SFS 2020:1212 Lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar

SFS2020-1212.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar Utf�rdad den 10 december 2020 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (2014:966) om kapital- buffertar dels att 4 kap. 6 � och 5 kap. 8 � ska upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 4 kap. 4 � ska utg�, dels att 1 kap. 1 och 2 ��, 2 kap. 1 och 2 ��, 3 kap. 3 �, 4 kap. 15 och 7 ��, 5 kap. 2, 4, 5 och 7 ��, 6 kap. 3 och 7 ��, 7 kap. 1 och 2 ��, 8 kap. 14 ��, 10 kap. 1 �, rubriken n�rmast f�re 4 kap. 3 � och rubriken n�rmast f�re 7 kap. 1 � ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till 8 kap. ska lyda Ingripanden och restriktioner om vissa kapitalbuffertar inte uppfylls, dels att det ska inf�ras en ny paragraf, 8 kap. 7 �, och n�rmast f�re 8 kap. 7 � en ny rubrik av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 �3 Denna lag inneh�ller best�mmelser om olika slag av kapitalbuffertar och om ingripanden och restriktioner n�r ett institut inte uppfyller vissa krav p� kapitalbuffertar. 2 �4 I denna lag betyder 1. blandade finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses i artikel 4.1.33 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde- pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012 (tillsyns- f�rordningen), 2. dotterf�retag: s�dant f�retag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsf�r- ordningen, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 4. ESRB: Europeiska systemriskn�mnden enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makro- tillsyn av det finansiella systemet p� EU-niv� och om inr�ttande av en euro- peisk systemriskn�mnd, 1 Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37, rskr. 2020/21:116. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/878. 3 Senaste lydelse 2017:1150. 4 Senaste lydelse 2018:1957. SFS 2020:1212 Publicerad den 15 december 2020 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 5. finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses i artikel 4.1.31 i tillsynsf�rordningen, 6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie- ringsr�relse, Svenska skeppshypotekskassan och v�rdepappersbolag, 7. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/878, 8. k�rnprim�rkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsf�rordning- en, 9. moderinstitut inom EES: f�retag som avses i artikel 4.1.29 i tillsynsf�r- ordningen, 10. prim�rkapital: prim�rkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsynsf�r- ordningen, 11. p� grupp- eller undergruppsniv�: det s�tt som institut i enlighet med best�mmelser om tillsyn p� gruppniv� i artiklarna 624 i tillsynsf�rord- ningen ska uppfylla st�llda krav, 12. systemrisk: risk f�r en st�rning i det finansiella systemet som kan f� allvarliga negativa konsekvenser f�r det finansiella systemet och samh�lls- ekonomin, 13. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande funktion kan leda till systemrisk, 14. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde- pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012, 15. totalt riskv�gt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i tillsynsf�rordningen, 16. v�rdepappersbolag: ett v�rdepappersf�retag som avses i artikel 4.1.2 i tillsynsf�rordningen n�r det �r ett svenskt aktiebolag, och 17. v�rde�verf�ringar kopplade till k�rnprim�rkapitalet: a) utbetalning i form av en kontant utdelning, b) fondemission eller partiell fondemission eller �verf�ring eller utdel- ning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen, c) inl�sen eller uppk�p av egna aktier eller andelar eller andra kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen, d) �terbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapital- instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen, e) en �verf�ring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 be i tillsynsf�rordningen. 2 kap. 1 � Ett institut ska ha ett k�rnprim�rkapital som motsvarar det kombi- nerade buffertkravet enligt 2 �. F�rsta stycket g�ller ut�ver det krav p� k�rnprim�rkapital som f�ljer av 1. artikel 92.1 ac i tillsynsf�rordningen, 2. ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � f�rsta stycket 2 lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappers- bolag, och 2020:1212 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 3. en underr�ttelse enligt 2 kap. 1 c � lagen om s�rskild tillsyn �ver kredit- institut och v�rdepappersbolag som avser andra risker �n risken f�r alltf�r l�g bruttosoliditet. K�rnprim�rkapital som avses i f�rsta stycket f�r inte anv�ndas f�r att upp- fylla de riskbaserade komponenterna i kraven p� kapitalbas och kvalifice- rade skulder i 1. artiklarna 92a och 92b i tillsynsf�rordningen, och 2. artiklarna 45c och 45d i Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/879. 2 � Det kombinerade buffertkravet utg�rs av summan av 1. kapitalkonserveringsbufferten, 2. den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten, 3. systemriskbufferten, och 4. till�mplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 �. 3 kap. 3 � Sm� och medelstora v�rdepappersbolag f�r undantas fr�n kravet p� kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med f�reskrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 1. 4 kap. 1 � Finansinspektionen f�r, i syfte att motverka en systemrisk som kan medf�ra allvarliga konsekvenser f�r stabiliteten i det finansiella systemet och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut f�r alla eller vissa av sina exponeringar p� individuell niv�, undergruppsniv� och gruppniv� ska ha en systemriskbuffert. Systemriskbufferten f�r inte anv�ndas f�r att t�cka makrotillsyns- eller systemrisker som t�cks av 1. ett kapitalbaskrav enligt tillsynsf�rordningen, eller 2. en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag. 2 � Systemriskbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg� till ett belopp som ber�knas i enlighet med artikel 133.2 och 133.5 i kapital- t�ckningsdirektivet. Till grund f�r ber�kningen ska Finansinspektionen fastst�lla ett system- riskbuffertv�rde f�r till�mpliga exponeringar. Om en exponering omfattas av flera systemriskbuffertv�rden, ska dessa l�ggas samman till ett kombi- nerat buffertv�rde. Systemriskbuffertv�rde 3 � Finansinspektionen f�r efter det att ESRB har underr�ttats enligt arti- kel 133.9 i kapitalt�ckningsdirektivet fastst�lla ett systemriskbuffertv�rde som f�r en exponering 1. inte �verstiger 3 procent, om f�ruts�ttningarna enligt artikel 133.10 i samma direktiv �r uppfyllda, 2020:1212 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2. �verstiger 3 procent men inte 5 procent, om f�ruts�ttningarna enligt artikel 133.11 i samma direktiv �r uppfyllda, eller 3. �verstiger 5 procent, om f�ruts�ttningarna enligt artikel 133.12 i samma direktiv �r uppfyllda. I systemriskbuffertv�rdet enligt f�rsta stycket 1 ska ett buffertv�rde som har erk�nts enligt 7 � inte r�knas med. 4 � Om ett systemriskbuffertv�rde enligt 3 � �r mindre �n eller lika stort som det senast fastst�llda buffertv�rdet, beh�ver f�ruts�ttningarna enligt artikel 133.11 eller 133.12 i kapitalt�ckningsdirektivet inte vara uppfyllda. 5 � Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert f�r expo- neringar i andra l�nder inom EES, ska samma buffertniv� g�lla f�r institutets alla exponeringar utanf�r Sverige men inom EES. F�rsta stycket g�ller dock inte om systemriskbufferten grundas p� ett beslut om erk�nnande enligt 7 �. 7 � Om Finansinspektionen har erk�nt ett systemriskbuffertv�rde som fastst�llts i ett annat land inom EES, f�r inspektionen besluta att ett institut med exponeringar i det landet f�r dessa exponeringar ska ha en systemrisk- buffert motsvarande den som fastst�llts i det landet. Systemriskbufferten enligt f�rsta stycket g�ller ut�ver systemriskbuffer- ten enligt 1 �, om buffertarna avser att t�cka olika risker. Om buffertarna avser att t�cka samma risker g�ller den h�gsta av dem. 5 kap. 2 � Kapitalbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg� till minst 1 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp. 4 � Kapitalbufferten f�r �vriga systemviktiga institut ska best� av k�rn- prim�rkapital och f�r fastst�llas till h�gst 3 procent av institutets totala risk- v�gda exponeringsbelopp. Kapitalbufferten f�r dock fastst�llas till mer �n 3 procent, om ESRB har underr�ttats enligt artikel 131.7 i kapitalt�ckningsdirektivet och f�ruts�tt- ningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv �r uppfyllda. 