SFS 2020:832 Förordning om ändring i förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

SFS2020-832.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Förordning

om ändring i förordningen (2002:1086) om utsättning av

genetiskt modifierade organismer i miljön

Utfärdad den 1 oktober 2020

Regeringen föreskriver1 att 1 kap. 2 § och bilagorna 1, 2, 2 B, 3 och 4 till
förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade orga-
nismer i miljön ska ha följande lydelse.

1 kap.
2 §
2 I denna förordning avses med

direktiv 2001/18/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG

av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organ-
ismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG, i lydelsen
enligt kommissionens direktiv (EU) 2018/350,

förordning (EG) nr 1946/2003: Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1946/2003 av den 15 juli 2003 om gränsöverskridande förflyttning
av genetiskt modifierade organismer,

avsiktlig utsättning: avsiktlig utsättning enligt definitionen i 13 kap. 6 §

miljöbalken och som inte innebär ett utsläppande på marknaden, och

tillsynsmyndighet: en myndighet som enligt 2 kap. 4, 13, 14, 15, 16, 17

eller 18 § miljötillsynsförordningen (2011:13) har ansvar för tillsyn i fråga
om avsiktlig utsättning, utsläppande på marknaden eller gränsöverskridande
förflyttning.

I övrigt har termer och uttryck i denna förordning samma betydelse som i

13 kap. miljöbalken.

Denna förordning träder i kraft den 15 november 2020.

På regeringens vägnar

PETER ERIKSSON

Susanne Gerland
(Miljödepartementet)

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig

utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv

90/220/EEG, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2018/350.

2 Senaste lydelse 2011:37.

SFS

2020:832

Publicerad
den

13 oktober 2020

background image

2

SFS

Bilaga 1

Principer för riskbedömning


Denna bilaga innehåller en allmän beskrivning av det mål som ska uppnås,
de faktorer som ska beaktas och de allmänna principer och den metodik som
ska följas för att utföra den riskbedömning som avses 1 kap. 6 §.

I denna bilaga avses med
� direkta effekter: primära effekter på människors hälsa eller miljön som

kan härledas direkt till en genetiskt modifierad organism och inte genom en
serie av händelser med orsakssamband,

� indirekta effekter: effekter på människors hälsa eller miljön som kan

härledas till en genetiskt modifierad organism genom en serie av händelser
med orsakssamband, genom mekanismer som t.ex. interaktion med andra
organismer, överföring av genetiskt material eller förändringar i bruk eller
hantering (observationer av indirekta effekter kommer sannolikt att vara för-
dröjda),

� omedelbara effekter: effekter på människors hälsa eller miljön som

observeras under den period då genetiskt modifierade organismer sätts ut
(omedelbara effekter kan vara direkta eller indirekta),

� fördröjda effekter: effekter på människors hälsa eller miljön som kanske

inte observeras under den period då genetiskt modifierade organismer sätts
ut men som visar sig som en direkt eller indirekt effekt antingen i ett senare
skede eller då utsättningen avslutats,

� kumulativa långsiktiga effekter: de ackumulerade effekter som ett till-

stånd kan ha på människors hälsa eller miljön inbegripet bl.a. floran och
faunan, markens bördighet, markens nedbrytning av organiskt material,
näringskedjan, den biologiska mångfalden, djurens hälsa samt resistens-
problem i samband med antibiotika,

� högre växter: växter som hör till den taxonomiska gruppen Spermato-

phytae (Gymnospermae och Angiospermae).

A. Mål
Målet med en riskbedömning är att från fall till fall identifiera och utvärdera
de potentiella negativa effekter som en avsiktlig utsättning eller ett ut-
släppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer kan få för
människors hälsa eller miljön. De negativa effekterna kan vara direkta eller
indirekta, omedelbara eller fördröjda. Riskbedömningen bör göras för att
utreda om det finns behov av riskhantering och i så fall vilka metoder som
är lämpligast.

B. Allmänna principer
Vid riskbedömningen ska olika effekter analyseras, inklusive kumulativa
långsiktiga effekter, som hänger samman med utsättningen eller utsläppan-
det på marknaden.

Därutöver bör, i enlighet med försiktighetsprincipen, följande allmänna

principer följas när riskbedömningen görs:

� De identifierade egenskaper hos en genetiskt modifierad organism och

dess användning, som kan förorsaka negativa effekter, bör jämföras med
egenskaperna hos den icke-modifierade organism från vilken den härstam-
mar och användningen av denna i motsvarande situationer.

� Riskbedömningen bör göras på ett vetenskapligt sunt och öppet sätt och

grunda sig på tillgängliga vetenskapliga och tekniska data.

� Riskbedömningen bör göras från fall till fall. Den information som be-

hövs kan variera beroende på den typ av genetiskt modifierade organismer

2020:832

background image

3

SFS

som berörs, deras avsedda användning och den miljö som eventuellt ska ta
emot dem. Därvid ska beaktas bl.a. de genetiskt modifierade organismer
som redan finns i miljön.

� Om nya uppgifter om en genetiskt modifierad organism och dess

effekter på människors hälsa eller miljön blir tillgängliga, kan riskbedöm-
ningen behöva göras om för att avgöra om risknivån har förändrats eller om
det finns behov av att ändra riskhanteringen.

C. Metodik


Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har utfärdat vägledande
dokument för tillämpningen av detta avsnitt för ansökningar enligt 3 kap.


C.1 Allmänna och specifika överväganden vad gäller riskbedömningen


1. Avsiktliga och oavsiktliga förändringar


Som en del av den identifiering och utvärdering av eventuella negativa
effekter som avses i avsnitt A ska det i riskbedömningen identifieras av-
siktliga och oavsiktliga förändringar till följd av genetisk modifiering och
utvärderas om förändringarna kan ha negativa effekter på människors hälsa
och miljön.

Avsiktliga förändringar till följd av genetisk modifiering är förändringar

som är avsedda att inträffa och som uppfyller det ursprungliga målet för den
genetiska modifieringen.

Oavsiktliga förändringar till följd av genetisk modifiering är förändringar

som går utöver de avsiktliga förändringar som orsakats av den genetiska
modifieringen.

Avsiktliga och oavsiktliga förändringar kan ha direkta eller indirekta och

omedelbara eller fördröjda effekter på människors hälsa och miljön.

