SFS 2019:923 Lag om ändring i vallagen (2005:837)

SFS2019-923.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i vallagen (2005:837)

Utfärdad den 28 november 2019

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om vallagen (2005:837)

dels att 1 kap. 1, 3 och 4 §§, 2 kap. 1�3, 5�7, 10, 14 och 15 §§, 4 kap. 1,

5, 7�10, 13, 15 och 19 §§, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 8 §, 7 kap. 6 och 12 §§, 8 kap.
2 §, 10 kap. 2 §, 14 kap. 1, 6, 8, 13, 15, 21, 22, 27�29 §§, 15 kap. 3, 10, 11
och 13 §§ och rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 14 kap. 26 § ska lyda ⬝Valet till region- och

kommunfullmäktige⬝.

1 kap.
1 §
2 I denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riks-
dagen, region- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet.

Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och

kommunallagen (2017:725).

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. ALLM�NNA BEST�MMELSER
1 kap. � Inledande bestämmelser
2 kap. � Partier och kandidater
3 kap. � Valmyndigheter m.m.
4 kap. � Valkretsar och valdistrikt m.m.
5 kap. � Röstlängder och röstkort
6 kap. � Valsedlar och kuvert

AVDELNING II. GENOMF�RANDE AV VAL
7 kap. � Allmänna bestämmelser om röstning
8 kap. � Allmänna bestämmelser om röstmottagning
9 kap. � Röstmottagning i vallokal
10 kap. � Röstmottagning i röstningslokal

AVDELNING III. R�KNING AV R�STER
11 kap. � Preliminär rösträkning i vallokal
12 kap. � Valnämndens rösträkning
13 kap. � Slutlig rösträkning

AVDELNING IV. F�RDELNING AV MANDAT
14 kap. � Fördelning av mandat

1 Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48.

2 Senaste lydelse 2017:748.

SFS

2019:923

Publicerad
den

3 december 2019

background image

2

SFS

AVDELNING V. AVSLUTANDE BEST�MMELSER
15 kap. � �verklagande

3 §3 Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till region- och kommun-
fullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i
september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Om
Europeiska unionens råd i ett särskilt fall beslutar det, ska valet i stället
hållas i april, maj eller juli valåret.

Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara

valdag. Vid omval till region- och kommunfullmäktige bestämmer den
centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som
ska vara valdag. Ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom
tre månader efter beslut om omval.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen

vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens tal-

man, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska
vara valdag.

Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) bestämmer

region- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyn-
digheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

4 § Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till
Europaparlamentet.

Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmed-

borgare) som har rösträtt vid val till region- och kommunfullmäktige och
som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat i
Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

2 kap.


1 §4 Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta
hos den centrala valmyndigheten.

Om anmälan görs senast den sista februari det år då ordinarie val till

riksdagen och till region- och kommunfullmäktige eller val till Europa-
parlamentet ska hållas, gäller registreringen från och med det valet.

Om det är fråga om ett extra val ska en anmälan i stället göras senast en

vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats för att registreringen
ska gälla från och med det valet.

2 § Av en anmälan ska det framgå vilket slag av val den gäller. Om den
avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilken region
eller kommun den gäller.

Tillsammans med en anmälan ska partiet lämna förklaringar enligt 4 §

eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.

3 §5 En partibeteckning ska registreras om följande villkor är uppfyllda:

1. Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en

partisymbol.

2. Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som

anmälan gäller, ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst

a) för val till riksdagen: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet,

3 Senaste lydelse 2018:28.

4 Senaste lydelse 2018:28.

5 Senaste lydelse 2014:1384.

2019:923

background image

3

SFS

b) för val till region- eller kommunfullmäktige: 100 respektive 50 perso-

ner som har rösträtt i den region eller kommun som anmälan gäller,

c) för val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har rösträtt i hela

landet.

3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

som redan

a) är registrerad, eller
b) har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att bli

registrerade för samma val.

4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

som tidigare gällt för samma slag av val men som avregistrerats för högst
fem år sedan på grund av namnbyte.

5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning

för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska
anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om
beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.

5 § Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registrer-
ingen också för val till region- och kommunfullmäktige i hela landet samt
för val till Europaparlamentet. Om registreringen avser val till regionfull-
mäktige, gäller den val i den regionen och val till kommunfullmäktige i de
kommuner som ligger inom regionen. I övriga fall gäller registreringen
endast för det val som anmälan avser.