5 � Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga institut �r ett dotterf�retag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga system- viktiga institut, g�ller f�ljande. Den kapitalbuffert f�r systemviktiga institut som institutet kan f�rpliktas ha p� individuell niv� eller undergruppsniv� f�r inte uppg� till mer �n det l�gsta av 1. summan av 1 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp och det h�gsta av a) buffertv�rdet f�r globalt systemviktiga institut, eller b) buffertv�rdet f�r �vriga systemviktiga institut p� gruppniv�, eller 2. 3 procent, eller den procentsats som har fastst�llts enligt 4 � andra stycket p� gruppniv�, av det totala riskv�gda exponeringsbeloppet. 7 � Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. g�ller systemriskbufferten ut�ver till�mplig kapitalbuffert f�r systemviktiga insti- tut. 2020:1212 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS Summan av systemriskbuffertv�rdet enligt 4 kap. 2 � och till�mplig kapi- talbuffert f�r systemviktiga institut f�r ett institut f�r �verstiga 5 procent, om Finansinspektionen har underr�ttat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitalt�ck- ningsdirektivet och f�ruts�ttningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv �r uppfyllda. 6 kap. 3 � Sm� och medelstora v�rdepappersbolag f�r undantas fr�n kravet p� kontracyklisk kapitalbuffert i enlighet med f�reskrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 9. 7 � Ett institut ska ha metoder som g�r det m�jligt att i enlighet med f�re- skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 11 fortl�pande ber�kna insti- tutets h�gsta f�rfogandebelopp. 7 kap. Ber�kning och fastst�llande av kontracykliska buffertv�rden 1 � Finansinspektionen ska f�r varje kvartal 1. ber�kna ett kontracykliskt buffertriktv�rde, och 2. vid behov fastst�lla eller �ndra ett kontracykliskt buffertv�rde. Det kontracykliska buffertriktv�rdet ska anv�ndas som ett referensv�rde f�r att fastst�lla det kontracykliska buffertv�rdet. Det kontracykliska buffertv�rdet ska ligga till grund f�r ber�kningen av storleken p� den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet med 6 kap. 2 � Det kontracykliska buffertriktv�rdet och buffertv�rdet ska ber�knas och vid behov fastst�llas i enlighet med artikel 136.2 och 136.3 i kapital- t�ckningsdirektivet. 8 kap. 1 � Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 � eller kravet p� bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i till- synsf�rordningen ska till Finansinspektionen 1. i enlighet med f�reskrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 11 rapportera h�gsta f�rfogandebelopp, och 2. inom fem arbetsdagar fr�n den dag d� det konstaterades att buffert- kravet inte �r uppfyllt l�mna in en kapitalkonserveringsplan som visar hur institutet inom rimlig tid �ter ska uppn� kravet. Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verksam- het finns sk�l f�r det, f�r Finansinspektionen medge att kapitalkonserve- ringsplanen ges in till inspektionen inom h�gst tio arbetsdagar. 2 � Finansinspektionen ska ingripa om den bed�mer att de �tg�rder som framg�r av kapitalkonserveringsplanen inte �terst�ller institutets 1. k�rnprim�rkapital n�r det g�ller det kombinerade buffertkravet, och 2. prim�rkapital n�r det g�ller kravet p� bruttosoliditetsbuffert. Finansinspektionen ska d� f�rel�gga institutet att st�rka kapitalbasen eller besluta om inskr�nkningar som �r striktare �n de som anges i 3 �. 