2. Långsiktiga negativa effekter och kumulativa långsiktiga negativa
effekter i riskbedömningen i ansökningar enligt 3 kap.


Långsiktiga effekter orsakade av en genetiskt modifierad organism är
effekter som uppstår efter en längre tid till följd av andra organismers eller
deras avkommas respons antingen på långsiktig eller kronisk exponering för
en genetiskt modifierad organism eller till följd av extensiv användning av
en genetiskt modifierad organism i tid och rum.

Vid identifiering och utvärdering av potentiella långsiktiga negativa

effekter av en genetiskt modifierad organism på människors hälsa och
miljön ska hänsyn tas till följande:

i) samspelet på lång sikt mellan genetiskt modifierade organismer och

utsättningsmiljön,

ii) egenskaper hos den genetiskt modifierade organismen som blir be-

tydelsefulla på lång sikt, och

iii) information från upprepade avsiktliga utsättningar eller utsläppanden

på marknaden av den genetiskt modifierade organismen under en lång
period.

Vid identifiering och utvärdering av eventuella kumulativa långsiktiga

negativa effekter som avses i inledningen i denna bilaga ska hänsyn också
tas till genetiskt modifierade organismer som tidigare avsiktligt satts ut eller
släppts ut på marknaden.

3. Kvaliteten på uppgifterna


I syfte att göra en riskbedömning för en ansökan enligt 3 kap. ska sökanden
sammanställa redan tillgängliga uppgifter från vetenskaplig litteratur eller

2020:832

background image

4

SFS

andra källor, inklusive övervakningsrapporter, och, om möjligt, ta fram de
uppgifter som behövs genom lämpliga studier. Om uppgifter inte kan tas
fram genom studier, ska sökanden i riskbedömningen motivera varför.

En riskbedömning för ansökningar enligt 2 kap. ska åtminstone basera sig

på redan tillgängliga uppgifter från vetenskaplig litteratur eller andra källor
och kan kompletteras med ytterligare uppgifter som sökanden tagit fram.

Om det i riskbedömningen läggs fram uppgifter som tagits fram utanför

Europa ska deras relevans för utsättningsmiljön i unionen motiveras.

Uppgifter som lämnas i riskbedömningen för ansökningar enligt 3 kap.

ska uppfylla de krav som anges i punkterna a� f:

a) När toxikologiska studier som gjorts för att bedöma risken för män-

niskors eller djurs hälsa lämnas i riskbedömningen ska sökanden lämna
bevis på att studierna gjorts på anläggningar som uppfyller

i) kraven i direktiv 2004/10/EG, eller
ii) OECD:s principer för god laboratoriesed (GLP) om de utförs utanför

unionen.

b) När andra studier än toxikologiska studier lämnas i riskbedömningen

ska de

i) följa principerna för god laboratoriesed (GLP) i direktiv 2004/10/EG,
ii) utföras av organisationer som är ackrediterade enligt relevant ISO-

standard, eller

iii) om relevant ISO-standard saknas, utföras i enlighet med internationellt

erkända standarder.

c) Information om resultaten från de studier som avses i a och b och om

de studieprotokoll som använts ska vara tillförlitlig och heltäckande och ska
innehålla rådata i ett elektroniskt format som är lämpligt för att göra
statistiska eller andra analyser.

d) Sökanden ska, om möjligt, ange storleken på den effekt som varje

genomförd studie avser att upptäcka och motivera effekten.

e) Valet av platser för fältstudier ska basera sig på relevanta utsättnings-

miljöer med tanke på den eventuella exponering och effekt som skulle ob-
serveras där den genetiskt modifierade organismen kan komma att sättas ut.
Valet ska motiveras i riskbedömningen.

f) Den icke-genetiskt modifierade jämförelseorganismen ska vara ända-

målsenlig för de relevanta utsättningsmiljöerna och ha en genetisk bakgrund
som är jämförbar med den genetiskt modifierade organismen. Valet av
jämförelseorganism ska motiveras i riskbedömningen.

4. Staplade transformationshändelser i ansökningar enligt 3 kap.


Vid riskbedömning av en genetiskt modifierad organism som innehåller
staplade transformationshändelser i ansökningar enligt 3 kap. ska vad som
anges i punkterna a�c tillämpas.

a) Sökanden ska lämna en riskbedömning för varje enskild transforma-

tionshändelse i den genetiskt modifierade organismen eller hänvisa till redan
inlämnade ansökningar för dessa enskilda transformationshändelser.

b) Sökanden ska lämna en bedömning av följande aspekter:
i) transformationshändelsernas stabilitet,
ii) transformationshändelsernas uttryck, och
iii) eventuella additiva eller sam- eller motverkande effekter som beror på

kombinationen av transformationshändelser.

c) Om den genetiskt modifierade organismens avkomma kan innehålla

flera olika underkombinationer av staplade transformationshändelser ska
sökanden tillhandahålla en vetenskaplig grund som styrker att det inte be-

2020:832

background image

5

SFS

höver lämnas några uppgifter om experiment för de berörda delkombina-
tionerna, oberoende av deras ursprung, eller, om en sådan vetenskaplig
grund saknas, lämna uppgifter om experiment.

C.2 Egenskaper hos genetiskt modifierade organismer och utsättningar


Riskbedömningen ska beakta relevanta tekniska och vetenskapliga fakta om
egenskaperna hos
� mottagar- eller föräldraorganismer,
� genetiska modifieringar (genom införande eller borttagande av genetiskt
material), inklusive relevanta uppgifter om vektorn och givaren,
� den genetiskt modifierade organismen,
� den avsedda utsättningen eller användningen, inklusive utsättningens eller
användningens omfattning,
� de potentiella utsättningsmiljöer där den genetiskt modifierade organis-
men kommer att sättas ut och där transgenen kan spridas, och
� samverkan mellan dessa egenskaper.

Vid riskbedömningen ska relevanta uppgifter från tidigare utsättningar av

samma eller liknande organismer beaktas liksom tidigare utsättningar av
organismer med liknande egenskaper och deras biotiska och abiotiska inter-
aktion med liknande miljöer, inklusive uppgifter från övervakning av sådana
organismer.

