SFS 2021:467 Lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

SFS2021-467.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i lagen (2015:1016) om resolution

Utfärdad den 3 juni 2021

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om lagen (2015:1016) om
resolution

dels att 4 kap. och 8 kap. 10 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 2–4 §§, 2 kap. 1–3 §§, 3 kap. 1–3, 5, 11–13, 15–18 och

21–24 §§, 5 kap. 1 och 2 §§, 6 kap. 1, 2, 5, 7 och 14–16 §§, 8 kap. 7 och
8 §§, 11 kap. 3 §, 13 kap. 1, 5, 11 och 12 §§, 16 kap. 5 §, 21 kap. 2, 15, 27,
28 och 30 §§, 27 kap. 13 §, 28 kap. 7 och 8 §§, 29 kap. 1 och 2 §§, och
rubrikerna närmast före 3 kap. 12 § och 6 kap. 1 och 14 §§ ska ha följande
lydelse,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 14 § ska lyda ”Åtgärder för att han-

tera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöver-
skridande koncern”,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 4 kap., 12 nya paragrafer, 2 kap.

2 a och 2 b §§, 3 kap. 12 a §, 5 kap. 3 a–3 c och 7–10 §§, 6 kap. 1 a § och
13 kap. 18 §, och närmast före 5 kap. 7 och 9 §§ och 13 kap. 18 § nya
rubriker av följande lydelse.

1 kap.
2 §
3 Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. – Övergripande om lagen
2 kap. – Definitioner

AVDELNING II. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBEREDA RESOLUTION
OCH UNDVIKA FALLISSEMANG

3 kap. – Resolutionsplaner
4 kap. – Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder
5 kap. – Ytterligare åtgärder för att förbereda resolution och undvika

fallissemang

6 kap. – Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument

och kvalificerade skulder utanför resolution

7 kap. – Värdering

1 Prop. 2020/21:155, bet. 2020/21:FiU33, rskr. 2020/21:324.
2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en
ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av
rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG,
2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europa-
parlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.
3 Senaste lydelse 2017:1310.

SFS

2021:467

Publicerad
den

5 juni 2021

background image

2

SFS

AVDELNING III. RESOLUTION

8 kap. – Inledande av resolution
9 kap. – Beslutsförfarande för gränsöverskridande koncerner
10 kap. – Följder av ett beslut om resolution för ägare och ledning
11 kap. – Hinder mot exekutiva åtgärder och vissa rättshandlingar knutna

till resolution

12 kap. – Resolutionsåtgärder
13 kap. – Beslut om ändring av vissa avtalsvillkor och om förbud mot att

fullgöra förpliktelser, ta i anspråk säkerheter och att utöva vissa rättshand-
lingar

14 kap. – Kompletterande befogenheter
15 kap. – Särskild förvaltare
16 kap. – Åtgärder mot ägare
17 kap. – Försäljningsverktyget
18 kap. – Broinstitutsverktyget
19 kap. – Avskiljandeverktyget
20 kap. – Kompletterande befogenheter vid överföring
21 kap. – Skuldnedskrivningsverktyget
22 kap. – De statliga stabiliseringsverktygen
23 kap. – Skyddsåtgärder
24 kap. – Konkurs, likvidation och avslutande av resolution
25 kap. – Verkan av vissa beslut fattade av resolutionsmyndigheter i

andra länder inom EES

26 kap. – Erkännande och verkställighet av resolution i tredjeland
27 kap. – Finansiering av resolution

AVDELNING IV. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

28 kap. – Samarbete och informationsutbyte
29 kap. – Bemyndiganden
30 kap. – Överklagande och verkställighet av beslut m.m.

3 § Frågor om åtgärder enligt denna lag prövas av Riksgäldskontoret
(resolutionsmyndigheten), om inte annat följer av 4 eller 5 §.

Riksgäldskontoret får ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt

artikel 78a i tillsynsförordningen.

Om Riksgäldskontoret överväger en åtgärd som kan få direkta budget-

eller systemeffekter, ska Riksgäldskontoret, med ett eget yttrande i saken,
till regeringen överlämna frågan om huruvida åtgärden med hänsyn till
risken för sådana effekter kan godtas.

4 § Frågor om nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstru-
ment och kvalificerade skulder utanför resolution enligt 6 kap. prövas av
Finansinspektionen.

2 kap.


1 §4 I denna lag avses med

anmält avvecklingssystem: ett anmält avvecklingssystem enligt 2 § lagen

(1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,

bankdag: en dag som inte är en lördag, en söndag, midsommarafton, jul-

afton eller nyårsafton eller en allmän helgdag,

behörig myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga

länder inom EES en behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1.40 i
tillsynsförordningen, inbegripet Europeiska centralbanken när det gäller de

4 Senaste lydelse 2020:1214.

2021:467

background image

3

SFS

särskilda uppgifter som den tilldelas genom rådets förordning (EU)
nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter
till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kredit-
institut, i den ursprungliga lydelsen,

berörd myndighet: i Sverige Finansinspektionen och i fråga om övriga

länder inom EES, den myndighet som länderna identifierat enligt
artikel 61.2 i krishanteringsdirektivet,

betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i kapital-

täckningsdirektivet,

blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.21

i tillsynsförordningen,

blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etable-

rat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till
ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b) annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holding-

företag som är etablerat i något land inom EES,

central motpart: en central motpart enligt artikel 2.1 i Europaparla-

mentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om
OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister som har
auktoriserats enligt artikel 14 eller godkänts enligt artikel 25 i samma
förordning,

det kombinerade buffertkravet: det kombinerade buffertkravet enligt

2 kap. 2 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,

dotterföretag: ett dotterföretag enligt artikel 4.1.16 i tillsynsförordningen,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
EES-filial: en filial till ett tredjelandsinstitut som är etablerad i ett land

inom EES,

EES-institut: ett institut enligt artikel 4.1.3 i tillsynsförordningen som är

hemmahörande i ett annat land inom EES än Sverige,

europeiskt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte om-

fattas av artikel 92a i tillsynsförordningen och som har tillgångar som överstiger
100 miljarder euro eller ingår i en resolutionsgrupp som har tillgångar som
överstiger 100 miljarder euro,

filial: en filial enligt artikel 4.1.17 i tillsynsförordningen,
finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i

tillsynsförordningen,

finansiellt institut: ett företag enligt artikel 4.1.26 i tillsynsförordningen,
finansieringsplan: en plan enligt artikel 107 i krishanteringsdirektivet,
finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finans-

iellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) institut eller ett EES-institut som auktoriserats i något land inom EES,

eller

b) annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holding-

företag som är etablerat i något land inom EES,

finansieringsarrangemang: ett arrangemang för finansiering av kostnader

för resolution som upprättats av ett land inom EES enligt artikel 100 i kris-
hanteringsdirektivet,

förordningen om resolutionsavgifter: kommissionens delegerade för-

ordning (EU) 2015/63 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/59/EU av den 21 oktober 2014 avseende förhandsbidrag till
finansieringsarrangemang för resolution,

2021:467

background image

4

SFS

garanterad insättning: en insättning som omfattas av insättningsgarantin

enligt 4 och 4 c §§ lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

globalt systemviktigt institut: ett globalt systemviktigt institut enligt

artikel 4.1.133 i tillsynsförordningen,

globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES: ett globalt

systemviktigt institut hemmahörande utanför EES enligt artikel 4.1.134 i
tillsynsförordningen,

globalt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som är ett

globalt systemviktigt institut eller del av ett sådant,

gruppbaserad: som är gjord på grundval av den konsoliderade situationen

enligt artikel 4.1.47 i tillsynsförordningen,

gränsöverskridande koncern: en koncern med moder- och dotterföretag i

flera länder inom EES,

holdingföretag med blandad verksamhet: ett holdingföretag enligt

artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen,

institut: kreditinstitut och värdepappersbolag,
kapitalbas: detsamma som avses i artikel 72 i tillsynsförordningen,
kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i
kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om
ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG
och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2019/878,

koncern: ett moderföretag och dess dotterföretag,
koncernresolutionsordning: en plan enligt artikel 91.6 i krishanterings-

direktivet,

kreditinstitut: banker och kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297)

om bank- och finansieringsrörelse,

krisavvärjande åtgärd:
a) en åtgärd för att undanröja väsentliga brister eller väsentliga hinder för

återhämtning enligt 6 a kap. 6 och 7 §§ lagen om bank- och finansierings-
rörelse och 8 a kap. 7 och 8 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmark-
naden,

b) en åtgärd för att undanröja eller minska väsentliga hinder för rekon-

struktion eller avveckling enligt 3 kap. 3–5 och 12–24 §§,

c) en åtgärd som enligt beslut av Finansinspektionen är en krisavvärjande

åtgärd enligt 15 kap. 2 c § lagen om bank- och finansieringsrörelse eller
25 kap. 2 c § lagen om värdepappersmarknaden,

d) ett beslut av Finansinspektionen om att tillsätta en tillfällig förvaltare

enligt 15 a kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse eller 25 a kap.
lagen om värdepappersmarknaden, eller

e) nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument enligt

6 kap.,

krishanteringsdirektivet:

Europaparlamentets

och

rådets

direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och
resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets
direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU,
2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar
(EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv (EU) 2019/2034,

kritisk verksamhet: en tjänst eller en transaktion som, om den upphörde,

sannolikt skulle leda till en allvarlig störning i det finansiella systemet,

2021:467

background image

5

SFS

kvalificerad insättning: en insättning enligt lagen om insättningsgaranti

som inte är undantagen enligt 4 b eller 5 § den lagen,

kärnprimärkapital: kapital som avses i artikel 50 i tillsynsförordningen,
kärnprimärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkoren i

artikel 28.1–28.4, 29.1–29.5 eller 31.1 i tillsynsförordningen,

moderföretag: ett moderföretag enligt artikel 4.1.15 a i tillsynsförord-

ningen,

moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt

moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholding-
företag inom EES,

moderföretag i tredjeland: ett moderinstitut, ett finansiellt moderholding-

företag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag som är hemma-
hörande i ett land utanför EES,

moderinstitut inom EES: ett institut eller ett EES-institut som är ett

moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett

a) annat institut eller ett EES-institut, eller
b) finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag

som är etablerat i något land inom EES,

nationellt systemviktig resolutionsenhet: en resolutionsenhet som inte är en

globalt systemviktig resolutionsenhet eller en europeiskt systemviktig resolut-
ionsenhet men som Riksgäldskontoret bedömer vara en sannolik systemrisk i
händelse av fallissemang,

relevanta kapitalinstrument: övriga primärkapitalinstrument och supp-

lementärkapitalinstrument,

resolutionsenhet: en juridisk person inom EES som enligt en resolut-

ionsplan ska vara föremål för resolutionsåtgärder,

resolutionsförfarande i tredjeland: en åtgärd som enligt rätten i ett land

utanför EES syftar till att hantera en kris i ett tredjelandsinstitut eller i ett
moderföretag i tredjeland, om åtgärden är jämförbar med sådana resolu-
tionsåtgärder som får vidtas enligt denna lag i fråga om ändamål och för-
väntat resultat,

resolutionsgrupp: en resolutionsenhet och dess dotterföretag som inte är
a) en resolutionsenhet,
b) ett dotterföretag till en annan resolutionsenhet, eller
c) ett dotterföretag i ett tredjeland som enligt resolutionsplanen inte ingår

i resolutionsgruppen och dess dotterföretag,

resolutionskollegium: ett resolutionskollegium enligt artikel 88 i krishan-

teringsdirektivet,

resolutionsåtgärd: någon av de åtgärder som anges i 12 kap. 1 §,
samordnande berörd myndighet: den berörda myndigheten i samma land

inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande resolutionsmyndighet: resolutionsmyndigheten i samma

land inom EES som den samordnande tillsynsmyndigheten,

samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för

att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av institut som
kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade
finansiella moderholdingföretag inom EES,

större dotterföretag: ett större dotterföretag enligt artikel 4.1.135 i till-

synsförordningen,

supplementärkapitalinstrument: kapitalinstrument och efterställda lån

som uppfyller villkoren i artikel 63 i tillsynsförordningen,

tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värde-
pappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012,

