SFS 1951:438

Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 1951:438

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Nr 438. Lag om �nd ring i komraunalskattelagen den 28 septemLer 1928 (nr 370); , . given Stochholms slott den 1 juni 1951. Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n� de, Sveriges, G�tes och ; end es Konung, g�ra vet er ligt: att Vi, med riksdagen\ funnit * ott f�rordna, att 9 och 10 �� samt 22 � 1 mom. kommunalskattelagen n 28 september 1928 �vensom punkt 4 av anvisningarna till 9 � samt iinkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 � samma lag" skola erh�lla �nd- lydelse p� s�tt nedan angives. ^ niksilagonB skrivelse 1951: 3 62. " 2 Sonaste lydelse se betr�ffande 9 � 1932; 291, betr�ffande 10 � 1937: 518, betr�ffande 23 � 1 'o�. 1948: 233, betr�ffande pankt 4 av anvisningarna till 9 � 1951: 436, betr�ffande pankt 4 " anvisningarna tUl 23 � 1950: 588 samt betr�ffande pnnkt 5 av anvisningarna till 33 � 1930: 190. v*/- ' " 7 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 920 1951. r 438. ~ .... , '-f' 9 �. Taxeringsv�rde skall pris (allm�nna saluv�rdet). ' Omr�de, som utg�res av skogsmark och v�xande skog, skall upptagas till det v�rde, det kan anses �ga vid uth�lligt skogsbruk. Kan omr�det eller del ''i d�rav anses betinga ett h�gre allm�nt saluv�rde vid utnyttjande till tomt^ 1 mark eller till industriellt eller likartat �ndam�l �n vid anv�ndning f�r li skogsbruk, skall dock omr�det eller delen upptagas till allm�nna saluv�rdet. Fr�lser�nta uppskattas ber�knas utg�. (Se vidare anvisningarna.) 10 � " 4 Vid taxering anv�ndes f�r jordbruk med bin�ringar eller skogs-,d bruk, 'H; skolande d�rvid s�rskilt angivas vad av jordbruksv�rdet som bel�per � skogsmark (skogsmarksv�rde); b. skogsv�rde, varmed och dylikt. (Se vidare anvisningarna.) / 22 �. 1 mom. Fr�n bruttoint�kten det allm�nna. Har skog tidigare medgivits. <^1 Har v�xande skog av^yltrats i samband med avyttring av marken, m� den skattskyldige efter eget val njuta avdrag antingen med den del av k�pe- i' skillingen eller den eljest erh�llna valutan f�r skogen, som bel�per p� det f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det, eller med ett belopp motsva- A rande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta producerande skogskapi- ^ talet eller med skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde. Hemmavarande barn tillh�ra arbetspersonalen. Har sambruksf�rening n�mnda gottg�relse. ii Anvisningar till 9 �. 4. F�r jordbruksfastighet till den del den utg�res av skogsmark och d�r� [ v�xande skog skola, f�rutom vad nedan s�gs, g�lla de uppskattningsgrun� der varom stadgas i s�rskild instruktion f�r v�rdering av skogsmark och v�xande skog vid taxering av fastighet (skogsv�rderingsinstruktion). Dylik fastighet skall, f�rs�vitt ej betr�ffande densamma eller del d�rav f�rekomsten av merv�rde, som i punkt 5 h�r nedan avses, till annat f�ranle- der, upptagas efter det v�rde, den kan anses �ga vid uth�lligt skogsbruk, �tskillnad g�res vid uppskattningen mellan skogsmark, v�xande skog och s�rskild f�rm�n � skogsmarken. ' S�som skogsmark skall, p� s�tt n�rmare utvecklas i skogsv�rderingsin- struktionen, upptagas all icke odlad mark som, vare sig den vid tillf�llet �r skogb�rande eller ej, �r l�mplig att anv�nda f�r skogsproduktion. Till skogsmark r�knas icke s. k. impediment; s�dan marks v�rde skall med- ^ r�knas vid v�rdes�ttning av fastigheten i �vrigt. S�rskild f�rm�n � skogsmarken, s�som skogsbete, m�jlighet till jakt^ "! byggnad � skogen, i den m�n densamma ej b�r anses inbegripen i s�dant ?! normalt byggnadsbest�nd � taxeringsenheten, som inr�knas i de f�r in- f; �gorna till�mpade enhetsv�rden, servitutsr�tt eller dylikt, skall uppskattas- s f�r sig med s�rskilt belopp, och v�rdet av dylik f�rm�n skall s�lunda ej in- ? r�knas i det skogsmarksv�rde, som enligt 10 � skall s�rskilt angivas. Vid dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning sker till det v�rde f�rm�nen har f�r den taxeringsenhet, varom fr�ga �r. Om rationellt skogs- \ � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> iteshi k-.