SFS 2018:1206 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Du är här: Start / Skatterätt / Inkomstskattelag (1999:1229) / SFS 2018:1206 Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
SFS2018-1206.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Utfärdad den 20 juni 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs2 i fråga om inkomstskattelagen

(1999:1229)3

dels att 24 kap. 10 a�10 f §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast efter 24 kap. 10 § och närmast före 24 kap.

10 a, 10 b och 10 d §§ ska utgå,

dels att nuvarande 24 kap. 2�10 §§ ska betecknas 24 kap. 5�15 §§,

nuvarande 24 kap. 11�14 §§ ska betecknas 24 kap. 30�33 §§, nuvarande

24 kap. 16�22 §§ ska betecknas 24 kap. 34�42 §§ och att nuvarande 39 kap.

8 a § ska betecknas 39 kap. 8 b §,

dels att 2 kap. 1 och 15 §§, 9 kap. 5 §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap.

15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1, 10, 15, 31�32, 34�37 och 39�41 §§, 25 kap. 2

och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 8 och 16 §§,

34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 37 kap. 28 §, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och

23 §§, 39 kap. 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 50 kap. 5 §,

56 kap. 8 § och 65 kap. 8 och 10 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 15 §

och 37 kap. 28 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 24 kap. 9 § ska lyda ⬝Avdragsförbud för

ränteutgifter på vissa efterställda skulder⬝, rubriken närmast före 24

kap.

10 § ska lyda ⬝Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån⬝, rubriken

närmast före 38 kap. 15 § ska lyda ⬝Fonder, avsättningar, underskott och

kvarstående negativa räntenetton⬝ och att rubriken närmast före 38 a kap.

15 § ska lyda ⬝Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa

räntenetton⬝,

dels att rubrikerna närmast före 24 kap. 2�7, 11�13 och 17�20 §§ ska

sättas närmast före 24 kap. 5�12, 30�32 respektive 35�40 §§ och rubrikerna

närmast efter 24 kap. 1, 4 a och 11 §§ ska sättas närmast efter 24 kap. 4, 9

respektive 30 §§,

dels att det ska införas ett nytt kapitel, 24 a kap., tjugosex nya paragrafer,

14 kap. 16 a §, 19 kap. 5 a §, 24 kap. 2�4 och 15 a�29 §§, 37 kap. 26 a § och

39 kap. 8 a §, och närmast efter 24 kap. 15, 15 e och 20 §§ och närmast före

1

Prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398.

2

Jfr rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot

skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion och rådets direktiv (EU)

2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida

missmatchningar med tredjeländer.

3

Lagen omtryckt 2008:803.

Senaste lydelse av

24 kap. 10 a § 2012:757

24 kap. 10 f § 2012:757

24 kap. 10 b § 2012:757

rubriken närmast efter 24 kap. 10 § 2012:757

24 kap. 10 c § 2012:757

rubriken närmast före 24 kap. 10 a § 2012:757

24 kap. 10 d § 2016:1239

rubriken närmast före 24 kap. 10 b § 2012:757

24 kap. 10 e § 2012:757

rubriken närmast före 24 kap. 10 d § 2012:757

39 kap. 8 a § 2015:887.

SFS 2018:1206

Publicerad

den 27 juni 2018

background image

2

14 kap. 16 a §, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26 och 28 §§ och 37 kap.

26 a § nya rubriker av följande lydelse.

2 kap.
1 §
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till

hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och

förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan

angivna paragrafer:

aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §

aktiebolag i 4 §

aktiv näringsverksamhet i 23 §

andelsbyte i 48 a kap. 2 §

andelshus i 16 §

artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §

barn i 21 §

begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §

begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §

beskattningsår i 1 kap. 13�15 §§ och 37 kap. 19 §

byggnadsinventarier i 19 kap. 19�21 §§

delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §

delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i

39 a kap. 5 §

delägarrätt i 48 kap. 2 §

dödsbo i 4 kap., se också 3 §

egenavgifter i 26 §

ekonomisk förening i 4 b §

europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §

fast driftställe i 29 §

fastighet i 6 §

fastighetsägare i 7 §

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 §§

fusion i 37 kap. 3 §

fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§

fåmansföretag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§

fåmanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§

företagsledare i 56 kap. 6 §

förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §

handelsbolag i 5 kap., se också 3 §

hemortskommun i 65 kap. 3 § andra och tredje styckena

hyreshus i 15 §

hyreshusenhet i 15 §

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

ideell förening i 4 c §

industrienhet i 15 §

inventarier i 18 kap. 1 §

investeringssparkonto i 42 kap. 35 §

investmentföretag i 39 kap. 15 §

juridisk person i 3 §

kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §

SFS 2018:1206

background image

3

kapitaltillgång i 25 kap. 3 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §

kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i

25 kap. 3�5 §§

koncern (svensk) i 5 §

kooperativ förening i 39 kap. 21 §

kvalificerad andel i 57 kap. 4�7 §§

kvalificerad fission i 37 kap. 6 §

kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §

kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap. 3�5 §§

lagertillgång i 17 kap. 3 §

lantbruksenhet i 15 §

livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5�8 §§

makar i 20 §

markanläggning i 20 kap. 2 §

markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§

marknadsvärdet i 61 kap. 2 §

marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §

medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §

näringsbetingad andel i 24 kap. 32 §

näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§

näringsbostadsrätt i 19 §

näringsfastighet i 14 §

närstående i 22 §

obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3�5 §

obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §

omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §

option i 44 kap. 12 §

partiell fission i 38 a kap. 2 §

passiv näringsverksamhet i 23 §

pension i 10 kap. 5 §

pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §

pensionssparkonto i 58 kap. 21 §

personaloption i 10 kap. 11 §

prisbasbelopp i 27 §

privatbostad i 8�12 §§

privatbostadsfastighet i 13 §

privatbostadsföretag i 17 §

privatbostadsrätt i 18 §

rörelse i 24 §

sambor i 20 §

sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§

skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §

skatteavtal i 35 §

skattemässigt värde i 31�33 §§

småhus i 15 §

småhusenhet i 15 §

statslåneräntan i 28 §

svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §

svensk koncern i 5 §

Sverige i 30 §

taxeringsenhet i 15 §

taxeringsvärde i 15 §

SFS 2018:1206

background image

4

termin i 44 kap. 11 §

underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §

uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §

utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §

utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §

utländskt bolag i 5 a §

uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §

verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §

verksamhetsgren i 25 §

vinstandelslån i 24 kap. 10 §

återföring av avdrag i 34 §

ägarlägenhet i 15 §

ägarlägenhetsenhet i 15 §.

Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus,

hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och

taxeringsvärde
15 §
4 Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,

hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet

avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i

fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighets-

taxeringslagen.

9 kap.
5 §
Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal

eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv

av inkomsten dras av.

Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett

utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt

24 kap. 35 §.

14 kap.
Anskaffningsvärde och ränteutgifter
16 a §
Ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket ska inte räknas in i

anskaffningsvärdet för tillgångar som avses i 17�20 kap. och inte heller för

immateriella tillgångar som har upparbetats i verksamheten.

17 kap.
33 §
5 Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och

pågående arbeten finns när det gäller

�

ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,

�

beskattningsinträde i 20 a kap.,

�

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

�

underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

�

näringsbidrag i 29 kap. 7 §,

�

ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

�

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

�

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,

�

partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

4

Senaste lydelse 2009:107.

5

Senaste lydelse 2011:1510.

SFS 2018:1206

background image

5

�

förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

18 kap.
12 §
6 Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns

när det gäller

�

ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,

�

beskattningsinträde i 20 a kap.,

�

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

�

underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

�

näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

�

ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

�

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,

�

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,

�

partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

�

förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

19 kap.
5 a §
För en byggnad som indelas som hyreshus ska värdeminsknings-

avdrag även göras med tolv procent av utgifterna för ny-, till- eller

ombyggnad (primäravdrag).

Primäravdrag ska göras inom avskrivningsplanen och beräknas från den

tidpunkt då hyreshuset eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset

färdigställs. Avdragen ska fördelas med två procentenheter per år under sex

år från färdigställandet.

Om ett hyreshus förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt inom

sex år från det att hyreshuset färdigställts, ska primäravdrag göras för den

delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår vid förvärvet. Ett

sådant avdrag beräknas från den tidpunkt då hyreshuset förvärvas och på

förvärvarens anskaffningsvärde.