2021:467

background image

6

SFS

tillsynskollegium: ett tillsynskollegium enligt artikel 116 i kapitaltäck-

ningsdirektivet,

tredjelandsinstitut: ett företag som har sitt huvudkontor i ett land utanför

EES och som skulle vara ett institut om det var hemmahörande inom EES,

värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att driva

värdepappersrörelse enligt lagen om värdepappersmarknaden, om det har
tillstånd

a) för någon av de tjänster som anges i 2 kap. 1 § 3, 6, 7, 8 och 9 den

lagen,

b) att som sidotjänst förvara finansiella instrument för kunders räkning

och ta emot medel med redovisningsskyldighet enligt 2 kap. 2 § första
stycket 1 den lagen, eller

c) att som sidotjänst ta emot kunders medel på konto för att underlätta

värdepappersrörelsen enligt 2 kap. 2 § första stycket 8 den lagen,

värdepappersbolagsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv

(EU) 2019/2034 av den 27 november 2019 om tillsyn av värdepappersföre-
tag och om ändring av direktiven 2002/87/EG, 2009/65/EG, 2011/61/EU,
2013/36/EU, 2014/59/EU och 2014/65/EU, i den ursprungliga lydelsen,

värdepappersbolagsförordningen: Europaparlamentets och rådets för-

ordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för
värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010,
(EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014, och

övriga primärkapitalinstrument: kapitalinstrument som uppfyller villkor-

en i artikel 52.1 i tillsynsförordningen.

2 § En nedskrivningsbar skuld är en skuld som inte räknas som ett primär-
kapitalinstrument eller ett supplementärkapitalinstrument, och som inte är

1. en garanterad insättning,
2. en skuld som är säkerställd, till den del skulden täcks av säkerhet,
3. en skuld som hänför sig till kundtillgångar eller kundmedel förutsatt att

kunden är skyddad vid konkurs eller ett motsvarande utländskt förfarande,

4. en skuld som hänför sig till ett kommissionsavtal eller annat avtal som

innebär att institutet är redovisningsskyldigt för anförtrodda medel,

5. en skuld till ett institut eller ett EES-institut som inte ingår i samma

koncern som institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 2, med en ursprunglig löptid som är kortare än sju dagar,

6. en skuld med en kortare återstående löptid än sju dagar, som hänför sig

till

a) system eller operatörer i ett anmält avvecklingssystem eller deras

deltagare, eller

b) centrala motparter,
7. en skuld till anställda avseende inarbetad lön, pensionsförmåner eller

annan fast ersättning, med undantag för den rörliga delen av ersättningen

a) som inte regleras av kollektivavtal, eller
b) som avser en risktagare med väsentlig inverkan,
8. en skuld till en borgenär inom affärs- eller handelssektorn, där skulden

hänför sig till att institutet eller det företag som avses i 1 kap. 1 § första
stycket 2 har tillhandahållits varor eller tjänster som är kritiska för dess
löpande verksamhet,

9. en skuld till en skatte- eller en socialförsäkringsmyndighet, förutsatt att

myndighetens fordran har förmånsrätt,

10. en skuld till garantimyndigheten till följd av avgifter som ska betalas

i enlighet med 12 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, eller

2021:467

background image

7

SFS

11. en skuld till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2

som inte är en resolutionsenhet men som ingår i samma resolutionsgrupp,
utom när det gäller

a) andra efterställda skulder än relevanta kapitalinstrument, och
b) skuldinstrument som avses i 21 kap. 15 § 3 b.
Som en nedskrivningsbar skuld räknas även en skuld som enligt lagen i

ett annat land inom EES eller tredjeland inte motsvarar en sådan skuld som
anges i första stycket.

2 a § En kvalificerad skuld är en sådan nedskrivningsbar skuld som upp-
fyller villkoren i 4 kap. 9–12 §§.

2 b § Ett efterställt kvalificerat instrument är ett instrument som uppfyller
villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när det gäller hänvisningarna
till artikel 72b.3–72b.5.

3 § Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck
finns i nedan angivna paragrafer:

– krav på kapitalbas och kvalificerade skulder i 4 kap. 1 §
– försäljningsverktyget i 17 kap. 1 §
– broinstitutsverktyget i 18 kap. 1 §
– broinstitut i 18 kap. 2 §
– avskiljandeverktyget i 19 kap. 1 §
– tillgångsförvaltningsbolag i 19 kap. 2 §
– skuldnedskrivningsverktyget i 21 kap. 1 §
– statliga stabiliseringsverktyg i 22 kap. 1 §
– arrangemang om strukturerad finansiering i 23 kap. 1 §
– arrangemang om säkerheter i 23 kap. 1 §
– arrangemang om säkerhetsöverlåtelser i 23 kap. 1 §
– kvittningsarrangemang i 23 kap. 1 §
– nettningsarrangemang i 23 kap. 1 §
– partiell överföring i 23 kap. 1 §.

3 kap.


1 § Riksgäldskontoret ska upprätta en resolutionsplan för varje institut och
hålla den aktuell. Planen ska ange

1. de resolutionsåtgärder som Riksgäldskontoret avser att vidta om instit-

utet försätts i resolution, och

2. de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap.
Resolutionsplanen ska upprättas efter att Finansinspektionen och resolut-

ionsmyndigheterna i de länder inom EES där institutet har betydande filialer
fått tillfälle att lämna synpunkter.

En resolutionsplan ska inte upprättas för institut som tillsammans med

andra koncernföretag inom EES är föremål för gruppbaserad tillsyn.

2 § Ett institut som tillsammans med andra koncernföretag inom EES är
föremål för gruppbaserad tillsyn, ska omfattas av en koncernresolutionsplan
som antagits av Riksgäldskontoret. Planen ska ange

1. vilka åtgärder som Riksgäldskontoret, eller i förekommande fall en

utländsk resolutionsmyndighet, avser att vidta om institutet eller ett annat
koncernföretag försätts i resolution,

2. resolutionsenheter och resolutionsgrupper i koncernen, och
3. de åtgärder som Finansinspektionen avser att vidta enligt 6 kap.

2021:467

background image

8

SFS

Av koncernresolutionsplanen ska det också framgå hur resolutionen ska

finansieras. Planen ska ange hur kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan
resolutionsreserven och de övriga finansieringsarrangemangen.

För en koncern som inte är gränsöverskridande ska koncernresolutions-

planen upprättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret efter att
Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där
det finns betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter.

För en gränsöverskridande koncern ska koncernresolutionsplanen upp-

rättas, och vid behov uppdateras, av Riksgäldskontoret, om myndigheten är
samordnande resolutionsmyndighet i resolutionskollegiet, tillsammans med
berörda resolutionsmyndigheter och efter att relevanta behöriga myndig-
heter fått tillfälle att lämna synpunkter.

3 § Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en
gränsöverskridande koncern, ska myndigheten lämna över den information
som myndigheten fått från moderföretaget inom EES till relevanta utländska
resolutionsmyndigheter. Riksgäldskontoret ska därefter inom fyra månader
från det att informationen överlämnats, försöka komma överens med dessa
resolutionsmyndigheter om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksgäldskontoret inte är samordnande myndighet, ska myndigheten

inom fyra månader från det att den samordnande myndigheten har sänt över
informationen, försöka komma överens med de utländska resolutionsmyn-
digheterna om att anta koncernresolutionsplanen.

Om Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet, ska myn-

digheten göra en ny bedömning av planen, om myndigheten underrättas av en
resolutionsmyndighet i ett annat land inom EES om att den myndigheten
bedömer att en omtvistad fråga avseende koncernresolutionsplanen kan få
väsentlig finanspolitisk inverkan i det landet. Riksgäldskontoret ska då också
göra en ny bedömning av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt
4 kap.

5 § Om Riksgäldskontoret inte är den samordnande resolutionsmyndig-
heten, ska myndigheten fatta beslut om en resolutionsplan för de dotterföre-
tag som den ansvarar för, om

1. myndigheten invänder mot den samordnande myndighetens resolut-

ionsplan, och

2. en överenskommelse enligt 3 § inte har träffats inom fyra månader.
När Riksgäldskontoret fattar beslut, ska myndigheten beakta synpunkter

och reservationer från de utländska resolutionsmyndigheterna och från
behöriga myndigheter.

11 § När Riksgäldskontoret upprättar en koncernresolutionsplan enligt
2 §, ska myndigheten pröva i vilken utsträckning det är möjligt att på ett sätt
som inte leder till en allvarlig störning i det finansiella systemet inom EES
rekonstruera eller avveckla

1. koncernföretagen genom konkurs, likvidation eller motsvarande ut-

ländska förfaranden, eller

2. koncernen eller en resolutionsgrupp genom resolution.
Riksgäldskontoret får inte förutsätta att det lämnas likviditetsstöd på

särskilda villkor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller annat
statligt stöd än medel ur något finansieringsarrangemang.

Prövningen ska göras efter att de behöriga myndigheterna för dotter-

företagen och resolutionsmyndigheterna i de länder inom EES där koncern-
företagen har betydande filialer fått tillfälle att lämna synpunkter. För en

2021:467

background image

9

SFS

gränsöverskridande koncern ska prövningen göras tillsammans med resol-
utionsmyndigheterna för andra koncernföretag.

Åtgärder för att hantera väsentliga hinder mot att rekonstruera eller

avveckla ett företag som inte ingår i en finansiell koncern


12 § Om Riksgäldskontoret finner att det finns väsentliga hinder mot att
rekonstruera eller avveckla ett företag, ska Riksgäldskontoret underrätta
företaget, Finansinspektionen och resolutionsmyndigheterna i de länder
inom EES där företaget har betydande filialer.

