SFS 2021:890 Lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

SFS2021-890.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om skydd för personer som rapporterar om

missförhållanden

Utfärdad den 7 oktober 2021

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 följande.

1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 §
Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande:

1 kap. � Inledande bestämmelser
2 kap. � Skydd i form av ansvarsfrihet
3 kap. � Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier
4 kap. � Förutsättningar för att omfattas av skyddet
5 kap. � Interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och

uppföljning

6 kap. � Externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering

och uppföljning

7 kap. � Behandling av personuppgifter
8 kap. � Dokumentation, bevarande och rensning av rapporter
9 kap. � Tystnadsplikt
10 kap. � Tillsyn

Lagens tillämpningsområde
2 §
Lagen gäller vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av
information om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de
kommer fram.

Lagen gäller även vid rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang av

information om missförhållanden som utgörs av ett handlande eller en
underlåtenhet som

1. strider mot en direkt tillämplig unionsrättsakt inom tillämpnings-

området för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den
23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser
av unionsrätten,

2. strider mot lag eller andra föreskrifter som avses i 8 kap. regerings-

formen och som genomför eller kompletterar en unionsrättsakt inom
tillämpningsområdet för samma direktiv, eller

3. motverkar målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt

inom tillämpningsområdet för samma direktiv.

1 Prop. 2020/21:193, bet. 2021/22:AU3, rskr. 2021/22:9.
2 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd
för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, i den ursprungliga lydelsen.

SFS

2021:890

Publicerad
den

13 oktober 2021

background image

SFS

2021:890

2

3 § Lagen gäller inte vid rapportering av

1. säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen

(2018:585), eller

2. information som rör nationell säkerhet i verksamhet hos en myndighet

inom försvars- och säkerhetsområdet.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare

föreskrifter om vilka myndigheter som avses i första stycket 2.

Förhållandet till annat skydd
4 §
Lagen inskränker inte skydd som gäller enligt annan lag, förordning
eller på annan grund.

5 § I 1 kap. 1 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 10 §§
yttrandefrihetsgrundlagen finns bestämmelser om rätt för var och en att i
vissa medier meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst.

Ett avtals ogiltighet
6 §
Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller
inskränker någons rättigheter enligt denna lag, om inte något annat följer av
7 §.

Avvikelser i kollektivavtal
7 §
Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central
arbetstagarorganisation får avvikelser göras från 5 kap. 2�9 §§ om interna
rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning,
under förutsättning att avtalet inte upphäver eller inskränker någons rättig-
heter som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937.

Ord och uttryck i lagen
8 §
I denna lag avses med

1. rapport eller rapportering: muntligt eller skriftligt lämnande av

information om missförhållanden genom intern rapportering, extern
rapportering eller offentliggörande,

2. rapporterande person: den som i ett arbetsrelaterat sammanhang har

fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar
den och som tillhör någon eller några av följande personkategorier:

a) arbetstagare,
b) personer som gör en förfrågan om eller söker arbete,
c) personer som söker eller utför volontärarbete,
d) personer som söker eller fullgör praktik,
e) personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete

under en verksamhetsutövares kontroll och ledning,

f) egenföretagare som söker eller utför uppdrag,
g) personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags

förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan,

h) aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma

i aktiebolaget, eller

i) personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått

del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten,

3. verksamhetsutövare: i privat verksamhet en fysisk eller juridisk person

och i allmän verksamhet en statlig förvaltningsmyndighet, domstol eller
kommun, och

background image

SFS

2021:890

3

4. uppföljningsärende: ett ärende som består i att
a) via en intern eller extern rapporteringskanal ta emot en rapport och ha

kontakt med den rapporterande personen,

b) på något annat sätt inom en myndighet som är skyldig att ha externa

rapporteringskanaler ta emot en rapport som har varit avsedd för
rapporteringskanalerna och vidarebefordra den till någon som är ansvarig
för att ta emot rapporten,

c) vidta åtgärder för att bedöma riktigheten i de påståenden som framställs

i rapporten,

d) överlämna uppgifter om de utredda påståendena för fortsatta åtgärder,

och

e) lämna återkoppling om uppföljningen till den rapporterande personen.

2 kap. Skydd i form av ansvarsfrihet
1 §
En rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt
tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rapporteringen hade
skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig
för att avslöja det rapporterade missförhållandet.

