SFS 2021:467 Lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

SFS2021-467.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (2015:1016) om resolution Utf�rdad den 3 juni 2021 Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (2015:1016) om resolution dels att 4 kap. och 8 kap. 10 � ska upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 24 ��, 2 kap. 13 ��, 3 kap. 13, 5, 1113, 1518 och 2124 ��, 5 kap. 1 och 2 ��, 6 kap. 1, 2, 5, 7 och 1416 ��, 8 kap. 7 och 8 ��, 11 kap. 3 �, 13 kap. 1, 5, 11 och 12 ��, 16 kap. 5 �, 21 kap. 2, 15, 27, 28 och 30 ��, 27 kap. 13 �, 28 kap. 7 och 8 ��, 29 kap. 1 och 2 ��, och rubrikerna n�rmast f�re 3 kap. 12 � och 6 kap. 1 och 14 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re 3 kap. 14 � ska lyda �tg�rder f�r att han- tera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gr�ns�ver- skridande koncern, dels att det ska inf�ras ett nytt kapitel, 4 kap., 12 nya paragrafer, 2 kap. 2 a och 2 b ��, 3 kap. 12 a �, 5 kap. 3 a3 c och 710 ��, 6 kap. 1 a � och 13 kap. 18 �, och n�rmast f�re 5 kap. 7 och 9 �� och 13 kap. 18 � nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 2 �3 Inneh�llet i denna lag �r uppdelat enligt f�ljande. AVDELNING I. INLEDANDE BEST�MMELSER 1 kap. �vergripande om lagen 2 kap. Definitioner AVDELNING II. �TG�RDER F�R ATT F�RBEREDA RESOLUTION OCH UNDVIKA FALLISSEMANG 3 kap. Resolutionsplaner 4 kap. Kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder 5 kap. Ytterligare �tg�rder f�r att f�rbereda resolution och undvika fallissemang 6 kap. Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanf�r resolution 7 kap. V�rdering 1 Prop. 2020/21:155, bet. 2020/21:FiU33, rskr. 2020/21:324. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europa- parlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/879. 3 Senaste lydelse 2017:1310. SFS 2021:467 Publicerad den 5 juni 2021 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS AVDELNING III. RESOLUTION 8 kap. Inledande av resolution 9 kap. Beslutsf�rfarande f�r gr�ns�verskridande koncerner 10 kap. F�ljder av ett beslut om resolution f�r �gare och ledning 11 kap. Hinder mot exekutiva �tg�rder och vissa r�ttshandlingar knutna till resolution 12 kap. Resolutions�tg�rder 13 kap. Beslut om �ndring av vissa avtalsvillkor och om f�rbud mot att fullg�ra f�rpliktelser, ta i anspr�k s�kerheter och att ut�va vissa r�ttshand- lingar 14 kap. Kompletterande befogenheter 15 kap. S�rskild f�rvaltare 16 kap. �tg�rder mot �gare 17 kap. F�rs�ljningsverktyget 18 kap. Broinstitutsverktyget 19 kap. Avskiljandeverktyget 20 kap. Kompletterande befogenheter vid �verf�ring 21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget 22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen 23 kap. Skydds�tg�rder 24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution 25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i andra l�nder inom EES 26 kap. Erk�nnande och verkst�llighet av resolution i tredjeland 27 kap. Finansiering av resolution AVDELNING IV. AVSLUTANDE BEST�MMELSER 28 kap. Samarbete och informationsutbyte 29 kap. Bemyndiganden 30 kap. �verklagande och verkst�llighet av beslut m.m. 3 � Fr�gor om �tg�rder enligt denna lag pr�vas av Riksg�ldskontoret (resolutionsmyndigheten), om inte annat f�ljer av 4 eller 5 �. Riksg�ldskontoret f�r ta ut avgifter f�r pr�vning av ans�kningar enligt artikel 78a i tillsynsf�rordningen. Om Riksg�ldskontoret �verv�ger en �tg�rd som kan f� direkta budget- eller systemeffekter, ska Riksg�ldskontoret, med ett eget yttrande i saken, till regeringen �verl�mna fr�gan om huruvida �tg�rden med h�nsyn till risken f�r s�dana effekter kan godtas. 4 � Fr�gor om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstru- ment och kvalificerade skulder utanf�r resolution enligt 6 kap. pr�vas av Finansinspektionen. 2 kap. 1 �4 I denna lag avses med anm�lt avvecklingssystem: ett anm�lt avvecklingssystem enligt 2 � lagen (1999:1309) om system f�r avveckling av f�rpliktelser p� finansmarknaden, bankdag: en dag som inte �r en l�rdag, en s�ndag, midsommarafton, jul- afton eller ny�rsafton eller en allm�n helgdag, beh�rig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga l�nder inom EES en beh�rig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i tillsynsf�rordningen, inbegripet Europeiska centralbanken n�r det g�ller de 4 Senaste lydelse 2020:1214. 2021:467 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS s�rskilda uppgifter som den tilldelas genom r�dets f�rordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av s�rskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fr�ga om politiken f�r tillsyn �ver kredit- institut, i den ursprungliga lydelsen, ber�rd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga l�nder inom EES, den myndighet som l�nderna identifierat enligt artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet, betydande filial: en filial som �r betydande enligt artikel 51.1 i kapital- t�ckningsdirektivet, blandat finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.21 i tillsynsf�rordningen, blandat finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etable- rat blandat finansiellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES, eller b) annat blandat finansiellt holdingf�retag eller ett finansiellt holding- f�retag som �r etablerat i n�got land inom EES, central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparla- mentets och r�dets f�rordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har auktoriserats enligt artikel 14 eller godk�nts enligt artikel 25 i samma f�rordning, det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt 2 kap. 2 � lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, dotterf�retag: ett dotterf�retag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsf�rordningen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som �r etablerad i ett land inom EES, EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsf�rordningen som �r hemmah�rande i ett annat land inom EES �n Sverige, europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte om- fattas av artikel 92a i tillsynsf�rordningen och som har tillg�ngar som �verstiger 100 miljarder euro eller ing�r i en resolutionsgrupp som har tillg�ngar som �verstiger 100 miljarder euro, filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsf�rordningen, finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsf�rordningen, finansiellt institut: ett f�retag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsf�rordningen, finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet, finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat finans- iellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES, eller b) annat finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holding- f�retag som �r etablerat i n�got land inom EES, finansieringsarrangemang: ett arrangemang f�r finansiering av kostnader f�r resolution som uppr�ttats av ett land inom EES enligt artikel 100 i kris- hanteringsdirektivet, f�rordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade f�r- ordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende f�rhandsbidrag till finansieringsarrangemang f�r resolution, 2021:467 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS garanterad ins�ttning: en ins�ttning som omfattas av ins�ttningsgarantin enligt 4 och 4 c �� lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti, globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt artikel 4.1.133 i tillsynsf�rordningen, globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES: ett globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES enligt artikel 4.1.134 i tillsynsf�rordningen, globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som �r ett globalt systemviktigt institut eller del av ett s�dant, gruppbaserad: som �r gjord p� grundval av den konsoliderade situationen enligt artikel 4.1.47 i tillsynsf�rordningen, gr�ns�verskridande koncern: en koncern med moder- och dotterf�retag i flera l�nder inom EES, holdingf�retag med blandad verksamhet: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsf�rordningen, institut: kreditinstitut och v�rdepappersbolag, kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsf�rordningen, kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/878, koncern: ett moderf�retag och dess dotterf�retag, koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings- direktivet, kreditinstitut: banker och kreditmarknadsf�retag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse, krisavv�rjande �tg�rd: a) en �tg�rd f�r att undanr�ja v�sentliga brister eller v�sentliga hinder f�r �terh�mtning enligt 6 a kap. 6 och 7 �� lagen om bank- och finansierings- r�relse och 8 a kap. 7 och 8 �� lagen (2007:528) om v�rdepappersmark- naden, b) en �tg�rd f�r att undanr�ja eller minska v�sentliga hinder f�r rekon- struktion eller avveckling enligt 3 kap. 35 och 1224 ��, c) en �tg�rd som enligt beslut av Finansinspektionen �r en krisavv�rjande �tg�rd enligt 15 kap. 2 c � lagen om bank- och finansieringsr�relse eller 25 kap. 2 c � lagen om v�rdepappersmarknaden, d) ett beslut av Finansinspektionen om att tills�tta en tillf�llig f�rvaltare enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsr�relse eller 25 a kap. lagen om v�rdepappersmarknaden, eller e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt 6 kap., krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/2034, kritisk verksamhet: en tj�nst eller en transaktion som, om den upph�rde, sannolikt skulle leda till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet, 2021:467 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS kvalificerad ins�ttning: en ins�ttning enligt lagen om ins�ttningsgaranti som inte �r undantagen enligt 4 b eller 5 � den lagen, k�rnprim�rkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsf�rordningen, k�rnprim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i artikel 28.128.4, 29.129.5 eller 31.1 i tillsynsf�rordningen, moderf�retag: ett moderf�retag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsf�rord- ningen, moderf�retag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding- f�retag inom EES, moderf�retag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholding- f�retag eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag som �r hemma- h�rande i ett land utanf�r EES, moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som �r ett moderf�retag och som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett a) annat institut eller ett EES-institut, eller b) finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som �r etablerat i n�got land inom EES, nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte �r en globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolut- ionsenhet men som Riksg�ldskontoret bed�mer vara en sannolik systemrisk i h�ndelse av fallissemang, relevanta kapitalinstrument: �vriga prim�rkapitalinstrument och supp- lement�rkapitalinstrument, resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolut- ionsplan ska vara f�rem�l f�r resolutions�tg�rder, resolutionsf�rfarande i tredjeland: en �tg�rd som enligt r�tten i ett land utanf�r EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett moderf�retag i tredjeland, om �tg�rden �r j�mf�rbar med s�dana resolu- tions�tg�rder som f�r vidtas enligt denna lag i fr�ga om �ndam�l och f�r- v�ntat resultat, resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterf�retag som inte �r a) en resolutionsenhet, b) ett dotterf�retag till en annan resolutionsenhet, eller c) ett dotterf�retag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte ing�r i resolutionsgruppen och dess dotterf�retag, resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishan- teringsdirektivet, resolutions�tg�rd: n�gon av de �tg�rder som anges i 12 kap. 1 �, samordnande ber�rd myndighet: den ber�rda myndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten, samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten, samordnande tillsynsmyndighet: en beh�rig myndighet som ansvarar f�r att ut�va gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som kontrolleras av finansiella moderholdingf�retag inom EES eller blandade finansiella moderholdingf�retag inom EES, st�rre dotterf�retag: ett st�rre dotterf�retag enligt artikel 4.1.135 i till- synsf�rordningen, supplement�rkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterst�llda l�n som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsf�rordningen, tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde- pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012, 2021:467 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitalt�ck- ningsdirektivet, tredjelandsinstitut: ett f�retag som har sitt huvudkontor i ett land utanf�r EES och som skulle vara ett institut om det var hemmah�rande inom EES, v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillst�nd att driva v�rdepappersr�relse enligt lagen om v�rdepappersmarknaden, om det har tillst�nd a) f�r n�gon av de tj�nster som anges i 2 kap. 1 � 3, 6, 7, 8 och 9 den lagen, b) att som sidotj�nst f�rvara finansiella instrument f�r kunders r�kning och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 1 den lagen, eller c) att som sidotj�nst ta emot kunders medel p� konto f�r att underl�tta v�rdepappersr�relsen enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 8 den lagen, v�rdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av v�rdepappersf�re- tag och om �ndring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU, 2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen, v�rdepappersbolagsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�r- ordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav f�r v�rdepappersf�retag och om �ndring av f�rordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och �vriga prim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkor- en i artikel 52.1 i tillsynsf�rordningen. 2 � En nedskrivningsbar skuld �r en skuld som inte r�knas som ett prim�r- kapitalinstrument eller ett supplement�rkapitalinstrument, och som inte �r 1. en garanterad ins�ttning, 2. en skuld som �r s�kerst�lld, till den del skulden t�cks av s�kerhet, 3. en skuld som h�nf�r sig till kundtillg�ngar eller kundmedel f�rutsatt att kunden �r skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utl�ndskt f�rfarande, 4. en skuld som h�nf�r sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som inneb�r att institutet �r redovisningsskyldigt f�r anf�rtrodda medel, 5. en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ing�r i samma koncern som institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2, med en ursprunglig l�ptid som �r kortare �n sju dagar, 6. en skuld med en kortare �terst�ende l�ptid �n sju dagar, som h�nf�r sig till a) system eller operat�rer i ett anm�lt avvecklingssystem eller deras deltagare, eller b) centrala motparter, 7. en skuld till anst�llda avseende inarbetad l�n, pensionsf�rm�ner eller annan fast ers�ttning, med undantag f�r den r�rliga delen av ers�ttningen a) som inte regleras av kollektivavtal, eller b) som avser en risktagare med v�sentlig inverkan, 8. en skuld till en borgen�r inom aff�rs- eller handelssektorn, d�r skulden h�nf�r sig till att institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 har tillhandah�llits varor eller tj�nster som �r kritiska f�r dess l�pande verksamhet, 9. en skuld till en skatte- eller en socialf�rs�kringsmyndighet, f�rutsatt att myndighetens fordran har f�rm�nsr�tt, 10. en skuld till garantimyndigheten till f�ljd av avgifter som ska betalas i enlighet med 12 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti, eller 2021:467 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 11. en skuld till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 som inte �r en resolutionsenhet men som ing�r i samma resolutionsgrupp, utom n�r det g�ller a) andra efterst�llda skulder �n relevanta kapitalinstrument, och b) skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 � 3 b. Som en nedskrivningsbar skuld r�knas �ven en skuld som enligt lagen i ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en s�dan skuld som anges i f�rsta stycket. 2 a � En kvalificerad skuld �r en s�dan nedskrivningsbar skuld som upp- fyller villkoren i 4 kap. 912 ��. 2 b � Ett efterst�llt kvalificerat instrument �r ett instrument som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsf�rordningen utom n�r det g�ller h�nvisningarna till artikel 72b.372b.5. 3 � Best�mmelser om betydelsen av f�ljande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer: krav p� kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. 1 � f�rs�ljningsverktyget i 17 kap. 1 � broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 � broinstitut i 18 kap. 2 � avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 � tillg�ngsf�rvaltningsbolag i 19 kap. 2 � skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 � statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 � arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 � arrangemang om s�kerheter i 23 kap. 1 � arrangemang om s�kerhets�verl�telser i 23 kap. 1 � kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 � nettningsarrangemang i 23 kap. 1 � partiell �verf�ring i 23 kap. 1 �. 3 kap. 1 � Riksg�ldskontoret ska uppr�tta en resolutionsplan f�r varje institut och h�lla den aktuell. Planen ska ange 1. de resolutions�tg�rder som Riksg�ldskontoret avser att vidta om instit- utet f�rs�tts i resolution, och 2. de �tg�rder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap. Resolutionsplanen ska uppr�ttas efter att Finansinspektionen och resolut- ionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande filialer f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter. En resolutionsplan ska inte uppr�ttas f�r institut som tillsammans med andra koncernf�retag inom EES �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn. 2 � Ett institut som tillsammans med andra koncernf�retag inom EES �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en koncernresolutionsplan som antagits av Riksg�ldskontoret. Planen ska ange 1. vilka �tg�rder som Riksg�ldskontoret, eller i f�rekommande fall en utl�ndsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat koncernf�retag f�rs�tts i resolution, 2. resolutionsenheter och resolutionsgrupper i koncernen, och 3. de �tg�rder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap. 2021:467 </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS Av koncernresolutionsplanen ska det ocks� framg� hur resolutionen ska finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna f�r �tg�rderna f�rdelas mellan resolutionsreserven och de �vriga finansieringsarrangemangen. F�r en koncern som inte �r gr�ns�verskridande ska koncernresolutions- planen uppr�ttas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret efter att Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r det finns betydande filialer f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter. F�r en gr�ns�verskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upp- r�ttas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret, om myndigheten �r samordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med ber�rda resolutionsmyndigheter och efter att relevanta beh�riga myndig- heter f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter. 3 � Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en gr�ns�verskridande koncern, ska myndigheten l�mna �ver den information som myndigheten f�tt fr�n moderf�retaget inom EES till relevanta utl�ndska resolutionsmyndigheter. Riksg�ldskontoret ska d�refter inom fyra m�nader fr�n det att informationen �verl�mnats, f�rs�ka komma �verens med dessa resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen. Om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande myndighet, ska myndigheten inom fyra m�nader fr�n det att den samordnande myndigheten har s�nt �ver informationen, f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyn- digheterna om att anta koncernresolutionsplanen. Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska myn- digheten g�ra en ny bed�mning av planen, om myndigheten underr�ttas av en resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten bed�mer att en omtvistad fr�ga avseende koncernresolutionsplanen kan f� v�sentlig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksg�ldskontoret ska d� ocks� g�ra en ny bed�mning av kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 5 � Om Riksg�ldskontoret inte �r den samordnande resolutionsmyndig- heten, ska myndigheten fatta beslut om en resolutionsplan f�r de dotterf�re- tag som den ansvarar f�r, om 1. myndigheten inv�nder mot den samordnande myndighetens resolut- ionsplan, och 2. en �verenskommelse enligt 3 � inte har tr�ffats inom fyra m�nader. N�r Riksg�ldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter och reservationer fr�n de utl�ndska resolutionsmyndigheterna och fr�n beh�riga myndigheter. 11 � N�r Riksg�ldskontoret uppr�ttar en koncernresolutionsplan enligt 2 �, ska myndigheten pr�va i vilken utstr�ckning det �r m�jligt att p� ett s�tt som inte leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet inom EES rekonstruera eller avveckla 1. koncernf�retagen genom konkurs, likvidation eller motsvarande ut- l�ndska f�rfaranden, eller 2. koncernen eller en resolutionsgrupp genom resolution. Riksg�ldskontoret f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller annat statligt st�d �n medel ur n�got finansieringsarrangemang. Pr�vningen ska g�ras efter att de beh�riga myndigheterna f�r dotter- f�retagen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r koncern- f�retagen har betydande filialer f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter. F�r en 2021:467 </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS gr�ns�verskridande koncern ska pr�vningen g�ras tillsammans med resol- utionsmyndigheterna f�r andra koncernf�retag. �tg�rder f�r att hantera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett f�retag som inte ing�r i en finansiell koncern 12 � Om Riksg�ldskontoret finner att det finns v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett f�retag, ska Riksg�ldskontoret underr�tta f�retaget, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r f�retaget har betydande filialer. Riksg�ldskontoret ska samtidigt f�rel�gga f�retaget att inom fyra m�na- der ange vilka �tg�rder som det anser kan undanr�ja eller minska hindren. F�retagets tidsfrist ska i st�llet vara tv� veckor om hindren beror p� att f�retaget 1. inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ut�ver den riskv�gda kvoten enligt 4 kap. 1 �, eller 2. inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsynsf�rord- ningen eller 4 kap. 210 ��. 12 a � Om Riksg�ldskontoret har funnit att det finns v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut, f�r en resolutionsplan f�r institutet inte uppr�ttas f�rr�n �tg�rder enligt 13 � har vidtagits eller Riksg�ldskonto- ret har funnit att s�dana �tg�rder inte �r n�dv�ndiga. 13 � Om Riksg�ldskontoret, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, bed�mer att de �tg�rder som ett f�retag anger enligt 12 � inte effektivt undanr�jer eller minskar hindret mot att rekonstruera eller avveckla f�retaget, ska Riksg�ldskontoret besluta om vilka andra �tg�rder som f�retaget ska vidta inom fyra veckor fr�n beslutet f�r att undanr�ja eller minska detta hinder. Ett s�dant beslut f�r dock bara avse s�dana �tg�rder som anges i 24 �. N�r Riksg�ldskontoret pr�var vilka �tg�rder som f�retaget ska vidta, ska Riksg�ldskontoret ta h�nsyn till det hot som hindren utg�r f�r det finansiella systemet och den inverkan �tg�rderna har p� f�retaget, det finansiella systemet, den inre marknaden och samh�llsekonomin. �tg�rderna ska st� i proportion till de hinder som ska undanr�jas eller begr�nsas. 15 � Om Riksg�ldskontoret vid en pr�vning enligt 11 � finner att det finns v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gr�ns�verskridande koncern, ska Riksg�ldskontoret ge tillsynskollegiet och resolutionsmyndig- heterna i de l�nder inom EES d�r betydande filialer �r bel�gna tillf�lle att l�mna synpunkter och d�refter f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyndigheterna om vilka �tg�rder som ska vidtas betr�ffande koncernen. Riksg�ldskontorets bed�mning av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen ska tj�na som utg�ngspunkt f�r beslut i fr�gan om vilka �tg�rder som ska vidtas. 16 � N�r Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en gr�ns�verskridande koncern och f�retagen som ing�r i koncernen ska bli f�rem�l f�r �tg�rder enligt 15 �, ska Riksg�ldskontoret tillsammans med den samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta fram en rapport som ska inneh�lla en analys av de v�sentliga hindren mot att vidta effektiva resolutions�tg�rder betr�ffande koncernen och dess resolutionsgrupper. Rapporten ska belysa vilka effekter olika �tg�rder har 2021:467 </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS p� koncernens eller en resolutionsgrupps aff�rsmodell och ge f�rslag p� s�dana proportionella och riktade �tg�rder som enligt Riksg�ldskontoret �r n�dv�ndiga och l�mpliga f�r att undanr�ja eller begr�nsa hindren. 17 � En rapport enligt 16 � ska l�mnas till moderf�retaget inom EES med m�jlighet att inom fyra m�nader fr�n mottagandet av rapporten l�mna syn- punkter och f�resl� alternativa �tg�rder f�r att undanr�ja eller begr�nsa de hin- der som identifierats i rapporten. Om Riksg�ldskontoret finner att ett hinder enligt f�rsta stycket beror p� att ett koncernf�retag befinner sig i en s�dan situation som avses i 12 � tredje stycket, ska Riksg�ldskontoret, efter att �vriga resolutionsmyndigheter f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, f�rel�gga moderf�retaget att inom tv� veckor ange vilka �tg�rder som det anser kan undanr�ja eller minska det aktuella hindret. 18 � N�r moderf�retaget har yttrat sig enligt 17 � eller den tid f�r yttrande som anges i den paragrafen har l�pt ut, ska Riksg�ldskontoret, efter att beh�riga myndigheter och resolutionsmyndigheter i l�nder inom EES d�r moderf�retaget, dotterf�retag eller betydande filialer till institut i koncernen finns f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, f�rs�ka komma �verens med resolu- tionsmyndigheterna om 1. vilka v�sentliga hinder som finns, 2. hur de �tg�rder som f�reslagits av moderf�retaget ska bed�mas, och 3. vilka ytterligare �tg�rder som kr�vs f�r att undanr�ja eller begr�nsa hindren. �verenskommelsen ska tr�ffas inom fyra m�nader fr�n det att moderf�re- taget yttrat sig �ver rapporten, eller om moderf�retaget inte yttrat sig, inom en m�nad fr�n utg�ngen av den fyram�nadersperiod som anges i 17 � f�rsta stycket. En �verenskommelse om ett hinder som avses i 17 � andra stycket ska tr�ffas inom tv� veckor fr�n det att moderf�retaget yttrat sig. 21 � Om en �verenskommelse enligt 18 � inte har tr�ffats inom f�reskriven tid, ska Riksg�ldskontoret med till�mpning av 12 och 13 �� och med h�nsyn tagen till synpunkter och reservationer fr�n de �vriga resolutionsmyndigheterna fatta beslut om �tg�rder som ska vidtas mot en resolutionsenhet eller ett dotter- f�retag som inte �r en resolutionsenhet men som Riksg�ldskontoret �r resolu- tionsmyndighet f�r. 22 � Om myndigheterna inte har kommit �verens om n�gon av de �tg�rder som anges i 24 � f�rsta stycket 7, 8 eller 10, och n�gon ber�rd utl�ndsk resolu- tionsmyndighet inom tidsfristen i 18 � andra eller tredje stycket har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning 806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 � med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten. Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyn- digheten enligt 28 kap. 7 � om tidsfristen i 18 � andra eller tredje stycket har l�pt ut eller en �verenskommelse har tr�ffats. 2021:467 </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 23 � Ett beslut enligt 18 � av en utl�ndsk samordnande resolutionsmyn- dighet g�ller i Sverige, om det fattats efter en �verenskommelse med en eller flera resolutionsmyndigheter eller p� grund av att de beh�riga myndig- heterna inte har kommit �verens inom tidsfristen i 18 � andra eller tredje stycket. 24 � F�r att undanr�ja eller begr�nsa v�sentliga hinder som har identifie- rats enligt 13 eller 18 � f�r Riksg�ldskontoret 1. f�rel�gga f�retaget att skaffa eller se �ver sina koncerninterna arrange- mang f�r finansiering, eller ing� serviceavtal som s�krar att f�retaget kan tillhandah�lla kritiska verksamheter, 2. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa sina st�rsta enskilda eller totala expo- neringar, 3. inf�ra kompletterande informationskrav som �r relevanta f�r resolu- tions�ndam�len, 4. f�rel�gga f�retaget att avyttra s�rskilda tillg�ngar, 5. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller upph�ra med en viss verksamhet, 6. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller f�rhindra utveckling av vissa aff�rsomr�den eller f�rs�ljning av vissa produkter, 7. f�rel�gga f�retaget att minska komplexiteten i de juridiska eller opera- tiva strukturerna i f�retaget eller i ett koncernf�retag som direkt eller in- direkt st�r under f�retagets kontroll f�r att s�kerst�lla att det g�r att med resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter fr�n �vriga verksamheter, 8. f�rel�gga f�retaget eller moderf�retaget att inr�tta ett finansiellt moder- holdingf�retag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES, 9. f�rel�gga f�retaget att, f�r att uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 �, a) �ndra l�ptidsprofilen f�r eller �ka sina kvalificerade skulder, b) �ndra l�ptidsprofilen f�r k�rnprim�rkapitalinstrument och relevanta kapitalinstrument, efter godk�nnande av Finansinspektionen, eller c) vidta andra �tg�rder f�r att uppfylla kravet, 10. f�rel�gga ett holdingf�retag med blandad verksamhet som �r moder- f�retag till f�retaget att inr�tta ett finansiellt holdingf�retag f�r att kontrollera f�retaget, om det �r n�dv�ndigt f�r att underl�tta resolution och undvika att resolutionen f�r negativ effekt p� den icke-finansiella delen av koncernen, eller 11. f�rel�gga f�retaget att uppfylla det kombinerade buffertkravet. N�r Riksg�ldskontoret meddelar ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket, ska myndigheten samtidigt f�rel�gga f�retaget att inom en m�nad ta fram en plan f�r hur f�retaget avser att genomf�ra de �tg�rder som f�rel�ggandet avser. 4 kap. Kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder Kravet och hur det ska uttryckas 1 � I syfte att ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 ska ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller 21 kap., ska Riksg�ldskontoret, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, besluta att f�retaget ska uppfylla ett krav p� kapitalbas och kvalificerade skulder. Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap. och uttryckas som procentandelar av 1. det totala riskv�gda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsyns- f�rordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i v�rdepappers- bolagsf�rordningen multiplicerat med 12,5 (den riskv�gda kvoten), och 2021:467 </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2. det totala exponeringsm�ttet enligt artiklarna 429 och 429a i tillsyns- f�rordningen (bruttosoliditetskvoten). Hur kravet ska best�mmas Globalt systemviktiga resolutionsenheter och st�rre dotterf�retag till globalt systemviktiga institut hemmah�rande utanf�r EES 2 � F�r en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett st�rre dotter- f�retag till ett globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES, ska Riksg�ldskontoret besluta om ett ytterligare krav, ut�ver det som g�ller enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsf�rordningen, om det �r n�dv�nd- igt f�r att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet. �vriga resolutionsenheter 3 � F�r en resolutionsenhet som inte �r en globalt systemviktig resolu- tionsenhet ska t�ljaren f�r 1. den riskv�gda kvoten best�mmas till summan av a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsf�rordningen eller enligt artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen och de s�rskilda kapitalbas- kraven enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditin- stitut och v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolags- direktivet, och b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kraven enligt a efter genomf�rande av resolution, och 2. bruttosoliditetskvoten best�mmas till summan av a) kravet p� bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsf�rord- ningen, och b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kravet enligt a efter genomf�rande av resolution. F�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet f�r 1. den riskv�gda kvoten inte understiga 13,5 procent, och 2. bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent. Riksg�ldskontoret f�r besluta att andra stycket ska g�lla ocks� f�r en nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett s�dant beslut ska Riks- g�ldskontoret beakta f�ljande omst�ndigheter: 1. f�rekomsten av garanterade ins�ttningar och avsaknaden av skuld- instrument, 2. om tillg�ngen till marknaden f�r kvalificerade skulder �r begr�nsad, och 3. i vilken utstr�ckning resolutionsenheten �r beroende av k�rnprim�r- kapital f�r att uppfylla kravet. �vriga f�retag som inte �r resolutionsenheter 4 � F�r ett f�retag som inte �r en resolutionsenhet och som inte �r ett st�rre dotterf�retag till ett globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES ska t�ljaren f�r 1. den riskv�gda kvoten best�mmas till summan av a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsf�rordningen eller enligt artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen och de s�rskilda kapitalbas- kraven enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kredit- institut och v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolags- direktivet, och 2021:467 </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kraven enligt a efter genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resol- ution av resolutionsgruppen, och 2. bruttosoliditetskvoten best�mmas till summan av a) kravet p� bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsf�rord- ningen, och b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kravet enligt a efter genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolu- tion av resolutionsgruppen. F�r ett f�retag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation, f�r Riksg�ldskontoret besluta att kravet bara ska best�mmas enligt f�rsta stycket 1 a och 2 a. Gemensamma best�mmelser 5 � Riksg�ldskontoret ska vid till�mpning av 1. 3 � f�rsta stycket 2 och 4 � f�rsta stycket 2 ta h�nsyn till kraven enligt 21 kap. 30 � och 22 kap. 2 �, och 2. 3 � f�rsta stycket 1 b och 2 b och 4 � f�rsta stycket 1 b och 2 b utg� fr�n de senast rapporterade v�rdena f�r det totala riskexponeringsbeloppet och det totala exponeringsm�ttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i tillsynsf�rordningen och artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen. 6 � Riksg�ldskontoret f�r h�ja beloppen enligt 3 � f�rsta stycket 1 b och 4 � f�rsta stycket 1 b f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan uppr�tth�lla mark- nadsf�rtroendet under en l�mplig tidsperiod, som inte f�r �verstiga ett �r. Ett till�ggsbelopp enligt f�rsta stycket ska, med avdrag f�r det kontracyk- liska buffertkravet enligt 6 kap. 1 � lagen (2014:966) om kapitalbuffertar, motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomf�rande av nedskriv- ning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution. Till�ggsbeloppet enligt andra stycket f�r dock justeras om Riksg�lds- kontoret bed�mer att ett h�gre eller l�gre belopp �r l�mpligt f�r att uppr�tt- h�lla marknadsf�rtroendet och f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan tillhanda- h�lla kritisk verksamhet utan st�d enligt lagen (2015:1017) om f�rebygg- ande statligt st�d till kreditinstitut. 7 � Om Riksg�ldskontoret bed�mer att vissa skulder helt eller delvis kommer att undantas fr�n nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 � eller att skulderna kommer att �verf�ras till ett annat f�retag, ska kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller kvalificerade skulder som t�cker de skulder som kan komma att undantas eller �verf�ras. 8 � Riksg�ldskontoret ska 1. vid till�mpningen av 24 �� l�pande och utan dr�jsm�l anpassa kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder till de s�rskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolagsdirektivet, och 2. vid till�mpningen av 36 �� beakta artiklarna 465491 och 493501 i tillsynsf�rordningen. 2021:467 </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS Hur kravet ska uppfyllas Gemensamma best�mmelser 9 � En resolutionsenhet ska uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalifice- rade skulder med 1. kapitalbas, och 2. skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom n�r det g�ller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsf�rordningen. F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar �ven f�r ett f�retag som varken �r en resolutionsenhet eller ett dotterf�retag till en resolutionsenhet men som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation. 10 � Om en skuld enligt 9 � f�rsta stycket avser ett skuldinstrument som innefattar derivat f�r skulden anv�ndas f�r att uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder, om 1. kapitalbeloppet f�r skuldinstrumentet vid tidpunkten f�r utf�rdandet �r fast eller �kande och inte p�verkas av n�gon derivatkomponent och det totala skuldbeloppet dagligen kan v�rderas p� motsvarande s�tt som ett likv�rdigt instrument utan kreditrisk p� en aktiv och likvid marknad enligt artiklarna 104 och 105 i tillsynsf�rordningen, eller 2. v�rdet av motsvarande fordran vid borgen�rens obest�nd eller resolu- tion �r fast eller �kande och inte �verstiger det belopp som ursprungligen betalades f�r skuldinstrumentet. Skuldinstrumentet f�r inte omfattas av n�got nettningsavtal. En skuld enligt f�rsta stycket f�r anv�ndas f�r att uppfylla kravet till den del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt f�rsta stycket 1 eller ett fast eller �kande belopp enligt f�rsta stycket 2. 11 � En resolutionsenhet f�r ocks� uppfylla kravet p� kapitalbas och kvali- ficerade skulder med skulder enligt 12 � f�rsta stycket 1 som ett inom EES etablerat dotterf�retag till resolutionsenheten har till en del�gare av dotter- f�retaget som inte ing�r i samma resolutionsgrupp som dotterf�retaget och resolutionsenheten, om 1. resolutionsenhetens kontroll �ver dotterf�retaget inte p�verkas av ned- skrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och 2. skulderna inte �verskrider ett belopp som motsvarar kravet p� kapital- bas och kvalificerade skulder f�r dotterf�retaget, efter avdrag f�r summan av de skulder som f�retaget, direkt eller genom andra f�retag inom samma resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 � f�rsta stycket 2. 12 � Ett f�retag som inte �r en resolutionsenhet men som ing�r i en resolu- tionsgrupp f�r uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med 1. skulder a) som f�retaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller som, utan att det p�verkar resolutionsenhetens kontroll av f�retaget vid genomf�rande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., f�retaget har till en annan av f�retagets del�gare, b) som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsf�rordningen utom n�r det g�ller h�nvisningarna till artikel 72b.2 b, c och km och 72b.372b.5, c) som har s�mre prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen �n skulder som inte uppfyller villkoren i a och som inte f�r ing� i kapitalbaskraven, 2021:467 </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS d) som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller kon- vertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll �ver dotterf�retaget p�verkas, e) vars f�rv�rv inte finansierats av f�retaget, f) som inte ska l�sas in, �terbetalas eller �terk�pas i f�rv�g av f�retaget utom vid f�retagets konkurs eller likvidation, g) som inte ger borgen�ren r�tt att tidigarel�gga planerade utbetalningar av r�nta eller kapitalbelopp utom n�r det g�ller f�retagets konkurs eller likvidation, och h) f�r vilka storleken p� r�nta eller annan avkastning inte �r beroende av kreditv�rdigheten hos f�retaget eller dess moderf�retag, eller 2. kapitalbas som �r a) k�rnprim�rkapital, eller b) annan kapitalbas som f�retaget har emitterat till ett f�retag i samma resolutionsgrupp, eller som, utan att det p�verkar resolutionsenhetens kontroll av f�retaget vid genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., f�retaget har emitterat till ett f�retag utanf�r resol- utionsgruppen. F�rsta stycket g�ller, med undantag f�r 1 a och d, �ven f�r ett f�retag som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet och som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation. Ett f�retag som avses i 23 � f�rsta stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2 ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fj�rde stycket i krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln �r uppfyllda. Delkrav f�r vissa resolutionsenheter 13 � En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som om- fattas av ett beslut enligt 3 � tredje stycket ska delvis uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterst�llda kvalifice- rade instrument och skulder som avses i 11 �. Delkravet ska uppg� till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala skulder och eget kapital. Riksg�ldskontoret f�r, under f�ruts�ttning att villkoren i artikel 72b.3 i tillsynsf�rordningen �r uppfyllda och p� ans�kan av resolutionsenheten, medge en l�gre procentandel �n den som anges i andra stycket, om andelen �verstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder och eget kapital 1. d�r X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskv�gda exponerings- beloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsf�rordningen eller av kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen multiplicerat med 12,5, och 2. d�r X2 motsvarar summan av a) 18 procent av det totala riskv�gda exponeringsbeloppet, och b) det kombinerade buffertkravet. 14 � F�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet f�r delkravet enligt 13 � inte �verstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala risk- v�gda exponeringsbeloppet, om 1. resolutionsplanen inte f�ruts�tter anv�ndning av resolutionsreserven och f�ruts�ttningarna enligt 21 kap. 30 och 32 �� kan uppfyllas, eller 2. delkravet p�verkar resolutionsenhetens aff�rsmodell p� ett oproportio- nerligt s�tt. 2021:467 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS Alternativt delkrav f�r vissa resolutionsenheter 15 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en globalt systemviktig resolutions- enhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt system- viktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 � tredje stycket, i st�llet f�r det som anges i 13 �, delvis ska uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterst�llda kvalificerade instrument och skulder som avses i 11 � med ett belopp som inte �verstiger det h�gsta av 1. 8 procent av totala skulder och eget kapital, eller 2. summan av a) det kombinerade buffertkravet, b) tv� g�nger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsf�rordningen eller enligt artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen, och c) tv� g�nger de s�rskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolagsdirektivet. F�rsta stycket g�ller om 1. det finns ett v�sentligt hinder f�r genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution, och a) korrigerande �tg�rder enligt ett f�rel�ggande fr�n Riksg�ldskontoret inte har vidtagits, eller b) Riksg�ldskontorets befogenheter enligt denna lag inte �r tillr�ckliga f�r att hindret helt eller delvis ska undanr�jas eller begr�nsas och till�mpning av denna paragraf bed�ms vara en alternativ �tg�rd f�r att avhj�lpa hindret, 2. resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller �garstruktur, verk- samhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutions- enhetens kopplingar till andra f�retag eller den finansiella marknaden kan begr�nsa f�ruts�ttningarna f�r att genomf�ra nedskrivning eller konverte- ring enligt 6 kap. eller resolution, eller 3. resolutionsenheten, med h�nsyn till de s�rskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 � lagen om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rde- pappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolagsdirektivet, tillh�r den kategori av f�retag som har h�gst riskv�rde och som motsvarar 20 procent, avrundat upp�t till n�rmaste heltal, av de f�retag som omfattas av detta kapitel. 16 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att 15 � f�rsta stycket ska g�lla ocks� f�r en annan resolutionsenhet �n som anges i den paragrafen, om 1. resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 �� med samma prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen som skulder som inte utg�r nedskrivningsbara skulder eller som undantas fr�n nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 �, 2. det finns en risk f�r att det ekonomiska utfallet f�r borgen�rer blir s�mre �n om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller lik- vidation p� grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. av skulder som inte avser efterst�llda skulder och som inte undantas fr�n nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 �, och 3. kapitalbasen och andra efterst�llda skulder inte �r tillr�ckliga f�r att s�kerst�lla att borgen�rer inte orsakas en s�dan f�rlust som avses i 2. 2021:467 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 17 � Vid beslut enligt 15 eller 16 � ska Riksg�ldskontoret beakta f�ljande omst�ndigheter: 1. marknadsdjupet f�r och priss�ttningen p� resolutionsenhetens k�rn- prim�rkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterst�llda kvali- ficerade instrument och den tid som beh�vs f�r att verkst�lla de transaktio- ner som kr�vs, 2. storleken p� resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt artikel 72a i tillsynsf�rordningen som har en kvarvarande l�ptid som under- stiger ett �r vid tidpunkten f�r beslutet, 3. resolutionsenhetens tillg�ng till de instrument som avses i 2 utom n�r det g�ller h�nvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsf�rordningen, 4. om andelen skulder som inte �r nedskrivningsbara skulder och som har samma eller s�mre prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen som de h�gst prioriterade kvalificerade skulderna �verstiger 5 procent av resolutions- enhetens kapitalbas och kvalificerade skulder, 5. resolutionsenhetens aff�rs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabi- litet och f�rm�ga att bidra till ekonomin, och 6. hur omstruktureringskostnader p�verkar resolutionsenhetens �terkapit- alisering. Miniminiv� f�r delkravet 18 � F�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet f�r andelen kapital- bas, efterst�llda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 12 � inte understiga 13,5 procent i fr�ga om den riskv�gda kvoten och 5 procent i fr�ga om bruttosoliditetskvoten. 19 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att 18 � ska g�lla ocks� f�r en nationellt systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 � tredje stycket. S�rskilda best�mmelser f�r dotterf�retag 20 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett institut som inte �r en resolu- tionsenhet ska undantas fr�n kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder, om 1. institutet �r ett dotterf�retag till a) ett moderf�retag som �r en resolutionsenhet, eller b) ett moderf�retag som inte �r en resolutionsenhet och som uppfyller kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder p� konsoliderad basis, 2. dotterf�retaget och moderf�retaget �r etablerade i Sverige och ing�r i samma resolutionsgrupp, 3. det inte finns n�gra hinder f�r moderf�retaget att snabbt �verf�ra medel fr�n kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterf�retaget om f�ruts�ttningarna f�r nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. �r upp- fyllda, 4. moderf�retaget uppfyller krav p� ansvarsfull ledning av dotterf�retaget och har r�tt att �ta sig att svara f�r dotterf�retagets �taganden, 5. riskkontrollen hos moderf�retaget omfattar dotterf�retaget, och 6. moderf�retaget innehar mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga andelar i dotterf�retaget eller har r�tt att utse eller avs�tta mer �n h�lften av leda- m�terna i dess styrelse. 2021:467 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 21 � Riksg�ldskontoret f�r medge att ett institut som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 � 1 och 2 helt eller delvis f�r uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med en garanti som resolutionsenheten tillhandah�ller, om 1. det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ers�ttas, 2. garantin utfaller n�r a) dotterf�retaget inte kan betala sina skulder eller andra �taganden n�r de f�rfaller till betalning, eller b) f�ruts�ttningarna f�r nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. �r uppfyllda, 3. garantin s�kerst�lls genom pantavtal eller avtal om s�kerhets�verl�telse som motsvarar minst 50 procent av beloppet, 4. de s�kerheter som st�lls f�r garantin uppfyller kraven enligt artikel 197 i tillsynsf�rordningen, 5. de s�kerheter som st�lls f�r garantin inte �r belastade av pantr�tter eller andra s�kerhetsr�tter, 6. s�kerheterna har en effektiv l�ptid som uppfyller samma betalnings- villkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsf�rordningen, och 7. det inte finns n�gra hinder f�r �verf�ring av s�kerheterna fr�n resol- utionsenheten till dotterf�retaget, oavsett om resolutionsenheten har f�rsatts i resolution. Vid till�mpningen av f�rsta stycket 7 f�r Riksg�ldskontoret beg�ra att resolutionsenheten visar att det inte finns n�gra s�dana hinder som avses d�r. 22 � Ett f�retag enligt 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 som inte �r en resolu- tionsenhet men som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet omfattas inte av kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksg�ldskontoret beslutar om det. P� vilken niv� kravet ska best�mmas och uppfyllas 23 � F�r f�ljande f�retag ska kravet p� kapitalbas och kvalificerade skul- der best�mmas och uppfyllas p� individuell niv�: 1. en resolutionsenhet som inte ing�r i en resolutionsgrupp, 2. ett institut som inte �r en resolutionsenhet men som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet eller ett f�retag i tredjeland, 3. ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 som inte �r en resol- utionsenhet men som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet, och 4. ett f�retag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas enligt konkurs eller likvidation. F�r f�ljande f�retag ska kravet best�mmas och uppfyllas p� konsoliderad niv�: 1. en resolutionsenhet som ing�r i en resolutionsgrupp, och 2. ett moderf�retag inom EES som inte �r en resolutionsenhet men som �r ett dotterf�retag till ett f�retag i tredjeland. Frister 24 � En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 1315 �� fr�n och med tre �r efter den dag d� enheten har fastst�llts som en s�dan. 2021:467 </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 25 � En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt system- viktig resolutionsenhet ska uppfylla 1. kraven enligt 13, 15, 18 och 19 �� fr�n och med tre �r efter den dag d� enheten uppfyller f�ruts�ttningarna f�r att omfattas av dem, eller 2. kraven enligt 18 och 19 �� fr�n och med tv� �r efter dagen f�r genom- f�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en s�dan alternativ �tg�rd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet. 26 � Riksg�ldskontoret ska fastst�lla en l�mplig frist f�r n�r 1. en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 1316 och 23 �� efter genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och 2. ett f�retag som inte �r en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 12 och 2023 �� efter genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. 27 � Riksg�ldskontoret f�r f�rl�nga eller f�rkorta en frist enligt 26 �. Riksg�ldskontoret ska var tolfte m�nad under den frist som avses i 2426 �� underr�tta f�retaget om en l�mplig niv� p� kapitalbas och kvalifi- cerade skulder. Riksg�ldskontoret f�r inom tolvm�nadersperioden underr�tta f�retaget om en ny niv�. Offentligg�rande 28 � Ett f�retag ska �rligen offentligg�ra hur kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls. F�rsta stycket g�ller inte 1. under en frist enligt 26 �, eller 2. f�r ett f�retag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom kon- kurs eller likvidation. �vervakning 29 � Riksg�ldskontoret f�r, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, f�rbjuda ett f�retag att g�ra v�rde�verf�ringar som �ver- stiger ett s�rskilt f�rfogandebelopp, om f�retaget inte uppfyller det kombin- erade buffertkravet ut�ver den riskv�gda kvoten. Med v�rde�verf�ringar enligt f�rsta stycket avses att 1. g�ra en v�rde�verf�ring kopplad till f�retagets k�rnprim�rkapital, 2. f�rbinda sig att betala ut r�rlig ers�ttning eller diskretion�ra pensions- f�rm�ner eller betala ut s�dan r�rlig ers�ttning d�r skyldigheten att betala uppstod vid en tidpunkt d� f�retaget inte uppfyllde det kombinerade buffert- kravet, eller 3. g�ra utbetalningar h�nf�rliga till instrument som r�knas som prim�r- kapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsf�rordningen. 30 � Ett f�retag ska omedelbart underr�tta Riksg�ldskontoret om f�retaget inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ut�ver den riskv�gda kvoten. 31 � Ett beslut enligt 29 � f�rsta stycket ska fattas nio m�nader efter att Riksg�ldskontoret har tagit emot en underr�ttelse enligt 30 �. Riksg�ldskontoret ska avst� fr�n att fatta ett s�dant beslut om minst tv� av f�ljande f�ruts�ttningar �r uppfyllda: 1. bristen beror p� allvarliga st�rningar av den finansiella marknadens funktionss�tt, 2021:467 </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2. st�rningarna enligt 1 medf�r a) �kad prisvolatilitet f�r f�retagets k�rnprim�rkapitalinstrument, rele- vanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller b) �kade kostnader f�r f�retaget, och c) att handelsplatserna helt eller delvis �r st�ngda s� att f�retaget inte kan ge ut s�dana instrument som avses i a, 3. en st�ngning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler f�retag, 4. st�rningarna enligt 1 hindrar det ber�rda f�retaget fr�n att ge ut s�dana instrument som avses i 2 a i den omfattning som kr�vs f�r att avhj�lpa bristen, och 5. ett beslut enligt f�rsta stycket kan medf�ra allvarliga konsekvenser f�r stabiliteten i det finansiella systemet. Om Riksg�ldskontoret avst�r fr�n att fatta ett beslut enligt f�rsta stycket, ska Finansinspektionen underr�ttas. 32 � Riksg�ldskontoret ska varje m�nad g�ra en ny bed�mning av om f�r- uts�ttningarna enligt 31 � andra stycket �r uppfyllda. 33 � Riksg�ldskontoret ska �vervaka att f�retagen uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel. Riksg�ldskontoret ska samordna sin �vervakning med den tillsyn som ut�vas av Finansinspektionen. Om ett f�retag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel, f�r Finansinspektionen, efter att Riksg�ldskontoret f�tt tillf�lle att l�mna syn- punkter, ingripa mot f�retaget. F�r f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 finns best�mmelser om ingripande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse och 25 kap. lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden. F�r f�retag som av- ses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 g�ller 15 kap. lagen om bank- och finansie- ringsr�relse i till�mpliga delar. Gr�ns�verskridande fall 34 � F�r en gr�ns�verskridande koncern ska Riksg�ldskontoret och ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav p� kapitalbas och kvalificerade skulder 1. p� konsoliderad niv� f�r varje resolutionsenhet, och 2. p� individuell niv� f�r f�retag som inte �r resolutionsenheter men som ing�r i en resolutionsgrupp. Riksg�ldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fr�ga om 1. de f�retag som Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndighet f�r, och 2. koncernens moderf�retag, om Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyn- dighet f�r en resolutionsenhet och om moderf�retaget inte �r en resolutions- enhet i samma resolutionsgrupp. I ett gemensamt beslut f�r det best�mmas att ett dotterf�retag som inte �r en resolutionsenhet delvis f�r uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med instrument som har utf�rdats till och f�rv�rvats av f�retag som inte ing�r i resolutionsgruppen, om det �verensst�mmer med resolutions- planen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har f�rv�rvat tillr�ckligt med instrument enligt 13 �. Vid till�mpningen av denna paragraf och 3539 �� ska h�nsyn tas till om dotterf�retag i tredjeland ing�r i resolutionsgruppen. 2021:467 </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 35 � Om minst tv� G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsf�rord- ningen tillh�r samma globalt systemviktiga institut och �r resolutions- enheter, ska Riksg�ldskontoret, om Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyn- dighet f�r en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndig- het, fatta ett gemensamt beslut med ber�rda utl�ndska resolutionsmyndig- heter om att till�mpa artikel 72e i tillsynsf�rordningen och om justeringar f�r att begr�nsa eller undanr�ja skillnader mellan kraven enligt 1. 36 � 1 och artikel 12a i tillsynsf�rordningen, och 2. 36 � 2 och artikel 12a i tillsynsf�rordningen. Justeringar enligt f�rsta stycket f�r g�ras om f�ruts�ttningarna enligt artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet �r upp- fyllda. 36 � Vid till�mpningen av 35 � ska det ytterligare krav som avses i 2 � best�mmas f�r 1. respektive resolutionsenhet, och 2. ett moderf�retag inom EES som om det utgjorde den enda resolu- tionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet. 37 � Om ett gemensamt beslut enligt 34 � inte har fattats inom fyra m�na- der p� grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 � f�rsta stycket, ska Riksg�ldskontoret, efter att ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheter f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, fatta beslut om krav p� kapitalbas och kvalifi- cerade skulder f�r de f�retag som myndigheten �r resolutionsmyndighet f�r. 38 � Om n�gon av de ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheterna inom tidsfristen enligt 37 � har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndig- heten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inr�ttande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om �ndring av beslut nr 716/2009/EG och om upph�vande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning 806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut en m�nad och f�lja Europeiska bankmyndighetens beslut. Om Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndighet f�r en resolutionsenhet eller samordnande resolutionsmyndighet f�r myndigheten inte h�nskjuta �rendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 � l�pt ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksg�ldskontoret f�r inte heller h�nskjuta �rendet om den niv� som fastst�llts av dotterf�retagets resolu- tionsmyndighet 1. �r h�gst 2 procent av det totala riskv�gda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsf�rordningen eller enligt artikel 11.1 i v�rdepappers- bolagsf�rordningen multiplicerat med 12,5 i fr�ga om kravet enligt 23 �, och 2. motsvarar kravet enligt 46 ��. 