SFS 2021:472 Förordning om ändring i förordningen (2015:1034) om resolution

1

Svensk författningssamling

Förordning

om ändring i förordningen (2015:1034) om resolution

Utfärdad den 3 juni 2021

Regeringen föreskriver1 i fråga om förordningen (2015:1034) om resolution

dels att 2, 4, 5, 7, 9, 15, 20 och 22 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 14 a §, och närmast före 14 a § en

ny rubrik av följande lydelse.

2 § I denna förordning betyder

1. kapitaltäckningsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv

2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i
kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv
2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och
2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2019/2034,

2. krishanteringsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv

2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning
och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av
rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv
2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG,
2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och
rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/2034, och

3. tillsynsförordningen: Europaparlamentets och rådets förordning (EU)

nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om
ändring av förordning (EU) nr 648/2012.

Termer och uttryck i övrigt som används i denna förordning har samma

betydelse som i lagen (2015:1016) om resolution.

4 § Utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolu-
tion och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt
artikel 10.9 i krishanteringsdirektivet, ska en resolutionsplan för ett institut
som inte ingår i en finansiell koncern innehålla följande:

1. Sammanfattning av huvudinslagen i planen.
2. Sammanfattning av de väsentliga förändringar för institutet som in-

träffat sedan den senaste resolutionsinformationen lämnades in.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av
en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om
ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG,
2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och
2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU)
nr 648/2012, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/879.

SFS

2021:472

Publicerad
den

5 juni 2021

2

SFS

3. Beskrivning av hur kritisk verksamhet och affärsverksamhet som är

viktig för institutets intjäning eller lönsamhet skulle kunna avskiljas juridiskt
och ekonomiskt från övriga funktioner för att säkerställa fortsatt verksamhet
efter institutets fallissemang.

4. Uppskattning av tidsramen för att genomföra varje väsentlig del av

planen.

5. Detaljerad beskrivning av den prövning av möjligheten att rekonstruera

eller avveckla ett institut som gjorts i enlighet med 3 kap. 10 § lagen om
resolution.

6. Beskrivning av alla åtgärder som krävs enligt 3 kap. 24 § lagen om

resolution för att undanröja eller begränsa hinder mot att rekonstruera eller
avveckla ett institut som identifierats vid den prövning som gjorts i enlighet
med 10 § samma kapitel.

7. Detaljerad beskrivning av förfarandena för att fastställa värdet av och

möjligheten att sälja institutets kritiska verksamhet, affärsverksamhet som
är viktig för institutets intjäning eller lönsamhet och tillgångar.

8. Detaljerad beskrivning av arrangemangen för att säkerställa att den

begärda informationen enligt 3 kap. 25 § lagen om resolution är aktuell och
tillgänglig för Riksgäldskontoret.

9. Analys av hur och när ett institut, i enlighet med de villkor som anges

i planen, får ansöka om att få utnyttja centralbanksfaciliteter och en samman-
ställning av tillgångar som kan förväntas godtas som säkerhet.

10. Förklaring från Riksgäldskontoret av hur resolutionsalternativen

skulle kunna finansieras utan att det lämnas likviditetsstöd på särskilda vill-
kor från Riksbanken eller någon annan centralbank eller något annat statligt
stöd än medel ur resolutionsreserven.

11. Detaljerad beskrivning av de olika resolutionsstrategier som skulle

kunna tillämpas enligt de olika möjliga scenarierna samt de tillämpliga
tidsfristerna.

12. Beskrivning av kritiska ömsesidiga beroenden.
13. Beskrivning av handlingsalternativen för att bevara tillgång till

betalnings- och clearingtjänster och annan infrastruktur och en bedömning
av överförbarheten för kunders positioner.

14. Analys av planens effekter på institutets anställda, inbegripet en be-

dömning av därmed förknippade kostnader, och en beskrivning av planerade
förfaranden för samråd med personalen under resolutionsprocessen, i
tillämpliga fall med beaktande av nationella system för dialog mellan arbets-
marknadens parter.

15. Plan för kommunikation med medier och allmänheten.
16. Uppgifter om
a) kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder enligt 4 kap. 1–23 §§

lagen om resolution, och

b) när kravet ska vara uppfyllt enligt 4 kap. 24–27 §§ lagen om resolution

och punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2021:467) om ändring i lagen om resolution.

17. Beskrivning av grundläggande verksamhet och system för kontinuer-

lig drift av institutets operativa processer.