Ansvarsfriheten enligt första stycket gäller inte vid
1. uppsåtligt åsidosättande av sådan tystnadsplikt som enligt

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inskränker rätten att meddela
och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrande-
frihetsgrundlagen, eller

2. åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen (1971:1078) om försvars-

uppfinningar.

2 § Ansvarsfriheten enligt 1 § medför inte rätt att lämna ut handlingar.

3 § En rapporterande person får inte göras ansvarig för överträdelse av
bestämmelser som gäller inhämtande av information, om personen vid
inhämtandet hade skälig anledning att anta att inhämtandet var nödvändigt
för att avslöja ett missförhållande.

4 § Ansvarsfriheten enligt 3 § gäller inte om den rapporterande personen
genom inhämtandet gör sig skyldig till brott.

3 kap. Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier
Förbud att vidta hindrande åtgärder och repressalier
1 §
En verksamhetsutövare får inte

1. hindra eller försöka hindra rapportering, eller
2. på grund av rapportering vidta repressalier mot
a) en rapporterande person,
b) någon hos verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande

personen vid rapporteringen, såsom en förtroendevald eller ett skydds-
ombud,

c) någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rappor-

terande personen, såsom en anhörig eller kollega, eller

d) en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för

eller på annat sätt har koppling till.

background image

SFS

2021:890

4

2 § En verksamhetsutövare får inte vidta repressalier på grund av att någon
vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd i fråga om rappor-
tering. Verksamhetsutövaren får inte heller hindra eller försöka hindra
sådant samråd.

Undantag från skyddet vid brott
3 §
Den som genom rapporteringen eller inhämtandet av information gör
sig skyldig till ett brott har inte skydd mot repressalier.

Skadestånd
4 §
En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot
hindrande åtgärder eller repressalier ska betala skadestånd för den förlust
som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär.

Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat

förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd får
ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under
alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § samma
lag.

Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Bevisbörda
5 §
Om den som anser sig ha blivit hindrad att rapportera, utsatt för försök
att hindra rapportering eller utsatt för repressalier i strid med denna lag visar
omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det svaranden
som ska visa att sådana åtgärder inte har vidtagits.

Skiljeavtal
6 §
Ett avtal som före tvistens uppkomst har träffats om att tvisten ska
avgöras av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att klandra
skiljedomen får inte göras gällande i tvist enligt denna lag.

Rättegången
7 §
Mål enligt 1 och 2 §§ ska handläggas enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister, även om målet rör

1. en person som gör en förfrågan om eller söker arbete,
2. en person som söker eller utför volontärarbete,
3. en person som söker eller fullgör praktik,
4. en person som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete

under en verksamhetsutövares kontroll och ledning, eller

5. en person som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har

fått del av informationen under tiden i verksamheten.

I sådana mål ska som arbetstagare anses också personer enligt första

stycket 1�5. Som arbetsgivare ska anses verksamhetsutövaren. Detta gäller
också när bestämmelserna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet tillämpas.

Tidsfrister och preskription
8 §
I mål som avses i 7 § ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet tillämpas:

� 64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,
� 65 § om tidsfrist för väckande av talan,

background image

SFS

2021:890

5

� 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbets-

tagarorganisation, med den skillnaden att den tidsfrist som anges i 66 §
första stycket första meningen ska vara två månader, och

� 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.
Om talan rör ersättning med anledning av ett anställningsbeslut som har

meddelats av en arbetsgivare med offentlig ställning, räknas tidsfristerna
enligt första stycket från den dag då anställningsbeslutet vann laga kraft.

4 kap. Förutsättningar för att omfattas av skyddet
1 §
Skyddet enligt 2 och 3 kap. gäller under förutsättning att

1. missförhållandena förekommer i sådan verksamhet som anges i 2 §,
2. den rapporterande personen vid tidpunkten för rapporteringen hade

skälig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann
enligt 3 §, och

3. rapporteringen sker internt, externt eller genom offentliggörande enligt

4�9 §§.

Var missförhållandena förekommer
2 §
Skyddet gäller vid rapportering av missförhållanden som har uppstått
eller som högst sannolikt kommer att uppstå i

1. den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan

komma att bli verksam i, eller

2. en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit

i kontakt med genom sitt arbete.

Skälig anledning att anta att informationen är sann
3 §
Skyddet gäller om den rapporterande personen vid tidpunkten för
rapporteringen av missförhållandena hade skälig anledning att anta att
informationen om missförhållandena var sann.

