SFS 2018:1913 Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden

Utfärdad den 22 november 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden2

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 6, 11–13, 18, 19, 21, 23, 26–28 och 30 §§,

4 kap. 2 §, 5 kap. 3–7 §§, 6 kap. 2 §, och 7 kap. 1, 3–5, 8 och 9 §§, 8 kap.
2 §, 9 kap. 2–4 och 6 §§, 10 kap. 1 § och 11 kap. 1 § och rubrikerna närmast
före 3 kap. 11 § och 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Om utgivare av program m.m.”.

1 kap.
1 § I denna lag finns bestämmelser om

1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
2. utgivare av program m.m. (3 kap.),
3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),
4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),
5. åtal och tvångsmedel (6 kap.),
6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),
7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål

(8 kap.),

8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och
9. överläggning och dom m.m. (10 kap.).
I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.

2 §3 De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryck-
ning av skrifter ska tillämpas även på andra skrifter som faller under tryck-
frihetsförordningen.

Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma som i

yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses detsamma som i radio- och
tv-lagen (2010:696).

1 Prop. 2017/18:260, bet. 2018/19:KU3, rskr. 2018/19:17.

2 Lagen omtryckt 2002:911.

3 Senaste lydelse 2015:663.

SFS 2018:

1913

Publicerad
den

30 november 2018

2

SFS 2018:

3 kap.

6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort ska hans eller
hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska varje sändning av ett pro-
gram i närradio avslutas med en uppgift om vilken sammanslutning som har
sänt programmet.

Andra trådlösa sändningar av program

11 §4 Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om

1. program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår från

Sverige, och

2. andra program än radiotidningar som får sändas utan tillstånd enligt

radio- och tv-lagen (2010:696).

Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av andra än

svenska programföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. I fråga
om sådana program tillämpas inte några andra föreskrifter i yttrande-
frihetsgrundlagen än 1 kap. 10–13 §§.

12 §5 Om ett programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller
11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att sända program
också bedriver verksamhet för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller
text genom tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.

13 §6 Den som utser en utgivare av andra program i trådsändningar än som
avses i 12 § ska anmäla vem som har utsetts till Myndigheten för press, radio
och tv.

Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans eller

hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart utses. Denne ska
anmälas så som föreskrivs i första stycket.

18 §7 Bestämmelserna i 12–15 §§ tillämpas också när information till-
handahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i
den paragrafens första stycke 1 a–c. Den som bedriver sådan verksamhet ska
till Myndigheten för press, radio och tv anmäla vilket namn databasen har.
I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c
yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn
eller motsvarande uppgift. När ett sådant programföretag som har tillstånd
enligt 4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696)
att sända program också tillhandahåller allmänheten information ur en data-
bas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i stället för det som
anges i 1 § första stycket gälla

– att utgivare ska utses för verksamheten, och
– att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall ställ-

företrädare, ska antecknas i register hos programföretaget.

4 Senaste lydelse 2010:737.

5 Senaste lydelse 2010:737.

6 Senaste lydelse 2015:811.

7 Senaste lydelse 2015:811.

2018:1913

3

SFS 2018:

19 §8 Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas
av Myndigheten för press, radio och tv på ansökan av den som bedriver
verksamheten.

En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som bedriver

verksamheten, från vilken ort informationen tillhandahålls och vem som
utsetts till utgivare samt, i förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren.
I fråga om sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–
c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens domännamn
eller motsvarande uppgift.

Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av verksamheten. Av

beskrivningen ska det framgå hur information tillhandahålls allmänheten.
Beskrivningen ska ha sådan omfattning att det framgår om verksamheten
uppfyller förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.

Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de behörighets-

villkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att utgivaren har åtagit sig
uppdraget.

21 §9 I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla enligt 1 kap. 6 §
första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska Myndigheten för press, radio
och tv till den som bedriver verksamheten sända en påminnelse om att
bevisets giltighetstid är begränsad till tio år och att beviset upphör att gälla,
om en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten
före tioårsperiodens utgång.

Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att gälla vid tioårs-

periodens utgång meddelas av Myndigheten för press, radio och tv.

En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap. 6 § andra

stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast ett år före och senast på
dagen för tioårsperiodens utgång. För en ansökan om förnyelse gäller i
övrigt samma bestämmelser som för den första ansökan. Om en ansökan om
förnyelse har gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att beslutet
med anledning av ansökan har fått laga kraft.

23 §10 I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs i
vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett utgivningsbevis inte borde
ha utfärdats på grund av risk för förväxling med namnet på en annan verk-
samhet, får beviset dock återkallas endast om det inom sex månader sedan
beviset utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av denna
risk.

Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av Myndigheten för

press, radio och tv. I ärenden om återkallelse ska den som bedriver verksam-
heten och utgivaren få tillfälle att yttra sig, om det är möjligt.

26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § yttrande-
frihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om verksamhetens namn och utgivare
och vem som har utsett denne. Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör,
ska det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna ska vara
lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till varandra.

8 Senaste lydelse 2015:811.

9 Senaste lydelse 2015:811.

10 Senaste lydelse 2015:811.

2018:1913

4

SFS 2018:

27 §11 Myndigheten för press, radio och tv ska föra ett register över verk-
samheter enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får innehålla
uppgifter om

1. databasens namn,
2. vem som bedriver verksamheten,
3. från vilken ort informationen tillhandahålls,
4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare

för utgivaren,

5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och
6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.

28 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt 1 kap. 4 §

yttrandefrihetsgrundlagen, och

2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 §

yttrandefrihetsgrundlagen.

