SFS 2019:32 Kustbevakningslag

SFS2019-32.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Kustbevakningslag Utf�rdad den 21 februari 2019 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens inneh�ll 1 � I denna lag finns best�mmelser om vilka uppgifter och vilken r�tt som Kustbevakningen och en tj�nsteman vid Kustbevakningen (kustbevaknings- tj�nsteman) har att sj�lvst�ndigt ansvara f�r eller bitr�da en annan myn- dighet i verksamhet som avser brottsbek�mpning och ordningsh�llning. I lagen finns �ven vissa allm�nna best�mmelser om en kustbevaknings- tj�nstemans medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd vid kontroll och tillsyn. Kustbevakningens och en kustbevakningstj�nstemans uppgifter att bedriva kontroll och tillsyn framg�r av s�rskilda best�mmelser eller f�rfattningsenliga �verenskommelser med andra myndigheter. 2 � S�rskilda best�mmelser om Kustbevakningens och en kustbevaknings- tj�nstemans r�tt att ingripa mot brott finns i 1. lagen (2000:1225) om straff f�r smuggling, och 2. lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. 3 � I fr�ga om Kustbevakningens och en kustbevakningstj�nstemans upp- gifter och ansvar f�r r�ddningstj�nst finns best�mmelser i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagens geografiska till�mpningsomr�de Inom Sveriges sj�territorium 4 � Denna lag g�ller inom Sveriges sj�territorium. Inom vattenomr�den p� land g�ller lagen dock endast 1. V�nern och M�laren samt Trollh�tte kanal och S�dert�lje kanal och �vrigt vattenomr�de som f�rbinder V�nern med V�sterhavet och M�laren med �stersj�n, och 2. f�ljande str�ckor p� �lvar och andra vattendrag: a) Torne�lven uppstr�ms till Vitakari udde, b) Kalix�lven uppstr�ms till Rolfs, c) Lule�lven uppstr�ms till Karlsviks sydligaste udde, 1 Prop. 2018/19:16, bet. 2018/19:F�U4, rskr. 2018/19:130. SFS 2019:32 Publicerad den 26 februari 2019 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 2 d) Pite�lven uppstr�ms till Bergsviken, e) Skellefte�lven uppstr�ms till slussen i Bergsbyn, f) Ume�lven uppstr�ms till Lund�kern, g) �ngerman�lven uppstr�ms till Dannero, h) Indals�lven uppstr�ms till norra spetsen av Bogrundet, i) Ljungan uppstr�ms till Essvik, j) G�vle�n uppstr�ms till Alderholmsbron, och k) Dal�lven uppstr�ms till �lvkarleby. Utanf�r Sveriges sj�territorium 5 � Utanf�r Sveriges sj�territorium g�ller denna lag inom Sveriges maritima zoner. Ett ut�kat geografiskt till�mpningsomr�de 6 � Lagen f�r till�mpas i ett annat geografiskt omr�de �n de som anges i 4 och 5 �� i den utstr�ckning som f�ljer av 1. ett f�rfattningsenligt uppdrag att bitr�da Polismyndigheten, �klagare, Tullverket eller n�gon annan myndighet med en viss �tg�rd, 2. en s�rskild f�rfattningsreglering, eller 3. en f�rfattningsenlig �verenskommelse med en annan myndighet om kontroll och tillsyn. Lagen f�r ocks� till�mpas n�r ett ingripande p� Sveriges territorium p�b�rjas eller avslutas p� land, om den h�ndelse som ligger till grund f�r ingripandet intr�ffar till sj�ss inom ett omr�de d�r lagen f�r till�mpas och ingripandet avser ett brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen. 2 kap. Gemensamma best�mmelser om brottsbek�mpning och ordningsh�llning Proportionalitet vid ingripanden 1 � F�r att genomf�ra en uppgift i den brottsbek�mpande eller ordnings- h�llande verksamheten ska en kustbevakningstj�nsteman ingripa p� ett s�tt som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �tg�rdens syfte och �vriga omst�ndig- heter. Om tv�ng m�ste anv�ndas ska detta ske endast i den form och den utstr�ckning som beh�vs f�r att uppn� det avsedda resultatet. J�vsregel f�r anst�llda vid Kustbevakningen 2 � Om det f�r en anst�lld vid Kustbevakningen finns omst�ndigheter som enligt 4 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken skulle utg�ra j�v, f�r den anst�llde inte besluta om eller vidta n�gon �tg�rd i brottsbek�mpande verksamhet. J�v f�r dock inte grundas p� en �tg�rd som den anst�llde har vidtagit i tj�nsten eller en g�rning som har beg�tts mot honom eller henne i eller p� grund av hans eller hennes tj�nst. En anst�lld vid Kustbevakningen f�r inte besluta om eller vidta en �tg�rd i ordningsh�llande verksamhet om 1. fr�gan ang�r honom eller henne sj�lv eller hans eller hennes make, f�r�lder, barn eller syskon eller n�gon annan n�rst�ende, eller om �tg�rden kan antas p�verka honom eller henne sj�lv eller n�gon n�rst�ende i en inte ov�sentlig utstr�ckning, 2. han eller hon eller n�gon n�rst�ende som anges i 1 �r st�llf�retr�dare f�r den som �tg�rden r�r eller f�r n�gon som kan antas bli p�verkad i en inte ov�sentlig utstr�ckning, eller 2019:32 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 3 3. det i �vrigt finns n�gon s�rskild omst�ndighet som g�r att hans eller hennes opartiskhet kan ifr�gas�ttas. Om �tg�rden �r s� br�dskande att den inte utan fara kan skjutas upp, f�r den beslutas eller vidtas trots det som s�gs i f�rsta och andra styckena. En fr�ga om j�v pr�vas av Kustbevakningen. Medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd Preja, borda och f�ra fartyg till hamn 3 � En kustbevakningstj�nsteman har r�tt att preja, borda och h�lla kvar ett fartyg om det beh�vs f�r att ingripa mot en ordningsst�rning enligt 5 kap., eller f�r att h�lla f�rh�r enligt 23 kap. r�tteg�ngsbalken under den tid som kr�vs, eller anv�nda tv�ngsmedel enligt 2428 kap. r�tteg�ngsbalken. Om det uppenbart beh�vs f�r att kunna hindra ordningsst�rningen eller f�r att �tg�rden enligt r�tteg�ngsbalken ska kunna vidtas, f�r fartyget �ven f�ras till hamn. Om det inte l�ngre finns grund f�r en s�dan �tg�rd ska den omedelbart upph�ra. Ett fartyg f�r inte h�llas kvar l�ngre �n sex timmar utan att den tj�nsteman som beslutat om �tg�rden anm�ler beslutet till sin f�rman. Om �tg�rden inte redan har upph�rt ska f�rmannen omedelbart pr�va om beslutet ska best�. Om det i lag finns avvikande best�mmelser om r�tten att preja, borda och f�ra fartyg till hamn g�ller dessa i st�llet. Anv�nda v�ld 4 � En kustbevakningstj�nsteman f�r, i den m�n andra medel �r otill- r�ckliga och det med h�nsyn till omst�ndigheterna �r f�rsvarligt, anv�nda v�ld f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd i den brottsbek�mpande eller ordningsh�llande verksamheten, om 1. tj�nstemannen m�ts med v�ld eller hot om v�ld, 2. n�gon som ska h�ktas eller anh�llas eller annars med st�d i lag ska ber�vas friheten f�rs�ker undkomma eller tj�nstemannen annars m�ts av motst�nd n�r ett s�dant frihetsber�vande ska verkst�llas, 3. det �r fr�ga om att avv�rja en straffbelagd handling eller fara f�r liv, h�lsa eller v�rdefull egendom eller f�r omfattande skada i milj�n, 4. tj�nstemannen med st�d i lag ska avvisa eller avl�gsna n�gon fr�n ett visst omr�de eller utrymme, eller verkst�lla eller bitr�da vid kropps- visitation, kroppsbesiktning