SFS 2021:472 Förordning om ändring i förordningen (2015:1034) om resolution

SFS2021-472.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i f�rordningen (2015:1034) om resolution Utf�rdad den 3 juni 2021 Regeringen f�reskriver1 i fr�ga om f�rordningen (2015:1034) om resolution dels att 2, 4, 5, 7, 9, 15, 20 och 22 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det ska inf�ras en ny paragraf, 14 a �, och n�rmast f�re 14 a � en ny rubrik av f�ljande lydelse. 2 � I denna f�rordning betyder 1. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om �ndring av direktiv 2002/87/EG och om upph�vande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/2034, 2. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/2034, och 3. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och om �ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012. Termer och uttryck i �vrigt som anv�nds i denna f�rordning har samma betydelse som i lagen (2015:1016) om resolution. 4 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolu- tion och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 10.9 i krishanteringsdirektivet, ska en resolutionsplan f�r ett institut som inte ing�r i en finansiell koncern inneh�lla f�ljande: 1. Sammanfattning av huvudinslagen i planen. 2. Sammanfattning av de v�sentliga f�r�ndringar f�r institutet som in- tr�ffat sedan den senaste resolutionsinformationen l�mnades in. 1 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/879. SFS 2021:472 Publicerad den 5 juni 2021 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 3. Beskrivning av hur kritisk verksamhet och aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet skulle kunna avskiljas juridiskt och ekonomiskt fr�n �vriga funktioner f�r att s�kerst�lla fortsatt verksamhet efter institutets fallissemang. 4. Uppskattning av tidsramen f�r att genomf�ra varje v�sentlig del av planen. 5. Detaljerad beskrivning av den pr�vning av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut som gjorts i enlighet med 3 kap. 10 � lagen om resolution. 6. Beskrivning av alla �tg�rder som kr�vs enligt 3 kap. 24 � lagen om resolution f�r att undanr�ja eller begr�nsa hinder mot att rekonstruera eller avveckla ett institut som identifierats vid den pr�vning som gjorts i enlighet med 10 � samma kapitel. 7. Detaljerad beskrivning av f�rfarandena f�r att fastst�lla v�rdet av och m�jligheten att s�lja institutets kritiska verksamhet, aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet och tillg�ngar. 8. Detaljerad beskrivning av arrangemangen f�r att s�kerst�lla att den beg�rda informationen enligt 3 kap. 25 � lagen om resolution �r aktuell och tillg�nglig f�r Riksg�ldskontoret. 9. Analys av hur och n�r ett institut, i enlighet med de villkor som anges i planen, f�r ans�ka om att f� utnyttja centralbanksfaciliteter och en samman- st�llning av tillg�ngar som kan f�rv�ntas godtas som s�kerhet. 10. F�rklaring fr�n Riksg�ldskontoret av hur resolutionsalternativen skulle kunna finansieras utan att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda vill- kor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutionsreserven. 11. Detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategier som skulle kunna till�mpas enligt de olika m�jliga scenarierna samt de till�mpliga tidsfristerna. 12. Beskrivning av kritiska �msesidiga beroenden. 13. Beskrivning av handlingsalternativen f�r att bevara tillg�ng till betalnings- och clearingtj�nster och annan infrastruktur och en bed�mning av �verf�rbarheten f�r kunders positioner. 14. Analys av planens effekter p� institutets anst�llda, inbegripet en be- d�mning av d�rmed f�rknippade kostnader, och en beskrivning av planerade f�rfaranden f�r samr�d med personalen under resolutionsprocessen, i till�mpliga fall med beaktande av nationella system f�r dialog mellan arbets- marknadens parter. 15. Plan f�r kommunikation med medier och allm�nheten. 16. Uppgifter om a) kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 123 �� lagen om resolution, och b) n�r kravet ska vara uppfyllt enligt 4 kap. 2427 �� lagen om resolution och punkt 2 och 3 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (2021:467) om �ndring i lagen om resolution. 17. Beskrivning av grundl�ggande verksamhet och system f�r kontinuer- lig drift av institutets operativa processer. 18. Eventuella yttranden fr�n institutet om resolutionsplanen. 5 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 2 � lagen (2015:1016) om resolu- tion och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt artikel 12.6 i krishanteringsdirektivet, ska en koncernresolutionsplan inne- h�lla uppgifter om f�ljande: 2021:472 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1. De resolutions�tg�rder som ska vidtas i fr�ga om en resolutionsenhet i s�dana scenarier som avses i 3 � och effekterna av dessa �tg�rder f�r andra koncernf�retag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet, moderf�retaget och dotterinstituten i koncernen. 2. De resolutions�tg�rder som ska vidtas i fr�ga om en resolutionsenhet om det finns flera resolutionsgrupper i koncernen och effekterna av dessa �tg�rder f�r andra koncernf�retag i samma resolutionsgrupp och f�r andra resolutionsgrupper. 3. I vilken utstr�ckning det �r m�jligt att vidta resolutions�tg�rder p� ett samordnat s�tt i fr�ga om resolutionsenheter inom EES, inklusive �tg�rder f�r att underl�tta tredje mans f�rv�rv av koncernen eller aff�rsverksamhet eller aktiviteter som tillhandah�lls av ett flertal koncernf�retag eller av s�r- skilda koncernf�retag eller resolutionsgrupper. �ven potentiella hinder f�r en samordnad resolution ska uppges. 4. Om en koncern inbegriper f�retag med s�te i tredjeland, uppgifter om l�mpliga arrangemang f�r samarbete och samordning med relevanta myn- digheter i det landet och f�ljderna av resolutionen inom EES. 5. N�dv�ndiga �tg�rder, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja s�rskilda funktioner eller aff�rsverksamhet, f�r att underl�tta koncernresolu- tion n�r f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda. 6. Andra �tg�rder �n de som anges i krishanteringsdirektivet och som Riksg�ldskontoret eller ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheter har f�r avsikt att vidta mot ett f�retag i en resolutionsgrupp. 