15 §7 Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns

när det gäller

�

ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,

�

beskattningsinträde i 20 a kap.,

�

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

�

underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

�

näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

�

ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

�

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

�

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,

�

partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

�

förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.

10 och 11 §§.

20 kap.
13 §
8 Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar

finns när det gäller

6

Senaste lydelse 2008:803.

7

Senaste lydelse 2008:803.

8

Senaste lydelse 2008:803.

SFS 2018:1206

background image

6

�

ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,

�

beskattningsinträde i 20 a kap.,

�

näringsbidrag i 29 kap. 6 §,

�

ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

�

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

�

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och

�

partiella fissioner i 38 a kap. 14 §.

24 kap.
1 §
9 I detta kapitel finns bestämmelser om

�

vad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster i 2�4 §§,

�

tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i

inkomstslaget kapital i 5 och 6 §§,

�

partiell fission i 7 §,

�

kapitalrabatt på optionslån i 8 §,

�

avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder i 9 §,

�

avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 10�15 §§,

�

avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer

i 15 a�15 e §§,

�

särskild avdragsbegränsning för ränteutgifter på vissa skulder till

företag i intressegemenskap i 16�20 §§,

�

avdragsbegränsning för negativa räntenetton i 21�29 §§,

�

avdrag för lämnad utdelning i 30 §, och

�

skattefria utdelningar i 31�42 §§.

En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag

finns i 15 kap. 4 §.

Definition av ränteutgifter och ränteinkomster
2 §
Med ränteutgifter avses i detta kapitel

�

ränta och andra utgifter för kredit, och

�

utgifter som är jämförbara med ränta.

Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter samt ersättningar

i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar

behandlas som ränteutgifter finns i 24 a kap. 11�13 §§ och 44 kap. 35 och

37�39 §§.

Valutakursförluster omfattas bara vid tillämpning av 21�29 §§ och bara i

den utsträckning som framgår av 4 §.

3 § Med ränteinkomster avses i detta kapitel inkomster som motsvarar

ränteutgifter enligt 2 §. Bestämmelser om i vilken utsträckning

leasingavgifter behandlas som ränteinkomster finns i 24 a kap. 14�16 §§.

Valutakursvinster omfattas bara i den utsträckning som framgår av 4 §.

4 § Vid tillämpning av 21�29 §§ gäller följande. Om valutarisken

avseende en skuld i utländsk valuta har säkrats genom ett derivatinstrument,

ska en valutakursförändring på skulden anses vara en ränteutgift respektive

en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.

9

Senaste lydelse 2016:1055. �ndringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

SFS 2018:1206

background image

7

Om derivatinstrumentet är en kapitaltillgång, ska det på balansdagen

värderas på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §. Värdeförändringen ska

anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall

derivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den kapitalvinst eller

kapitalförlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en ränteutgift eller

en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.

Om derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt värde enligt

17 kap. 20 §, ska värdeförändringen anses vara en ränteutgift eller

ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om derivatinstrumentet utgör lager som inte

tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket tillämpas.

Första�tredje styckena gäller även i de fall skulden och derivat-

instrumentet finns hos olika företag i en intressegemenskap enligt 22 §.

Denna paragraf gäller även lånefordran i de fall valutarisken har säkrats

genom ett derivatinstrument.

10 §10 Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller et

svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån,

får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av

11�15 §§.

Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det

låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett

lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.

För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om

avdrag i näringsverksamheten.

15 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får

vinstandelsräntan inte dras av � även om förutsättningarna för avdrag i 12,

13 eller 14 § är uppfyllda � till den del den betalas till någon som

1. är andelsägare i företaget,

2. är företagsledare i företaget,

3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller

4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges

i 14 kap. 20 §.

Avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande

situationer
Definitioner
15 a § Företag ska vid tillämpning av 15 c�15 e §§ anses vara i

intressegemenskap om

1. företagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 §

årsredovisningslagen (1995:1554),

2. ett av företagen, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av

kapitalet eller rösterna i det andra företaget eller har rätt till minst 25 procent

av vinsten i det andra företaget, eller

3. en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av

kapitalet eller rösterna i företagen.

Vid bedömningen av om företagen är i intressegemenskap ska personer

som agerar tillsammans i fråga om innehav av kapitalet eller rösterna i ett

annat företag behandlas som en enda person.

Vid tillämpning av 15 c eller 15 d § ska, i stället för 25 procent i första

stycket 2�3, 50 procent gälla.

