SFS 2013:960 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 2013:960 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i inkomstskattelagen (1999:1229); utf�rdad den 28 november 2013. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om inkomstskattelagen (1999:1229) 2 dels att 7 kap. 314 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13 och 14 �� samt rubrikerna n�rmast efter 7 kap. 2 och 6 �� ska utg�, dels att 1 kap. 7 �, 3 kap. 1 �, 7 kap. 1, 16, 18 och 21 ��, 11 kap. 17 och 47 ��, 33 kap. 3 �, 57 kap. 11, 16 och 19 ��, 63 kap. 3 a och 11 ��, 65 kap. 5 �, 67 kap. 7 och 24 �� samt rubriken n�rmast f�re 63 kap. 11 � ska ha f�l- jande lydelse, dels att punkt 3 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (2001:1175) om �nd- ring i n�mnda lag ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras tio nya paragrafer, 7 kap. 311 �� och 57 kap. 19 a � samt n�rmast f�re 7 kap. 3, 4, 5, 6 och 10 �� och n�rmast efter 7 kap. 2 � nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 7 � 3 Juridiska personers skatt ska ber�knas p� den beskattningsbara inkoms- ten. Denna ska ber�knas p� f�ljande s�tt. �verskottet i inkomstslaget n�ringsverksamhet minskas med allm�nna av- drag. Det �terst�ende beloppet avrundas ned�t till helt tiotal kronor och �r den fastst�llda och den beskattningsbara inkomsten. F�r s�dana ideella f�reningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 46 och 10 �� minskas den fastst�llda inkomsten med grund- avdrag. Det belopp som �terst�r �r den beskattningsbara inkomsten. 3 kap. 1 � 4 Detta kapitel g�ller f�r fysiska personer. Det finns best�mmelser om obegr�nsat skattskyldiga i 316 ��, 1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56. 2 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 7 kap. 6 � 2011:1271 7 kap. 10 � 2011:1271 7 kap. 11 � 2011:1256. 3 Senaste lydelse 2011:1256. 4 �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs. SFS 2013:960 Utkom fr�n trycket den 6 december 2013 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2013:960 begr�nsat skattskyldiga i 1721 ��, och skattskyldighet f�r �verl�tna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 ��. F�r d�dsbon finns s�rskilda best�mmelser i 4 kap. 7 kap. 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om undantag fr�n skattskyldighet f�r staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 �, stiftelser, ideella f�reningar och registrerade trossamfund i 311 ��, vissa andra juridiska personer i 1520 ��, och �gare av vissa fastigheter i 21 �. Vad som s�gs om ett registrerat trossamfund g�ller �ven f�r sj�lvst�ndiga organisatoriska delar av ett s�dant samfund. I fr�ga om begr�nsat skattskyldiga g�ller best�mmelserna de inkomster som de �r skattskyldiga f�r enligt 6 kap. Stiftelser, ideella f�reningar och registrerade trossamfund Skattskyldighet 3 � Stiftelser som uppfyller �ndam�ls-, verksamhets- och fullf�ljdskraven i 46 �� samt ideella f�reningar och registrerade trossamfund som f�rutom dessa krav �ven uppfyller �ppenhetskravet i 10 � �r, med undantag f�r kapi- talvinster och kapitalf�rluster, skattskyldiga bara f�r inkomst av s�dan n�- ringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 �. F�reningar och trossamfund som uppfyller kraven i 46 och 10 �� r dock inte skattskyldiga f�r 1. s�dan inkomst som kommer fr�n en sj�lvst�ndig n�ringsverksamhet eller en s�rskild f�rvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvud- saklig del kommer fr�n verksamhet som �r ett direkt led i fr�mjandet av s�dana �ndam�l som av- ses i 4 � eller som har annan naturlig anknytning till s�dana �ndam�l, eller verksamhet som av h�vd utnyttjats som finansieringsk�lla f�r ideellt ar- bete, eller 2. inkomst fr�n innehav av en fastighet som tillh�r f�reningen eller tros- samfundet och som anv�nds i verksamheten p� s�dant s�tt som anges i 3 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152). �ndam�lskravet 4 � Stiftelsen, den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allm�nnyttiga �ndam�l. Med allm�nnyttigt �ndam�l avses ett �ndam�l som fr�mjar idrott, kultur, milj�v�rd, omsorg om barn och ungdom, politisk verksamhet, religi�s verksamhet, sjukv�rd, </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2013:960 social hj�lpverksamhet, Sveriges f�rsvar och krisberedskap i samverkan med myndighet, utbildning, vetenskaplig forskning, eller en annan likv�rdig verksamhet. Stiftelsens �ndam�l f�r inte vara begr�nsat till vissa familjer eller best�mda personer. F�reningens eller trossamfundets �ndam�l f�r inte vara begr�nsat till vissa familjers, medlemmars eller andra best�mda personers ekonomiska intressen. Verksamhetskravet 5 � Stiftelsen, den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattnings�ret uteslutande eller s� gott som uteslutande fr�mja ett eller flera s�dana �ndam�l som anges i 4 �. Om verksamhetskravet inte �r uppfyllt under beskattnings�ret, f�r h�nsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts �ret f�re beskattnings�ret, be- skattnings�ret samt det n�rmast f�ljande beskattnings�ret. Fullf�ljdskravet 6 � Stiftelsen, den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattnings�ret i sk�lig omfattning anv�nda sina int�kter f�r ett eller flera allm�nnyttiga �ndam�l