7. Finansiering av koncernresolutions�tg�rder och, om finansierings- arrangemangen f�r resolution skulle beh�vas, principer f�r att dela upp ansvaret f�r finansieringen mellan resolutionsreserven och motsvarande utl�ndska finansieringsarrangemang inom EES, utan att f�ruts�tta att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutions- reserven eller motsvarande utl�ndskt finanseringsarrangemang inom EES. Principerna ska fastst�llas p� grundval av r�ttvisa och v�lavv�gda kriterier och ska s�rskilt beakta artikel 107.5 i krishanteringsdirektivet och effekterna p� den finansiella stabiliteten i alla ber�rda EES-l�nder. 8. En detaljerad beskrivning av Riksg�ldskontorets pr�vning enligt 3 kap. 11 � lagen om resolution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla koncernen. I 3 kap. 3 � lagen om resolution finns best�mmelser om �verenskom- melser om koncernresolutionsplaner f�r en gr�ns�verskridande koncern. 7 � Riksg�ldskontoret ska uppdatera resolutionsplaner och koncernresolu- tionsplaner enligt 3 kap. 1 och 2 �� lagen (2015:1016) om resolution �rligen och vid varje f�r�ndring av institutets respektive koncernens juridiska eller organisatoriska struktur, aff�rsverksamhet eller finansiella st�llning som skulle kunna ha en v�sentlig negativ inverkan p� planens effektivitet eller annars n�dv�ndigg�ra en �ndring av planen. En resolutionsplan ska dessutom uppdateras efter genomf�rande av ned- skrivning eller konvertering enligt 6 kap. lagen om resolution eller efter en resolutions�tg�rd. 9 � Vid pr�vningen enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen (2015:1016) om resolution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut respek- tive en koncern, ska Riksg�ldskontoret beakta f�ljande: 2021:472 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1. Institutets f�rm�ga att klarl�gga b�de aff�rsverksamhet som �r viktig f�r dess intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet i f�rh�llande till juridiska personer inom samma koncern. 2. Graden av anpassning mellan juridiska strukturer och f�retagsstruk- turer i f�rh�llande till aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�n- samhet och kritisk verksamhet. 3. I vilken utstr�ckning det finns arrangemang f�r att tillhandah�lla n�d- v�ndig personal, infrastruktur, finansiering, likviditet och kapital f�r att st�dja och uppr�tth�lla aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet. 4. I vilken utstr�ckning serviceavtal som institutet ing�tt kan h�vdas om institutet f�rs�tts i resolution. 5. I vilken utstr�ckning institutets styrningsstruktur �r l�mplig f�r att hantera och s�kra efterlevnaden av institutets interna riktlinjer f�r service- niv�avtal. 6. I vilken utstr�ckning institutet har ett f�rfarande f�r att f�ra �ver tj�nst- er som tillhandah�llits en tredje part inom ramen f�r ett serviceniv�avtal, om kritisk verksamhet eller s�dan aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet skulle separeras. 7. I vilken utstr�ckning det finns beredskapsplaner och �tg�rder f�r att garantera fortsatt tillg�ng till betalnings- och avvecklingssystem. 8. I vilken utstr�ckning ledningsinformationssystemen garanterar att Riks- g�ldskontoret kan inh�mta korrekta och fullst�ndiga uppgifter om aff�rs- verksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksam- het i syfte att p�skynda beslutsprocessen. 9. Ledningsinformationssystemens kapacitet att tillhandah�lla uppgifter som �r v�sentliga f�r att p� ett effektivt s�tt kunna f�rs�tta institutet i resolu- tion. 10. I vilken utstr�ckning institutet har testat sina ledningsinformations- system i det stresscenario som fastst�llts av Riksg�ldskontoret. 11. I vilken utstr�ckning institutet kan garantera att dess ledningsinforma- tionssystem kommer att forts�tta att fungera f�r b�de det ber�rda och det nya institutet, om den kritiska verksamheten och s�dan aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet avskiljs fr�n den �vriga verksam- heten och �vrig aff�rsverksamhet. 12. I vilken utstr�ckning institutet har inr�ttat l�mpliga f�rfaranden f�r att s�kerst�lla att Riksg�ldskontoret f�r n�dv�ndiga uppgifter f�r att identifiera ins�ttare och de belopp som omfattas av ins�ttningsgarantin. 13. Om koncernen anv�nder koncerninterna s�kerheter, i vilken utstr�ck- ning dessa s�kerheter tillhandh�lls p� marknadsvillkor och om riskhanter- ingssystemen f�r dessa s�kerheter �r stabila. 14. Om koncernen till�mpar �msesidiga transaktioner, i vilken utstr�ck- ning dessa transaktioner g�rs p� marknadsvillkor och om riskhanterings- systemen f�r denna transaktionsverksamhet �r stabila. 15. I vilken utstr�ckning anv�ndningen av koncerninterna s�kerheter eller �msesidigt bokf�rda transaktioner �kar spridningseffekten inom koncernen. 16. I vilken utstr�ckning koncernens juridiska struktur utg�r ett hinder mot att till�mpa resolutionsverktygen p� grund av antalet juridiska personer, koncernstrukturens komplexitet eller problem med att f�ra aff�rsverksamhet till koncernf�retag. 17. Hur m�nga och vilken typ av nedskrivningsbara skulder institutet har. 18. Om pr�vningen omfattar ett holdingf�retag med blandad verksamhet, i vilken utstr�ckning en resolution av koncernf�retag som �r institut eller 2021:472 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS finansiella institut skulle f� negativa konsekvenser f�r koncernens icke finansiella del. 19. F�rekomst av och stabilitet hos serviceniv�avtal. 20. Huruvida myndigheter i tredjeland har n�dv�ndiga resolutionsverktyg f�r att st�dja resolutions�tg�rder fr�n resolutionsmyndigheter inom EES, och omfattningen av samordnade �tg�rder mellan EES och myndigheter i tredjeland. 21. M�jligheten att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som uppfyller resolutions�ndam�len, med h�nsyn till tillg�ngliga verktyg och institutets struktur. 