Riksgäldskontoret ska samtidigt förelägga företaget att inom fyra måna-

der ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska hindren.

Företagets tidsfrist ska i stället vara två veckor om hindren beror på att

företaget

1. inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda

kvoten enligt 4 kap. 1 §, eller

2. inte uppfyller kraven enligt artiklarna 92a och 494 i tillsynsförord-

ningen eller 4 kap. 2–10 §§.

12 a § Om Riksgäldskontoret har funnit att det finns väsentliga hinder mot
att rekonstruera eller avveckla ett institut, får en resolutionsplan för institutet
inte upprättas förrän åtgärder enligt 13 § har vidtagits eller Riksgäldskonto-
ret har funnit att sådana åtgärder inte är nödvändiga.

13 § Om Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att
lämna synpunkter, bedömer att de åtgärder som ett företag anger enligt 12 §
inte effektivt undanröjer eller minskar hindret mot att rekonstruera eller
avveckla företaget, ska Riksgäldskontoret besluta om vilka andra åtgärder
som företaget ska vidta inom fyra veckor från beslutet för att undanröja eller
minska detta hinder. Ett sådant beslut får dock bara avse sådana åtgärder
som anges i 24 §.

När Riksgäldskontoret prövar vilka åtgärder som företaget ska vidta, ska

Riksgäldskontoret ta hänsyn till det hot som hindren utgör för det finansiella
systemet och den inverkan åtgärderna har på företaget, det finansiella
systemet, den inre marknaden och samhällsekonomin. Åtgärderna ska stå i
proportion till de hinder som ska undanröjas eller begränsas.

15 § Om Riksgäldskontoret vid en prövning enligt 11 § finner att det finns
väsentliga hinder mot att rekonstruera eller avveckla en gränsöverskridande
koncern, ska Riksgäldskontoret ge tillsynskollegiet och resolutionsmyndig-
heterna i de länder inom EES där betydande filialer är belägna tillfälle att
lämna synpunkter och därefter försöka komma överens med de utländska
resolutionsmyndigheterna om vilka åtgärder som ska vidtas beträffande
koncernen. Riksgäldskontorets bedömning av möjligheten att rekonstruera
eller avveckla koncernen ska tjäna som utgångspunkt för beslut i frågan om
vilka åtgärder som ska vidtas.

16 § När Riksgäldskontoret är samordnande resolutionsmyndighet för en
gränsöverskridande koncern och företagen som ingår i koncernen ska bli
föremål för åtgärder enligt 15 §, ska Riksgäldskontoret tillsammans med den
samordnande tillsynsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten ta
fram en rapport som ska innehålla en analys av de väsentliga hindren mot
att vidta effektiva resolutionsåtgärder beträffande koncernen och dess
resolutionsgrupper. Rapporten ska belysa vilka effekter olika åtgärder har

2021:467

background image

10

SFS

på koncernens eller en resolutionsgrupps affärsmodell och ge förslag på
sådana proportionella och riktade åtgärder som enligt Riksgäldskontoret är
nödvändiga och lämpliga för att undanröja eller begränsa hindren.

17 § En rapport enligt 16 § ska lämnas till moderföretaget inom EES med
möjlighet att inom fyra månader från mottagandet av rapporten lämna syn-
punkter och föreslå alternativa åtgärder för att undanröja eller begränsa de hin-
der som identifierats i rapporten.

Om Riksgäldskontoret finner att ett hinder enligt första stycket beror på

att ett koncernföretag befinner sig i en sådan situation som avses i 12 § tredje
stycket, ska Riksgäldskontoret, efter att övriga resolutionsmyndigheter fått
tillfälle att lämna synpunkter, förelägga moderföretaget att inom två veckor
ange vilka åtgärder som det anser kan undanröja eller minska det aktuella
hindret.

18 § När moderföretaget har yttrat sig enligt 17 § eller den tid för yttrande
som anges i den paragrafen har löpt ut, ska Riksgäldskontoret, efter att
behöriga myndigheter och resolutionsmyndigheter i länder inom EES där
moderföretaget, dotterföretag eller betydande filialer till institut i koncernen
finns fått tillfälle att lämna synpunkter, försöka komma överens med resolu-
tionsmyndigheterna om

1. vilka väsentliga hinder som finns,
2. hur de åtgärder som föreslagits av moderföretaget ska bedömas, och
3. vilka ytterligare åtgärder som krävs för att undanröja eller begränsa

hindren.

Överenskommelsen ska träffas inom fyra månader från det att moderföre-

taget yttrat sig över rapporten, eller om moderföretaget inte yttrat sig, inom en
månad från utgången av den fyramånadersperiod som anges i 17 § första
stycket.

En överenskommelse om ett hinder som avses i 17 § andra stycket ska

träffas inom två veckor från det att moderföretaget yttrat sig.

21 § Om en överenskommelse enligt 18 § inte har träffats inom föreskriven
tid, ska Riksgäldskontoret med tillämpning av 12 och 13 §§ och med hänsyn
tagen till synpunkter och reservationer från de övriga resolutionsmyndigheterna
fatta beslut om åtgärder som ska vidtas mot en resolutionsenhet eller ett dotter-
företag som inte är en resolutionsenhet men som Riksgäldskontoret är resolu-
tionsmyndighet för.

22 § Om myndigheterna inte har kommit överens om någon av de åtgärder
som anges i 24 § första stycket 7, 8 eller 10, och någon berörd utländsk resolu-
tionsmyndighet inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket har hänskjutit
ärendet till Europeiska bankmyndigheten i enlighet med artikel 19 i förordning
(EU) nr 1093/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning
806/2014/EU, ska Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut enligt 20 eller 21 §
med en månad och invänta det beslut som Europeiska bankmyndigheten kan
komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning. Riksgäldskontoret ska
följa ett beslut i saken från Europeiska bankmyndigheten.

Riksgäldskontoret får inte hänskjuta ett ärende till Europeiska bankmyn-

digheten enligt 28 kap. 7 § om tidsfristen i 18 § andra eller tredje stycket har
löpt ut eller en överenskommelse har träffats.


2021:467

background image

11

SFS

23 § Ett beslut enligt 18 § av en utländsk samordnande resolutionsmyn-
dighet gäller i Sverige, om det fattats efter en överenskommelse med en eller
flera resolutionsmyndigheter eller på grund av att de behöriga myndig-
heterna inte har kommit överens inom tidsfristen i 18 § andra eller tredje
stycket.

24 § För att undanröja eller begränsa väsentliga hinder som har identifie-
rats enligt 13 eller 18 § får Riksgäldskontoret

1. förelägga företaget att skaffa eller se över sina koncerninterna arrange-

mang för finansiering, eller ingå serviceavtal som säkrar att företaget kan
tillhandahålla kritiska verksamheter,

2. förelägga företaget att begränsa sina största enskilda eller totala expo-

neringar,

3. införa kompletterande informationskrav som är relevanta för resolu-

tionsändamålen,

4. förelägga företaget att avyttra särskilda tillgångar,
5. förelägga företaget att begränsa eller upphöra med en viss verksamhet,
6. förelägga företaget att begränsa eller förhindra utveckling av vissa

affärsområden eller försäljning av vissa produkter,

7. förelägga företaget att minska komplexiteten i de juridiska eller opera-

tiva strukturerna i företaget eller i ett koncernföretag som direkt eller in-
direkt står under företagets kontroll för att säkerställa att det går att med
resolutionsverktygen juridiskt och operativt avskilja kritiska verksamheter
från övriga verksamheter,

8. förelägga företaget eller moderföretaget att inrätta ett finansiellt moder-

holdingföretag i Sverige eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EES,

9. förelägga företaget att, för att uppfylla kravet enligt 4 kap. 1 §,
a) ändra löptidsprofilen för eller öka sina kvalificerade skulder,
b) ändra löptidsprofilen för kärnprimärkapitalinstrument och relevanta

kapitalinstrument, efter godkännande av Finansinspektionen, eller

c) vidta andra åtgärder för att uppfylla kravet,
10. förelägga ett holdingföretag med blandad verksamhet som är moder-

företag till företaget att inrätta ett finansiellt holdingföretag för att kontrollera
företaget, om det är nödvändigt för att underlätta resolution och undvika att
resolutionen får negativ effekt på den icke-finansiella delen av koncernen, eller

11. förelägga företaget att uppfylla det kombinerade buffertkravet.
När Riksgäldskontoret meddelar ett föreläggande enligt första stycket, ska

myndigheten samtidigt förelägga företaget att inom en månad ta fram en
plan för hur företaget avser att genomföra de åtgärder som föreläggandet
avser.

4 kap. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder


Kravet och hur det ska uttryckas


1 § I syfte att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska
ha kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras enligt 6 eller
21 kap., ska Riksgäldskontoret, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att
lämna synpunkter, besluta att företaget ska uppfylla ett krav på kapitalbas
och kvalificerade skulder.

Kravet ska beslutas i anslutning till resolutionsplaneringen enligt 3 kap.

och uttryckas som procentandelar av

1. det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt artikel 92.3 i tillsyns-

förordningen eller kapitalbaskravet enligt artikel 11.1 i värdepappers-
bolagsförordningen multiplicerat med 12,5 (den riskvägda kvoten), och

2021:467

background image

12

SFS

2. det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 429 och 429a i tillsyns-

förordningen (bruttosoliditetskvoten).

Hur kravet ska bestämmas


Globalt systemviktiga resolutionsenheter och större dotterföretag till

globalt systemviktiga institut hemmahörande utanför EES


2 § För en globalt systemviktig resolutionsenhet och ett större dotter-
företag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför EES, ska
Riksgäldskontoret besluta om ett ytterligare krav, utöver det som gäller
enligt artiklarna 92a, 92b och 494 i tillsynsförordningen, om det är nödvänd-
igt för att uppfylla villkoren i artikel 45c i krishanteringsdirektivet.

Övriga resolutionsenheter


3 § För en resolutionsenhet som inte är en globalt systemviktig resolu-
tionsenhet ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av
a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt

artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbas-
kraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditin-
stitut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolags-
direktivet, och

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter

genomförande av resolution, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av
a) kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord-

ningen, och

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter

genomförande av resolution.

För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får
1. den riskvägda kvoten inte understiga 13,5 procent, och
2. bruttosoliditetskvoten inte understiga 5 procent.
Riksgäldskontoret får besluta att andra stycket ska gälla också för en

nationellt systemviktig resolutionsenhet. Vid ett sådant beslut ska Riks-
gäldskontoret beakta följande omständigheter:

1. förekomsten av garanterade insättningar och avsaknaden av skuld-

instrument,

2. om tillgången till marknaden för kvalificerade skulder är begränsad,

och

3. i vilken utsträckning resolutionsenheten är beroende av kärnprimär-

kapital för att uppfylla kravet.