enligt 4 �. H�nsyn f�r �ven tas till hur int�k- terna sammantaget har anv�nts under en period av flera beskattnings�r. Fullf�ljdskravet �r uppfyllt �ven om stiftelsen, f�reningen eller trossamfun- det under beskattnings�ret inte har anv�nt sina int�kter i tillr�cklig omfatt- ning, om detta f�rh�llande kan antas vara tillf�lligt. Vid denna bed�mning ska h�nsyn tas till om kravet har uppfyllts de f�reg�ende beskattnings�ren samt f�ruts�ttningarna f�r att det kommer att uppfyllas under det n�rmast f�ljande beskattnings�ret. 7 � Vid bed�mningen av om fullf�ljdskravet �r uppfyllt ska s�dana int�kter beaktas som enligt 3 � inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag f�r schablonint�kter enligt 42 kap. 43 � och kapitalvinster. �ven f�ljande int�kter ska beaktas, om int�kterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag: 1. Medlemsavgifter och andra avgifter f�r deltagande i den allm�nnyttiga verksamheten. 2. St�d eller bidrag. 3. F�rv�rv genom testamente eller g�va. Int�kter som avses i f�rsta stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framg�r av omst�ndigheterna att avsikten �r att de ska anv�ndas direkt f�r verksamheten. Int�kter som avses i f�rsta stycket ska minskas med kostnader f�r att f�r- v�rva och bibeh�lla dessa int�kter. 8 � Skatteverket f�r medge undantag fr�n fullf�ljdskravet f�r en ideell f�r- ening eller ett registrerat trossamfund som avser att f�rv�rva en fastighet eller annan anl�ggning som �r avsedd f�r den ideella verksamheten. Detsamma g�ller om en f�rening eller ett trossamfund avser att genomf�ra omfattande </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2013:960 byggnads-, reparations- eller anl�ggningsarbeten p� en fastighet som anv�nds av f�reningen eller trossamfundet. Beslutet f�r avse h�gst fem beskattnings�r i f�ljd. Det f�r f�renas med vill- kor att f�reningen eller trossamfundet ska st�lla s�kerhet eller liknande f�r den inkomstskatt som kan komma att p�f�ras f�reningen eller trossamfundet p� grund av ompr�vning av besluten om slutlig skatt f�r de �r som beslutet avser, om det upph�r att g�lla enligt 9 �. Skatteverkets beslut f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Pr�v- ningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. 9 � Om den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet inte inom f�reskriven tid har genomf�rt den avsedda investeringen eller inte har iakttagit n�got annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten pr�vas som om undantaget inte hade medgetts. �ppenhetskravet 10 � En ideell f�rening eller ett registrerat trossamfund f�r inte v�gra n�gon intr�de som medlem, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r det med h�nsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. 11 � Ideella f�reningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer an- ses som �ppna om deras medlemmar utg�rs av f�reningar som uppfyller kra- vet i 10 �. Ett registrerat trossamfund anses som �ppet om den del av trossamfundet d�r medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 �. 16 � 5 F�ljande juridiska personer �r skattskyldiga bara f�r inkomst p� grund av innehav av fastigheter: akademier, allm�nna undervisningsverk, studentk�rer vid statliga universitet och h�gskolor som avses i 4 kap. 8 � h�gskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 � h�gskolelagen samt samarbetsorgan f�r s�- dana sammanslutningar med �ndam�l att sk�ta de uppgifter som sammanslut- ningarna enligt h�gskolelagen eller f�reskrift som meddelats med st�d av h�gskolelagen ansvarar f�r, regionala utvecklingsbolag som med st�d av 1 � lagen (1994:77) om be- slutander�tt f�r regionala utvecklingsbolag f�tt r�tt att pr�va fr�gor om st�d till n�ringsidkare samt moderbolag till s�dana utvecklingsbolag, arbetsl�shetskassor, personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutf�stelse m.m. och vars �ndam�l uteslutande �r att l�mna underst�d vid arbetsl�shet, sjukdom, olycksfall eller utbildning, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med �ndam�l att l�mna avg�ngsers�ttning till arbetstagare som blivit arbetsl�sa eller att fr�mja �tg�rder till f�rm�n f�r arbetstagare som blivit eller l�per risk att bli arbetsl�sa eller att l�mna underst�d vid utbildning eller att l�mna permitteringsl�neers�ttning, och 5 Senaste lydelse 2009:768. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2013:960 bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att l�mna permitteringsl�neers�ttning. 18 � Best�mmelserna om begr�nsning i skattskyldigheten i 1517 �� till- l�mpas f�r stiftelser bara om fullf�ljdskravet i 6 � �r uppfyllt. Vid till�mpning av fullf�ljdskravet ska stiftelserna anses fr�mja ett allm�nnyttigt �ndam�l. Om det finns s�rskilda krav n�r det g�ller verksamheten eller liknande, till- l�mpas best�mmelserna om begr�nsning i skattskyldigheten bara om stiftel- serna i sin verksamhet uteslutande eller s� gott som uteslutande uppfyller dessa krav. N�r det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verk- samhet g�ller dock det. 21 � 6 �gare av en s�dan fastighet som avses i 3 kap. 4 � fastighetstaxerings- lagen (1979:1152) �r inte skattskyldig f�r inkomst av fastigheten i den ut- str�ckning den anv�nds f�r �ndam�l som avses i den paragrafen. F�r s�dan ideell f�rening eller registrerat trossamfund som uppfyller kra- ven i 46 och 10 �� till�mpas dock i st�llet 3 � andra stycket 2. 