10

Senaste lydelse av tidigare 5 § 2011:68.

SFS 2018:1206

background image

8

15 b § Ett företag ska vid tillämpning av 15 c�15 e §§ anses höra hemma

i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i

staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund

av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en

annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Om ett företag inte

hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det anses höra hemma i den

stat där det är bildat eller registrerat.

Avdragsförbud
15 c § Ett företag får inte dra av ränteutgifter om

1. avdrag för samma ränteutgifter får göras av ett företag som hör hemma

i en annan stat och som ingår i samma intressegemenskap, och

2. ränteutgifterna betalas

�

av det andra företaget, eller

�

av företaget och avdrag inte nekas i den andra staten.

Första stycket gäller inte till den del inkomst som företaget tar upp även

tas upp till beskattning inom tolv månader i den stat där det andra företaget

hör hemma, räknat från utgången av det beskattningsår som ränteutgifterna

hänför sig till.

15 d § Ett företag får inte dra av ränteutgifter till ett företag som hör

hemma i en annan stat och som ingår i samma intressegemenskap om

motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra

företaget hör hemma, och detta beror på skillnader i den rättsliga

klassificeringen av något av företagen i skattehänseende i Sverige och den

andra staten eller i två eller flera andra stater.

15 e § Ett företag får inte dra av ränteutgifter till ett företag som hör

hemma i en annan stat och som ingår i samma intressegemenskap om

motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra

företaget hör hemma, och detta beror på skillnader i den rättsliga

klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i

skattehänseende i Sverige och den andra staten.

En inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp inom tolv

månader räknat från utgången av det beskattningsår som ränteutgifterna

hänför sig till.

Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa

skulder till företag i intressegemenskap
Definitioner
16 § Med företag avses i 17�20 §§ juridiska personer och svenska

handelsbolag.

Företag ska vid tillämpning av 18�20 §§ anses vara i intressegemenskap

med varandra om

�

ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat

sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller

�

företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

17 § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägar-

beskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid

tillämpningen av 19 §.

SFS 2018:1206

background image

9

Avdragsbegränsning
18 § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om inte annat följer

av andra stycket eller 19 §, dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett

företag i intressegemenskapen bara om det företag inom intressegemen-

skapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften

�

hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

(EES),

�

hör hemma i en stat utanför EES med vilken Sverige har ingått

skatteavtal som inte är begränsat till vissa inkomster, om företaget omfattas

av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i

denna stat enligt avtalet, eller

�

skulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent enligt

lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om företaget bara skulle

ha haft den inkomsten.

Om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har

uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån,

får dock ränteutgifterna inte dras av.

19 § Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv

av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen, får avdrag

enligt 18 § bara göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.

Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i

intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den

förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.

20 § Bestämmelserna i 18 § och 19 § första stycket tillämpas också på en

skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett

företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget,

eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstnämnda

företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran.

Avdragsbegränsning för negativa räntenetton
Definitioner
21 § Med företag avses i 22�29 §§ juridiska personer och svenska

handelsbolag.

Som företag räknas dock inte

�

svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller

indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet

delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, eller

�

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela

beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har

ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer.

Med beskattningsår avses i andra stycket och 24, 26 och 29 §§ för svenska

handelsbolag räkenskapsåret.

22 § Med företag i intressegemenskap avses i 24 § företag som ingår i en

koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen

(1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägar-

beskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt,

äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet

delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.

:SFS 2018:1206

background image

10

Med företag i intressegemenskap avses även

�

i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger

andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller

�

i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger

andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i

utlandet delägarbeskattade juridiska personen.

23 § Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som

ska dras av och ränteinkomster som ska tas upp, om ränteutgifterna

överstiger ränteinkomsterna.

Med positivt räntenetto avses skillnaden mellan ränteinkomster som ska

tas upp och ränteutgifter som ska dras av, om ränteinkomsterna överstiger

ränteutgifterna.

Avdragsbegränsning vid negativt räntenetto
24 § Ett företag får bara dra av ett negativt räntenetto med högst 30 procent

av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet).

Ett negativt räntenetto får, i stället för vad som sägs i första stycket, dras

av upp till fem miljoner kronor. Om företaget ingår i en intressegemenskap,

får de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inom

intressegemenskapen då inte överstiga fem miljoner kronor.

