SFS 2019:839 Lag om ändring i brottsbalken
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk f�rfattningssamling
Lag
om �ndring i brottsbalken
Utf�rdad den 28 november 2019
Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs att 20 kap. 4 och 5 ��, 29 kap. 2 �,
36 kap. 9 � och 37 kap. 2 � brottsbalken ska ha f�ljande lydelse.
20 kap.
4 �2 Den som har valts till s�dant uppdrag hos staten eller hos en kommun
med vilket f�ljer myndighetsut�vning f�r av r�tten skiljas fr�n uppdraget,
om han eller hon har beg�tt brott f�r vilket �r stadgat f�ngelse i tv� �r eller
d�r�ver och han eller hon genom brottet har visat sig uppenbarligen
ol�mplig att inneha uppdraget.
Med uppdrag hos staten eller hos kommun likst�lls uppdrag hos styrelse,
verk, n�mnd, kommitt� eller annan s�dan myndighet som h�r till staten eller
till kommun, region eller kommunalf�rbund.
5 �3 Utan hinder av vad som annars �r f�reskrivet f�r �klagare �tala brott
varigenom f�ljande personer har �sidosatt vad som �ligger dem i ut�vningen
av anst�llningen eller uppdraget:
1. arbetstagare hos staten eller en kommun,
2. ledamot av styrelse, verk, n�mnd, kommitt� eller annan s�dan
myndighet som h�r till staten eller till kommun, region eller kommunal-
f�rbund,
3. den som ut�var uppdrag som �r reglerat i f�rfattning,
4. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom
totalf�rsvaret, m.m. eller som annars fullg�r lagstadgad tj�nsteplikt,
5. den som utan att inneha anst�llning eller uppdrag som avses i 14
ut�var myndighet.
Utan hinder av best�mmelserna i f�rsta stycket ska dock g�lla
1. vad som i denna balk f�reskrivs om att �tal inte f�r ske utan f�rordnande
av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och
2. vad som i annan lag eller f�rfattning �r f�reskrivet om �tal f�r g�rning,
f�r vilken straff �r f�reskrivet endast om den f�r�vas av innehavare av
anst�llning eller uppdrag som avses i f�rsta stycket.
Om det inte finns s�rskilda best�mmelser f�r ett visst fall, f�r �klagare
�tala brott mot s�dan tystnadsplikt som g�ller till f�rm�n f�r enskild
m�ls�gande endast om denne anger brottet till �tal eller �tal �r p�kallat fr�n
allm�n synpunkt.
1 Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48.
2 Senaste lydelse 2012:625.
3 Senaste lydelse 2012:301.
SFS
2019:839
Publicerad
den
3 december 2019
2
SFS
2019:839
I fr�ga om �tal f�r brott som i ut�vningen av anst�llningen eller uppdraget
beg�tts av riksdagsledamot, statsr�d, justitier�d eller innehavare av an-
st�llning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ g�ller s�rskilda
best�mmelser.
29 kap.
2 �4 Som f�rsv�rande omst�ndigheter vid bed�mningen av straffv�rdet
ska, vid sidan av vad som g�ller f�r varje s�rskild brottstyp, s�rskilt beaktas
1. om den tilltalade avsett att brottet skulle f� allvarligare f�ljder �n det
faktiskt f�tt,
2. om den tilltalade visat stor h�nsynsl�shet,
3. om den tilltalade utnyttjat n�gon annans skyddsl�sa st�llning eller
sv�righeter att v�rja sig,
4. om den tilltalade utnyttjat sin st�llning eller i �vrigt missbrukat ett
s�rskilt f�rtroende,
5. om den tilltalade f�rm�tt n�gon annan att medverka till brottet genom
tv�ng, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, of�rst�nd eller
beroende st�llning,
6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som ut�vats i organiserad
form eller systematiskt eller om brottet f�reg�tts av s�rskild planering,
7. om ett motiv f�r brottet varit att kr�nka en person, en folkgrupp eller
en annan s�dan grupp av personer p� grund av ras, hudf�rg, nationellt eller
etniskt ursprung, trosbek�nnelse, sexuell l�ggning, k�ns�verskridande
identitet eller uttryck eller annan liknande omst�ndighet,
8. om brottet varit �gnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i
dess f�rh�llande till en n�rst�ende person, eller
9. om brottet beg�tts mot en person p� grund av att han eller hon eller
n�gon n�rst�ende innehaft ett uppdrag som f�rtroendevald i stat, kommun,
region, Sametinget eller Europaparlamentet.