11 kap. 17 � F�rm�n i form av utbildning eller annan �tg�rd som �r av betydelse f�r att den skattskyldige ska kunna forts�tta att f�rv�rvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller l�per risk att inom fem �r bli arbetsl�s p� grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksam- het. F�rsta stycket g�ller ocks� om avsikten �r att den skattskyldige ska f� annat arbete hos arbetsgivaren. F�rsta och andra styckena g�ller inte f�rm�n fr�n f�mansf�retag eller f�- manshandelsbolag, om den anst�llde �r f�retagsledare eller del�gare i f�reta- get eller n�rst�ende till en s�dan person. Om arbetsgivaren �r en enskild n�- ringsidkare, g�ller f�rsta och andra styckena inte f�rm�n till s�dana anst�llda som �r n�rst�ende till arbetsgivaren. 47 � Periodiska underst�d eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 � eller 62 kap. 7 � inte f�r dra av det ut- betalade beloppet. Som inkomst ska inte heller tas upp s�dana periodiska underst�d som beta- las ut fr�n stiftelser, ideella f�reningar eller registrerade trossamfund som �r undantagna fr�n skattskyldighet enligt 7 kap. 3 �. Detta g�ller dock bara om utbetalningen g�rs f�r att fr�mja omsorg om barn och ungdom, social hj�lp- verksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. 33 kap. 3 � 7 Ett positivt f�rdelningsbelopp ber�knas genom att ett positivt kapital- underlag f�r r�ntef�rdelning multipliceras med statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november �ret n�rmast f�re det kalender�r under vilket beskattnings�ret g�r ut �kad med sex procentenheter. 6 �ndringen inneb�r bl.a. att f�rsta och andra styckena upph�vs. 7 Senaste lydelse 2011:1272. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2013:960 Ett negativt f�rdelningsbelopp ber�knas genom att ett negativt kapitalun- derlag f�r r�ntef�rdelning multipliceras med statsl�ner�ntan vid samma tid- punkt �kad med en procentenhet. Om beskattnings�ret omfattar l�ngre eller kortare tid �n tolv m�nader, ska f�rdelningsbeloppet justeras i motsvarande m�n. Hur kapitalunderlaget ber�knas framg�r av 820 ��. 57 kap. 11 � 8 �rets gr�nsbelopp �r 1. ett belopp som motsvarar tv� och tre fj�rdedels inkomstbasbelopp f�rde- lat med lika belopp p� andelarna i f�retaget, eller 2. summan av underlaget f�r �rets gr�nsbelopp multiplicerat med statsl�ner�ntan �kad med nio procentenheter, och f�r andelar i f�mansf�retag eller f�retag som avses i 6 � l�nebaserat ut- rymme enligt 1619 a ��. F�r tillg�ngar som avses i 2 � andra stycket ska statsl�ner�ntan i st�llet �kas med en procentenhet. Best�mmelserna i f�rsta stycket 1 och i 1619 a �� g�ller inte f�r s�dana tillg�ngar. �rets gr�nsbelopp ber�knas vid �rets ing�ng och tillgodor�knas den som �ger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel f�rv�rvas genom arv, testa- mente, g�va, bodelning eller p� liknande s�tt, intr�der f�rv�rvaren i den tidi- gare �garens situation i fr�ga om ber�kning av �rets gr�nsbelopp. 16 � 9 Det l�nebaserade utrymmet �r 50 procent av l�neunderlaget enligt 17 och 18 �� och f�rdelas med lika belopp p� andelarna i f�retaget. Om en andel �gts under del av �ret f�re beskattnings�ret, ska bara ers�tt- ning som betalats ut under denna tid ing� i l�neunderlaget vid ber�kningen av det l�nebaserade utrymmet f�r den andelen. Det l�nebaserade utrymmet f�r del�garens samtliga andelar f�r inte �ver- stiga ett belopp som motsvarar 50 g�nger s�dan kontant ers�ttning som avses i 17 � f�rsta stycket och som del�garen eller n�gon n�rst�ende har f�tt fr�n f�- retaget och dess dotterf�retag under �ret f�re beskattnings�ret. 19 � 10 L�nebaserat utrymme ska ber�knas bara om 1. andels�garen �ger andelar i f�retaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i f�retaget, och 2. andels�garen eller n�gon n�rst�ende under �ret f�re beskattnings�ret f�tt s�dan kontant ers�ttning som avses i 17 � f�rsta stycket fr�n f�retaget och dess dotterf�retag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det l�gsta av sex inkomstbasbelopp med till�gg f�r fem procent av den sammanlagda kontanta ers�ttningen i f�retaget och i dess dotterf�retag, och 9,6 inkomstbasbelopp. 8 Senaste lydelse 2011:1271. 9 Senaste lydelse 2011:1271. 10Senaste lydelse 2008:1343. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2013:960 19 a � Vid till�mpning av 1619 �� ska det med dotterf�retag avses ett f�- retag d�r moderf�retagets andel, direkt eller indirekt genom ett annat dotterf�- retag, �verstiger 50 procent av kapitalet i f�retaget. Om f�retaget �r ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet del�garbeskattad juridisk person, ska det dock med dotterf�retag avses ett f�retag d�r samtliga andelar, direkt eller indirekt, �gs av moderf�retaget. 63 kap. 3 a � 11 F�r dem som vid beskattnings�rets ing�ng har fyllt 65 �r �r grundav- draget beloppet enligt 3 � med till�gg av f�ljande s�rskilda belopp. Ideella f�reningar och registrerade trossamfund 11 � Ideella f�reningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap. 46 och 10 �� har r�tt till grundavdrag med 15 000 kronor. 