att h�va en registrering med st�d av 1 � andra stycket eller 3 � eller 2 kap. 1 eller 2 � f�r ocks� inledas av en myndighet. Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrift- er om vilken myndighet som f�r g�ra detta. 2018:1653 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS Administrativ h�vning Ans�kans inneh�ll 5 � En ans�kan om administrativ h�vning ska inneh�lla 1. uppgifter om parterna i den utstr�ckning som anges i 33 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken, 2. ett yrkande om h�vning och uppgift om den registrering som yrkandet avser, och 3. en redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r yrkandet om h�vning. S�kanden ska betala f�reskriven ans�kningsavgift. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad ans�kan i �vrigt ska inneh�lla. Brister i ans�kan 6 � Om ans�kan �r s� bristf�llig att den inte kan l�ggas till grund f�r hand- l�ggning av �rendet, ska registreringsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att avhj�lpa bristerna inom en viss tid. Detsamma g�ller om s�kanden inte har betalat ans�kningsavgiften. Om s�kanden inte f�ljer f�rel�ggandet, ska ans�kan avvisas. S�kanden ska upplysas om detta i f�rel�ggandet. Ans�kan ska ocks� avvisas om den avser n�gon annan �tg�rd �n h�vning av en registrering eller om det finns n�got annat hinder mot att den tas upp till pr�vning. Avskrivning vid �terkallelse 7 � Om s�kanden �terkallar ans�kan, ska �rendet skrivas av. Ogrundad ans�kan 8 � Om det kan antas att ans�kan �r ogrundad, ska ans�kan behandlas som om innehavaren har bestridit den. I s� fall ska 12 � till�mpas. F�rel�ggande f�r innehavaren att yttra sig 9 � Tar registreringsmyndigheten upp ans�kan till pr�vning, ska myndig- heten f�rel�gga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid fr�n det att ans�kan delgavs innehavaren. I f�rel�ggandet ska innehavaren uppmanas att 1. ange om ans�kan medges eller bestrids och, om ans�kan bestrids, sk�len f�r bestridandet, och 2. l�mna de uppgifter om sig sj�lv som avses i 33 kap. 1 � f�rstatredje styckena r�tteg�ngsbalken, i den utstr�ckning uppgifterna i ans�kan �r ofullst�ndiga eller felaktiga. I f�rel�ggandet ska det upplysas om att �rendet kan komma att avg�ras �ven om innehavaren inte svarar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad f�re- l�ggandet i �vrigt ska inneh�lla. Delgivning av f�rel�ggandet 10 � F�rel�ggandet enligt 9 � ska delges innehavaren. Delgivningen ska ske p� det s�tt som enligt r�tteg�ngsbalken g�ller f�r delgivning av st�mning i tvistem�l. 2018:1653 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS En kopia av ans�kningshandlingarna ska fogas till f�rel�ggandet n�r handlingarna inneh�ller n�got ut�ver vad som framg�r av f�rel�ggandet. Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs- balken till�mpas. 11 � Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge f�rel�ggandet, ska myndigheten pr�va om f�rs�ken till delgivning ska forts�tta eller om s�kanden ska erbjudas att sj�lv se till att delgivning sker. H�nsyn ska tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned p� delgivningen, f�ruts�ttningarna f�r att fortsatta f�rs�k ska lyckas samt omst�ndigheterna i �vrigt. Om s�kanden inte antar erbjudandet, ska ans�kan avvisas. Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs- balken till�mpas. �verl�mnande till domstol 12 � Om innehavaren i r�tt tid bestrider ans�kan, ska registreringsmyndig- heten underr�tta s�kanden om detta. Vill s�kanden vidh�lla sitt yrkande, kan han eller hon beg�ra att �rendet ska �verl�mnas till domstol. En beg�ran om �verl�mnande ska ha kommit in till registreringsmyn- digheten inom en m�nad fr�n den dag d� underr�ttelsen om bestridandet s�ndes till s�kanden. I sin beg�ran ska s�kanden ange de omst�ndigheter och de bevis som �beropas och vad som ska styrkas med varje bevis. S�kanden ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som �beropas. Om s�kanden har beg�rt �verl�mnande i r�tt tid, ska registrerings- myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. Om s�kanden inte har beg�rt �verl�mnande i r�tt tid, ska �rendet skrivas av. 13 � En underr�ttelse om att innehavaren har bestridit ans�kan enligt 12 � f�rsta stycket ska inneh�lla en upplysning om 1. att s�kanden kan beg�ra �verl�mnande till domstol, 2. inom vilken tid en s�dan beg�ran ska ges in, 3. vad en s�dan beg�ran ska inneh�lla, och 4. det som i �vrigt anges i 12 �. H�vning av registreringen 14 � Har innehavaren inte bestridit ans�kan i r�tt tid, ska registrerings- myndigheten h�va registreringen i enlighet med ans�kan. �tervinning 15 � Innehavaren av en registrering som h�vts enligt 14 � f�r ans�ka om �tervinning. En s�dan ans�kan ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en m�nad fr�n dagen f�r beslutet. Om innehavaren har ans�kt om �tervinning i r�tt tid, ska registrerings- myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. I annat fall ska myndigheten avvisa ans�kan. Underr�ttelser 16 � En underr�ttelse om h�vning ska s�ndas till s�kanden och inne- havaren. Om en ans�kan om h�vning avvisas, ska registreringsmyndigheten under- r�tta s�kanden om detta. Om en ans�kan om �tervinning avvisas, ska myndigheten underr�tta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten n�got 2018:1653 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS annat beslut som inneb�r att �rendet avg�rs, ska b�de s�kanden och innehavaren underr�ttas om beslutet, om det inte �r uppenbart on�digt. R�ttskraft 17 � Sedan tiden f�r ans�kan om �tervinning l�pt ut, har ett beslut om h�vning enligt 14 � r�ttskraft i enlighet med vad som g�ller f�r en dom i ett tvistem�l som har f�tt laga kraft. Den fortsatta handl�ggningen i domstolen 18 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska talan anses v�ckt n�r ans�kan om administrativ h�vning kom in till registreringsmyndigheten. De handlingar som s�kanden har gett in ska anses som en st�mningsans�kan. St�mning ska anses utf�rdad n�r domstolen beslutar om m�lets handl�gg- ning. 19 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska k�randen betala f�reskriven till�ggsavgift. I ett s�dant fall ska det som anges i 42 kap. 3 och 4 �� r�tteg�ngsbalken om ans�kningsavgift g�lla till�ggsavgiften. Om ett m�l d�r registreringsmyndigheten har beslutat om h�vning avvisas av domstolen p� grund av att till�ggsavgiften inte har betalats, ska domstolen samtidigt undanr�ja myndighetens beslut. �verklagande 20 � Ett beslut enligt 14 � om administrativ h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn f�r inte �verklagas. Detsamma g�ller ett beslut om �ver- l�mnande till domstol eller avskrivning enligt 12 � tredje stycket. Andra beslut i �renden om administrativ h�vning f�r �verklagas till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor fr�n dagen f�r beslutet. Beslut under handl�ggningen av ett s�dant �rende f�r inte �verklagas s�rskilt. Bemyndigande 21 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om avgifter i �renden om administrativ h�vning av en registrering enligt denna lag. Avregistrering efter h�vning 22 � Om registreringen av ett f�retagsnamn har h�vts av registrerings- myndigheten enligt 14 � eller av domstolen, ska registreringsmyndigheten avregistrera f�retagsnamnet n�r avg�randet har f�tt laga kraft. Beslutet om avregistrering ska kung�ras. I samband med att en registrering av ett f�retagsnamn h�vs, f�r registreringsmyndigheten eller domstolen besluta att f�retagsnamnet ska f� st� kvar i registret under en viss tid, om det sk�ligen beh�vs f�r att innehavaren ska kunna anta ett nytt f�retagsnamn och ans�ka om dess registrering. Verkan av en h�vning 23 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 1 � f�rsta stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft n�gon verkan. Om en registrering har h�vts med st�d av 1 � andra stycket eller 3 �, ska registreringen anses ha f�rlorat sin verkan fr�n dagen f�r ans�kan om h�vning. P� yrkande av en part f�r domstolen eller, vid administrativ h�vning, registreringsmyndigheten best�mma att registreringen i st�llet ska 2018:1653 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS anses ha f�rlorat sin verkan den dag d� det f�rh�llande som utg�r grund f�r h�vningen uppkom. 4 kap. �verl�telse och f�rbud mot utm�tning 1 � Ett f�retagsnamn f�r �verl�tas endast i samband med en �verl�telse av den n�ringsverksamhet d�r det anv�nds. En �verl�telse av n�ringsverksamheten omfattar �ven f�retagsnamnet, om inte n�got annat har avtalats. Detta g�ller dock inte om f�retagsnamnet inneh�ller �verl�tarens eller, vid �verl�telse av ett handelsbolags verksam- het, en bolagsmans efternamn. Om det i ett d�dsbo ing�r ett f�retagsnamn som inneh�ller den avlidnes efternamn, f�r en boutredningsman inte �verl�ta f�retagsnamnet utan samtycke av d�dsbodel�garna. 2 � Ett f�retagsnamn f�r inte utm�tas. F�rs�tts innehavaren i konkurs, ing�r dock r�tten till f�retagsnamnet i konkursboet, om inte f�retagsnamnet inneh�ller g�lden�rens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans efternamn. Ett f�retagsnamn som inte ing�r i ett konkursbo f�r likv�l anv�ndas under den tid verksamheten forts�tter f�r boets r�kning. 