C.3 Olika steg i riskbedömningen


Riskbedömningen ska göras för samtliga relevanta riskområden som avses i
avsnitt D.1 eller D.2 i enlighet med följande sex steg.

1. Problemformulering inklusive faroidentifiering


En problemformulering ska:

a) Identifiera eventuella ändringar av de egenskaper hos organismen som

hänger samman med den genetiska förändringen, genom att jämföra den
genetiskt modifierade organismens egenskaper med egenskaperna hos det
valda icke-genetiskt modifierade jämförelseorganismen under motsvarande
utsättnings- och användningsvillkor.

b) Identifiera potentiella negativa effekter på människors hälsa eller

miljön som hänger samman med de ändringar som har identifierats enligt a.

Potentiella negativa effekter får inte bortses från av det skälet att det är

osannolikt att de uppträder.

Potentiella negativa effekter kan variera från fall till fall, och kan inbe-

gripa

� effekter på populationsdynamiken inom och mellan arter i utsättnings-

miljön och den genetiska mångfalden inom var och en av dessa populationer
som leder till en eventuell minskning av den biologiska mångfalden,

� ändrad känslighet för patogener, vilket underlättar spridning av smitt-

samma sjukdomar eller skapar nya reservoarer eller vektorer,

� äventyrande av läkar-, veterinär- och växtskyddsbehandlingar i profyl-

aktiskt eller terapeutiskt syfte, till exempel som en följd av överföring av
gener som ger resistens mot antibiotika som används inom human- eller
veterinärmedicin,

� biogeokemiska effekter (biogeokemiska kretslopp), inklusive återvin-

ning av kol och kväve, genom att nedbrytningen av organiskt material i mar-
ken förändras,

� sjukdom som drabbar människor, inklusive allergiska eller toxiska

reaktioner, eller

2020:832

background image

6

SFS

� sjukdomar som drabbar djur och växter, inklusive toxiska reaktioner

och, när det gäller djur, allergiska reaktioner, i förekommande fall.

När potentiella långsiktiga negativa effekter av en genetiskt modifierad

organism har identifierats ska effekterna bedömas genom skrivbordsunder-
sökningar, om möjligt med hjälp av

i) bevisning från tidigare erfarenheter,
ii) tillgängliga datamängder och tillgänglig litteratur, eller
iii) matematiska modeller.
c) Identifiera relevanta ändpunkter för bedömningen.
De potentiella negativa effekter som kan påverka de identifierade para-

metrarna för bedömningen ska beaktas i nästa steg av riskbedömningen.

d) Identifiera och beskriva exponeringsvägar eller andra mekanismer

genom vilka negativa effekter kan uppträda.

Negativa effekter kan uppträda direkt eller indirekt genom exponerings-

vägar eller andra mekanismer som kan inbegripa

� spridning av en eller flera genetiskt modifierade organismer i miljön,
� överföring av det införda genetiska materialet till samma organism eller

andra organismer, oavsett om de är genetiskt modifierade eller inte,

� fenotypisk och genetisk instabilitet,
� interaktion med andra organismer, eller
� ändrad hantering, inklusive i förekommande fall vad gäller bruknings-

metoder.

e) Formulera testbara hypoteser och definiera relevanta mätbara para-

metrar för ändpunkterna för att om möjligt möjliggöra en kvantitativ utvärd-
ering av eventuella negativa effekter.

f) Beakta eventuella osäkerheter, inklusive kunskapsluckor och metod-

begränsningar.

2. Farokarakterisering


Omfattningen av varje potentiell negativ effekt ska utvärderas. Vid denna
utvärdering ska det förutsättas att en potentiell negativ effekt kommer att
inträffa. I riskbedömningen ska hänsyn tas till att omfattningen sannolikt
påverkas av de utsättningsmiljöer där en genetiskt modifierad organism
avses sättas ut och omfattningen på och villkoren för utsättningen.

Utvärderingen ska om möjligt vara kvantitativ.
Om utvärderingen är kvalitativ ska kategorierna ⬝hög⬝, ⬝måttlig⬝, ⬝låg⬝

eller ⬝försumbar⬝ användas och en förklaring av effektens omfattning ges
för varje kategori.

3. Exponeringskarakterisering


Sannolikheten för förekomst av varje potentiell negativ effekt som har
identifierats ska utvärderas. Med stöd av utvärderingen ska, om möjligt, en
kvantitativ bedömning av exponeringen göras som ett relativt mått på
sannolikheten, eller i annat fall en kvalitativ bedömning av exponeringen.
Utsättningsmiljöernas egenskaper och ansökans omfattning ska beaktas.

Om utvärderingen är kvalitativ ska kategorierna ⬝hög⬝, ⬝måttlig⬝, ⬝låg⬝

eller ⬝försumbar⬝ av exponeringen användas och en förklaring av effektens
omfattning ges för varje kategori.

4. Riskkarakterisering


För varje potentiell negativ effekt ska risken karakteriseras genom en kom-
bination av omfattningen och sannolikheten för att den negativa effekten

2020:832

background image

7

SFS

uppstår, så att en kvantitativ eller halvkvantitativ uppskattning av risken kan
göras.

Om en kvantitativ eller halvkvantitativ uppskattning inte kan göras ska en

kvalitativ uppskattning av risken göras. I det fallet ska kategorierna ⬝hög⬝,
⬝måttlig⬝, ⬝låg⬝ eller ⬝försumbar⬝ för risken användas och för varje kategori
ska en förklaring av effektens omfattning ges.

Osäkerheten i fråga om varje identifierad risk ska i förekommande fall

beskrivas och om möjligt uttryckas i kvantitativa termer.

5. Riskhanteringsstrategier


En riskhanteringsstrategi ska läggas fram när sådana risker identifieras som
till följd av sina egenskaper kräver insatser för att kunna hanteras.

Riskhanteringsstrategierna ska gå ut på att minska faran eller expon-

eringen och ska stå i proportion till den avsedda minskningen av risken, om-
fattningen på utsättningen, villkoren för utsättningen och de nivåer av
osäkerhet som identifierats i riskbedömningen.

Minskningen av den totala risken ska om möjligt kvantifieras.