39 � Ett gemensamt beslut enligt 34 � och ett beslut som en ber�rd utl�ndsk resolutionsmyndighet fattar p� grund av att ett gemensamt beslut inte har fattats inom tidsfristen enligt 37 � g�ller i Sverige. Ett gemensamt beslut enligt 34 � och Riksg�ldskontorets beslut enligt 37 � ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras. 2021:467 </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 5 kap. 1 �5 F�r en motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket g�ller 11 kap. 37 �� betr�ffande ett beslut om en krisavv�rjande �tg�rd eller till- f�llig �tg�rd eller en h�ndelse som har direkt koppling till ett s�dant beslut. Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutions�tg�rder ska d� avse ett beslut om en krisavv�rjande �tg�rd eller tillf�llig �tg�rd. 2 � Ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 ska i avtal som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder och som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inneb�r att skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borgen�rerna accepterar 1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utest�ende be- loppet, eller 2. de konverteringar eller indragningar som kan bli f�ljden av ett beslut om resolution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder. Kravet enligt f�rsta stycket g�ller dock inte 1. kvalificerade ins�ttningar fr�n fysiska personer, 2. kvalificerade ins�ttningar fr�n mikrof�retag samt sm� och medelstora f�retag enligt kriteriet f�r �rsoms�ttning i artikel 2.1 i bilagan till kommiss- ionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003, 3. ins�ttningar genom en filial utanf�r EES till ett svenskt institut och som skulle betraktas som ins�ttningar avseende personer eller f�retag som avses i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller 4. om det framg�r av tekniska standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 55.5 i krishanteringsdirektivet att s�dana avtalsvillkor inte kr�vs. Riksg�ldskontoret f�r besluta att kravet enligt f�rsta stycket inte ska g�lla f�r ett f�retag f�r vilket kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder har fastst�llts till ett belopp enligt 4 kap. 4 � andra stycket. 3 a � Om det inte �r m�jligt att ta in ett villkor enligt 2 � f�rsta stycket i ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med s�kerhet, ska f�retaget underr�tta Riksg�ldskontoret om det och till vilken skuldklass skulden h�r. N�r Riksg�ldskontoret har tagit emot underr�ttelsen g�ller inte 2 � f�rsta stycket. Om Riksg�ldskontoret bed�mer att det �r m�jligt att ta in villkoret i avtalet, ska Riksg�ldskontoret dock inom rimlig tid kr�va det. 3 b � Riksg�ldskontoret ska bed�ma om en underr�ttelse enligt 3 a � p�- verkar m�jligheten att f�rs�tta f�retaget i resolution. Riksg�ldskontoret ska s�rskilt bed�ma hur m�jligheten att f�rs�tta ett f�retag i resolution p�verkas av att skulder inom en och samma skuldklass, inbegripet kvalificerade skulder, till mer �n 10 procent best�r av skulder som 1. undantas fr�n kravet p� avtalsvillkor enligt 3 a �, 2. inte �r nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 111, och 3. sannolikt kommer att undantas fr�n nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 �. 5 Senaste lydelse 2017:1310. 2021:467 </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 3 c � En skuld f�r inte anv�ndas f�r att uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1 � om 1. f�retaget l�ter bli att ta in villkor som kr�vs enligt 2 � f�rsta stycket, eller 2. ett s�dant krav som avses i 1 inte g�ller enligt 2 � tredje stycket eller 3 a �. Tillf�lliga �tg�rder 7 � Riksg�ldskontoret f�r, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, besluta att ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 tillf�lligt inte ska fullg�ra en betalnings- eller leveransf�rpliktelse som f�ljer av ett avtal som har ing�tts av f�retaget. Ett s�dant beslut f�r fattas, om 1. Finansinspektionen har fastst�llt att f�retaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera, 2. det inte finns n�gra omedelbart tillg�ngliga alternativa �tg�rder fr�n den privata sektorn som skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�re- taget, 3. �tg�rden bed�ms n�dv�ndig f�r att undvika ytterligare f�rs�mring av de finansiella villkoren f�r f�retaget, och 4. �tg�rden �r n�dv�ndig a) med h�nsyn till det allm�nnas intresse, b) f�r att v�lja l�mpliga resolutions�tg�rder, eller c) f�r att s�kerst�lla en �ndam�lsenlig till�mpning av ett eller flera reso- lutionsverktyg. Vid beslut enligt f�rsta stycket g�ller 12 kap. 5 � och 13 kap. 2 � andra stycket och 36 ��. 8 � Om Riksg�ldskontoret beslutar om en �tg�rd enligt 7 � f�rsta stycket, f�r Riksg�ldskontoret avseende samma period ocks� besluta att 1. en borgen�r till f�retaget som omfattas av f�rbudet inte f�r ta i anspr�k en s�kerhet som har st�llts ut i tillg�ngar som tillh�r f�retaget, och 2. en motpart till f�retaget som omfattas av f�rbudet inte f�r a) s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget, b) �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget, c) st�lla in fullg�relsen mot f�retaget, d) kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten mot en fordran som motpar- ten har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten mot en f�r- pliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget, e) omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplikt- else som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en nettof�rpliktelse, eller f) till�mpa en slutavr�kningsklausul. Vid beslut enligt f�rsta stycket 1 g�ller 13 kap. 810 ��. Vid beslut enligt f�rsta stycket 2 g�ller 13 kap. 1217 ��. Avtalsvillkor om tillf�lliga �tg�rder 9 � Ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 ska i finansi- ella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inne- b�r att 2021:467 </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 1. avtalet kan bli f�rem�l f�r tillf�lliga �tg�rder enligt 7 och 8 �� och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 ��, och 2. ett beslut om resolution, en resolutions�tg�rd eller en tillf�llig �tg�rd utg�r hinder mot att ut�va r�ttshandlingar enligt 11 kap. 37 ��. 10 � Ett moderf�retag f�r vilket Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndig- het ska s�kerst�lla att dotterf�retag i tredjeland i finansiella avtal tar in ett villkor om att en �tg�rd som avses i 11 kap. 3 � inte f�r vidtas p� grund av ett beslut om tillf�lliga �tg�rder enligt 7 och 8 �� och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 �� avseende moderf�retaget. F�rsta stycket g�ller om dotterf�retaget i hemlandet motsvarar ett 1. kreditinstitut, 2. v�rdepappersbolag, eller 3. finansiellt institut. 6 kap. Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanf�r resolution 1 � N�r Finansinspektionen ska pr�va en fr�ga om nedskrivning eller kon- vertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanf�r resolution, ska inspektionen se till att det g�rs en v�rdering motsvarande den som f�reskrivs i 7 kap. 19 �� av f�retaget eller koncernen i fr�ga. V�rderingen ska ligga till grund f�r Finansinspektionens pr�vning av om relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller kon- verteras. V�rderingen ska ocks� ligga till grund f�r inspektionens beslut i fr�ga om 1. minskning av k�rnprim�rkapital, 2. omfattning av indragning eller �verf�ring av k�rnprim�rkapitalinstru- ment, eller 3. minskning av �gandet f�r existerande �gare genom konvertering av relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder till k�rnprim�rkapi- talinstrument. Efter nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska Finansinspektionen se till att det g�rs en v�rdering motsvarande den som f�reskrivs i 7 kap. 10 �. 1 a � Med kvalificerade skulder avses i detta kapitel skulder enligt 4 kap. 12 � f�rsta stycket 1 utom n�r det g�ller kriteriet i artikel 72c.1 i tillsyns- f�rordningen. 2 � Finansinspektionen ska, p� eget initiativ eller p� beg�ran av Riksg�lds- kontoret, skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstrument som har getts ut av ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller konverteras, om 1. f�retaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och 3 ��, och 2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�retaget och det inte finns alternativa �tg�rder som inom rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang. Inf�r ett beslut enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret ha f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter. 2021:467 </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS Om en resolutionsenhet inte har f�rv�rvat relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder direkt fr�n det dotterf�retag som har gett ut dem utan indirekt fr�n ett annat dotterf�retag inom samma resolutionsgrupp, ska ett beslut enligt f�rsta stycket fattas samtidigt som ett motsvarande beslut f�r 1. moderf�retaget till det f�retag som gett ut kapitalinstrumenten eller skulderna, eller 2. ett annat moderf�retag inom resolutionsgruppen, om det inte �r en reso- lutionsenhet. 5 � Om ett f�retag beh�ver statligt st�d, ska relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder som f�retaget gett ut skrivas ned eller konverteras. Om det kr�vs f�r att st�det ska vara f�renligt med unionsr�tten, f�r Finansinspektionen besluta att andra efterst�llda skulder �n de relevanta kapitalinstrumenten och de kvalificerade skulderna ska skrivas ned eller konverteras. Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller andra efterst�llda skulder f�r inte ske, om det statliga st�det uppfyller vill- koren i 8 kap. 3 � f�rsta stycket 3 och en s�dan nedskrivning eller konverter- ing skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga resultat. 7 � N�r Finansinspektionen �verv�ger att fatta beslut avseende ett dotter- f�retag enligt 2, 3 eller 5 �, ska inspektionen ge resolutionsmyndigheten f�r resolutionsenheten inom resolutionsgruppen tillf�lle att l�mna synpunkter och inom 24 timmar d�refter underr�tta 1. den samordnande tillsynsmyndigheten, 2. den samordnande ber�rda myndigheten, och 3. resolutionsmyndigheterna f�r andra f�retag inom resolutionsgruppen som har f�rv�rvat kvalificerade skulder. N�r inspektionen �verv�ger att fatta ett beslut enligt 3 �, ska inspektionen dessutom skyndsamt underr�tta 1. den beh�riga myndighet som �r ansvarig f�r det f�retag som har gett ut de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska skrivas ned eller konver- teras, 2. den ber�rda myndigheten i samma land inom EES som den n�mnda beh�riga myndigheten, och 3. den samordnande ber�rda myndigheten. Av underr�ttelsen ska det framg� vilket beslut Finansinspektionen �ver- v�ger att fatta och sk�len f�r detta. Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder 14 � N�r k�rnprim�rkapitalet har minskats i proportion till f�rlusterna, ska Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet f�r relevanta kapitalinstru- ment och kvalificerade skulder eller konvertera relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder till k�rnprim�rkapitalinstrument i den utstr�ckning som kr�vs f�r att f�retaget eller koncernen inte l�ngre ska bed�mas fallera eller sannolikt komma att fallera. Relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller konverteras till k�rnprim�rkapitalinstrument i f�ljande ordning: 2021:467 </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 1. �vriga prim�rkapitalinstrument, 2. supplement�rkapitalinstrument, 3. kapitalbeloppet f�r kvalificerade skulder. 15 � Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder g�ller f�ljande: 1. De k�rnprim�rkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska vara utgivna av f�retaget i fr�ga eller av dess moderf�retag, beroende p� vad Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen f�r dock besluta att instru- menten ska ges ut av moderf�retaget, bara om det har godk�nts av resolut- ionsmyndigheten f�r moderf�retaget. 2. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan f�retaget ger ut aktier eller andra �gander�ttsinstrument i syfte att f� kapital fr�n staten eller ett offentligt organ. 3. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska tilldelas och �verf�ras utan dr�jsm�l efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten. 4. Konverteringskursen f�r de relevanta kapitalinstrumentens och de kvalificerade skuldernas konvertering till k�rnprim�rkapitalinstrument best�ms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 ��. 16 � Ett beslut om nedskrivning eller konvertering �r bindande f�r f�re- taget och innehavare av k�rnprim�rkapitalinstrument, relevanta kapitalin- strument och kvalificerade skulder. Den som ber�rs av nedskrivningen eller konverteringen f�rlorar inte sin r�tt mot borgensm�n eller andra som f�r- utom g�lden�ren svarar f�r fordringen. En av Finansinspektionen beslutad kapital�kning eller kapitalminskning �r fastst�lld n�r den har registrerats i aktiebolagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret. Beloppen enligt 11 och 14 �� ska ing� i ber�kningen av de tr�skelv�rden som avses i 21 kap. 30 � och 22 kap. 2 �. 8 kap. 7 �6 Riksg�ldskontoret ska f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 b2 d i resolution, om holdingf�retaget uppfyller de f�r- uts�ttningar f�r resolution som anges i 5 �. 8 � Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 b2 d i resolution trots att det inte uppfyller f�ruts�ttning- arna f�r resolution i 5 �, om 1. holdingf�retaget �r en resolutionsenhet, 2. holdingf�retaget �r moderf�retag till ett institut eller ett EES-institut som uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution men som inte �r en resolutionsenhet, 3. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar resolutionsgruppen, och 4. resolutions�tg�rder mot holdingf�retaget �r n�dv�ndiga f�r resolution- en av institutet eller EES-institutet eller av resolutionsgruppen. I fr�ga om ett EES-institut ska den utl�ndska myndighet som ansvarar f�r institutet ha konstaterat att f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda enligt lagstiftningen i det landet. 6 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket tas bort. 2021:467 </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 11 kap. 3 � En motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket f�r p� grund av ett beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd, eller en h�ndelse som har ett direkt samband med ett s�dant beslut, inte 1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget, 2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget, 3. st�lla in fullg�relse av en f�rpliktelse mot f�retaget, 4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�re- taget, 5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplikt- else som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en nettof�rpliktelse (nettning), 6. till�mpa en slutavr�kningsklausul, eller 7. ta emot, f�rfoga �ver eller ta i anspr�k en s�kerhet i tillg�ngar som till- h�r f�retaget. Ett s�dant beslut eller en s�dan h�ndelse som anges i f�rsta stycket utg�r inte ett kollektivt obest�ndsf�rfarande enligt lagen (1999:1309) om system f�r avveckling av f�rpliktelser p� finansmarknaden. F�rsta och andra styckena g�ller endast om 1. f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga skyldigheter enligt avtalet i f�rh�llande till motparten, eller 2. f�retaget inte kan fullg�ra dessa skyldigheter till f�ljd av ett beslut enligt 5 kap. 7 � eller 8 � f�rsta stycket 1 eller 13 kap. 2, 7 eller 8 �. 13 kap. 1 � I fr�ga om nedskrivningsbara skulder och relevanta kapitalinstrument som tillkommit innan ett f�retag f�rsatts i resolution f�r Riksg�ldskontoret besluta att 1. �ndra l�ptiden f�r skulden, 2. �ndra den r�nta som ska betalas f�r skulden, eller 3. �ndra dagen d� r�ntan f�rfaller till betalning. F�rsta stycket g�ller inte f�r en skuld som �r s�kerst�lld. 5 � Ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket f�r inte avse 1. �verf�ringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella instrument som har lagts in i ett anm�lt avvecklingssystem, eller 2. betalnings- eller leveransf�rpliktelser som ska fullg�ras mot centrala motparter och centralbanker. Om ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket g�ller kvalificerade ins�ttningar, ska Riksg�ldskontoret se till att en ins�ttare dagligen f�r tillg�ng till ett l�mp- ligt belopp av sina ins�ttningar. 11 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett f�retag i resolution inte f�r 1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget, 2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget, 3. st�lla in fullg�relsen mot f�retaget, 4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�re- taget, 2021:467 </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplik- telse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en nettof�rpliktelse, eller 6. till�mpa en slutavr�kningsklausul. F�rsta stycket g�ller endast om 1. f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga avtalsf�rpliktelser i f�r- h�llande till motparten, eller 2. f�retaget inte kan fullg�ra dessa f�rpliktelser till f�ljd av ett beslut enligt 2, 7 eller 8 � eller 5 kap. 7 � eller 8 � f�rsta stycket 1. F�rbudet f�r g�lla fr�n offentligg�randet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentlig- g�randet. 12 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett dotterf�retag till ett f�retag i resolution inte f�r vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta stycket betr�ffande ett avtal med dotterf�retaget, om 1. f�retaget i resolution svarar f�r fullg�relse av dotterf�retagets f�rplikt- elser, och 2. grunden f�r att vidta �tg�rden �r obest�nd hos f�retaget i resolution eller dess finansiella st�llning i �vrigt. Vid ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller 11 � andra stycket 1 och tredje stycket. Tidigare beslut om tillf�lliga �tg�rder utanf�r resolution 18 � Riksg�ldskontoret f�r inte besluta om en tillf�llig �tg�rd enligt 217 �� om Riksg�ldskontoret tidigare har beslutat om en motsvarande �tg�rd enligt 5 kap. 7 eller 8 �. 16 kap. 5 � Beslut som Riksg�ldskontoret fattar enligt 14 �� r bindande f�r f�re- taget i resolution och f�r ber�rda �gare och borgen�rer. En av Riksg�ldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktie- bolagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret. Kapitalminskningen ska ing� i ber�kningen av de tr�skelv�rden som avses i 21 kap. 30 � och 22 kap. 2 �. 21 kap. 2 � F�ljande skulder f�r skrivas ned eller konverteras genom skuldned- skrivningsverktyget: 1. relevanta kapitalinstrument, och 2. nedskrivningsbara skulder. 15 �7 F�r att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbe- loppet enligt 13 �, ska Riksg�ldskontoret vidta f�ljande �tg�rder: 1. F�rst ska n�gon av de �tg�rder som anges i 16 kap. vidtas betr�ffande aktier eller andelar i f�retaget i resolution. 2. D�refter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konver- teras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument i f�ljande ordning: a) �vriga prim�rkapitalinstrument, b) supplement�rkapitalinstrument. 7 Senaste lydelse 2018:1958. 2021:467 </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 3. Om �tg�rderna i 1 och 2 inte �r tillr�ckliga, ska de nedskrivningsbara skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra �gander�tts- instrument i f�ljande ordning: a) andra efterst�llda skulder �n de relevanta kapitalinstrumenten, b) skuldinstrument som inte �r derivat eller innefattar derivat och vars ursprungliga l�ptid �r minst ett �r, om borgen�rens r�tt till betalning enligt 18 � f�rsta stycket andra meningen f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�r en fordran som �r h�nf�rlig till ett s�dant instrument framg�r av det fordrings- avtal och, i f�rekommande fall, prospekt som avser emissionen av instru- mentet, c) enligt f�rm�nsr�ttsordningen i omv�nd ordning. 27 � Riksg�ldskontoret f�r helt eller delvis undanta nedskrivningsbara skulder fr�n nedskrivning eller konvertering, om 1. det inte �r m�jligt att skriva ned eller konvertera den nedskrivningsbara skulden inom rimlig tid, 2. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att f�retaget eller n�gon som har �vertagit verksamheten fr�n f�retaget ska kunna uppr�tth�lla kritisk verksamhet eller aff�rsverksamhet som �r viktig f�r f�retagets intj�ning eller l�nsamhet, 3. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att undvika omfattande sprid- ning av negativa effekter som leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet, eller 4. det kr�vs f�r att undvika v�rdef�rst�relse som inneb�r att f�rlusterna f�r andra borgen�rer blir h�gre �n om skulderna undantas. 28 � N�r Riksg�ldskontoret pr�var fr�gan om undantag f�r nedskrivnings- bara skulder enligt 27 �, ska myndigheten beakta 1. principen att f�rluster i f�rsta hand ska drabba �garna och d�refter borgen�rerna i f�retaget i resolution i prioritetsordning, 2. vilken f�rlustabsorberingskapacitet f�retaget i resolution har kvar, om skulderna undantas, och 3. behovet av att beh�lla tillr�ckliga resurser f�r finansiering av resolution och av att s�kerst�lla ett effektivt genomf�rande av en s�dan. 30 �8 Om Riksg�ldskontoret beslutar att undanta nedskrivningsbara skul- der, f�r myndigheten anv�nda medel fr�n resolutionsreserven eller alterna- tiva finansieringsk�llor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 ��, om det beh�vs f�r att absorbera f�rluster i eller ge kapitaltillskott till f�retaget i resolution. Det f�r dock bara g�ras om innehavare av aktier eller andra �gander�ttsinstrument eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller nedskrivningsbara skulder, genom nedskrivning, konvertering eller p� annat s�tt, har absorberat f�rluster i eller bidragit till kapitaliseringen av f�retaget med ett belopp som minst motsvarar 1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i f�retaget i resolution baserat p� v�rderingen enligt 7 kap., eller 2. 20 procent av det ber�rda f�retagets riskv�gda tillg�ngar, baserat p� v�rderingen enligt 7 kap. Alternativet i f�rsta stycket 2 f�r anv�ndas bara om 1. resolutionsreserven har tillg�ng till ett belopp som anskaffats genom resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � motsvarande minst 3 procent av de garanterade ins�ttningarna, och 8 Senaste lydelse 2017:1310. 2021:467 </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2. det ber�rda f�retagets konsoliderade tillg�ngar �r mindre �n motsvar- ande 900 miljarder euro. 27 kap. 13 �9 Avgiftsskyldiga ska betala �rliga resolutionsavgifter. De samman- lagda resolutionsavgifterna f�r ett �r ska uppg� till 0,05 procent av det totala underlag f�r samtliga avgiftsskyldiga som ber�knas enligt 14 � (avgifts- underlaget). Om inte annat f�ljer av tredje stycket fastst�lls den resolutionsavgift som en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med f�rordningen om resolutions- avgifter. Det som i artiklarna 4.1, 69, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i f�rordning- en om resolutionsavgifter anges om metoden f�r riskjustering av resolut- ionsavgift och om uppgiftsskyldighet, ska inte till�mpas f�r EES-filialer och v�rdepappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i till- synsf�rordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I till Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/39/EG, men som inte bedriver verksamheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. F�r en s�dan avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med de kriterier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och f�re- skrifter som har meddelats med st�d av 29 kap. 1 � 11. Resolutionsavgift ska betalas s� l�nge som beh�llningen i resolutions- reserven vid utg�ngen av det �r avgiften avser understiger tre procent av de garanterade ins�ttningarna. 28 kap. 7 � Riksg�ldskontoret f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en annan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av f�ljande artiklar i krishanteringsdirekt- ivet: 13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket. 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket och 18.7 tredje stycket. 45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket. 8 � Riksg�ldskontoret f�r beg�ra att Europeiska bankmyndigheten ska bist� myndigheterna att n� en �verenskommelse i de fall som framg�r av f�ljande artiklar i krishanteringsdirektivet: 13.4 fj�rde stycket. 18.5 fj�rde stycket. 91.7 andra stycket. 92.3 andra stycket. 29 kap. 1 �10 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. avgifter enligt 1 kap. 3 � andra stycket, 2. hur det s�rskilda f�rfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 � ska ber�knas, 3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolu- tionsenheter som f�r omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 �, 9 Senaste lydelse 2017:1312. 10 Senaste lydelse 2020:184. 2021:467 </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 4. offentligg�rande enligt 4 kap. 28 �, 5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas, 6. undantag fr�n skyldigheten i 5 kap. 2 � om att ta in vissa villkor i av- talen f�r sina skulder enligt 5 kap. 3 �, och 5 kap. 3 a � n�r det g�ller vilka kategorier av skulder som kan undantas, 7. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad registren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av avtal, 8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 � andra stycket ska fastst�llas och betalas ut, 9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla, 10. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap. 17 � ska ber�knas, 11. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � tredje stycket, 12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret enligt 27 kap. 20 �, 13. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt denna lag, och 14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 � och 28 kap. 1 � ska l�mnas till Riksg�ldskontoret ocks� eller i st�llet ska l�mnas till Finansinspektionen. 2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om 1. inneh�llet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt 3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom n�r de ska uppr�ttas och hur ofta de beh�ver uppdateras, 2. vilka omst�ndigheter Riksg�ldskontoret ska beakta vid sin pr�vning av en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 ��, 3. bed�mningsgrunder f�r fastst�llandet av frister enligt 4 kap. 26 �, 4. bed�mningsgrunder enligt 4 kap. 31 �, och 5. n�r och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 � och ett beslut om resolutions�tg�rder enligt 12 kap. 5 � ska offentligg�ras och vad offentlig- g�randet ska inneh�lla. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2021. 2. Riksg�ldskontoret ska fatta beslut om kravet p� kapitalbas och kvali- ficerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som ska g�lla fr�n och med den 1 januari 2024, eller, om villkoren i artikel 45m.1 tredje stycket och 45m.7 i krishanteringsdirektivet �r uppfyllda, den senare tidpunkt som Riks- g�ldskontoret beslutar f�r ett f�retag. 3. Riksg�ldskontoret ska fatta beslut om kravet p� kapitalbas och kvali- ficerade skulder som ska g�lla fr�n och med den 1 januari 2022 enligt a) 4 kap. 3 � andra stycket och 18 � i den nya lydelsen f�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet, och b) 4 kap. 3 � tredje stycket och 19 � i den nya lydelsen f�r en nationellt systemviktig resolutionsenhet. 4. F�r att m�jligg�ra en linj�r uppbyggnad av kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder ska Riksg�ldskontoret fram till den 1 januari 2024 eller den senare tidpunkt som Riksg�ldskontoret beslutar enligt 2 a) f�r ett f�retag besluta en m�lniv� p� kapitalbas och kvalificerade skulder som ska g�lla fr�n och med den 1 januari 2022, och 2021:467 </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS b) vid behov och minst var tolfte m�nad underr�tta f�retaget om en l�mp- lig niv� p� kapitalbas och kvalificerade skulder. 5. Ett beslut om minimikrav f�r nedskrivningsbara skulder som har fattats enligt 4 kap. i den �ldre lydelsen ska g�lla till dess att ett beslut om krav p� kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a g�ller. F�r ett beslut om minimikrav f�r nedskrivningsbara skulder g�ller best�mmelsen i 3 kap. 24 � i den �ldre lydelsen. 6. Best�mmelserna i 5 kap. 9 och 10 �� till�mpas p� avtal som har ing�tts efter ikrafttr�dandet och som avser nya f�rpliktelser eller v�sentliga �ndring- ar av befintliga f�rpliktelser. P� regeringens v�gnar �SA LINDHAGEN Lotta Hardvik Cederstierna (Finansdepartementet) 2021:467 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag

om �ndring i lagen (2015:1016) om resolution

Utf�rdad den 3 juni 2021

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs2 i fr�ga om lagen (2015:1016) om
resolution

dels att 4 kap. och 8 kap. 10 � ska upph�ra att g�lla,
dels att 1 kap. 24 ��, 2 kap. 13 ��, 3 kap. 13, 5, 1113, 1518 och

2124 ��, 5 kap. 1 och 2 ��, 6 kap. 1, 2, 5, 7 och 1416 ��, 8 kap. 7 och
8 ��, 11 kap. 3 �, 13 kap. 1, 5, 11 och 12 ��, 16 kap. 5 �, 21 kap. 2, 15, 27,
28 och 30 ��, 27 kap. 13 �, 28 kap. 7 och 8 ��, 29 kap. 1 och 2 ��, och
rubrikerna n�rmast f�re 3 kap. 12 � och 6 kap. 1 och 14 �� ska ha f�ljande
lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re 3 kap. 14 � ska lyda �tg�rder f�r att han-

tera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gr�ns�ver-
skridande koncern,

dels att det ska inf�ras ett nytt kapitel, 4 kap., 12 nya paragrafer, 2 kap.

2 a och 2 b ��, 3 kap. 12 a �, 5 kap. 3 a3 c och 710 ��, 6 kap. 1 a � och
13 kap. 18 �, och n�rmast f�re 5 kap. 7 och 9 �� och 13 kap. 18 � nya
rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.
2 �3 Inneh�llet i denna lag �r uppdelat enligt f�ljande.

AVDELNING I. INLEDANDE BEST�MMELSER

1 kap. �vergripande om lagen
2 kap. Definitioner

AVDELNING II. �TG�RDER F�R ATT F�RBEREDA RESOLUTION
OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. Resolutionsplaner
4 kap. Kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder
5 kap. Ytterligare �tg�rder f�r att f�rbereda resolution och undvika

fallissemang

6 kap. Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument

och kvalificerade skulder utanf�r resolution

7 kap. V�rdering

1 Prop. 2020/21:155, bet. 2020/21:FiU33, rskr. 2020/21:324.
2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en
ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av
r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG,
2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europa-
parlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/879.
3 Senaste lydelse 2017:1310.

SFS

2021:467

Publicerad
den

5 juni 2021

SFS

AVDELNING III. RESOLUTION

8 kap. Inledande av resolution
9 kap. Beslutsf�rfarande f�r gr�ns�verskridande koncerner
10 kap. F�ljder av ett beslut om resolution f�r �gare och ledning
11 kap. Hinder mot exekutiva �tg�rder och vissa r�ttshandlingar knutna

till resolution

12 kap. Resolutions�tg�rder
13 kap. Beslut om �ndring av vissa avtalsvillkor och om f�rbud mot att

fullg�ra f�rpliktelser, ta i anspr�k s�kerheter och att ut�va vissa r�ttshand-
lingar

14 kap. Kompletterande befogenheter
15 kap. S�rskild f�rvaltare
16 kap. �tg�rder mot �gare
17 kap. F�rs�ljningsverktyget
18 kap. Broinstitutsverktyget
19 kap. Avskiljandeverktyget
20 kap. Kompletterande befogenheter vid �verf�ring
21 kap. Skuldnedskrivningsverktyget
22 kap. De statliga stabiliseringsverktygen
23 kap. Skydds�tg�rder
24 kap. Konkurs, likvidation och avslutande av resolution
25 kap. Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i

andra l�nder inom EES

26 kap. Erk�nnande och verkst�llighet av resolution i tredjeland
27 kap. Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BEST�MMELSER

28 kap. Samarbete och informationsutbyte
29 kap. Bemyndiganden
30 kap. �verklagande och verkst�llighet av beslut m.m.

3 � Fr�gor om �tg�rder enligt denna lag pr�vas av Riksg�ldskontoret
(resolutionsmyndigheten), om inte annat f�ljer av 4 eller 5 �.

Riksg�ldskontoret f�r ta ut avgifter f�r pr�vning av ans�kningar enligt

artikel 78a i tillsynsf�rordningen.

Om Riksg�ldskontoret �verv�ger en �tg�rd som kan f� direkta budget-

eller systemeffekter, ska Riksg�ldskontoret, med ett eget yttrande i saken,
till regeringen �verl�mna fr�gan om huruvida �tg�rden med h�nsyn till
risken f�r s�dana effekter kan godtas.