-j r 438. 921 edrives � skogsmarken, m� betesv�rde �s�ttas endast s�framt betet ' utnyttjas. D�rest � skogsmark, var� rationellt skogsbruk ej bedrives', j pl�gar utnyttjas, torde detta i regel visa, att betet f�r ifr�gavarande ghet har s� obetydligt v�rde, att anledning att s�rskilt uppskatta det- saknas. Skogskojor och liknande mera tillf�lliga byggnader �s�ttas t s�rskilt v�rde, utan anses deras v�rde ing� i skogsmarkens v�rde, ar p� till 10 �. ^ till 22 �. 4. Har skog g�llande ing�ngsv�rde. ed skogs s�lunda minskats. ed ing�ende av ing�ngsv�rdet. are sig ursprungliga ing�ngsv�rdet. �r det samma tid. �m avdrag av skogen. ,�m moderbolag f�r moderbolaget. i ' xempel � ing�ende virkesf�nr�d: A. f�rs�ljer fr�n sin fastighet 1 000 kubikmeter skog p� rot f�r en k�pe- ^'lling av 8 000 kronor. Vid taxeringen p�f�ljande �r visar han, att virkes� r�det � fastigheten f�re avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och is� �efter avverkningen 3 400 kubikmeter. D� skogsmarkens areal vid se- ste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, d�r� med h�nsyn till markens odhetsgrad och skogens tillst�nd den �rliga tillv�xten kan ber�knas till 2 uhikmeter per hektar, �r det sannolikt, att n�mnda tillv�xt utgjort sam� anlagt 2 X 80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 �r, som A. innehaft stigheten, har s�ledes tillv�xten utgjort 2 400 kubikmeter. A. g�r vidare nnolikt, att han under samma tid uttagit f�r husbehov i genomsnitt 40 ubikmeter om �ret eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han f�r f�rs�lj- g avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillv�xten uppg�r s�ledes till 600 ku- eter mer �n vad han tidigare avverkat � fastigheten. Virkesf�rr�det vid ns f�rv�rv av fastigheten kan allts� antagas hava utgjort 4 400 600 '800 k ubikmeter, vilket �r det ing�ende virkesf�rr�det. D� efter den under "skattnings�ret gjorda f�rs�ljningen virkesf�rr�det utgjort 3 400 kubik- ter, har minskningen i det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det jort 400 kubikmeter. A. g�r vidare genom k�pehandling r�rande fastig- .en troligt, att av den av honom erlagda k�peskillingen � skogen bel�pt belopp av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kubik- l�ter. F�r minskningen av ing�ende virkesf�rr�det med 400 kubikmeter han s�ledes ber�ttigad �tnjuta avdrag med 3 X 400 = 1 200 kronor, tta avdrag f�r �tnjutas �ven om v�rdet � det efter avverkningen kvar- 'ande virkesf�rr�det icke understiger den av honom f�r skogen erlagda eskillingen. et f�r 10 200 kronor. i) 'Exempel � v ing�ngsv�rde: ;B. f�rs�ljer 10 000 kronor. jlng�ngsv�rdet har det ursprungliga. 5, H ar v�xande ing�ende virkesf�rr�det); jCHer ett helopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta p ucerande skogskapitalet; hr skogens ovan s�gs. ,^Tvid iakttages valutans belopp. 1002ff. S vensk f�rfattningssamling 1951, Nr436��0. X* " . , ? � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 922 1951. r 4S8; ^ f. . '> S�som v�rde av minsta producerande skogskapital skall vid till�mpiii av nyss angivna best�mmelser anses d�rest vid den allm�nna fastighets-i taxering, som avslutats under eller n�rmast f�re det kalender�r, varunder fastigheten avyttrats, f�r skogen vid produktion av barrskog antagits eller-^ skolat antagas h�gst 80-�rig omloppstid ett belopp svarande mot trej| fj�rdedelar av det vid n�mnda taxering fastst�llda skogsmarksv�rdet och,^]?! om d�rvid f�r skogen antagits eller skolat antagas l�ngre omloppstid, nedan .i angiven multipel av n�mnda skogsmarksv�rde: vid 90-�rig omloppstid 1 vid 140-�rig omloppstid 5 � lOO-�rig � V/z 150-�rig � 7 i � llO-�rig � 2 � 160-�rig � 10 ,# � 120-�rig j 3 � 170-�rig � 14 � 130-�rig s 4 3> mer �n 170-�rig omloppstid 18. i i . v , Exempel: ' 1) A. ink�per ett till skogsb�rd dugligt omr�de om 