5 kap. Straffansvar, vitesf�rbud, skadest�nd m.m. Straffansvar 1 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet g�r intr�ng i r�tten till ett n�ringsk�nnetecken (f�retagsnamnsintr�ng) ska d�mas till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. Den som har �vertr�tt ett vitesf�rbud enligt 3 � f�r inte d�mas till ansvar f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet. F�r f�rs�k eller f�rberedelse till brott enligt f�rsta stycket d�ms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. �klagaren f�r v�cka �tal f�r brott endast om m�ls�ganden anger brottet till �tal och �tal av s�rskilda sk�l �r motiverat fr�n allm�n synpunkt. F�rverkande 2 � Den egendom som ett brott enligt 1 � g�ller ska f�rklaras f�rverkad, om det inte �r uppenbart osk�ligt. I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde f�rklaras f�rverkat. �ven utbyte av s�dant brott ska f�rklaras f�rverkat, om det inte �r uppenbart osk�ligt. Detsamma g�ller vad n�gon har tagit emot som ers�ttning f�r kostnader i samband med ett s�dant brott, eller v�rdet av det mottagna, om mottagandet utg�r brott enligt 1 �. Egendom som har anv�nts som hj�lpmedel vid brott enligt 1 � f�r f�rklaras f�rverkad, om det beh�vs f�r att f�rebygga brott eller om det annars finns s�rskilda sk�l. Detsamma g�ller egendom som varit avsedd att an- v�ndas som hj�lpmedel vid brott enligt 1 �, om brottet har fullbordats eller om f�rfarandet har utgjort ett straffbart f�rs�k eller en straffbar f�rberedelse. I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde f�rklaras f�rverkat. Vitesf�rbud 3 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen vid vite f�rbjuda den som g�r eller medverkar till intr�nget att forts�tta med det. Domstolen f�r meddela vitesf�rbud f�r tiden till dess att m�let slutligt har avgjorts eller n�got annat har beslutats, om 2018:1653 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1. k�randen visar sannolika sk�l f�r att det f�rekommer f�retagsnamns- intr�ng eller medverkan till intr�ng, och 2. det sk�ligen kan befaras att svaranden, genom att forts�tta intr�nget eller medverkan till det, f�rringar v�rdet av ensamr�tten till n�ringsk�nnetecknet. Innan ett f�rbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha f�tt tillf�lle att yttra sig, om inte ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada. F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r- beredelse till intr�ng. 4 � Ett f�rbud enligt 3 � andra stycket f�r meddelas endast om k�randen st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas svaranden. Om k�randen inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller henne fr�n detta. Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om den inte har godk�nts av svaranden. 5 � Om ett f�rbud har meddelats enligt 3 � andra stycket, ska domstolen n�r m�let avg�rs pr�va om f�rbudet fortfarande ska best�. I fr�ga om �verklagande av beslut enligt 3 � andra stycket och 4 � och i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol till�mpas r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken. 6 � En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�rbudet. Skadest�nd 7 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng ska betala sk�lig ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet samt ers�ttning f�r den ytterligare skada som intr�nget har medf�rt. N�r storleken p� ers�ttningen f�r ytterligare skada best�ms ska h�nsyn s�rskilt tas till 1. utebliven vinst, 2. vinst som den som har beg�tt intr�nget har gjort, 3. skada p� n�ringsk�nnetecknets anseende, 4. ideell skada, och 5. r�ttighetshavarens intresse av att intr�ng inte beg�s. Den som utan upps�t eller oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng ska betala ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet i den utstr�ckning det �r sk�ligt. Begr�nsning av straffansvar, skadest�ndsskyldighet och m�jlighet till f�rverkande 8 � Om ett f�retagsnamnsintr�ng avser ett f�retagsnamn som �r skyddat enbart p� grund av registrering, 1. ska det inte d�mas till ansvar enligt 1 � f�r det intr�ng som har gjorts f�re registreringsdagen, 2. f�r f�rverkande enligt 2 � inte avse det intr�ng som har gjorts f�re registreringsdagen, och 3. ska ers�ttning enligt 7 � betalas f�r det intr�ng som har skett f�re registreringsdagen endast om intr�nget har gjorts upps�tligen. 2018:1653 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS Preskription av r�tten till skadest�nd 9 � R�tten till ers�ttning f�r skada preskriberas om talan inte v�cks inom fem �r fr�n det att skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av intr�ng i ett f�retagsnamn som �r skyddat enbart p� grund av registrering preskriberas dock inte i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen. �tg�rder med egendom och hj�lpmedel 10 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen, efter vad som �r sk�ligt, besluta att egendom som det olovligen f�rekommer n�ringsk�nnetecken p� ska �terkallas fr�n marknaden, �ndras eller f�rst�ras eller att n�gon annan �tg�rd ska vidtas med den. Detsamma g�ller i fr�ga om hj�lpmedel som har anv�nts eller varit avsett att anv�ndas vid intr�nget. S�dan egendom som avses i f�rsta stycket f�r tas i beslag, om det sk�ligen kan antas att ett brott enligt 1 � har beg�tts. I fr�ga om ett s�dant beslag till�mpas reglerna om beslag i brottm�l i allm�nhet. F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r- beredelse till intr�ng. 11 � Ett beslut om �tg�rd enligt 10 � f�rsta stycket f�r inte inneb�ra att den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng ska betala ers�ttning till den som �tg�rden riktas mot. �tg�rderna ska bekostas av svaranden om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. Ett beslut enligt 10 � ska inte meddelas, om f�rverkande eller n�gon �tg�rd till f�rebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 � eller enligt brottsbalken. Spridning av information om dom 12 � I ett m�l om f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen p� yrkande av k�randen besluta att den som har gjort eller medverkat till intr�nget ska bekosta l�mpliga �tg�rder f�r att sprida information om domen i m�let. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 6 kap. Informationsf�rel�ggande och intr�ngsunders�kning Informationsf�rel�ggande Grundl�ggande best�mmelser 1 � Om en s�kande visar sannolika sk�l f�r att n�gon har gjort ett f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen vid vite besluta att n�gon eller n�gra av dem som anges i andra stycket ska ge s�kanden information om ursprung och distributionsn�t f�r de varor eller tj�nster som intr�nget g�ller (informationsf�rel�ggande). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av den som har lidit intr�nget. Det f�r meddelas bara om informationen kan antas underl�tta utredningen av ett intr�ng som avser varorna eller tj�nsterna. Ett informationsf�rel�ggande f�r riktas mot den som 1. har gjort eller medverkat till intr�nget, 2. i kommersiell skala har f�rfogat �ver en vara som intr�nget g�ller, 3. i kommersiell skala har anv�nt en tj�nst som intr�nget g�ller, 4. i kommersiell skala har tillhandah�llit en elektronisk kommunika- tionstj�nst eller en annan tj�nst som har anv�nts vid intr�nget, eller 2018:1653 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 5. har identifierats av n�gon som anges i 24 s�som delaktig i tillverk- ningen eller distributionen av en vara eller tillhandah�llandet av en tj�nst som intr�nget g�ller. Information om varors eller tj�nsters ursprung och distributionsn�t kan s�rskilt avse 1. namn p� och adress till producenter, distribut�rer, leverant�rer och andra som har innehaft varorna eller tillhandah�llit tj�nsterna, 2. namn p� och adress till avsedda grossister och detaljister, och 3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller best�llts och om vilket pris som har best�mts f�r varorna eller tj�nst- erna. F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r- beredelse till intr�ng. 2 � Ett informationsf�rel�ggande f�r meddelas endast om sk�len f�r �tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Skyldigheten att l�mna information enligt 1 � omfattar inte uppgifter vars yppande skulle r�ja att uppgiftsl�mnaren eller n�gon till honom eller henne n�rst�ende som avses i 36 kap. 3 � r�tteg�ngsbalken har beg�tt en brottslig g�rning. I Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd f�r fysiska personer med avseende p� behandling av personuppgifter och om det fria fl�det av s�dana uppgifter och om upph�vande av direktiv 95/46/EG (allm�n dataskyddsf�rordning) finns best�mmelser som begr�nsar hur mottagna personuppgifter f�r behandlas. Handl�ggningen av fr�gor om informationsf�rel�ggande 3 � Om ett yrkande om informationsf�rel�ggande riktar sig mot den som �r s�kandens motpart i ett m�l om intr�ng, ska de best�mmelser om r�tteg�ng som g�ller f�r det m�let till�mpas. Ett beslut om informationsf�rel�ggande f�r �verklagas s�rskilt. Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot n�gon annan �n den som anges i f�rsta stycket, ska lagen (1996:242) om domstols�renden till�mpas. Domstolen f�r best�mma att vardera parten ska svara f�r sina r�tteg�ngskostnader. En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�re- l�ggandet. R�tt till ers�ttning 4 � Den som p� grund av 1 � andra stycket 25 har f�relagts att enligt f�rsta stycket samma paragraf l�mna information, har r�tt till sk�lig ers�tt- ning f�r kostnader och besv�r. Ers�ttningen ska betalas av den som har fram- st�llt yrkandet om informationsf�rel�ggande. Underr�ttelseskyldighet i vissa fall 5 � Den som tillhandah�ller en elektronisk kommunikationstj�nst och som till f�ljd av ett informationsf�rel�ggande har l�mnat ut information som avses i 6 kap. 20 � lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, ska s�nda en skriftlig underr�ttelse om detta till den som uppgifterna g�ller tidi- gast efter en m�nad och senast tre m�nader fr�n det att informationen l�mnades ut. Kostnaden f�r underr�ttelsen ers�tts enligt 4 �. 2018:1653 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS Intr�ngsunders�kning Grundl�ggande best�mmelser 6 � Om det sk�ligen kan antas att n�gon har gjort eller medverkat till ett f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen f�r att bevisning ska kunna s�kras om intr�nget besluta att en unders�kning f�r g�ras hos denne f�r att s�ka efter f�rem�l eller handlingar som kan antas ha betydelse f�r en utredning om intr�nget (intr�ngsunders�kning). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av den som har lidit intr�nget. Om en r�tteg�ng inte �r inledd, ska yrkandet framst�llas skriftligen. F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till intr�ng. 7 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om sk�len f�r �tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse. Handl�ggningen av fr�gor om intr�ngsunders�kning 8 � Innan ett beslut om intr�ngsunders�kning meddelas ska motparten ha f�tt tillf�lle att yttra sig. Domstolen f�r dock omedelbart meddela ett beslut som g�ller till dess att annat har beslutats, om ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r att f�rem�l eller handlingar som har betydelse f�r utredningen om intr�nget skaffas undan, f�rst�rs eller f�rvanskas. I �vrigt ska en fr�ga om intr�ngsunders�kning som uppkommer d� en r�tteg�ng inte �r inledd handl�ggas p� samma s�tt som om fr�gan har upp- kommit under en r�tteg�ng. St�llande av s�kerhet 9 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om s�kanden st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas motparten. Om s�kanden inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller henne fr�n detta. Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om den inte har godk�nts av motparten. Beslut om intr�ngsunders�kning 10 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning ska inneh�lla uppgifter om 1. vilket �ndam�l unders�kningen ska ha, 2. vilka f�rem�l och handlingar som det f�r s�kas efter, och 3. vilka utrymmen som f�r genoms�kas. Om det beh�vs, ska domstolen �ven besluta om andra villkor f�r verk- st�llandet. �verklagande av beslut 11 � I fr�ga om �verklagande av domstolens beslut om intr�ngsunders�k- ning och i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol g�ller vad som f�re- skrivs i r�tteg�ngsbalken om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tte- g�ngsbalken. 2018:1653 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS Verkst�llighet av ett beslut om intr�ngsunders�kning 12 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning g�ller omedelbart. Om ans�kan om verkst�llighet inte har gjorts inom en m�nad fr�n beslutet, upph�r det att g�lla. 13 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning verkst�lls av Kronofogdemyndig- heten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med till�mpning av 1 3 kap., 17 kap. 15 �� och 18 kap. uts�kningsbalken. S�kandens motpart ska underr�ttas om verkst�lligheten endast om beslutet om intr�ngsunder- s�kning har tillkommit efter det att motparten h�rts. Myndigheten har r�tt att ta fotografier och g�ra film- och ljudupptagningar av s�dana f�rem�l som den f�r s�ka efter. Myndigheten har ocks� r�tt att ta kopior av och g�ra utdrag ur s�dana handlingar som den f�r s�ka efter. En intr�ngsunders�kning f�r inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 � r�tteg�ngsbalken. Juridiskt bitr�de och r�tt att n�rvara vid intr�ngsunders�kningen 14 � N�r ett beslut om intr�ngsunders�kning ska verkst�llas, har motparten r�tt att tillkalla ett juridiskt bitr�de. Verkst�lligheten f�r inte p�b�rjas innan bitr�det har inst�llt sig. Detta g�ller dock inte om 1. unders�kningen d�rigenom on�digt f�rdr�js, eller 2. det finns en risk att �ndam�let med �tg�rden annars inte uppn�s. Vid verkst�lligheten f�r Kronofogdemyndigheten vid behov anlita en sak- kunnig som bitr�de. Myndigheten f�r till�ta att s�kanden eller ett ombud f�r s�kanden �r n�rvarande vid unders�kningen f�r att kunna l�mna upplysningar. Om ett s�dant tillst�nd ges, ska myndigheten se till att s�kanden eller ombudet inte i st�rre utstr�ckning �n som kan motiveras av verkst�lligheten f�r k�nnedom om f�rh�llanden som kommer fram. �terg�ng av en �tg�rd vid intr�ngsunders�kning 15 � Om s�kanden inte inom en m�nad fr�n det att verkst�lligheten avslutats v�cker talan eller p� n�got annat s�tt inleder ett f�rfarande om saken, ska en �tg�rd som vidtagits vid verkst�lligheten av intr�ngsunder- s�kningen omedelbart g� �ter, i den utstr�ckning det �r m�jligt. Detsamma g�ller om ett beslut om intr�ngsunders�kning upph�vs sedan verkst�llighet genomf�rts. Hantering av material fr�n intr�ngsunders�kningen 16 � Kronofogdemyndigheten ska f�rteckna fotografier och film- och ljudupptagningar av f�rem�l samt kopior av och utdrag ur handlingar fr�n intr�ngsunders�kningen. Materialet ska h�llas tillg�ngligt f�r s�kanden och motparten. 7 kap. �vriga best�mmelser Beh�rig domstol 1 � Patent- och marknadsdomstolen �r r�tt domstol i m�l och �renden enligt denna lag om de inte ska handl�ggas enligt lagen (1974:371) om r�tte- g�ngen i arbetstvister. Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om inskr�nkning av domstols beh�righet i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska inte 2018:1653 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS till�mpas i fr�ga om ett yrkande om informationsf�rel�ggande eller intr�ngsunders�kning. Underr�ttelse om dom 2 � Domstolen ska underr�tta registreringsmyndigheten om en dom som g�ller 1. h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn, eller 2. intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn. Domstolen ska �ven underr�tta registreringsmyndigheten om en dom i ett m�l d�r det f�rts en fastst�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn. Inv�ndning om ogiltighet 3 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och den som talan f�rs mot g�r g�llande att registreringen �r ogiltig, f�r fr�gan om ogiltighet pr�vas endast sedan en talan om h�vning har v�ckts. Domstolen f�r f�rel�gga den som g�r g�llande att registreringen �r ogiltig att inom en viss tid v�cka en s�dan talan. Utan att en talan om h�vning har v�ckts f�r dock fr�gan om ogiltighet pr�vas i ett brottm�l och i ett fall som avses i 4 �. F�rsta stycket ska ocks� till�mpas om det i ett m�l som g�ller fast- st�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn g�rs g�llande att registreringen �r ogiltig. S�rskilda f�ruts�ttningar f�r att bifalla en talan som avser intr�ng 4 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och det vid tidpunkten f�r talans v�ckande hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av f�retagsnamnet blev slutligt avgjord g�ller f�ljande. Talan f�r bifallas endast om f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re talans v�ckande, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 kap. 3 � f�r den verksamhet som ligger till grund f�r talan. Om en talan enligt f�rsta stycket avser intr�ng genom anv�ndning av ett yngre registrerat f�retagsnamn och det vid ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retags- namnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet. Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som anges i f�rsta och andra styckena, f�r talan �nd� bifallas om det finns giltiga sk�l till att det inte har anv�nts i den utstr�ckningen. F�rstatredje styckena ska ocks� till�mpas n�r det f�rs en fastst�llelse- talan om att ett visst f�rfarande utg�r intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn. Hinder mot att d�ma till ansvar m.m. 5 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 3 kap. 1 � f�rsta stycket, f�r domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 � eller besluta om ers�ttning eller annan �tg�rd enligt 5 eller 6 kap. Om en registrering har h�vts med st�d av 3 kap. 1 � andra stycket eller 3 �, f�r domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 �. Behandling av personuppgifter 6 � Ut�ver det som anges i 3 kap. 8 och 9 �� lagen (2018:218) med kompletterande best�mmelser till EU:s dataskyddsf�rordning f�r person- uppgifter om lag�vertr�delser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 � 2018:1653 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS behandlas om detta �r n�dv�ndigt f�r att ett r�ttsligt anspr�k ska kunna fastst�llas, g�ras g�llande eller f�rsvaras. Firmateckning 7 � Firmateckning g�rs genom ett tydligt angivande av det fullst�ndiga f�retagsnamnet och underskrift med namn av firmatecknare. Vid firma- teckning f�r en s�dan del av verksamheten som drivs under ett s�rskilt f�retagsnamn, ska �ven f�retagsnamnet f�r hela verksamheten anges. Under likvidation eller konkurs ska firmateckning g�ras med ett till�gg som anger det �ndrade f�rh�llandet. I fr�ga om firmateckning g�ller i �vrigt vad som �r s�rskilt f�reskrivet i andra f�rfattningar. F�retagsnamn som fastst�lls i s�rskild ordning 8 � En myndighet eller en annan inr�ttning eller sammanslutning f�r vilken regeringen har fastst�llt ett f�retagsnamn har ensamr�tt till detta som om f�retagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019. 2. Genom lagen upph�vs firmalagen (1974:156). 3. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande a) f�r �tg�rder som har vidtagits eller r�ttigheter som har f�rv�rvats f�re ikrafttr�dandet, och b) i fr�ga om best�mmelserna om beh�rig domstol och handl�ggning i domstol, f�r m�l och �renden som har inletts i allm�n domstol f�re den 1 september 2016. 4. Den nya lagen till�mpas �ven p� n�ringsk�nnetecken som har inarbetats, firmor som har registrerats och ans�kningar om registreringar som har gjorts f�re ikrafttr�dandet, om inte annat f�ljer av 3. 5. Nationella och internationella varum�rken som genom registrering har beviljats skydd i Sverige enligt �ldre f�reskrifter ska anses utg�ra s�dana varum�rken som avses i 2 kap. 4 � 1. 6. Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan inr�ttning eller sammanslutning som har f�tt ensamr�tt till sin firma enligt 27 � firmalagen ska fortfarande ha ensamr�tt till firman som om denna hade blivit registrerad som ett f�retagsnamn enligt denna lag. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN HEL�NE FRITZON (Justitiedepartementet) 2018:1653 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om f�retagsnamn