Övriga företag som inte är resolutionsenheter


4 § För ett företag som inte är en resolutionsenhet och som inte är ett större
dotterföretag till ett globalt systemviktigt institut hemmahörande utanför
EES ska täljaren för

1. den riskvägda kvoten bestämmas till summan av
a) kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen eller enligt

artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen och de särskilda kapitalbas-
kraven enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kredit-
institut och värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolags-
direktivet, och

2021:467

background image

13

SFS

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kraven enligt a efter

genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resol-
ution av resolutionsgruppen, och

2. bruttosoliditetskvoten bestämmas till summan av
a) kravet på bruttosoliditetsgrad enligt artikel 92.1 d i tillsynsförord-

ningen, och

b) ett belopp som gör det möjligt att på nytt uppfylla kravet enligt a efter

genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolu-
tion av resolutionsgruppen.

För ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska

avvecklas genom konkurs eller likvidation, får Riksgäldskontoret besluta att
kravet bara ska bestämmas enligt första stycket 1 a och 2 a.

Gemensamma bestämmelser


5 § Riksgäldskontoret ska vid tillämpning av

1. 3 § första stycket 2 och 4 § första stycket 2 ta hänsyn till kraven enligt

21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §, och

2. 3 § första stycket 1 b och 2 b och 4 § första stycket 1 b och 2 b utgå

från de senast rapporterade värdena för det totala riskexponeringsbeloppet
och det totala exponeringsmåttet enligt artiklarna 92.3, 429 och 429a i
tillsynsförordningen och artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen.

6 § Riksgäldskontoret får höja beloppen enligt 3 § första stycket 1 b och
4 § första stycket 1 b för att säkerställa att företaget kan upprätthålla mark-
nadsförtroendet under en lämplig tidsperiod, som inte får överstiga ett år.

Ett tilläggsbelopp enligt första stycket ska, med avdrag för det kontracyk-

liska buffertkravet enligt 6 kap. 1 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar,
motsvara det kombinerade buffertkravet efter genomförande av nedskriv-
ning eller konvertering enligt 6 kap. eller resolution.

Tilläggsbeloppet enligt andra stycket får dock justeras om Riksgälds-

kontoret bedömer att ett högre eller lägre belopp är lämpligt för att upprätt-
hålla marknadsförtroendet och för att säkerställa att företaget kan tillhanda-
hålla kritisk verksamhet utan stöd enligt lagen (2015:1017) om förebygg-
ande statligt stöd till kreditinstitut.

7 § Om Riksgäldskontoret bedömer att vissa skulder helt eller delvis
kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap.
27 § eller att skulderna kommer att överföras till ett annat företag, ska kravet
på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfyllas med kapitalbas eller
kvalificerade skulder som täcker de skulder som kan komma att undantas
eller överföras.

8 § Riksgäldskontoret ska

1. vid tillämpningen av 2–4 §§ löpande och utan dröjsmål anpassa kravet

på kapitalbas och kvalificerade skulder till de särskilda kapitalbaskraven
enligt 2 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet,
och

2. vid tillämpningen av 3–6 §§ beakta artiklarna 465–491 och 493–501 i

tillsynsförordningen.

2021:467

background image

14

SFS

Hur kravet ska uppfyllas


Gemensamma bestämmelser


9 § En resolutionsenhet ska uppfylla kravet på kapitalbas och kvalifice-
rade skulder med

1. kapitalbas, och
2. skulder som uppfyller villkoren i artikel 72a, artikel 72b, utom när det

gäller punkt 2 d, och artikel 72c i tillsynsförordningen.

Första stycket gäller i tillämpliga delar även för ett företag som varken är

en resolutionsenhet eller ett dotterföretag till en resolutionsenhet men som
enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom
konkurs eller likvidation.

10 § Om en skuld enligt 9 § första stycket avser ett skuldinstrument som
innefattar derivat får skulden användas för att uppfylla kravet på kapitalbas
och kvalificerade skulder, om

1. kapitalbeloppet för skuldinstrumentet vid tidpunkten för utfärdandet är

fast eller ökande och inte påverkas av någon derivatkomponent och det
totala skuldbeloppet dagligen kan värderas på motsvarande sätt som ett
likvärdigt instrument utan kreditrisk på en aktiv och likvid marknad enligt
artiklarna 104 och 105 i tillsynsförordningen, eller

2. värdet av motsvarande fordran vid borgenärens obestånd eller resolu-

tion är fast eller ökande och inte överstiger det belopp som ursprungligen
betalades för skuldinstrumentet.

Skuldinstrumentet får inte omfattas av något nettningsavtal.
En skuld enligt första stycket får användas för att uppfylla kravet till den

del skulden motsvarar ett kapitalbelopp enligt första stycket 1 eller ett fast
eller ökande belopp enligt första stycket 2.

11 § En resolutionsenhet får också uppfylla kravet på kapitalbas och kvali-
ficerade skulder med skulder enligt 12 § första stycket 1 som ett inom EES
etablerat dotterföretag till resolutionsenheten har till en delägare av dotter-
företaget som inte ingår i samma resolutionsgrupp som dotterföretaget och
resolutionsenheten, om

1. resolutionsenhetens kontroll över dotterföretaget inte påverkas av ned-

skrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller 21 kap., och

2. skulderna inte överskrider ett belopp som motsvarar kravet på kapital-

bas och kvalificerade skulder för dotterföretaget, efter avdrag för summan
av de skulder som företaget, direkt eller genom andra företag inom samma
resolutionsgrupp, har till resolutionsenheten och kapitalbas enligt 12 § första
stycket 2.

12 § Ett företag som inte är en resolutionsenhet men som ingår i en resolu-
tionsgrupp får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med

1. skulder
a) som företaget har till resolutionsenheten i resolutionsgruppen, eller

som, utan att det påverkar resolutionsenhetens kontroll av företaget vid
genomförande av nedskrivning eller konvertering av skulderna enligt 6 eller
21 kap., företaget har till en annan av företagets delägare,

b) som uppfyller villkoren i artikel 72a i tillsynsförordningen utom när

det gäller hänvisningarna till artikel 72b.2 b, c och k–m och 72b.3–72b.5,

c) som har sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen än skulder som

inte uppfyller villkoren i a och som inte får ingå i kapitalbaskraven,

2021:467

background image

15

SFS

d) som enligt resolutionsplanen ska omfattas av nedskrivning eller kon-

vertering enligt 6 eller 21 kap. utan att resolutionsenhetens kontroll över
dotterföretaget påverkas,

e) vars förvärv inte finansierats av företaget,
f) som inte ska lösas in, återbetalas eller återköpas i förväg av företaget

utom vid företagets konkurs eller likvidation,

g) som inte ger borgenären rätt att tidigarelägga planerade utbetalningar

av ränta eller kapitalbelopp utom när det gäller företagets konkurs eller
likvidation, och

h) för vilka storleken på ränta eller annan avkastning inte är beroende av

kreditvärdigheten hos företaget eller dess moderföretag, eller

2. kapitalbas som är
a) kärnprimärkapital, eller
b) annan kapitalbas som företaget har emitterat till ett företag i samma

resolutionsgrupp, eller som, utan att det påverkar resolutionsenhetens
kontroll av företaget vid genomförande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 eller 21 kap., företaget har emitterat till ett företag utanför resol-
utionsgruppen.

Första stycket gäller, med undantag för 1 a och d, även för ett företag som

är ett dotterföretag till en resolutionsenhet och som enligt en resolutions-
eller koncernresolutionsplan ska avvecklas genom konkurs eller likvidation.

Ett företag som avses i 23 § första stycket 2 eller 3 eller andra stycket 2

ska uppfylla kravet med instrument som avses i artikel 89.2 fjärde stycket i
krishanteringsdirektivet, om villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Delkrav för vissa resolutionsenheter


13 § En globalt systemviktig resolutionsenhet, en europeiskt systemviktig
resolutionsenhet och en nationellt systemviktig resolutionsenhet som om-
fattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket ska delvis uppfylla kravet på
kapitalbas och kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalifice-
rade instrument och skulder som avses i 11 §.

Delkravet ska uppgå till ett belopp som motsvarar 8 procent av totala

skulder och eget kapital.

Riksgäldskontoret får, under förutsättning att villkoren i artikel 72b.3 i

tillsynsförordningen är uppfyllda och på ansökan av resolutionsenheten,
medge en lägre procentandel än den som anges i andra stycket, om andelen
överstiger ett belopp som motsvarar (1-X1/X2) x 8 procent av totala skulder
och eget kapital

1. där X1 motsvarar 3,5 procent av det totala riskvägda exponerings-

beloppet enligt artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller av kapitalbaskravet
enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen multiplicerat med
12,5, och

2. där X2 motsvarar summan av
a) 18 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, och
b) det kombinerade buffertkravet.

14 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får delkravet enligt
13 § inte överstiga ett belopp som motsvarar 27 procent av det totala risk-
vägda exponeringsbeloppet, om

1. resolutionsplanen inte förutsätter användning av resolutionsreserven

och förutsättningarna enligt 21 kap. 30 och 32 §§ kan uppfyllas, eller

2. delkravet påverkar resolutionsenhetens affärsmodell på ett oproportio-

nerligt sätt.

2021:467

background image

16

SFS

Alternativt delkrav för vissa resolutionsenheter


15 § Riksgäldskontoret får besluta att en globalt systemviktig resolutions-
enhet, en europeiskt systemviktig resolutionsenhet eller en nationellt system-
viktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje stycket, i
stället för det som anges i 13 §, delvis ska uppfylla kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder med kapitalbas, efterställda kvalificerade instrument
och skulder som avses i 11 § med ett belopp som inte överstiger det högsta
av

1. 8 procent av totala skulder och eget kapital, eller
2. summan av
a) det kombinerade buffertkravet,
b) två gånger kapitalbaskravet enligt artikel 92.1 c i tillsynsförordningen

eller enligt artikel 11.1 i värdepappersbolagsförordningen, och

c) två gånger de särskilda kapitalbaskraven enligt 2 kap. 1 § lagen

(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet.

Första stycket gäller om
1. det finns ett väsentligt hinder för genomförande av nedskrivning eller

konvertering enligt 6 kap. eller resolution, och

a) korrigerande åtgärder enligt ett föreläggande från Riksgäldskontoret

inte har vidtagits, eller

b) Riksgäldskontorets befogenheter enligt denna lag inte är tillräckliga för

att hindret helt eller delvis ska undanröjas eller begränsas och tillämpning
av denna paragraf bedöms vara en alternativ åtgärd för att avhjälpa hindret,

2. resolutionsenhetens storlek, juridiska form eller ägarstruktur, verk-

samhetens art och omfattning, risker eller komplexitet eller resolutions-
enhetens kopplingar till andra företag eller den finansiella marknaden kan
begränsa förutsättningarna för att genomföra nedskrivning eller konverte-
ring enligt 6 kap. eller resolution, eller

3. resolutionsenheten, med hänsyn till de särskilda kapitalbaskraven

enligt 2 kap. 1 § lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde-
pappersbolag eller enligt artikel 40 i värdepappersbolagsdirektivet, tillhör
den kategori av företag som har högst riskvärde och som motsvarar
20 procent, avrundat uppåt till närmaste heltal, av de företag som omfattas
av detta kapitel.