10 hektar, vilket lig- ger skogl�st, och planterar d�r� skog. Sedan mer �n 10 �r f�rflutit fr^i�'^ f�rv�rvet, f�rs�ljer han till B. omr�det f�r en k�peskilling, varav � den'^. v�xande skogen ber�knas bel�pa 1 800 kronor. Virkesf�rr�det uppg�r d� till 360 kubikmeter. Vid senaste allm�nna fastighetstaxering har skogsmar� ken �satts ett v�rde av 35 kronor per hektar. F�r skogen har d�rvid r�k� nats med en omloppstid av 120 �r, varf�r s�som minsta producerande skogskapital f�r skogen antages 3 X 3 5 = 105 kronor per hektar. D� i detta fall icke finnes n�got f�r A. g�llande ing�ende virkesf�rr�d eller ing�ngs� v�rde, �r han ber�ttigad till avdrag med 10 X 105 = 1 050 kronor, och det belopp, som -skall beskattas, blir f�ljaktligen 1 800 1 050 = 750 kronor. Samma skogsmark s�ljes �nyo 15 �r efter B:s f�rv�rv av densamma, n�r d�r� finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter virke. Av den erh�llna k�peskillingen bel�per � den v�xande skogen 4 000 kronor. Avdrag har under innehavet av skogen icke medgivits f�r minskning av ing�ngsv�rde eller f�r minskning i ing�ende virkesf�rr�d, vadan det f�r B. g�llande ing�ngsv�rdet �r 1 800 kronor och det f�r honom g�llande in� g�ende virkesf�rr�det utg�r 360 kubikmeter. Vid senaste allm�nna fastig� hetstaxeringen har f�r fastigheten skogsmarksv�rdet fastst�llts till 35 kro� nor per hektar och har alltj�mt f�r skogen antagits en omloppstid av 120 �r. B. �r ber�ttigad att �tnjuta avdrag antingen med det f�r honom g�llande^ ing�ngsv�rdet, 1 800 kronor, eller med 10X3X35 = 1 050 kronor e/Zer{f|- med vad av den erh�llna k�peskillingen h el�per � det f�r honom g�llande 360 ing�ende virkesf�rr�det, d. v. s. X 4 000 = 3 600 kronor. D�rest den skattskyldige beg�r att f� �tnjuta avdrag med sistn�mnda belopp, skall till ti beskattning tagas 4 000 3 600 = 400 kronor. /� 2) C. �rver en fastighet, vars skogsv�rde enligt senaste taxering utg�r 15 000 kronor. Under de n�rmast f�ljande �ren verkst�ller han awerk- Q ningar och f�r vid taxeringarna �tnjuta avdrag p� s�dant s�tt, att det in� g�ende virkesf�rr�det, vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000 kubikmeter, anses hava nedg�tt till 2 000 kubiluneter och skogens ing�ngs- rj v�rde anses hava nedg�tt till 10 000 kronor. C. f�rs�ljer fastigheten efter tv ytterligare n�gra �r, d� virkesf�rr�det stigit till 2 400 kubikmeter, och yid t: taxering n�stfoljande �r g�r han troligt, att av den erh�llna k�peskillingen v, � skogen bel�pt ett belopp av 11 000 kronor. C. �r d� ber�ttigad att �tnjuta : avdrag antingen med det f�r honom g�llande ing�ngsv�rdet 10 000 kronor, " eller med belopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:875px;height:1262px;"> <img width="875" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 och 439, 923 crande skogskapitalet, vilket i f�revarande fall antages utg�ra 6 000 f> el ler med X 11 000 = 9 167 kronor, vilket belopp utg�r vad av :<erli�llna k�peskillingen bel�per � det f�r C. g�llande ing�ende virkes� et. Av de p� dessa olika s�tt ber�knade avdragsbeloppen �r avdraget ing�ngsv�rdet, 10 000 kronor, st�rst. D�rest C. beg�r avdrag med detta p, tages till beskattning 11 000 10 000 = 1 000 kronor. Hade d�remot iden erh�llna k�peskillingen � skogen bel�pt mindre belopp �n 10 000 Hor, hade avdrag ej f�tt ske med h�gre belopp �n det, vilket upptagits s�- m int�kt genom skogens f�rs�ljning. Denna lag tr�der i kraft, s�vitt ang�r 9 och 10 �� samt punkt 4 av anvis- "garna till 9 �, den 1 januari 1955 och i �vrigt den 1 januari 1956; dock pla 9 och 10 �� samt punkt 4 av anvisningarna till 9 � i sin nya lydelse nda till efterr�ttelse redan f�re f�rstn�mnda dag s�vitt ang�r 1955 �rs all- a fastighetstaxering. et alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera so h ava Vi detta med egen hand underslmvit och med V�rt kungl. sigill kr�fta l�tit. ' tockholms slott den 1 juni 1951. " GUSTAF ADOLF. J (L. S.) inansdepartementet.) PER EDVIN SK�LD. i- ' � </div> </div>