22. I vilken omfattning koncernstrukturen till�ter att Riksg�ldskontoret, i syfte att maximera v�rdet p� koncernen som helhet, rekonstruerar eller avvecklar hela koncernen eller en eller flera av dess koncernf�retag utan att orsaka en betydande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella systemet, marknadens f�rtroende eller ekonomin. 23. De arrangemang och �tg�rder genom vilka resolution kan underl�ttas i fall d�r koncerner har dotterf�retag som �r etablerade i olika jurisdiktioner. 24. Trov�rdigheten i att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som upp- fyller resolutions�ndam�len, med tanke p� eventuella f�ljder f�r borgen�rer, motparter, kunder och anst�llda, och eventuella �tg�rder som myndigheter i tredjeland kan vidta. 25. I vilken utstr�ckning effekterna av institutets resolution p� det finansi- ella systemet och p� finansiella marknadens f�rtroende kan utv�rderas till- r�ckligt. 26. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en be- tydande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella systemet, mark- nadens f�rtroende eller ekonomin. 27. I vilken utstr�ckning spridning till andra institut eller till finansiella marknader skulle kunna begr�nsas genom vidtagande av resolutions�tg�rd- er. 28. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en betydande effekt p� betalnings- och avvecklingssystem. Vid pr�vningen av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern ska det som anges om ett institut i f�rsta stycket g�lla alla institut eller f�retag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet inom koncernen. Vid pr�vningen enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen om resolution ska Riks- g�ldskontoret dessutom str�va efter att betydande negativa effekter p� de finansiella systemen inom EES i st�rsta m�jliga m�n undviks. Kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder 14 a � Riksg�ldskontoret ska 1. vid beslut enligt 4 kap. 26 � lagen (2015:1016) om resolution beakta de omst�ndigheter som anges i artikel 45m.7 i krishanteringsdirektivet och den tidsfrist som anges i artikel 10.6 fj�rde stycket i samma direktiv, och 2. vid beslut enligt 4 kap. 31 � lagen om resolution beakta de omst�ndig- heter som anges i artikel 16a.2 i krishanteringsdirektivet. 15 � Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt efter att ha beslutat att f�rs�tta ett f�retag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller att vidta resolutions�tg�rder enligt den lagen, underr�tta 1. f�retaget i resolution, 2. Finansinspektionen, 2021:472 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 3. den beh�riga myndigheten f�r filialerna till f�retaget i resolution, 4. Riksbanken, 5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det ins�ttningsgarantisystem till vilket kreditinstitutet h�r, 6. i till�mpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten, 7. Finansdepartementet, 8. i de fall f�retaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt avdelning VII kapitel 3 i kapitalt�ckningsdirektivet, den samordnande tillsynsmyndigheten, 9. Europeiska systemriskn�mnden, 10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska v�rdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och 11. om f�retaget i resolution deltar i ett anm�lt avvecklingssystem, opera- t�rerna av det systemet. Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt efter att ha beslutat om till- f�lliga �tg�rder f�r ett f�retag enligt 5 kap. 7 � lagen om resolution under- r�tta f�retaget och de myndigheter som anges i f�rsta stycket 28. En underr�ttelse enligt f�rsta eller andra stycket ska inneh�lla en kopia av beslutet och uppgift om n�r beslutet ska verkst�llas. 20 � Riksg�ldskontoret f�r ing� s�dana internationella �verenskommelser som f�ljer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 45h.1, 45h.2, 45h.545h.7, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i kris- hanteringsdirektivet. Detta g�ller dock inte om �verenskommelsen kr�ver riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan. 22 �2 Riksg�ldskontoret f�r i fr�ga om lagen (2015:1016) om resolution meddela f�reskrifter om 1. avgifter enligt 1 kap. 3 � andra stycket, 2. hur det h�gsta s�rskilda f�rfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 � ska ber�knas, 3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutions- enheter som f�r omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 �, 4. offentligg�rande enligt 4 kap. 28 �, 5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas, 6. undantag fr�n skyldigheten enligt 5 kap. 2 � om att ta in vissa villkor i avtalen f�r sina skulder enligt 5 kap. 3 �, och 5 kap. 3 a � n�r det g�ller vilka kategorier av skulder som kan undantas, 7. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad reg- istren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av avtal, 8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 � andra stycket ska fastst�llas och betalas ut, 9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla, 10. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap. 17 � ska ber�knas, 11. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 � tredje stycket, 2 Senaste lydelse 2020:187. 2021:472 </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1262px;"> <img width="892" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret enligt 27 kap. 20 �, 13. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt lagen, och 14. att vissa uppgifter som ska l�mnas till Riksg�ldskontoret enligt 27 kap. 20 � och 28 kap. 1 � ocks� eller i st�llet ska l�mnas till Finans- inspektionen. Innan Riksg�ldskontoret meddelar f�reskrifter med st�d av f�rsta stycket 14, ska Finansinspektionen ges tillf�lle att yttra sig. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 juli 2021. P� regeringens v�gnar �SA LINDHAGEN Lotta Hardvik Cederstierna (Finansdepartementet) 2021:472 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning

om �ndring i f�rordningen (2015:1034) om resolution

Utf�rdad den 3 juni 2021

Regeringen f�reskriver1 i fr�ga om f�rordningen (2015:1034) om resolution

dels att 2, 4, 5, 7, 9, 15, 20 och 22 �� ska ha f�ljande lydelse,
dels att det ska inf�ras en ny paragraf, 14 a �, och n�rmast f�re 14 a � en

ny rubrik av f�ljande lydelse.

2 � I denna f�rordning betyder

1. kapitalt�ckningsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om beh�righet att ut�va verksamhet i
kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om �ndring av direktiv
2002/87/EG och om upph�vande av direktiven 2006/48/EG och
2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU)
2019/2034,

2. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av en ram f�r �terh�mtning
och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om �ndring av
r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/2034, och

3. tillsynsf�rordningen: Europaparlamentets och r�dets f�rordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav f�r kreditinstitut och om
�ndring av f�rordning (EU) nr 648/2012.

Termer och uttryck i �vrigt som anv�nds i denna f�rordning har samma

betydelse som i lagen (2015:1016) om resolution.

4 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 1 � lagen (2015:1016) om resolu-
tion och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt
artikel 10.9 i krishanteringsdirektivet, ska en resolutionsplan f�r ett institut
som inte ing�r i en finansiell koncern inneh�lla f�ljande:

1. Sammanfattning av huvudinslagen i planen.
2. Sammanfattning av de v�sentliga f�r�ndringar f�r institutet som in-

tr�ffat sedan den senaste resolutionsinformationen l�mnades in.