Utf�rdad den 15 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 f�ljande.

1 kap. Grundl�ggande best�mmelser

F�retagsnamn och andra n�ringsk�nnetecken
1 � F�retagsnamn �r den ben�mning under vilken en n�ringsidkare driver
sin verksamhet. Om en del av verksamheten drivs under en s�rskild
ben�mning, utg�r denna ett s�rskilt f�retagsnamn. Det som s�gs om
f�retagsnamn i denna lag g�ller �ven f�r ett s�rskilt f�retagsnamn.

Annat k�nnetecken som en n�ringsidkare anv�nder f�r sin verksamhet vid

sidan av ett f�retagsnamn kallas sekund�rt k�nnetecken.

Den gemensamma ben�mningen f�r f�retagsnamn och sekund�ra

k�nnetecken �r n�ringsk�nnetecken.

F�rv�rv av ensamr�tt
Ensamr�tt genom registrering eller inarbetning
2 � En n�ringsidkare f�rv�rvar ensamr�tt till ett f�retagsnamn genom regi-
strering eller inarbetning. Ensamr�tt till ett sekund�rt k�nnetecken f�rv�rvas
genom inarbetning.

Ett f�retagsnamn registreras enligt best�mmelserna i denna lag och vad

som f�reskrivs i annan f�rfattning om registrering av visst slags f�retags-
namn. Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn g�ller inom det omr�de
som registreringen omfattar.

Ett n�ringsk�nnetecken ska anses inarbetat om det h�r i landet inom en

betydande del av den krets till vilken det riktar sig (oms�ttningskretsen) �r
k�nt som beteckning f�r den verksamhet som bedrivs under k�nnetecknet.
Om n�ringsk�nnetecknet �r inarbetat endast inom en del av landet, g�ller
ensamr�tten endast inom det omr�det.

Ensamr�tt till varuk�nnetecken och personnamn som n�ringsk�nnetecken
3 � Den som innehar ett varum�rke eller ett annat varuk�nnetecken har
ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken. Om varuk�nnetecknet
�r skyddat endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det
omr�det.

1 Prop. 2017/18:267, bet. 2018/19:NU5, rskr. 2018/19:14.

2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om s�kerst�llande

av skyddet f�r immateriella r�ttigheter, i den ursprungliga lydelsen.

SFS

2018:1653

Publicerad
den

20 november 2018

SFS

Den som anv�nder sitt personnamn som n�ringsk�nnetecken har

ensamr�tt till k�nnetecknet som n�ringsk�nnetecken, om namnet har
s�rskiljningsf�rm�ga f�r den verksamhet som det anv�nds f�r. Om namnet
anv�nds endast inom en del av landet, g�ller ensamr�tten endast inom det
omr�det.

Ensamr�ttens inneb�rd
4 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken enligt 2 och 3 �� inneb�r att
ingen annan �n innehavaren, utan dennes tillst�nd, i n�ringsverksamhet f�r
anv�nda ett tecken som �r

1. identiskt med n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verksamhet av

samma slag,

2. identiskt med eller liknar n�ringsk�nnetecknet och anv�nds f�r verk-

samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling,
inbegripet risken f�r att anv�ndningen av tecknet leder till uppfattningen att
det finns ett samband mellan den som anv�nder tecknet och innehavaren av
n�ringsk�nnetecknet, eller

3. identiskt med eller liknar ett n�ringsk�nnetecken som h�r i landet �r

k�nt inom en betydande del av oms�ttningskretsen, om anv�ndningen utan
sk�lig anledning drar otillb�rlig f�rdel av eller �r till skada f�r n�rings-
k�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende, oavsett om anv�nd-
ningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat slag.

Ensamr�tten till ett registrerat f�retagsnamn hindrar inte att n�gon annan

i n�ringsverksamhet anv�nder ett tecken som avses i f�rsta stycket inom det
omr�de d�r f�retagsnamnet �r skyddat, om det visas att innehavaren av
f�retagsnamnet inte kan lida skada av detta.

Begr�nsning av ensamr�tten
5 � Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken ger inte n�got sj�lvst�ndigt
skydd f�r en del av k�nnetecknet som saknar s�rskiljningsf�rm�ga.

Ensamr�tten till ett n�ringsk�nnetecken hindrar inte att n�gon annan, n�r

det sker i enlighet med god aff�rssed, i n�ringsverksamhet anv�nder

1. sitt personnamn eller sin adress,
2. uppgifter om verksamhetens art eller uppgifter om en i verksamheten

utbjuden varas eller tj�nsts art, kvalitet, kvantitet, avsedda anv�ndning,
v�rde, geografiska ursprung eller andra egenskaper eller tidpunkten f�r n�r
varan �r framst�lld eller tj�nsten �r utf�rd, eller

3. ett allm�nt anv�nt ortsnamn.

Kolliderande r�ttigheter
6 � G�r flera anspr�k p� ensamr�tt till n�ringsk�nnetecken som �r
identiska eller liknar varandra p� det s�tt som anges i 4 �, ska den ha
f�retr�de som har tidigaste grund f�r sitt anspr�k, om inte n�got annat f�ljer
av 7 �.

7 � R�tten till ett inarbetat n�ringsk�nnetecken ska g�lla vid sidan av en
�ldre r�tt till ett n�ringsk�nnetecken som �r identiskt eller likartat p� det s�tt
som anges i 4 �, om innehavaren av den �ldre r�tten inte inom rimlig tid har
vidtagit �tg�rder f�r att hindra anv�ndningen av det yngre k�nnetecknet. I
dessa fall hindrar inte r�tten till det yngre n�ringsk�nnetecknet anv�nd-
ningen av det �ldre.

P� yrkande av n�gon av parterna f�r en domstol i de fall som avses i f�rsta

stycket om det �r sk�ligt besluta att ett av k�nnetecknen, eller b�da, endast

2018:1653

SFS

f�r anv�ndas p� ett s�rskilt s�tt, s�som i ett visst utf�rande eller med till�gg
av ortsangivelse eller innehavarens namn.

2 kap. Registrering av f�retagsnamn
Allm�nna registreringsvillkor
1 � Ett f�retagsnamn f�r registreras endast om det kan s�rskilja inne-
havarens verksamhet fr�n andras.

Vid bed�mningen av om ett f�retagsnamn har s�rskiljningsf�rm�ga ska

h�nsyn tas till den tid och omfattning som f�retagsnamnet har anv�nts. Om
f�retagsnamnet best�r enbart av en allm�n ben�mning p� verksamhetens art
eller p� en i verksamheten utbjuden vara eller tj�nst eller om f�retagsnamnet
utg�rs enbart av ett allm�nt anv�nt ortsnamn eller liknande, ska f�retags-
namnet i och f�r sig inte anses ha s�rskiljningsf�rm�ga. Om en s�dan
beteckning som aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller
f�rkortning av en s�dan beteckning ing�r i f�retagsnamnet, ska det vid
bed�mningen bortses fr�n denna beteckning.

Hinder mot registrering p� grund av h�nsyn till allm�nna intressen
2 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet

1. strider mot lag eller annan f�rfattning eller mot goda seder eller allm�n

ordning,

2. utan tillst�nd inneh�ller en s�dan statlig eller internationell beteckning

som enligt lag eller annan f�rfattning inte f�r anv�ndas obeh�rigen som
f�retagsnamn, eller n�got som l�tt kan f�rv�xlas med en s�dan beteckning,

3. utan tillst�nd inneh�ller ett s�dant k�nnetecken som enligt lagen

(2014:812) om skydd f�r k�nnetecken i den internationella humanit�ra r�tten
inte f�r anv�ndas obeh�rigen som f�retagsnamn, eller n�got som kan f�r-
v�xlas med ett s�dant k�nnetecken,

4. inneh�ller eller i v�sentliga delar �terger en �ldre v�xtsortben�mning

som avser en v�xtsort av samma eller n�rst�ende v�xtart, i den utstr�ckning
v�xtsorten �r skyddad enligt v�xtf�r�dlarr�ttslagen (1997:306) eller unions-
r�tten, eller

5. i annat fall �r �gnat att vilseleda allm�nheten.

Hinder mot registrering p� grund av andra r�ttigheter
3 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om f�retagsnamnet

1. �r identiskt med ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verksamhet av samma

slag,

2. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken f�r verk-

samhet av samma eller liknande slag, om det finns en risk f�r f�rv�xling,
inbegripet risken f�r att anv�ndningen av f�retagsnamnet leder till upp-
fattningen att det finns ett samband mellan den som anv�nder f�retags-
namnet och innehavaren av n�ringsk�nnetecknet,

3. �r identiskt med eller liknar ett �ldre n�ringsk�nnetecken som �r k�nt

inom en betydande del av oms�ttningskretsen, och anv�ndningen av
f�retagsnamnet utan sk�lig anledning skulle dra otillb�rlig f�rdel av eller
vara till skada f�r n�ringsk�nnetecknets s�rskiljningsf�rm�ga eller anseende,
oavsett om anv�ndningen avser verksamhet av samma, liknande eller annat
slag, eller

4. kan f�rv�xlas med ett k�nnetecken som anv�ndes h�r i landet eller i

utlandet av n�gon annan vid tidpunkten f�r ans�kan och som fortfarande
anv�nds, om s�kanden var i ond tro vid tidpunkten f�r ans�kan.

2018:1653

SFS

4 � De hinder f�r registrering av ett f�retagsnamn som anges i 3 � 13
g�ller p� motsvarande s�tt i fr�ga om

1. ett varum�rke som �r registrerat enligt 2 kap. varum�rkeslagen

(2010:1877) eller en internationell varum�rkesregistrering som g�ller i
Sverige,

2. ett varum�rke som �r registrerat enligt Europaparlamentets och r�dets

f�rordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varum�rken eller en
internationell varum�rkesregistrering som g�ller i Europeiska unionen, och

3. ett inarbetat varuk�nnetecken.

5 � Om det f�retagsnamn som en ans�kan om registrering avser ska g�lla
i hela landet och det finns en �ldre r�ttighet som utg�rs av ett inarbetat
n�ringsk�nnetecken eller av ett s�dant personnamn eller inarbetat varu-
k�nnetecken som �r skyddat enligt 1 kap. 3 �, finns det hinder mot
registrering enligt 3 och 4 �� endast om skyddet f�r den �ldre r�ttigheten
g�ller inom en v�sentlig del av landet.