16 § Riksgäldskontoret får besluta att 15 § första stycket ska gälla också
för en annan resolutionsenhet än som anges i den paragrafen, om

1. resolutionsenheten har kvalificerade skulder som avses i 9 och 10 §§

med samma prioritet enligt förmånsrättsordningen som skulder som inte
utgör nedskrivningsbara skulder eller som undantas från nedskrivning eller
konvertering enligt 21 kap. 27 §,

2. det finns en risk för att det ekonomiska utfallet för borgenärer blir

sämre än om företaget i stället hade avvecklats genom konkurs eller lik-
vidation på grund av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap.
av skulder som inte avser efterställda skulder och som inte undantas från
nedskrivning eller konvertering enligt 21 kap. 27 §, och

3. kapitalbasen och andra efterställda skulder inte är tillräckliga för att

säkerställa att borgenärer inte orsakas en sådan förlust som avses i 2.

2021:467

background image

17

SFS

17 § Vid beslut enligt 15 eller 16 § ska Riksgäldskontoret beakta följande
omständigheter:

1. marknadsdjupet för och prissättningen på resolutionsenhetens kärn-

primärkapitalinstrument, relevanta kapitalinstrument och efterställda kvali-
ficerade instrument och den tid som behövs för att verkställa de transaktio-
ner som krävs,

2. storleken på resolutionsenhetens kvalificerade skuldinstrument enligt

artikel 72a i tillsynsförordningen som har en kvarvarande löptid som under-
stiger ett år vid tidpunkten för beslutet,

3. resolutionsenhetens tillgång till de instrument som avses i 2 utom när

det gäller hänvisningen till artikel 72b.2 d i tillsynsförordningen,

4. om andelen skulder som inte är nedskrivningsbara skulder och som har

samma eller sämre prioritet enligt förmånsrättsordningen som de högst
prioriterade kvalificerade skulderna överstiger 5 procent av resolutions-
enhetens kapitalbas och kvalificerade skulder,

5. resolutionsenhetens affärs- och finansieringsmodell, riskprofil, stabi-

litet och förmåga att bidra till ekonomin, och

6. hur omstruktureringskostnader påverkar resolutionsenhetens återkapit-

alisering.

Miniminivå för delkravet


18 § För en europeiskt systemviktig resolutionsenhet får andelen kapital-
bas, efterställda kvalificerade instrument eller skulder som avses i 12 § inte
understiga 13,5 procent i fråga om den riskvägda kvoten och 5 procent i
fråga om bruttosoliditetskvoten.

19 § Riksgäldskontoret får besluta att 18 § ska gälla också för en nationellt
systemviktig resolutionsenhet som omfattas av ett beslut enligt 3 § tredje
stycket.

Särskilda bestämmelser för dotterföretag


20 § Riksgäldskontoret får besluta att ett institut som inte är en resolu-
tionsenhet ska undantas från kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder,
om

1. institutet är ett dotterföretag till
a) ett moderföretag som är en resolutionsenhet, eller
b) ett moderföretag som inte är en resolutionsenhet och som uppfyller

kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder på konsoliderad basis,

2. dotterföretaget och moderföretaget är etablerade i Sverige och ingår i

samma resolutionsgrupp,

3. det inte finns några hinder för moderföretaget att snabbt överföra medel

från kapitalbasen eller betala tillbaka sina skulder till dotterföretaget om
förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är upp-
fyllda,

4. moderföretaget uppfyller krav på ansvarsfull ledning av dotterföretaget

och har rätt att åta sig att svara för dotterföretagets åtaganden,

5. riskkontrollen hos moderföretaget omfattar dotterföretaget, och
6. moderföretaget innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar

i dotterföretaget eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av leda-
möterna i dess styrelse.

2021:467

background image

18

SFS

21 § Riksgäldskontoret får medge att ett institut som är ett dotterföretag
till en resolutionsenhet och som uppfyller villkoren i 20 § 1 och 2 helt eller
delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder med en
garanti som resolutionsenheten tillhandahåller, om

1. det garanterade beloppet minst motsvarar det krav som ska ersättas,
2. garantin utfaller när
a) dotterföretaget inte kan betala sina skulder eller andra åtaganden när de

förfaller till betalning, eller

b) förutsättningarna för nedskrivning eller konvertering enligt 6 kap. är

uppfyllda,

3. garantin säkerställs genom pantavtal eller avtal om säkerhetsöverlåtelse

som motsvarar minst 50 procent av beloppet,

4. de säkerheter som ställs för garantin uppfyller kraven enligt artikel 197

i tillsynsförordningen,

5. de säkerheter som ställs för garantin inte är belastade av panträtter eller

andra säkerhetsrätter,

6. säkerheterna har en effektiv löptid som uppfyller samma betalnings-

villkor som avses enligt artikel 72c.1 i tillsynsförordningen, och

7. det inte finns några hinder för överföring av säkerheterna från resol-

utionsenheten till dotterföretaget, oavsett om resolutionsenheten har försatts
i resolution.

Vid tillämpningen av första stycket 7 får Riksgäldskontoret begära att

resolutionsenheten visar att det inte finns några sådana hinder som avses där.

22 § Ett företag enligt 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resolu-
tionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet omfattas inte
av kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder, om inte Riksgäldskontoret
beslutar om det.

På vilken nivå kravet ska bestämmas och uppfyllas


23 § För följande företag ska kravet på kapitalbas och kvalificerade skul-
der bestämmas och uppfyllas på individuell nivå:

1. en resolutionsenhet som inte ingår i en resolutionsgrupp,
2. ett institut som inte är en resolutionsenhet men som är ett dotterföretag

till en resolutionsenhet eller ett företag i tredjeland,

3. ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 2 som inte är en resol-

utionsenhet men som är ett dotterföretag till en resolutionsenhet, och

4. ett företag som enligt en resolutions- eller koncernresolutionsplan ska

avvecklas enligt konkurs eller likvidation.

För följande företag ska kravet bestämmas och uppfyllas på konsoliderad

nivå:

1. en resolutionsenhet som ingår i en resolutionsgrupp, och
2. ett moderföretag inom EES som inte är en resolutionsenhet men som

är ett dotterföretag till ett företag i tredjeland.

Frister


24 § En globalt systemviktig resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt
13–15 §§ från och med tre år efter den dag då enheten har fastställts som en
sådan.


2021:467

background image

19

SFS

25 § En europeiskt systemviktig resolutionsenhet och en nationellt system-
viktig resolutionsenhet ska uppfylla

1. kraven enligt 13, 15, 18 och 19 §§ från och med tre år efter den dag då

enheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av dem, eller

2. kraven enligt 18 och 19 §§ från och med två år efter dagen för genom-

förande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap. eller en
sådan alternativ åtgärd som avses i artikel 45m.3b i krishanteringsdirektivet.

26 § Riksgäldskontoret ska fastställa en lämplig frist för när

1. en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt 9, 13–16 och 23 §§ efter

genomförande av nedskrivning eller konvertering enligt 6 eller 21 kap., och

2. ett företag som inte är en resolutionsenhet ska uppfylla kraven enligt

12 och 20–23 §§ efter genomförande av nedskrivning eller konvertering
enligt 6 eller 21 kap.

27 § Riksgäldskontoret får förlänga eller förkorta en frist enligt 26 §.

Riksgäldskontoret ska var tolfte månad under den frist som avses i

24–26 §§ underrätta företaget om en lämplig nivå på kapitalbas och kvalifi-
cerade skulder.

Riksgäldskontoret får inom tolvmånadersperioden underrätta företaget

om en ny nivå.

Offentliggörande


28 § Ett företag ska årligen offentliggöra hur kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder uppfylls.

Första stycket gäller inte
1. under en frist enligt 26 §, eller
2. för ett företag som enligt resolutionsplanen ska avvecklas genom kon-

kurs eller likvidation.

Övervakning


29 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att
lämna synpunkter, förbjuda ett företag att göra värdeöverföringar som över-
stiger ett särskilt förfogandebelopp, om företaget inte uppfyller det kombin-
erade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

Med värdeöverföringar enligt första stycket avses att
1. göra en värdeöverföring kopplad till företagets kärnprimärkapital,
2. förbinda sig att betala ut rörlig ersättning eller diskretionära pensions-

förmåner eller betala ut sådan rörlig ersättning där skyldigheten att betala
uppstod vid en tidpunkt då företaget inte uppfyllde det kombinerade buffert-
kravet, eller

3. göra utbetalningar hänförliga till instrument som räknas som primär-

kapitaltillskott enligt artikel 52 i tillsynsförordningen.

30 § Ett företag ska omedelbart underrätta Riksgäldskontoret om företaget
inte uppfyller det kombinerade buffertkravet utöver den riskvägda kvoten.

31 § Ett beslut enligt 29 § första stycket ska fattas nio månader efter att
Riksgäldskontoret har tagit emot en underrättelse enligt 30 §.

Riksgäldskontoret ska avstå från att fatta ett sådant beslut om minst två av

följande förutsättningar är uppfyllda:

1. bristen beror på allvarliga störningar av den finansiella marknadens

funktionssätt,

2021:467

background image

20

SFS

2. störningarna enligt 1 medför
a) ökad prisvolatilitet för företagets kärnprimärkapitalinstrument, rele-

vanta kapitalinstrument och kvalificerade skuldinstrument, eller

b) ökade kostnader för företaget, och
c) att handelsplatserna helt eller delvis är stängda så att företaget inte kan

ge ut sådana instrument som avses i a,

3. en stängning av handelsplatsen enligt 2 drabbar fler företag,
4. störningarna enligt 1 hindrar det berörda företaget från att ge ut sådana

instrument som avses i 2 a i den omfattning som krävs för att avhjälpa
bristen, och

5. ett beslut enligt första stycket kan medföra allvarliga konsekvenser för

stabiliteten i det finansiella systemet.

Om Riksgäldskontoret avstår från att fatta ett beslut enligt första stycket,

ska Finansinspektionen underrättas.

32 § Riksgäldskontoret ska varje månad göra en ny bedömning av om för-
utsättningarna enligt 31 § andra stycket är uppfyllda.

33 § Riksgäldskontoret ska övervaka att företagen uppfyller sina skyldigheter
enligt detta kapitel. Riksgäldskontoret ska samordna sin övervakning med den
tillsyn som utövas av Finansinspektionen.

Om ett företag inte uppfyller sina skyldigheter enligt detta kapitel, får

Finansinspektionen, efter att Riksgäldskontoret fått tillfälle att lämna syn-
punkter, ingripa mot företaget.

För företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 finns bestämmelser om

ingripande i 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och
25 kap. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. För företag som av-
ses i 1 kap. 1 § första stycket 2 gäller 15 kap. lagen om bank- och finansie-
ringsrörelse i tillämpliga delar.