Skyddet vid intern rapportering
4 §
Skyddet gäller om rapporteringen sker via interna rapporterings-
kanaler enligt 5 kap.

5 § Skyddet gäller också om någon rapporterar internt på annat sätt än via
interna rapporteringskanaler om

1. det saknas sådana kanaler eller om de kanaler och förfaranden som

finns tillgängliga inte uppfyller kraven i denna lag, eller

2. rapporteringen sker innan personen har börjat inom verksamheten.

Skyddet vid extern rapportering
6 §
Skyddet gäller om rapporteringen sker till en myndighet via externa
rapporteringskanaler enligt 6 kap.

7 § Skyddet gäller också om den rapporterande personen rapporterar
externt till en myndighet på annat sätt än via externa rapporteringskanaler,
under förutsättning att personen

1. först har rapporterat internt i enlighet med denna lag utan att
a) mottagaren har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av

rapporteringen, eller

b) mottagaren i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om upp-

följningen inom den tidsfrist som anges i 5 kap. 8 § 3,

background image

SFS

2021:890

6

2. har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en över-

hängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för om-
fattande skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att rap-
portera till myndigheten, eller

3. har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära

en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle
avhjälpas på ett effektivt sätt.

8 § Skyddet gäller också vid rapportering av missförhållanden enligt
1 kap. 2 § andra stycket till någon av EU:s institutioner, organ och byråer
som har inrättat externa rapporteringskanaler och förfaranden för att ta emot
rapporter om missförhållanden, under förutsättning att den rapporterande
personen rapporterar i enlighet med de förfaranden som gäller för den
aktuella rapporteringskanalen.

Skyddet vid offentliggörande
9 §
Skyddet gäller vid offentliggörande av information under förutsättning
att den rapporterande personen

1. har rapporterat externt i enlighet med denna lag utan att
a) mottagaren har vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av

rapporteringen, eller

b) mottagaren i skälig utsträckning har lämnat återkoppling om

uppföljningen inom tre månader från mottagandet av rapporten eller, om det
finns särskilda skäl, sex månader och den rapporterande personen har
informerats om skälen att förlänga tidsfristen,

2. har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en över-

hängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande
skada i miljön eller av annat skäl har befogad anledning att offentliggöra
informationen, eller

3. har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle innebära

en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle
avhjälpas på ett effektivt sätt.

5 kap. Interna rapporteringskanaler och förfaranden för

rapportering och uppföljning
Bestämmelsernas förhållande till annan reglering
1 §
Om en annan lag eller en förordning som genomför eller kompletterar
en unionsrättsakt som ingår i del II av bilagan till Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2019/1937 innehåller bestämmelser om tillhanda-
hållande av interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering
och uppföljning som avviker från bestämmelserna i detta kapitel, ska de
bestämmelserna tillämpas.

Bestämmelserna i detta kapitel och i 7�9 kap. ska dock komplettera de

särskilda föreskrifterna om föreskrifterna saknar motsvarande bestäm-
melser.

Skyldighet att ha kanaler och förfaranden
2 §
En verksamhetsutövare som vid ingången av kalenderåret hade
50 eller fler arbetstagare är skyldig att ha interna rapporteringskanaler och
förfaranden för rapportering och uppföljning.

background image

SFS

2021:890

7

Gemensamma kanaler och förfaranden
3 §
Verksamhetsutövare som driver privat verksamhet och som vid
ingången av kalenderåret hade mellan 50 och 249 arbetstagare får dela
interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och upp-
följning med varandra.

De förfaranden som får delas är
1. mottagande av rapporter, och
2. utredning av de förhållanden som har rapporterats, vilket dock inte

innefattar att ha kontakt med den rapporterande personen.

4 § Kommuner får dela interna rapporteringskanaler och förfaranden för
rapportering och uppföljning med andra kommuner samt med kommunala
bolag, stiftelser och föreningar som också omfattas av skyldigheten att ha
kanaler och förfaranden.

Skyldighet att utse behöriga personer eller enheter
5 §
En verksamhetsutövare enligt 2 § ska utse oberoende och själv-
ständiga personer eller enheter som ska vara behöriga att på verksam-
hetsutövarens vägnar

1. ta emot rapporter och ha kontakt med rapporterande personer,
2. följa upp det som rapporteras, och
3. lämna återkoppling om uppföljningen till rapporterande personer.
De som utses får antingen vara anställda hos verksamhetsutövaren eller

hos någon som har anlitats för att hantera rapporteringskanalerna och
förfarandena för verksamhetsutövarens räkning.