6 � Ett f�retagsnamn f�r inte registreras om det inneh�ller eller best�r av

1. n�got som �r �gnat att uppfattas som n�gon annans efternamn som har

s�rskilt skydd eller n�gon annans allm�nt k�nda konstn�rsnamn eller ett
likartat namn, om anv�ndningen av f�retagsnamnet skulle medf�ra en
nackdel f�r b�raren av namnet och om namnet uppenbarligen inte syftar p�
n�gon sedan l�nge avliden,

2. n�got som kr�nker n�gon annans upphovsr�tt till ett litter�rt eller

konstn�rligt verk, eller

3. n�got som �r �gnat att uppfattas som ben�mning p� en stiftelse, ideell

f�rening eller liknande sammanslutning.

7 � Best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� utg�r inte hinder mot registrering, om
den som innehar den �ldre r�ttigheten medger registreringen.

Registrering p� flera spr�k
8 � Ett f�retagsnamn f�r registreras p� tv� eller flera spr�k, under f�ruts�tt-
ning att spr�kversionerna st�mmer �verens till sitt inneh�ll. Det som s�gs
om f�retagsnamn i denna lag ska g�lla f�r var och en av spr�kversionerna.

Registreringens giltighet
9 � Registreringen g�ller fr�n den dag d� ans�kan om registrering kom in
till registreringsmyndigheten.

3 kap. H�vning av registrering
Grunder f�r h�vning
Allm�nna grunder
1 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om

1. f�retagsnamnet har registrerats i strid mot denna lag eller mot annan

f�rfattning,

2. registreringen fortfarande strider mot lagen,
3. r�tten till f�retagsnamnet �nd� inte f�r best� enligt 1 kap. 7 �, och
4. annat inte f�ljer av 2 � i detta kapitel.
En registrering f�r vidare h�vas om
1. innehavaren har upph�rt att vara n�ringsidkare,
2. f�retagsnamnet har f�rlorat sin s�rskiljningsf�rm�ga,

2018:1653

SFS

3. f�retagsnamnet har kommit att strida mot lag eller annan f�rfattning

eller mot goda seder eller allm�n ordning, eller

4. f�retagsnamnet har blivit vilseledande.
Vid en pr�vning av om en registrering ska h�vas p� grund av bristande

s�rskiljningsf�rm�ga ska endast s�dan s�rskiljningsf�rm�ga beaktas som
f�retagsnamnet har f�rv�rvat genom anv�ndning f�re ans�kan om h�vning.

2 � Om ett yrkande om h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn
grundas p� att ett �ldre registrerat f�retagsnamn enligt 2 kap. 3 � utg�r
hinder och det vid tidpunkten f�r ans�kan om h�vning hade g�tt mer �n fem
�r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt
avgjord g�ller f�ljande. Registreringen av det yngre f�retagsnamnet f�r
h�vas endast om det �ldre f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re
ans�kan om h�vning, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 � f�r
den verksamhet som ligger till grund f�r yrkandet.

Om det vid ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet hade

g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering av det �ldre f�retagsnamnet
blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retagsnamnet dessutom ha tagits i
verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re ans�kan om registrering av det
yngre f�retagsnamnet.

Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som

anges i f�rsta och andra styckena, f�r registreringen av det yngre f�retags-
namnet �nd� h�vas om det finns giltiga sk�l till att det �ldre f�retagsnamnet
inte har anv�nts i den utstr�ckningen.

Underl�ten anv�ndning
3 � En registrering av ett f�retagsnamn f�r h�vas om innehavaren inte har
gjort verkligt bruk av f�retagsnamnet i Sverige f�r den verksamhet som det
har registrerats f�r inom fem �r fr�n den dag d� fr�gan om registrering
slutligt har avgjorts eller inom en period av fem �r i f�ljd. Registreringen f�r
dock inte h�vas p� grund av underl�ten anv�ndning om det finns giltiga sk�l
till att f�retagsnamnet inte har anv�nts.

Med s�dan anv�ndning som avses i f�rsta stycket likst�lls att f�retags-

namnet anv�nds

1. i en annan form �n den registrerade, om avvikelsen avser endast detaljer

som inte f�r�ndrar f�retagsnamnets s�rskiljningsf�rm�ga, och

2. av n�gon annan med innehavarens samtycke.
Registreringen f�r inte h�vas om f�retagsnamnet har anv�nts under tiden

mellan utg�ngen av fem�rsperioden och ingivandet av ans�kan om h�vning
av registreringen. Anv�ndning som p�b�rjas eller �terupptas efter fem�rs-
periodens utg�ng och inom tre m�nader f�re ingivandet av ans�kan om
h�vning ska dock l�mnas utan avseende, om f�rberedelserna f�r att p�b�rja
eller �teruppta anv�ndningen vidtogs efter det att innehavaren f�tt k�nnedom
om att en ans�kan om h�vning kunde komma att g�ras.

Tillv�gag�ngss�tt
4 � Den som vill inleda ett f�rfarande f�r att h�va en registrering kan f�ra
talan vid domstol eller ans�ka om h�vning av registreringen hos ber�rd
registreringsmyndighet enligt 519 �� (administrativ h�vning).

Ett f�rfarande f�r att h�va en registrering med st�d av 1 � andra stycket

eller 3 � eller 2 kap. 1 eller 2 � f�r ocks� inledas av en myndighet.
Regeringen kan med st�d av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela f�reskrift-
er om vilken myndighet som f�r g�ra detta.

2018:1653

SFS

Administrativ h�vning
Ans�kans inneh�ll
5 � En ans�kan om administrativ h�vning ska inneh�lla

1. uppgifter om parterna i den utstr�ckning som anges i 33 kap. 1 �

r�tteg�ngsbalken,

2. ett yrkande om h�vning och uppgift om den registrering som yrkandet

avser, och

3. en redog�relse f�r de omst�ndigheter som �beropas till grund f�r

yrkandet om h�vning.

S�kanden ska betala f�reskriven ans�kningsavgift.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad ans�kan
i �vrigt ska inneh�lla.

Brister i ans�kan
6 � Om ans�kan �r s� bristf�llig att den inte kan l�ggas till grund f�r hand-
l�ggning av �rendet, ska registreringsmyndigheten f�rel�gga s�kanden att
avhj�lpa bristerna inom en viss tid. Detsamma g�ller om s�kanden inte har
betalat ans�kningsavgiften.

Om s�kanden inte f�ljer f�rel�ggandet, ska ans�kan avvisas. S�kanden

ska upplysas om detta i f�rel�ggandet.

Ans�kan ska ocks� avvisas om den avser n�gon annan �tg�rd �n h�vning

av en registrering eller om det finns n�got annat hinder mot att den tas upp
till pr�vning.

Avskrivning vid �terkallelse
7 � Om s�kanden �terkallar ans�kan, ska �rendet skrivas av.

Ogrundad ans�kan
8 � Om det kan antas att ans�kan �r ogrundad, ska ans�kan behandlas som
om innehavaren har bestridit den. I s� fall ska 12 � till�mpas.

F�rel�ggande f�r innehavaren att yttra sig
9 � Tar registreringsmyndigheten upp ans�kan till pr�vning, ska myndig-
heten f�rel�gga innehavaren av registreringen att yttra sig inom en viss tid
fr�n det att ans�kan delgavs innehavaren.

I f�rel�ggandet ska innehavaren uppmanas att
1. ange om ans�kan medges eller bestrids och, om ans�kan bestrids,

sk�len f�r bestridandet, och

2. l�mna de uppgifter om sig sj�lv som avses i 33 kap. 1 � f�rstatredje

styckena r�tteg�ngsbalken, i den utstr�ckning uppgifterna i ans�kan �r
ofullst�ndiga eller felaktiga.

I f�rel�ggandet ska det upplysas om att �rendet kan komma att avg�ras

�ven om innehavaren inte svarar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer kan med st�d

av 8 kap. 7 � regeringsformen meddela n�rmare f�reskrifter om vad f�re-
l�ggandet i �vrigt ska inneh�lla.

Delgivning av f�rel�ggandet
10 � F�rel�ggandet enligt 9 � ska delges innehavaren. Delgivningen ska
ske p� det s�tt som enligt r�tteg�ngsbalken g�ller f�r delgivning av st�mning
i tvistem�l.

2018:1653

SFS

En kopia av ans�kningshandlingarna ska fogas till f�rel�ggandet n�r

handlingarna inneh�ller n�got ut�ver vad som framg�r av f�rel�ggandet.

Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs-

balken till�mpas.

11 � Har registreringsmyndigheten inte kunnat delge f�rel�ggandet, ska
myndigheten pr�va om f�rs�ken till delgivning ska forts�tta eller om
s�kanden ska erbjudas att sj�lv se till att delgivning sker. H�nsyn ska tas till
det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned p� delgivningen,
f�ruts�ttningarna f�r att fortsatta f�rs�k ska lyckas samt omst�ndigheterna i
�vrigt. Om s�kanden inte antar erbjudandet, ska ans�kan avvisas.

Om s�kanden ska se till att delgivning sker, ska 32 kap. 2 � r�tteg�ngs-

balken till�mpas.

�verl�mnande till domstol
12 � Om innehavaren i r�tt tid bestrider ans�kan, ska registreringsmyndig-
heten underr�tta s�kanden om detta. Vill s�kanden vidh�lla sitt yrkande, kan
han eller hon beg�ra att �rendet ska �verl�mnas till domstol.

En beg�ran om �verl�mnande ska ha kommit in till registreringsmyn-

digheten inom en m�nad fr�n den dag d� underr�ttelsen om bestridandet
s�ndes till s�kanden. I sin beg�ran ska s�kanden ange de omst�ndigheter och
de bevis som �beropas och vad som ska styrkas med varje bevis. S�kanden
ska samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som �beropas.