18. Eventuella yttranden från institutet om resolutionsplanen.

5 § Utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 2 § lagen (2015:1016) om resolu-
tion och tekniska standarder beslutade av Europeiska kommissionen enligt
artikel 12.6 i krishanteringsdirektivet, ska en koncernresolutionsplan inne-
hålla uppgifter om följande:

2021:472

3

SFS

1. De resolutionsåtgärder som ska vidtas i fråga om en resolutionsenhet

i sådana scenarier som avses i 3 § och effekterna av dessa åtgärder för andra
koncernföretag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet,
moderföretaget och dotterinstituten i koncernen.

2. De resolutionsåtgärder som ska vidtas i fråga om en resolutionsenhet

om det finns flera resolutionsgrupper i koncernen och effekterna av dessa
åtgärder för andra koncernföretag i samma resolutionsgrupp och för andra
resolutionsgrupper.

3. I vilken utsträckning det är möjligt att vidta resolutionsåtgärder på ett

samordnat sätt i fråga om resolutionsenheter inom EES, inklusive åtgärder
för att underlätta tredje mans förvärv av koncernen eller affärsverksamhet
eller aktiviteter som tillhandahålls av ett flertal koncernföretag eller av sär-
skilda koncernföretag eller resolutionsgrupper. Även potentiella hinder för
en samordnad resolution ska uppges.

4. Om en koncern inbegriper företag med säte i tredjeland, uppgifter om

lämpliga arrangemang för samarbete och samordning med relevanta myn-
digheter i det landet och följderna av resolutionen inom EES.

5. Nödvändiga åtgärder, inklusive att juridiskt och ekonomiskt avskilja

särskilda funktioner eller affärsverksamhet, för att underlätta koncernresolu-
tion när förutsättningarna för resolution är uppfyllda.

6. Andra åtgärder än de som anges i krishanteringsdirektivet och som

Riksgäldskontoret eller berörda utländska resolutionsmyndigheter har för
avsikt att vidta mot ett företag i en resolutionsgrupp.

7. Finansiering av koncernresolutionsåtgärder och, om finansierings-

arrangemangen för resolution skulle behövas, principer för att dela upp
ansvaret för finansieringen mellan resolutionsreserven och motsvarande
utländska finansieringsarrangemang inom EES, utan att förutsätta att det
lämnas likviditetsstöd på särskilda villkor från Riksbanken eller någon
annan centralbank eller något annat statligt stöd än medel ur resolutions-
reserven eller motsvarande utländskt finanseringsarrangemang inom EES.
Principerna ska fastställas på grundval av rättvisa och välavvägda kriterier
och ska särskilt beakta artikel 107.5 i krishanteringsdirektivet och effekterna
på den finansiella stabiliteten i alla berörda EES-länder.

8. En detaljerad beskrivning av Riksgäldskontorets prövning enligt 3 kap.

11 § lagen om resolution av möjligheten att rekonstruera eller avveckla
koncernen.

I 3 kap. 3 § lagen om resolution finns bestämmelser om överenskom-

melser om koncernresolutionsplaner för en gränsöverskridande koncern.

7 § Riksgäldskontoret ska uppdatera resolutionsplaner och koncernresolu-
tionsplaner enligt 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (2015:1016) om resolution årligen
och vid varje förändring av institutets respektive koncernens juridiska eller
organisatoriska struktur, affärsverksamhet eller finansiella ställning som
skulle kunna ha en väsentlig negativ inverkan på planens effektivitet eller
annars nödvändiggöra en ändring av planen.

En resolutionsplan ska dessutom uppdateras efter genomförande av ned-

skrivning eller konvertering enligt 6 kap. lagen om resolution eller efter en
resolutionsåtgärd.

9 § Vid prövningen enligt 3 kap. 10 och 11 §§ lagen (2015:1016) om
resolution av möjligheten att rekonstruera eller avveckla ett institut respek-
tive en koncern, ska Riksgäldskontoret beakta följande:

2021:472

4

SFS

1. Institutets förmåga att klarlägga både affärsverksamhet som är viktig

för dess intjäning eller lönsamhet och kritisk verksamhet i förhållande till
juridiska personer inom samma koncern.

2. Graden av anpassning mellan juridiska strukturer och företagsstruk-

turer i förhållande till affärsverksamhet som är viktig för intjäning eller lön-
samhet och kritisk verksamhet.