Nr 438.

Lag

om �nd ring i komraunalskattelagen den 28 septemLer 1928 (nr 370);

, .

given Stochholms slott den 1 juni 1951.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n� de, Sveriges, G�tes och

; end es Konung, g�ra vet er ligt: att Vi, med riksdagen\ funnit

* ott f�rordna, att 9 och 10 �� samt 22 � 1 mom. kommunalskattelagen

n 28 september 1928 �vensom punkt 4 av anvisningarna till 9 � samt

iinkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 � samma lag" skola erh�lla �nd-

lydelse p� s�tt nedan angives.

^ niksilagonB skrivelse 1951: 3 62.

" 2 Sonaste lydelse se betr�ffande 9 � 1932; 291, betr�ffande 10 � 1937: 518, betr�ffande 23 � 1

'o�. 1948: 233, betr�ffande pankt 4 av anvisningarna till 9 � 1951: 436, betr�ffande pankt 4

" anvisningarna tUl 23 � 1950: 588 samt betr�ffande pnnkt 5 av anvisningarna till 33 � 1930: 190.

v*/- '

" 7

�

920

1951.

r 438. ~

....

'-f'

9 �.

Taxeringsv�rde skall

pris (allm�nna saluv�rdet).

Omr�de, som utg�res av skogsmark och v�xande skog, skall upptagas till

det v�rde, det kan anses �ga vid uth�lligt skogsbruk. Kan omr�det eller del ''i

d�rav anses betinga ett h�gre allm�nt saluv�rde vid utnyttjande till tomt^ 1

mark eller till industriellt eller likartat �ndam�l �n vid anv�ndning f�r li

skogsbruk, skall dock omr�det eller delen upptagas till allm�nna saluv�rdet.

Fr�lser�nta uppskattas

ber�knas utg�.

(Se vidare anvisningarna.)

10 � "

Vid taxering

anv�ndes f�r jordbruk med bin�ringar eller skogs-,d

bruk,

'H;

skolande d�rvid s�rskilt angivas vad av jordbruksv�rdet som bel�per �

skogsmark (skogsmarksv�rde);

b. skogsv�rde, varmed

och dylikt.

(Se vidare anvisningarna.)

22 �.

1 mom. Fr�n bruttoint�kten

det allm�nna.

Har skog

tidigare medgivits.