2020:1212 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 3 � Ett institut som inte uppfyller ett buffertkrav f�r inte 1. g�ra en v�rde�verf�ring som har koppling till institutets k�rnprim�r- kapital n�r det g�ller det kombinerade buffertkravet eller prim�rkapital n�r det g�ller kravet p� bruttosoliditetsbuffert, 2. f�rbinda sig att betala ut r�rlig ers�ttning eller diskretion�ra pensions- f�rm�ner eller betala ut s�dan r�rlig ers�ttning d�r skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt d� institutet inte uppfyllde buffertkravet, 3. g�ra utbetalningar som har koppling till prim�rkapitaltillskottsinstru- ment enligt artikel 52 i tillsynsf�rordningen. Ett institut f�r inte heller vidta en �tg�rd som avses i f�rsta stycket, om �tg�rden medf�r att institutet inte l�ngre uppfyller buffertkravet. �tg�rder som inte medf�r en minskning av institutets vinst eller k�rn- prim�rkapital n�r det g�ller det kombinerade buffertkravet och prim�rkapital n�r det g�ller kravet p� bruttosoliditetsbuffert omfattas inte av f�rbudet i f�rsta stycket. 4 � F�rbudet i 3 � g�ller inte 1. f�r ett institut som i enlighet med 1 � har ber�knat h�gsta f�rfogande- belopp och �tg�rderna ryms inom detta belopp, eller 2. om en till�mpning av best�mmelsen leder till en betalningsinst�llelse som kan utg�ra grund f�r att f�rs�tta institutet i resolution eller konkurs. N�r ett institut inte ska anses uppfylla ett buffertkrav 7 � Ett institut ska inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt detta kapitel om det inte har kapitalbas i den m�ngd och av den kvalitet som beh�vs f�r att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 � med till�gg av de krav som f�ljer av 1. artikel 92.1 a, b eller c i tillsynsf�rordningen, och 2. ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � f�rsta stycket 2 lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappers- bolag. Ett institut ska inte anses uppfylla kravet p� en bruttosoliditetsbuffert, om det inte har prim�rkapital i den m�ngd som beh�vs f�r att samtidigt uppfylla kravet p� bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsf�rordningen med till�gg av de krav som f�ljer av 1. artikel 92.1 d i samma f�rordning, och 2. ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � f�rsta stycket 1 lagen om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappersbolag. 10 kap. 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag som enligt 3 kap. 3 � f�r undantas fr�n kravet att uppr�tth�lla en kapitalkonserveringsbuffert, 2. de principer som ska beaktas vid fastst�llandet och graderingen av systemriskbufferten enligt 4 kap. 1 �, 3. fastst�llandet av geografisk tillh�righet hos exponeringar avseende systemriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sammanv�gas, 4. hur systemriskbufferten ska ber�knas enligt 4 kap. 2 � och vilka expo- neringar bufferten f�r g�lla, 2020:1212 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 5. bed�mningsgrunder f�r n�r ett institut ska utses till globalt systemvik- tigt eller ska flyttas till en h�gre kategori av globalt systemviktiga institut, 6. hur �vriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bed�mning av tillh�rande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 ��, 7. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 � ska beaktas vid ber�kningen av den kontracykliska kapitalbufferten, 8. ber�kningen av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffert- v�rdena enligt 6 kap. 1 �, 9. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag som enligt 6 kap. 3 � f�r undantas fr�n kravet att uppr�tth�lla en kontracyklisk kapitalbuffert, 10. skyldighet f�r instituten att ange sina kreditexponeringars geografiska omr�de, 11. hur h�gsta f�rfogandebelopp enligt 8 kap. 1 � ska ber�knas och rappor- teras, 12. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 � ska upp- fylla, och 13. underr�ttelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 �. 1. Denna lag tr�der i kraft den 29 december 2020. 2. Best�mmelserna i 8 kap. avseende kravet p� bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsf�rordningen till�mpas f�rsta g�ngen den 1 janu- ari 2023. P� regeringens v�gnar PER BOLUND Lotta Hardvik Cederstierna (Finansdepartementet) 2020:1212 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar

Utf�rdad den 10 december 2020

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (2014:966) om kapital-
buffertar

dels att 4 kap. 6 � och 5 kap. 8 � ska upph�ra att g�lla,
dels att rubriken n�rmast f�re 4 kap. 4 � ska utg�,
dels att 1 kap. 1 och 2 ��, 2 kap. 1 och 2 ��, 3 kap. 3 �, 4 kap. 15 och

7 ��, 5 kap. 2, 4, 5 och 7 ��, 6 kap. 3 och 7 ��, 7 kap. 1 och 2 ��, 8 kap.
14 ��, 10 kap. 1 �, rubriken n�rmast f�re 4 kap. 3 � och rubriken n�rmast
f�re 7 kap. 1 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken till 8 kap. ska lyda Ingripanden och restriktioner om

vissa kapitalbuffertar inte uppfylls,

dels att det ska inf�ras en ny paragraf, 8 kap. 7 �, och n�rmast f�re 8 kap.

7 � en ny rubrik av f�ljande lydelse.

1 kap.
1 �3 Denna lag inneh�ller best�mmelser om olika slag av kapitalbuffertar
och om ingripanden och restriktioner n�r ett institut inte uppfyller vissa krav
p� kapitalbuffertar.

2 �4 I denna lag betyder

1. blandade finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som

avses i artikel 4.1.33 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr
575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde-
pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012 (tillsyns-
f�rordningen),

2. dotterf�retag: s�dant f�retag som avses i artikel 4.1.16 i tillsynsf�r-

ordningen,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,
4. ESRB: Europeiska systemriskn�mnden enligt Europaparlamentets och

r�dets f�rordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makro-
tillsyn av det finansiella systemet p� EU-niv� och om inr�ttande av en euro-
peisk systemriskn�mnd,

1 Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37, rskr. 2020/21:116.
2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att
ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om
�ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/878.
3 Senaste lydelse 2017:1150.
4 Senaste lydelse 2018:1957.

SFS

2020:1212

Publicerad
den

15 december 2020

SFS

5. finansiella moderholdingf�retag inom EES: f�retag som avses i artikel

4.1.31 i tillsynsf�rordningen,

6. institut: kreditinstitut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansie-

ringsr�relse, Svenska skeppshypotekskassan och v�rdepappersbolag,

7. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i
kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om
�ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG
och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
(EU) 2019/878,

8. k�rnprim�rkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsf�rordning-

en,

9. moderinstitut inom EES: f�retag som avses i artikel 4.1.29 i tillsynsf�r-

ordningen,

10. prim�rkapital: prim�rkapital som avses i artikel 4.1.101 i tillsynsf�r-

ordningen,

11. p� grupp- eller undergruppsniv�: det s�tt som institut i enlighet med

best�mmelser om tillsyn p� gruppniv� i artiklarna 624 i tillsynsf�rord-
ningen ska uppfylla st�llda krav,

12. systemrisk: risk f�r en st�rning i det finansiella systemet som kan f�

allvarliga negativa konsekvenser f�r det finansiella systemet och samh�lls-
ekonomin,

13. systemviktigt institut: ett institut vars fallissemang eller bristande

funktion kan leda till systemrisk,

14. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde-
pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012,

15. totalt riskv�gt exponeringsbelopp: det belopp som avses i artikel 92 i

tillsynsf�rordningen,

16. v�rdepappersbolag: ett v�rdepappersf�retag som avses i artikel 4.1.2

i tillsynsf�rordningen n�r det �r ett svenskt aktiebolag, och

17. v�rde�verf�ringar kopplade till k�rnprim�rkapitalet:
a) utbetalning i form av en kontant utdelning,
b) fondemission eller partiell fondemission eller �verf�ring eller utdel-

ning av helt eller delvis betalda fondaktier eller andra kapitalinstrument som
anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen,

c) inl�sen eller uppk�p av egna aktier eller andelar eller andra kapital-

instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen,

d) �terbetalning av belopp som utbetalas med anknytning till kapital-

instrument som anges i artikel 26.1 a i tillsynsf�rordningen,

e) en �verf�ring eller utdelning av poster som avses i artikel 26.1 be i

tillsynsf�rordningen.

2 kap.

1 � Ett institut ska ha ett k�rnprim�rkapital som motsvarar det kombi-
nerade buffertkravet enligt 2 �.

F�rsta stycket g�ller ut�ver det krav p� k�rnprim�rkapital som f�ljer av
1. artikel 92.1 ac i tillsynsf�rordningen,
2. ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � f�rsta stycket 2

lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappers-
bolag, och

2020:1212

SFS

3. en underr�ttelse enligt 2 kap. 1 c � lagen om s�rskild tillsyn �ver kredit-

institut och v�rdepappersbolag som avser andra risker �n risken f�r alltf�r
l�g bruttosoliditet.

K�rnprim�rkapital som avses i f�rsta stycket f�r inte anv�ndas f�r att upp-

fylla de riskbaserade komponenterna i kraven p� kapitalbas och kvalifice-
rade skulder i

1. artiklarna 92a och 92b i tillsynsf�rordningen, och
2. artiklarna 45c och 45d i Europaparlamentets och r�dets direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning
och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av
r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/879.

2 � Det kombinerade buffertkravet utg�rs av summan av

1. kapitalkonserveringsbufferten,
2. den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten,
3. systemriskbufferten, och
4. till�mplig kapitalbuffert enligt 5 kap. 6 �.

3 kap.

3 � Sm� och medelstora v�rdepappersbolag f�r undantas fr�n kravet p�
kapitalkonserveringsbuffert i enlighet med f�reskrifter som meddelats med
st�d av 10 kap. 1 � 1.

4 kap.