3. I vilken utsträckning det finns arrangemang för att tillhandahålla nöd-

vändig personal, infrastruktur, finansiering, likviditet och kapital för att
stödja och upprätthålla affärsverksamhet som är viktig för intjäning eller
lönsamhet och kritisk verksamhet.

4. I vilken utsträckning serviceavtal som institutet ingått kan hävdas om

institutet försätts i resolution.

5. I vilken utsträckning institutets styrningsstruktur är lämplig för att

hantera och säkra efterlevnaden av institutets interna riktlinjer för service-
nivåavtal.

6. I vilken utsträckning institutet har ett förfarande för att föra över tjänst-

er som tillhandahållits en tredje part inom ramen för ett servicenivåavtal, om
kritisk verksamhet eller sådan affärsverksamhet som är viktig för institutets
intjäning eller lönsamhet skulle separeras.

7. I vilken utsträckning det finns beredskapsplaner och åtgärder för att

garantera fortsatt tillgång till betalnings- och avvecklingssystem.

8. I vilken utsträckning ledningsinformationssystemen garanterar att Riks-

gäldskontoret kan inhämta korrekta och fullständiga uppgifter om affärs-
verksamhet som är viktig för intjäning eller lönsamhet och kritisk verksam-
het i syfte att påskynda beslutsprocessen.

9. Ledningsinformationssystemens kapacitet att tillhandahålla uppgifter

som är väsentliga för att på ett effektivt sätt kunna försätta institutet i resolu-
tion.

10. I vilken utsträckning institutet har testat sina ledningsinformations-

system i det stresscenario som fastställts av Riksgäldskontoret.

11. I vilken utsträckning institutet kan garantera att dess ledningsinforma-

tionssystem kommer att fortsätta att fungera för både det berörda och det
nya institutet, om den kritiska verksamheten och sådan affärsverksamhet
som är viktig för intjäning eller lönsamhet avskiljs från den övriga verksam-
heten och övrig affärsverksamhet.

12. I vilken utsträckning institutet har inrättat lämpliga förfaranden för att

säkerställa att Riksgäldskontoret får nödvändiga uppgifter för att identifiera
insättare och de belopp som omfattas av insättningsgarantin.

13. Om koncernen använder koncerninterna säkerheter, i vilken utsträck-

ning dessa säkerheter tillhandhålls på marknadsvillkor och om riskhanter-
ingssystemen för dessa säkerheter är stabila.

14. Om koncernen tillämpar ömsesidiga transaktioner, i vilken utsträck-

ning dessa transaktioner görs på marknadsvillkor och om riskhanterings-
systemen för denna transaktionsverksamhet är stabila.

15. I vilken utsträckning användningen av koncerninterna säkerheter eller

ömsesidigt bokförda transaktioner ökar spridningseffekten inom koncernen.

16. I vilken utsträckning koncernens juridiska struktur utgör ett hinder

mot att tillämpa resolutionsverktygen på grund av antalet juridiska personer,
koncernstrukturens komplexitet eller problem med att föra affärsverksamhet
till koncernföretag.

17. Hur många och vilken typ av nedskrivningsbara skulder institutet har.
18. Om prövningen omfattar ett holdingföretag med blandad verksamhet,

i vilken utsträckning en resolution av koncernföretag som är institut eller

2021:472

5

SFS

finansiella institut skulle få negativa konsekvenser för koncernens icke
finansiella del.

19. Förekomst av och stabilitet hos servicenivåavtal.
20. Huruvida myndigheter i tredjeland har nödvändiga resolutionsverktyg

för att stödja resolutionsåtgärder från resolutionsmyndigheter inom EES,
och omfattningen av samordnade åtgärder mellan EES och myndigheter i
tredjeland.

21. Möjligheten att använda resolutionsverktyg på ett sätt som uppfyller

resolutionsändamålen, med hänsyn till tillgängliga verktyg och institutets
struktur.

22. I vilken omfattning koncernstrukturen tillåter att Riksgäldskontoret, i

syfte att maximera värdet på koncernen som helhet, rekonstruerar eller
avvecklar hela koncernen eller en eller flera av dess koncernföretag utan att
orsaka en betydande direkt eller indirekt negativ effekt på det finansiella
systemet, marknadens förtroende eller ekonomin.

23. De arrangemang och åtgärder genom vilka resolution kan underlättas

i fall där koncerner har dotterföretag som är etablerade i olika jurisdiktioner.