65 kap. 5 � 12 F�r fysiska personer �r den statliga inkomstskatten p� beskattnings- bara f�rv�rvsinkomster 11 Senaste lydelse 2012:757. Fastst�lld f�rv�rvsinkomst S�rskilt belopp �verstiger inte 0,99 pris- basbelopp 0,682 prisbasbelopp �verstiger 0,99 men inte 1,105 prisbasbelopp 0,880 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten �verstiger 1,105 men inte 2,72 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp minskat med 8,5 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten �verstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp 0,208 prisbasbelopp �kat med 11,5 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten �verstiger 3,11 men inte 3,69 prisbasbelopp 21,5 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkoms- ten minskat med 0,103 prisbasbelopp �verstiger 3,69 men inte 4,785 prisbasbelopp 0,322 prisbasbelopp �kat med 10 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten �verstiger 4,785 men inte 7,88 prisbasbelopp 0,753 prisbasbelopp �kat med 1 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten �verstiger 7,88 men inte 12,43 prisbasbelopp 1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten �verstiger 12,43 prisbasbe- lopp 0,422 prisbasbelopp 12 Senaste lydelse 2011:1256. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2013:960 20 procent av den del av den beskattningsbara f�rv�rvsinkomsten som �verstiger en nedre skiktgr�ns, och 5 procent av den del av den beskattningsbara f�rv�rvsinkomsten som �verstiger en �vre skiktgr�ns. Skiktgr�nserna best�ms med utg�ngspunkt i en nedre skiktgr�ns p� 435 900 kronor f�r beskattnings�ret 2014 och en �vre skiktgr�ns p� 602 600 kronor f�r beskattnings�ret 2014. F�r de d�rp� f�ljande beskattnings�ren uppg�r skiktgr�nserna till skikt- gr�nserna f�r det f�reg�ende beskattnings�ret multiplicerade med det j�mf�- relsetal, uttryckt i procent, som anger f�rh�llandet mellan det allm�nna prisl�- get i juni �ret f�re beskattnings�ret och prisl�get i juni andra �ret f�re beskatt- nings�ret plus tv� procentenheter. Skiktgr�nserna fastst�lls av regeringen f�re utg�ngen av �ret f�re beskattnings�ret och avrundas upp�t till helt hundratal kronor. Om en enskild n�ringsidkare enligt 1 kap. 13 � andra stycket har ett be- skattnings�r som inte sammanfaller med kalender�ret, ska de skiktgr�nser som g�ller vid detta beskattnings�rs utg�ng till�mpas. 67 kap. 7 � 13 F�r dem som vid beskattnings�rets ing�ng inte har fyllt 65 �r uppg�r skattereduktionen f�r summan av arbetsinkomster ber�knade enligt 6 � till f�ljande belopp. 24 � 14 R�tt till skattereduktion enligt 25 och 26 �� har efter beg�ran de som 1. vid beskattnings�rets utg�ng har fyllt 18 �r, 2. �r obegr�nsat skattskyldiga under n�gon del av beskattnings�ret, och 13 Senaste lydelse 2009:1452. Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion �verstiger inte 0,91 pris- basbelopp skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen f�r kommunal inkomstskatt �verstiger 0,91 men inte 2,94 prisbasbelopp skillnaden mellan � ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsin- komsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp och � andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen f�r kommunal inkomstskatt �verstiger 2,94 men inte 8,08 prisbasbelopp skillnaden mellan � ena sidan summan av 1,584 prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsin- komsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp och � andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen f�r kommunal inkomstskatt �verstiger 8,08 prisbas- belopp skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen f�r kommunal inkomstskatt 14 Senaste lydelse 2011:1271. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2013:960 3. har haft utgifter f�r g�va avseende fr�mjande av social hj�lpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godk�nd g�vomottagare eller ska ta upp v�rdet av s�dan g�va som inkomst. S�dan r�tt till skattereduktion har efter beg�ran ocks� de som �r begr�nsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 � f�rsta stycket 1, 2 eller 3, om deras �verskott av f�rv�rvsinkomster i Sverige och i andra l�nder, uteslutande eller s� gott som uteslutande, utg�rs av �verskott av f�rv�rvsinkomster i Sverige. �ven d�dsbon har efter beg�ran r�tt till skattereduktion f�r g�va som har l�mnats f�re d�dsfallet. 3. 15 Best�mmelserna i 61 kap. 8 a � andra och tredje styckena till�mpas till och med det beskattnings�r som slutar den 31 december 2016. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2014 och till�mpas p� beskatt- nings�r som b�rjar efter den 31 december 2013. 2. Best�mmelserna i 22 kap. 5 � om beskattning vid uttag ur n�ringsverk- samhet ska inte till�mpas om en stiftelse vid ikrafttr�dandet blir skattskyldig enligt best�mmelserna i 7 kap. till f�ljd av den nya best�mmelsen i 7 kap. 4 �. 3. Vid till�mpningen av best�mmelsen i 57 kap. 19 � 2 andra strecksatsen ska f�r beskattnings�r 2014 och 2015 i st�llet f�r 9,6 inkomstbasbelopp g�lla tio inkomstbasbelopp. P� regeringens v�gnar PETER NORMAN Linda Haggren (Finansdepartementet) 15 Senaste lydelse 2011:1271. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2013 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i inkomstskattelagen (1999:1229);