Gränsöverskridande fall


34 § För en gränsöverskridande koncern ska Riksgäldskontoret och berörda
utländska resolutionsmyndigheter fatta ett gemensamt beslut om krav på
kapitalbas och kvalificerade skulder

1. på konsoliderad nivå för varje resolutionsenhet, och
2. på individuell nivå för företag som inte är resolutionsenheter men som

ingår i en resolutionsgrupp.

Riksgäldskontoret ska meddela ett gemensamt beslut i fråga om
1. de företag som Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för, och
2. koncernens moderföretag, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyn-

dighet för en resolutionsenhet och om moderföretaget inte är en resolutions-
enhet i samma resolutionsgrupp.

I ett gemensamt beslut får det bestämmas att ett dotterföretag som inte är

en resolutionsenhet delvis får uppfylla kravet på kapitalbas och kvalificerade
skulder med instrument som har utfärdats till och förvärvats av företag som
inte ingår i resolutionsgruppen, om det överensstämmer med resolutions-
planen och en resolutionsenhet i samma resolutionsgrupp inte har förvärvat
tillräckligt med instrument enligt 13 §.

Vid tillämpningen av denna paragraf och 35–39 §§ ska hänsyn tas till om

dotterföretag i tredjeland ingår i resolutionsgruppen.

2021:467

background image

21

SFS

35 § Om minst två G-SII-enheter enligt artikel 4.1.136 i tillsynsförord-
ningen tillhör samma globalt systemviktiga institut och är resolutions-
enheter, ska Riksgäldskontoret, om Riksgäldskontoret är resolutionsmyn-
dighet för en av resolutionsenheterna eller samordnande resolutionsmyndig-
het, fatta ett gemensamt beslut med berörda utländska resolutionsmyndig-
heter om att tillämpa artikel 72e i tillsynsförordningen och om justeringar
för att begränsa eller undanröja skillnader mellan kraven enligt

1. 36 § 1 och artikel 12a i tillsynsförordningen, och
2. 36 § 2 och artikel 12a i tillsynsförordningen.
Justeringar enligt första stycket får göras om förutsättningarna enligt

artikel 45h.2 andra och tredje styckena i krishanteringsdirektivet är upp-
fyllda.

36 § Vid tillämpningen av 35 § ska det ytterligare krav som avses i 2 §
bestämmas för

1. respektive resolutionsenhet, och
2. ett moderföretag inom EES som om det utgjorde den enda resolu-

tionsenheten inom det globalt systemviktiga institutet.

37 § Om ett gemensamt beslut enligt 34 § inte har fattats inom fyra måna-
der på grund av olika uppfattningar om kraven enligt 34 § första stycket, ska
Riksgäldskontoret, efter att berörda utländska resolutionsmyndigheter fått
tillfälle att lämna synpunkter, fatta beslut om krav på kapitalbas och kvalifi-
cerade skulder för de företag som myndigheten är resolutionsmyndighet för.

38 § Om någon av de berörda utländska resolutionsmyndigheterna inom
tidsfristen enligt 37 § har hänskjutit ärendet till Europeiska bankmyndig-
heten i enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk
tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr
716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG, i
lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning 806/2014/EU, ska
Riksgäldskontoret skjuta upp sitt beslut en månad och följa Europeiska
bankmyndighetens beslut.

Om Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet för en resolutionsenhet

eller samordnande resolutionsmyndighet får myndigheten inte hänskjuta
ärendet till Europeiska bankmyndigheten efter att tidsfristen enligt 37 § löpt
ut eller att ett gemensamt beslut har fattats. Riksgäldskontoret får inte heller
hänskjuta ärendet om den nivå som fastställts av dotterföretagets resolu-
tionsmyndighet

1. är högst 2 procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet enligt

artikel 92.3 i tillsynsförordningen eller enligt artikel 11.1 i värdepappers-
bolagsförordningen multiplicerat med 12,5 i fråga om kravet enligt 23 §, och

2. motsvarar kravet enligt 4–6 §§.

39 § Ett gemensamt beslut enligt 34 § och ett beslut som en berörd utländsk
resolutionsmyndighet fattar på grund av att ett gemensamt beslut inte har
fattats inom tidsfristen enligt 37 § gäller i Sverige.

Ett gemensamt beslut enligt 34 § och Riksgäldskontorets beslut enligt 37 §

ska regelbundet granskas och vid behov uppdateras.

2021:467

background image

22

SFS

5 kap.


1 §5 För en motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket gäller
11 kap. 3–7 §§ beträffande ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller till-
fällig åtgärd eller en händelse som har direkt koppling till ett sådant beslut.
Det som anges om ett beslut om resolution eller resolutionsåtgärder ska då
avse ett beslut om en krisavvärjande åtgärd eller tillfällig åtgärd.

2 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska i avtal
som avser relevanta kapitalinstrument och nedskrivningsbara skulder och
som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som innebär att
skulden kan komma att skrivas ned eller konverteras och att borgenärerna
accepterar

1. en eventuell minskning av kapitalbeloppet eller det utestående be-

loppet, eller

2. de konverteringar eller indragningar som kan bli följden av ett beslut

om resolution eller av ett beslut om nedskrivning eller konvertering av
relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder.

Kravet enligt första stycket gäller dock inte
1. kvalificerade insättningar från fysiska personer,
2. kvalificerade insättningar från mikroföretag samt små och medelstora

företag enligt kriteriet för årsomsättning i artikel 2.1 i bilagan till kommiss-
ionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003,

3. insättningar genom en filial utanför EES till ett svenskt institut och som

skulle betraktas som insättningar avseende personer eller företag som avses
i 1 eller 2 om de inte hade gjorts via filialen, eller

4. om det framgår av tekniska standarder som antagits av Europeiska

kommissionen i enlighet med artikel 55.5 i krishanteringsdirektivet att
sådana avtalsvillkor inte krävs.

Riksgäldskontoret får besluta att kravet enligt första stycket inte ska gälla

för ett företag för vilket kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder har
fastställts till ett belopp enligt 4 kap. 4 § andra stycket.

3 a § Om det inte är möjligt att ta in ett villkor enligt 2 § första stycket i
ett avtal som avser nedskrivningsbara skulder med säkerhet, ska företaget
underrätta Riksgäldskontoret om det och till vilken skuldklass skulden hör.

När Riksgäldskontoret har tagit emot underrättelsen gäller inte 2 § första

stycket. Om Riksgäldskontoret bedömer att det är möjligt att ta in villkoret
i avtalet, ska Riksgäldskontoret dock inom rimlig tid kräva det.

3 b § Riksgäldskontoret ska bedöma om en underrättelse enligt 3 a § på-
verkar möjligheten att försätta företaget i resolution.

Riksgäldskontoret ska särskilt bedöma hur möjligheten att försätta ett

företag i resolution påverkas av att skulder inom en och samma skuldklass,
inbegripet kvalificerade skulder, till mer än 10 procent består av skulder som

1. undantas från kravet på avtalsvillkor enligt 3 a §,
2. inte är nedskrivningsbara enligt 2 kap. 2 § första stycket 1–11, och
3. sannolikt kommer att undantas från nedskrivning eller konvertering

enligt 21 kap. 27 §.


5 Senaste lydelse 2017:1310.

2021:467

background image

23

SFS

3 c § En skuld får inte användas för att uppfylla kravet på kapitalbas och
kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1 § om

1. företaget låter bli att ta in villkor som krävs enligt 2 § första stycket,

eller

2. ett sådant krav som avses i 1 inte gäller enligt 2 § tredje stycket eller

3 a §.

Tillfälliga åtgärder


7 § Riksgäldskontoret får, efter att Finansinspektionen fått tillfälle att
lämna synpunkter, besluta att ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket
1 eller 2 tillfälligt inte ska fullgöra en betalnings- eller leveransförpliktelse
som följer av ett avtal som har ingåtts av företaget.

Ett sådant beslut får fattas, om
1. Finansinspektionen har fastställt att företaget fallerar eller sannolikt

kommer att fallera,

2. det inte finns några omedelbart tillgängliga alternativa åtgärder från

den privata sektorn som skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang i före-
taget,

3. åtgärden bedöms nödvändig för att undvika ytterligare försämring av

de finansiella villkoren för företaget, och

4. åtgärden är nödvändig
a) med hänsyn till det allmännas intresse,
b) för att välja lämpliga resolutionsåtgärder, eller
c) för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av ett eller flera reso-

lutionsverktyg.

Vid beslut enligt första stycket gäller 12 kap. 5 § och 13 kap. 2 § andra

stycket och 3–6 §§.

8 § Om Riksgäldskontoret beslutar om en åtgärd enligt 7 § första stycket,
får Riksgäldskontoret avseende samma period också besluta att

1. en borgenär till företaget som omfattas av förbudet inte får ta i anspråk

en säkerhet som har ställts ut i tillgångar som tillhör företaget, och

2. en motpart till företaget som omfattas av förbudet inte får
a) säga upp eller häva ett avtal med företaget,
b) ändra villkoren i ett avtal med företaget,
c) ställa in fullgörelsen mot företaget,
d) kvitta
– en fordran som företaget har på motparten mot en fordran som motpar-

ten har på företaget, eller

– en förpliktelse som företaget ska fullgöra mot motparten mot en för-

pliktelse som motparten ska fullgöra mot företaget,

e) omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förplikt-

else som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettoförpliktelse, eller

f) tillämpa en slutavräkningsklausul.
Vid beslut enligt första stycket 1 gäller 13 kap. 8–10 §§.
Vid beslut enligt första stycket 2 gäller 13 kap. 12–17 §§.

Avtalsvillkor om tillfälliga åtgärder


9 § Ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 ska i finansi-
ella avtal som omfattas av lagstiftningen i tredjeland ta in villkor som inne-
bär att

2021:467

background image

24

SFS

1. avtalet kan bli föremål för tillfälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och

13 kap. 2, 7, 8, 11 och 12 §§, och

2. ett beslut om resolution, en resolutionsåtgärd eller en tillfällig åtgärd

utgör hinder mot att utöva rättshandlingar enligt 11 kap. 3–7 §§.

10 § Ett moderföretag för vilket Riksgäldskontoret är resolutionsmyndig-
het ska säkerställa att dotterföretag i tredjeland i finansiella avtal tar in ett
villkor om att en åtgärd som avses i 11 kap. 3 § inte får vidtas på grund av
ett beslut om tillfälliga åtgärder enligt 7 och 8 §§ och 13 kap. 2, 7, 8, 11 och
12 §§ avseende moderföretaget.

Första stycket gäller om dotterföretaget i hemlandet motsvarar ett
1. kreditinstitut,
2. värdepappersbolag, eller
3. finansiellt institut.

6 kap.


Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och

kvalificerade skulder utanför resolution


1 § När Finansinspektionen ska pröva en fråga om nedskrivning eller kon-
vertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder utanför
resolution, ska inspektionen se till att det görs en värdering motsvarande den
som föreskrivs i 7 kap. 1–9 §§ av företaget eller koncernen i fråga.

Värderingen ska ligga till grund för Finansinspektionens prövning av om

relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned eller kon-
verteras. Värderingen ska också ligga till grund för inspektionens beslut i fråga
om

1. minskning av kärnprimärkapital,
2. omfattning av indragning eller överföring av kärnprimärkapitalinstru-

ment, eller

3. minskning av ägandet för existerande ägare genom konvertering av

relevanta kapitalinstrument eller kvalificerade skulder till kärnprimärkapi-
talinstrument.

Efter nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument och

kvalificerade skulder ska Finansinspektionen se till att det görs en värdering
motsvarande den som föreskrivs i 7 kap. 10 §.

1 a § Med kvalificerade skulder avses i detta kapitel skulder enligt 4 kap.
12 § första stycket 1 utom när det gäller kriteriet i artikel 72c.1 i tillsyns-
förordningen.

2 § Finansinspektionen ska, på eget initiativ eller på begäran av Riksgälds-
kontoret, skyndsamt besluta att relevanta kapitalinstrument som har getts ut
av ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 och kvalificerade
skulder ska skrivas ned eller konverteras, om

1. företaget fallerar eller sannolikt kommer att fallera enligt 8 kap. 2 och

3 §§, och

2. åtgärden är nödvändig och tillräcklig för att avhjälpa eller förhindra

fallissemang i företaget och det inte finns alternativa åtgärder som inom
rimlig tid skulle avhjälpa eller förhindra fallissemang.

Inför ett beslut enligt första stycket ska Riksgäldskontoret ha fått tillfälle

att lämna synpunkter.

2021:467

background image

25

SFS

Om en resolutionsenhet inte har förvärvat relevanta kapitalinstrument

eller kvalificerade skulder direkt från det dotterföretag som har gett ut dem
utan indirekt från ett annat dotterföretag inom samma resolutionsgrupp, ska
ett beslut enligt första stycket fattas samtidigt som ett motsvarande beslut
för

1. moderföretaget till det företag som gett ut kapitalinstrumenten eller

skulderna, eller

2. ett annat moderföretag inom resolutionsgruppen, om det inte är en reso-

lutionsenhet.

5 § Om ett företag behöver statligt stöd, ska relevanta kapitalinstrument
och kvalificerade skulder som företaget gett ut skrivas ned eller konverteras.

Om det krävs för att stödet ska vara förenligt med unionsrätten, får

Finansinspektionen besluta att andra efterställda skulder än de relevanta
kapitalinstrumenten och de kvalificerade skulderna ska skrivas ned eller
konverteras.

Nedskrivning eller konvertering av relevanta kapitalinstrument eller

andra efterställda skulder får inte ske, om det statliga stödet uppfyller vill-
koren i 8 kap. 3 § första stycket 3 och en sådan nedskrivning eller konverter-
ing skulle hota den finansiella stabiliteten eller leda till oproportionerliga
resultat.

7 § När Finansinspektionen överväger att fatta beslut avseende ett dotter-
företag enligt 2, 3 eller 5 §, ska inspektionen ge resolutionsmyndigheten för
resolutionsenheten inom resolutionsgruppen tillfälle att lämna synpunkter
och inom 24 timmar därefter underrätta

1. den samordnande tillsynsmyndigheten,
2. den samordnande berörda myndigheten, och
3. resolutionsmyndigheterna för andra företag inom resolutionsgruppen

som har förvärvat kvalificerade skulder.

När inspektionen överväger att fatta ett beslut enligt 3 §, ska inspektionen

dessutom skyndsamt underrätta

1. den behöriga myndighet som är ansvarig för det företag som har gett ut

de relevanta kapitalinstrument som eventuellt ska skrivas ned eller konver-
teras,

2. den berörda myndigheten i samma land inom EES som den nämnda

behöriga myndigheten, och

3. den samordnande berörda myndigheten.
Av underrättelsen ska det framgå vilket beslut Finansinspektionen över-

väger att fatta och skälen för detta.

Nedskrivning och konvertering av relevanta kapitalinstrument och

kvalificerade skulder


14 § När kärnprimärkapitalet har minskats i proportion till förlusterna, ska
Finansinspektionen skriva ned kapitalbeloppet för relevanta kapitalinstru-
ment och kvalificerade skulder eller konvertera relevanta kapitalinstrument
och kvalificerade skulder till kärnprimärkapitalinstrument i den utsträckning
som krävs för att företaget eller koncernen inte längre ska bedömas fallera
eller sannolikt komma att fallera.

Relevanta kapitalinstrument och kvalificerade skulder ska skrivas ned

eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument i följande ordning:

2021:467

background image

26

SFS

1. övriga primärkapitalinstrument,
2. supplementärkapitalinstrument,
3. kapitalbeloppet för kvalificerade skulder.

15 § Vid konvertering av relevanta kapitalinstrument och kvalificerade
skulder gäller följande:

1. De kärnprimärkapitalinstrument som konverteringen ska ske till ska

vara utgivna av företaget i fråga eller av dess moderföretag, beroende på vad
Finansinspektionen beslutar. Finansinspektionen får dock besluta att instru-
menten ska ges ut av moderföretaget, bara om det har godkänts av resolut-
ionsmyndigheten för moderföretaget.

2. Kärnprimärkapitalinstrumenten ska ha getts ut innan företaget ger ut

aktier eller andra äganderättsinstrument i syfte att få kapital från staten eller
ett offentligt organ.

3. Kärnprimärkapitalinstrumenten ska tilldelas och överföras utan dröjsmål

efter beslutet att konvertera de relevanta kapitalinstrumenten.

4. Konverteringskursen för de relevanta kapitalinstrumentens och de

kvalificerade skuldernas konvertering till kärnprimärkapitalinstrument
bestäms enligt de principer som anges i 21 kap. 19 och 20 §§.

16 § Ett beslut om nedskrivning eller konvertering är bindande för före-
taget och innehavare av kärnprimärkapitalinstrument, relevanta kapitalin-
strument och kvalificerade skulder. Den som berörs av nedskrivningen eller
konverteringen förlorar inte sin rätt mot borgensmän eller andra som för-
utom gäldenären svarar för fordringen.

En av Finansinspektionen beslutad kapitalökning eller kapitalminskning

är fastställd när den har registrerats i aktiebolagsregistret, föreningsregistret
eller bankregistret.

Beloppen enligt 11 och 14 §§ ska ingå i beräkningen av de tröskelvärden

som avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §.

8 kap.


7 §6 Riksgäldskontoret ska försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap.
1 § första stycket 2 b–2 d i resolution, om holdingföretaget uppfyller de för-
utsättningar för resolution som anges i 5 §.

8 § Riksgäldskontoret får försätta ett holdingföretag som avses i 1 kap. 1 §
första stycket 2 b–2 d i resolution trots att det inte uppfyller förutsättning-
arna för resolution i 5 §, om

1. holdingföretaget är en resolutionsenhet,
2. holdingföretaget är moderföretag till ett institut eller ett EES-institut som

uppfyller förutsättningarna för resolution men som inte är en resolutionsenhet,

3. institutets eller EES-institutets fallissemang hotar resolutionsgruppen,

och

4. resolutionsåtgärder mot holdingföretaget är nödvändiga för resolution-

en av institutet eller EES-institutet eller av resolutionsgruppen.

I fråga om ett EES-institut ska den utländska myndighet som ansvarar för

institutet ha konstaterat att förutsättningarna för resolution är uppfyllda
enligt lagstiftningen i det landet.


6 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

2021:467

background image

27

SFS

11 kap.


3 § En motpart till ett företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket får på
grund av ett beslut om resolution eller en resolutionsåtgärd, eller en händelse
som har ett direkt samband med ett sådant beslut, inte

1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,
2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,
3. ställa in fullgörelse av en förpliktelse mot företaget,
4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse

som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten
har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot före-
taget,

5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förplikt-

else som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettoförpliktelse (nettning),

6. tillämpa en slutavräkningsklausul, eller
7. ta emot, förfoga över eller ta i anspråk en säkerhet i tillgångar som till-

hör företaget.

Ett sådant beslut eller en sådan händelse som anges i första stycket utgör

inte ett kollektivt obeståndsförfarande enligt lagen (1999:1309) om system
för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.

Första och andra styckena gäller endast om
1. företaget fortsätter att fullgöra väsentliga skyldigheter enligt avtalet i

förhållande till motparten, eller

2. företaget inte kan fullgöra dessa skyldigheter till följd av ett beslut

enligt 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1 eller 13 kap. 2, 7 eller 8 §.

13 kap.


1 § I fråga om nedskrivningsbara skulder och relevanta kapitalinstrument
som tillkommit innan ett företag försatts i resolution får Riksgäldskontoret
besluta att

1. ändra löptiden för skulden,
2. ändra den ränta som ska betalas för skulden, eller
3. ändra dagen då räntan förfaller till betalning.
Första stycket gäller inte för en skuld som är säkerställd.

5 § Ett beslut enligt 2 § första stycket får inte avse

1. överföringsuppdrag avseende betalningar eller leveranser av finansiella

instrument som har lagts in i ett anmält avvecklingssystem, eller

2. betalnings- eller leveransförpliktelser som ska fullgöras mot centrala

motparter och centralbanker.

Om ett beslut enligt 2 § första stycket gäller kvalificerade insättningar,

ska Riksgäldskontoret se till att en insättare dagligen får tillgång till ett lämp-
ligt belopp av sina insättningar.

11 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett företag i resolution
inte får

1. säga upp eller häva ett avtal med företaget,
2. ändra villkoren i ett avtal med företaget,
3. ställa in fullgörelsen mot företaget,
4. kvitta en fordran som företaget har på motparten, eller en förpliktelse

som företaget ska fullgöra mot motparten, mot en fordran som motparten
har på företaget, eller en förpliktelse som motparten ska fullgöra mot före-
taget,

2021:467

background image

28

SFS

5. omvandla en fordran som motparten har på företaget, eller en förplik-

telse som företaget ska fullgöra mot motparten, till en nettofordran eller en
nettoförpliktelse, eller

6. tillämpa en slutavräkningsklausul.
Första stycket gäller endast om
1. företaget fortsätter att fullgöra väsentliga avtalsförpliktelser i för-

hållande till motparten, eller

2. företaget inte kan fullgöra dessa förpliktelser till följd av ett beslut

enligt 2, 7 eller 8 § eller 5 kap. 7 § eller 8 § första stycket 1.

Förbudet får gälla från offentliggörandet enligt 12 kap. 5 § och som längst

till klockan 24.00 den bankdag som följer närmast efter dagen för offentlig-
görandet.