1 � Finansinspektionen f�r, i syfte att motverka en systemrisk som kan
medf�ra allvarliga konsekvenser f�r stabiliteten i det finansiella systemet
och den reala ekonomin i Sverige, besluta att institut f�r alla eller vissa av
sina exponeringar p� individuell niv�, undergruppsniv� och gruppniv� ska ha
en systemriskbuffert.

Systemriskbufferten f�r inte anv�ndas f�r att t�cka makrotillsyns- eller

systemrisker som t�cks av

1. ett kapitalbaskrav enligt tillsynsf�rordningen, eller
2. en kapitalbuffert enligt 5 eller 6 kap. denna lag.

2 � Systemriskbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg�
till ett belopp som ber�knas i enlighet med artikel 133.2 och 133.5 i kapital-
t�ckningsdirektivet.

Till grund f�r ber�kningen ska Finansinspektionen fastst�lla ett system-

riskbuffertv�rde f�r till�mpliga exponeringar. Om en exponering omfattas
av flera systemriskbuffertv�rden, ska dessa l�ggas samman till ett kombi-
nerat buffertv�rde.

Systemriskbuffertv�rde

3 � Finansinspektionen f�r efter det att ESRB har underr�ttats enligt arti-
kel 133.9 i kapitalt�ckningsdirektivet fastst�lla ett systemriskbuffertv�rde
som f�r en exponering

1. inte �verstiger 3 procent, om f�ruts�ttningarna enligt artikel 133.10 i

samma direktiv �r uppfyllda,

2020:1212

SFS

2. �verstiger 3 procent men inte 5 procent, om f�ruts�ttningarna enligt

artikel 133.11 i samma direktiv �r uppfyllda, eller

3. �verstiger 5 procent, om f�ruts�ttningarna enligt artikel 133.12 i

samma direktiv �r uppfyllda.

I systemriskbuffertv�rdet enligt f�rsta stycket 1 ska ett buffertv�rde som

har erk�nts enligt 7 � inte r�knas med.

4 � Om ett systemriskbuffertv�rde enligt 3 � �r mindre �n eller lika stort
som det senast fastst�llda buffertv�rdet, beh�ver f�ruts�ttningarna enligt
artikel 133.11 eller 133.12 i kapitalt�ckningsdirektivet inte vara uppfyllda.

5 � Om Finansinspektionen beslutar om en systemriskbuffert f�r expo-
neringar i andra l�nder inom EES, ska samma buffertniv� g�lla f�r institutets
alla exponeringar utanf�r Sverige men inom EES.

F�rsta stycket g�ller dock inte om systemriskbufferten grundas p� ett

beslut om erk�nnande enligt 7 �.

7 � Om Finansinspektionen har erk�nt ett systemriskbuffertv�rde som
fastst�llts i ett annat land inom EES, f�r inspektionen besluta att ett institut
med exponeringar i det landet f�r dessa exponeringar ska ha en systemrisk-
buffert motsvarande den som fastst�llts i det landet.

Systemriskbufferten enligt f�rsta stycket g�ller ut�ver systemriskbuffer-

ten enligt 1 �, om buffertarna avser att t�cka olika risker. Om buffertarna
avser att t�cka samma risker g�ller den h�gsta av dem.

5 kap.

2 � Kapitalbufferten enligt 1 � ska best� av k�rnprim�rkapital och uppg�
till minst 1 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp.

4 � Kapitalbufferten f�r �vriga systemviktiga institut ska best� av k�rn-
prim�rkapital och f�r fastst�llas till h�gst 3 procent av institutets totala risk-
v�gda exponeringsbelopp.

Kapitalbufferten f�r dock fastst�llas till mer �n 3 procent, om ESRB har

underr�ttats enligt artikel 131.7 i kapitalt�ckningsdirektivet och f�ruts�tt-
ningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv �r uppfyllda.

5 � Om ett institut som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga systemviktiga
institut �r ett dotterf�retag till ett globalt systemviktigt institut eller till ett
moderinstitut inom EES som ska ha en kapitalbuffert f�r �vriga system-
viktiga institut, g�ller f�ljande. Den kapitalbuffert f�r systemviktiga institut
som institutet kan f�rpliktas ha p� individuell niv� eller undergruppsniv� f�r
inte uppg� till mer �n det l�gsta av

1. summan av 1 procent av institutets totala riskv�gda exponeringsbelopp

och det h�gsta av

a) buffertv�rdet f�r globalt systemviktiga institut, eller
b) buffertv�rdet f�r �vriga systemviktiga institut p� gruppniv�, eller
2. 3 procent, eller den procentsats som har fastst�llts enligt 4 � andra

stycket p� gruppniv�, av det totala riskv�gda exponeringsbeloppet.

