SFS 2019:106 Förordning om ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

1

Svensk författningssamling

Förordning

om ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)

Utfärdad den 28 februari 2019

Regeringen föreskriver att 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen
(2011:1261) ska ha följande lydelse.

18 kap.
8 §1 Skatteverket ska, utöver vad som följer av 17 § skattebrottslagen
(1971:69), göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta
att någon har gjort sig skyldig till

1. brott enligt 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551),
2. brott enligt 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av

pensionsutfästelse m.m.,

3. givande av muta enligt 10 kap. 5 b § eller grovt givande av muta enligt

10 kap. 5 c § brottsbalken,

4. bokföringsbrott eller grovt bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brotts-

balken, eller

5. brott enligt 9 kap. 1–3 och 11 §§ brottsbalken, om gärningen har sam-

band med Skatteverkets verksamhet enligt lagen (2009:194) om förfarandet
vid skattereduktion för hushållsarbete.

En anmälan ska dock inte göras om det kan antas att brottet inte kommer

att medföra påföljd eller om anmälan av något annat skäl inte behövs.

En anmälan ska innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till

grund för misstanken om brott.

I andra fall än som avses i första stycket 3 får anmälan i stället göras till

en sådan särskild enhet inom verket som ska medverka vid brottsutredning,
om

1. det inte finns skäl att anta att brottet kommer att leda till en annan

påföljd än böter,

2. den misstänkte kan antas erkänna gärningen, och
3. den misstänkte har fyllt tjugoett år.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2019.

På regeringens vägnar

ARDALAN SHEKARABI

Martina Löfstrand
(Finansdepartementet)

1 Senaste lydelse 2012:305.

SFS

2019:106

Publicerad
den

6 mars 2019