1 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inr�ttande av
en ram f�r �terh�mtning och resolution av kreditinstitut och v�rdepappersf�retag och om
�ndring av r�dets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och r�dets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och
2013/36/EU samt Europaparlamentets och r�dets f�rordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)
nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv (EU) 2019/879.

SFS

2021:472

Publicerad
den

5 juni 2021

SFS

3. Beskrivning av hur kritisk verksamhet och aff�rsverksamhet som �r

viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet skulle kunna avskiljas juridiskt
och ekonomiskt fr�n �vriga funktioner f�r att s�kerst�lla fortsatt verksamhet
efter institutets fallissemang.

4. Uppskattning av tidsramen f�r att genomf�ra varje v�sentlig del av

planen.

5. Detaljerad beskrivning av den pr�vning av m�jligheten att rekonstruera

eller avveckla ett institut som gjorts i enlighet med 3 kap. 10 � lagen om
resolution.

6. Beskrivning av alla �tg�rder som kr�vs enligt 3 kap. 24 � lagen om

resolution f�r att undanr�ja eller begr�nsa hinder mot att rekonstruera eller
avveckla ett institut som identifierats vid den pr�vning som gjorts i enlighet
med 10 � samma kapitel.

7. Detaljerad beskrivning av f�rfarandena f�r att fastst�lla v�rdet av och

m�jligheten att s�lja institutets kritiska verksamhet, aff�rsverksamhet som
�r viktig f�r institutets intj�ning eller l�nsamhet och tillg�ngar.

8. Detaljerad beskrivning av arrangemangen f�r att s�kerst�lla att den

beg�rda informationen enligt 3 kap. 25 � lagen om resolution �r aktuell och
tillg�nglig f�r Riksg�ldskontoret.

9. Analys av hur och n�r ett institut, i enlighet med de villkor som anges

i planen, f�r ans�ka om att f� utnyttja centralbanksfaciliteter och en samman-
st�llning av tillg�ngar som kan f�rv�ntas godtas som s�kerhet.

10. F�rklaring fr�n Riksg�ldskontoret av hur resolutionsalternativen

skulle kunna finansieras utan att det l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda vill-
kor fr�n Riksbanken eller n�gon annan centralbank eller n�got annat statligt
st�d �n medel ur resolutionsreserven.

11. Detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategier som skulle

kunna till�mpas enligt de olika m�jliga scenarierna samt de till�mpliga
tidsfristerna.

12. Beskrivning av kritiska �msesidiga beroenden.
13. Beskrivning av handlingsalternativen f�r att bevara tillg�ng till

betalnings- och clearingtj�nster och annan infrastruktur och en bed�mning
av �verf�rbarheten f�r kunders positioner.

14. Analys av planens effekter p� institutets anst�llda, inbegripet en be-

d�mning av d�rmed f�rknippade kostnader, och en beskrivning av planerade
f�rfaranden f�r samr�d med personalen under resolutionsprocessen, i
till�mpliga fall med beaktande av nationella system f�r dialog mellan arbets-
marknadens parter.

15. Plan f�r kommunikation med medier och allm�nheten.
16. Uppgifter om
a) kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 123 ��

lagen om resolution, och

b) n�r kravet ska vara uppfyllt enligt 4 kap. 2427 �� lagen om resolution

och punkt 2 och 3 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna till lagen
(2021:467) om �ndring i lagen om resolution.

17. Beskrivning av grundl�ggande verksamhet och system f�r kontinuer-

lig drift av institutets operativa processer.

18. Eventuella yttranden fr�n institutet om resolutionsplanen.

5 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 3 kap. 2 � lagen (2015:1016) om resolu-
tion och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt
artikel 12.6 i krishanteringsdirektivet, ska en koncernresolutionsplan inne-
h�lla uppgifter om f�ljande:

2021:472

SFS

1. De resolutions�tg�rder som ska vidtas i fr�ga om en resolutionsenhet

i s�dana scenarier som avses i 3 � och effekterna av dessa �tg�rder f�r andra
koncernf�retag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet,
moderf�retaget och dotterinstituten i koncernen.

2. De resolutions�tg�rder som ska vidtas i fr�ga om en resolutionsenhet

om det finns flera resolutionsgrupper i koncernen och effekterna av dessa
�tg�rder f�r andra koncernf�retag i samma resolutionsgrupp och f�r andra
resolutionsgrupper.