4 � Fr�gor om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstru-
ment och kvalificerade skulder utanf�r resolution enligt 6 kap. pr�vas av
Finansinspektionen.

2 kap.

1 �4 I denna lag avses med

anm�lt avvecklingssystem: ett anm�lt avvecklingssystem enligt 2 � lagen

(1999:1309) om system f�r avveckling av f�rpliktelser p� finansmarknaden,

bankdag: en dag som inte �r en l�rdag, en s�ndag, midsommarafton, jul-

afton eller ny�rsafton eller en allm�n helgdag,

beh�rig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga

l�nder inom EES en beh�rig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i
tillsynsf�rordningen, inbegripet Europeiska centralbanken n�r det g�ller de

4 Senaste lydelse 2020:1214.

2021:467

SFS

s�rskilda uppgifter som den tilldelas genom r�dets f�rordning (EU)
nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av s�rskilda uppgifter
till Europeiska centralbanken i fr�ga om politiken f�r tillsyn �ver kredit-
institut, i den ursprungliga lydelsen,

ber�rd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fr�ga om �vriga

l�nder inom EES, den myndighet som l�nderna identifierat enligt
artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som �r betydande enligt artikel 51.1 i kapital-

t�ckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.21

i tillsynsf�rordningen,

blandat finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etable-

rat blandat finansiellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till
ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES,

eller

b) annat blandat finansiellt holdingf�retag eller ett finansiellt holding-

f�retag som �r etablerat i n�got land inom EES,

central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparla-

mentets och r�dets f�rordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har
auktoriserats enligt artikel 14 eller godk�nts enligt artikel 25 i samma
f�rordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt

2 kap. 2 � lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterf�retag: ett dotterf�retag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsf�rordningen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som �r etablerad i ett land

inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsf�rordningen som �r

hemmah�rande i ett annat land inom EES �n Sverige,

europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte om-

fattas av artikel 92a i tillsynsf�rordningen och som har tillg�ngar som �verstiger
100 miljarder euro eller ing�r i en resolutionsgrupp som har tillg�ngar som
�verstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsf�rordningen,
finansiellt holdingf�retag: ett holdingf�retag enligt artikel 4.1.20 i

tillsynsf�rordningen,

finansiellt institut: ett f�retag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsf�rordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingf�retag inom EES: ett inom EES etablerat finans-

iellt holdingf�retag som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i n�got land inom EES,

eller

b) annat finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holding-

f�retag som �r etablerat i n�got land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang f�r finansiering av kostnader

f�r resolution som uppr�ttats av ett land inom EES enligt artikel 100 i kris-
hanteringsdirektivet,

f�rordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade f�r-

ordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets
direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende f�rhandsbidrag till
finansieringsarrangemang f�r resolution,

2021:467

SFS

garanterad ins�ttning: en ins�ttning som omfattas av ins�ttningsgarantin

enligt 4 och 4 c �� lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt

artikel 4.1.133 i tillsynsf�rordningen,

globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES: ett globalt

systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES enligt artikel 4.1.134 i
tillsynsf�rordningen,

globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som �r ett

globalt systemviktigt institut eller del av ett s�dant,

gruppbaserad: som �r gjord p� grundval av den konsoliderade situationen

enligt artikel 4.1.47 i tillsynsf�rordningen,

gr�ns�verskridande koncern: en koncern med moder- och dotterf�retag i

flera l�nder inom EES,

holdingf�retag med blandad verksamhet: ett holdingf�retag enligt

artikel 4.1.22 i tillsynsf�rordningen,

institut: kreditinstitut och v�rdepappersbolag,
kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsf�rordningen,
kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i
kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag, om
�ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiv 2006/48/EG
och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
(EU) 2019/878,

koncern: ett moderf�retag och dess dotterf�retag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings-

direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsf�retag enligt lagen (2004:297)

om bank- och finansieringsr�relse,

krisavv�rjande �tg�rd:
a) en �tg�rd f�r att undanr�ja v�sentliga brister eller v�sentliga hinder f�r

�terh�mtning enligt 6 a kap. 6 och 7 �� lagen om bank- och finansierings-
r�relse och 8 a kap. 7 och 8 �� lagen (2007:528) om v�rdepappersmark-
naden,

b) en �tg�rd f�r att undanr�ja eller minska v�sentliga hinder f�r rekon-

struktion eller avveckling enligt 3 kap. 35 och 1224 ��,

c) en �tg�rd som enligt beslut av Finansinspektionen �r en krisavv�rjande

�tg�rd enligt 15 kap. 2 c � lagen om bank- och finansieringsr�relse eller
25 kap. 2 c � lagen om v�rdepappersmarknaden,

d) ett beslut av Finansinspektionen om att tills�tta en tillf�llig f�rvaltare

enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsr�relse eller 25 a kap.
lagen om v�rdepappersmarknaden, eller

e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt

6 kap.,

krishanteringsdirektivet:

Europaparlamentets

och

r�dets

direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och
resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets
direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU,
2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar
(EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och r�dets direktiv (EU) 2019/2034,

kritisk verksamhet: en tj�nst eller en transaktion som, om den upph�rde,

sannolikt skulle leda till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet,

2021:467

SFS

kvalificerad ins�ttning: en ins�ttning enligt lagen om ins�ttningsgaranti

som inte �r undantagen enligt 4 b eller 5 � den lagen,

k�rnprim�rkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsf�rordningen,
k�rnprim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i

artikel 28.128.4, 29.129.5 eller 31.1 i tillsynsf�rordningen,

moderf�retag: ett moderf�retag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsf�rord-

ningen,

moderf�retag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt

moderholdingf�retag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding-
f�retag inom EES,

moderf�retag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholding-

f�retag eller ett blandat finansiellt moderholdingf�retag som �r hemma-
h�rande i ett land utanf�r EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som �r ett

moderf�retag och som inte sj�lvt �r ett dotterf�retag till ett

a) annat institut eller ett EES-institut, eller
b) finansiellt holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag

som �r etablerat i n�got land inom EES,

nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte �r en

globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolut-
ionsenhet men som Riksg�ldskontoret bed�mer vara en sannolik systemrisk i
h�ndelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: �vriga prim�rkapitalinstrument och supp-

lement�rkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolut-

ionsplan ska vara f�rem�l f�r resolutions�tg�rder,

resolutionsf�rfarande i tredjeland: en �tg�rd som enligt r�tten i ett land

utanf�r EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett
moderf�retag i tredjeland, om �tg�rden �r j�mf�rbar med s�dana resolu-
tions�tg�rder som f�r vidtas enligt denna lag i fr�ga om �ndam�l och f�r-
v�ntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterf�retag som inte �r
a) en resolutionsenhet,
b) ett dotterf�retag till en annan resolutionsenhet, eller
c) ett dotterf�retag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte ing�r

i resolutionsgruppen och dess dotterf�retag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishan-

teringsdirektivet,

resolutions�tg�rd: n�gon av de �tg�rder som anges i 12 kap. 1 �,
samordnande ber�rd myndighet: den ber�rda myndigheten i samma land

inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma

land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en beh�rig myndighet som ansvarar f�r

att ut�va gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moderholdingf�retag inom EES eller blandade
finansiella moderholdingf�retag inom EES,

st�rre dotterf�retag: ett st�rre dotterf�retag enligt artikel 4.1.135 i till-

synsf�rordningen,

supplement�rkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterst�llda l�n

som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsf�rordningen,

tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och v�rde-
pappersf�retag och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012,

2021:467

SFS

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitalt�ck-

ningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett f�retag som har sitt huvudkontor i ett land utanf�r

EES och som skulle vara ett institut om det var hemmah�rande inom EES,

v�rdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillst�nd att driva

v�rdepappersr�relse enligt lagen om v�rdepappersmarknaden, om det har
tillst�nd

a) f�r n�gon av de tj�nster som anges i 2 kap. 1 � 3, 6, 7, 8 och 9 den

lagen,

b) att som sidotj�nst f�rvara finansiella instrument f�r kunders r�kning

och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 � f�rsta
stycket 1 den lagen, eller

c) att som sidotj�nst ta emot kunders medel p� konto f�r att underl�tta

v�rdepappersr�relsen enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 8 den lagen,

v�rdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv

(EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av v�rdepappersf�re-
tag och om �ndring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU,
2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,

v�rdepappersbolagsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�r-

ordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav f�r
v�rdepappersf�retag och om �ndring av f�rordningarna (EU) nr 1093/2010,
(EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

�vriga prim�rkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkor-

en i artikel 52.1 i tillsynsf�rordningen.

2 � En nedskrivningsbar skuld �r en skuld som inte r�knas som ett prim�r-
kapitalinstrument eller ett supplement�rkapitalinstrument, och som inte �r

1. en garanterad ins�ttning,
2. en skuld som �r s�kerst�lld, till den del skulden t�cks av s�kerhet,
3. en skuld som h�nf�r sig till kundtillg�ngar eller kundmedel f�rutsatt att

kunden �r skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utl�ndskt f�rfarande,

4. en skuld som h�nf�r sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som

inneb�r att institutet �r redovisningsskyldigt f�r anf�rtrodda medel,

5. en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ing�r i samma

koncern som institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta
stycket 2, med en ursprunglig l�ptid som �r kortare �n sju dagar,

6. en skuld med en kortare �terst�ende l�ptid �n sju dagar, som h�nf�r sig

till

a) system eller operat�rer i ett anm�lt avvecklingssystem eller deras

deltagare, eller

b) centrala motparter,
7. en skuld till anst�llda avseende inarbetad l�n, pensionsf�rm�ner eller

annan fast ers�ttning, med undantag f�r den r�rliga delen av ers�ttningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller
b) som avser en risktagare med v�sentlig inverkan,
8. en skuld till en borgen�r inom aff�rs- eller handelssektorn, d�r skulden

h�nf�r sig till att institutet eller det f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta
stycket 2 har tillhandah�llits varor eller tj�nster som �r kritiska f�r dess
l�pande verksamhet,

9. en skuld till en skatte- eller en socialf�rs�kringsmyndighet, f�rutsatt att

myndighetens fordran har f�rm�nsr�tt,

10. en skuld till garantimyndigheten till f�ljd av avgifter som ska betalas

i enlighet med 12 � lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti, eller

2021:467

SFS

11. en skuld till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2

som inte �r en resolutionsenhet men som ing�r i samma resolutionsgrupp,
utom n�r det g�ller

a) andra efterst�llda skulder �n relevanta kapitalinstrument, och
b) skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 � 3 b.
Som en nedskrivningsbar skuld r�knas �ven en skuld som enligt lagen i

ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en s�dan skuld som
anges i f�rsta stycket.

2 a � En kvalificerad skuld �r en s�dan nedskrivningsbar skuld som upp-
fyller villkoren i 4 kap. 912 ��.

2 b � Ett efterst�llt kvalificerat instrument �r ett instrument som uppfyller
villkoren i artikel 72a i tillsynsf�rordningen utom n�r det g�ller h�nvisningarna
till artikel 72b.372b.5.

3 � Best�mmelser om betydelsen av f�ljande begrepp, termer och uttryck
finns i nedan angivna paragrafer:

krav p� kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. 1 �
f�rs�ljningsverktyget i 17 kap. 1 �
broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 �
broinstitut i 18 kap. 2 �
avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 �
tillg�ngsf�rvaltningsbolag i 19 kap. 2 �
skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 �
statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 �
arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 �
arrangemang om s�kerheter i 23 kap. 1 �
arrangemang om s�kerhets�verl�telser i 23 kap. 1 �
kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 �
nettningsarrangemang i 23 kap. 1 �
partiell �verf�ring i 23 kap. 1 �.

3 kap.

1 � Riksg�ldskontoret ska uppr�tta en resolutionsplan f�r varje institut och
h�lla den aktuell. Planen ska ange

1. de resolutions�tg�rder som Riksg�ldskontoret avser att vidta om instit-

utet f�rs�tts i resolution, och

2. de �tg�rder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap.
Resolutionsplanen ska uppr�ttas efter att Finansinspektionen och resolut-

ionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r institutet har betydande filialer
f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter.

En resolutionsplan ska inte uppr�ttas f�r institut som tillsammans med

andra koncernf�retag inom EES �r f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn.

2 � Ett institut som tillsammans med andra koncernf�retag inom EES �r
f�rem�l f�r gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en koncernresolutionsplan
som antagits av Riksg�ldskontoret. Planen ska ange

1. vilka �tg�rder som Riksg�ldskontoret, eller i f�rekommande fall en

utl�ndsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat
koncernf�retag f�rs�tts i resolution,

2. resolutionsenheter och resolutionsgrupper i koncernen, och
3. de �tg�rder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap.

2021:467

SFS

Av koncernresolutionsplanen ska det ocks� framg� hur resolutionen ska

finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna f�r �tg�rderna f�rdelas mellan
resolutionsreserven och de �vriga finansieringsarrangemangen.

F�r en koncern som inte �r gr�ns�verskridande ska koncernresolutions-

planen uppr�ttas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret efter att
Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r
det finns betydande filialer f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter.

F�r en gr�ns�verskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upp-

r�ttas, och vid behov uppdateras, av Riksg�ldskontoret, om myndigheten �r
samordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med
ber�rda resolutionsmyndigheter och efter att relevanta beh�riga myndig-
heter f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter.

3 � Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en
gr�ns�verskridande koncern, ska myndigheten l�mna �ver den information
som myndigheten f�tt fr�n moderf�retaget inom EES till relevanta utl�ndska
resolutionsmyndigheter. Riksg�ldskontoret ska d�refter inom fyra m�nader
fr�n det att informationen �verl�mnats, f�rs�ka komma �verens med dessa
resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksg�ldskontoret inte �r samordnande myndighet, ska myndigheten

inom fyra m�nader fr�n det att den samordnande myndigheten har s�nt �ver
informationen, f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska resolutionsmyn-
digheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet, ska myn-

digheten g�ra en ny bed�mning av planen, om myndigheten underr�ttas av en
resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten
bed�mer att en omtvistad fr�ga avseende koncernresolutionsplanen kan f�
v�sentlig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksg�ldskontoret ska d� ocks�
g�ra en ny bed�mning av kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder enligt
4 kap.

5 � Om Riksg�ldskontoret inte �r den samordnande resolutionsmyndig-
heten, ska myndigheten fatta beslut om en resolutionsplan f�r de dotterf�re-
tag som den ansvarar f�r, om

1. myndigheten inv�nder mot den samordnande myndighetens resolut-

ionsplan, och

2. en �verenskommelse enligt 3 � inte har tr�ffats inom fyra m�nader.
N�r Riksg�ldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter

och reservationer fr�n de utl�ndska resolutionsmyndigheterna och fr�n
beh�riga myndigheter.

11 � N�r Riksg�ldskontoret uppr�ttar en koncernresolutionsplan enligt
2 �, ska myndigheten pr�va i vilken utstr�ckning det �r m�jligt att p� ett s�tt
som inte leder till en allvarlig st�rning i det finansiella systemet inom EES
rekonstruera eller avveckla

1. koncernf�retagen genom konkurs, likvidation eller motsvarande ut-

l�ndska f�rfaranden, eller

2. koncernen eller en resolutionsgrupp genom resolution.
Riksg�ldskontoret f�r inte f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p�

s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller annat
statligt st�d �n medel ur n�got finansieringsarrangemang.

Pr�vningen ska g�ras efter att de beh�riga myndigheterna f�r dotter-

f�retagen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder inom EES d�r koncern-
f�retagen har betydande filialer f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter. F�r en

2021:467

SFS

gr�ns�verskridande koncern ska pr�vningen g�ras tillsammans med resol-
utionsmyndigheterna f�r andra koncernf�retag.

�tg�rder f�r att hantera v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller

avveckla ett f�retag som inte ing�r i en finansiell koncern

12 � Om Riksg�ldskontoret finner att det finns v�sentliga hinder mot att
rekonstruera eller avveckla ett f�retag, ska Riksg�ldskontoret underr�tta
f�retaget, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de l�nder
inom EES d�r f�retaget har betydande filialer.

Riksg�ldskontoret ska samtidigt f�rel�gga f�retaget att inom fyra m�na-

der ange vilka �tg�rder som det anser kan undanr�ja eller minska hindren.

F�retagets tidsfrist ska i st�llet vara tv� veckor om hindren beror p� att

f�retaget

1. inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ut�ver den riskv�gda

kvoten enligt 4 kap. 1 �, eller

2. inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsynsf�rord-

ningen eller 4 kap. 210 ��.

12 a � Om Riksg�ldskontoret har funnit att det finns v�sentliga hinder mot
att rekonstruera eller avveckla ett institut, f�r en resolutionsplan f�r institutet
inte uppr�ttas f�rr�n �tg�rder enligt 13 � har vidtagits eller Riksg�ldskonto-
ret har funnit att s�dana �tg�rder inte �r n�dv�ndiga.

13 � Om Riksg�ldskontoret, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att
l�mna synpunkter, bed�mer att de �tg�rder som ett f�retag anger enligt 12 �
inte effektivt undanr�jer eller minskar hindret mot att rekonstruera eller
avveckla f�retaget, ska Riksg�ldskontoret besluta om vilka andra �tg�rder
som f�retaget ska vidta inom fyra veckor fr�n beslutet f�r att undanr�ja eller
minska detta hinder. Ett s�dant beslut f�r dock bara avse s�dana �tg�rder
som anges i 24 �.

N�r Riksg�ldskontoret pr�var vilka �tg�rder som f�retaget ska vidta, ska

Riksg�ldskontoret ta h�nsyn till det hot som hindren utg�r f�r det finansiella
systemet och den inverkan �tg�rderna har p� f�retaget, det finansiella
systemet, den inre marknaden och samh�llsekonomin. �tg�rderna ska st� i
proportion till de hinder som ska undanr�jas eller begr�nsas.

15 � Om Riksg�ldskontoret vid en pr�vning enligt 11 � finner att det finns
v�sentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gr�ns�verskridande
koncern, ska Riksg�ldskontoret ge tillsynskollegiet och resolutionsmyndig-
heterna i de l�nder inom EES d�r betydande filialer �r bel�gna tillf�lle att
l�mna synpunkter och d�refter f�rs�ka komma �verens med de utl�ndska
resolutionsmyndigheterna om vilka �tg�rder som ska vidtas betr�ffande
koncernen. Riksg�ldskontorets bed�mning av m�jligheten att rekonstruera
eller avveckla koncernen ska tj�na som utg�ngspunkt f�r beslut i fr�gan om
vilka �tg�rder som ska vidtas.

16 � N�r Riksg�ldskontoret �r samordnande resolutionsmyndighet f�r en
gr�ns�verskridande koncern och f�retagen som ing�r i koncernen ska bli
f�rem�l f�r �tg�rder enligt 15 �, ska Riksg�ldskontoret tillsammans med den
samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta
fram en rapport som ska inneh�lla en analys av de v�sentliga hindren mot
att vidta effektiva resolutions�tg�rder betr�ffande koncernen och dess
resolutionsgrupper. Rapporten ska belysa vilka effekter olika �tg�rder har

2021:467

SFS

p� koncernens eller en resolutionsgrupps aff�rsmodell och ge f�rslag p�
s�dana proportionella och riktade �tg�rder som enligt Riksg�ldskontoret �r
n�dv�ndiga och l�mpliga f�r att undanr�ja eller begr�nsa hindren.

17 � En rapport enligt 16 � ska l�mnas till moderf�retaget inom EES med
m�jlighet att inom fyra m�nader fr�n mottagandet av rapporten l�mna syn-
punkter och f�resl� alternativa �tg�rder f�r att undanr�ja eller begr�nsa de hin-
der som identifierats i rapporten.

Om Riksg�ldskontoret finner att ett hinder enligt f�rsta stycket beror p�

att ett koncernf�retag befinner sig i en s�dan situation som avses i 12 � tredje
stycket, ska Riksg�ldskontoret, efter att �vriga resolutionsmyndigheter f�tt
tillf�lle att l�mna synpunkter, f�rel�gga moderf�retaget att inom tv� veckor
ange vilka �tg�rder som det anser kan undanr�ja eller minska det aktuella
hindret.

18 � N�r moderf�retaget har yttrat sig enligt 17 � eller den tid f�r yttrande
som anges i den paragrafen har l�pt ut, ska Riksg�ldskontoret, efter att
beh�riga myndigheter och resolutionsmyndigheter i l�nder inom EES d�r
moderf�retaget, dotterf�retag eller betydande filialer till institut i koncernen
finns f�tt tillf�lle att l�mna synpunkter, f�rs�ka komma �verens med resolu-
tionsmyndigheterna om

1. vilka v�sentliga hinder som finns,
2. hur de �tg�rder som f�reslagits av moderf�retaget ska bed�mas, och
3. vilka ytterligare �tg�rder som kr�vs f�r att undanr�ja eller begr�nsa

hindren.