6 § Om ett parti som har registrerat en partibeteckning medger det, kan ett
annat parti få samma beteckning registrerad

1. för val till riksdagen även om beteckningen redan är registrerad för val

till region- eller kommunfullmäktige, eller

2. för val till regionfullmäktige, även om partibeteckningen redan är

registrerad för val till kommunfullmäktige inom regionen.

Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till

registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.

7 § En registrerad partibeteckning ska avregistreras om partiet

1. begär det, eller
2. inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till riksdagen, till

region- eller kommunfullmäktige eller till Europaparlamentet.

10 § En anmälan av kandidater ska avse

1. för val till riksdagen: en viss valkrets,
2. för val till kommun- eller regionfullmäktige: kommunen eller regionen,
3. för val till Europaparlamentet: hela landet.

14 §6 Ett parti som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla detta till den
centrala valmyndigheten. Av anmälan ska det framgå vilken beteckning
partiet går till val under (partibeteckning) och vilket slag av val anmälan
gäller. Om anmälan avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det
framgå vilken region eller kommun den gäller.


6 Senaste lydelse 2014:1384.

2019:923

background image

4

SFS

15 §7 Om ett parti anmäls för val till riksdagen, gäller anmälan också för
val till region- och kommunfullmäktige i hela landet och för val till Europa-
parlamentet. I övriga fall gäller anmälan endast för det val som anmälan
avser.

Ett parti som är representerat i en beslutande församling ska vid nästa val

anses ha anmält deltagande i val i den omfattning som följer av första
stycket.

Ett parti som har anmält kandidater enligt 9 § ska anses ha anmält del-

tagande i valet.

4 kap.


1 § För val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige ska
det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter
till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europa-
parlamentet utgör landet en enda valkrets.

Om inte annat anges ska vid tillämpningen av detta kapitel antalet röst-

berättigade vid ett val beräknas på grundval av uppgifterna i folkbokförings-
databasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars valåret.

Val till regionfullmäktige


5 §8 Vid val till regionfullmäktige är regionen en enda valkrets, om inte
fullmäktige beslutar att dela in regionen i två eller flera valkretsar.

En valkrets ska omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat

följer av 6 § andra stycket.

7 § Om en kommun delas in i två eller flera valkretsar för val till region-
fullmäktige och om kommunen är indelad i valkretsar för val till kommun-
fullmäktige, ska gränsen för en valkrets för val till regionfullmäktige sam-
manfalla med gränsen för en valkrets för val till kommunfullmäktige.

8 § Indelningen i valkretsar ska, sedan kommunerna inom regionen har
fått tillfälle att yttra sig, beslutas av regionfullmäktige senast den 31 oktober
året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första gången. För att
gälla ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indel-

ning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
indelning i valkretsar får meddelas senare än den dag som anges i första
stycket.

9 §9 Mandaten i regionfullmäktige i en region som är indelad i valkretsar
består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet

när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmaste
lägre hela tal. �&terstående mandat är utjämningsmandat.

10 §10 Om en region är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den
30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkrets-
mandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

7 Senaste lydelse 2014:1384.

8 Senaste lydelse 2014:1384.

9 Senaste lydelse 2014:1384.

10 Senaste lydelse 2014:1384.

2019:923

background image

5

SFS

Antalet personer som har rösträtt i regionen delas med antalet fasta val-

kretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje val-
krets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som
antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den
valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkret-

sarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som upp-
står vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkret-
sar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indel-

ning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första
stycket.

13 § Indelningen i valkretsar ska beslutas av kommunfullmäktige senast
den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första
gången. För att gälla ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indel-

ning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i första stycket.

15 §11 Om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den
30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkrets-
mandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta val-

kretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje val-
krets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som
antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den
valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkret-

sarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som upp-
står vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera val-
kretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indel-

ning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om
fördelning av mandat får meddelas senare än den dag som anges i första
stycket.

19 § Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets
indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut
om indelning i valdistrikt får meddelas senare än den dag som anges i 18 §.

5 kap.


2 a §12 Vid val till kommunfullmäktige och regionfullmäktige ska unions-
medborgare som enligt 1 kap. 7 § andra stycket kommunallagen (2017:725)
har rösträtt tas upp i röstlängd om de skriftligen senast 30 dagar före val-
dagen hos den centrala valmyndigheten

1. anmäler att de vill bli upptagna i röstlängden, och
2. anger sin nationalitet, sin adress i Sverige samt sin födelsetid eller i före-

kommande fall sitt personnummer.