6. Utvärdering av den totala risken och slutsatser

En kvalitativ och, om möjligt, kvantitativ utvärdering av den totala risken
på grund av en genetiskt modifierad organism ska göras med beaktande av
resultaten från riskkarakteriseringen och de föreslagna riskhanteringsstrate-
gierna inklusive eventuella osäkerheter.

Utvärderingen av den totala risken ska omfatta de riskhanteringsstrategier

som föreslagits för varje identifierad risk.

I utvärderingen av den totala risken och slutsatserna av utvärderingen ska

det också föreslås särskilda krav för övervakningsplanen av den genetiskt
modifierade organismen och, i förekommande fall, för övervakningen av hur
effektiva de föreslagna riskhanteringsåtgärderna är.

När det gäller ansökningar enligt 3 kap. ska utvärderingen av den totala

risken också innehålla en

a) redogörelse för de antaganden som gjordes under riskbedömningen,
b) redogörelse för omfattningen och innebörden av de osäkerheter som

hänger samman med riskerna, och

c) motivering till de föreslagna riskhanteringsåtgärderna.

D. Slutsatser om särskilda riskområden i riskbedömningen


Slutsatser ska dras om potentiell miljöpåverkan i relevanta utsättnings-
miljöer till följd av att genetiskt modifierade organismer sätts ut eller släpps
ut på marknaden för varje relevant riskområde i avsnitt D.1 för andra ge-
netiskt modifierade organismer än högre växter eller avsnitt D.2 för gene-
tiskt modifierade högre växter. Slutsatserna ska dras mot bakgrund av den
riskbedömning som ska göras enligt principerna i avsnitt B och metodiken i
avsnitt C och på grundval av den information som krävs enligt bilaga 2.

D.1 Slutsatser i fråga om andra genetiskt modifierade organismer än

högre växter

1. Sannolikheten för att den genetiskt modifierade organismen blir persi-

stent och invasiv i naturliga livsmiljöer under villkoren för den eller de före-
slagna utsättningarna.

2020:832

background image

8

SFS

2. Selektiva fördelar eller nackdelar som tilldelas den genetiskt modi-

fierade organismen och sannolikheten för att dessa förverkligas under vill-
koren för den eller de föreslagna utsättningarna.

3. Potential för genöverföring till andra arter under villkoren för den före-

slagna utsättningen av den genetiskt modifierade organismen, och selektiva
fördelar eller nackdelar som då tilldelas dessa arter.

4. Potentiell omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av direkt

eller indirekt interaktion mellan den genetiskt modifierade organismen och
målorganismer (i tillämpliga fall).

5. Potentiell omedelbar eller fördröjd miljöpåverkan till följd av direkt

eller indirekt interaktion mellan den genetiskt modifierade organismen och
icke-målorganismer. Häri inkluderas påverkan på populationsnivåerna för
konkurrentorganismer, bytesorganismer, värdorganismer, symbionter, pre-
datorer, parasiter och patogener.

6. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på människors hälsa till

följd av potentiell direkt eller indirekt interaktion mellan den genetiskt
modifierade organismen och personer som arbetar med, kommer i kontakt
med eller vistas i närheten av utsättningar av genetiskt modifierade organ-
ismer.

7. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på djurs hälsa och kon-

sekvenser för näringskedjan till följd av konsumtion av den genetiskt modi-
fierade organismen och av produkter som härrör från genetiskt modifierade
organismer om de är avsedda att användas som djurfoder.

8. Möjliga omedelbara eller fördröjda effekter på biogeokemiska pro-

cesser till följd av potentiell direkt eller indirekt interaktion mellan den
genetiskt modifierade organismen och målorganismer eller icke-målorgan-
ismer i närheten av en eller flera utsättningar av genetiskt modifierade
organismer.

9. Möjlig omedelbar eller fördröjd, direkt eller indirekt miljöpåverkan till

följd av de specifika metoder som används för att hantera den genetiskt
modifierade organismen, när dessa metoder skiljer sig från sådana som an-
vänds för icke-genetiskt modifierade organismer.

D.2 Slutsatser i fråga om genetiskt modifierade högre växter (GMHV)

1. GMHV:s persistens och invasivitet, inklusive genöverföring mellan

växter.

2. Genöverföring mellan växter och mikroorganismer.
3. GMHV:s interaktion med målorganismer.
4. GMHV:s interaktion med icke-målorganismer.
5. Inverkan av specifika metoder för odling, hantering och skörd.
6. Effekter på biogeokemiska processer.
7. Effekter på människors eller djurs hälsa.

2020:832

background image

9

SFS

Bilaga 2

Obligatoriska uppgifter i ansökan


En ansökan om tillstånd till avsiktlig utsättning eller utsläppande på mark-
naden enligt denna förordning ska i tillämpliga delar innehålla de uppgifter
som anges i bilagorna 2 A och 2 B.

En undergrupp av uppgifter i bilaga 2 A eller 2 B behöver inte tillhanda-

hållas om uppgifterna inte är relevanta eller nödvändiga för att utvärdera
riskerna i en viss ansökan, framför allt med hänsyn till den genetiskt modi-
fierade organismens egenskaper, omfattningen på och villkoren för utsätt-
ningen eller användningen.

Hur detaljerade uppgifter som behöver lämnas kan också variera med hän-

syn till den föreslagna utsättningens egenskaper och omfattning. För varje
undergrupp av uppgifter som krävs ska sammanfattningar av och resultat
från de studier som hänvisas till i ansökan, inklusive i förekommande fall en
redogörelse för varför studierna är relevanta för riskbedömningen. För an-
sökningar enligt 3 kap. ska detaljerade uppgifter om dessa studier bifogas,
inklusive en beskrivning av de metoder och material som använts eller en
hänvisning till standardiserade eller internationellt erkända metoder samt
namnet på det eller de organ som har ansvaret för studierna.