Andra stycket gäller bara om fördelningen av beloppet inom

intressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen för ett

beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av deklaration eller

som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet

upphör. För svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska

personer med fast driftställe i Sverige gäller i stället att fördelningen av

beloppet ska redovisas öppet i de särskilda uppgifterna.

25 § Avdragsunderlaget utgörs av resultatet av näringsverksamheten före

avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för

kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §

ökat med

�

ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra

bestämmelser i detta kapitel än 24 §,

�

årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap. 4 och 26 §§

samt 20 kap. 4 och 17 §§,

�

avdrag enligt 19 kap. 7 § och 28 § andra stycket samt 20 kap. 7 §, och

�

avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 §,

minskat med

�

ränteinkomster,

�

överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i

utlandet delägarbeskattade juridiska personer, och

�

återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.

Om ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före avdrag för

negativt räntenetto enligt 24 § och kvarstående negativt räntenetto enligt

26 §, ska avdragsunderlaget öka även med avdrag för tidigare års underskott

enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som motsvarar

beskattningsårets underskott före avdrag för negativt räntenetto och

kvarstående negativt räntenetto.

SFS 2018:1206

background image

11

Ett investmentföretag ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för

utdelning enligt 39 kap. 14 § och minska underlaget med utdelningar som

skulle ha tagits upp även om företaget i stället hade varit ett sådant

ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 32 §, dock högst

med det belopp som dragits av för utdelning. En ekonomisk förening som

får göra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka

avdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning och minska det med

utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp som dragits av för

utdelning.

Kvarstående negativa räntenetton
26 § Ett företag som enligt 24 § första stycket inte har kunnat dra av ett

tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet får dra av

återstående del (kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som

motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt räntenetto

enligt 24 §.

Avdrag ska göras inom sex år efter det beskattningsår då det kvarstående

negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarstående negativt

räntenetto ska dras av före ett senare uppkommet sådant.

27 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande

inflytande över ett annat företag upphör rätten att utnyttja det företagets

kvarstående negativa räntenetton.

Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om

företagen efter ägarförändringen tillsammans utgör en koncern av sådant

slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Första stycket gäller inte om det företag som får det bestämmande

inflytandet ingick i samma koncern som företaget med kvarstående negativa

räntenetton redan före ägarförändringen. Första stycket gäller inte heller om

det avyttrade företaget har försatts i resolution enligt lagen (2015:1016) om

resolution.

Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag
28 § Ett företag som har ett positivt räntenetto får dra av ett negativt

räntenetto som har uppkommit hos ett annat företag med högst ett belopp

som motsvarar det positiva räntenettot. Detta gäller inte kvarstående

negativa räntenetton.

Det negativa räntenettot hos ett annat företag får inte dras av till den del

det har dragits av på annat sätt.

Ett avdrag enligt första stycket ska minska det negativa räntenettot hos

det andra företaget i motsvarande utsträckning.

29 § Bestämmelserna i 28 § gäller bara om båda företagen

�

med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och

�

redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår

som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen

(2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte något av företagens

bokföringsskyldighet upphör.

SFS 2018:1206

background image

12

31 § Med utdelning avses i 32�42 §§ inte

1. utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller

pristillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 §, och

2. utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning

till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra

av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.

Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett

skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat, ska företaget vid

tillämpning av 32�42 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör

hemma i den utländska staten.

32 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en

ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 33 § och ägs av en sådan

juridisk person (ägarföretaget) som är

1. ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är

ett investmentföretag,

2. en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av

bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,

3. en svensk sparbank,

4. ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller

5. ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt

företag som anges i 1�4.

34 §11 Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som

är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att

villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också

om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av

andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i

Europeiska unionen avses ett utländskt företag som

1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,

2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den

staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför

unionen, och

3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan

valmöjlighet eller rätt till undantag.

35 § Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall än

som anges i 38�40 §§.

36 § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som

hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska inte

tas upp i annat fall än som anges i 38�40 §§, under förutsättning att andelen

ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 32 § och villkoren i 33 § är

uppfyllda.

�ven om villkoret om röstetal i 33 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket

också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av

andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.

Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är

medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 34 § andra stycket.

11

Senaste lydelse av tidigare 16 § 2011:293.