11 Senaste lydelse 2014:1384.

12 Senaste lydelse 2017:748.

2019:923

background image

6

SFS

Väljare som har tagits upp i röstlängd enligt denna paragraf står kvar där

tills de stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre
är uppfyllda.

6 kap.


8 § Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens
bekostnad:

1. vid val till riksdagen: parti som vid valet får eller vid något av de två

senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller
som ändå är eller genom valet blir representerat i riksdagen,

2. vid val till region- eller kommunfullmäktige: parti som är eller genom

valet blir representerat i fullmäktige,

3. vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av

de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rös-
terna i hela landet.

I samtliga fall avser rätten till fria valsedlar ett antal som motsvarar högst

tre gånger antalet röstberättigade i

1. vid val till riksdagen: valkretsen,
2. vid övriga val: valet.
Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstberättigade på

grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182)
om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksam-
het den 1 mars valåret.

7 kap.


6 § Vid ordinarie val till riksdagen och till region- och kommunfullmäk-
tige samt val till Europaparlamentet får en budröst göras i ordning tidigast
24 dagar före valdagen.

Vid andra val får en budröst göras i ordning tidigast 10 dagar före val-

dagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet får i dessa fall dock
göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.

12 § Brevröster får göras i ordning tidigast 45 dagar före valdagen.

Vid andra val än ordinarie val till riksdagen och till region- och kommun-

fullmäktige samt val till Europaparlamentet får brevröster dock göras i ord-
ning först sedan det har beslutats vilken dag valet ska hållas.

8 kap.


2 §13 I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig
avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut. Om en sådan plats inte kan
anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne
i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till

1. valsedlar med enbart valbeteckning,
2. valsedlar med parti- och valbeteckning
a) för val till riksdagen samt region- och kommunfullmäktige för varje

parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent
av rösterna i hela landet,

b) för val till region- och kommunfullmäktige för varje parti som redan är

representerat där och som inte uppfyller kraven i a ovan, när det gäller röst-
mottagningsställen inom den region eller den kommun där partiet är repre-
senterat,

13 Senaste lydelse 2018:1969.

2019:923

background image

7

SFS

3. valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet

för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet
har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti-
och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar
med endast en valsedel.

De partier som deltar i valen ska också kunna lägga ut sina valsedlar på

denna plats.

Första stycket 2 och 3 gäller endast under förutsättning att partiet har gjort

en begäran enligt 6 kap. 7 §.

10 kap.


2 § Vid ordinarie val till riksdagen och till region- och kommunfull-
mäktige samt vid val till Europaparlamentet får röstmottagningen påbörjas

1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den artonde

dagen före valdagen,

2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen.
Vid andra val får röstmottagningen påbörjas
1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den tionde

dagen före valdagen,

2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugonde dagen före valdagen.
Röstmottagningen får pågå
1. i röstningslokaler som en kommun har anordnat: till och med valdagen,
2. hos en utlandsmyndighet: så länge att de fönsterkuvert som har gjorts i

ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen före
valdagen.

14 kap.


1 § Den centrala valmyndigheten ska på grundval av resultatet av den
slutliga rösträkningen fördela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet
samt fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

I fråga om val till region- och kommunfullmäktige ska länsstyrelsen för-

dela mandaten mellan partierna och för varje valkrets fastställa vilka kandi-
dater som har valts till ledamöter och ersättare.

6 §14 Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda val-
krets ska fördelas mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kom-
munen. I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar ska mandaten
fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i kommunen.

Mandaten i regionfullmäktige ska fördelas mellan partier som fått minst

3 procent av rösterna i regionen.

Mandaten i Europaparlamentsvalet ska fördelas mellan partier som fått

minst 4 procent av rösterna i landet.

8 §15 Vid fördelningen av mandat i sådana regioner och kommuner som är
indelade i valkretsar tillämpas bestämmelserna om riksdagsval i 3�5 §§ på
motsvarande sätt.

13 § Ledamöter i övriga val fastställs enligt vad som tillämpas beträffande
riksdagsvalet.

14 Senaste lydelse 2014:1384.

15 Senaste lydelse 2014:1384.

2019:923

background image

8

SFS

Personligt röstetal ska fastställas bara för kandidater som fått särskilda

personröster motsvarande minst 5 procent av det antal röster som partiet fått
i valkretsen, dock minst

1. vid val till regionfullmäktige: 100 röster,
2. vid val till kommunfullmäktige: 50 röster.