Om s�kanden har beg�rt �verl�mnande i r�tt tid, ska registrerings-

myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. Om s�kanden inte har beg�rt
�verl�mnande i r�tt tid, ska �rendet skrivas av.

13 � En underr�ttelse om att innehavaren har bestridit ans�kan enligt 12 �
f�rsta stycket ska inneh�lla en upplysning om

1. att s�kanden kan beg�ra �verl�mnande till domstol,
2. inom vilken tid en s�dan beg�ran ska ges in,
3. vad en s�dan beg�ran ska inneh�lla, och
4. det som i �vrigt anges i 12 �.

H�vning av registreringen
14 � Har innehavaren inte bestridit ans�kan i r�tt tid, ska registrerings-
myndigheten h�va registreringen i enlighet med ans�kan.

�tervinning
15 � Innehavaren av en registrering som h�vts enligt 14 � f�r ans�ka om
�tervinning. En s�dan ans�kan ska ha kommit in till registrerings-
myndigheten inom en m�nad fr�n dagen f�r beslutet.

Om innehavaren har ans�kt om �tervinning i r�tt tid, ska registrerings-

myndigheten �verl�mna �rendet till domstolen. I annat fall ska myndigheten
avvisa ans�kan.

Underr�ttelser
16 � En underr�ttelse om h�vning ska s�ndas till s�kanden och inne-
havaren.

Om en ans�kan om h�vning avvisas, ska registreringsmyndigheten under-

r�tta s�kanden om detta. Om en ans�kan om �tervinning avvisas, ska
myndigheten underr�tta innehavaren om detta. Meddelar myndigheten n�got

2018:1653

SFS

annat beslut som inneb�r att �rendet avg�rs, ska b�de s�kanden och
innehavaren underr�ttas om beslutet, om det inte �r uppenbart on�digt.

R�ttskraft
17 � Sedan tiden f�r ans�kan om �tervinning l�pt ut, har ett beslut om
h�vning enligt 14 � r�ttskraft i enlighet med vad som g�ller f�r en dom i ett
tvistem�l som har f�tt laga kraft.

Den fortsatta handl�ggningen i domstolen
18 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska talan anses v�ckt
n�r ans�kan om administrativ h�vning kom in till registreringsmyndigheten.
De handlingar som s�kanden har gett in ska anses som en st�mningsans�kan.
St�mning ska anses utf�rdad n�r domstolen beslutar om m�lets handl�gg-
ning.

19 � Om ett �rende har �verl�mnats till domstolen, ska k�randen betala
f�reskriven till�ggsavgift. I ett s�dant fall ska det som anges i 42 kap. 3 och
4 �� r�tteg�ngsbalken om ans�kningsavgift g�lla till�ggsavgiften.

Om ett m�l d�r registreringsmyndigheten har beslutat om h�vning avvisas

av domstolen p� grund av att till�ggsavgiften inte har betalats, ska domstolen
samtidigt undanr�ja myndighetens beslut.

�verklagande
20 � Ett beslut enligt 14 � om administrativ h�vning av en registrering av
ett f�retagsnamn f�r inte �verklagas. Detsamma g�ller ett beslut om �ver-
l�mnande till domstol eller avskrivning enligt 12 � tredje stycket. Andra
beslut i �renden om administrativ h�vning f�r �verklagas till Patent- och
marknadsdomstolen inom tre veckor fr�n dagen f�r beslutet. Beslut under
handl�ggningen av ett s�dant �rende f�r inte �verklagas s�rskilt.

Bemyndigande
21 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om avgifter i �renden om
administrativ h�vning av en registrering enligt denna lag.

Avregistrering efter h�vning
22 � Om registreringen av ett f�retagsnamn har h�vts av registrerings-
myndigheten enligt 14 � eller av domstolen, ska registreringsmyndigheten
avregistrera f�retagsnamnet n�r avg�randet har f�tt laga kraft. Beslutet om
avregistrering ska kung�ras.

I samband med att en registrering av ett f�retagsnamn h�vs, f�r

registreringsmyndigheten eller domstolen besluta att f�retagsnamnet ska f�
st� kvar i registret under en viss tid, om det sk�ligen beh�vs f�r att
innehavaren ska kunna anta ett nytt f�retagsnamn och ans�ka om dess
registrering.

Verkan av en h�vning
23 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 1 �
f�rsta stycket, ska registreringen anses aldrig ha haft n�gon verkan.

Om en registrering har h�vts med st�d av 1 � andra stycket eller 3 �, ska

registreringen anses ha f�rlorat sin verkan fr�n dagen f�r ans�kan om
h�vning. P� yrkande av en part f�r domstolen eller, vid administrativ
h�vning, registreringsmyndigheten best�mma att registreringen i st�llet ska

2018:1653

SFS

anses ha f�rlorat sin verkan den dag d� det f�rh�llande som utg�r grund f�r
h�vningen uppkom.

4 kap. �verl�telse och f�rbud mot utm�tning
1 � Ett f�retagsnamn f�r �verl�tas endast i samband med en �verl�telse av
den n�ringsverksamhet d�r det anv�nds.

En �verl�telse av n�ringsverksamheten omfattar �ven f�retagsnamnet, om

inte n�got annat har avtalats. Detta g�ller dock inte om f�retagsnamnet
inneh�ller �verl�tarens eller, vid �verl�telse av ett handelsbolags verksam-
het, en bolagsmans efternamn.

Om det i ett d�dsbo ing�r ett f�retagsnamn som inneh�ller den avlidnes

efternamn, f�r en boutredningsman inte �verl�ta f�retagsnamnet utan
samtycke av d�dsbodel�garna.

2 � Ett f�retagsnamn f�r inte utm�tas. F�rs�tts innehavaren i konkurs,
ing�r dock r�tten till f�retagsnamnet i konkursboet, om inte f�retagsnamnet
inneh�ller g�lden�rens eller, vid ett handelsbolags konkurs, en bolagsmans
efternamn. Ett f�retagsnamn som inte ing�r i ett konkursbo f�r likv�l
anv�ndas under den tid verksamheten forts�tter f�r boets r�kning.

5 kap. Straffansvar, vitesf�rbud, skadest�nd m.m.
Straffansvar
1 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet g�r intr�ng i r�tten till
ett n�ringsk�nnetecken (f�retagsnamnsintr�ng) ska d�mas till b�ter eller
f�ngelse i h�gst tv� �r. Den som har �vertr�tt ett vitesf�rbud enligt 3 � f�r
inte d�mas till ansvar f�r intr�ng som omfattas av f�rbudet.

F�r f�rs�k eller f�rberedelse till brott enligt f�rsta stycket d�ms det till

ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

�klagaren f�r v�cka �tal f�r brott endast om m�ls�ganden anger brottet

till �tal och �tal av s�rskilda sk�l �r motiverat fr�n allm�n synpunkt.

F�rverkande
2 � Den egendom som ett brott enligt 1 � g�ller ska f�rklaras f�rverkad,
om det inte �r uppenbart osk�ligt. I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde
f�rklaras f�rverkat. �ven utbyte av s�dant brott ska f�rklaras f�rverkat, om
det inte �r uppenbart osk�ligt. Detsamma g�ller vad n�gon har tagit emot
som ers�ttning f�r kostnader i samband med ett s�dant brott, eller v�rdet av
det mottagna, om mottagandet utg�r brott enligt 1 �.

Egendom som har anv�nts som hj�lpmedel vid brott enligt 1 � f�r

f�rklaras f�rverkad, om det beh�vs f�r att f�rebygga brott eller om det annars
finns s�rskilda sk�l. Detsamma g�ller egendom som varit avsedd att an-
v�ndas som hj�lpmedel vid brott enligt 1 �, om brottet har fullbordats eller om
f�rfarandet har utgjort ett straffbart f�rs�k eller en straffbar f�rberedelse.
I st�llet f�r egendomen f�r dess v�rde f�rklaras f�rverkat.

Vitesf�rbud
3 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen
vid vite f�rbjuda den som g�r eller medverkar till intr�nget att forts�tta med
det.

Domstolen f�r meddela vitesf�rbud f�r tiden till dess att m�let slutligt har

avgjorts eller n�got annat har beslutats, om

2018:1653

SFS

1. k�randen visar sannolika sk�l f�r att det f�rekommer f�retagsnamns-

intr�ng eller medverkan till intr�ng, och

2. det sk�ligen kan befaras att svaranden, genom att forts�tta intr�nget eller

medverkan till det, f�rringar v�rdet av ensamr�tten till n�ringsk�nnetecknet.

Innan ett f�rbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha f�tt

tillf�lle att yttra sig, om inte ett dr�jsm�l skulle medf�ra risk f�r skada.

F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r-

beredelse till intr�ng.

4 � Ett f�rbud enligt 3 � andra stycket f�r meddelas endast om k�randen
st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas svaranden.
Om k�randen inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller
henne fr�n detta.

Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om

vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om
den inte har godk�nts av svaranden.

5 � Om ett f�rbud har meddelats enligt 3 � andra stycket, ska domstolen
n�r m�let avg�rs pr�va om f�rbudet fortfarande ska best�.

I fr�ga om �verklagande av beslut enligt 3 � andra stycket och 4 � och

i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol till�mpas r�tteg�ngsbalkens
best�mmelser om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tteg�ngsbalken.

6 � En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om
f�rbudet.

Skadest�nd
7 � Den som upps�tligen eller av oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng
ska betala sk�lig ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet samt
ers�ttning f�r den ytterligare skada som intr�nget har medf�rt. N�r storleken
p� ers�ttningen f�r ytterligare skada best�ms ska h�nsyn s�rskilt tas till

1. utebliven vinst,
2. vinst som den som har beg�tt intr�nget har gjort,
3. skada p� n�ringsk�nnetecknets anseende,
4. ideell skada, och
5. r�ttighetshavarens intresse av att intr�ng inte beg�s.
Den som utan upps�t eller oaktsamhet g�r f�retagsnamnsintr�ng ska

betala ers�ttning f�r utnyttjandet av n�ringsk�nnetecknet i den utstr�ckning
det �r sk�ligt.

