SFS 2018:1942 Förordning om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

1

Svensk författningssamling

Förordning

om polisens behandling av personuppgifter inom

brottsdatalagens område

Utfärdad den 22 november 2018

Regeringen föreskriver följande.

1 § I denna förordning finns kompletterande föreskrifter till lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdata-
lagens område.

Tillgången till personuppgifter
2 § Endast tjänstemän vid den finansunderrättelseenhet vid Polismyndig-
heten som anges i 35 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polis-
myndigheten får ha tillgång till uppgifter i penningtvättsregister som förs med
stöd av 5 kap. 18 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av person-
uppgifter inom brottsdatalagens område.

Endast tjänstemän som fullgör arbetsuppgifter vid den nationella funktion

för internationella uppgifter vid Polismyndigheten som anges i 35 § förord-
ningen med instruktion för Polismyndigheten får ha tillgång till uppgifter i
det internationella registret som förs med stöd av 5 kap. 21 § lagen om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Polismyndigheten ska löpande föra en förteckning över de tjänstemän vid

myndigheten som behandlar uppgifter enligt första och andra styckena.

Sökning
3 § Vid sökning enligt 3 kap. 5 § lagen (2018:1693) om polisens behand-
ling av personuppgifter inom brottsdatalagens område får uppgifter som
visar att den sökta personen tidigare har varit misstänkt för ett visst brott inte
tas fram om en domstol, genom ett avgörande som har fått laga kraft,

1. har ogillat åtalet,
2. meddelat frikännande dom, eller
3. avskrivit målet sedan åtalet lagts ner.

4 § Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ska löpande föra en för-
teckning över de tjänstemän vid respektive myndighet som avses i 3 kap. 6 §
andra stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter
inom brottsdatalagens område.

Utlämnande av personuppgifter
5 § Om en uppgift i en förundersökning kan antas ha betydelse för en kon-
kursutredning, har konkursförvaltaren rätt att ta del av uppgiften.

SFS

2018:1942

Publicerad
den

3 december 2018

2

6 § Personuppgifter som behandlas enligt 2 kap. 1 § lagen (2018:1693) om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område får
lämnas ut till en utländsk myndighet som ansvarar för bekämpning av
penningtvätt eller finansiering av särskilt allvarlig brottslighet, om utläm-
nandet är förenligt med svenska intressen och uppgifterna behövs för att den
utländska myndigheten ska kunna förebygga, förhindra, upptäcka, utreda
eller lagföra brott.

7 § Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får ställa villkor i fråga
om behörighet och säkerhet för att myndigheten ska medge direktåtkomst
enligt 3 kap. 7 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av personupp-
gifter inom brottsdatalagens område.

Direktåtkomst får inte medges innan Polismyndigheten eller Ekobrotts-

myndigheten har försäkrat sig om att den mottagande myndigheten uppfyller
kraven på behörighet och säkerhet.

8 § Säkerhetspolisens, Ekobrottsmyndighetens, Åklagarmyndighetens, Tull-
verkets och Kustbevakningens direktåtkomst till register över dna-profiler
enligt 5 kap. 10 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av personupp-
gifter inom brottsdatalagens område, ska begränsas till uppgifter om huruvida
någon förekommer i sådana register.

9 § Säkerhetspolisens, Ekobrottsmyndighetens, Tullverkets, Kustbevak-
ningens och Skatteverkets direktåtkomst till fingeravtrycks- och signale-
mentsregister enligt 5 kap. 17 § lagen (2018:1693) om polisens behandling
av personuppgifter inom brottsdatalagens område, ska begränsas till upp-
gifter om huruvida någon förekommer i fingeravtrycksregister.

10 § När Polismyndigheten med stöd av 24 c § förordningen (1999:1134)
om belastningsregister överför uppgifter om en dom till den eller de med-
lemsstater inom Europeiska unionen där den dömde är medborgare, ska
tillgängliga uppgifter om fingeravtryck, alias eller pseudonym bifogas.

Om uppgifter som avses i första stycket ändras eller gallras, ska den eller

de stater som tagit emot uppgifterna underrättas om detta.

11 § När Polismyndigheten med stöd av 24 d § förordningen (1999:1134)
om belastningsregister på begäran lämnar ut uppgifter ur registret till en
annan medlemsstat inom Europeiska unionen, ska även tillgängliga upp-
gifter om fingeravtryck, alias eller pseudonym bifogas.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas
Digital arkivering
12 § När uppgifter och handlingar arkiveras digitalt ska de avskiljas så att
de inte kan behandlas för att utföra en uppgift som anges i 2 kap. 1 § lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdata-
lagens område. Åtkomsten till arkiverade uppgifter och handlingar ska
begränsas till särskilt angivna tjänstemän.

