SFS 2019:1118 Förordning om ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80)

1

Svensk författningssamling

Förordning

om ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80)

Utfärdad den 28 november 2019

Regeringen föreskriver att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 §, 4 kap. 7 §,
5 kap. 1, 4, 7–9, 11 och 14 §§, 6 kap. 2–4 §§ och 7 kap. 2 § och rubriken till
3 kap. hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) ska ha följande lydelse.

1 kap.
2 § Det som sägs i denna förordning om regioner gäller också kommuner
som inte ingår i en region.

2 kap.
2 §1 Socialstyrelsen beslutar efter ansökan från en region om tillstånd och
villkor för att bedriva nationell högspecialiserad vård. Myndigheten beslutar
också om återkallelse av ett sådant tillstånd.

3 kap. Samverkansregioner för hälso- och sjukvård
1 § För hälso- och sjukvård som berör flera regioner ska landet vara indelat
i samverkansregioner som anges i nedanstående uppställning. Varje sam-
verkansregion omfattar de län och de kommuner som anges i uppställningen.

Samverkansregion

Län
Kommuner

Samverkansregion Stockholm

Stockholms län
Gotlands län

Samverkansregion Linköping

Östergötlands län
Jönköpings län
Kalmar län

Samverkansregion Lund/Malmö

Kronobergs län
Blekinge län
Skåne län
Halmstad kommun
Hylte kommun
Laholms kommun

Samverkansregion Göteborg

Västra Götalands län
Falkenbergs kommun
Kungsbacka kommun
Varbergs kommun

1 Senaste lydelse 2018:144.

SFS

2019:1118

Publicerad
den

3 december 2019

2

SFS

Samverkansregion Uppsala/Örebro

Uppsala län
Södermanlands län
Värmlands län
Örebro län
Västmanlands län
Dalarnas län
Gävleborgs län

Samverkansregion Umeå

Västernorrlands län
Jämtlands län
Västerbottens län
Norrbottens län

4 kap.

7 § En läkare som är anställd vid en sjukvårdsenhet inom regionernas hälso-
och sjukvård där det bedrivs högskoleutbildning för läkarexamen eller forsk-
ning är skyldig att biträda vid handledningen av medicine studerande.

En specialistutbildad läkare som är anställd vid en sådan enhet som avses

i första stycket är, i den mån den eller de nämnder som utövar ledningen av
hälso- och sjukvårdsverksamheten vid enheten medger det, skyldig att inom
sitt verksamhetsområde utföra den undervisning och den examination som
behövs för att högskoleutbildning för läkarexamen ska kunna bedrivas på ett
ändamålsenligt sätt.

5 kap.

1 § Detta kapitel gäller inom regionernas hälso- och sjukvård. Bestäm-
melsen i 5 § gäller även inom kommunernas hälso- och sjukvård.

4 § Om regionen inte kan anställa någon som är behörig att utöva läkar-
yrket som vikarie för läkare vid semester eller annan ledighet eller under
vakans, får Socialstyrelsen medge regionen att anställa någon annan som
styrelsen bedömer i huvudsak kan fullgöra de med anställningen förenade
uppgifterna.

7 § Regionen ska kungöra anställningar för specialistutbildade läkare
lediga till ansökan. Om det finns särskilda skäl får dock anställning ske utan
kungörelse.

Kungörelser som avses i första stycket ska införas i Post- och Inrikes Tid-

ningar eller, om regeringen medger det, i en annan publikation med före-
läggande av tre veckors ansökningstid, räknad från dagen för kungörandet.

8 § Vid andra anställningar för specialistutbildade läkare än som avses i
6 § vid en sjukvårdsenhet inom regionernas hälso- och sjukvård där det
bedrivs högskoleutbildning för läkarexamen eller forskning, ska tre sak-
kunniga pröva varje sökandes behörighet och bedöma skickligheten hos
samtliga behöriga sökande. Vid bedömningen av skickligheten ska hänsyn
tas främst till utbildning samt till klinisk och vetenskaplig skicklighet. De
sakkunniga ska föra upp de fyra främsta behöriga sökandena på förslag.
Regionen får därefter anställa en av de föreslagna sökandena.

9 § Två av de sakkunniga som avses i 8 § och suppleanter för dem utses
för högst fyra år på det sätt som den berörda högskolestyrelsen bestämmer.
Regionen utser för samma tid en sakkunnig och suppleant för denne. Hög-
skolestyrelsen utser ordförande och vice ordförande bland de sakkunniga.

2019:1118

3

SFS

Om ingen av de sakkunniga är verksam inom det område som den lediga

anställningen avser, ska de tillkalla en läkare inom verksamhetsområdet att
ingå som sakkunnig.

Om det behövs får de sakkunniga, efter medgivande av regionen, inhämta

yttrande från en annan läkare med särskild erfarenhet från det verksam-
hetsområde som den lediga anställningen avser.

11 § Vid andra anställningar för specialistutbildade läkare än som avses i
6 och 8 §§ ska regionen fästa avseende främst vid skickligheten för anställ-
ningen.

14 § Den myndighet som ska anställa någon som avses i denna förordning
ska utan dröjsmål anslå de sakkunnigas beslut om anställningsförslag på
regionens anslagstavla med uppgift om den dag då beslutet anslogs.

6 kap.

2 § Vid bedömningen av om vårdgarantin enligt 1 § 3 eller 4 är uppfylld
ska inte räknas tid då den enskilde

1. av medicinska skäl inte kan ges vård,
2. utnyttjat sin möjlighet att välja vård i en annan region enligt 9 kap. 1 §

patientlagen (2014:821), eller

3. frivilligt avstår från vård.
Den enskilde ska anses frivilligt avstå från vård om han eller hon har
1. informerats om vårdgarantin,
2. erbjudits vård i enlighet med vårdgarantin, och
3. meddelat vårdgivaren att han eller hon avstår från erbjudandet om vård.

3 § Regionernas rapporteringsskyldighet enligt 9 kap. 3 § hälso- och sjuk-
vårdslagen (2017:30) ska fullgöras genom att regionerna lämnar uppgifter
om väntetider till den nationella väntetidsdatabas som förs av Sveriges
Kommuner och Landsting.

4 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om regionernas
rapporteringsskyldighet enligt 9 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen
(2017:30).

7 kap.

2 § Regionen eller kommunen ska i fall som avses i 8 kap. 9 § eller
12 kap. 6 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) tillhandahålla förbruknings-
artiklar som fortlöpande behövs vid urininkontinens, urinretention eller tarm-
inkontinens.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.

2019:1118

4

SFS

På regeringens vägnar

LENA HALLENGREN

Lars Hedengran

(Socialdepartementet)

2019:1118