�verenskommelsen ska tr�ffas inom fyra m�nader fr�n det att moderf�re-

taget yttrat sig �ver rapporten, eller om moderf�retaget inte yttrat sig, inom en
m�nad fr�n utg�ngen av den fyram�nadersperiod som anges i 17 � f�rsta
stycket.

En �verenskommelse om ett hinder som avses i 17 � andra stycket ska

tr�ffas inom tv� veckor fr�n det att moderf�retaget yttrat sig.

21 � Om en �verenskommelse enligt 18 � inte har tr�ffats inom f�reskriven
tid, ska Riksg�ldskontoret med till�mpning av 12 och 13 �� och med h�nsyn
tagen till synpunkter och reservationer fr�n de �vriga resolutionsmyndigheterna
fatta beslut om �tg�rder som ska vidtas mot en resolutionsenhet eller ett dotter-
f�retag som inte �r en resolutionsenhet men som Riksg�ldskontoret �r resolu-
tionsmyndighet f�r.

22 � Om myndigheterna inte har kommit �verens om n�gon av de �tg�rder
som anges i 24 � f�rsta stycket 7, 8 eller 10, och n�gon ber�rd utl�ndsk resolu-
tionsmyndighet inom tidsfristen i 18 � andra eller tredje stycket har h�nskjutit
�rendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning
(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning
806/2014/EU, ska Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 �
med en m�nad och inv�nta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan
komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Riksg�ldskontoret ska
f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska bankmyndigheten.

Riksg�ldskontoret f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska bankmyn-

digheten enligt 28 kap. 7 � om tidsfristen i 18 � andra eller tredje stycket har
l�pt ut eller en �verenskommelse har tr�ffats.

2021:467

SFS

23 � Ett beslut enligt 18 � av en utl�ndsk samordnande resolutionsmyn-
dighet g�ller i Sverige, om det fattats efter en �verenskommelse med en eller
flera resolutionsmyndigheter eller p� grund av att de beh�riga myndig-
heterna inte har kommit �verens inom tidsfristen i 18 � andra eller tredje
stycket.

24 � F�r att undanr�ja eller begr�nsa v�sentliga hinder som har identifie-
rats enligt 13 eller 18 � f�r Riksg�ldskontoret

1. f�rel�gga f�retaget att skaffa eller se �ver sina koncerninterna arrange-

mang f�r finansiering, eller ing� serviceavtal som s�krar att f�retaget kan
tillhandah�lla kritiska verksamheter,

2. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa sina st�rsta enskilda eller totala expo-

neringar,

3. inf�ra kompletterande informationskrav som �r relevanta f�r resolu-

tions�ndam�len,

4. f�rel�gga f�retaget att avyttra s�rskilda tillg�ngar,
5. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller upph�ra med en viss verksamhet,
6. f�rel�gga f�retaget att begr�nsa eller f�rhindra utveckling av vissa

aff�rsomr�den eller f�rs�ljning av vissa produkter,

7. f�rel�gga f�retaget att minska komplexiteten i de juridiska eller opera-

tiva strukturerna i f�retaget eller i ett koncernf�retag som direkt eller in-
direkt st�r under f�retagets kontroll f�r att s�kerst�lla att det g�r att med
resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter
fr�n �vriga verksamheter,

8. f�rel�gga f�retaget eller moderf�retaget att inr�tta ett finansiellt moder-

holdingf�retag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingf�retag inom EES,

9. f�rel�gga f�retaget att, f�r att uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 �,
a) �ndra l�ptidsprofilen f�r eller �ka sina kvalificerade skulder,
b) �ndra l�ptidsprofilen f�r k�rnprim�rkapitalinstrument och relevanta

kapitalinstrument, efter godk�nnande av Finansinspektionen, eller

c) vidta andra �tg�rder f�r att uppfylla kravet,
10. f�rel�gga ett holdingf�retag med blandad verksamhet som �r moder-

f�retag till f�retaget att inr�tta ett finansiellt holdingf�retag f�r att kontrollera
f�retaget, om det �r n�dv�ndigt f�r att underl�tta resolution och undvika att
resolutionen f�r negativ effekt p� den icke-finansiella delen av koncernen, eller

11. f�rel�gga f�retaget att uppfylla det kombinerade buffertkravet.
N�r Riksg�ldskontoret meddelar ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket, ska

myndigheten samtidigt f�rel�gga f�retaget att inom en m�nad ta fram en
plan f�r hur f�retaget avser att genomf�ra de �tg�rder som f�rel�ggandet
avser.

4 kap. Kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder

Kravet och hur det ska uttryckas

1 � I syfte att ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 ska
ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller
21 kap., ska Riksg�ldskontoret, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att
l�mna synpunkter, besluta att f�retaget ska uppfylla ett krav p� kapitalbas
och kvalificerade skulder.

Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap.

och uttryckas som procentandelar av

1. det totala riskv�gda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsyns-

f�rordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i v�rdepappers-
bolagsf�rordningen multiplicerat med 12,5 (den riskv�gda kvoten), och

2021:467

SFS

2. det totala exponeringsm�ttet enligt artiklarna 429 och 429a i tillsyns-

f�rordningen (bruttosoliditetskvoten).

Hur kravet ska best�mmas

Globalt systemviktiga resolutionsenheter och st�rre dotterf�retag till

globalt systemviktiga institut hemmah�rande utanf�r EES

2 � F�r en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett st�rre dotter-
f�retag till ett globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r EES, ska
Riksg�ldskontoret besluta om ett ytterligare krav, ut�ver det som g�ller
enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsf�rordningen, om det �r n�dv�nd-
igt f�r att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet.

�vriga resolutionsenheter

3 � F�r en resolutionsenhet som inte �r en globalt systemviktig resolu-
tionsenhet ska t�ljaren f�r

1. den riskv�gda kvoten best�mmas till summan av
a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsf�rordningen eller enligt

artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen och de s�rskilda kapitalbas-
kraven enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditin-
stitut och v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolags-
direktivet, och

b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kraven enligt a efter

genomf�rande av resolution, och

2. bruttosoliditetskvoten best�mmas till summan av
a) kravet p� bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsf�rord-

ningen, och

b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kravet enligt a efter

genomf�rande av resolution.

F�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet f�r
1. den riskv�gda kvoten inte understiga 13,5 procent, och
2. bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.
Riksg�ldskontoret f�r besluta att andra stycket ska g�lla ocks� f�r en

nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett s�dant beslut ska Riks-
g�ldskontoret beakta f�ljande omst�ndigheter:

1. f�rekomsten av garanterade ins�ttningar och avsaknaden av skuld-

instrument,

2. om tillg�ngen till marknaden f�r kvalificerade skulder �r begr�nsad,

och

3. i vilken utstr�ckning resolutionsenheten �r beroende av k�rnprim�r-

kapital f�r att uppfylla kravet.

�vriga f�retag som inte �r resolutionsenheter

4 � F�r ett f�retag som inte �r en resolutionsenhet och som inte �r ett st�rre
dotterf�retag till ett globalt systemviktigt institut hemmah�rande utanf�r
EES ska t�ljaren f�r

1. den riskv�gda kvoten best�mmas till summan av
a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsf�rordningen eller enligt

artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen och de s�rskilda kapitalbas-
kraven enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kredit-
institut och v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolags-
direktivet, och

2021:467

SFS

b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kraven enligt a efter

genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resol-
ution av resolutionsgruppen, och

2. bruttosoliditetskvoten best�mmas till summan av
a) kravet p� bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsf�rord-

ningen, och

b) ett belopp som g�r det m�jligt att p� nytt uppfylla kravet enligt a efter

genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolu-
tion av resolutionsgruppen.

F�r ett f�retag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska

avvecklas genom konkurs eller likvidation, f�r Riksg�ldskontoret besluta att
kravet bara ska best�mmas enligt f�rsta stycket 1 a och 2 a.

Gemensamma best�mmelser

5 � Riksg�ldskontoret ska vid till�mpning av

1. 3 � f�rsta stycket 2 och 4 � f�rsta stycket 2 ta h�nsyn till kraven enligt

21 kap. 30 � och 22 kap. 2 �, och

2. 3 � f�rsta stycket 1 b och 2 b och 4 � f�rsta stycket 1 b och 2 b utg�

fr�n de senast rapporterade v�rdena f�r det totala riskexponeringsbeloppet
och det totala exponeringsm�ttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i
tillsynsf�rordningen och artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen.

6 � Riksg�ldskontoret f�r h�ja beloppen enligt 3 � f�rsta stycket 1 b och
4 � f�rsta stycket 1 b f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan uppr�tth�lla mark-
nadsf�rtroendet under en l�mplig tidsperiod, som inte f�r �verstiga ett �r.

Ett till�ggsbelopp enligt f�rsta stycket ska, med avdrag f�r det kontracyk-

liska buffertkravet enligt 6 kap. 1 � lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomf�rande av nedskriv-
ning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.

Till�ggsbeloppet enligt andra stycket f�r dock justeras om Riksg�lds-

kontoret bed�mer att ett h�gre eller l�gre belopp �r l�mpligt f�r att uppr�tt-
h�lla marknadsf�rtroendet och f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan tillhanda-
h�lla kritisk verksamhet utan st�d enligt lagen (2015:1017) om f�rebygg-
ande statligt st�d till kreditinstitut.

7 � Om Riksg�ldskontoret bed�mer att vissa skulder helt eller delvis
kommer att undantas fr�n nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap.
27 � eller att skulderna kommer att �verf�ras till ett annat f�retag, ska kravet
p� kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller
kvalificerade skulder som t�cker de skulder som kan komma att undantas
eller �verf�ras.

8 � Riksg�ldskontoret ska

1. vid till�mpningen av 24 �� l�pande och utan dr�jsm�l anpassa kravet

p� kapitalbas och kvalificerade skulder till de s�rskilda kapitalbaskraven
enligt 2 kap. 1 � lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och
v�rdepappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolagsdirektivet,
och

2. vid till�mpningen av 36 �� beakta artiklarna 465491 och 493501 i

tillsynsf�rordningen.

2021:467

SFS

Hur kravet ska uppfyllas

Gemensamma best�mmelser

9 � En resolutionsenhet ska uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalifice-
rade skulder med

1. kapitalbas, och
2. skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom n�r det

g�ller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsf�rordningen.

F�rsta stycket g�ller i till�mpliga delar �ven f�r ett f�retag som varken �r

en resolutionsenhet eller ett dotterf�retag till en resolutionsenhet men som
enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom
konkurs eller likvidation.

10 � Om en skuld enligt 9 � f�rsta stycket avser ett skuldinstrument som
innefattar derivat f�r skulden anv�ndas f�r att uppfylla kravet p� kapitalbas
och kvalificerade skulder, om

1. kapitalbeloppet f�r skuldinstrumentet vid tidpunkten f�r utf�rdandet �r

fast eller �kande och inte p�verkas av n�gon derivatkomponent och det
totala skuldbeloppet dagligen kan v�rderas p� motsvarande s�tt som ett
likv�rdigt instrument utan kreditrisk p� en aktiv och likvid marknad enligt
artiklarna 104 och 105 i tillsynsf�rordningen, eller

2. v�rdet av motsvarande fordran vid borgen�rens obest�nd eller resolu-

tion �r fast eller �kande och inte �verstiger det belopp som ursprungligen
betalades f�r skuldinstrumentet.

Skuldinstrumentet f�r inte omfattas av n�got nettningsavtal.
En skuld enligt f�rsta stycket f�r anv�ndas f�r att uppfylla kravet till den

del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt f�rsta stycket 1 eller ett fast
eller �kande belopp enligt f�rsta stycket 2.

11 � En resolutionsenhet f�r ocks� uppfylla kravet p� kapitalbas och kvali-
ficerade skulder med skulder enligt 12 � f�rsta stycket 1 som ett inom EES
etablerat dotterf�retag till resolutionsenheten har till en del�gare av dotter-
f�retaget som inte ing�r i samma resolutionsgrupp som dotterf�retaget och
resolutionsenheten, om

1. resolutionsenhetens kontroll �ver dotterf�retaget inte p�verkas av ned-

skrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och

2. skulderna inte �verskrider ett belopp som motsvarar kravet p� kapital-

bas och kvalificerade skulder f�r dotterf�retaget, efter avdrag f�r summan
av de skulder som f�retaget, direkt eller genom andra f�retag inom samma
resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 � f�rsta
stycket 2.

12 � Ett f�retag som inte �r en resolutionsenhet men som ing�r i en resolu-
tionsgrupp f�r uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med

1. skulder
a) som f�retaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller

som, utan att det p�verkar resolutionsenhetens kontroll av f�retaget vid
genomf�rande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller
21 kap., f�retaget har till en annan av f�retagets del�gare,

b) som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsf�rordningen utom n�r

det g�ller h�nvisningarna till artikel 72b.2 b, c och km och 72b.372b.5,

c) som har s�mre prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen �n skulder som

inte uppfyller villkoren i a och som inte f�r ing� i kapitalbaskraven,

2021:467

SFS

d) som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller kon-

vertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll �ver
dotterf�retaget p�verkas,

e) vars f�rv�rv inte finansierats av f�retaget,
f) som inte ska l�sas in, �terbetalas eller �terk�pas i f�rv�g av f�retaget

utom vid f�retagets konkurs eller likvidation,

g) som inte ger borgen�ren r�tt att tidigarel�gga planerade utbetalningar

av r�nta eller kapitalbelopp utom n�r det g�ller f�retagets konkurs eller
likvidation, och

h) f�r vilka storleken p� r�nta eller annan avkastning inte �r beroende av

kreditv�rdigheten hos f�retaget eller dess moderf�retag, eller

2. kapitalbas som �r
a) k�rnprim�rkapital, eller
b) annan kapitalbas som f�retaget har emitterat till ett f�retag i samma

resolutionsgrupp, eller som, utan att det p�verkar resolutionsenhetens
kontroll av f�retaget vid genomf�rande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 eller 21 kap., f�retaget har emitterat till ett f�retag utanf�r resol-
utionsgruppen.

F�rsta stycket g�ller, med undantag f�r 1 a och d, �ven f�r ett f�retag som

�r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet och som enligt en resolutions-
eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Ett f�retag som avses i 23 � f�rsta stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2

ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fj�rde stycket i
krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln �r uppfyllda.

Delkrav f�r vissa resolutionsenheter

13 � En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig
resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som om-
fattas av ett beslut enligt 3 � tredje stycket ska delvis uppfylla kravet p�
kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterst�llda kvalifice-
rade instrument och skulder som avses i 11 �.

Delkravet ska uppg� till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala

skulder och eget kapital.

Riksg�ldskontoret f�r, under f�ruts�ttning att villkoren i artikel 72b.3 i

tillsynsf�rordningen �r uppfyllda och p� ans�kan av resolutionsenheten,
medge en l�gre procentandel �n den som anges i andra stycket, om andelen
�verstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder
och eget kapital

1. d�r X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskv�gda exponerings-

beloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsf�rordningen eller av kapitalbaskravet
enligt artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen multiplicerat med
12,5, och

2. d�r X2 motsvarar summan av
a) 18 procent av det totala riskv�gda exponeringsbeloppet, och
b) det kombinerade buffertkravet.

14 � F�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet f�r delkravet enligt
13 � inte �verstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala risk-
v�gda exponeringsbeloppet, om

1. resolutionsplanen inte f�ruts�tter anv�ndning av resolutionsreserven

och f�ruts�ttningarna enligt 21 kap. 30 och 32 �� kan uppfyllas, eller

2. delkravet p�verkar resolutionsenhetens aff�rsmodell p� ett oproportio-

nerligt s�tt.

2021:467

SFS

Alternativt delkrav f�r vissa resolutionsenheter

15 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en globalt systemviktig resolutions-
enhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt system-
viktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 � tredje stycket, i
st�llet f�r det som anges i 13 �, delvis ska uppfylla kravet p� kapitalbas och
kvalificerade skulder med kapitalbas, efterst�llda kvalificerade instrument
och skulder som avses i 11 � med ett belopp som inte �verstiger det h�gsta
av

1. 8 procent av totala skulder och eget kapital, eller
2. summan av
a) det kombinerade buffertkravet,
b) tv� g�nger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsf�rordningen

eller enligt artikel 11.1 i v�rdepappersbolagsf�rordningen, och

c) tv� g�nger de s�rskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 � lagen

(2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rdepappersbolag
eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolagsdirektivet.

F�rsta stycket g�ller om
1. det finns ett v�sentligt hinder f�r genomf�rande av nedskrivning eller

konvertering enligt 6 kap. eller resolution, och

a) korrigerande �tg�rder enligt ett f�rel�ggande fr�n Riksg�ldskontoret

inte har vidtagits, eller

b) Riksg�ldskontorets befogenheter enligt denna lag inte �r tillr�ckliga f�r

att hindret helt eller delvis ska undanr�jas eller begr�nsas och till�mpning
av denna paragraf bed�ms vara en alternativ �tg�rd f�r att avhj�lpa hindret,

2. resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller �garstruktur, verk-

samhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutions-
enhetens kopplingar till andra f�retag eller den finansiella marknaden kan
begr�nsa f�ruts�ttningarna f�r att genomf�ra nedskrivning eller konverte-
ring enligt 6 kap. eller resolution, eller

3. resolutionsenheten, med h�nsyn till de s�rskilda kapitalbaskraven

enligt 2 kap. 1 � lagen om s�rskild tillsyn �ver kreditinstitut och v�rde-
pappersbolag eller enligt artikel 40 i v�rdepappersbolagsdirektivet, tillh�r
den kategori av f�retag som har h�gst riskv�rde och som motsvarar
20 procent, avrundat upp�t till n�rmaste heltal, av de f�retag som omfattas
av detta kapitel.

16 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att 15 � f�rsta stycket ska g�lla ocks�
f�r en annan resolutionsenhet �n som anges i den paragrafen, om

1. resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 ��

med samma prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen som skulder som inte
utg�r nedskrivningsbara skulder eller som undantas fr�n nedskrivning eller
konvertering enligt 21 kap. 27 �,

2. det finns en risk f�r att det ekonomiska utfallet f�r borgen�rer blir

s�mre �n om f�retaget i st�llet hade avvecklats genom konkurs eller lik-
vidation p� grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.
av skulder som inte avser efterst�llda skulder och som inte undantas fr�n
nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 �, och

3. kapitalbasen och andra efterst�llda skulder inte �r tillr�ckliga f�r att

s�kerst�lla att borgen�rer inte orsakas en s�dan f�rlust som avses i 2.

2021:467

SFS

17 � Vid beslut enligt 15 eller 16 � ska Riksg�ldskontoret beakta f�ljande
omst�ndigheter:

1. marknadsdjupet f�r och priss�ttningen p� resolutionsenhetens k�rn-

prim�rkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterst�llda kvali-
ficerade instrument och den tid som beh�vs f�r att verkst�lla de transaktio-
ner som kr�vs,

2. storleken p� resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt

artikel 72a i tillsynsf�rordningen som har en kvarvarande l�ptid som under-
stiger ett �r vid tidpunkten f�r beslutet,

3. resolutionsenhetens tillg�ng till de instrument som avses i 2 utom n�r

det g�ller h�nvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsf�rordningen,

4. om andelen skulder som inte �r nedskrivningsbara skulder och som har

samma eller s�mre prioritet enligt f�rm�nsr�ttsordningen som de h�gst
prioriterade kvalificerade skulderna �verstiger 5 procent av resolutions-
enhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,

5. resolutionsenhetens aff�rs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabi-

litet och f�rm�ga att bidra till ekonomin, och

6. hur omstruktureringskostnader p�verkar resolutionsenhetens �terkapit-

alisering.

Miniminiv� f�r delkravet

18 � F�r en europeiskt systemviktig resolutionsenhet f�r andelen kapital-
bas, efterst�llda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 12 � inte
understiga 13,5 procent i fr�ga om den riskv�gda kvoten och 5 procent i
fr�ga om bruttosoliditetskvoten.

19 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att 18 � ska g�lla ocks� f�r en nationellt
systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 � tredje
stycket.