SFS 2018:1206

background image

13

37 §12 Om ett företag som anges i 32 § direkt eller indirekt, genom ett eller

flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som

erhållit utdelning, ska den del av utdelningen som belöper sig på delägarens

andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande utdelning inte

skulle ha tagits upp om delägaren själv hade erhållit utdelningen. Vid

bedömningen av om utdelning inte skulle ha tagits upp enligt 33 § första

stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på

delägarens indirekta innehav.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad

juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

39 §13 Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör hemma i en

annan stat ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller

liknande i det företag som lämnar utdelningen.

Med uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i 15 b §.

40 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen

avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen

blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det

beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara

näringsbetingad.

Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska tas upp, om

andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet

blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna

för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv

månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det

beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte

längre är uppfyllda.

41 § Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från det att andelen

tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av

andelen grundas på avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när

avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet.

24 a kap. Ränta vid finansiella leasingavtal
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska personer och

svenska handelsbolag som har ingått finansiella leasingavtal med undantag

för

�

svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller

indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägar-

beskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, eller

�

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela

beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har

ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer.

2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om de sammanlagda

leasingavgifter som företaget, eller företag som ingår i samma

intressegemenskap, har för finansiella leasingavtal är mindre än en miljon

kronor för beskattningsåret.

12

Senaste lydelse av tidigare 17 b § 2009:1413.

13

Senaste lydelse av tidigare 19 § 2015:886.

SFS 2018:1206

background image

14

Definitioner
3 §
Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel företag som

ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 §

årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i

utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt

eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i

utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i

intressegemenskapen.

Med företag i intressegemenskap avses även

�

i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger

andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller

�

i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska

handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger

andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i

utlandet delägarbeskattade juridiska personen.

Med beskattningsår avses i detta kapitel för svenska handelsbolag

räkenskapsåret.

4 § Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt vilket

�

en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare rätt att

använda andra tillgångar än inventarier enligt 18 kap. 1 § andra stycket i

utbyte mot betalning, och

�

de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga

tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande överförs från

leasegivaren till leasetagaren.

5 § Med minimileaseavgifter avses summan av

�

det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under

leasingperioden, och

�

det restvärde som garanteras av leasetagaren eller av företag som ingår

i samma intressegemenskap.

Om leasingavgifterna innehåller en rörlig avgift som är jämförbar med en

ränteutgift, ingår denna rörliga avgift i minimileaseavgifterna enligt den

räntesats som gäller vid avtalets början. �vriga rörliga avgifter,

serviceutgifter och skatter ingår inte i minimileaseavgifterna.

För leasegivaren ska även ett restvärde som har garanterats av en

oberoende tredje part ingå i minimileaseavgifterna.

6 § Med rörlig avgift avses den del av leasingavgiften som inte är fast och

som beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid har gått.

7 § Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a §

andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

8 § Med nuvärde avses det diskonterade värdet av framtida kassaflöden.

9 § Med det finansiella leasingavtalets implicita ränta avses den

diskonteringssats som för leasegivaren vid avtalets ingående resulterar i att

summan av nuvärdet av minimileaseavgifterna och den del av den leasade

tillgångens restvärde som inte är garanterat av någon överensstämmer med

summan av det verkliga värdet för den leasade tillgången och sådana direkta

utgifter som uppkommer till följd av att avtalet ingås.

SFS 2018:1206

background image

15

10 § Med marginell låneränta avses den räntesats som leasetagaren skulle

ha betalat enligt ett likvärdigt finansiellt leasingavtal. Om denna räntesats

inte kan fastställas, är den marginella låneräntan den räntesats som

leasetagaren skulle ha betalat när det finansiella leasingavtalet ingicks för en

finansiering genom lån under motsvarande period och med motsvarande

säkerhet.

Leasetagaren
Huvudregel
11 § En leasetagare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla

en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den

ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte

uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är

marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.

Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap.

9�29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter.

Alternativregel
12 § En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar skyldigheterna

enligt ett finansiellt leasingavtal.

När det finansiella leasingavtalet ingås ska skuldens värde anses vara det

lägsta av den leasade tillgångens verkliga värde och nuvärdet av

minimileaseavgifterna. Ett belopp som motsvarar sådana utgifter som direkt

kan hänföras till att avtalet ingås ska läggas till skuldens värde.