eller n�gon annan liknande �tg�rd, vid beslag eller n�got annat omh�ndertagande av egendom eller vid husrannsakan, 5. tj�nstemannen med st�d i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller n�got annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller 6. tj�nstemannen annars med st�d i lag ska bereda sig tilltr�de till eller sp�rra av en byggnad, ett rum eller ett omr�de. I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 6 f�r v�ld mot en person anv�ndas endast om kustbevakningstj�nstemannen eller den som han eller hon bitr�der m�ts av motst�nd. I 24 kap. brottsbalken finns ocks� f�reskrifter om r�tten att i vissa fall anv�nda v�ld. 2019:32 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 4 Kroppsvisitera 5 � En kustbevakningstj�nsteman som med st�d i lag griper eller annars omh�ndertar eller avl�gsnar n�gon, f�r i anslutning till ingripandet kropps- visitera den som �tg�rden riktar sig mot i den utstr�ckning som �r n�dv�ndig f�r att 1. av s�kerhetssk�l kunna ta om hand vapen eller andra farliga f�rem�l, eller 2. fastst�lla hans eller hennes identitet. Anv�nda f�ngsel 6 � En kustbevakningstj�nsteman som i den brottsbek�mpande eller ordningsh�llande verksamheten omh�ndertar eller p� annat s�tt inskr�nker n�gons r�relsefrihet f�r bel�gga honom eller henne med f�ngsel 1. om han eller hon upptr�der v�ldsamt och det �r absolut n�dv�ndigt med h�nsyn till hans eller hennes egen eller n�gon annans s�kerhet till liv eller h�lsa, eller 2. vid f�rflyttning inom en f�rvaringslokal och vid transport eller n�gon annan vistelse utanf�r en s�dan lokal, om det �r n�dv�ndigt av s�kerhetssk�l. Dokumentation 7 � Protokoll ska f�ras �ver ingripanden som inneb�r att n�gon avvisas, avl�gsnas, omh�ndertas eller grips. Av protokollet ska det framg� 1. vem som har fattat beslutet, 2. grunden f�r beslutet och tidpunkten n�r det har fattats, 3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet, 4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot, 5. tiden f�r ingripandet, och 6. vad som i �vrigt har f�rekommit vid ingripandet. Ansvarig f�r att protokollet uppr�ttas �r, i fr�ga om uppgifter som avses i f�rsta stycket 1 och 2, den som har fattat beslutet och i �vrigt den som varit f�rman vid ingripandet. I r�tteg�ngsbalken finns best�mmelser om protokoll �ver f�rvar, beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. 8 � Anv�ndning av f�ngsel enligt 6 � ska antecknas i ett protokoll. Protokollet ska inneh�lla uppgift om 1. f�ngslets art, 2. tiden n�r f�ngslet sattes p� och n�r det togs bort, och 3. sk�len till �tg�rden. Ansvarig f�r att protokollet uppr�ttas �r den som har fattat beslutet. 3 kap. Den direkta brottsbek�mpningen Uppgifter som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen 1 � Till Kustbevakningens uppgifter inom den direkta brottsbek�mpningen h�r att sj�lvst�ndigt 1. f�rebygga, f�rhindra och uppt�cka brottslig verksamhet, 2. ingripa vid misstanke om brott, 3. utreda brott, eller 4. beivra brott. 2019:32 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 5 Brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen 2 � Kustbevakningens direkta brottsbek�mpning omfattar brott som r�r 1. skyddslagstiftning i a) lagen (2004:487) om sj�fartsskydd, b) skyddslagen (2010:305), och c) lagen (2016:319) om skydd f�r geografisk information, 2. sj�trafik och sj�s�kerhet i a) lagen (1983:293) om inr�ttande, utvidgning och avlysning av allm�n farled och allm�n hamn, b) lagen (1983:294) om inr�ttande, utvidgning och avlysning av allm�n flottled, c) m�nstringslagen (1983:929), d) sj�lagen (1994:1009), e) lagen (1994:1776) om skatt p� energi, f) lagen (1998:958) om vilotid f�r sj�m�n, g) fartygss�kerhetslagen (2003:364), h) lagen (2006:263) om transport av farligt gods, och i) barlastvattenlagen (2009:1165), 3. vattenf�rorening och milj� i a) 10 kap. 1 � lagen (1980:424) om �tg�rder mot f�rorening fr�n fartyg, och b) 29 kap. 1 � f�rsta stycket 1 milj�balken i fr�ga om utsl�pp fr�n fritidsfartyg, samt 29 kap. 22 b ��, 4 � f�rsta stycket 1 j i fr�ga om otill�ten hantering av ammunition som inneh�ller bly, 4 a � och 8 � f�rsta stycket 12 och 13 samma balk, 4. �vertr�delser av fiske- och jaktlagstiftning i a) jaktlagen (1987:259), b) fiskelagen (1993:787), c) lagen (1994:1709) om EU:s f�rordningar om den gemensamma fiskeri- politiken, och d) vapenlagen (1996:67), 5. fornminnen och vrak i a) 2 kap. kulturmilj�lagen (1988:950), och b) lagen (1995:732) om skydd f�r gravfriden vid vraket efter passage- rarfartyget Estonia, och 6. Sveriges maritima zoner i a) lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, och b) lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Brott som har beg�tts i Sveriges maritima zoner omfattas alltid av den direkta brottsbek�mpningen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att ytterligare brott med endast b�ter i straffskalan ska ing� i den direkta brottsbek�mpningen. Befogenheter inom den direkta brottsbek�mpningen Inleda f�runders�kning 3 � Kustbevakningen f�r besluta att inleda f�runders�kning enligt 23 kap. r�tteg�ngsbalken om brott som avses i 2 � f�rsta och tredje styckena. De befogenheter och skyldigheter som unders�kningsledaren har enligt r�tte- g�ngsbalken g�ller d� Kustbevakningen. Om saken inte �r av enkel beskaffenhet ska ledningen av f�runder- s�kningen �vertas av �klagare s� snart n�gon sk�ligen kan misst�nkas f�r 2019:32 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 6 brottet. �klagaren ska ocks� i andra fall �verta ledningen n�r det beh�vs av s�rskilda sk�l. Kustbevakningen ska f�rordna s�rskilda befattningshavare att utf�ra myndighetens uppgifter enligt denna best�mmelse. H�lla f�rh�r och vidta andra utrednings�tg�rder 4 � Innan en f�runders�kning har hunnit inledas har en kustbevaknings- tj�nsteman samma r�tt som en polisman att enligt 23 kap. 3 � fj�rde stycket r�tteg�ngsbalken h�lla f�rh�r och vidta andra utrednings�tg�rder som �r av betydelse f�r utredningen av brott som omfattas av den direkta brotts- bek�mpningen. Ta med n�gon till f�rh�r 5 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att enligt 23 kap. 8 � r�tteg�ngsbalken beordra n�gon att f�lja med till f�rh�r och ta med n�gon till f�rh�r med anledning av brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen. Ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning 6 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att enligt 23 kap. 9 a � r�tteg�ngsbalken efter tills�gelse tillf�lligt ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning fr�n den som ska h�ras och besluta om kroppsvisitation med anledning av brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen. Gripa en misst�nkt 7 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att enligt 24 kap. 7 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken gripa den som misst�nks f�r brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen. Det som f�reskrivs i r�tteg�ngsbalken om befogenheter och skyldigheter i f�rh�llande till den som gripits g�ller f�r kustbevakningstj�nstemannen i samma utstr�ckning som f�r en polisman samt f�r Kustbevakningen i samma utstr�ckning som f�r Polismyndigheten. G�ra en husrannsakan 8 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att enligt 28 kap. 5 � r�tteg�ngsbalken g�ra husrannsakan f�r brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen. En husrannsakan f�r g�ras �ven om p�f�ljden f�r g�rningen, till f�ljd av best�mmelserna i lagen (1996:517) om begr�nsning av till�mpningen av svensk lag n�r det g�ller vissa brott som beg�tts p� utl�ndska fartyg eller 41 � f�rsta stycket fiskelagen (1993:787), endast kan best�mmas till b�ter. G�ra en unders�kning 9 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en kustbevakningstj�nsteman samma r�tt som en polisman att g�ra en unders�kning enligt 28 kap. 10 � r�tteg�ngsbalken. Ta f�rem�l i beslag 10 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att enligt 27 kap. 4 � andra stycket r�tteg�ngsbalken ta f�rem�l i beslag f�r brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen. 2019:32 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 7 Om det i lag finns avvikande best�mmelser om beslag g�ller dessa. Hantera egendom som tagits i beslag 11 � Egendom som tagits i beslag ska f�rvaras av Kustbevakningen om inget annat �r f�reskrivet eller �klagaren best�mmer n�got annat. 12 � Om inget annat f�ljer av lag eller annan f�rfattning f�r egendom som har tagits i beslag och som kan antas bli f�rverkad omedelbart s�ljas av Kustbevakningen om 1. egendomen inte kan v�rdas utan fara f�r att den f�rst�rs, 2. v�rden av egendomen �r f�renad med alltf�r stora kostnader, eller 3. det annars finns s�rskilda sk�l. S�dan egendom f�r i st�llet f�rst�ras, om den 1. inte kan s�ljas, 2. kan befaras komma till brottslig anv�ndning, eller 3. annars �r ol�mplig f�r f�rs�ljning. Om egendom som s�lts eller f�rst�rts inte f�rverkas, har �garen eller n�gon annan r�ttsinnehavare r�tt till ers�ttning. F�r egendom som s�lts l�mnas dock inte ers�ttning med h�gre belopp �n vad som kommit in vid f�rs�ljningen. Om egendomen har f�rst�rts l�mnas ers�ttning med sk�ligt belopp. Ta egendom i f�rvar 13 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en kustbevakningstj�nsteman samma r�tt som en polisman att enligt 26 kap. 3 � andra stycket r�tteg�ngsbalken ta egendom i f�rvar. Besluta om avsp�rrning och f�rbud att flytta f�rem�l 14 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en kustbevakningstj�nsteman r�tt att besluta om avsp�rrning och f�rbud att flytta f�rem�l samt andra �tg�rder enligt 27 kap. 15 � r�tteg�ngsbalken. Kroppsvisitera och kroppsbesikta 15 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en kustbevakningstj�nsteman samma r�tt som en polisman att 1. besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt 28 kap. 13 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken, och 2. ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas till den plats d�r �tg�rden ska genomf�ras, enligt 28 kap. 13 a � tredje stycket r�tteg�ngs- balken. Medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel 16 � En kustbevakningstj�nsteman har i den direkta brottsbek�mpningen r�tt att stoppa ett fartyg, fordon eller n�got annat transportmedel om det 1. finns anledning att anta att n�gon som befinner sig i eller p� transport- medlet har gjort sig skyldig till brott som tj�nstemannen f�r ingripa mot, 2. av n�gon annan anledning beh�vs f�r att med st�d i lag ingripa mot n�gon som befinner sig i eller p� transportmedlet, genom att ber�va honom eller henne friheten, p� annat s�tt inskr�nka hans eller hennes r�relsefrihet eller uts�tta honom eller henne f�r kroppsvisitation eller kroppsbesiktning, 2019:32 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 8 3. beh�vs f�r att med st�d i lag g�ra husrannsakan i eller p� transport- medlet, eller 4. beh�vs f�r att med st�d i lag eller annan f�rfattning reglera trafiken eller f�r att kontrollera transportmedlet, den som f�r det eller dess last. Rapporteringsskyldighet 17 � En kustbevakningstj�nsteman som ingriper med st�d av 410 �� eller 1315 �� ska genast anm�la detta till n�gon som �r beh�rig att leda en f�runders�kning. 18 � Om en kustbevakningstj�nsteman f�r k�nnedom om att ett brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen har beg�tts inom lagens geografiska till�mpningsomr�de, ska tj�nstemannen rapportera detta till sin f�rman s� snart det kan ske. En kustbevakningstj�nsteman f�r l�mna rapporteftergift om brottet med h�nsyn till omst�ndigheterna i det s�rskilda fallet �r obetydligt och det �r uppenbart att brottet inte skulle leda till n�gon annan p�f�ljd �n b�ter. 19 � Om en kustbevakningstj�nsteman uppt�cker att ett brott har beg�tts utanf�r Sveriges territorium ska tj�nstemannen skyndsamt anm�la saken till �klagare. 4 kap. Den indirekta brottsbek�mpningen Bitr�de �t en annan myndighet innan en f�runders�kning har inletts Bitr�de efter godk�nnande av beh�rig myndighet 1 � Innan en f�runders�kning har inletts f�r Kustbevakningen i ett enskilt fall ingripa, �ven om brottet inte ing�r i den direkta brottsbek�mpningen. Ett s�dant ingripande f�r g�ras av en kustbevakningstj�nsteman efter en f�rfr�gan om bitr�de i ett enskilt fall fr�n 1. Kustbevakningen till Polismyndigheten eller Tullverket, eller 2. Polismyndigheten eller Tullverket till Kustbevakningen. En f�ruts�ttning f�r att bitr�de ska f� l�mnas �r att den myndighet som f�tt f�rfr�gan har g�tt med p� det. Befogenheter inom den indirekta brottsbek�mpningen 2 � Vid ett ingripande enligt 1 � f�r befogenheterna i 3 kap. 46 �� ut�vas. Gripanden och beslag som inte kan v�nta 3 � Best�mmelserna om gripanden och beslag i 3 kap. 7 och 10 �� f�r till�mpas om inte ett godk�nnande enligt 1 � utan v�sentlig ol�genhet kan avvaktas. Bitr�de �t en f�runders�kningsledare n�r en f�runders�kning har inletts 4 � N�r en f�runders�kning har inletts f�r Kustbevakningen bist� f�runders�kningsledaren med utredningen av brottet, �ven om brottet inte ing�r i den direkta brottsbek�mpningen. En f�runders�kningsledare f�r anlita bitr�de av Kustbevakningen f�r att genomf�ra f�runders�kningen. F�runders�kningsledaren f�r ocks� ge i uppdrag �t en kustbevakningstj�nsteman att vidta en viss �tg�rd som h�r till 2019:32 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 9 f�runders�kningen, om det �r l�mpligt med h�nsyn till �tg�rdens beskaffen- het och omst�ndigheterna i �vrigt. Om f�runders�kningen leds av �klagare �r Kustbevakningen och en kustbevakningstj�nsteman skyldiga att l�mna det bitr�de som beg�rs enligt denna paragraf. Medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd 5 � Vid ett ingripande enligt 14 �� f�r de medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd som anges i 3 kap. 16 � anv�ndas. Rapporteringsskyldighet 6 � En kustbevakningstj�nsteman som enligt best�mmelserna i detta kapitel bitr�der en annan myndighet ska till den myndigheten genast rapportera de �tg�rder och ingripanden som gjorts. 