2020:832

background image

10

SFS

Bilaga 2 B


Obligatoriska uppgifter i ansökan om utsättning av genetiskt

modifierade högre växter (GMHV)


I. Obligatoriska uppgifter i ansökningar enligt 2 kap.


A. Allmänna uppgifter

1. Sökandens (företag, institution eller motsvarande) namn och adress.
2. Den eller de ansvariga forskarnas namn, utbildning och erfarenhet.
3. Projektets namn.
4. Information om utsättningen.
a) Utsättningens syfte.
b) Planerade tidpunkter och varaktighet för utsättningen.
c) Metod för utsättning av GMHV.
d) Metod för att bereda och sköta utsättningsplatsen före, under och efter

utsättningen, inklusive odlings- och skördemetoder.

e) Ungefärligt antal växter (eller växter per kvadratmeter).
5. Information om utsättningsplatsen.
a) Utsättningsplatsens eller utsättningsplatsernas lokalisering och storlek.
b) Beskrivning av ekosystemet på utsättningsplatsen, inklusive klimat,

flora och fauna.

c) Förekomst av sexuellt kompatibla vilda släktingar eller odlade växt-

arter.

d) Avstånd till officiellt erkända biotoper eller skyddade områden som

kan påverkas.

B. Vetenskapliga uppgifter

1. Uppgifter om mottagarväxter eller, i förekommande fall, moderväxter.
a) Fullständigt namn:
i) familjenamn,
ii) släkte,
iii) art,
iv) underart,
v) kultiverings- eller förädlingslinje, och
vi) vedertaget namn.
b) Geografisk utbredning för och odling av växten inom Europeiska

unionen.

c) Uppgifter om reproduktion:
i) reproduktionssätt,
ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar reproduktionen, och
iii) generationstid.
d) Sexuell kompatibilitet med andra odlade eller vilda växtarter, inbe-

gripet uppgifter om de kompatibla arternas utbredning i Europa.

e) �verlevnadsförmåga:
i) förmåga att bilda strukturer för överlevnad eller groningsvila, och
ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar överlevnadsförmågan.
f) Spridning:
i) spridningssätt och spridningens omfattning, och
ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar spridningen.
g) I de fall en växtart normalt sett inte odlas inom den Europeiska

unionen, en beskrivning av dess naturliga livsmiljö, inklusive uppgifter om
naturliga predatorer, parasiter, konkurrenter och symbionter.

2020:832

background image

11

SFS

h) Potentiell interaktion, som är relevant för GMHV, som växten kan ha

med organismer i det ekosystem där den vanligtvis odlas eller på andra håll,
inklusive uppgifter om toxiska effekter på människor, djur och andra organ-
ismer.

2. Molekylär karakterisering:
a) Uppgifter om den genetiska modifieringen:
i) beskrivning av de metoder som använts för den genetiska modi-

fieringen,

ii) den använda vektorns egenskaper och ursprung, och
iii) ursprung för de nukleinsyror som använts för transformation liksom

storlek och avsedd funktion för alla beståndsdelar i den sekvens som är
avsedd att införas.

b) Information om GMHV:
i) allmän beskrivning av de egenskaper som har införts eller modifierats,

och

ii) uppgifter om de sekvenser som faktiskt har införts eller tagits bort:
� de införda sekvensernas storlek och antal kopior samt metoderna för

karakterisering av dem,

� storleken och funktionen hos eventuella borttagna områden,
� de införda sekvensernas subcellulära lokaliseringar i växtcellerna (inte-

grerade i cellkärnor, kloroplaster, mitokondrier eller bevarade i icke-
integrerad form) och metoder för att bestämma dem,

iii) delar av växten där den införda sekvensen uttrycks, och
iv) den införda sekvensens genetiska stabilitet och GMHV:s fenotypiska

stabilitet.

c) Slutsatser efter den molekylära karakteriseringen.
3. Uppgifter om särskilda riskområden:
a) Eventuella ändringar i GMHV:s persistens, och invasivitet och dess

förmåga att överföra genetiskt material till sexuellt kompatibla släktingar
och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

b) Eventuella ändringar i GMHV:s förmåga att överföra genetiskt

material till mikroorganismer och de negativa miljöeffekterna till följd av
detta.

c) Förlopp för interaktion mellan GMHV och målorganismen (i tillämp-

liga fall) och de negativa miljöeffekterna till följd av detta.

d) Potentiella ändringar i GMHV:s interaktion med icke-målorganismer

till följd av den genetiska modifieringen och de negativa miljöeffekterna till
följd av detta.

e) Potentiella ändringar av brukningsmetoder och hantering i samband

med GMHV till följd av den genetiska modifieringen och de negativa miljö-
effekterna till följd av detta.

f) Potentiell interaktion med den abiotiska miljön och de negativa miljö-

effekterna till följd av detta.

g) Uppgifter om toxiska, allergiframkallande eller andra skadliga effekter

på människors och djurs hälsa till följd av den genetiska modifieringen.

h) Slutsatser om särskilda riskområden.
4. Uppgifter om åtgärdsplaner för kontroll, övervakning, behandling efter

utsättning och avfallshantering.

a) Alla vidtagna åtgärder, bl.a.:
i) geografisk och tidsmässig isolering från sexuellt kompatibla växtarter,

såväl vilda släktingar och ogrässläktingar som grödor, och

ii) åtgärder för att minimera eller förhindra spridning av reproduktiva

delar av GMHV.

b) Beskrivning av metoder för att behandla platsen efter utsättningen.

2020:832

background image

12

SFS

c) Beskrivning av metoder för att behandla det genetiskt modifierade

växtmaterialet, inklusive avfall, efter utsättningen.

d) Beskrivning av övervakningsplaner och övervakningsmetoder.
e) Beskrivning av eventuella åtgärdsplaner för nödsituationer.
f) Beskrivning av metoder och förfaranden för att
i) undvika eller minimera spridning av GMHV utanför utsättningsplatsen,
ii) skydda platsen mot tillträde av obehöriga, och
iii) hindra att andra organismer tar sig in på platsen.
5. Beskrivning av metoder för att detektera och identifiera GMHV.
6. Uppgifter om tidigare utsättningar av GMHV, i tillämpliga fall.

II. Obligatoriska uppgifter i ansökningar enligt 3 kap.


A. Allmänna uppgifter

1. Sökandens (företag, institution eller motsvarande) namn och adress.
2. Den eller de ansvariga forskarnas namn, utbildning och erfarenhet.
3. Beteckning och specifikation av GMHV.
4. Ansökans omfattning (odling och eventuella övriga användnings-

områden).