<^1

Har v�xande skog av^yltrats i samband med avyttring av marken, m� den

skattskyldige efter eget val njuta avdrag antingen med den del av k�pe- i'

skillingen eller den eljest erh�llna valutan f�r skogen, som bel�per p� det

f�r �garen g�llande ing�ende virkesf�rr�det, eller med ett belopp motsva- A

rande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta producerande skogskapi- ^

talet eller med skogens f�r �garen g�llande ing�ngsv�rde.

Hemmavarande barn

tillh�ra arbetspersonalen.

Har sambruksf�rening

n�mnda gottg�relse.

Anvisningar

till 9 �.

4. F�r jordbruksfastighet till den del den utg�res av skogsmark och d�r� [

v�xande skog skola, f�rutom vad nedan s�gs, g�lla de uppskattningsgrun�

der varom stadgas i s�rskild instruktion f�r v�rdering av skogsmark och

v�xande skog vid taxering av fastighet (skogsv�rderingsinstruktion).

Dylik fastighet skall, f�rs�vitt ej betr�ffande densamma eller del d�rav

f�rekomsten av merv�rde, som i punkt 5 h�r nedan avses, till annat f�ranle-

der, upptagas efter det v�rde, den kan anses �ga vid uth�lligt skogsbruk,

�tskillnad g�res vid uppskattningen mellan skogsmark, v�xande skog och

s�rskild f�rm�n � skogsmarken.

S�som skogsmark skall, p� s�tt n�rmare utvecklas i skogsv�rderingsin-

struktionen, upptagas all icke odlad mark som, vare sig den vid tillf�llet �r

skogb�rande eller ej, �r l�mplig att anv�nda f�r skogsproduktion. Till

skogsmark r�knas icke s. k. impediment; s�dan marks v�rde skall med-

r�knas vid v�rdes�ttning av fastigheten i �vrigt.

S�rskild f�rm�n � skogsmarken, s�som skogsbete, m�jlighet till jakt^

byggnad � skogen, i den m�n densamma ej b�r anses inbegripen i s�dant

normalt byggnadsbest�nd � taxeringsenheten, som inr�knas i de f�r in- f;

�gorna till�mpade enhetsv�rden, servitutsr�tt eller dylikt, skall uppskattas- s

f�r sig med s�rskilt belopp, och v�rdet av dylik f�rm�n skall s�lunda ej in-

r�knas i det skogsmarksv�rde, som enligt 10 � skall s�rskilt angivas. Vid

dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning sker till det v�rde

f�rm�nen har f�r den taxeringsenhet, varom fr�ga �r. Om rationellt skogs-

�

iteshi

k-.-j

r 438.

921

edrives � skogsmarken, m� betesv�rde �s�ttas endast s�framt betet

' utnyttjas. D�rest � skogsmark, var� rationellt skogsbruk ej bedrives',

j pl�gar utnyttjas, torde detta i regel visa, att betet f�r ifr�gavarande

ghet har s� obetydligt v�rde, att anledning att s�rskilt uppskatta det-

saknas. Skogskojor och liknande mera tillf�lliga byggnader �s�ttas

t s�rskilt v�rde, utan anses deras v�rde ing� i skogsmarkens v�rde,

ar p�

till 10 �.

till 22 �.

4. Har skog

g�llande ing�ngsv�rde.

ed skogs

s�lunda minskats.

ed ing�ende

av ing�ngsv�rdet.

are sig

ursprungliga ing�ngsv�rdet.

�r det

samma tid.

�m avdrag

av skogen.

,�m moderbolag

f�r moderbolaget.

i '

xempel �

ing�ende virkesf�nr�d:

A. f�rs�ljer fr�n sin fastighet 1 000 kubikmeter skog p� rot f�r en k�pe-

^'lling av 8 000 kronor. Vid taxeringen p�f�ljande �r visar han, att virkes�

r�det � fastigheten f�re avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och

is� �efter avverkningen 3 400 kubikmeter. D� skogsmarkens areal vid se-

ste fastighetstaxering utgjorde 80 hektar, d�r� med h�nsyn till markens

odhetsgrad och skogens tillst�nd den �rliga tillv�xten kan ber�knas till 2

uhikmeter per hektar, �r det sannolikt, att n�mnda tillv�xt utgjort sam�

anlagt 2 X 80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 �r, som A. innehaft

stigheten, har s�ledes tillv�xten utgjort 2 400 kubikmeter. A. g�r vidare

nnolikt, att han under samma tid uttagit f�r husbehov i genomsnitt 40

ubikmeter om �ret eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han f�r f�rs�lj-

g avverkat 1 200 kubikmeter. Virkestillv�xten uppg�r s�ledes till 600 ku-

eter mer �n vad han tidigare avverkat � fastigheten. Virkesf�rr�det vid

ns f�rv�rv av fastigheten kan allts� antagas hava utgjort 4 400 600

'800 k ubikmeter, vilket �r det ing�ende virkesf�rr�det. D� efter den under

"skattnings�ret gjorda f�rs�ljningen virkesf�rr�det utgjort 3 400 kubik-

ter, har minskningen i det f�r honom g�llande ing�ende virkesf�rr�det

jort 400 kubikmeter. A. g�r vidare genom k�pehandling r�rande fastig-

.en troligt, att av den av honom erlagda k�peskillingen � skogen bel�pt

belopp av 11 400 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kubik-

l�ter. F�r minskningen av ing�ende virkesf�rr�det med 400 kubikmeter

han s�ledes ber�ttigad �tnjuta avdrag med 3 X 400 = 1 200 kronor,

tta avdrag f�r �tnjutas �ven om v�rdet � det efter avverkningen kvar-

'ande virkesf�rr�det icke understiger den av honom f�r skogen erlagda

eskillingen.

et f�r

10 200 kronor.

'Exempel �

v ing�ngsv�rde:

;B. f�rs�ljer

10 000 kronor.

jlng�ngsv�rdet har

det ursprungliga.

5, H ar v�xande

ing�ende virkesf�rr�det);

jCHer ett helopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta

p ucerande skogskapitalet;

hr skogens

ovan s�gs.

,^Tvid iakttages

valutans belopp.

1002ff. S vensk f�rfattningssamling 1951, Nr436��0.

X* "

. ,

�

922

 1951.

r 4S8; ^

. '>

S�som v�rde av minsta producerande skogskapital skall vid till�mpiii

av nyss angivna best�mmelser anses d�rest vid den allm�nna fastighets-i

taxering, som avslutats under eller n�rmast f�re det kalender�r, varunder

fastigheten avyttrats, f�r skogen vid produktion av barrskog antagits eller-^

skolat antagas h�gst 80-�rig omloppstid ett belopp svarande mot trej|

fj�rdedelar av det vid n�mnda taxering fastst�llda skogsmarksv�rdet och,^]?!

om d�rvid f�r skogen antagits eller skolat antagas l�ngre omloppstid, nedan .i

angiven multipel av n�mnda skogsmarksv�rde:

vid 90-�rig omloppstid 1

vid 140-�rig omloppstid 5

� lOO-�rig

�

V/z

150-�rig

�

� llO-�rig

�

� 160-�rig

�

� 120-�rig

� 170-�rig

�

� 130-�rig

3> mer �n 170-�rig omloppstid 18.

i i

. v ,

Exempel:

1) A. ink�per ett till skogsb�rd dugligt omr�de om 10 hektar, vilket lig-

ger skogl�st, och planterar d�r� skog. Sedan mer �n 10 �r f�rflutit fr^i�'^

f�rv�rvet, f�rs�ljer han till B. omr�det f�r en k�peskilling, varav � den'^.

v�xande skogen ber�knas bel�pa 1 800 kronor. Virkesf�rr�det uppg�r d�

till 360 kubikmeter. Vid senaste allm�nna fastighetstaxering har skogsmar�

ken �satts ett v�rde av 35 kronor per hektar. F�r skogen har d�rvid r�k�

nats med en omloppstid av 120 �r, varf�r s�som minsta producerande

skogskapital f�r skogen antages 3 X 3 5 = 105 kronor per hektar. D� i detta

fall icke finnes n�got f�r A. g�llande ing�ende virkesf�rr�d eller ing�ngs�

v�rde, �r han ber�ttigad till avdrag med 10 X 105 = 1 050 kronor, och det

belopp, som -skall beskattas, blir f�ljaktligen 1 800 1 050 = 750 kronor.