5 kap. Ordningsh�llande verksamhet Uppgifter som ing�r i den direkta ordningsh�llningen 1 � Inom den direkta ordningsh�llningen f�r Kustbevakningen sj�lvst�ndigt f�rebygga och ingripa mot st�rningar av ordningen. Ordningsst�rningar som ing�r i den direkta ordningsh�llningen 2 � Kustbevakningens direkta ordningsh�llning omfattar 1. upptr�dande till sj�ss, 2. st�rningar enligt 20 � andra stycket lagen (2004:487) om sj�fartsskydd, och 3. st�rningar enligt 4 kap. 7 � andra stycket lagen (2006:1209) om hamnskydd. Kustbevakningens indirekta ordningsh�llning Ingripanden som godk�nts 3 � Kustbevakningen f�r i ett enskilt fall ingripa �ven mot st�rningar av ordningen som inte ing�r i den direkta ordningsh�llningen. Ett s�dant ingripande f�r g�ras av en kustbevakningstj�nsteman efter en f�rfr�gan om bitr�de med en viss �tg�rd fr�n 1. Kustbevakningen till Polismyndigheten, eller 2. Polismyndigheten till Kustbevakningen. En f�ruts�ttning f�r att bitr�de ska f� l�mnas �r att den myndighet som mottagit f�rfr�gan har g�tt med p� det. Ingripanden vid allvarlig fara f�r liv eller h�lsa 4 � Om ett omedelbart ingripande �r n�dv�ndigt f�r att hindra allvarlig fara f�r liv eller h�lsa och faran inte l�mpligen kan hindras p� n�got annat s�tt, f�r ett ingripande g�ras �ven utan ett godk�nnande enligt 3 �. Befogenheter inom den ordningsh�llande verksamheten Avvisa, avl�gsna eller tillf�lligt omh�nderta personer 5 � Om n�gon genom sitt upptr�dande st�r ordningen eller utg�r en omedelbar fara f�r den, f�r en kustbevakningstj�nsteman avvisa eller avl�gsna honom eller henne fr�n ett visst omr�de eller utrymme, n�r det �r 2019:32 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 10 n�dv�ndigt f�r att ordningen inom den direkta eller indirekta ordnings- h�llningen ska kunna uppr�tth�llas. Detsamma g�ller om en s�dan �tg�rd beh�vs f�r att avv�rja en straffbelagd handling. Om �tg�rden �r otillr�cklig f�r att det avsedda resultatet ska uppn�s f�r personen omh�ndertas tillf�lligt. R�tten att tillf�lligt omh�nderta en person g�ller dock inte vid ingripanden enligt 2 � 2 eller 3. Best�mmelser om omh�ndertagande 6 � Den som har verkst�llt ett omh�ndertagande ska s� skyndsamt som m�jligt anm�la �tg�rden till sin f�rman. Om omh�ndertagandet inte redan har upph�rt ska f�rmannen omedelbart pr�va om det ska best�. Om f�rmannens beslut inneb�r att omh�ndertagandet ska best�, ska f�rmannen skyndsamt underr�tta Polismyndigheten om omh�ndertagandet och sk�let till detta. Den omh�ndertagne ska s� snabbt som m�jligt �ver- l�mnas till Polismyndigheten som p� nytt ska pr�va om omh�ndertagandet ska best�. 7 � Den som har omh�ndertagits ska underr�ttas om anledningen till omh�ndertagandet s� snart som m�jligt. Om den som har omh�ndertagits beg�r det eller om det annars finns sk�l f�r det, ska n�gon av hans eller hennes n�rmaste anh�riga eller n�gon annan person som st�r honom eller henne s�rskilt n�ra underr�ttas om �tg�rden. Vid p�g�ende brottsutredning f�r underr�ttelsen dock inte l�mnas f�rr�n det kan ske utan men f�r utredningen. Om den som har omh�ndertagits mots�tter sig att n�gon underr�ttas f�r en underr�ttelse l�mnas bara om det finns synnerliga sk�l. En underr�ttelse beh�ver inte l�mnas om �tg�rden har upph�rt. 8 � Vid ett omh�ndertagande ska en kustbevakningstj�nsteman se till att �tg�rden inte orsakar den omh�ndertagne st�rre ol�genhet �n som �r oundvikligt med h�nsyn till �tg�rdens syfte, och att den inte v�cker on�dig uppm�rksamhet. Den som har omh�ndertagits f�r inte uts�ttas f�r n�gon annan inskr�nkning i sin frihet �n som beh�vs med h�nsyn till ordning, s�kerhet eller �ndam�let med �tg�rden. Den omh�ndertagne f�r tas i f�rvar om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till ordning eller s�kerhet. Den som �r under femton �r f�r dock inte tas i f�rvar. 9 � En person som ska gripas enligt 24 kap. r�tteg�ngsbalken f�r inte omh�ndertas enligt 5 � andra stycket eller h�llas kvar enligt 6 � andra stycket. Avvisa eller avl�gsna n�gon fr�n ett omr�de eller utrymme vid tilltr�desf�rbud 10 � Om n�gon f�rs�ker att tr�nga sig in p� ett omr�de eller i ett utrymme dit tilltr�de har f�rbjudits med st�d av denna lag eller annan f�rfattning, f�r en kustbevakningstj�nsteman avvisa eller avl�gsna honom eller henne fr�n omr�det eller utrymmet n�r det �r n�dv�ndigt f�r att ordningen eller s�kerheten ska kunna uppr�tth�llas. Detsamma g�ller den som v�grar att l�mna ett s�dant omr�de eller utrymme, eller som inte f�ljer en anvisning som �r meddelad enligt polislagen (1984:387) om att f�lja en viss v�g. 2019:32 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 11 S�rskilda best�mmelser om r�tt att ingripa 11 � S�rskilda best�mmelser om en kustbevakningstj�nstemans r�tt att ingripa f�r att uppr�tth�lla ordning och s�kerhet p� fartyg, i hamn- anl�ggningar och i hamnars omr�den finns i 1. lagen (2004:487) om sj�fartsskydd, och 2. lagen (2006:1209) om hamnskydd. Rapporteringsskyldighet 12 � Om en kustbevakningstj�nsteman ingriper sj�lvst�ndigt mot en ordningsst�rning ska Polismyndigheten genast underr�ttas. En kustbevakningstj�nsteman som bitr�der Polismyndigheten med ordningsh�llande �tg�rder ska genast rapportera de �tg�rder som vidtagits till Polismyndigheten. 6 kap. Allm�nna best�mmelser om kontroll- och tillsynsverksamhet Preja, borda och f�ra fartyg till hamn 1 � Om det beh�vs f�r att genomf�ra en kontroll eller tillsyn f�r en kust- bevakningstj�nsteman preja, borda och, om det uppenbart beh�vs f�r att genomf�ra �tg�rden, f�ra ett fartyg till svensk hamn. Anv�nda v�ld 2 � I kontroll- och tillsynsverksamhet till�mpas best�mmelsen om att anv�nda v�ld i 2 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 36 och andra stycket. R�tt att ingripa enligt s�rskild reglering 3 � Ut�ver best�mmelserna i detta kapitel har Kustbevakningen och en kustbevakningstj�nsteman r�tt att vidta de �tg�rder som f�ljer av den f�rfattning som ligger till grund f�r kontrollen eller tillsynen. Om det i lag finns avvikande best�mmelser om r�tten att preja, borda och f�ra fartyg till hamn g�ller dessa i st�llet f�r 1 �. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2019. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1982:395) om Kustbevakningens med- verkan vid polisi�r �vervakning. P� regeringens v�gnar STEFAN L�FVEN MIKAEL DAMBERG (Justitiedepartementet) 2019:32 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Kustbevakningslag