30 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet
att anteckna eller anmäla utgivare. Detsamma gäller den som bedriver
verksamhet med utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen
och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte anmäler ny utgivare.

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter

mot det som i detta kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om
ställföreträdare eller att anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt
1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den paragrafens
första stycke 1 a–c.

Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i

första och andra styckena.

4 kap.

2 § Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som föreskrivs i 3 kap.
16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen ska fullgöras genom att uppgifterna
tas in i själva den tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast
på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.

5 kap.

Program och tekniska upptagningar

3 §12 Den som sänder program till allmänheten eller tillhandahåller
beställ-tv ska ombesörja att varje program som sänds eller tillhandahålls
spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana program som sänds på det
sätt som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om överföringar
som omfattas av 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen och program som till-
handahålls ur en databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är
det, förutom när det gäller beställ-tv, tillräckligt att det dokumenteras vilken
information som vid varje tidpunkt tillhandahålls.

En inspelning enligt första stycket första meningen ska bevaras i minst

sex månader

1. från sändningen,

11 Senaste lydelse 2015:811.

12 Senaste lydelse 2015:663.

2018:1913

5

SFS 2018:

2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om det är fråga om

ett sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a–c
yttrandefrihetsgrundlagen, eller

3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant tillhandahållande

som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d yttrandefrihetsgrundlagen.

Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändningsverk-

samhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet ska också ombesörja
att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon
annan ska göra detta enligt första stycket.

Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad

vidaresändning av program genom trådnät.

4 § Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk upptagning är
skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att upptagningen blev
offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana tekniska upptagningar som
avses i 1 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.

5 §13 Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, pro-
gram, program i beställ-tv eller teknisk upptagning som har bevarats enligt
1–4 §§ och att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i ett
program. Polismyndigheten ska på begäran bistå Justitiekanslern med att få
tillgång till sådana handlingar. Det som nu har sagts om Justitiekanslern
gäller även allmän åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 § yttrande-
frihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare att vara åklagare i
yttrandefrihetsmål.

6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot
honom eller henne i ett program eller att han eller hon har lidit skada på
grund av ett sådant brott i programmet har rätt att hos den som bedriver
sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet.
Den enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller
en bestyrkt utskrift av det som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta
stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte berörs av
programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan vara målsägande.

Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radio-

tidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift som utgör
den huvudsakliga förlagan.

Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska upptagningar som

innehåller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges
ut här i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses
i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning
och få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvud-
sakliga förlagan.

7 §14 I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare bestämmelser om
skyldighet att tillhandahålla inspelningar av program.

I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser

om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek.

13 Senaste lydelse 2015:663.

14 Senaste lydelse 2010:737.

2018:1913

6

SFS 2018:

6 kap.

2 § I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsför-
ordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen
får en befattningshavare av lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller
en teknisk upptagning i förvar.

7 kap.

1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen är
behöriga att ta upp tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och yttrande-
frihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens
domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är
behörig att ta upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom
vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.

Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller enskilt anspråk

på grund av tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant
mål, får målen tas upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket
är rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt 9 kap.
8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen.

3 §15 Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är den ort

1. varifrån ett program har utgått för sändning,
2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen

har tillhandahållits, eller

3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet

på annat sätt har förövats.

4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentlig-
görande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, ska
talan mot honom eller henne om ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller
23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrund-
lagen tas upp av den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets-
eller yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett
tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är också rätt domstol i fråga om åtal
för brott som avses i 7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 §
yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentlig-
görandet har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryck-
frihets- eller yttrandefrihetsbrottet.

5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har
lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och
därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 § tryck-
frihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska
målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrande-
frihetsmål för den ort där uppgiftslämnaren har hemvist.

Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har hemvist eller

saknar han eller hon hemvist i landet, ska målet prövas av den tingsrätt som
ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller
hon har lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har gripits
eller annars uppehåller sig.

15 Senaste lydelse 2010:1437.

2018:1913

7

SFS 2018:

8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål ska handläggas i
samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som
inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i
frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över-
klagas särskilt. Om rätten har avslagit framställningen, får dock endast
Justitiekanslern överklaga beslutet.

En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av allmän

åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 § yttrandefrihetsgrund-
lagen har överlämnat sina åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten
har avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren överklaga
beslutet.

9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får hand-
läggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihets-
mål.

Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket överlämna sina

åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap.
2 § yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i yttrande-
frihetsmålet.

8 kap.

2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott ska
rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförord-
ningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om
skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket enligt
11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan
riktas mot svaranden.

Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i de frågor som avses i

första stycket.

9 kap.

2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom rättens försorg
skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen ska den tid anges inom
vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också
innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra
stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir utan laga förfall.

3 § Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en suppleant från samma
grupp av juryledamöter inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den
ordning i vilken de har lottats ut till suppleanter.

Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga förfall, ska jury-

ledamoten underrättas om det.

4 § Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska en suppleant
inkallas, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.

Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han eller hon åläggas

att ersätta staten och parterna de kostnader som hans eller hennes för-
summelse orsakat om förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska
ersättningen till ett skäligt belopp.

2018:1913

8

SFS 2018:

6 § Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens tillstånd fram-
ställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.

Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma medlemmar som

före avbrottet.

10 kap.

1 § Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om
den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en jury-
ledamot, ska juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att
inhämta upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens
närvaro överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning.

Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej.

Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.

11 kap.

1 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om ersättning till juryledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Mathias Säfsten

(Justitiedepartementet)

2018:1913