S�rskilda best�mmelser f�r dotterf�retag

20 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att ett institut som inte �r en resolu-
tionsenhet ska undantas fr�n kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder,
om

1. institutet �r ett dotterf�retag till
a) ett moderf�retag som �r en resolutionsenhet, eller
b) ett moderf�retag som inte �r en resolutionsenhet och som uppfyller

kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder p� konsoliderad basis,

2. dotterf�retaget och moderf�retaget �r etablerade i Sverige och ing�r i

samma resolutionsgrupp,

3. det inte finns n�gra hinder f�r moderf�retaget att snabbt �verf�ra medel

fr�n kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterf�retaget om
f�ruts�ttningarna f�r nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. �r upp-
fyllda,

4. moderf�retaget uppfyller krav p� ansvarsfull ledning av dotterf�retaget

och har r�tt att �ta sig att svara f�r dotterf�retagets �taganden,

5. riskkontrollen hos moderf�retaget omfattar dotterf�retaget, och
6. moderf�retaget innehar mer �n h�lften av r�sterna f�r samtliga andelar

i dotterf�retaget eller har r�tt att utse eller avs�tta mer �n h�lften av leda-
m�terna i dess styrelse.

2021:467

SFS

21 � Riksg�ldskontoret f�r medge att ett institut som �r ett dotterf�retag
till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 � 1 och 2 helt eller
delvis f�r uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder med en
garanti som resolutionsenheten tillhandah�ller, om

1. det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ers�ttas,
2. garantin utfaller n�r
a) dotterf�retaget inte kan betala sina skulder eller andra �taganden n�r de

f�rfaller till betalning, eller

b) f�ruts�ttningarna f�r nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. �r

uppfyllda,

3. garantin s�kerst�lls genom pantavtal eller avtal om s�kerhets�verl�telse

som motsvarar minst 50 procent av beloppet,

4. de s�kerheter som st�lls f�r garantin uppfyller kraven enligt artikel 197

i tillsynsf�rordningen,

5. de s�kerheter som st�lls f�r garantin inte �r belastade av pantr�tter eller

andra s�kerhetsr�tter,

6. s�kerheterna har en effektiv l�ptid som uppfyller samma betalnings-

villkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsf�rordningen, och

7. det inte finns n�gra hinder f�r �verf�ring av s�kerheterna fr�n resol-

utionsenheten till dotterf�retaget, oavsett om resolutionsenheten har f�rsatts
i resolution.

Vid till�mpningen av f�rsta stycket 7 f�r Riksg�ldskontoret beg�ra att

resolutionsenheten visar att det inte finns n�gra s�dana hinder som avses d�r.

22 � Ett f�retag enligt 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 som inte �r en resolu-
tionsenhet men som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet omfattas inte
av kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksg�ldskontoret
beslutar om det.

P� vilken niv� kravet ska best�mmas och uppfyllas

23 � F�r f�ljande f�retag ska kravet p� kapitalbas och kvalificerade skul-
der best�mmas och uppfyllas p� individuell niv�:

1. en resolutionsenhet som inte ing�r i en resolutionsgrupp,
2. ett institut som inte �r en resolutionsenhet men som �r ett dotterf�retag

till en resolutionsenhet eller ett f�retag i tredjeland,

3. ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 som inte �r en resol-

utionsenhet men som �r ett dotterf�retag till en resolutionsenhet, och

4. ett f�retag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska

avvecklas enligt konkurs eller likvidation.

F�r f�ljande f�retag ska kravet best�mmas och uppfyllas p� konsoliderad

niv�:

1. en resolutionsenhet som ing�r i en resolutionsgrupp, och
2. ett moderf�retag inom EES som inte �r en resolutionsenhet men som

�r ett dotterf�retag till ett f�retag i tredjeland.

Frister

24 � En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt
1315 �� fr�n och med tre �r efter den dag d� enheten har fastst�llts som en
s�dan.

2021:467

SFS

25 � En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt system-
viktig resolutionsenhet ska uppfylla

1. kraven enligt 13, 15, 18 och 19 �� fr�n och med tre �r efter den dag d�

enheten uppfyller f�ruts�ttningarna f�r att omfattas av dem, eller

2. kraven enligt 18 och 19 �� fr�n och med tv� �r efter dagen f�r genom-

f�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en
s�dan alternativ �tg�rd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet.

26 � Riksg�ldskontoret ska fastst�lla en l�mplig frist f�r n�r

1. en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 1316 och 23 �� efter

genomf�rande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och

2. ett f�retag som inte �r en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt

12 och 2023 �� efter genomf�rande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 eller 21 kap.

27 � Riksg�ldskontoret f�r f�rl�nga eller f�rkorta en frist enligt 26 �.

Riksg�ldskontoret ska var tolfte m�nad under den frist som avses i

2426 �� underr�tta f�retaget om en l�mplig niv� p� kapitalbas och kvalifi-
cerade skulder.

Riksg�ldskontoret f�r inom tolvm�nadersperioden underr�tta f�retaget

om en ny niv�.

Offentligg�rande

28 � Ett f�retag ska �rligen offentligg�ra hur kravet p� kapitalbas och
kvalificerade skulder uppfylls.

F�rsta stycket g�ller inte
1. under en frist enligt 26 �, eller
2. f�r ett f�retag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom kon-

kurs eller likvidation.

�vervakning

29 � Riksg�ldskontoret f�r, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att
l�mna synpunkter, f�rbjuda ett f�retag att g�ra v�rde�verf�ringar som �ver-
stiger ett s�rskilt f�rfogandebelopp, om f�retaget inte uppfyller det kombin-
erade buffertkravet ut�ver den riskv�gda kvoten.

Med v�rde�verf�ringar enligt f�rsta stycket avses att
1. g�ra en v�rde�verf�ring kopplad till f�retagets k�rnprim�rkapital,
2. f�rbinda sig att betala ut r�rlig ers�ttning eller diskretion�ra pensions-

f�rm�ner eller betala ut s�dan r�rlig ers�ttning d�r skyldigheten att betala
uppstod vid en tidpunkt d� f�retaget inte uppfyllde det kombinerade buffert-
kravet, eller

3. g�ra utbetalningar h�nf�rliga till instrument som r�knas som prim�r-

kapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsf�rordningen.

30 � Ett f�retag ska omedelbart underr�tta Riksg�ldskontoret om f�retaget
inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ut�ver den riskv�gda kvoten.

31 � Ett beslut enligt 29 � f�rsta stycket ska fattas nio m�nader efter att
Riksg�ldskontoret har tagit emot en underr�ttelse enligt 30 �.

Riksg�ldskontoret ska avst� fr�n att fatta ett s�dant beslut om minst tv� av

f�ljande f�ruts�ttningar �r uppfyllda:

1. bristen beror p� allvarliga st�rningar av den finansiella marknadens

funktionss�tt,

2021:467

SFS

2. st�rningarna enligt 1 medf�r
a) �kad prisvolatilitet f�r f�retagets k�rnprim�rkapitalinstrument, rele-

vanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller

b) �kade kostnader f�r f�retaget, och
c) att handelsplatserna helt eller delvis �r st�ngda s� att f�retaget inte kan

ge ut s�dana instrument som avses i a,

3. en st�ngning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler f�retag,
4. st�rningarna enligt 1 hindrar det ber�rda f�retaget fr�n att ge ut s�dana

instrument som avses i 2 a i den omfattning som kr�vs f�r att avhj�lpa
bristen, och

5. ett beslut enligt f�rsta stycket kan medf�ra allvarliga konsekvenser f�r

stabiliteten i det finansiella systemet.

Om Riksg�ldskontoret avst�r fr�n att fatta ett beslut enligt f�rsta stycket,

ska Finansinspektionen underr�ttas.

32 � Riksg�ldskontoret ska varje m�nad g�ra en ny bed�mning av om f�r-
uts�ttningarna enligt 31 � andra stycket �r uppfyllda.

33 � Riksg�ldskontoret ska �vervaka att f�retagen uppfyller sina skyldigheter
enligt detta kapitel. Riksg�ldskontoret ska samordna sin �vervakning med den
tillsyn som ut�vas av Finansinspektionen.

Om ett f�retag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel, f�r

Finansinspektionen, efter att Riksg�ldskontoret f�tt tillf�lle att l�mna syn-
punkter, ingripa mot f�retaget.

F�r f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 finns best�mmelser om

ingripande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse och
25 kap. lagen (2007:528) om v�rdepappersmarknaden. F�r f�retag som av-
ses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 2 g�ller 15 kap. lagen om bank- och finansie-
ringsr�relse i till�mpliga delar.

Gr�ns�verskridande fall

34 � F�r en gr�ns�verskridande koncern ska Riksg�ldskontoret och ber�rda
utl�ndska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav p�
kapitalbas och kvalificerade skulder

1. p� konsoliderad niv� f�r varje resolutionsenhet, och
2. p� individuell niv� f�r f�retag som inte �r resolutionsenheter men som

ing�r i en resolutionsgrupp.

Riksg�ldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fr�ga om
1. de f�retag som Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndighet f�r, och
2. koncernens moderf�retag, om Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyn-

dighet f�r en resolutionsenhet och om moderf�retaget inte �r en resolutions-
enhet i samma resolutionsgrupp.

I ett gemensamt beslut f�r det best�mmas att ett dotterf�retag som inte �r

en resolutionsenhet delvis f�r uppfylla kravet p� kapitalbas och kvalificerade
skulder med instrument som har utf�rdats till och f�rv�rvats av f�retag som
inte ing�r i resolutionsgruppen, om det �verensst�mmer med resolutions-
planen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har f�rv�rvat
tillr�ckligt med instrument enligt 13 �.

Vid till�mpningen av denna paragraf och 3539 �� ska h�nsyn tas till om

dotterf�retag i tredjeland ing�r i resolutionsgruppen.

2021:467

SFS

35 � Om minst tv� G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsf�rord-
ningen tillh�r samma globalt systemviktiga institut och �r resolutions-
enheter, ska Riksg�ldskontoret, om Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyn-
dighet f�r en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndig-
het, fatta ett gemensamt beslut med ber�rda utl�ndska resolutionsmyndig-
heter om att till�mpa artikel 72e i tillsynsf�rordningen och om justeringar
f�r att begr�nsa eller undanr�ja skillnader mellan kraven enligt

1. 36 � 1 och artikel 12a i tillsynsf�rordningen, och
2. 36 � 2 och artikel 12a i tillsynsf�rordningen.
Justeringar enligt f�rsta stycket f�r g�ras om f�ruts�ttningarna enligt

artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet �r upp-
fyllda.

36 � Vid till�mpningen av 35 � ska det ytterligare krav som avses i 2 �
best�mmas f�r

1. respektive resolutionsenhet, och
2. ett moderf�retag inom EES som om det utgjorde den enda resolu-

tionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

37 � Om ett gemensamt beslut enligt 34 � inte har fattats inom fyra m�na-
der p� grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 � f�rsta stycket, ska
Riksg�ldskontoret, efter att ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheter f�tt
tillf�lle att l�mna synpunkter, fatta beslut om krav p� kapitalbas och kvalifi-
cerade skulder f�r de f�retag som myndigheten �r resolutionsmyndighet f�r.

38 � Om n�gon av de ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheterna inom
tidsfristen enligt 37 � har h�nskjutit �rendet till Europeiska bankmyndig-
heten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och r�dets f�rordning
(EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inr�ttande av en europeisk
tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om �ndring av beslut nr
716/2009/EG och om upph�vande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets f�rordning 806/2014/EU, ska
Riksg�ldskontoret skjuta upp sitt beslut en m�nad och f�lja Europeiska
bankmyndighetens beslut.

Om Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndighet f�r en resolutionsenhet

eller samordnande resolutionsmyndighet f�r myndigheten inte h�nskjuta
�rendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 � l�pt
ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksg�ldskontoret f�r inte heller
h�nskjuta �rendet om den niv� som fastst�llts av dotterf�retagets resolu-
tionsmyndighet

1. �r h�gst 2 procent av det totala riskv�gda exponeringsbeloppet enligt

artikel 92.3 i tillsynsf�rordningen eller enligt artikel 11.1 i v�rdepappers-
bolagsf�rordningen multiplicerat med 12,5 i fr�ga om kravet enligt 23 �, och

2. motsvarar kravet enligt 46 ��.

39 � Ett gemensamt beslut enligt 34 � och ett beslut som en ber�rd utl�ndsk
resolutionsmyndighet fattar p� grund av att ett gemensamt beslut inte har
fattats inom tidsfristen enligt 37 � g�ller i Sverige.

Ett gemensamt beslut enligt 34 � och Riksg�ldskontorets beslut enligt 37 �

ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras.

2021:467

SFS

5 kap.

1 �5 F�r en motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket g�ller
11 kap. 37 �� betr�ffande ett beslut om en krisavv�rjande �tg�rd eller till-
f�llig �tg�rd eller en h�ndelse som har direkt koppling till ett s�dant beslut.
Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutions�tg�rder ska d�
avse ett beslut om en krisavv�rjande �tg�rd eller tillf�llig �tg�rd.

2 � Ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 ska i avtal
som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder och
som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inneb�r att
skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borgen�rerna
accepterar

1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utest�ende be-

loppet, eller

2. de konverteringar eller indragningar som kan bli f�ljden av ett beslut

om resolution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av
relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder.

Kravet enligt f�rsta stycket g�ller dock inte
1. kvalificerade ins�ttningar fr�n fysiska personer,
2. kvalificerade ins�ttningar fr�n mikrof�retag samt sm� och medelstora

f�retag enligt kriteriet f�r �rsoms�ttning i artikel 2.1 i bilagan till kommiss-
ionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3. ins�ttningar genom en filial utanf�r EES till ett svenskt institut och som

skulle betraktas som ins�ttningar avseende personer eller f�retag som avses
i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4. om det framg�r av tekniska standarder som antagits av Europeiska

kommissionen i enlighet med artikel 55.5 i krishanteringsdirektivet att
s�dana avtalsvillkor inte kr�vs.

Riksg�ldskontoret f�r besluta att kravet enligt f�rsta stycket inte ska g�lla

f�r ett f�retag f�r vilket kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder har
fastst�llts till ett belopp enligt 4 kap. 4 � andra stycket.

3 a � Om det inte �r m�jligt att ta in ett villkor enligt 2 � f�rsta stycket i
ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med s�kerhet, ska f�retaget
underr�tta Riksg�ldskontoret om det och till vilken skuldklass skulden h�r.

N�r Riksg�ldskontoret har tagit emot underr�ttelsen g�ller inte 2 � f�rsta

stycket. Om Riksg�ldskontoret bed�mer att det �r m�jligt att ta in villkoret
i avtalet, ska Riksg�ldskontoret dock inom rimlig tid kr�va det.

3 b � Riksg�ldskontoret ska bed�ma om en underr�ttelse enligt 3 a � p�-
verkar m�jligheten att f�rs�tta f�retaget i resolution.

Riksg�ldskontoret ska s�rskilt bed�ma hur m�jligheten att f�rs�tta ett

f�retag i resolution p�verkas av att skulder inom en och samma skuldklass,
inbegripet kvalificerade skulder, till mer �n 10 procent best�r av skulder som

1. undantas fr�n kravet p� avtalsvillkor enligt 3 a �,
2. inte �r nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 � f�rsta stycket 111, och
3. sannolikt kommer att undantas fr�n nedskrivning eller konvertering

enligt 21 kap. 27 �.

5 Senaste lydelse 2017:1310.

2021:467

SFS

3 c � En skuld f�r inte anv�ndas f�r att uppfylla kravet p� kapitalbas och
kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1 � om

1. f�retaget l�ter bli att ta in villkor som kr�vs enligt 2 � f�rsta stycket,

eller

2. ett s�dant krav som avses i 1 inte g�ller enligt 2 � tredje stycket eller

3 a �.

Tillf�lliga �tg�rder

7 � Riksg�ldskontoret f�r, efter att Finansinspektionen f�tt tillf�lle att
l�mna synpunkter, besluta att ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket
1 eller 2 tillf�lligt inte ska fullg�ra en betalnings- eller leveransf�rpliktelse
som f�ljer av ett avtal som har ing�tts av f�retaget.

Ett s�dant beslut f�r fattas, om
1. Finansinspektionen har fastst�llt att f�retaget fallerar eller sannolikt

kommer att fallera,

2. det inte finns n�gra omedelbart tillg�ngliga alternativa �tg�rder fr�n

den privata sektorn som skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang i f�re-
taget,

3. �tg�rden bed�ms n�dv�ndig f�r att undvika ytterligare f�rs�mring av

de finansiella villkoren f�r f�retaget, och

4. �tg�rden �r n�dv�ndig
a) med h�nsyn till det allm�nnas intresse,
b) f�r att v�lja l�mpliga resolutions�tg�rder, eller
c) f�r att s�kerst�lla en �ndam�lsenlig till�mpning av ett eller flera reso-

lutionsverktyg.

Vid beslut enligt f�rsta stycket g�ller 12 kap. 5 � och 13 kap. 2 � andra

stycket och 36 ��.

8 � Om Riksg�ldskontoret beslutar om en �tg�rd enligt 7 � f�rsta stycket,
f�r Riksg�ldskontoret avseende samma period ocks� besluta att

1. en borgen�r till f�retaget som omfattas av f�rbudet inte f�r ta i anspr�k

en s�kerhet som har st�llts ut i tillg�ngar som tillh�r f�retaget, och

2. en motpart till f�retaget som omfattas av f�rbudet inte f�r
a) s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget,
b) �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget,
c) st�lla in fullg�relsen mot f�retaget,
d) kvitta
en fordran som f�retaget har p� motparten mot en fordran som motpar-

ten har p� f�retaget, eller

en f�rpliktelse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten mot en f�r-

pliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�retaget,

e) omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplikt-

else som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettof�rpliktelse, eller

f) till�mpa en slutavr�kningsklausul.
Vid beslut enligt f�rsta stycket 1 g�ller 13 kap. 810 ��.
Vid beslut enligt f�rsta stycket 2 g�ller 13 kap. 1217 ��.

Avtalsvillkor om tillf�lliga �tg�rder

9 � Ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 ska i finansi-
ella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inne-
b�r att

2021:467

SFS

1. avtalet kan bli f�rem�l f�r tillf�lliga �tg�rder enligt 7 och 8 �� och

13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 ��, och

2. ett beslut om resolution, en resolutions�tg�rd eller en tillf�llig �tg�rd

utg�r hinder mot att ut�va r�ttshandlingar enligt 11 kap. 37 ��.

10 � Ett moderf�retag f�r vilket Riksg�ldskontoret �r resolutionsmyndig-
het ska s�kerst�lla att dotterf�retag i tredjeland i finansiella avtal tar in ett
villkor om att en �tg�rd som avses i 11 kap. 3 � inte f�r vidtas p� grund av
ett beslut om tillf�lliga �tg�rder enligt 7 och 8 �� och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och
12 �� avseende moderf�retaget.

F�rsta stycket g�ller om dotterf�retaget i hemlandet motsvarar ett
1. kreditinstitut,
2. v�rdepappersbolag, eller
3. finansiellt institut.

6 kap.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och

kvalificerade skulder utanf�r resolution

1 � N�r Finansinspektionen ska pr�va en fr�ga om nedskrivning eller kon-
vertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanf�r
resolution, ska inspektionen se till att det g�rs en v�rdering motsvarande den
som f�reskrivs i 7 kap. 19 �� av f�retaget eller koncernen i fr�ga.

V�rderingen ska ligga till grund f�r Finansinspektionens pr�vning av om

relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller kon-
verteras. V�rderingen ska ocks� ligga till grund f�r inspektionens beslut i fr�ga
om

1. minskning av k�rnprim�rkapital,
2. omfattning av indragning eller �verf�ring av k�rnprim�rkapitalinstru-

ment, eller

3. minskning av �gandet f�r existerande �gare genom konvertering av

relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder till k�rnprim�rkapi-
talinstrument.

Efter nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och

kvalificerade skulder ska Finansinspektionen se till att det g�rs en v�rdering
motsvarande den som f�reskrivs i 7 kap. 10 �.

1 a � Med kvalificerade skulder avses i detta kapitel skulder enligt 4 kap.
12 � f�rsta stycket 1 utom n�r det g�ller kriteriet i artikel 72c.1 i tillsyns-
f�rordningen.

2 � Finansinspektionen ska, p� eget initiativ eller p� beg�ran av Riksg�lds-
kontoret, skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstrument som har getts ut
av ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket 1 eller 2 och kvalificerade
skulder ska skrivas ned eller konverteras, om

1. f�retaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och

3 ��, och

2. �tg�rden �r n�dv�ndig och tillr�cklig f�r att avhj�lpa eller f�rhindra

fallissemang i f�retaget och det inte finns alternativa �tg�rder som inom
rimlig tid skulle avhj�lpa eller f�rhindra fallissemang.