Begr�nsning av straffansvar, skadest�ndsskyldighet och m�jlighet till

f�rverkande
8 � Om ett f�retagsnamnsintr�ng avser ett f�retagsnamn som �r skyddat
enbart p� grund av registrering,

1. ska det inte d�mas till ansvar enligt 1 � f�r det intr�ng som har gjorts

f�re registreringsdagen,

2. f�r f�rverkande enligt 2 � inte avse det intr�ng som har gjorts f�re

registreringsdagen, och

3. ska ers�ttning enligt 7 � betalas f�r det intr�ng som har skett f�re

registreringsdagen endast om intr�nget har gjorts upps�tligen.

2018:1653

SFS

Preskription av r�tten till skadest�nd
9 � R�tten till ers�ttning f�r skada preskriberas om talan inte v�cks inom
fem �r fr�n det att skadan uppkom. R�tten till ers�ttning med anledning av
intr�ng i ett f�retagsnamn som �r skyddat enbart p� grund av registrering
preskriberas dock inte i n�got fall tidigare �n ett �r fr�n registreringsdagen.

�tg�rder med egendom och hj�lpmedel
10 � P� yrkande av den som har lidit f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen,
efter vad som �r sk�ligt, besluta att egendom som det olovligen f�rekommer
n�ringsk�nnetecken p� ska �terkallas fr�n marknaden, �ndras eller f�rst�ras
eller att n�gon annan �tg�rd ska vidtas med den. Detsamma g�ller i fr�ga om
hj�lpmedel som har anv�nts eller varit avsett att anv�ndas vid intr�nget.

S�dan egendom som avses i f�rsta stycket f�r tas i beslag, om det sk�ligen

kan antas att ett brott enligt 1 � har beg�tts. I fr�ga om ett s�dant beslag
till�mpas reglerna om beslag i brottm�l i allm�nhet.

F�rsta och andra styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r-

beredelse till intr�ng.

11 � Ett beslut om �tg�rd enligt 10 � f�rsta stycket f�r inte inneb�ra att den
som har lidit f�retagsnamnsintr�ng ska betala ers�ttning till den som
�tg�rden riktas mot.

�tg�rderna ska bekostas av svaranden om det inte finns s�rskilda sk�l mot

detta.

Ett beslut enligt 10 � ska inte meddelas, om f�rverkande eller n�gon

�tg�rd till f�rebyggande av missbruk ska beslutas enligt 2 � eller enligt
brottsbalken.

Spridning av information om dom
12 � I ett m�l om f�retagsnamnsintr�ng f�r domstolen p� yrkande av
k�randen besluta att den som har gjort eller medverkat till intr�nget ska
bekosta l�mpliga �tg�rder f�r att sprida information om domen i m�let.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till

intr�ng.

6 kap. Informationsf�rel�ggande och intr�ngsunders�kning
Informationsf�rel�ggande
Grundl�ggande best�mmelser
1 � Om en s�kande visar sannolika sk�l f�r att n�gon har gjort ett
f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen vid vite besluta att n�gon eller n�gra
av dem som anges i andra stycket ska ge s�kanden information om ursprung
och distributionsn�t f�r de varor eller tj�nster som intr�nget g�ller
(informationsf�rel�ggande). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande av
den som har lidit intr�nget. Det f�r meddelas bara om informationen kan
antas underl�tta utredningen av ett intr�ng som avser varorna eller tj�nsterna.

Ett informationsf�rel�ggande f�r riktas mot den som
1. har gjort eller medverkat till intr�nget,
2. i kommersiell skala har f�rfogat �ver en vara som intr�nget g�ller,
3. i kommersiell skala har anv�nt en tj�nst som intr�nget g�ller,
4. i kommersiell skala har tillhandah�llit en elektronisk kommunika-

tionstj�nst eller en annan tj�nst som har anv�nts vid intr�nget, eller

2018:1653

SFS

5. har identifierats av n�gon som anges i 24 s�som delaktig i tillverk-

ningen eller distributionen av en vara eller tillhandah�llandet av en tj�nst
som intr�nget g�ller.

Information om varors eller tj�nsters ursprung och distributionsn�t kan

s�rskilt avse

1. namn p� och adress till producenter, distribut�rer, leverant�rer och

andra som har innehaft varorna eller tillhandah�llit tj�nsterna,

2. namn p� och adress till avsedda grossister och detaljister, och
3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits

eller best�llts och om vilket pris som har best�mts f�r varorna eller tj�nst-
erna.

F�rstatredje styckena till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�r-

beredelse till intr�ng.

2 � Ett informationsf�rel�ggande f�r meddelas endast om sk�len f�r
�tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r
f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse.

Skyldigheten att l�mna information enligt 1 � omfattar inte uppgifter vars

yppande skulle r�ja att uppgiftsl�mnaren eller n�gon till honom eller henne
n�rst�ende som avses i 36 kap. 3 � r�tteg�ngsbalken har beg�tt en brottslig
g�rning.

I Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) 2016/679 av den

27 april 2016 om skydd f�r fysiska personer med avseende p� behandling
av personuppgifter och om det fria fl�det av s�dana uppgifter och om
upph�vande av direktiv 95/46/EG (allm�n dataskyddsf�rordning) finns
best�mmelser som begr�nsar hur mottagna personuppgifter f�r behandlas.

Handl�ggningen av fr�gor om informationsf�rel�ggande
3 � Om ett yrkande om informationsf�rel�ggande riktar sig mot den som
�r s�kandens motpart i ett m�l om intr�ng, ska de best�mmelser om r�tteg�ng
som g�ller f�r det m�let till�mpas. Ett beslut om informationsf�rel�ggande
f�r �verklagas s�rskilt.

Om yrkandet om informationsf�rel�ggande riktar sig mot n�gon annan �n

den som anges i f�rsta stycket, ska lagen (1996:242) om domstols�renden
till�mpas. Domstolen f�r best�mma att vardera parten ska svara f�r sina
r�tteg�ngskostnader.

En talan om utd�mande av vite f�rs av den som har ans�kt om f�re-

l�ggandet.

R�tt till ers�ttning
4 � Den som p� grund av 1 � andra stycket 25 har f�relagts att enligt
f�rsta stycket samma paragraf l�mna information, har r�tt till sk�lig ers�tt-
ning f�r kostnader och besv�r. Ers�ttningen ska betalas av den som har fram-
st�llt yrkandet om informationsf�rel�ggande.

Underr�ttelseskyldighet i vissa fall
5 � Den som tillhandah�ller en elektronisk kommunikationstj�nst och som
till f�ljd av ett informationsf�rel�ggande har l�mnat ut information som
avses i 6 kap. 20 � lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, ska
s�nda en skriftlig underr�ttelse om detta till den som uppgifterna g�ller tidi-
gast efter en m�nad och senast tre m�nader fr�n det att informationen
l�mnades ut. Kostnaden f�r underr�ttelsen ers�tts enligt 4 �.

2018:1653

SFS

Intr�ngsunders�kning
Grundl�ggande best�mmelser
6 � Om det sk�ligen kan antas att n�gon har gjort eller medverkat till ett
f�retagsnamnsintr�ng, f�r domstolen f�r att bevisning ska kunna s�kras om
intr�nget besluta att en unders�kning f�r g�ras hos denne f�r att s�ka efter
f�rem�l eller handlingar som kan antas ha betydelse f�r en utredning om
intr�nget (intr�ngsunders�kning). Ett s�dant beslut f�r meddelas p� yrkande
av den som har lidit intr�nget. Om en r�tteg�ng inte �r inledd, ska yrkandet
framst�llas skriftligen.

F�rsta stycket till�mpas ocks� i fr�ga om f�rs�k eller f�rberedelse till

intr�ng.

7 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om sk�len f�r
�tg�rden uppv�ger den ol�genhet eller det men i �vrigt som �tg�rden inneb�r
f�r den som drabbas av den eller f�r n�got annat motst�ende intresse.

Handl�ggningen av fr�gor om intr�ngsunders�kning
8 � Innan ett beslut om intr�ngsunders�kning meddelas ska motparten ha
f�tt tillf�lle att yttra sig. Domstolen f�r dock omedelbart meddela ett beslut
som g�ller till dess att annat har beslutats, om ett dr�jsm�l skulle medf�ra
risk f�r att f�rem�l eller handlingar som har betydelse f�r utredningen om
intr�nget skaffas undan, f�rst�rs eller f�rvanskas.

I �vrigt ska en fr�ga om intr�ngsunders�kning som uppkommer d� en

r�tteg�ng inte �r inledd handl�ggas p� samma s�tt som om fr�gan har upp-
kommit under en r�tteg�ng.

St�llande av s�kerhet
9 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning f�r meddelas endast om s�kanden
st�ller s�kerhet hos domstolen f�r den skada som kan tillfogas motparten.
Om s�kanden inte kan st�lla s�kerhet, f�r domstolen befria honom eller
henne fr�n detta.

Best�mmelserna i 2 kap. 25 � uts�kningsbalken ska till�mpas i fr�ga om

vilken s�kerhet som ska st�llas. S�kerheten ska pr�vas av domstolen, om
den inte har godk�nts av motparten.

Beslut om intr�ngsunders�kning
10 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning ska inneh�lla uppgifter om

1. vilket �ndam�l unders�kningen ska ha,
2. vilka f�rem�l och handlingar som det f�r s�kas efter, och
3. vilka utrymmen som f�r genoms�kas.
Om det beh�vs, ska domstolen �ven besluta om andra villkor f�r verk-

st�llandet.