24. Trovärdigheten i att använda resolutionsverktyg på ett sätt som upp-

fyller resolutionsändamålen, med tanke på eventuella följder för borgenärer,
motparter, kunder och anställda, och eventuella åtgärder som myndigheter i
tredjeland kan vidta.

25. I vilken utsträckning effekterna av institutets resolution på det finansi-

ella systemet och på finansiella marknadens förtroende kan utvärderas till-
räckligt.

26. I vilken utsträckning resolution av institutet kan komma att ha en be-

tydande direkt eller indirekt negativ effekt på det finansiella systemet, mark-
nadens förtroende eller ekonomin.

27. I vilken utsträckning spridning till andra institut eller till finansiella

marknader skulle kunna begränsas genom vidtagande av resolutionsåtgärd-
er.

28. I vilken utsträckning resolution av institutet kan komma att ha en

betydande effekt på betalnings- och avvecklingssystem.

Vid prövningen av möjligheten att rekonstruera eller avveckla en koncern

ska det som anges om ett institut i första stycket gälla alla institut eller
företag som avses i artikel 1.1 b, c eller d i krishanteringsdirektivet inom
koncernen.

Vid prövningen enligt 3 kap. 10 och 11 §§ lagen om resolution ska Riks-

gäldskontoret dessutom sträva efter att betydande negativa effekter på de
finansiella systemen inom EES i största möjliga mån undviks.

Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder

14 a § Riksgäldskontoret ska

1. vid beslut enligt 4 kap. 26 § lagen (2015:1016) om resolution beakta de

omständigheter som anges i artikel 45m.7 i krishanteringsdirektivet och den
tidsfrist som anges i artikel 10.6 fjärde stycket i samma direktiv, och

2. vid beslut enligt 4 kap. 31 § lagen om resolution beakta de omständig-

heter som anges i artikel 16a.2 i krishanteringsdirektivet.

15 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat att
försätta ett företag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution
eller att vidta resolutionsåtgärder enligt den lagen, underrätta

1. företaget i resolution,
2. Finansinspektionen,

2021:472

6

SFS

3. den behöriga myndigheten för filialerna till företaget i resolution,
4. Riksbanken,
5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det insättningsgarantisystem till

vilket kreditinstitutet hör,

6. i tillämpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten,
7. Finansdepartementet,
8. i de fall företaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt

avdelning VII kapitel 3 i kapitaltäckningsdirektivet, den samordnande
tillsynsmyndigheten,

9. Europeiska systemrisknämnden,
10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska

värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och

11. om företaget i resolution deltar i ett anmält avvecklingssystem, opera-

törerna av det systemet.

Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat om till-

fälliga åtgärder för ett företag enligt 5 kap. 7 § lagen om resolution under-
rätta företaget och de myndigheter som anges i första stycket 2–8.

En underrättelse enligt första eller andra stycket ska innehålla en kopia av

beslutet och uppgift om när beslutet ska verkställas.

20 § Riksgäldskontoret får ingå sådana internationella överenskommelser
som följer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 45h.1, 45h.2,
45h.5–45h.7, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i kris-
hanteringsdirektivet. Detta gäller dock inte om överenskommelsen kräver
riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

22 §2 Riksgäldskontoret får i fråga om lagen (2015:1016) om resolution
meddela föreskrifter om

1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket,
2. hur det högsta särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska

beräknas,

3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt

systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutions-
enheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §,

4. offentliggörande enligt 4 kap. 28 §,
5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna

till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas,

6. undantag från skyldigheten enligt 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i

avtalen för sina skulder enligt

– 5 kap. 3 §, och
– 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas,
7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad reg-

istren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av
avtal,

8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas

ut,

9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla,
10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap.

17 § ska beräknas,

11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 §

tredje stycket,

2 Senaste lydelse 2020:187.

2021:472

7

SFS

12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret

enligt 27 kap. 20 §,

13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska

lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt lagen, och

14. att vissa uppgifter som ska lämnas till Riksgäldskontoret enligt

27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § också eller i stället ska lämnas till Finans-
inspektionen.

Innan Riksgäldskontoret meddelar föreskrifter med stöd av första

stycket 14, ska Finansinspektionen ges tillfälle att yttra sig.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.

På regeringens vägnar

ÅSA LINDHAGEN

Lotta Hardvik Cederstierna

(Finansdepartementet)

2021:472