Samma skogsmark s�ljes �nyo 15 �r efter B:s f�rv�rv av densamma, n�r

d�r� finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter

virke. Av den erh�llna k�peskillingen bel�per � den v�xande skogen 4 000

kronor. Avdrag har under innehavet av skogen icke medgivits f�r minskning

av ing�ngsv�rde eller f�r minskning i ing�ende virkesf�rr�d, vadan det f�r

B. g�llande ing�ngsv�rdet �r 1 800 kronor och det f�r honom g�llande in�

g�ende virkesf�rr�det utg�r 360 kubikmeter. Vid senaste allm�nna fastig�

hetstaxeringen har f�r fastigheten skogsmarksv�rdet fastst�llts till 35 kro�

nor per hektar och har alltj�mt f�r skogen antagits en omloppstid av 120 �r.

B. �r ber�ttigad att �tnjuta avdrag antingen med det f�r honom g�llande^

ing�ngsv�rdet, 1 800 kronor, eller med 10X3X35 = 1 050 kronor e/Zer{f|-

med vad av den erh�llna k�peskillingen h el�per � det f�r honom g�llande

360

ing�ende virkesf�rr�det, d. v. s.

X 4 000 = 3 600 kronor. D�rest den

skattskyldige beg�r att f� �tnjuta avdrag med sistn�mnda belopp, skall till ti

beskattning tagas 4 000 3 600 = 400 kronor.

/�

2) C. �rver en fastighet, vars skogsv�rde enligt senaste taxering utg�r

15 000 kronor. Under de n�rmast f�ljande �ren verkst�ller han awerk- Q

ningar och f�r vid taxeringarna �tnjuta avdrag p� s�dant s�tt, att det in�

g�ende virkesf�rr�det, vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000

kubikmeter, anses hava nedg�tt till 2 000 kubiluneter och skogens ing�ngs- rj

v�rde anses hava nedg�tt till 10 000 kronor. C. f�rs�ljer fastigheten efter tv

ytterligare n�gra �r, d� virkesf�rr�det stigit till 2 400 kubikmeter, och yid t:

taxering n�stfoljande �r g�r han troligt, att av den erh�llna k�peskillingen v,

� skogen bel�pt ett belopp av 11 000 kronor. C. �r d� ber�ttigad att �tnjuta :

avdrag antingen med det f�r honom g�llande ing�ngsv�rdet 10 000 kronor, "

eller med belopp motsvarande v�rdet av det f�r skogen ber�knade minsta

�

38 och 439,

923

crande skogskapitalet, vilket i f�revarande fall antages utg�ra 6 000

f> el ler med

X 11 000 = 9 167 kronor, vilket belopp utg�r vad av

:<erli�llna k�peskillingen bel�per � det f�r C. g�llande ing�ende virkes�

et. Av de p� dessa olika s�tt ber�knade avdragsbeloppen �r avdraget

ing�ngsv�rdet, 10 000 kronor, st�rst. D�rest C. beg�r avdrag med detta

p, tages till beskattning 11 000 10 000 = 1 000 kronor. Hade d�remot

iden erh�llna k�peskillingen � skogen bel�pt mindre belopp �n 10 000

Hor, hade avdrag ej f�tt ske med h�gre belopp �n det, vilket upptagits s�-

m int�kt genom skogens f�rs�ljning.

Denna lag tr�der i kraft, s�vitt ang�r 9 och 10 �� samt punkt 4 av anvis-

"garna till 9 �, den 1 januari 1955 och i �vrigt den 1 januari 1956; dock

pla 9 och 10 �� samt punkt 4 av anvisningarna till 9 � i sin nya lydelse

nda till efterr�ttelse redan f�re f�rstn�mnda dag s�vitt ang�r 1955 �rs all-

a fastighetstaxering.

et alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

so h ava Vi detta med egen hand underslmvit och med V�rt kungl. sigill

kr�fta l�tit.

' tockholms slott den 1 juni 1951.

GUSTAF ADOLF.

(L. S.)

inansdepartementet.)

PER EDVIN SK�LD.

i- '

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1951:438

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se