utf�rdad den 28 november 2013.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om inkomstskattelagen

(1999:1229)

dels att 7 kap. 314 �� ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13 och 14 ��

samt rubrikerna n�rmast efter 7 kap. 2 och 6 �� ska utg�,

dels att 1 kap. 7 �, 3 kap. 1 �, 7 kap. 1, 16, 18 och 21 ��, 11 kap. 17 och

47 ��, 33 kap. 3 �, 57 kap. 11, 16 och 19 ��, 63 kap. 3 a och 11 ��, 65 kap.
5 �, 67 kap. 7 och 24 �� samt rubriken n�rmast f�re 63 kap. 11 � ska ha f�l-
jande lydelse,

dels att punkt 3 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (2001:1175) om �nd-

ring i n�mnda lag ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras tio nya paragrafer, 7 kap. 311 �� och

57 kap. 19 a � samt n�rmast f�re 7 kap. 3, 4, 5, 6 och 10 �� och n�rmast efter
7 kap. 2 � nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.

7 �

Juridiska personers skatt ska ber�knas p� den beskattningsbara inkoms-

ten. Denna ska ber�knas p� f�ljande s�tt.

�verskottet i inkomstslaget n�ringsverksamhet minskas med allm�nna av-

drag. Det �terst�ende beloppet avrundas ned�t till helt tiotal kronor och �r den
fastst�llda och den beskattningsbara inkomsten.

F�r s�dana ideella f�reningar och registrerade trossamfund som uppfyller

kraven i 7 kap. 46 och 10 �� minskas den fastst�llda inkomsten med grund-
avdrag. Det belopp som �terst�r �r den beskattningsbara inkomsten.

3 kap.

1 �

Detta kapitel g�ller f�r fysiska personer.

Det finns best�mmelser om
obegr�nsat skattskyldiga i 316 ��,

1 Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56.

2 Lagen omtryckt 2008:803.
Senaste lydelse av
7 kap. 6 � 2011:1271
7 kap. 10 � 2011:1271
7 kap. 11 � 2011:1256.

3 Senaste lydelse 2011:1256.

4 �ndringen inneb�r att fj�rde stycket upph�vs.

SFS 2013:960

Utkom fr�n trycket
den 6 december 2013

SFS 2013:960

begr�nsat skattskyldiga i 1721 ��, och
skattskyldighet f�r �verl�tna pensioner eller andra periodiska inkomster i

22 och 23 ��.

F�r d�dsbon finns s�rskilda best�mmelser i 4 kap.

7 kap.

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om undantag fr�n skattskyldighet f�r

staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 �,
stiftelser, ideella f�reningar och registrerade trossamfund i 311 ��,
vissa andra juridiska personer i 1520 ��, och
�gare av vissa fastigheter i 21 �.
Vad som s�gs om ett registrerat trossamfund g�ller �ven f�r sj�lvst�ndiga

organisatoriska delar av ett s�dant samfund.

I fr�ga om begr�nsat skattskyldiga g�ller best�mmelserna de inkomster

som de �r skattskyldiga f�r enligt 6 kap.

Stiftelser, ideella f�reningar och registrerade trossamfund

Skattskyldighet

3 �

Stiftelser som uppfyller �ndam�ls-, verksamhets- och fullf�ljdskraven i

46 �� samt ideella f�reningar och registrerade trossamfund som f�rutom
dessa krav �ven uppfyller �ppenhetskravet i 10 � �r, med undantag f�r kapi-
talvinster och kapitalf�rluster, skattskyldiga bara f�r inkomst av s�dan n�-
ringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 �.

F�reningar och trossamfund som uppfyller kraven i 46 och 10 �� r dock

inte skattskyldiga f�r

1. s�dan inkomst som kommer fr�n en sj�lvst�ndig n�ringsverksamhet eller

en s�rskild f�rvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvud-
saklig del kommer fr�n

verksamhet som �r ett direkt led i fr�mjandet av s�dana �ndam�l som av-

ses i 4 � eller som har annan naturlig anknytning till s�dana �ndam�l, eller

verksamhet som av h�vd utnyttjats som finansieringsk�lla f�r ideellt ar-

bete, eller

2. inkomst fr�n innehav av en fastighet som tillh�r f�reningen eller tros-

samfundet och som anv�nds i verksamheten p� s�dant s�tt som anges i 3 kap.
4 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

�ndam�lskravet

4 �

Stiftelsen, den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet

ska ha ett eller flera allm�nnyttiga �ndam�l. Med allm�nnyttigt �ndam�l avses
ett �ndam�l som fr�mjar

idrott,
kultur,
milj�v�rd,
omsorg om barn och ungdom,
politisk verksamhet,
religi�s verksamhet,
sjukv�rd,

SFS 2013:960

social hj�lpverksamhet,
Sveriges f�rsvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,
utbildning,
vetenskaplig forskning, eller
en annan likv�rdig verksamhet.
Stiftelsens �ndam�l f�r inte vara begr�nsat till vissa familjer eller best�mda

personer. F�reningens eller trossamfundets �ndam�l f�r inte vara begr�nsat
till vissa familjers, medlemmars eller andra best�mda personers ekonomiska
intressen.

Verksamhetskravet

5 �

Stiftelsen, den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet

ska i den verksamhet som bedrivs under beskattnings�ret uteslutande eller s�
gott som uteslutande fr�mja ett eller flera s�dana �ndam�l som anges i 4 �.

Om verksamhetskravet inte �r uppfyllt under beskattnings�ret, f�r h�nsyn

tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts �ret f�re beskattnings�ret, be-
skattnings�ret samt det n�rmast f�ljande beskattnings�ret.

Fullf�ljdskravet

6 �

Stiftelsen, den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet

ska under beskattnings�ret i sk�lig omfattning anv�nda sina int�kter f�r ett
eller flera allm�nnyttiga �ndam�l enligt 4 �. H�nsyn f�r �ven tas till hur int�k-
terna sammantaget har anv�nts under en period av flera beskattnings�r.

Fullf�ljdskravet �r uppfyllt �ven om stiftelsen, f�reningen eller trossamfun-

det under beskattnings�ret inte har anv�nt sina int�kter i tillr�cklig omfatt-
ning, om detta f�rh�llande kan antas vara tillf�lligt. Vid denna bed�mning ska
h�nsyn tas till om kravet har uppfyllts de f�reg�ende beskattnings�ren samt
f�ruts�ttningarna f�r att det kommer att uppfyllas under det n�rmast f�ljande
beskattnings�ret.

7 �

Vid bed�mningen av om fullf�ljdskravet �r uppfyllt ska s�dana int�kter

beaktas som enligt 3 � inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag f�r
schablonint�kter enligt 42 kap. 43 � och kapitalvinster. �ven f�ljande int�kter
ska beaktas, om int�kterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:

1. Medlemsavgifter och andra avgifter f�r deltagande i den allm�nnyttiga

verksamheten.