Dokumentation av kanaler och förfaranden
6 §
Verksamhetsutövaren ska skriftligen dokumentera sina interna
rapporteringskanaler och förfaranden.

Utformning av kanaler och förfaranden
7 §
Verksamhetsutövaren ska göra de interna rapporteringskanalerna till-
gängliga så att följande personer som är verksamma hos verksamhets-
utövaren kan rapportera om missförhållanden som förekommer i verksam-
hetsutövarens verksamhet:

1. arbetstagare,
2. volontärer,
3. praktikanter,
4. personer som annars utför arbete under en verksamhetsutövares

kontroll och ledning,

5. egenföretagare,
6. personer som ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsyns-

organ, om verksamhetsutövaren är ett företag, och

7. aktieägare som är verksamma i bolaget, om verksamhetsutövaren är ett

aktiebolag.

8 § Verksamhetsutövaren ska utforma sina interna rapporteringskanaler
och förfaranden för rapportering och uppföljning så att den rapporterande
personen

1. kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett

fysiskt möte inom en skälig tid,

background image

SFS

2021:890

8

2. får en bekräftelse på att rapporten är mottagen inom sju dagar från

mottagandet, om inte den rapporterande personen har avsagt sig bekräftelse
eller mottagaren har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja
personens identitet,

3. får återkoppling i skälig utsträckning om åtgärder som har vidtagits vid

uppföljning av rapporten och om skälen för dessa inom tre månader från
bekräftelsen eller, om någon bekräftelse inte har lämnats och det inte har
berott på den rapporterande personen, sju dagar från mottagandet, och

4. i förekommande fall, får information om att en uppgift som kan

identifiera den rapporterande personen kommer att lämnas ut, om inte
informationen gör att syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller
försvåras.

Information som verksamhetsutövaren ska lämna
9 §
Verksamhetsutövaren ska lämna tydlig och lättillgänglig information
om

1. hur rapportering ska göras via de interna rapporteringskanalerna,
2. hur rapportering ska göras till behöriga myndigheter via de externa

rapporteringskanalerna och, i tillämpliga fall, till EU:s institutioner, organ
eller byråer, och

3. meddelarfrihet och anskaffarfrihet och, i verksamheter där det är

aktuellt, om efterforskningsförbud och repressalieförbud.

Uppgiftsskyldighet i det allmännas verksamhet
10 §
Om det vid handläggningen av ett uppföljningsärende hos en
myndighet bedöms finnas skäl för en annan myndighet eller en annan enhet
inom myndigheten att vidta fortsatta åtgärder med anledning av det som har
framkommit i ärendet, ska de uppgifter som är nödvändiga för att åtgärden
ska kunna vidtas lämnas till den andra myndigheten eller enheten.

6 kap. Externa rapporteringskanaler och förfaranden för

rapportering och uppföljning
1 §
Den myndighet som regeringen utser som behörig myndighet inom ett
visst ansvarsområde är skyldig att

1. ha externa rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och

uppföljning, och

2. ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om miss-

förhållanden inom ansvarsområdet.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterli-

gare föreskrifter om skyldigheter för myndigheter som har utsetts som
behöriga myndigheter.

7 kap. Behandling av personuppgifter
Bestämmelsernas tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid behandling av person-
uppgifter i ett uppföljningsärende.

Bestämmelserna tillämpas endast på helt eller delvis automatiserad

behandling av personuppgifter och annan behandling av personuppgifter
som ingår eller kommer att ingå i ett register.

background image

SFS

2021:890

9

Förhållandet till annan reglering
2 §
Bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets för-
ordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer
med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data-
skyddsförordning).

Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller lagen

(2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds-
förordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om
inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats i
anslutning till denna lag.

�ndamålen med behandlingen
3 §
Personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig för
ett uppföljningsärende.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om begränsningar av
ändamålen och om begränsningar av vilka personuppgifter som får
behandlas för ett visst ändamål.

4 § Personuppgifter som behandlas för ändamålet i 3 § får också behandlas
för att fullgöra ett uppgiftslämnande som

1. är nödvändigt för att åtgärder ska kunna vidtas med anledning av det

som har framkommit i ett ärende,

2. är nödvändigt för att rapporter ska kunna användas som bevisning i

rättsliga förfaranden, eller

3. sker i överensstämmelse med lag eller förordning.