B. Vetenskapliga uppgifter

1. Uppgifter om mottagarväxter eller, i förekommande fall, moderväxter.
a) Fullständigt namn:
i) familjenamn,
iii) art,
iv) underart,
v) kultiverings- eller förädlingslinje, och
vi) vedertaget namn.
b) Geografisk utbredning för och odling av växten inom Europeiska

unionen.

c) Uppgifter om reproduktion:
i) reproduktionssätt,
ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar reproduktionen, och
iii) generationstid.
d) Sexuell kompatibilitet med andra odlade eller vilda växtarter, inbe-

gripet kompatibla arters utbredning i unionen.

e) �verlevnadsförmåga:
i) förmåga att bilda strukturer för överlevnad eller dvala, och
ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar överlevnadsförmågan.
f) Spridning:
i) spridningssätt och spridningens omfattning, och
ii) eventuella särskilda faktorer som påverkar spridningen.
g) I de fall en växtart normalt sett inte odlas inom unionen, en beskrivning

av dess naturliga livsmiljö, inklusive uppgifter om naturliga predatorer,
parasiter, konkurrenter och symbionter.

h) Potentiell interaktion som är relevant för GMHV och som växten kan

ha med organismer i det ekosystem där den vanligtvis odlas eller på andra
håll, inklusive uppgifter om toxiska effekter på människor, djur och andra
organismer.

2. Molekylär karakterisering.
a) Uppgifter om den genetiska modifieringen:
i) beskrivning av de metoder som använts för den genetiska modi-

fieringen,

ii) den använda vektorns egenskaper och ursprung, och

2020:832

background image

13

SFS

iii) ursprung för de nukleinsyror som använts för transformation, storlek

och avsedd funktion för alla beståndsdelar i de sekvenser som är avsedda att
införas.

b) Uppgifter om den genetiskt modifierade växten:
i) beskrivning av de egenskaper som har införts eller modifierats.
ii) uppgifter om de sekvenser som faktiskt har införts eller tagits bort:
� storleken på och antal kopior av alla detekterbara införda sekvenser,

både fullständiga och partiella, samt metoderna för att bestämma dem,

� det införda genetiska materialets organisering och sekvenser för varje

införingsställe i ett standardiserat elektroniskt format,

� storleken och funktionen hos eventuella borttagna områden,
� de införda sekvensernas subcellulära lokaliseringar (integrerade i cell-

kärnor, kloroplaster, mitokondrier eller bevarade i icke-integrerad form) och
metoder för att bestämma dem,

� för andra modifieringar än införande eller borttagning, det modifierade

genetiska materialets funktion före och efter modifieringen samt direkta än-
dringar av genernas uttryck till följd av modifieringen,

� sekvensuppgifter i standardiserat elektroniskt format för både 5⬲- och 3⬲-

flankerande områden vid varje införingsställe,

� bioinformatiska analyser med hjälp av aktuella databaser, för att under-

söka eventuella avbrott i kända gener,

� samtliga öppna läsramar (en nukleotidsekvens som innehåller en följd

av kodoner som inte avbryts av ett stoppkodon i samma läsram, ORF) inom
den införda sekvensen (antingen till följd av strukturella förändringar eller
inte) och de som skapats till följd av en genetisk modifiering vid förenings-
punkter med genomiskt DNA,

� bioinformatiska analyser med hjälp av aktuella databaser, för att under-

söka eventuella likheter mellan ORF och kända gener som kan ha negativa
effekter,

� primär struktur (aminosyrasekvens) och, i förekommande fall, andra

strukturer av det nya protein som uttrycks,

� bioinformatiska analyser med hjälp av aktuella databaser, för att under-

söka eventuell sekvenshomologi, och vid behov, strukturella likheter mellan
nya proteiner som uttrycks och kända proteiner eller peptider som kan ha
negativa effekter,

iii) uppgifter om den införda sekvensens uttryck:
� metoder som använts för att analysera genuttryck tillsammans med

deras prestanda,

� uppgifter om den införda sekvensens utvecklingsmässiga uttryck under

växtens livscykel,

� delar av växten där den införda eller modifierade sekvensen uttrycks,
� potentiellt oavsiktliga uttryck av nya ORF som identifierats enligt led ii

sjunde strecksatsen och som utgör en säkerhetsrisk,

� uppgifter om proteiners uttryck, inklusive rådata, som fåtts vid fält-

studier och som har anknytning till grödans odlingsförhållanden, och

iv) den införda sekvensens genetiska stabilitet och GMHV:s fenotypiska

stabilitet.

c) Slutsatser efter den molekylära karakteriseringen.
3. Jämförande analys av odlingsegenskaper och fenotypiska egenskaper

och sammansättning:

a) Val av konventionell motsvarighet och kompletterande jämförelse-

organism.

b) Val av platser för fältstudier.

2020:832

background image

14

SFS

c) Försöksplan och statistisk analys av fältförsöksdata för den jämförande

analysen:

i) beskrivning av planen för fältstudier,
ii) beskrivning av relevanta aspekter av utsättningsmiljöerna, och
iii) statistisk analys.
d) Val av växtmaterial för analys, om tillämpligt.
e) Jämförande analys av odlingsegenskaper och fenotypiska egenskaper.
f) Jämförande analys av sammansättning, om relevant.
g) Slutsatser av den jämförande analysen.
4. Särskilda uppgifter för varje riskområde.
För vart och ett av de sju riskområden som avses i avsnitt D.2 i bilaga 1

ska sökanden först beskriva vägarna som leder till skada och förklara i en
kedja av orsak och verkan hur utsättningen av GMHV kan leda till skada,
med beaktande av både fara och exponering.