2. St�d eller bidrag.
3. F�rv�rv genom testamente eller g�va.
Int�kter som avses i f�rsta stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det

framg�r av omst�ndigheterna att avsikten �r att de ska anv�ndas direkt f�r
verksamheten.

Int�kter som avses i f�rsta stycket ska minskas med kostnader f�r att f�r-

v�rva och bibeh�lla dessa int�kter.

8 �

Skatteverket f�r medge undantag fr�n fullf�ljdskravet f�r en ideell f�r-

ening eller ett registrerat trossamfund som avser att f�rv�rva en fastighet eller
annan anl�ggning som �r avsedd f�r den ideella verksamheten. Detsamma
g�ller om en f�rening eller ett trossamfund avser att genomf�ra omfattande

SFS 2013:960

byggnads-, reparations- eller anl�ggningsarbeten p� en fastighet som anv�nds
av f�reningen eller trossamfundet.

Beslutet f�r avse h�gst fem beskattnings�r i f�ljd. Det f�r f�renas med vill-

kor att f�reningen eller trossamfundet ska st�lla s�kerhet eller liknande f�r
den inkomstskatt som kan komma att p�f�ras f�reningen eller trossamfundet
p� grund av ompr�vning av besluten om slutlig skatt f�r de �r som beslutet
avser, om det upph�r att g�lla enligt 9 �.

Skatteverkets beslut f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Pr�v-

ningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.

9 �

Om den ideella f�reningen eller det registrerade trossamfundet inte

inom f�reskriven tid har genomf�rt den avsedda investeringen eller inte har
iakttagit n�got annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten pr�vas som om
undantaget inte hade medgetts.

�ppenhetskravet

10 �

En ideell f�rening eller ett registrerat trossamfund f�r inte v�gra n�gon

intr�de som medlem, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r det med h�nsyn till
arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat.

11 �

Ideella f�reningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer an-

ses som �ppna om deras medlemmar utg�rs av f�reningar som uppfyller kra-
vet i 10 �.

Ett registrerat trossamfund anses som �ppet om den del av trossamfundet

d�r medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 �.

16 �

F�ljande juridiska personer �r skattskyldiga bara f�r inkomst p� grund

av innehav av fastigheter:

akademier,
allm�nna undervisningsverk,
studentk�rer vid statliga universitet och h�gskolor som avses i 4 kap. 8 �

h�gskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds
universitet som avses i 4 kap. 15 � h�gskolelagen samt samarbetsorgan f�r s�-
dana sammanslutningar med �ndam�l att sk�ta de uppgifter som sammanslut-
ningarna enligt h�gskolelagen eller f�reskrift som meddelats med st�d av
h�gskolelagen ansvarar f�r,

regionala utvecklingsbolag som med st�d av 1 � lagen (1994:77) om be-

slutander�tt f�r regionala utvecklingsbolag f�tt r�tt att pr�va fr�gor om st�d
till n�ringsidkare samt moderbolag till s�dana utvecklingsbolag,

arbetsl�shetskassor,
personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pen-

sionsutf�stelse m.m. och vars �ndam�l uteslutande �r att l�mna underst�d vid
arbetsl�shet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,

stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare

och arbetstagare med �ndam�l att l�mna avg�ngsers�ttning till arbetstagare
som blivit arbetsl�sa eller att fr�mja �tg�rder till f�rm�n f�r arbetstagare som
blivit eller l�per risk att bli arbetsl�sa eller att l�mna underst�d vid utbildning
eller att l�mna permitteringsl�neers�ttning, och

5 Senaste lydelse 2009:768.

SFS 2013:960

bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att

l�mna permitteringsl�neers�ttning.

18 �

Best�mmelserna om begr�nsning i skattskyldigheten i 1517 �� till-

l�mpas f�r stiftelser bara om fullf�ljdskravet i 6 � �r uppfyllt. Vid till�mpning
av fullf�ljdskravet ska stiftelserna anses fr�mja ett allm�nnyttigt �ndam�l.

Om det finns s�rskilda krav n�r det g�ller verksamheten eller liknande, till-

l�mpas best�mmelserna om begr�nsning i skattskyldigheten bara om stiftel-
serna i sin verksamhet uteslutande eller s� gott som uteslutande uppfyller
dessa krav. N�r det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verk-
samhet g�ller dock det.

21 �

�gare av en s�dan fastighet som avses i 3 kap. 4 � fastighetstaxerings-

lagen (1979:1152) �r inte skattskyldig f�r inkomst av fastigheten i den ut-
str�ckning den anv�nds f�r �ndam�l som avses i den paragrafen.

F�r s�dan ideell f�rening eller registrerat trossamfund som uppfyller kra-

ven i 46 och 10 �� till�mpas dock i st�llet 3 � andra stycket 2.

11 kap.

17 �

F�rm�n i form av utbildning eller annan �tg�rd som �r av betydelse f�r

att den skattskyldige ska kunna forts�tta att f�rv�rvsarbeta ska inte tas upp
hos den som blivit eller l�per risk att inom fem �r bli arbetsl�s p� grund av
omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksam-
het.

F�rsta stycket g�ller ocks� om avsikten �r att den skattskyldige ska f� annat

arbete hos arbetsgivaren.

F�rsta och andra styckena g�ller inte f�rm�n fr�n f�mansf�retag eller f�-

manshandelsbolag, om den anst�llde �r f�retagsledare eller del�gare i f�reta-
get eller n�rst�ende till en s�dan person. Om arbetsgivaren �r en enskild n�-
ringsidkare, g�ller f�rsta och andra styckena inte f�rm�n till s�dana anst�llda
som �r n�rst�ende till arbetsgivaren.