Vid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska avtalets

implicita ränta användas. Om avtalets implicita ränta inte kan bestämmas,

ska leasetagarens marginella låneränta användas.

13 § En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som ränta. Denna del

ska för varje beskattningsår beräknas med ett belopp som motsvarar en fast

räntesats för skulden under respektive beskattningsår. Den del av

minimileaseavgifterna som inte behandlas som ränta ska behandlas som

amortering av skulden enligt 12 § första stycket vid den ränteberäkning som

görs under kommande beskattningsår.

Räntedelen enligt första stycket och sådana rörliga avgifter som inte ingår

i minimileaseavgifterna enligt 5 § men som är jämförbara med en ränteutgift

omfattas av bestämmelserna i 24 kap. 9�29 §§ om begränsningar i

avdragsrätten för ränteutgifter.

Leasegivaren
Huvudregel
14 § En leasegivare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla

en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den

ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte

uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är

marknadsmässig ska 15 och 16 §§ tillämpas.

Räntedelen enligt första stycket ingår i beräkningen av räntenettot vid

tillämpning av bestämmelserna i 24 kap. 21�29 §§ om avdragsbegränsning

för negativa räntenetton.

SFS 2018:1206

background image

16

15 § En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar rättigheterna

enligt ett finansiellt leasingavtal. När leasingavtalet ingås ska fordringens

anskaffningsvärde anses uppgå till nuvärdet av summan av

�

minimileaseavgifterna, och

�

den del av den leasade tillgångens restvärde som inte garanteras av

någon och som tillfaller leasegivaren när avtalet upphör.

Nuvärdet ska beräknas utifrån avtalets implicita ränta.

16 § En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal ska

behandlas som ränta. Räntedelen ska för varje beskattningsår beräknas så att

förräntningen på fordringen enligt 15 § blir jämn.

Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap.

21�29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.

25 kap.
2 §
I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och

kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda

bestämmelser för vissa slag av tillgångar.

Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om

�

beskattningsinträde i 20 a kap.,

�

uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,

�

underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,

�

ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,

�

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,

�

verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,

�

partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och

�

förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.

Särskilda bestämmelser som begränsar avdragsrätten för ränteutgifter

finns i 24 kap.

12 §14 Om ett företag som enligt 24 kap. 32 § kan inneha en

näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna

dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte

kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på

fastigheter om var och en av de juridiska personerna

1. begär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt

enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte

någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, och

2. med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska

personen.

Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande

beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska

person som haft förlusten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre

senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller

kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett

företag i intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter

tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre

omfattning på angivet sätt.

Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på

motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett

handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om

14

Senaste lydelse 2011:1256.

SFS 2018:1206

background image

17

skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk

person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om

skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en

fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §.

25 a kap.
23 §
15 Om en företagare som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett

eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som

avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper

sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en

motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade

avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha

tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet

bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Vid

tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk

person med ett svenskt handelsbolag.

Första stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a §.

23 a §16 Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till en kapitalförlust,

får den del av förlusten som belöper sig på delägarens andel inte dras av.

Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits

upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en

kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelserna om

skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte

skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska

andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta

innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller

detta i stället denne.

Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad

juridisk person med ett svenskt handelsbolag.

30 kap.
6 a §
17 En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en

periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till

statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det

kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan

av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den

juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Statslåneräntan ska

dock som lägst anses vara 0,5 procent.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska

schablonintäkten justeras i motsvarande mån.

33 kap.
8 §
18 Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild

näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på

skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets

utgång

15

Senaste lydelse 2009:1413.

16

Senaste lydelse 2009:1413.

17

Senaste lydelse 2016:1239.

18

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

background image

18

ökad med

�

underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattnings-

året till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de

bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,

�

kvarstående sparat fördelningsbelopp,

�

en sådan övergångspost som avses i 14 §, och

�

en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15�17 §§,

minskad med

�

79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående

beskattningsårets utgång, och

�

sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående be-

skattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i

verksamheten.

16 §19 Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det ne-

gativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet,

beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp

som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det

högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första

stycket eller 13 § och ökad med 79,4 procent av en övertagen

expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över

expansionsfonden räknas inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten

minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter

och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter

förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den

näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande

mån.