Sökanden ska lämna in de uppgifter som följer av a�g, förutom om det

inte är relevant mot bakgrund av den genetiskt modifierade organismens av-
sedda användningsområden.

a) Uppgifter om persistens och invasivitet, inklusive genöverföring

mellan växter.

i) bedömning av om GMHV kan bli mer persistent eller invasiv och de

negativa miljöeffekterna till följd av detta,

ii) bedömning av om GMHV kan överföra transgener till sexuellt kom-

patibla släktingar och de negativa miljöeffekterna till följd av detta, och

iii) slutsatser om de negativa miljöeffekterna till följd av GMHV:s

persistens och invasivitet, inklusive negativa miljöeffekter till följd av
genöverföring mellan växter.

b) Genöverföring mellan växter och mikroorganismer:
i) bedömning av om nya införda DNA kan överföras från GMHV till

mikroorganismer och de negativa effekterna till följd av detta, och

ii) slutsatser om de negativa effekterna av överföring av nya införda DNA

från GMHV till mikroorganismer på människors och djurs hälsa och miljön.

c) GMHV:s interaktion med icke-målorganismer, om tillämpligt:
i) bedömning av om förändringar kan uppstå i direkt och indirekt inter-

aktion mellan GMHV och målorganismer och de negativa miljöeffekterna,

ii) bedömning av om målorganismen kan utveckla resistens mot det

protein som uttrycks (på grundval av tidigare utveckling av resistens mot
konventionella bekämpningsmedel eller transgena växter med liknande
egenskaper) och de negativa effekterna till följd av detta, och

iii) slutsatser om negativa miljöeffekter av GMHV:s interaktion med mål-

organismer.

d) GMHV:s interaktion med icke-målorganismer:
i) bedömning av om direkt och indirekt interaktion kan uppstå mellan

GMHV och icke-målorganismer, inklusive skyddade arter, och de negativa
miljöeffekterna till följd av detta. Bedömningen ska också beakta potentiella
negativa effekter på relevanta ekosystemtjänster och på arter som tillhanda-
håller dessa tjänster, och

ii) slutsatser om negativa miljöeffekter av GMHV:s interaktion med icke-

målorganismer.

e) Inverkan av specifika metoder för odling, hantering och skörd:
i) i fråga om GMHV för odling, en bedömning av förändringar i de spe-

cifika metoderna för odling, hantering och skörd som används för GMHV,
och de negativa miljöeffekterna till följd av detta, och

ii) slutsatser om de negativa miljöeffekterna av de specifika metoderna

för odling, hantering och skörd.

2020:832

background image

15

SFS

f) Effekter på biogeokemiska processer:
i) bedömning av förändringar i de biogeokemiska processerna inom det

område där GMHV ska odlas och i dess omgivningar, och de negativa
effekterna till följd av detta, och

ii) slutsatser om de negativa effekterna av biogeokemiska processer.
g) I fråga om effekter på människors eller djurs hälsa:
i) bedömning av om direkta eller indirekta effekter som GMHV skulle

kunna ha på personer som arbetar med eller kommer i kontakt med dem,
inklusive genom pollen eller damm från en bearbetad GMHV, och en be-
dömning av de negativa effekterna av detta på människors hälsa,

ii) vad gäller GMHV som inte är avsedda som livsmedel, men där mot-

tagar- eller föräldraorganismerna kan vara avsedda som livsmedel, en be-
dömning av sannolikheten för och eventuella negativa effekter på män-
niskors hälsa till följd av oavsiktligt intag,

iii) bedömning av potentiella negativa effekter på djurs hälsa till följd av

djurs oavsiktliga intag av en GMHV eller material från den växten, och

iv) slutsatser om effekter på människors eller djurs hälsa.
h) Utvärdering av den totala risken och slutsatser. En sammanfattning ska

lämnas av alla slutsatser för varje riskområde. Sammanfattningen ska beakta
riskkarakteriseringen i enlighet med steg 1�4 i den metodik som beskrivs i
avsnitt C.3 i bilaga 1 och de föreslagna riskhanteringsstrategierna i enlighet
med avsnitt C.3 punkt 5 i bilaga 1.

5. Beskrivning av metoder för detektion och identifiering av GMHV.
6. Uppgifter om tidigare utsättningar av GMHV, i tillämpliga fall.


2020:832

background image

16

SFS

Bilaga 33

Ytterligare uppgifter


I denna bilaga ges en allmän beskrivning av ytterligare uppgifter som ska
lämnas i en ansökan om tillstånd till utsläppande på marknaden. I bilagan
ges även en beskrivning av de uppgifter som krävs för märkning, såväl av
produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer
och som ska släppas ut på marknaden som av genetiskt modifierade orga-
nismer som är undantagna från bestämmelserna om utsläppande på mark-
naden i enlighet med 3 kap. 1 § 1 och 2. De krav på märkning som ställs i
4 kap. 1 § andra stycket ska tillgodoses genom lämpliga rekommendationer
och restriktioner för användningen av dessa genetiskt modifierade orga-
nismer.

A. Utöver det som anges i bilagorna 2, 2 A och 2 B ska följande

uppgifter lämnas i ansökan om tillstånd till utsläppande på

marknaden av en produkt som består av eller innehåller genetiskt

modifierade organismer

1. Produktens föreslagna handelsbeteckning och namn på de genetiskt

modifierade organismer som den innehåller, och ett förslag till unik identi-
tetsbeteckning för den genetiskt modifierade organismen som skapats i
enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 65/2004 av den 14 januari
2004 om inrättande av ett system för skapande och tilldelning av unika
identitetsbeteckningar för genetiskt modifierade organismer. Sedan tillstånd
har getts ska uppgifter om eventuella nya handelsbeteckningar lämnas till
den behöriga myndigheten.

2. Namn och fullständig adress för den person som är etablerad i Euro-

peiska unionen och som svarar för utsläppandet på marknaden, antingen
detta är tillverkaren, importören eller distributören.

3. Namn och fullständig adress för den eller de personer som lämnar kon-

trollprover.

4. Beskrivning av hur produkten, och den genetiskt modifierade organism

som utgör eller ingår i en produkt, är avsedd att användas. Skillnader i an-
vändningen eller hanteringen av den genetiskt modifierade organismen jäm-
fört med liknande produkter som inte är genetiskt modifierade bör belysas.

5. Beskrivning av det geografiska område eller de geografiska områden

och miljötyper där produkten är avsedd att användas inom unionen inbe-
gripet, om det är möjligt, en beräkning av användningens omfattning i varje
område.

6. Tänkta kategorier av användare t.ex. industri, jordbruk och övriga

yrkesutövare, konsumenter i allmänhet.

7. Metoder för detektering, identifiering och, i förekommande fall, kvanti-

fiering av transformationshändelsen och prover av de genetiskt modifierade
organismerna och kontrollprover till dessa samt information om var refe-
rensmaterialet finns tillgängligt. Uppgifter som av skäl som hänför sig till
deras konfidentiella natur inte kan införas i den offentliga delen av de regis-
ter som avses i artikel 31.2 i direktiv 2001/18/EG ska identifieras.