Utf�rdad den 21 februari 2019

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens inneh�ll
1 � I denna lag finns best�mmelser om vilka uppgifter och vilken r�tt som
Kustbevakningen och en tj�nsteman vid Kustbevakningen (kustbevaknings-
tj�nsteman) har att sj�lvst�ndigt ansvara f�r eller bitr�da en annan myn-
dighet i verksamhet som avser brottsbek�mpning och ordningsh�llning.

I lagen finns �ven vissa allm�nna best�mmelser om en kustbevaknings-

tj�nstemans medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd vid kontroll och
tillsyn.

Kustbevakningens och en kustbevakningstj�nstemans uppgifter att

bedriva kontroll och tillsyn framg�r av s�rskilda best�mmelser eller
f�rfattningsenliga �verenskommelser med andra myndigheter.

2 � S�rskilda best�mmelser om Kustbevakningens och en kustbevaknings-
tj�nstemans r�tt att ingripa mot brott finns i

1. lagen (2000:1225) om straff f�r smuggling, och
2. lagen (2008:322) om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter

att ingripa mot rattfylleribrott.

3 � I fr�ga om Kustbevakningens och en kustbevakningstj�nstemans upp-
gifter och ansvar f�r r�ddningstj�nst finns best�mmelser i lagen (2003:778)
om skydd mot olyckor.

Lagens geografiska till�mpningsomr�de

Inom Sveriges sj�territorium
4 � Denna lag g�ller inom Sveriges sj�territorium.

Inom vattenomr�den p� land g�ller lagen dock endast
1. V�nern och M�laren samt Trollh�tte kanal och S�dert�lje kanal och

�vrigt vattenomr�de som f�rbinder V�nern med V�sterhavet och M�laren
med �stersj�n, och

2. f�ljande str�ckor p� �lvar och andra vattendrag:
a) Torne�lven uppstr�ms till Vitakari udde,
b) Kalix�lven uppstr�ms till Rolfs,
c) Lule�lven uppstr�ms till Karlsviks sydligaste udde,

1 Prop. 2018/19:16, bet. 2018/19:F�U4, rskr. 2018/19:130.

SFS

2019:32

Publicerad
den

26 februari 2019

SFS

d) Pite�lven uppstr�ms till Bergsviken,
e) Skellefte�lven uppstr�ms till slussen i Bergsbyn,
f) Ume�lven uppstr�ms till Lund�kern,
g) �ngerman�lven uppstr�ms till Dannero,
h) Indals�lven uppstr�ms till norra spetsen av Bogrundet,
i) Ljungan uppstr�ms till Essvik,
j) G�vle�n uppstr�ms till Alderholmsbron, och
k) Dal�lven uppstr�ms till �lvkarleby.

Utanf�r Sveriges sj�territorium
5 � Utanf�r Sveriges sj�territorium g�ller denna lag inom Sveriges maritima
zoner.

Ett ut�kat geografiskt till�mpningsomr�de
6 � Lagen f�r till�mpas i ett annat geografiskt omr�de �n de som anges i
4 och 5 �� i den utstr�ckning som f�ljer av

1. ett f�rfattningsenligt uppdrag att bitr�da Polismyndigheten, �klagare,

Tullverket eller n�gon annan myndighet med en viss �tg�rd,

2. en s�rskild f�rfattningsreglering, eller
3. en f�rfattningsenlig �verenskommelse med en annan myndighet om

kontroll och tillsyn.

Lagen f�r ocks� till�mpas n�r ett ingripande p� Sveriges territorium

p�b�rjas eller avslutas p� land, om den h�ndelse som ligger till grund f�r
ingripandet intr�ffar till sj�ss inom ett omr�de d�r lagen f�r till�mpas och
ingripandet avser ett brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen.

2 kap. Gemensamma best�mmelser om brottsbek�mpning och

ordningsh�llning

Proportionalitet vid ingripanden
1 � F�r att genomf�ra en uppgift i den brottsbek�mpande eller ordnings-
h�llande verksamheten ska en kustbevakningstj�nsteman ingripa p� ett s�tt
som �r f�rsvarligt med h�nsyn till �tg�rdens syfte och �vriga omst�ndig-
heter. Om tv�ng m�ste anv�ndas ska detta ske endast i den form och den
utstr�ckning som beh�vs f�r att uppn� det avsedda resultatet.

J�vsregel f�r anst�llda vid Kustbevakningen
2 � Om det f�r en anst�lld vid Kustbevakningen finns omst�ndigheter som
enligt 4 kap. 13 � r�tteg�ngsbalken skulle utg�ra j�v, f�r den anst�llde inte
besluta om eller vidta n�gon �tg�rd i brottsbek�mpande verksamhet. J�v f�r
dock inte grundas p� en �tg�rd som den anst�llde har vidtagit i tj�nsten eller
en g�rning som har beg�tts mot honom eller henne i eller p� grund av hans
eller hennes tj�nst.

En anst�lld vid Kustbevakningen f�r inte besluta om eller vidta en �tg�rd

i ordningsh�llande verksamhet om

1. fr�gan ang�r honom eller henne sj�lv eller hans eller hennes make,

f�r�lder, barn eller syskon eller n�gon annan n�rst�ende, eller om �tg�rden
kan antas p�verka honom eller henne sj�lv eller n�gon n�rst�ende i en inte
ov�sentlig utstr�ckning,

2. han eller hon eller n�gon n�rst�ende som anges i 1 �r st�llf�retr�dare

f�r den som �tg�rden r�r eller f�r n�gon som kan antas bli p�verkad i en inte
ov�sentlig utstr�ckning, eller

2019:32

SFS

3. det i �vrigt finns n�gon s�rskild omst�ndighet som g�r att hans eller

hennes opartiskhet kan ifr�gas�ttas.

Om �tg�rden �r s� br�dskande att den inte utan fara kan skjutas upp, f�r

den beslutas eller vidtas trots det som s�gs i f�rsta och andra styckena.

En fr�ga om j�v pr�vas av Kustbevakningen.

Medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd

Preja, borda och f�ra fartyg till hamn
3 � En kustbevakningstj�nsteman har r�tt att preja, borda och h�lla kvar
ett fartyg om det beh�vs f�r att ingripa mot en ordningsst�rning enligt
5 kap., eller f�r att h�lla f�rh�r enligt 23 kap. r�tteg�ngsbalken under den tid
som kr�vs, eller anv�nda tv�ngsmedel enligt 2428 kap. r�tteg�ngsbalken.
Om det uppenbart beh�vs f�r att kunna hindra ordningsst�rningen eller f�r
att �tg�rden enligt r�tteg�ngsbalken ska kunna vidtas, f�r fartyget �ven f�ras
till hamn.

Om det inte l�ngre finns grund f�r en s�dan �tg�rd ska den omedelbart

upph�ra.

Ett fartyg f�r inte h�llas kvar l�ngre �n sex timmar utan att den tj�nsteman

som beslutat om �tg�rden anm�ler beslutet till sin f�rman. Om �tg�rden inte
redan har upph�rt ska f�rmannen omedelbart pr�va om beslutet ska best�.

Om det i lag finns avvikande best�mmelser om r�tten att preja, borda och

f�ra fartyg till hamn g�ller dessa i st�llet.

Anv�nda v�ld
4 � En kustbevakningstj�nsteman f�r, i den m�n andra medel �r otill-
r�ckliga och det med h�nsyn till omst�ndigheterna �r f�rsvarligt, anv�nda
v�ld f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd i den brottsbek�mpande eller
ordningsh�llande verksamheten, om

1. tj�nstemannen m�ts med v�ld eller hot om v�ld,
2. n�gon som ska h�ktas eller anh�llas eller annars med st�d i lag ska

ber�vas friheten f�rs�ker undkomma eller tj�nstemannen annars m�ts av
motst�nd n�r ett s�dant frihetsber�vande ska verkst�llas,

3. det �r fr�ga om att avv�rja en straffbelagd handling eller fara f�r liv,

h�lsa eller v�rdefull egendom eller f�r omfattande skada i milj�n,

4. tj�nstemannen med st�d i lag ska avvisa eller avl�gsna n�gon fr�n ett

visst omr�de eller utrymme, eller verkst�lla eller bitr�da vid kropps-
visitation, kroppsbesiktning eller n�gon annan liknande �tg�rd, vid beslag
eller n�got annat omh�ndertagande av egendom eller vid husrannsakan,

5. tj�nstemannen med st�d i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller n�got

annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess
last, eller

6. tj�nstemannen annars med st�d i lag ska bereda sig tilltr�de till eller

sp�rra av en byggnad, ett rum eller ett omr�de.