�verklagande av beslut
11 � I fr�ga om �verklagande av domstolens beslut om intr�ngsunders�k-
ning och i fr�ga om handl�ggningen i h�gre domstol g�ller vad som f�re-
skrivs i r�tteg�ngsbalken om �verklagande av beslut enligt 15 kap. r�tte-
g�ngsbalken.

2018:1653

SFS

Verkst�llighet av ett beslut om intr�ngsunders�kning
12 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning g�ller omedelbart. Om ans�kan
om verkst�llighet inte har gjorts inom en m�nad fr�n beslutet, upph�r det att
g�lla.

13 � Ett beslut om intr�ngsunders�kning verkst�lls av Kronofogdemyndig-
heten enligt de villkor som domstolen har beslutat och med till�mpning av
1 3 kap., 17 kap. 15 �� och 18 kap. uts�kningsbalken. S�kandens motpart
ska underr�ttas om verkst�lligheten endast om beslutet om intr�ngsunder-
s�kning har tillkommit efter det att motparten h�rts. Myndigheten har r�tt
att ta fotografier och g�ra film- och ljudupptagningar av s�dana f�rem�l som
den f�r s�ka efter. Myndigheten har ocks� r�tt att ta kopior av och g�ra
utdrag ur s�dana handlingar som den f�r s�ka efter.

En intr�ngsunders�kning f�r inte omfatta en skriftlig handling som avses

i 27 kap. 2 � r�tteg�ngsbalken.

Juridiskt bitr�de och r�tt att n�rvara vid intr�ngsunders�kningen
14 � N�r ett beslut om intr�ngsunders�kning ska verkst�llas, har motparten
r�tt att tillkalla ett juridiskt bitr�de. Verkst�lligheten f�r inte p�b�rjas innan
bitr�det har inst�llt sig. Detta g�ller dock inte om

1. unders�kningen d�rigenom on�digt f�rdr�js, eller
2. det finns en risk att �ndam�let med �tg�rden annars inte uppn�s.
Vid verkst�lligheten f�r Kronofogdemyndigheten vid behov anlita en sak-

kunnig som bitr�de.

Myndigheten f�r till�ta att s�kanden eller ett ombud f�r s�kanden �r

n�rvarande vid unders�kningen f�r att kunna l�mna upplysningar. Om ett
s�dant tillst�nd ges, ska myndigheten se till att s�kanden eller ombudet inte
i st�rre utstr�ckning �n som kan motiveras av verkst�lligheten f�r k�nnedom
om f�rh�llanden som kommer fram.

�terg�ng av en �tg�rd vid intr�ngsunders�kning
15 � Om s�kanden inte inom en m�nad fr�n det att verkst�lligheten
avslutats v�cker talan eller p� n�got annat s�tt inleder ett f�rfarande om
saken, ska en �tg�rd som vidtagits vid verkst�lligheten av intr�ngsunder-
s�kningen omedelbart g� �ter, i den utstr�ckning det �r m�jligt. Detsamma
g�ller om ett beslut om intr�ngsunders�kning upph�vs sedan verkst�llighet
genomf�rts.

Hantering av material fr�n intr�ngsunders�kningen
16 � Kronofogdemyndigheten ska f�rteckna fotografier och film- och
ljudupptagningar av f�rem�l samt kopior av och utdrag ur handlingar fr�n
intr�ngsunders�kningen. Materialet ska h�llas tillg�ngligt f�r s�kanden och
motparten.

7 kap. �vriga best�mmelser
Beh�rig domstol
1 � Patent- och marknadsdomstolen �r r�tt domstol i m�l och �renden
enligt denna lag om de inte ska handl�ggas enligt lagen (1974:371) om r�tte-
g�ngen i arbetstvister.

Det som s�gs i r�tteg�ngsbalken om inskr�nkning av domstols beh�righet

i fr�ga om tvist som ska tas upp i annan ordning �n inf�r domstol ska inte

2018:1653

SFS

till�mpas i fr�ga om ett yrkande om informationsf�rel�ggande eller
intr�ngsunders�kning.

Underr�ttelse om dom
2 � Domstolen ska underr�tta registreringsmyndigheten om en dom som
g�ller

1. h�vning av en registrering av ett f�retagsnamn, eller
2. intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn.
Domstolen ska �ven underr�tta registreringsmyndigheten om en dom i ett

m�l d�r det f�rts en fastst�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn.

Inv�ndning om ogiltighet
3 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och den
som talan f�rs mot g�r g�llande att registreringen �r ogiltig, f�r fr�gan om
ogiltighet pr�vas endast sedan en talan om h�vning har v�ckts. Domstolen
f�r f�rel�gga den som g�r g�llande att registreringen �r ogiltig att inom en
viss tid v�cka en s�dan talan. Utan att en talan om h�vning har v�ckts f�r
dock fr�gan om ogiltighet pr�vas i ett brottm�l och i ett fall som avses i 4 �.

F�rsta stycket ska ocks� till�mpas om det i ett m�l som g�ller fast-

st�llelsetalan avseende ett registrerat f�retagsnamn g�rs g�llande att
registreringen �r ogiltig.

S�rskilda f�ruts�ttningar f�r att bifalla en talan som avser intr�ng
4 � Om det f�rs en talan om intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn och det
vid tidpunkten f�r talans v�ckande hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om
registrering av f�retagsnamnet blev slutligt avgjord g�ller f�ljande. Talan
f�r bifallas endast om f�retagsnamnet, inom de fem senaste �ren f�re talans
v�ckande, har tagits i verkligt bruk p� det s�tt som avses i 3 kap. 3 � f�r den
verksamhet som ligger till grund f�r talan.

Om en talan enligt f�rsta stycket avser intr�ng genom anv�ndning av ett

yngre registrerat f�retagsnamn och det vid ans�kan om registrering av det
yngre f�retagsnamnet hade g�tt mer �n fem �r sedan fr�gan om registrering
av det �ldre f�retagsnamnet blev slutligt avgjord, ska det �ldre f�retags-
namnet dessutom ha tagits i verkligt bruk inom de fem senaste �ren f�re
ans�kan om registrering av det yngre f�retagsnamnet.

Om det �ldre f�retagsnamnet inte har anv�nts i den utstr�ckning som

anges i f�rsta och andra styckena, f�r talan �nd� bifallas om det finns giltiga
sk�l till att det inte har anv�nts i den utstr�ckningen.

F�rstatredje styckena ska ocks� till�mpas n�r det f�rs en fastst�llelse-

talan om att ett visst f�rfarande utg�r intr�ng i ett registrerat f�retagsnamn.

Hinder mot att d�ma till ansvar m.m.
5 � Om en registrering av ett f�retagsnamn har h�vts med st�d av 3 kap.
1 � f�rsta stycket, f�r domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 � eller
besluta om ers�ttning eller annan �tg�rd enligt 5 eller 6 kap. Om en
registrering har h�vts med st�d av 3 kap. 1 � andra stycket eller 3 �, f�r
domstolen inte d�ma till ansvar enligt 5 kap. 1 �.

Behandling av personuppgifter
6 � Ut�ver det som anges i 3 kap. 8 och 9 �� lagen (2018:218) med
kompletterande best�mmelser till EU:s dataskyddsf�rordning f�r person-
uppgifter om lag�vertr�delser som innefattar brott enligt 5 kap. 1 �

2018:1653

SFS

behandlas om detta �r n�dv�ndigt f�r att ett r�ttsligt anspr�k ska kunna
fastst�llas, g�ras g�llande eller f�rsvaras.

Firmateckning
7 � Firmateckning g�rs genom ett tydligt angivande av det fullst�ndiga
f�retagsnamnet och underskrift med namn av firmatecknare. Vid firma-
teckning f�r en s�dan del av verksamheten som drivs under ett s�rskilt
f�retagsnamn, ska �ven f�retagsnamnet f�r hela verksamheten anges.

Under likvidation eller konkurs ska firmateckning g�ras med ett till�gg

som anger det �ndrade f�rh�llandet.

I fr�ga om firmateckning g�ller i �vrigt vad som �r s�rskilt f�reskrivet i

andra f�rfattningar.

F�retagsnamn som fastst�lls i s�rskild ordning
8 � En myndighet eller en annan inr�ttning eller sammanslutning f�r
vilken regeringen har fastst�llt ett f�retagsnamn har ensamr�tt till detta som
om f�retagsnamnet hade blivit registrerat enligt denna lag.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2019.
2. Genom lagen upph�vs firmalagen (1974:156).
3. Den upph�vda lagen g�ller dock fortfarande
a) f�r �tg�rder som har vidtagits eller r�ttigheter som har f�rv�rvats f�re

ikrafttr�dandet, och

b) i fr�ga om best�mmelserna om beh�rig domstol och handl�ggning i

domstol, f�r m�l och �renden som har inletts i allm�n domstol f�re den
1 september 2016.

4. Den nya lagen till�mpas �ven p� n�ringsk�nnetecken som har

inarbetats, firmor som har registrerats och ans�kningar om registreringar
som har gjorts f�re ikrafttr�dandet, om inte annat f�ljer av 3.

5. Nationella och internationella varum�rken som genom registrering har

beviljats skydd i Sverige enligt �ldre f�reskrifter ska anses utg�ra s�dana
varum�rken som avses i 2 kap. 4 � 1.

6. Sveriges riksbank och Svenska Skeppshypotekskassan samt annan

inr�ttning eller sammanslutning som har f�tt ensamr�tt till sin firma enligt
27 � firmalagen ska fortfarande ha ensamr�tt till firman som om denna hade
blivit registrerad som ett f�retagsnamn enligt denna lag.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

HEL�NE FRITZON

(Justitiedepartementet)

2018:1653

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2018:1653 Lag om företagsnamn

Om Lagboken.se