12 § Riksgäldskontoret får besluta att en motpart till ett dotterföretag till
ett företag i resolution inte får vidta en sådan åtgärd som anges i 11 § första
stycket beträffande ett avtal med dotterföretaget, om

1. företaget i resolution svarar för fullgörelse av dotterföretagets förplikt-

elser, och

2. grunden för att vidta åtgärden är obestånd hos företaget i resolution

eller dess finansiella ställning i övrigt.

Vid ett beslut enligt första stycket gäller 11 § andra stycket 1 och tredje

stycket.

Tidigare beslut om tillfälliga åtgärder utanför resolution


18 § Riksgäldskontoret får inte besluta om en tillfällig åtgärd enligt
2–17 §§ om Riksgäldskontoret tidigare har beslutat om en motsvarande
åtgärd enligt 5 kap. 7 eller 8 §.

16 kap.


5 § Beslut som Riksgäldskontoret fattar enligt 1–4 §§ är bindande för före-
taget i resolution och för berörda ägare och borgenärer.

En av Riksgäldskontoret beslutad kapitalminskning ska antecknas i aktie-

bolagsregistret, föreningsregistret eller bankregistret.

Kapitalminskningen ska ingå i beräkningen av de tröskelvärden som

avses i 21 kap. 30 § och 22 kap. 2 §.

21 kap.


2 § Följande skulder får skrivas ned eller konverteras genom skuldned-
skrivningsverktyget:

1. relevanta kapitalinstrument, och
2. nedskrivningsbara skulder.

15 §7 För att skuldnedskrivning eller konvertering ska ske med totalbe-
loppet enligt 13 §, ska Riksgäldskontoret vidta följande åtgärder:

1. Först ska någon av de åtgärder som anges i 16 kap. vidtas beträffande

aktier eller andelar i företaget i resolution.

2. Därefter ska de relevanta kapitalinstrumenten skrivas ned eller konver-

teras till aktier eller andra äganderättsinstrument i följande ordning:

a) övriga primärkapitalinstrument,
b) supplementärkapitalinstrument.


7 Senaste lydelse 2018:1958.

2021:467

background image

29

SFS

3. Om åtgärderna i 1 och 2 inte är tillräckliga, ska de nedskrivningsbara

skulderna skrivas ned eller konverteras till aktier eller andra äganderätts-
instrument i följande ordning:

a) andra efterställda skulder än de relevanta kapitalinstrumenten,
b) skuldinstrument som inte är derivat eller innefattar derivat och vars

ursprungliga löptid är minst ett år, om borgenärens rätt till betalning enligt
18 § första stycket andra meningen förmånsrättslagen (1970:979) för en
fordran som är hänförlig till ett sådant instrument framgår av det fordrings-
avtal och, i förekommande fall, prospekt som avser emissionen av instru-
mentet,

c) enligt förmånsrättsordningen i omvänd ordning.

27 § Riksgäldskontoret får helt eller delvis undanta nedskrivningsbara
skulder från nedskrivning eller konvertering, om

1. det inte är möjligt att skriva ned eller konvertera den nedskrivningsbara

skulden inom rimlig tid,

2. det är nödvändigt och proportionellt för att företaget eller någon som

har övertagit verksamheten från företaget ska kunna upprätthålla kritisk
verksamhet eller affärsverksamhet som är viktig för företagets intjäning eller
lönsamhet,

3. det är nödvändigt och proportionellt för att undvika omfattande sprid-

ning av negativa effekter som leder till en allvarlig störning i det finansiella
systemet, eller

4. det krävs för att undvika värdeförstörelse som innebär att förlusterna

för andra borgenärer blir högre än om skulderna undantas.

28 § När Riksgäldskontoret prövar frågan om undantag för nedskrivnings-
bara skulder enligt 27 §, ska myndigheten beakta

1. principen att förluster i första hand ska drabba ägarna och därefter

borgenärerna i företaget i resolution i prioritetsordning,

2. vilken förlustabsorberingskapacitet företaget i resolution har kvar, om

skulderna undantas, och

3. behovet av att behålla tillräckliga resurser för finansiering av resolution

och av att säkerställa ett effektivt genomförande av en sådan.

30 §8 Om Riksgäldskontoret beslutar att undanta nedskrivningsbara skul-
der, får myndigheten använda medel från resolutionsreserven eller alterna-
tiva finansieringskällor enligt vad som anges i 27 kap. 1 och 6 §§, om det
behövs för att absorbera förluster i eller ge kapitaltillskott till företaget i
resolution. Det får dock bara göras om innehavare av aktier eller andra
äganderättsinstrument eller innehavare av relevanta kapitalinstrument eller
nedskrivningsbara skulder, genom nedskrivning, konvertering eller på annat
sätt, har absorberat förluster i eller bidragit till kapitaliseringen av företaget
med ett belopp som minst motsvarar

1. 8 procent av totala skulder och eget kapital i företaget i resolution

baserat på värderingen enligt 7 kap., eller

2. 20 procent av det berörda företagets riskvägda tillgångar, baserat på

värderingen enligt 7 kap.

Alternativet i första stycket 2 får användas bara om
1. resolutionsreserven har tillgång till ett belopp som anskaffats genom

resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § motsvarande minst 3 procent av de
garanterade insättningarna, och


8 Senaste lydelse 2017:1310.

2021:467

background image

30

SFS

2. det berörda företagets konsoliderade tillgångar är mindre än motsvar-

ande 900 miljarder euro.

27 kap.


13 §9 Avgiftsskyldiga ska betala årliga resolutionsavgifter. De samman-
lagda resolutionsavgifterna för ett år ska uppgå till 0,05 procent av det totala
underlag för samtliga avgiftsskyldiga som beräknas enligt 14 § (avgifts-
underlaget).

Om inte annat följer av tredje stycket fastställs den resolutionsavgift som

en avgiftsskyldig ska betala i enlighet med förordningen om resolutions-
avgifter.

Det som i artiklarna 4.1, 6–9, 12.1, 14.2, 14.3, 14.6 och 17.2 i förordning-

en om resolutionsavgifter anges om metoden för riskjustering av resolut-
ionsavgift och om uppgiftsskyldighet, ska inte tillämpas för EES-filialer och
värdepappersbolag som omfattas av definitionen i artikel 96.1 a eller b i till-
synsförordningen eller som bedriver verksamhet nr 8 i avsnitt A i bilaga I
till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, men som inte
bedriver verksamheterna nr 3 eller 6 i samma avsnitt i den bilagan. För en
sådan avgiftsskyldig ska riskjustering av resolutionsavgift ske i enlighet med
de kriterier som anges i artikel 103.7 i krishanteringsdirektivet och före-
skrifter som har meddelats med stöd av 29 kap. 1 § 11.

Resolutionsavgift ska betalas så länge som behållningen i resolutions-

reserven vid utgången av det år avgiften avser understiger tre procent av de
garanterade insättningarna.

28 kap.


7 § Riksgäldskontoret får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en
annan behörig myndighet inom EES till Europeiska bankmyndigheten för
tvistlösning i de fall som framgår av följande artiklar i krishanteringsdirekt-
ivet:

– 13.5 andra stycket och 13.6 andra stycket.
– 18.6 tredje stycket, 18.6a tredje stycket och 18.7 tredje stycket.
– 45h.4 andra stycket och 45h.5 andra stycket.

8 § Riksgäldskontoret får begära att Europeiska bankmyndigheten ska
bistå myndigheterna att nå en överenskommelse i de fall som framgår av
följande artiklar i krishanteringsdirektivet:

– 13.4 fjärde stycket.
– 18.5 fjärde stycket.
– 91.7 andra stycket.
– 92.3 andra stycket.

29 kap.


1 §10 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter om

1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket,
2. hur det särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas,
3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt

systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolu-
tionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,


9 Senaste lydelse 2017:1312.
10 Senaste lydelse 2020:184.

2021:467

background image

31

SFS

4. offentliggörande enligt 4 kap. 28 §,
5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna

till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

6. undantag från skyldigheten i 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i av-

talen för sina skulder enligt

– 5 kap. 3 §, och
– 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,
7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad

registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av
avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas

ut,

9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,
10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap.

17 § ska beräknas,

11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §

tredje stycket,

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret

enligt 27 kap. 20 §,

13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska

lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt denna lag, och

14. att vissa uppgifter som enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § ska lämnas

till Riksgäldskontoret också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen.

2 § Regeringen får meddela föreskrifter om

1. innehållet i en resolutionsplan och en koncernresolutionsplan enligt

3 kap. och vad som ska beaktas vid planernas utformning liksom när de ska
upprättas och hur ofta de behöver uppdateras,

2. vilka omständigheter Riksgäldskontoret ska beakta vid sin prövning av

en resolutionsplan enligt 3 kap. 10 och 11 §§,

3. bedömningsgrunder för fastställandet av frister enligt 4 kap. 26 §,
4. bedömningsgrunder enligt 4 kap. 31 §, och
5. när och var ett beslut om resolution enligt 8 kap. 13 § och ett beslut om

resolutionsåtgärder enligt 12 kap. 5 § ska offentliggöras och vad offentlig-
görandet ska innehålla.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvali-

ficerade skulder enligt 4 kap. i den nya lydelsen som ska gälla från och med
den 1 januari 2024, eller, om villkoren i artikel 45m.1 tredje stycket och
45m.7 i krishanteringsdirektivet är uppfyllda, den senare tidpunkt som Riks-
gäldskontoret beslutar för ett företag.

3. Riksgäldskontoret ska fatta beslut om kravet på kapitalbas och kvali-

ficerade skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022 enligt

a) 4 kap. 3 § andra stycket och 18 § i den nya lydelsen för en europeiskt

systemviktig resolutionsenhet, och

b) 4 kap. 3 § tredje stycket och 19 § i den nya lydelsen för en nationellt

systemviktig resolutionsenhet.

4. För att möjliggöra en linjär uppbyggnad av kravet på kapitalbas och

kvalificerade skulder ska Riksgäldskontoret fram till den 1 januari 2024
eller den senare tidpunkt som Riksgäldskontoret beslutar enligt 2

a) för ett företag besluta en målnivå på kapitalbas och kvalificerade

skulder som ska gälla från och med den 1 januari 2022, och

2021:467

background image

32

SFS

b) vid behov och minst var tolfte månad underrätta företaget om en lämp-

lig nivå på kapitalbas och kvalificerade skulder.

5. Ett beslut om minimikrav för nedskrivningsbara skulder som har fattats

enligt 4 kap. i den äldre lydelsen ska gälla till dess att ett beslut om krav på
kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 2, 3 eller 4 a gäller. För ett beslut
om minimikrav för nedskrivningsbara skulder gäller bestämmelsen i 3 kap.
24 § i den äldre lydelsen.

6. Bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avtal som har ingåtts

efter ikraftträdandet och som avser nya förpliktelser eller väsentliga ändring-
ar av befintliga förpliktelser.

På regeringens vägnar

ÅSA LINDHAGEN

Lotta Hardvik Cederstierna

(Finansdepartementet)

2021:467