47 �

Periodiska underst�d eller liknande periodiska inkomster ska inte tas

upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 � eller 62 kap. 7 � inte f�r dra av det ut-
betalade beloppet.

Som inkomst ska inte heller tas upp s�dana periodiska underst�d som beta-

las ut fr�n stiftelser, ideella f�reningar eller registrerade trossamfund som �r
undantagna fr�n skattskyldighet enligt 7 kap. 3 �. Detta g�ller dock bara om
utbetalningen g�rs f�r att fr�mja omsorg om barn och ungdom, social hj�lp-
verksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning.

33 kap.

3 �

Ett positivt f�rdelningsbelopp ber�knas genom att ett positivt kapital-

underlag f�r r�ntef�rdelning multipliceras med statsl�ner�ntan vid utg�ngen
av november �ret n�rmast f�re det kalender�r under vilket beskattnings�ret
g�r ut �kad med sex procentenheter.

6 �ndringen inneb�r bl.a. att f�rsta och andra styckena upph�vs.

7 Senaste lydelse 2011:1272.

SFS 2013:960

Ett negativt f�rdelningsbelopp ber�knas genom att ett negativt kapitalun-

derlag f�r r�ntef�rdelning multipliceras med statsl�ner�ntan vid samma tid-
punkt �kad med en procentenhet.

Om beskattnings�ret omfattar l�ngre eller kortare tid �n tolv m�nader, ska

f�rdelningsbeloppet justeras i motsvarande m�n.

Hur kapitalunderlaget ber�knas framg�r av 820 ��.

57 kap.

11 �

�rets gr�nsbelopp �r

1. ett belopp som motsvarar tv� och tre fj�rdedels inkomstbasbelopp f�rde-

lat med lika belopp p� andelarna i f�retaget, eller

2. summan av
underlaget f�r �rets gr�nsbelopp multiplicerat med statsl�ner�ntan �kad

med nio procentenheter, och

f�r andelar i f�mansf�retag eller f�retag som avses i 6 � l�nebaserat ut-

rymme enligt 1619 a ��.

F�r tillg�ngar som avses i 2 � andra stycket ska statsl�ner�ntan i st�llet

�kas med en procentenhet. Best�mmelserna i f�rsta stycket 1 och i 1619 a ��
g�ller inte f�r s�dana tillg�ngar.

�rets gr�nsbelopp ber�knas vid �rets ing�ng och tillgodor�knas den som

�ger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel f�rv�rvas genom arv, testa-
mente, g�va, bodelning eller p� liknande s�tt, intr�der f�rv�rvaren i den tidi-
gare �garens situation i fr�ga om ber�kning av �rets gr�nsbelopp.

16 �

Det l�nebaserade utrymmet �r 50 procent av l�neunderlaget enligt 17

och 18 �� och f�rdelas med lika belopp p� andelarna i f�retaget.

Om en andel �gts under del av �ret f�re beskattnings�ret, ska bara ers�tt-

ning som betalats ut under denna tid ing� i l�neunderlaget vid ber�kningen av
det l�nebaserade utrymmet f�r den andelen.

Det l�nebaserade utrymmet f�r del�garens samtliga andelar f�r inte �ver-

stiga ett belopp som motsvarar 50 g�nger s�dan kontant ers�ttning som avses
i 17 � f�rsta stycket och som del�garen eller n�gon n�rst�ende har f�tt fr�n f�-
retaget och dess dotterf�retag under �ret f�re beskattnings�ret.

19 �

L�nebaserat utrymme ska ber�knas bara om

1. andels�garen �ger andelar i f�retaget som motsvarar minst fyra procent

av kapitalet i f�retaget, och

2. andels�garen eller n�gon n�rst�ende under �ret f�re beskattnings�ret f�tt

s�dan kontant ers�ttning som avses i 17 � f�rsta stycket fr�n f�retaget och
dess dotterf�retag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det l�gsta
av

sex inkomstbasbelopp med till�gg f�r fem procent av den sammanlagda

kontanta ers�ttningen i f�retaget och i dess dotterf�retag, och

9,6 inkomstbasbelopp.

8 Senaste lydelse 2011:1271.

9 Senaste lydelse 2011:1271.

10Senaste lydelse 2008:1343.

SFS 2013:960

19 a �

Vid till�mpning av 1619 �� ska det med dotterf�retag avses ett f�-

retag d�r moderf�retagets andel, direkt eller indirekt genom ett annat dotterf�-
retag, �verstiger 50 procent av kapitalet i f�retaget. Om f�retaget �r ett
svenskt handelsbolag eller en i utlandet del�garbeskattad juridisk person, ska
det dock med dotterf�retag avses ett f�retag d�r samtliga andelar, direkt eller
indirekt, �gs av moderf�retaget.

63 kap.

3 a �

F�r dem som vid beskattnings�rets ing�ng har fyllt 65 �r �r grundav-

draget beloppet enligt 3 � med till�gg av f�ljande s�rskilda belopp.

Ideella f�reningar och registrerade trossamfund

11 �

Ideella f�reningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i

7 kap. 46 och 10 �� har r�tt till grundavdrag med 15 000 kronor.

65 kap.