Inf�r ett beslut enligt f�rsta stycket ska Riksg�ldskontoret ha f�tt tillf�lle

att l�mna synpunkter.

2021:467

SFS

Om en resolutionsenhet inte har f�rv�rvat relevanta kapitalinstrument

eller kvalificerade skulder direkt fr�n det dotterf�retag som har gett ut dem
utan indirekt fr�n ett annat dotterf�retag inom samma resolutionsgrupp, ska
ett beslut enligt f�rsta stycket fattas samtidigt som ett motsvarande beslut
f�r

1. moderf�retaget till det f�retag som gett ut kapitalinstrumenten eller

skulderna, eller

2. ett annat moderf�retag inom resolutionsgruppen, om det inte �r en reso-

lutionsenhet.

5 � Om ett f�retag beh�ver statligt st�d, ska relevanta kapitalinstrument
och kvalificerade skulder som f�retaget gett ut skrivas ned eller konverteras.

Om det kr�vs f�r att st�det ska vara f�renligt med unionsr�tten, f�r

Finansinspektionen besluta att andra efterst�llda skulder �n de relevanta
kapitalinstrumenten och de kvalificerade skulderna ska skrivas ned eller
konverteras.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller

andra efterst�llda skulder f�r inte ske, om det statliga st�det uppfyller vill-
koren i 8 kap. 3 � f�rsta stycket 3 och en s�dan nedskrivning eller konverter-
ing skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga
resultat.

7 � N�r Finansinspektionen �verv�ger att fatta beslut avseende ett dotter-
f�retag enligt 2, 3 eller 5 �, ska inspektionen ge resolutionsmyndigheten f�r
resolutionsenheten inom resolutionsgruppen tillf�lle att l�mna synpunkter
och inom 24 timmar d�refter underr�tta

1. den samordnande tillsynsmyndigheten,
2. den samordnande ber�rda myndigheten, och
3. resolutionsmyndigheterna f�r andra f�retag inom resolutionsgruppen

som har f�rv�rvat kvalificerade skulder.

N�r inspektionen �verv�ger att fatta ett beslut enligt 3 �, ska inspektionen

dessutom skyndsamt underr�tta

1. den beh�riga myndighet som �r ansvarig f�r det f�retag som har gett ut

de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska skrivas ned eller konver-
teras,

2. den ber�rda myndigheten i samma land inom EES som den n�mnda

beh�riga myndigheten, och

3. den samordnande ber�rda myndigheten.
Av underr�ttelsen ska det framg� vilket beslut Finansinspektionen �ver-

v�ger att fatta och sk�len f�r detta.

Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument och

kvalificerade skulder

14 � N�r k�rnprim�rkapitalet har minskats i proportion till f�rlusterna, ska
Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet f�r relevanta kapitalinstru-
ment och kvalificerade skulder eller konvertera relevanta kapitalinstrument
och kvalificerade skulder till k�rnprim�rkapitalinstrument i den utstr�ckning
som kr�vs f�r att f�retaget eller koncernen inte l�ngre ska bed�mas fallera
eller sannolikt komma att fallera.

Relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned

eller konverteras till k�rnprim�rkapitalinstrument i f�ljande ordning:

2021:467

SFS

1. �vriga prim�rkapitalinstrument,
2. supplement�rkapitalinstrument,
3. kapitalbeloppet f�r kvalificerade skulder.

15 � Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade
skulder g�ller f�ljande:

1. De k�rnprim�rkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska

vara utgivna av f�retaget i fr�ga eller av dess moderf�retag, beroende p� vad
Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen f�r dock besluta att instru-
menten ska ges ut av moderf�retaget, bara om det har godk�nts av resolut-
ionsmyndigheten f�r moderf�retaget.

2. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan f�retaget ger ut

aktier eller andra �gander�ttsinstrument i syfte att f� kapital fr�n staten eller
ett offentligt organ.

3. K�rnprim�rkapitalinstrumenten ska tilldelas och �verf�ras utan dr�jsm�l

efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4. Konverteringskursen f�r de relevanta kapitalinstrumentens och de

kvalificerade skuldernas konvertering till k�rnprim�rkapitalinstrument
best�ms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 ��.

16 � Ett beslut om nedskrivning eller konvertering �r bindande f�r f�re-
taget och innehavare av k�rnprim�rkapitalinstrument, relevanta kapitalin-
strument och kvalificerade skulder. Den som ber�rs av nedskrivningen eller
konverteringen f�rlorar inte sin r�tt mot borgensm�n eller andra som f�r-
utom g�lden�ren svarar f�r fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapital�kning eller kapitalminskning

�r fastst�lld n�r den har registrerats i aktiebolagsregistret, f�reningsregistret
eller bankregistret.

Beloppen enligt 11 och 14 �� ska ing� i ber�kningen av de tr�skelv�rden

som avses i 21 kap. 30 � och 22 kap. 2 �.

8 kap.

7 �6 Riksg�ldskontoret ska f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap.
1 � f�rsta stycket 2 b2 d i resolution, om holdingf�retaget uppfyller de f�r-
uts�ttningar f�r resolution som anges i 5 �.

8 � Riksg�ldskontoret f�r f�rs�tta ett holdingf�retag som avses i 1 kap. 1 �
f�rsta stycket 2 b2 d i resolution trots att det inte uppfyller f�ruts�ttning-
arna f�r resolution i 5 �, om

1. holdingf�retaget �r en resolutionsenhet,
2. holdingf�retaget �r moderf�retag till ett institut eller ett EES-institut som

uppfyller f�ruts�ttningarna f�r resolution men som inte �r en resolutionsenhet,

3. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar resolutionsgruppen,

och

4. resolutions�tg�rder mot holdingf�retaget �r n�dv�ndiga f�r resolution-

en av institutet eller EES-institutet eller av resolutionsgruppen.

I fr�ga om ett EES-institut ska den utl�ndska myndighet som ansvarar f�r

institutet ha konstaterat att f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda
enligt lagstiftningen i det landet.

6 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket tas bort.

2021:467

SFS

11 kap.

3 � En motpart till ett f�retag som avses i 1 kap. 1 � f�rsta stycket f�r p�
grund av ett beslut om resolution eller en resolutions�tg�rd, eller en h�ndelse
som har ett direkt samband med ett s�dant beslut, inte

1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget,
2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget,
3. st�lla in fullg�relse av en f�rpliktelse mot f�retaget,
4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse

som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten
har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�re-
taget,

5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplikt-

else som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettof�rpliktelse (nettning),

6. till�mpa en slutavr�kningsklausul, eller
7. ta emot, f�rfoga �ver eller ta i anspr�k en s�kerhet i tillg�ngar som till-

h�r f�retaget.

Ett s�dant beslut eller en s�dan h�ndelse som anges i f�rsta stycket utg�r

inte ett kollektivt obest�ndsf�rfarande enligt lagen (1999:1309) om system
f�r avveckling av f�rpliktelser p� finansmarknaden.

F�rsta och andra styckena g�ller endast om
1. f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga skyldigheter enligt avtalet i

f�rh�llande till motparten, eller

2. f�retaget inte kan fullg�ra dessa skyldigheter till f�ljd av ett beslut

enligt 5 kap. 7 � eller 8 � f�rsta stycket 1 eller 13 kap. 2, 7 eller 8 �.

13 kap.

1 � I fr�ga om nedskrivningsbara skulder och relevanta kapitalinstrument
som tillkommit innan ett f�retag f�rsatts i resolution f�r Riksg�ldskontoret
besluta att

1. �ndra l�ptiden f�r skulden,
2. �ndra den r�nta som ska betalas f�r skulden, eller
3. �ndra dagen d� r�ntan f�rfaller till betalning.
F�rsta stycket g�ller inte f�r en skuld som �r s�kerst�lld.

5 � Ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket f�r inte avse

1. �verf�ringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella

instrument som har lagts in i ett anm�lt avvecklingssystem, eller

2. betalnings- eller leveransf�rpliktelser som ska fullg�ras mot centrala

motparter och centralbanker.

Om ett beslut enligt 2 � f�rsta stycket g�ller kvalificerade ins�ttningar,

ska Riksg�ldskontoret se till att en ins�ttare dagligen f�r tillg�ng till ett l�mp-
ligt belopp av sina ins�ttningar.

11 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett f�retag i resolution
inte f�r

1. s�ga upp eller h�va ett avtal med f�retaget,
2. �ndra villkoren i ett avtal med f�retaget,
3. st�lla in fullg�relsen mot f�retaget,
4. kvitta en fordran som f�retaget har p� motparten, eller en f�rpliktelse

som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, mot en fordran som motparten
har p� f�retaget, eller en f�rpliktelse som motparten ska fullg�ra mot f�re-
taget,

2021:467

SFS

5. omvandla en fordran som motparten har p� f�retaget, eller en f�rplik-

telse som f�retaget ska fullg�ra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettof�rpliktelse, eller

6. till�mpa en slutavr�kningsklausul.
F�rsta stycket g�ller endast om
1. f�retaget forts�tter att fullg�ra v�sentliga avtalsf�rpliktelser i f�r-

h�llande till motparten, eller

2. f�retaget inte kan fullg�ra dessa f�rpliktelser till f�ljd av ett beslut

enligt 2, 7 eller 8 � eller 5 kap. 7 � eller 8 � f�rsta stycket 1.

F�rbudet f�r g�lla fr�n offentligg�randet enligt 12 kap. 5 � och som l�ngst

till klockan 24.00 den bankdag som f�ljer n�rmast efter dagen f�r offentlig-
g�randet.

12 � Riksg�ldskontoret f�r besluta att en motpart till ett dotterf�retag till
ett f�retag i resolution inte f�r vidta en s�dan �tg�rd som anges i 11 � f�rsta
stycket betr�ffande ett avtal med dotterf�retaget, om

1. f�retaget i resolution svarar f�r fullg�relse av dotterf�retagets f�rplikt-

elser, och

2. grunden f�r att vidta �tg�rden �r obest�nd hos f�retaget i resolution

eller dess finansiella st�llning i �vrigt.

Vid ett beslut enligt f�rsta stycket g�ller 11 � andra stycket 1 och tredje

stycket.

Tidigare beslut om tillf�lliga �tg�rder utanf�r resolution

18 � Riksg�ldskontoret f�r inte besluta om en tillf�llig �tg�rd enligt
217 �� om Riksg�ldskontoret tidigare har beslutat om en motsvarande
�tg�rd enligt 5 kap. 7 eller 8 �.

16 kap.

5 � Beslut som Riksg�ldskontoret fattar enligt 14 �� r bindande f�r f�re-
taget i resolution och f�r ber�rda �gare och borgen�rer.

En av Riksg�ldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktie-

bolagsregistret, f�reningsregistret eller bankregistret.

Kapitalminskningen ska ing� i ber�kningen av de tr�skelv�rden som

avses i 21 kap. 30 � och 22 kap. 2 �.

21 kap.

2 � F�ljande skulder f�r skrivas ned eller konverteras genom skuldned-
skrivningsverktyget:

1. relevanta kapitalinstrument, och
2. nedskrivningsbara skulder.

15 �7 F�r att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbe-
loppet enligt 13 �, ska Riksg�ldskontoret vidta f�ljande �tg�rder:

1. F�rst ska n�gon av de �tg�rder som anges i 16 kap. vidtas betr�ffande

aktier eller andelar i f�retaget i resolution.

2. D�refter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konver-

teras till aktier eller andra �gander�ttsinstrument i f�ljande ordning:

a) �vriga prim�rkapitalinstrument,
b) supplement�rkapitalinstrument.

7 Senaste lydelse 2018:1958.

2021:467

SFS

3. Om �tg�rderna i 1 och 2 inte �r tillr�ckliga, ska de nedskrivningsbara

skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra �gander�tts-
instrument i f�ljande ordning:

a) andra efterst�llda skulder �n de relevanta kapitalinstrumenten,
b) skuldinstrument som inte �r derivat eller innefattar derivat och vars

ursprungliga l�ptid �r minst ett �r, om borgen�rens r�tt till betalning enligt
18 � f�rsta stycket andra meningen f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�r en
fordran som �r h�nf�rlig till ett s�dant instrument framg�r av det fordrings-
avtal och, i f�rekommande fall, prospekt som avser emissionen av instru-
mentet,

c) enligt f�rm�nsr�ttsordningen i omv�nd ordning.

27 � Riksg�ldskontoret f�r helt eller delvis undanta nedskrivningsbara
skulder fr�n nedskrivning eller konvertering, om

1. det inte �r m�jligt att skriva ned eller konvertera den nedskrivningsbara

skulden inom rimlig tid,

2. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att f�retaget eller n�gon som

har �vertagit verksamheten fr�n f�retaget ska kunna uppr�tth�lla kritisk
verksamhet eller aff�rsverksamhet som �r viktig f�r f�retagets intj�ning eller
l�nsamhet,

3. det �r n�dv�ndigt och proportionellt f�r att undvika omfattande sprid-

ning av negativa effekter som leder till en allvarlig st�rning i det finansiella
systemet, eller

4. det kr�vs f�r att undvika v�rdef�rst�relse som inneb�r att f�rlusterna

f�r andra borgen�rer blir h�gre �n om skulderna undantas.

28 � N�r Riksg�ldskontoret pr�var fr�gan om undantag f�r nedskrivnings-
bara skulder enligt 27 �, ska myndigheten beakta

1. principen att f�rluster i f�rsta hand ska drabba �garna och d�refter

borgen�rerna i f�retaget i resolution i prioritetsordning,

2. vilken f�rlustabsorberingskapacitet f�retaget i resolution har kvar, om

skulderna undantas, och

3. behovet av att beh�lla tillr�ckliga resurser f�r finansiering av resolution

och av att s�kerst�lla ett effektivt genomf�rande av en s�dan.

30 �8 Om Riksg�ldskontoret beslutar att undanta nedskrivningsbara skul-
der, f�r myndigheten anv�nda medel fr�n resolutionsreserven eller alterna-
tiva finansieringsk�llor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 ��, om det
beh�vs f�r att absorbera f�rluster i eller ge kapitaltillskott till f�retaget i
resolution. Det f�r dock bara g�ras om innehavare av aktier eller andra
�gander�ttsinstrument eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller
nedskrivningsbara skulder, genom nedskrivning, konvertering eller p� annat
s�tt, har absorberat f�rluster i eller bidragit till kapitaliseringen av f�retaget
med ett belopp som minst motsvarar

1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i f�retaget i resolution

baserat p� v�rderingen enligt 7 kap., eller

2. 20 procent av det ber�rda f�retagets riskv�gda tillg�ngar, baserat p�

v�rderingen enligt 7 kap.

Alternativet i f�rsta stycket 2 f�r anv�ndas bara om
1. resolutionsreserven har tillg�ng till ett belopp som anskaffats genom

resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � motsvarande minst 3 procent av de
garanterade ins�ttningarna, och

8 Senaste lydelse 2017:1310.

2021:467

SFS

2. det ber�rda f�retagets konsoliderade tillg�ngar �r mindre �n motsvar-

ande 900 miljarder euro.

27 kap.

13 �9 Avgiftsskyldiga ska betala �rliga resolutionsavgifter. De samman-
lagda resolutionsavgifterna f�r ett �r ska uppg� till 0,05 procent av det totala
underlag f�r samtliga avgiftsskyldiga som ber�knas enligt 14 � (avgifts-
underlaget).

Om inte annat f�ljer av tredje stycket fastst�lls den resolutionsavgift som

en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med f�rordningen om resolutions-
avgifter.

Det som i artiklarna 4.1, 69, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i f�rordning-

en om resolutionsavgifter anges om metoden f�r riskjustering av resolut-
ionsavgift och om uppgiftsskyldighet, ska inte till�mpas f�r EES-filialer och
v�rdepappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i till-
synsf�rordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I
till Europaparlamentets och r�dets direktiv 2004/39/EG, men som inte
bedriver verksamheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. F�r en
s�dan avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med
de kriterier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och f�re-
skrifter som har meddelats med st�d av 29 kap. 1 � 11.

Resolutionsavgift ska betalas s� l�nge som beh�llningen i resolutions-

reserven vid utg�ngen av det �r avgiften avser understiger tre procent av de
garanterade ins�ttningarna.

28 kap.

7 � Riksg�ldskontoret f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en
annan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten f�r
tvistl�sning i de fall som framg�r av f�ljande artiklar i krishanteringsdirekt-
ivet:

13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.
18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket och 18.7 tredje stycket.
45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket.

8 � Riksg�ldskontoret f�r beg�ra att Europeiska bankmyndigheten ska
bist� myndigheterna att n� en �verenskommelse i de fall som framg�r av
f�ljande artiklar i krishanteringsdirektivet:

13.4 fj�rde stycket.
18.5 fj�rde stycket.
91.7 andra stycket.
92.3 andra stycket.

29 kap.

1 �10 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om

1. avgifter enligt 1 kap. 3 � andra stycket,
2. hur det s�rskilda f�rfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 � ska ber�knas,
3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt

systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolu-
tionsenheter som f�r omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 �,

9 Senaste lydelse 2017:1312.
10 Senaste lydelse 2020:184.

2021:467

SFS

4. offentligg�rande enligt 4 kap. 28 �,
5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna

till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas,

6. undantag fr�n skyldigheten i 5 kap. 2 � om att ta in vissa villkor i av-

talen f�r sina skulder enligt

5 kap. 3 �, och
5 kap. 3 a � n�r det g�ller vilka kategorier av skulder som kan undantas,
7. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad

registren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av
avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 � andra stycket ska fastst�llas och betalas

ut,

9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla,
10. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap.

17 � ska ber�knas,

11. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 �

tredje stycket,

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret

enligt 27 kap. 20 �,

13. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska

l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt denna lag, och

14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 � och 28 kap. 1 � ska l�mnas

till Riksg�ldskontoret ocks� eller i st�llet ska l�mnas till Finansinspektionen.

2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om

1. inneh�llet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt

3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom n�r de ska
uppr�ttas och hur ofta de beh�ver uppdateras,

2. vilka omst�ndigheter Riksg�ldskontoret ska beakta vid sin pr�vning av

en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 ��,

3. bed�mningsgrunder f�r fastst�llandet av frister enligt 4 kap. 26 �,
4. bed�mningsgrunder enligt 4 kap. 31 �, och
5. n�r och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 � och ett beslut om

resolutions�tg�rder enligt 12 kap. 5 � ska offentligg�ras och vad offentlig-
g�randet ska inneh�lla.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2021.
2. Riksg�ldskontoret ska fatta beslut om kravet p� kapitalbas och kvali-

ficerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som ska g�lla fr�n och med
den 1 januari 2024, eller, om villkoren i artikel 45m.1 tredje stycket och
45m.7 i krishanteringsdirektivet �r uppfyllda, den senare tidpunkt som Riks-
g�ldskontoret beslutar f�r ett f�retag.

3. Riksg�ldskontoret ska fatta beslut om kravet p� kapitalbas och kvali-

ficerade skulder som ska g�lla fr�n och med den 1 januari 2022 enligt

a) 4 kap. 3 � andra stycket och 18 � i den nya lydelsen f�r en europeiskt

systemviktig resolutionsenhet, och

b) 4 kap. 3 � tredje stycket och 19 � i den nya lydelsen f�r en nationellt

systemviktig resolutionsenhet.

4. F�r att m�jligg�ra en linj�r uppbyggnad av kravet p� kapitalbas och

kvalificerade skulder ska Riksg�ldskontoret fram till den 1 januari 2024
eller den senare tidpunkt som Riksg�ldskontoret beslutar enligt 2

a) f�r ett f�retag besluta en m�lniv� p� kapitalbas och kvalificerade

skulder som ska g�lla fr�n och med den 1 januari 2022, och

2021:467

SFS

b) vid behov och minst var tolfte m�nad underr�tta f�retaget om en l�mp-

lig niv� p� kapitalbas och kvalificerade skulder.

5. Ett beslut om minimikrav f�r nedskrivningsbara skulder som har fattats

enligt 4 kap. i den �ldre lydelsen ska g�lla till dess att ett beslut om krav p�
kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a g�ller. F�r ett beslut
om minimikrav f�r nedskrivningsbara skulder g�ller best�mmelsen i 3 kap.
24 � i den �ldre lydelsen.

6. Best�mmelserna i 5 kap. 9 och 10 �� till�mpas p� avtal som har ing�tts

efter ikrafttr�dandet och som avser nya f�rpliktelser eller v�sentliga �ndring-
ar av befintliga f�rpliktelser.

P� regeringens v�gnar

�SA LINDHAGEN

Lotta Hardvik Cederstierna

(Finansdepartementet)

2021:467

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2021:467 Lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Om Lagboken.se