15 § Ersättare i regionfullmäktige och Europaparlamentet utses på mot-
svarande sätt som för riksdagsvalet.

21 § Om en ledamot i regionfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europa-
parlamentet avgår under valperioden, ska respektive valmyndighet efter anmä-
lan utse en ny ledamot. Ny ledamot ska utses enligt vad som tillämpas för
riksdagsvalet enligt 18 och 19 §§.

22 §16 Om en ersättare i regionfullmäktige har utsetts till ordinarie leda-
mot, blivit invald i en annan valkrets efter ett omval där eller avgått som
ersättare av någon annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av fullmäkti-
ges ordförande göra nya beräkningar och utse ytterligare en ersättare för
varje ledamot som berörs.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som

avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den avgångna
ledamoten.

Vid beräkningen ska samma beräkning tillämpas som när ersättare utses.

Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket, utses ingen ersättare.

27 § Om färre än halva antalet ledamöter utsetts i region- eller kommun-
fullmäktige, ska Valprövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval
av samtliga ledamöter och ersättare.

28 § För den som blivit utsedd till ledamot av riksdagen, regionfullmäk-
tige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet eller till ersättare ska
respektive valmyndighet genast utfärda bevis om detta. I beviset ska den
valmyndigheten ange

1. namnet på den som blivit utsedd, och
2. den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit

utsedd för.

Ett bevis för ersättare ska dessutom i förekommande fall innehålla uppgift

om den eller de ledamöter som han eller hon utsetts till ersättare för och
ordningen mellan ersättarna, om flera ersättare utsetts för samma ledamot.

29 § Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling från beräk-
ning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Beviset ska skickas
till den som blivit utsedd. Vid riksdagsval ska beviset även skickas till Val-
prövningsnämnden och riksdagens talman. Bevis som avser ledamot i
Europaparlamentet ska dessutom skickas till parlamentet. Bevis som avser
region- och kommunfullmäktige ska skickas till respektive fullmäktige.




16 Senaste lydelse 2018:28.

2019:923

background image

9

SFS

15 kap.


3 §17 Hos Valprövningsnämnden får överklagas

1. följande beslut av länsstyrelsen:
a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§ om fastställande av valkretsindelning

för val till region- och kommunfullmäktige,

b) beslut enligt 4 kap. 10 och 14 §§ om antalet valkretsmandat för val till

region- och kommunfullmäktige,

c) beslut enligt 4 kap. 17 § om indelning i valdistrikt,
2. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om rättelse i

en röstlängd,

3. följande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i förekommande

fall, länsstyrelsen:

a) beslut enligt 4 kap. 3 § om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen,
b) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning,
c) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan av kandidater eller 6 kap.

om valsedlar,

d) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan om deltagande i val,
4. länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastställa

utgången av ett val eller beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare
enligt 14 kap. 18�24 §§.

10 §18 Ett beslut genom vilket någon har förordnats till ledamot i region-
eller kommunfullmäktige eller till ersättare gäller även om beslutet har över-
klagats. Om någon annan förordnats till ledamot eller ersättare med anled-
ning av överklagandet, gäller det beslutet så snart det val eller den samman-
räkning har avslutats som ledamoten eller ersättaren blivit förordnad genom.

Ledamöter i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de förordnats

och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Bestämmelserna om inhibition i 48 § förvaltningslagen (2017:900) till-

lämpas inte i fråga om förordnande som avses i denna paragraf.

11 § När Valprövningsnämnden prövar ett överklagande, ska nämndens
samtliga ledamöter vara närvarande. Om överklagandet avser ett beslut
genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie
val till region- eller kommunfullmäktige har fastställts, ska nämnden ha
samma sammansättning som den hade vid tiden för dessa val. Om över-
klagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett annat val fastställts,
får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det valet.

13 §19 Valprövningsnämnden ska upphäva ett val i den omfattning som det
behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet

svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller

2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otill-

börligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon

annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt
beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan

antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

17 Senaste lydelse 2014:1384.

18 Senaste lydelse 2018:823.

19 Senaste lydelse 2018:28.

2019:923

background image

10

SFS

Ett omval till riksdagen, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige avser

endast det antal fasta mandat och utjämningsmandat som tilldelades den eller
de valkretsar som är berörda vid det upphävda valet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Mathias Säfsten
(Justitiedepartementet)

2019:923