5 �

F�r fysiska personer �r den statliga inkomstskatten p� beskattnings-

bara f�rv�rvsinkomster

11 Senaste lydelse 2012:757.

Fastst�lld f�rv�rvsinkomst

S�rskilt belopp

�verstiger inte 0,99 pris-
basbelopp

0,682 prisbasbelopp

�verstiger 0,99 men inte
1,105 prisbasbelopp

0,880 prisbasbelopp minskat med 20 procent av
den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten

�verstiger 1,105 men inte
2,72 prisbasbelopp

0,753 prisbasbelopp minskat med 8,5 procent
av den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten

�verstiger 2,72 men inte
3,11 prisbasbelopp

0,208 prisbasbelopp �kat med 11,5 procent av
den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten

�verstiger 3,11 men inte
3,69 prisbasbelopp

21,5 procent av den fastst�llda f�rv�rvsinkoms-
ten minskat med 0,103 prisbasbelopp

�verstiger 3,69 men inte
4,785 prisbasbelopp

0,322 prisbasbelopp �kat med 10 procent av
den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten

�verstiger 4,785 men inte
7,88 prisbasbelopp

0,753 prisbasbelopp �kat med 1 procent av den
fastst�llda f�rv�rvsinkomsten

�verstiger 7,88 men inte
12,43 prisbasbelopp

1,541 prisbasbelopp minskat med 9 procent av
den fastst�llda f�rv�rvsinkomsten

�verstiger 12,43 prisbasbe-
lopp

0,422 prisbasbelopp

12 Senaste lydelse 2011:1256.

SFS 2013:960

20 procent av den del av den beskattningsbara f�rv�rvsinkomsten som

�verstiger en nedre skiktgr�ns, och

5 procent av den del av den beskattningsbara f�rv�rvsinkomsten som

�verstiger en �vre skiktgr�ns.

Skiktgr�nserna best�ms med utg�ngspunkt i en nedre skiktgr�ns p�

435 900 kronor f�r beskattnings�ret 2014 och en �vre skiktgr�ns p� 602 600
kronor f�r beskattnings�ret 2014.

F�r de d�rp� f�ljande beskattnings�ren uppg�r skiktgr�nserna till skikt-

gr�nserna f�r det f�reg�ende beskattnings�ret multiplicerade med det j�mf�-
relsetal, uttryckt i procent, som anger f�rh�llandet mellan det allm�nna prisl�-
get i juni �ret f�re beskattnings�ret och prisl�get i juni andra �ret f�re beskatt-
nings�ret plus tv� procentenheter. Skiktgr�nserna fastst�lls av regeringen f�re
utg�ngen av �ret f�re beskattnings�ret och avrundas upp�t till helt hundratal
kronor.

Om en enskild n�ringsidkare enligt 1 kap. 13 � andra stycket har ett be-

skattnings�r som inte sammanfaller med kalender�ret, ska de skiktgr�nser
som g�ller vid detta beskattnings�rs utg�ng till�mpas.

67 kap.

7 �

F�r dem som vid beskattnings�rets ing�ng inte har fyllt 65 �r uppg�r

skattereduktionen f�r summan av arbetsinkomster ber�knade enligt 6 � till
f�ljande belopp.

24 �

R�tt till skattereduktion enligt 25 och 26 �� har efter beg�ran de som

1. vid beskattnings�rets utg�ng har fyllt 18 �r,
2. �r obegr�nsat skattskyldiga under n�gon del av beskattnings�ret, och

13 Senaste lydelse 2009:1452.

Arbetsinkomst som
beskattas i Sverige

Skattereduktion

�verstiger inte 0,91 pris-
basbelopp

skillnaden mellan arbetsinkomsterna och
grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen
f�r kommunal inkomstskatt

�verstiger 0,91 men inte
2,94 prisbasbelopp

skillnaden mellan � ena sidan summan av 0,91
prisbasbelopp och 33,2 procent av arbetsin-
komsterna mellan 0,91 och 2,94 prisbasbelopp
och � andra sidan grundavdraget, multiplicerad
med skattesatsen f�r kommunal inkomstskatt

�verstiger 2,94 men inte
8,08 prisbasbelopp

skillnaden mellan � ena sidan summan av 1,584
prisbasbelopp och 11,1 procent av arbetsin-
komsterna mellan 2,94 och 8,08 prisbasbelopp
och � andra sidan grundavdraget, multiplicerad
med skattesatsen f�r kommunal inkomstskatt

�verstiger 8,08 prisbas-
belopp

skillnaden mellan 2,155 prisbasbelopp och
grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen
f�r kommunal inkomstskatt

14 Senaste lydelse 2011:1271.

SFS 2013:960

3. har haft utgifter f�r g�va avseende fr�mjande av social hj�lpverksamhet

eller vetenskaplig forskning till en godk�nd g�vomottagare eller ska ta upp
v�rdet av s�dan g�va som inkomst.

S�dan r�tt till skattereduktion har efter beg�ran ocks� de som �r begr�nsat

skattskyldiga enligt 3 kap. 18 � f�rsta stycket 1, 2 eller 3, om deras �verskott
av f�rv�rvsinkomster i Sverige och i andra l�nder, uteslutande eller s� gott
som uteslutande, utg�rs av �verskott av f�rv�rvsinkomster i Sverige.

�ven d�dsbon har efter beg�ran r�tt till skattereduktion f�r g�va som har

l�mnats f�re d�dsfallet.

15 Best�mmelserna i 61 kap. 8 a � andra och tredje styckena till�mpas till

och med det beskattnings�r som slutar den 31 december 2016.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2014 och till�mpas p� beskatt-

nings�r som b�rjar efter den 31 december 2013.

2. Best�mmelserna i 22 kap. 5 � om beskattning vid uttag ur n�ringsverk-

samhet ska inte till�mpas om en stiftelse vid ikrafttr�dandet blir skattskyldig
enligt best�mmelserna i 7 kap. till f�ljd av den nya best�mmelsen i 7 kap. 4 �.

3. Vid till�mpningen av best�mmelsen i 57 kap. 19 � 2 andra strecksatsen

ska f�r beskattnings�r 2014 och 2015 i st�llet f�r 9,6 inkomstbasbelopp g�lla
tio inkomstbasbelopp.

P� regeringens v�gnar

PETER NORMAN

Linda Haggren
(Finansdepartementet)

15 Senaste lydelse 2011:1271.

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2013

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2013:960 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se