36 kap.
9 �5 Om sanktionsv�rdet uppg�r till minst 500 000 kronor, ska f�retags-
boten f�r ett st�rre f�retag s�ttas h�gre �n vad som f�ljer av 8 � (f�rh�jd
f�retagsbot). Den f�rh�jda f�retagsboten ska fastst�llas till ett belopp som
�r befogat med h�nsyn till f�retagets finansiella st�llning. En f�rh�jd
f�retagsbot f�r dock h�gst best�mmas till ett belopp som motsvarar femtio
g�nger sanktionsv�rdet.
Med st�rre f�retag avses enskilda n�ringsidkare och juridiska personer
som motsvarar de kriterier som anges i 1 kap. 3 � f�rsta stycket 4 �rs-
redovisningslagen (1995:1554).
Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte staten, kommuner eller
regioner.
37 kap.
2 �6 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�rordnar
ordf�rande och vice ordf�rande i �vervakningsn�mnderna. Vice ord-
f�randen tj�nstg�r vid f�rfall f�r ordf�randen i dennes st�lle. Vid f�rfall f�r
b�de ordf�randen och vice ordf�randen f�rordnas tillf�llig ers�ttare av
Kriminalv�rden. Ordf�randen, vice ordf�randen och tillf�llig ers�ttare ska
vara lagfarna och ha erfarenhet av tj�nstg�ring som domare.
4 Senaste lydelse 2019:828.
5 Senaste lydelse 2019:829.
6 Senaste lydelse 2005:967.
3
SFS
2019:839
�vriga ledam�ter utses genom val. F�r dessa v�ljs lika m�nga ers�ttare.
Val f�rr�ttas av kommunfullm�ktige, om �vervakningsn�mndens verk-
samhetsomr�de omfattar endast en kommun, och annars av region-
fullm�ktige. Om det inom n�mndens verksamhetsomr�de �ven finns en
kommun som inte ing�r i en region, f�rr�ttas valet av regionfullm�ktige och
kommunfullm�ktige med den f�rdelning dem emellan som l�nsstyrelsen
best�mmer efter befolkningstalen. Ing�r flera l�n eller delar av l�n i �ver-
vakningsn�mnds verksamhetsomr�de, fastst�ller regeringen efter samma
grunder antalet ledam�ter och ers�ttare f�r varje l�n eller del av l�n.
Regionfullm�ktiges och kommunfullm�ktiges val av ledam�ter eller
ers�ttare ska vara proportionellt, om det beg�rs av minst s� m�nga ledam�ter
i regionfullm�ktige eller kommunfullm�ktige som motsvarar den kvot,
vilken erh�lls om antalet n�rvarande ledam�ter delas med det antal personer
som valet avser, �kat med 1. Om kvoten �r ett brutet tal, ska den avrundas
till n�rmast h�gre hela tal. Best�mmelser om f�rfarandet vid s�dant
proportionellt val finns i lagen (1992:339) om proportionellt vals�tt. Om
ers�ttarna inte v�ljs proportionellt, ska det vid valet �ven best�mmas i vilken
ordning de ska kallas till tj�nstg�ring.
Ledamot och annan �n tillf�llig ers�ttare utses f�r fyra �r. Om en ledamot
som har utsetts vid proportionellt val avg�r f�re tidens utg�ng, intr�der en
ers�ttare enligt den ordning mellan ers�ttarna som har best�mts vid valet.
Avg�r en ledamot eller ers�ttare som inte har utsetts vid proportionellt val,
utses en ny ledamot eller ers�ttare f�r �terstoden av tiden. Tillf�llig ers�ttare
f�rordnas f�r h�gst sex m�nader.
N�r ledamot eller ers�ttare ska utses ska �vervakningsn�mnden g�ra
anm�lan om det till den som ska utse honom eller henne.
Denna lag tr�der i kraft den 2 januari 2020 i fr�ga om 29 kap. 2 � och
36 kap. 9 � och i �vrigt den 1 januari 2020.
P� regeringens v�gnar
MORGAN JOHANSSON
Walo von Greyerz
(Justitiedepartementet)