7 � Om ett institut omfattas av en systemriskbuffert enligt 4 kap. g�ller
systemriskbufferten ut�ver till�mplig kapitalbuffert f�r systemviktiga insti-
tut.

2020:1212

SFS

Summan av systemriskbuffertv�rdet enligt 4 kap. 2 � och till�mplig kapi-

talbuffert f�r systemviktiga institut f�r ett institut f�r �verstiga 5 procent, om
Finansinspektionen har underr�ttat ESRB enligt artikel 131.7 i kapitalt�ck-
ningsdirektivet och f�ruts�ttningarna enligt artikel 131.5a i samma direktiv
�r uppfyllda.

6 kap.

3 � Sm� och medelstora v�rdepappersbolag f�r undantas fr�n kravet p�
kontracyklisk kapitalbuffert i enlighet med f�reskrifter som meddelats med
st�d av 10 kap. 1 � 9.

7 � Ett institut ska ha metoder som g�r det m�jligt att i enlighet med f�re-
skrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 11 fortl�pande ber�kna insti-
tutets h�gsta f�rfogandebelopp.

7 kap.

Ber�kning och fastst�llande av kontracykliska buffertv�rden

1 � Finansinspektionen ska f�r varje kvartal

1. ber�kna ett kontracykliskt buffertriktv�rde, och
2. vid behov fastst�lla eller �ndra ett kontracykliskt buffertv�rde.
Det kontracykliska buffertriktv�rdet ska anv�ndas som ett referensv�rde

f�r att fastst�lla det kontracykliska buffertv�rdet.

Det kontracykliska buffertv�rdet ska ligga till grund f�r ber�kningen av

storleken p� den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten i enlighet
med 6 kap.

2 � Det kontracykliska buffertriktv�rdet och buffertv�rdet ska ber�knas
och vid behov fastst�llas i enlighet med artikel 136.2 och 136.3 i kapital-
t�ckningsdirektivet.

8 kap.

1 � Ett institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet enligt
2 kap. 2 � eller kravet p� bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i till-
synsf�rordningen ska till Finansinspektionen

1. i enlighet med f�reskrifter som meddelats med st�d av 10 kap. 1 � 11

rapportera h�gsta f�rfogandebelopp, och

2. inom fem arbetsdagar fr�n den dag d� det konstaterades att buffert-

kravet inte �r uppfyllt l�mna in en kapitalkonserveringsplan som visar hur
institutet inom rimlig tid �ter ska uppn� kravet.

Om det med beaktande av arten och omfattningen av institutets verksam-

het finns sk�l f�r det, f�r Finansinspektionen medge att kapitalkonserve-
ringsplanen ges in till inspektionen inom h�gst tio arbetsdagar.

2 � Finansinspektionen ska ingripa om den bed�mer att de �tg�rder som
framg�r av kapitalkonserveringsplanen inte �terst�ller institutets

1. k�rnprim�rkapital n�r det g�ller det kombinerade buffertkravet, och
2. prim�rkapital n�r det g�ller kravet p� bruttosoliditetsbuffert.
Finansinspektionen ska d� f�rel�gga institutet att st�rka kapitalbasen eller

besluta om inskr�nkningar som �r striktare �n de som anges i 3 �.

2020:1212

SFS

3 � Ett institut som inte uppfyller ett buffertkrav f�r inte

1. g�ra en v�rde�verf�ring som har koppling till institutets k�rnprim�r-

kapital n�r det g�ller det kombinerade buffertkravet eller prim�rkapital n�r
det g�ller kravet p� bruttosoliditetsbuffert,

2. f�rbinda sig att betala ut r�rlig ers�ttning eller diskretion�ra pensions-

f�rm�ner eller betala ut s�dan r�rlig ers�ttning d�r skyldigheten att betala
uppstod vid en tidpunkt d� institutet inte uppfyllde buffertkravet,

3. g�ra utbetalningar som har koppling till prim�rkapitaltillskottsinstru-

ment enligt artikel 52 i tillsynsf�rordningen.