I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 6 f�r v�ld mot en person anv�ndas

endast om kustbevakningstj�nstemannen eller den som han eller hon
bitr�der m�ts av motst�nd.

I 24 kap. brottsbalken finns ocks� f�reskrifter om r�tten att i vissa fall

anv�nda v�ld.

2019:32

SFS

Kroppsvisitera
5 � En kustbevakningstj�nsteman som med st�d i lag griper eller annars
omh�ndertar eller avl�gsnar n�gon, f�r i anslutning till ingripandet kropps-
visitera den som �tg�rden riktar sig mot i den utstr�ckning som �r n�dv�ndig
f�r att

1. av s�kerhetssk�l kunna ta om hand vapen eller andra farliga f�rem�l,

eller

2. fastst�lla hans eller hennes identitet.

Anv�nda f�ngsel
6 � En kustbevakningstj�nsteman som i den brottsbek�mpande eller
ordningsh�llande verksamheten omh�ndertar eller p� annat s�tt inskr�nker
n�gons r�relsefrihet f�r bel�gga honom eller henne med f�ngsel

1. om han eller hon upptr�der v�ldsamt och det �r absolut n�dv�ndigt med

h�nsyn till hans eller hennes egen eller n�gon annans s�kerhet till liv eller
h�lsa, eller

2. vid f�rflyttning inom en f�rvaringslokal och vid transport eller n�gon

annan vistelse utanf�r en s�dan lokal, om det �r n�dv�ndigt av s�kerhetssk�l.

Dokumentation
7 � Protokoll ska f�ras �ver ingripanden som inneb�r att n�gon avvisas,
avl�gsnas, omh�ndertas eller grips. Av protokollet ska det framg�

1. vem som har fattat beslutet,
2. grunden f�r beslutet och tidpunkten n�r det har fattats,
3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,
4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,
5. tiden f�r ingripandet, och
6. vad som i �vrigt har f�rekommit vid ingripandet.
Ansvarig f�r att protokollet uppr�ttas �r, i fr�ga om uppgifter som avses i

f�rsta stycket 1 och 2, den som har fattat beslutet och i �vrigt den som varit
f�rman vid ingripandet.

I r�tteg�ngsbalken finns best�mmelser om protokoll �ver f�rvar, beslag,

husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning.

8 � Anv�ndning av f�ngsel enligt 6 � ska antecknas i ett protokoll.
Protokollet ska inneh�lla uppgift om

1. f�ngslets art,
2. tiden n�r f�ngslet sattes p� och n�r det togs bort, och
3. sk�len till �tg�rden.
Ansvarig f�r att protokollet uppr�ttas �r den som har fattat beslutet.

3 kap. Den direkta brottsbek�mpningen

Uppgifter som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen
1 � Till Kustbevakningens uppgifter inom den direkta brottsbek�mpningen
h�r att sj�lvst�ndigt

1. f�rebygga, f�rhindra och uppt�cka brottslig verksamhet,
2. ingripa vid misstanke om brott,
3. utreda brott, eller
4. beivra brott.

2019:32

SFS

Brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen
2 � Kustbevakningens direkta brottsbek�mpning omfattar brott som r�r

1. skyddslagstiftning i
a) lagen (2004:487) om sj�fartsskydd,
b) skyddslagen (2010:305), och
c) lagen (2016:319) om skydd f�r geografisk information,
2. sj�trafik och sj�s�kerhet i
a) lagen (1983:293) om inr�ttande, utvidgning och avlysning av allm�n

farled och allm�n hamn,

b) lagen (1983:294) om inr�ttande, utvidgning och avlysning av allm�n

flottled,

c) m�nstringslagen (1983:929),
d) sj�lagen (1994:1009),
e) lagen (1994:1776) om skatt p� energi,
f) lagen (1998:958) om vilotid f�r sj�m�n,
g) fartygss�kerhetslagen (2003:364),
h) lagen (2006:263) om transport av farligt gods, och
i) barlastvattenlagen (2009:1165),
3. vattenf�rorening och milj� i
a) 10 kap. 1 � lagen (1980:424) om �tg�rder mot f�rorening fr�n fartyg,

och

b) 29 kap. 1 � f�rsta stycket 1 milj�balken i fr�ga om utsl�pp fr�n

fritidsfartyg, samt 29 kap. 22 b ��, 4 � f�rsta stycket 1 j i fr�ga om otill�ten
hantering av ammunition som inneh�ller bly, 4 a � och 8 � f�rsta stycket 12
och 13 samma balk,

4. �vertr�delser av fiske- och jaktlagstiftning i
a) jaktlagen (1987:259),
b) fiskelagen (1993:787),
c) lagen (1994:1709) om EU:s f�rordningar om den gemensamma fiskeri-

politiken, och

d) vapenlagen (1996:67),
5. fornminnen och vrak i
a) 2 kap. kulturmilj�lagen (1988:950), och
b) lagen (1995:732) om skydd f�r gravfriden vid vraket efter passage-

rarfartyget Estonia, och

6. Sveriges maritima zoner i
a) lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, och
b) lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.
Brott som har beg�tts i Sveriges maritima zoner omfattas alltid av den

direkta brottsbek�mpningen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att ytterligare brott med endast

b�ter i straffskalan ska ing� i den direkta brottsbek�mpningen.

Befogenheter inom den direkta brottsbek�mpningen

Inleda f�runders�kning
3 � Kustbevakningen f�r besluta att inleda f�runders�kning enligt 23 kap.
r�tteg�ngsbalken om brott som avses i 2 � f�rsta och tredje styckena. De
befogenheter och skyldigheter som unders�kningsledaren har enligt r�tte-
g�ngsbalken g�ller d� Kustbevakningen.

Om saken inte �r av enkel beskaffenhet ska ledningen av f�runder-

s�kningen �vertas av �klagare s� snart n�gon sk�ligen kan misst�nkas f�r

2019:32

SFS

brottet. �klagaren ska ocks� i andra fall �verta ledningen n�r det beh�vs av
s�rskilda sk�l.

Kustbevakningen ska f�rordna s�rskilda befattningshavare att utf�ra

myndighetens uppgifter enligt denna best�mmelse.

H�lla f�rh�r och vidta andra utrednings�tg�rder
4 � Innan en f�runders�kning har hunnit inledas har en kustbevaknings-
tj�nsteman samma r�tt som en polisman att enligt 23 kap. 3 � fj�rde stycket
r�tteg�ngsbalken h�lla f�rh�r och vidta andra utrednings�tg�rder som �r av
betydelse f�r utredningen av brott som omfattas av den direkta brotts-
bek�mpningen.

Ta med n�gon till f�rh�r
5 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att
enligt 23 kap. 8 � r�tteg�ngsbalken beordra n�gon att f�lja med till f�rh�r
och ta med n�gon till f�rh�r med anledning av brott som omfattas av den
direkta brottsbek�mpningen.

Ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning
6 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att
enligt 23 kap. 9 a � r�tteg�ngsbalken efter tills�gelse tillf�lligt ta hand om
elektronisk kommunikationsutrustning fr�n den som ska h�ras och besluta
om kroppsvisitation med anledning av brott som omfattas av den direkta
brottsbek�mpningen.

Gripa en misst�nkt
7 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att
enligt 24 kap. 7 � f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken gripa den som misst�nks
f�r brott som omfattas av den direkta brottsbek�mpningen.

Det som f�reskrivs i r�tteg�ngsbalken om befogenheter och skyldigheter

i f�rh�llande till den som gripits g�ller f�r kustbevakningstj�nstemannen i
samma utstr�ckning som f�r en polisman samt f�r Kustbevakningen i
samma utstr�ckning som f�r Polismyndigheten.

G�ra en husrannsakan
8 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att
enligt 28 kap. 5 � r�tteg�ngsbalken g�ra husrannsakan f�r brott som omfattas
av den direkta brottsbek�mpningen.