8. Föreslagen märkning på en etikett eller i ett följedokument. Denna ska

innehålla, åtminstone i komprimerad form, en handelsbeteckning för pro-
dukten, en förklaring att "denna produkt innehåller genetiskt modifierade
organismer", den genetiskt modifierade organismens namn och de uppgifter
som avses i punkt 2. Märkningen bör ange hur uppgifter kan erhållas i den
offentliga delen av registret.

3 Senaste lydelse 2010:1193.

2020:832

background image

17

SFS


B. Utöver det som anges i punkt A ska, i enlighet med 3 kap. 4 §,

följande uppgifter lämnas i ansökan om tillstånd när det är relevant

1. �&tgärder som ska vidtas vid oavsiktlig utsättning eller missbruk.
2. Särskilda instruktioner eller rekommendationer för lagring och

hantering.

3. Särskilda instruktioner till sökanden för att denne ska kunna genomföra

övervakning och rapportering. Om det behövs ska sådana instruktioner även
rikta sig till behörig tillsynsmyndighet, så att denna kan få nödvändig infor-
mation om eventuella negativa effekter. Dessa instruktioner bör stämma
överens med bilaga 4 del C.

4. Föreslagna restriktioner för användningen av den genetiskt modifierade

organismen, exempelvis uppgifter om var produkten får användas och för
vilket ändamål.

5. Föreslagen förpackning.
6. Beräknad produktion i eller import till Europeiska unionen.
7. Föreslagen ytterligare märkning. Detta kan innefatta, åtminstone i

komprimerad form, de uppgifter som avses i punkterna A4, A5, B1, B2, B3
och B4.

2020:832

background image

18

SFS

Bilaga 4

�vervakningsplan


I denna bilaga ges en allmän beskrivning av det mål som ska uppnås och de
allmänna principer som ska följas för att utforma den övervakningsplan som
avses i 3 kap. 4, 17, 31 och 32 §§.

Vid tillämpningen av denna bilaga ska hänsyn tas till de tekniska väg-

ledande kommentarer som utarbetas i enlighet med det föreskrivande för-
farande som avses i artikel 30.2 i direktiv 2001/18/EG, i syfte att förenkla
genomförandet och förklaringarna av denna bilaga.

A. Mål


Målet med en övervakningsplan är att

� bekräfta att alla antaganden i riskbedömningen om förekomst och

verkan av eventuella negativa effekter av den genetiskt modifierade orga-
nismen eller dess användning är korrekta, och

� identifiera förekomsten av sådana negativa effekter på människors hälsa

eller miljön som kan följa av den genetiskt modifierade organismen eller
dess användning, och som inte förutsågs i riskbedömningen.

B. Allmänna principer


I enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 4, 17, 31 och 32 §§ ska övervakning
äga rum efter det att tillstånd har getts till utsläppande på marknaden av en
genetiskt modifierad organism.

Tolkningen av de uppgifter som insamlats genom övervakning bör göras

mot bakgrund av andra befintliga miljöförhållanden och annan verksamhet.
När förändringar i miljön observeras bör ytterligare bedömning övervägas
för att fastställa om de är en följd av den genetiskt modifierade organismen
eller användning av den, eftersom sådana förändringar kan vara en följd av
andra miljöfaktorer än utsläppandet av den genetiskt modifierade orga-
nismen på marknaden.

Erfarenheter och data som samlas in genom övervakning av experimentell

utsättning av genetiskt modifierade organismer kan vara till hjälp vid ut-
formningen av det övervakningssystem som ska tillämpas efter utsläppandet
på marknaden och som krävs för att få marknadsföra produkter som består
av eller innehåller genetiskt modifierade organismer.

C. Utformning av övervakningsplanen


�vervakningsplanen bör utformas enligt följande.

1. Planen bör vara så detaljerad som varje enskilt fall kräver med hänsyn

till riskbedömningen.

2. I planen bör beaktas den genetiskt modifierade organismens egen-

skaper, den avsedda användningens egenskaper och omfattning samt omfatt-
ningen av relevanta miljöförhållanden där den genetiskt modifierade organ-
ismen förväntas sättas ut.

3. Genom planen bör införlivas allmän övervakning av oförutsedda ne-

gativa effekter och, om nödvändigt, fallspecifik övervakning som inriktar
sig på negativa effekter som identifierats i riskbedömningen.

3.1 Fallspecifik övervakning bör genomföras under tillräckligt lång tid för

att upptäcka omedelbara och direkta samt, i förekommande fall, fördröjda
eller indirekta effekter som har identifierats i riskbedömningen.

3.2 Vid tillsynen bör, i förekommande fall, redan etablerade rutinmässiga

tillsynsmetoder användas, så som övervakning av lantbruksväxter, växt-

2020:832

background image

19

SFS

skydd, veterinärmedicinska produkter eller läkemedel. En förklaring bör ges
om hur relevanta upplysningar som samlats in genom etablerade rutin-
mässiga tillsynsmetoder kommer att göras tillgängliga för tillståndshavaren.

4. Planen bör underlätta systematisk observation av utsättningen av en

genetiskt modifierad organism i den mottagande miljön och tolkning av
dessa observationer med avseende på människors hälsa och miljön.

5. I planen bör fastställas vem av tillståndshavaren eller odlaren som ska

genomföra de olika uppgifter som krävs enligt övervakningsplanen och vem
som är ansvarig för att se till att övervakningsplanen upprättas och genom-
förs på lämpligt sätt. Denne ska se till att det finns kontaktvägar för att in-
formera tillståndshavare och den behöriga myndigheten om eventuella
observerade negativa effekter på människors hälsa eller miljön (tidpunkter
och intervaller för rapporter om resultaten av övervakningen ska anges).

6. I planen bör beaktas mekanismerna för att identifiera och bekräfta

eventuella observerade negativa effekter på människors hälsa eller miljön.
Den bör göra det möjligt för tillståndshavaren eller, i förekommande fall,
den behöriga myndigheten att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
skydda människors hälsa och miljön.

2020:832