Ett institut f�r inte heller vidta en �tg�rd som avses i f�rsta stycket, om

�tg�rden medf�r att institutet inte l�ngre uppfyller buffertkravet.

�tg�rder som inte medf�r en minskning av institutets vinst eller k�rn-

prim�rkapital n�r det g�ller det kombinerade buffertkravet och prim�rkapital
n�r det g�ller kravet p� bruttosoliditetsbuffert omfattas inte av f�rbudet i
f�rsta stycket.

4 � F�rbudet i 3 � g�ller inte

1. f�r ett institut som i enlighet med 1 � har ber�knat h�gsta f�rfogande-

belopp och �tg�rderna ryms inom detta belopp, eller

2. om en till�mpning av best�mmelsen leder till en betalningsinst�llelse

som kan utg�ra grund f�r att f�rs�tta institutet i resolution eller konkurs.

N�r ett institut inte ska anses uppfylla ett buffertkrav

7 � Ett institut ska inte anses uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt
detta kapitel om det inte har kapitalbas i den m�ngd och av den kvalitet som
beh�vs f�r att samtidigt uppfylla det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap.
2 � med till�gg av de krav som f�ljer av

1. artikel 92.1 a, b eller c i tillsynsf�rordningen, och
2. ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � f�rsta stycket 2

lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappers-
bolag.

Ett institut ska inte anses uppfylla kravet p� en bruttosoliditetsbuffert, om

det inte har prim�rkapital i den m�ngd som beh�vs f�r att samtidigt uppfylla
kravet p� bruttosoliditetsbuffert enligt artikel 92.1a i tillsynsf�rordningen
med till�gg av de krav som f�ljer av

1. artikel 92.1 d i samma f�rordning, och
2. ett beslut om s�rskilt kapitalbaskrav enligt 2 kap. 1 � f�rsta stycket 1

lagen om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappersbolag.

10 kap.

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om

1. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag som enligt 3 kap. 3 � f�r undantas

fr�n kravet att uppr�tth�lla en kapitalkonserveringsbuffert,

2. de principer som ska beaktas vid fastst�llandet och graderingen av

systemriskbufferten enligt 4 kap. 1 �,

3. fastst�llandet av geografisk tillh�righet hos exponeringar avseende

systemriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska
sammanv�gas,

4. hur systemriskbufferten ska ber�knas enligt 4 kap. 2 � och vilka expo-

neringar bufferten f�r g�lla,

2020:1212

SFS

5. bed�mningsgrunder f�r n�r ett institut ska utses till globalt systemvik-

tigt eller ska flyttas till en h�gre kategori av globalt systemviktiga institut,

6. hur �vriga systemviktiga institut ska identifieras och hur bed�mning av

tillh�rande kapitalbuffertkrav ska ske enligt 5 kap. 3 och 4 ��,

7. vilka kreditexponeringar som i enlighet med 6 kap. 1 � ska beaktas vid

ber�kningen av den kontracykliska kapitalbufferten,

8. ber�kningen av det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffert-

v�rdena enligt 6 kap. 1 �,

9. kriterier f�r vilka v�rdepappersbolag som enligt 6 kap. 3 � f�r undantas

fr�n kravet att uppr�tth�lla en kontracyklisk kapitalbuffert,

10. skyldighet f�r instituten att ange sina kreditexponeringars geografiska

omr�de,

11. hur h�gsta f�rfogandebelopp enligt 8 kap. 1 � ska ber�knas och rappor-

teras,

12. de krav som en kapitalkonserveringsplan enligt 8 kap. 1 � ska upp-

fylla, och

13. underr�ttelseskyldigheten enligt 8 kap. 5 �.

1. Denna lag tr�der i kraft den 29 december 2020.
2. Best�mmelserna i 8 kap. avseende kravet p� bruttosoliditetsbuffert

enligt artikel 92.1a i tillsynsf�rordningen till�mpas f�rsta g�ngen den 1 janu-
ari 2023.

P� regeringens v�gnar

PER BOLUND

Lotta Hardvik Cederstierna

(Finansdepartementet)

2020:1212

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2020:1212 Lag om ändring i lagen (2014:966) om kapitalbuffertar

Om Lagboken.se