SFS 2024:164 Förordning om ändring i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare

1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

Svensk författningssamling

Förordning

om ändring i förordningen (2021:1335) om utbildning till

lärare och förskollärare

Utfärdad den 21 mars 2024

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2021:1335) om utbildning
till lärare och förskollärare

dels att nuvarande 1 kap. 4 och 5 §§ ska betecknas 1 kap. 5 och 4 §§,
dels att 1 kap. 2 §, den nya 1 kap. 4 §, 3 kap. 6–8 §§, 4 kap. 1–5 §§,

rubriken till 4 kap., rubrikerna närmast efter 4 kap. 1 och 3 §§ och
rubrikerna närmast före 4 kap. 2–5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 4 och 5 §§ ska sättas närmast före

1 kap. 5 respektive 4 §,

dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 5 a §, av följande lydelse.

1 kap.
2 § I denna förordning finns bestämmelser om

– grundläggande krav på utbildningen (2 kap.),
– särskilda krav på utbildningen (3 kap.),
– kombinationer av undervisningsämnen i utbildning som leder till

ämneslärarexamen (4 kap.), och

– samverkan och anställningar inom utbildningen (5 kap.).
De grundläggande kraven på utbildningen i 2 kap. är gemensamma för

utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkes-
lärarexamen.

De särskilda kraven på utbildningen i 3 kap. är programspecifika och

gäller enbart för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller
ämneslärarexamen.

4 § I förordningen avses med

– högskolor: universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen

(1992:1434) och enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt
lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,

– praktiknära forskning: forskning i samverkan med förskollärar- och

lärarprofessionen utifrån förskolans och skolans behov av kunskap för att
förbättra verksamheten,

– undervisningsämne: ett ämne som ska ingå i en lärares examen och som

motsvaras av ett av skolväsendets ämnen som det finns en fastlagd kurs-
eller ämnesplan för eller, i vissa fall när utbildningen inriktar sig mot arbete
i gymnasieskolan, flera ämnen i skolväsendet som det finns fastlagda ämnes-
planer för.

SFS

2024:164

Publicerad
den

26 mars 2024

SFS

2024:164

2

5 a § Av 2 kap. 13–19 §§ skollagen (2010:800) och förordningen
(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare
framgår vad som krävs för att få bedriva undervisning i skolväsendet.

Av 2 kap. 22 a § förordningen om behörighet och legitimation för lärare

och förskollärare framgår vilka ämnen i gymnasieskolan som motsvaras av
de undervisningsämnen som anges i 4 kap. 4 §.

3 kap.
6 § En utbildning till lärare som leder till ämneslärarexamen ska ges med
inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot
arbete i gymnasieskolan.

En sådan utbildning ska innefatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska

studier med relevans för ett undervisningsämne.

Att utbildningen för var och en av inriktningarna ska ges med ett

begränsat antal kombinationer av undervisningsämnen framgår av 4 kap.

7 § I utbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ska
ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna omfatta totalt 165 hög-
skolepoäng i två undervisningsämnen eller totalt 195 högskolepoäng i tre
undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnesstudier och
ämnesdidaktiska studier om totalt 195 högskolepoäng i två undervisnings-
ämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller
musik ingår i utbildningen. Utbildningen får vidare omfatta ämnesstudier
och ämnesdidaktiska studier om totalt 195 högskolepoäng i två undervis-
ningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen.

Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i

relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i utbild-
ningen krävs minst 45 högskolepoäng om utbildningen omfattar tre under-
visningsämnen och minst 60 högskolepoäng om utbildningen omfattar två
undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs
dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för
dessa undervisningsämnen.

Av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole-

poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

8 § I utbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska ämnes-
studierna och de ämnesdidaktiska studierna omfatta totalt 225 högskole-
poäng i två undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnes-
studier och ämnesdidaktiska studier om totalt 255 högskolepoäng i två
undervisningsämnen om undervisningsämnet svenska, samhällskunskap
eller musik ingår.

Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i

relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng
i ett annat relevant ämne eller ämnesområde. När svenska, samhällskunskap
eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnes-
områden som är relevanta för dessa undervisningsämnen.

Av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole-

poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.

SFS

2024:164

3

4 kap. Kombinationer av undervisningsämnen i utbildning som

leder till ämneslärarexamen
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vilka undervisningsämnen som
får kombineras i en utbildning som leder till ämneslärarexamen enligt
högskoleförordningen (1993:100).

Kombinationer av undervisningsämnen för inriktning mot

grundskolans årskurs 7–9
Grupper av undervisningsämnen

2 § Undervisningsämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs
7–9 delas in i följande grupper:

1. engelska, matematik, modersmål, moderna språk, svenska, svenska

som andraspråk och teckenspråk,

2. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,
3. biologi, fysik, kemi och teknik,
4. hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och slöjd, och
5. bild och musik.

Tillåtna kombinationer av undervisningsämnen

3 § För inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 får undervis-
ningsämnena kombineras enligt följande:

1. två undervisningsämnen ur någon av grupperna i 2 § 1–3,
2. ett undervisningsämne ur gruppen i 2 § 1 och ett undervisningsämne ur

någon av grupperna i 2 § 2–5,

3. ett undervisningsämne ur grupperna i 2 § 2 eller 3 och ett undervis-

ningsämne ur någon av grupperna i 2 § 4 eller 5,

4. två olika språk inom undervisningsämnet moderna språk, eller
5. undervisningsämnena bild och slöjd.
Om examen omfattar ytterligare ett undervisningsämne utöver vad som

anges i

1. första stycket 1–3 eller 5 ska detta ämne vara ett annat undervisnings-

ämne ur någon av grupperna i 2 § 1–5, eller

2. första stycket 4 ska detta ämne vara ett tredje språk inom undervisnings-

ämnet moderna språk eller ett annat ämne ur någon av grupperna i 2 § 1–5.

Kombinationer av undervisningsämnen för inriktning mot

gymnasieskolan
Grupper av undervisningsämnen

4 § Undervisningsämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas
in i följande grupper:

1. engelska, matematik, modersmål, svenska och svenska som andra-

språk,

2. grekiska, latin, moderna språk och teckenspråk,
3. filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi,

religionskunskap och samhällskunskap,

4. biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik,
5. idrott och hälsa, och
6. bild, dans, musik och teater.

SFS

2024:164

4

Tillåtna kombinationer av undervisningsämnen

5 § För inriktning mot arbete i gymnasieskolan får undervisningsämnena
kombineras enligt följande:

1. två undervisningsämnen ur någon av grupperna i 4 § 1–4,
2. ett undervisningsämne ur gruppen i 4 § 1 och ett annat undervisnings-

ämne ur någon av grupperna i 4 § 2–4,

3. två olika språk inom undervisningsämnet moderna språk,
4. undervisningsämnet idrott och hälsa och ett undervisningsämne ur

någon av grupperna i 4 § 1–4,

5. ett undervisningsämne ur gruppen i 4 § 6 och ett undervisningsämne ur

någon av grupperna i 4 § 1–4, eller

6. ett undervisningsämne ur gruppen i 4 § 6 och ytterligare 90 högskole-

poäng inom det i gruppen i 4 § 6 valda undervisningsämnet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.

På regeringens vägnar

MATS PERSSON

Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)