5 § Personuppgifter som behandlas för ändamålet i 3 § får behandlas även
för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett
sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in.

Tillgång till personuppgifter
6 §
Endast personer som har utsetts som behöriga eller personer som
arbetar vid enheter som har utsetts som behöriga att ta emot, följa upp och
lämna återkoppling på rapporter får ha tillgång till personuppgifter som
behandlas i ett uppföljningsärende. Tillgången till personuppgifter ska
begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbets-
uppgifter.

Längsta tid som personuppgifter får behandlas
7 §
Personuppgifter som uppenbart inte är relevanta för handläggningen
av en viss rapport får inte samlas in och ska raderas snarast möjligt om de
har samlats in av misstag.

8 § Personuppgifter i ett uppföljningsärende får inte behandlas längre än
två år efter det att ärendet avslutades.

Bestämmelsen i första stycket hindrar inte att en myndighet arkiverar och

bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial lämnas till en arkiv-
myndighet.

background image

SFS

2021:890

10

8 kap. Dokumentation, bevarande och rensning av rapporter
Dokumentation av muntlig rapportering
1 §
Den som är skyldig att ha interna eller externa rapporteringskanaler
och förfaranden för rapportering och uppföljning och tar emot muntliga
rapporter ska dokumentera rapporteringen genom en inspelning som kan
sparas i en varaktig och åtkomlig form eller genom ett upprättat protokoll.

Om den muntliga rapporteringen sker på annat sätt än vid ett fysiskt möte,

får dokumentationsskyldigheten också fullgöras genom en utskrift av
inspelningen eller på annat lämpligt sätt.

2 § För att rapporteringen ska få spelas in krävs att den rapporterande
personen samtycker till det.

3 § Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och
genom underskrift godkänna en utskrift eller ett protokoll.

Bevarande och rensning av rapporter i privat verksamhet
4 §
Den verksamhetsutövare som driver privat verksamhet och är skyldig
att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och
uppföljning ska bevara skriftliga rapporter och dokumentation av muntlig
rapportering så länge som det är nödvändigt, dock inte längre än två år efter
att ett uppföljningsärende har avslutats.

Dokumentation och bevarande som fullgörs av någon annan
5 §
En verksamhetsutövares dokumentation av muntliga rapporter samt
bevarande av rapporter enligt 4 § får fullgöras av någon som har anlitats för
att hantera de interna rapporteringskanalerna och förfarandena för
rapportering och uppföljning för verksamhetsutövarens räkning.

9 kap. Tystnadsplikt
1 §
Den som hanterar ett uppföljningsärende får inte obehörigen röja en
uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på
någon annan enskild som förekommer i ärendet.

2 § I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400) i stället för 1 §.

10 kap. Tillsyn
1 §
Den eller de myndigheter som regeringen utser som tillsyns-
myndighet ska se till att verksamhetsutövare följer lagens bestämmelser om
interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och upp-
följning.

En verksamhetsutövares uppgiftsskyldighet
2 §
En verksamhetsutövare som är föremål för tillsyn ska på begäran av
en tillsynsmyndighet lämna de upplysningar och handlingar som behövs för
tillsynen.

background image

SFS

2021:890

11

Beslut om förelägganden
3 §
En tillsynsmyndighet får besluta de förelägganden som behövs för att
verksamhetsutövaren ska fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller för att verk-
samhetsutövaren ska fullgöra de krav som ställs på de interna rapporterings-
kanalerna och förfarandena för rapportering och uppföljning.

4 § Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

�verklagande av en tillsynsmyndighets beslut
5 §
En tillsynsmyndighets beslut om föreläggande som förenas med vite
får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av tillsyns-
myndigheten enligt denna lag får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 17 december 2021.
2. Bestämmelserna i 5 kap. tillämpas första gången
a) den 17 december 2023 för verksamhetsutövare som driver privat

verksamhet och som har 50 till 249 arbetstagare, och

b) den 17 juli 2022 för övriga verksamhetsutövare.
3. Genom lagen upphävs lagen (2016:749) om särskilt skydd mot

repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

4. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om repressalier som

har vidtagits före ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

STEFAN L�FVEN

EVA NORDMARK
(Arbetsmarknadsdepartementet)