3. I vilken utstr�ckning det �r m�jligt att vidta resolutions�tg�rder p� ett

samordnat s�tt i fr�ga om resolutionsenheter inom EES, inklusive �tg�rder
f�r att underl�tta tredje mans f�rv�rv av koncernen eller aff�rsverksamhet
eller aktiviteter som tillhandah�lls av ett flertal koncernf�retag eller av s�r-
skilda koncernf�retag eller resolutionsgrupper. �ven potentiella hinder f�r
en samordnad resolution ska uppges.

4. Om en koncern inbegriper f�retag med s�te i tredjeland, uppgifter om

l�mpliga arrangemang f�r samarbete och samordning med relevanta myn-
digheter i det landet och f�ljderna av resolutionen inom EES.

5. N�dv�ndiga �tg�rder, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja

s�rskilda funktioner eller aff�rsverksamhet, f�r att underl�tta koncernresolu-
tion n�r f�ruts�ttningarna f�r resolution �r uppfyllda.

6. Andra �tg�rder �n de som anges i krishanteringsdirektivet och som

Riksg�ldskontoret eller ber�rda utl�ndska resolutionsmyndigheter har f�r
avsikt att vidta mot ett f�retag i en resolutionsgrupp.

7. Finansiering av koncernresolutions�tg�rder och, om finansierings-

arrangemangen f�r resolution skulle beh�vas, principer f�r att dela upp
ansvaret f�r finansieringen mellan resolutionsreserven och motsvarande
utl�ndska finansieringsarrangemang inom EES, utan att f�ruts�tta att det
l�mnas likviditetsst�d p� s�rskilda villkor fr�n Riksbanken eller n�gon
annan centralbank eller n�got annat statligt st�d �n medel ur resolutions-
reserven eller motsvarande utl�ndskt finanseringsarrangemang inom EES.
Principerna ska fastst�llas p� grundval av r�ttvisa och v�lavv�gda kriterier
och ska s�rskilt beakta artikel 107.5 i krishanteringsdirektivet och effekterna
p� den finansiella stabiliteten i alla ber�rda EES-l�nder.

8. En detaljerad beskrivning av Riksg�ldskontorets pr�vning enligt 3 kap.

11 � lagen om resolution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla
koncernen.

I 3 kap. 3 � lagen om resolution finns best�mmelser om �verenskom-

melser om koncernresolutionsplaner f�r en gr�ns�verskridande koncern.

7 � Riksg�ldskontoret ska uppdatera resolutionsplaner och koncernresolu-
tionsplaner enligt 3 kap. 1 och 2 �� lagen (2015:1016) om resolution �rligen
och vid varje f�r�ndring av institutets respektive koncernens juridiska eller
organisatoriska struktur, aff�rsverksamhet eller finansiella st�llning som
skulle kunna ha en v�sentlig negativ inverkan p� planens effektivitet eller
annars n�dv�ndigg�ra en �ndring av planen.

En resolutionsplan ska dessutom uppdateras efter genomf�rande av ned-

skrivning eller konvertering enligt 6 kap. lagen om resolution eller efter en
resolutions�tg�rd.

9 � Vid pr�vningen enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen (2015:1016) om
resolution av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut respek-
tive en koncern, ska Riksg�ldskontoret beakta f�ljande:

2021:472

SFS

1. Institutets f�rm�ga att klarl�gga b�de aff�rsverksamhet som �r viktig

f�r dess intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksamhet i f�rh�llande till
juridiska personer inom samma koncern.

2. Graden av anpassning mellan juridiska strukturer och f�retagsstruk-

turer i f�rh�llande till aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�n-
samhet och kritisk verksamhet.

3. I vilken utstr�ckning det finns arrangemang f�r att tillhandah�lla n�d-

v�ndig personal, infrastruktur, finansiering, likviditet och kapital f�r att
st�dja och uppr�tth�lla aff�rsverksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller
l�nsamhet och kritisk verksamhet.

4. I vilken utstr�ckning serviceavtal som institutet ing�tt kan h�vdas om

institutet f�rs�tts i resolution.

5. I vilken utstr�ckning institutets styrningsstruktur �r l�mplig f�r att

hantera och s�kra efterlevnaden av institutets interna riktlinjer f�r service-
niv�avtal.

6. I vilken utstr�ckning institutet har ett f�rfarande f�r att f�ra �ver tj�nst-

er som tillhandah�llits en tredje part inom ramen f�r ett serviceniv�avtal, om
kritisk verksamhet eller s�dan aff�rsverksamhet som �r viktig f�r institutets
intj�ning eller l�nsamhet skulle separeras.

7. I vilken utstr�ckning det finns beredskapsplaner och �tg�rder f�r att

garantera fortsatt tillg�ng till betalnings- och avvecklingssystem.