En husrannsakan f�r g�ras �ven om p�f�ljden f�r g�rningen, till f�ljd av

best�mmelserna i lagen (1996:517) om begr�nsning av till�mpningen av
svensk lag n�r det g�ller vissa brott som beg�tts p� utl�ndska fartyg eller
41 � f�rsta stycket fiskelagen (1993:787), endast kan best�mmas till b�ter.

G�ra en unders�kning
9 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en
kustbevakningstj�nsteman samma r�tt som en polisman att g�ra en
unders�kning enligt 28 kap. 10 � r�tteg�ngsbalken.

Ta f�rem�l i beslag
10 � En kustbevakningstj�nsteman har samma r�tt som en polisman att
enligt 27 kap. 4 � andra stycket r�tteg�ngsbalken ta f�rem�l i beslag f�r brott
som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen.

2019:32

SFS

Om det i lag finns avvikande best�mmelser om beslag g�ller dessa.

Hantera egendom som tagits i beslag
11 � Egendom som tagits i beslag ska f�rvaras av Kustbevakningen om
inget annat �r f�reskrivet eller �klagaren best�mmer n�got annat.

12 � Om inget annat f�ljer av lag eller annan f�rfattning f�r egendom som
har tagits i beslag och som kan antas bli f�rverkad omedelbart s�ljas av
Kustbevakningen om

1. egendomen inte kan v�rdas utan fara f�r att den f�rst�rs,
2. v�rden av egendomen �r f�renad med alltf�r stora kostnader, eller
3. det annars finns s�rskilda sk�l.
S�dan egendom f�r i st�llet f�rst�ras, om den
1. inte kan s�ljas,
2. kan befaras komma till brottslig anv�ndning, eller
3. annars �r ol�mplig f�r f�rs�ljning.
Om egendom som s�lts eller f�rst�rts inte f�rverkas, har �garen eller

n�gon annan r�ttsinnehavare r�tt till ers�ttning. F�r egendom som s�lts
l�mnas dock inte ers�ttning med h�gre belopp �n vad som kommit in vid
f�rs�ljningen. Om egendomen har f�rst�rts l�mnas ers�ttning med sk�ligt
belopp.

Ta egendom i f�rvar
13 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en
kustbevakningstj�nsteman samma r�tt som en polisman att enligt 26 kap. 3 �
andra stycket r�tteg�ngsbalken ta egendom i f�rvar.

Besluta om avsp�rrning och f�rbud att flytta f�rem�l
14 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en
kustbevakningstj�nsteman r�tt att besluta om avsp�rrning och f�rbud att
flytta f�rem�l samt andra �tg�rder enligt 27 kap. 15 � r�tteg�ngsbalken.

Kroppsvisitera och kroppsbesikta
15 � I fr�ga om brott som ing�r i den direkta brottsbek�mpningen har en
kustbevakningstj�nsteman samma r�tt som en polisman att

1. besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt 28 kap. 13 �

f�rsta stycket r�tteg�ngsbalken, och

2. ta med den som ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas till den plats

d�r �tg�rden ska genomf�ras, enligt 28 kap. 13 a � tredje stycket r�tteg�ngs-
balken.

Medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd

Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel
16 � En kustbevakningstj�nsteman har i den direkta brottsbek�mpningen
r�tt att stoppa ett fartyg, fordon eller n�got annat transportmedel om det

1. finns anledning att anta att n�gon som befinner sig i eller p� transport-

medlet har gjort sig skyldig till brott som tj�nstemannen f�r ingripa mot,

2. av n�gon annan anledning beh�vs f�r att med st�d i lag ingripa mot

n�gon som befinner sig i eller p� transportmedlet, genom att ber�va honom
eller henne friheten, p� annat s�tt inskr�nka hans eller hennes r�relsefrihet
eller uts�tta honom eller henne f�r kroppsvisitation eller kroppsbesiktning,

2019:32

SFS

3. beh�vs f�r att med st�d i lag g�ra husrannsakan i eller p� transport-

medlet, eller

4. beh�vs f�r att med st�d i lag eller annan f�rfattning reglera trafiken

eller f�r att kontrollera transportmedlet, den som f�r det eller dess last.

Rapporteringsskyldighet
17 � En kustbevakningstj�nsteman som ingriper med st�d av 410 �� eller
1315 �� ska genast anm�la detta till n�gon som �r beh�rig att leda en
f�runders�kning.

18 � Om en kustbevakningstj�nsteman f�r k�nnedom om att ett brott som
omfattas av den direkta brottsbek�mpningen har beg�tts inom lagens
geografiska till�mpningsomr�de, ska tj�nstemannen rapportera detta till sin
f�rman s� snart det kan ske.

En kustbevakningstj�nsteman f�r l�mna rapporteftergift om brottet med

h�nsyn till omst�ndigheterna i det s�rskilda fallet �r obetydligt och det �r
uppenbart att brottet inte skulle leda till n�gon annan p�f�ljd �n b�ter.

19 � Om en kustbevakningstj�nsteman uppt�cker att ett brott har beg�tts
utanf�r Sveriges territorium ska tj�nstemannen skyndsamt anm�la saken till
�klagare.

4 kap. Den indirekta brottsbek�mpningen

Bitr�de �t en annan myndighet innan en f�runders�kning har inletts

Bitr�de efter godk�nnande av beh�rig myndighet
1 � Innan en f�runders�kning har inletts f�r Kustbevakningen i ett enskilt
fall ingripa, �ven om brottet inte ing�r i den direkta brottsbek�mpningen.

Ett s�dant ingripande f�r g�ras av en kustbevakningstj�nsteman efter en

f�rfr�gan om bitr�de i ett enskilt fall fr�n

1. Kustbevakningen till Polismyndigheten eller Tullverket, eller
2. Polismyndigheten eller Tullverket till Kustbevakningen.
En f�ruts�ttning f�r att bitr�de ska f� l�mnas �r att den myndighet som

f�tt f�rfr�gan har g�tt med p� det.

Befogenheter inom den indirekta brottsbek�mpningen
2 � Vid ett ingripande enligt 1 � f�r befogenheterna i 3 kap. 46 �� ut�vas.

Gripanden och beslag som inte kan v�nta
3 � Best�mmelserna om gripanden och beslag i 3 kap. 7 och 10 �� f�r
till�mpas om inte ett godk�nnande enligt 1 � utan v�sentlig ol�genhet kan
avvaktas.

Bitr�de �t en f�runders�kningsledare n�r en f�runders�kning har

inletts
4 � N�r en f�runders�kning har inletts f�r Kustbevakningen bist�
f�runders�kningsledaren med utredningen av brottet, �ven om brottet inte
ing�r i den direkta brottsbek�mpningen.

En f�runders�kningsledare f�r anlita bitr�de av Kustbevakningen f�r att

genomf�ra f�runders�kningen. F�runders�kningsledaren f�r ocks� ge i
uppdrag �t en kustbevakningstj�nsteman att vidta en viss �tg�rd som h�r till

2019:32

SFS

f�runders�kningen, om det �r l�mpligt med h�nsyn till �tg�rdens beskaffen-
het och omst�ndigheterna i �vrigt.

Om f�runders�kningen leds av �klagare �r Kustbevakningen och en

kustbevakningstj�nsteman skyldiga att l�mna det bitr�de som beg�rs enligt
denna paragraf.

Medel f�r att genomf�ra en tj�nste�tg�rd
5 � Vid ett ingripande enligt 14 �� f�r de medel f�r att genomf�ra en
tj�nste�tg�rd som anges i 3 kap. 16 � anv�ndas.

Rapporteringsskyldighet
6 � En kustbevakningstj�nsteman som enligt best�mmelserna i detta
kapitel bitr�der en annan myndighet ska till den myndigheten genast
rapportera de �tg�rder och ingripanden som gjorts.

5 kap. Ordningsh�llande verksamhet

Uppgifter som ing�r i den direkta ordningsh�llningen
1 � Inom den direkta ordningsh�llningen f�r Kustbevakningen sj�lvst�ndigt
f�rebygga och ingripa mot st�rningar av ordningen.