Fortsatt behandling av vissa personuppgifter
13 § I 14–19 §§ föreskrivs att vissa kategorier av personuppgifter i brotts-
anmälningar och avslutade förundersökningar får behandlas för ändamål
som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, trots att den

SFS 2018:1942

3

tid som anges i 4 kap. 3 och 4 §§ samma lag har löpt ut. Detsamma gäller
personuppgifter i andra utredningar som handläggs enligt 23 kap. rättegångs-
balken.

När personuppgifter får behandlas enligt 14–19 §§ får dessutom följande

uppgifter behandlas:

1. ärendenummer eller liknande referensuppgifter,
2. brottskoder, och
3. uppgifter om omständigheterna kring brottet.

14 § Uppgifter om den dömde i en förundersökning som har lett till
fällande dom får behandlas trots att den tid som anges i 4 kap. 4 § första
stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är
nödvändig för att finna samband mellan olika brott eller mellan tänkbara
gärningsmän.

Behandlingen ska dock upphöra senast i samband med att uppgifterna om

den dömde tas bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om
belastningsregister.

15 § Uppgifter om en person som har varit misstänkt i en förundersökning
som har lagts ner eller avslutats på annat sätt än genom åtal, får i ett enskilt
fall behandlas om det är nödvändigt för att kunna lagföra personen trots att
den tid som anges i 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut.

Behandlingen ska dock upphöra senast då åtal inte längre får väckas för

brottet eller, i fall som avses i 35 kap. 2 § första stycket brottsbalken, senast
sjuttio år från den dag då brottet begicks.

16 § Uppgifter om personer som har dömts för, eller som har varit miss-
tänkta för, brott där det finns en betydande risk för återfall i samma eller
likartad brottslighet, får behandlas trots att den tid som anges i 4 kap. 3 och
4 §§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är
nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott för vilket det är
föreskrivet fängelse i fyra år eller mer.

I fråga om brott som har lett till fällande dom ska dock behandlingen

upphöra senast i samband med att uppgifterna tas bort ur belastningsregistret
enligt lagen (1998:620) om belastningsregister och i övriga fall senast
femton år efter det att förundersökningen lades ner eller avslutades på annat
sätt.

17 § Om uppgifter om egendom som har varit föremål för brott finns i en
förundersökning eller i en brottsanmälan, får uppgifterna behandlas trots att
den tid som anges i 4 kap. 3 och 4 §§ lagen (2018:1693) om polisens behand-
ling av personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut, om
behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att kunna återställa egen-
domen till rätt ägare eller för att kunna spåra föremålets användning vid
något annat brott eller brottslig verksamhet.

Behandlingen av personuppgifter som avser sådan egendom ska dock

upphöra när den inte längre är nödvändig för något av de ändamål som anges
i första stycket.

SFS 2018:1942

4

18 § Uppgifter om att en person varit eftersökt som försvunnen får inte
behandlas för ändamålet att återfinna personen längre än tre månader efter
det att personen har anträffats.

19 § Skildringar av barn i det digitala referensbiblioteket över barnporno-
grafiska framställningar får behandlas efter utgången av den tid som anges i
4 kap. 3 och 4 §§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av person-
uppgifter inom brottsdatalagens område, om behandlingen är nödvändig för
att förebygga, förhindra eller upptäcka brott mot barn enligt 4 kap. 1 a §,
6 kap. eller 16 kap. 10 a § brottsbalken.

Behandlingen ska dock upphöra senast fyrtio år efter det att skildringarna

infördes i referensbiblioteket.

Rätt att meddela föreskrifter
20 § Riksarkivet får, efter att ha gett berörd myndighet tillfälle att yttra sig,
meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 4 kap. 2 och 7–11 §§
och 5 kap. 15, 16, 20, 22 och 26 §§ lagen (2018:1693) om polisens behand-
ling av personuppgifter inom brottsdatalagens område får behandlas under
längre tid för arkivändamål av allmänt intresse och vetenskapliga, statistiska
eller historiska ändamål.

21 § Polismyndigheten får, efter att ha gett Riksarkivet tillfälle att yttra
sig, meddela närmare föreskrifter om digital arkivering.

Polismyndigheten får även, efter att ha gett berörd myndighet tillfälle att

yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen (2018:1693) om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och
denna förordning.

22 § Innan Polismyndigheten meddelar föreskrifter med stöd av denna
förordning, ska Datainspektionen ges tillfälle att yttra sig i frågor som berör
särskilda risker för intrång i den personliga integriteten.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Genom förordningen upphävs polisdataförordningen (2010:1155).
3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för Säkerhets-

polisens behandling av personuppgifter i frågor som rör nationell säkerhet.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Ulrika Söderqvist
(Justitiedepartementet)

SFS 2018:1942