8. I vilken utstr�ckning ledningsinformationssystemen garanterar att Riks-

g�ldskontoret kan inh�mta korrekta och fullst�ndiga uppgifter om aff�rs-
verksamhet som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet och kritisk verksam-
het i syfte att p�skynda beslutsprocessen.

9. Ledningsinformationssystemens kapacitet att tillhandah�lla uppgifter

som �r v�sentliga f�r att p� ett effektivt s�tt kunna f�rs�tta institutet i resolu-
tion.

10. I vilken utstr�ckning institutet har testat sina ledningsinformations-

system i det stresscenario som fastst�llts av Riksg�ldskontoret.

11. I vilken utstr�ckning institutet kan garantera att dess ledningsinforma-

tionssystem kommer att forts�tta att fungera f�r b�de det ber�rda och det
nya institutet, om den kritiska verksamheten och s�dan aff�rsverksamhet
som �r viktig f�r intj�ning eller l�nsamhet avskiljs fr�n den �vriga verksam-
heten och �vrig aff�rsverksamhet.

12. I vilken utstr�ckning institutet har inr�ttat l�mpliga f�rfaranden f�r att

s�kerst�lla att Riksg�ldskontoret f�r n�dv�ndiga uppgifter f�r att identifiera
ins�ttare och de belopp som omfattas av ins�ttningsgarantin.

13. Om koncernen anv�nder koncerninterna s�kerheter, i vilken utstr�ck-

ning dessa s�kerheter tillhandh�lls p� marknadsvillkor och om riskhanter-
ingssystemen f�r dessa s�kerheter �r stabila.

14. Om koncernen till�mpar �msesidiga transaktioner, i vilken utstr�ck-

ning dessa transaktioner g�rs p� marknadsvillkor och om riskhanterings-
systemen f�r denna transaktionsverksamhet �r stabila.

15. I vilken utstr�ckning anv�ndningen av koncerninterna s�kerheter eller

�msesidigt bokf�rda transaktioner �kar spridningseffekten inom koncernen.

16. I vilken utstr�ckning koncernens juridiska struktur utg�r ett hinder

mot att till�mpa resolutionsverktygen p� grund av antalet juridiska personer,
koncernstrukturens komplexitet eller problem med att f�ra aff�rsverksamhet
till koncernf�retag.

17. Hur m�nga och vilken typ av nedskrivningsbara skulder institutet har.
18. Om pr�vningen omfattar ett holdingf�retag med blandad verksamhet,

i vilken utstr�ckning en resolution av koncernf�retag som �r institut eller

2021:472

SFS

finansiella institut skulle f� negativa konsekvenser f�r koncernens icke
finansiella del.

19. F�rekomst av och stabilitet hos serviceniv�avtal.
20. Huruvida myndigheter i tredjeland har n�dv�ndiga resolutionsverktyg

f�r att st�dja resolutions�tg�rder fr�n resolutionsmyndigheter inom EES,
och omfattningen av samordnade �tg�rder mellan EES och myndigheter i
tredjeland.

21. M�jligheten att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som uppfyller

resolutions�ndam�len, med h�nsyn till tillg�ngliga verktyg och institutets
struktur.

22. I vilken omfattning koncernstrukturen till�ter att Riksg�ldskontoret, i

syfte att maximera v�rdet p� koncernen som helhet, rekonstruerar eller
avvecklar hela koncernen eller en eller flera av dess koncernf�retag utan att
orsaka en betydande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella
systemet, marknadens f�rtroende eller ekonomin.

23. De arrangemang och �tg�rder genom vilka resolution kan underl�ttas

i fall d�r koncerner har dotterf�retag som �r etablerade i olika jurisdiktioner.

24. Trov�rdigheten i att anv�nda resolutionsverktyg p� ett s�tt som upp-

fyller resolutions�ndam�len, med tanke p� eventuella f�ljder f�r borgen�rer,
motparter, kunder och anst�llda, och eventuella �tg�rder som myndigheter i
tredjeland kan vidta.

25. I vilken utstr�ckning effekterna av institutets resolution p� det finansi-

ella systemet och p� finansiella marknadens f�rtroende kan utv�rderas till-
r�ckligt.

26. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en be-

tydande direkt eller indirekt negativ effekt p� det finansiella systemet, mark-
nadens f�rtroende eller ekonomin.

27. I vilken utstr�ckning spridning till andra institut eller till finansiella

marknader skulle kunna begr�nsas genom vidtagande av resolutions�tg�rd-
er.

28. I vilken utstr�ckning resolution av institutet kan komma att ha en

betydande effekt p� betalnings- och avvecklingssystem.

Vid pr�vningen av m�jligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

ska det som anges om ett institut i f�rsta stycket g�lla alla institut eller
f�retag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet inom
koncernen.