Ordningsst�rningar som ing�r i den direkta ordningsh�llningen
2 � Kustbevakningens direkta ordningsh�llning omfattar

1. upptr�dande till sj�ss,
2. st�rningar enligt 20 � andra stycket lagen (2004:487) om sj�fartsskydd,

och

3. st�rningar enligt 4 kap. 7 � andra stycket lagen (2006:1209) om

hamnskydd.

Kustbevakningens indirekta ordningsh�llning

Ingripanden som godk�nts
3 � Kustbevakningen f�r i ett enskilt fall ingripa �ven mot st�rningar av
ordningen som inte ing�r i den direkta ordningsh�llningen.

Ett s�dant ingripande f�r g�ras av en kustbevakningstj�nsteman efter en

f�rfr�gan om bitr�de med en viss �tg�rd fr�n

1. Kustbevakningen till Polismyndigheten, eller
2. Polismyndigheten till Kustbevakningen.
En f�ruts�ttning f�r att bitr�de ska f� l�mnas �r att den myndighet som

mottagit f�rfr�gan har g�tt med p� det.

Ingripanden vid allvarlig fara f�r liv eller h�lsa
4 � Om ett omedelbart ingripande �r n�dv�ndigt f�r att hindra allvarlig
fara f�r liv eller h�lsa och faran inte l�mpligen kan hindras p� n�got annat
s�tt, f�r ett ingripande g�ras �ven utan ett godk�nnande enligt 3 �.

Befogenheter inom den ordningsh�llande verksamheten

Avvisa, avl�gsna eller tillf�lligt omh�nderta personer
5 � Om n�gon genom sitt upptr�dande st�r ordningen eller utg�r en
omedelbar fara f�r den, f�r en kustbevakningstj�nsteman avvisa eller
avl�gsna honom eller henne fr�n ett visst omr�de eller utrymme, n�r det �r

2019:32

SFS

n�dv�ndigt f�r att ordningen inom den direkta eller indirekta ordnings-
h�llningen ska kunna uppr�tth�llas. Detsamma g�ller om en s�dan �tg�rd
beh�vs f�r att avv�rja en straffbelagd handling.

Om �tg�rden �r otillr�cklig f�r att det avsedda resultatet ska uppn�s f�r

personen omh�ndertas tillf�lligt. R�tten att tillf�lligt omh�nderta en person
g�ller dock inte vid ingripanden enligt 2 � 2 eller 3.

Best�mmelser om omh�ndertagande
6 � Den som har verkst�llt ett omh�ndertagande ska s� skyndsamt som
m�jligt anm�la �tg�rden till sin f�rman. Om omh�ndertagandet inte redan
har upph�rt ska f�rmannen omedelbart pr�va om det ska best�.

Om f�rmannens beslut inneb�r att omh�ndertagandet ska best�, ska

f�rmannen skyndsamt underr�tta Polismyndigheten om omh�ndertagandet
och sk�let till detta. Den omh�ndertagne ska s� snabbt som m�jligt �ver-
l�mnas till Polismyndigheten som p� nytt ska pr�va om omh�ndertagandet
ska best�.

7 � Den som har omh�ndertagits ska underr�ttas om anledningen till
omh�ndertagandet s� snart som m�jligt.

Om den som har omh�ndertagits beg�r det eller om det annars finns sk�l

f�r det, ska n�gon av hans eller hennes n�rmaste anh�riga eller n�gon annan
person som st�r honom eller henne s�rskilt n�ra underr�ttas om �tg�rden.
Vid p�g�ende brottsutredning f�r underr�ttelsen dock inte l�mnas f�rr�n det
kan ske utan men f�r utredningen.

Om den som har omh�ndertagits mots�tter sig att n�gon underr�ttas f�r en

underr�ttelse l�mnas bara om det finns synnerliga sk�l.

En underr�ttelse beh�ver inte l�mnas om �tg�rden har upph�rt.

8 � Vid ett omh�ndertagande ska en kustbevakningstj�nsteman se till att
�tg�rden inte orsakar den omh�ndertagne st�rre ol�genhet �n som �r
oundvikligt med h�nsyn till �tg�rdens syfte, och att den inte v�cker on�dig
uppm�rksamhet. Den som har omh�ndertagits f�r inte uts�ttas f�r n�gon
annan inskr�nkning i sin frihet �n som beh�vs med h�nsyn till ordning,
s�kerhet eller �ndam�let med �tg�rden.

Den omh�ndertagne f�r tas i f�rvar om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till

ordning eller s�kerhet. Den som �r under femton �r f�r dock inte tas i f�rvar.

9 � En person som ska gripas enligt 24 kap. r�tteg�ngsbalken f�r inte
omh�ndertas enligt 5 � andra stycket eller h�llas kvar enligt 6 � andra
stycket.

Avvisa eller avl�gsna n�gon fr�n ett omr�de eller utrymme vid

tilltr�desf�rbud
10 � Om n�gon f�rs�ker att tr�nga sig in p� ett omr�de eller i ett utrymme
dit tilltr�de har f�rbjudits med st�d av denna lag eller annan f�rfattning, f�r
en kustbevakningstj�nsteman avvisa eller avl�gsna honom eller henne fr�n
omr�det eller utrymmet n�r det �r n�dv�ndigt f�r att ordningen eller
s�kerheten ska kunna uppr�tth�llas. Detsamma g�ller den som v�grar att
l�mna ett s�dant omr�de eller utrymme, eller som inte f�ljer en anvisning
som �r meddelad enligt polislagen (1984:387) om att f�lja en viss v�g.

2019:32

SFS

S�rskilda best�mmelser om r�tt att ingripa
11 � S�rskilda best�mmelser om en kustbevakningstj�nstemans r�tt att
ingripa f�r att uppr�tth�lla ordning och s�kerhet p� fartyg, i hamn-
anl�ggningar och i hamnars omr�den finns i

1. lagen (2004:487) om sj�fartsskydd, och
2. lagen (2006:1209) om hamnskydd.

Rapporteringsskyldighet
12 � Om en kustbevakningstj�nsteman ingriper sj�lvst�ndigt mot en
ordningsst�rning ska Polismyndigheten genast underr�ttas.

En kustbevakningstj�nsteman som bitr�der Polismyndigheten med

ordningsh�llande �tg�rder ska genast rapportera de �tg�rder som vidtagits
till Polismyndigheten.

6 kap. Allm�nna best�mmelser om kontroll- och

tillsynsverksamhet

Preja, borda och f�ra fartyg till hamn
1 � Om det beh�vs f�r att genomf�ra en kontroll eller tillsyn f�r en kust-
bevakningstj�nsteman preja, borda och, om det uppenbart beh�vs f�r att
genomf�ra �tg�rden, f�ra ett fartyg till svensk hamn.

Anv�nda v�ld
2 � I kontroll- och tillsynsverksamhet till�mpas best�mmelsen om att
anv�nda v�ld i 2 kap. 4 � f�rsta stycket 1 och 36 och andra stycket.

R�tt att ingripa enligt s�rskild reglering
3 � Ut�ver best�mmelserna i detta kapitel har Kustbevakningen och en
kustbevakningstj�nsteman r�tt att vidta de �tg�rder som f�ljer av den
f�rfattning som ligger till grund f�r kontrollen eller tillsynen.

Om det i lag finns avvikande best�mmelser om r�tten att preja, borda och

f�ra fartyg till hamn g�ller dessa i st�llet f�r 1 �.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 april 2019.
2. Genom lagen upph�vs lagen (1982:395) om Kustbevakningens med-

verkan vid polisi�r �vervakning.

P� regeringens v�gnar

STEFAN L�FVEN

MIKAEL DAMBERG

(Justitiedepartementet)

2019:32

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2019:32 Kustbevakningslag

Om Lagboken.se