Vid pr�vningen enligt 3 kap. 10 och 11 �� lagen om resolution ska Riks-

g�ldskontoret dessutom str�va efter att betydande negativa effekter p� de
finansiella systemen inom EES i st�rsta m�jliga m�n undviks.

Kravet p� kapitalbas och kvalificerade skulder

14 a � Riksg�ldskontoret ska

1. vid beslut enligt 4 kap. 26 � lagen (2015:1016) om resolution beakta de

omst�ndigheter som anges i artikel 45m.7 i krishanteringsdirektivet och den
tidsfrist som anges i artikel 10.6 fj�rde stycket i samma direktiv, och

2. vid beslut enligt 4 kap. 31 � lagen om resolution beakta de omst�ndig-

heter som anges i artikel 16a.2 i krishanteringsdirektivet.

15 � Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt efter att ha beslutat att
f�rs�tta ett f�retag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution
eller att vidta resolutions�tg�rder enligt den lagen, underr�tta

1. f�retaget i resolution,
2. Finansinspektionen,

2021:472

SFS

3. den beh�riga myndigheten f�r filialerna till f�retaget i resolution,
4. Riksbanken,
5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det ins�ttningsgarantisystem till

vilket kreditinstitutet h�r,

6. i till�mpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten,
7. Finansdepartementet,
8. i de fall f�retaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt

avdelning VII kapitel 3 i kapitalt�ckningsdirektivet, den samordnande
tillsynsmyndigheten,

9. Europeiska systemriskn�mnden,
10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska

v�rdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska f�rs�krings- och
tj�nstepensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och

11. om f�retaget i resolution deltar i ett anm�lt avvecklingssystem, opera-

t�rerna av det systemet.

Riksg�ldskontoret ska s� snart som m�jligt efter att ha beslutat om till-

f�lliga �tg�rder f�r ett f�retag enligt 5 kap. 7 � lagen om resolution under-
r�tta f�retaget och de myndigheter som anges i f�rsta stycket 28.

En underr�ttelse enligt f�rsta eller andra stycket ska inneh�lla en kopia av

beslutet och uppgift om n�r beslutet ska verkst�llas.

20 � Riksg�ldskontoret f�r ing� s�dana internationella �verenskommelser
som f�ljer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 45h.1, 45h.2,
45h.545h.7, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i kris-
hanteringsdirektivet. Detta g�ller dock inte om �verenskommelsen kr�ver
riksdagens eller Utrikesn�mndens medverkan.

22 �2 Riksg�ldskontoret f�r i fr�ga om lagen (2015:1016) om resolution
meddela f�reskrifter om

1. avgifter enligt 1 kap. 3 � andra stycket,
2. hur det h�gsta s�rskilda f�rfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 � ska

ber�knas,

3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt

systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutions-
enheter som f�r omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 �,

4. offentligg�rande enligt 4 kap. 28 �,
5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett f�retag ska l�mna

till Riksg�ldskontoret och n�r den ska l�mnas,

6. undantag fr�n skyldigheten enligt 5 kap. 2 � om att ta in vissa villkor i

avtalen f�r sina skulder enligt

5 kap. 3 �, och
5 kap. 3 a � n�r det g�ller vilka kategorier av skulder som kan undantas,
7. vilka f�retag som ska uppr�tta register som avses i 5 kap. 5 �, vad reg-

istren ska inneh�lla och n�r f�retagen ska ge in register f�r olika typer av
avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 � andra stycket ska fastst�llas och betalas

ut,

9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 � ska inneh�lla,
10. hur storleken p� de skulder som �r h�nf�rliga till derivat enligt 21 kap.

17 � ska ber�knas,

11. metoden f�r riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 �

tredje stycket,

2 Senaste lydelse 2020:187.

2021:472

SFS

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska l�mna till Riksg�ldskontoret

enligt 27 kap. 20 �,

13. vilka upplysningar ett institut eller n�got annat koncernf�retag ska

l�mna till Riksg�ldskontoret f�r dess verksamhet enligt lagen, och

14. att vissa uppgifter som ska l�mnas till Riksg�ldskontoret enligt

27 kap. 20 � och 28 kap. 1 � ocks� eller i st�llet ska l�mnas till Finans-
inspektionen.

Innan Riksg�ldskontoret meddelar f�reskrifter med st�d av f�rsta

stycket 14, ska Finansinspektionen ges tillf�lle att yttra sig.

Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 juli 2021.

P� regeringens v�gnar

�SA LINDHAGEN

Lotta Hardvik Cederstierna

(Finansdepartementet)

2021:472

;

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2021:472 Förordning om ändring i förordningen (2015:1034) om resolution

Om Lagboken.se