34 kap.
6 §
20 För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst et

belopp som motsvarar 125,94 procent av kapitalunderlaget för expansions-

fond.

8 §21 En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv,

testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av

äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen

expansionsfond överstiger 125,94 procent av summan av förvärvarens

kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig

till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska

beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det

kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna

expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är

uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren

som hos förvärvaren.

19

Senaste lydelse 2012:757.

20

Senaste lydelse 2012:757.

21

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

background image

19

10 §22 Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond

med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 125,94 procent

av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av

fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett

visst år uppgår till eller är lägre än 125,94 procent av kapitalunderlaget före

ökningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.

18 §23 Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en

obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller

bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksam-

hetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren,

får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

�

mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över

fonden eller delen av fonden, eller

�

parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om över-

tagandet.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att

1. mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna

skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den övertagna expansionsfonden

eller delen av fonden, och

2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden

som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i

näringsverksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger

185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten

uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella

beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får

den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av

jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga

realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna

ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §.

Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses

i 33 kap. 11 §.

Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över

fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

20 §24 En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14�16 §§ blir

tillämpliga om en enskild näringsidkare

�

överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett

aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga

aktier i,

�

begär att expansionsfonden inte ska återföras, och

�

gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 79,4 procent av

expansionsfonden.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet

för aktierna.

22

Senaste lydelse 2012:757.

23

Senaste lydelse 2012:757.

24

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

background image

20

37 kap.
Kvarstående negativa räntenetton
26 a § Om det överlåtande företaget har kvarstående negativa räntenetton

enligt 24 kap. 26 § från tidigare beskattningsår, gäller 18 § i fråga om rätt

till avdrag för de kvarstående negativa räntenettona bara om det övertagande

företaget och det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen ingick i

samma koncern på det sätt som anges i 24 kap. 27 § andra stycket eller om

det överlåtande företaget har försatts i resolution enligt lagen (2015:1016)

om resolution.

Särskilda regler vid fission om fonder, underskott, kvarstående

kapitalförlust och kvarstående negativa räntenetton
28 § Vid en fission ska periodiseringsfonder, ersättningsfonder, rätt till

avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till

avdrag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående

kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de övertagande företagen i

förhållande till det nettovärde som förs över till varje företag.

Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på

tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som gäller vid

beskattningen.

38 kap.
17 §
Det köpande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående

kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för

kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för

underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster

på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

38 a kap.
17 §
Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för

kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag

för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för

underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster

på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §.

23 §25 När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande

företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om

�

beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det

överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,

�

utdelning i 24 kap. 7 § och 42 kap. 16 b §,

�

beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och

överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,

�

turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och

�

kvalificerade andelar i 57 kap. 7�7 c, 12 a, 15, 20 b�20 d, 23 a, 24 och

24 a §§.

39 kap.
8 a §
Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv ska ta upp en

schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av

november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskat ningsåret

25

Senaste lydelse 2011:1271.

SFS 2018:1206

background image

21

går ut multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattnings-

året. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska

schablonintäkten justeras i motsvarande mån.

14 §26 För investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga

bestämmelser i denna lag, följande:

1. Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på

delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en

delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället

hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel

enligt 24 kap. 32 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om

delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om

det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen

ska tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap. 10�18 §§.

2. Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på

delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier eller

optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar

består av investmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i underlaget.

I underlaget ska inte heller räknas in andelar och aktiebaserade delägarrätter

om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i 25 a kap.

5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid

beskattningsårets början och investmentföretaget i stället hade varit ett

sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap.

32 §. Vid bedömningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska

bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.

3. Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan utdelning av andelar

i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § ska dock inte dras av.

Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som

kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.

23 §27 Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande til

insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen

(1995:1570) om medlemsbanker eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003

av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-

föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller

detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp

av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till

högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En

medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett

stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma

beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyres-

rättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privat-

bostadsföretag enligt 2 kap. 17 §.

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa

föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om

centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §.

40 kap.
18 §
Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra

av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder,

26

Senaste lydelse 2011:1271.

27

Senaste lydelse 2018:722.

SFS 2018:1206

background image

22

med högre belopp än beskattningsårets överskott före avdrag för negativt

räntenetto enligt 24 kap. 24 § och kvarstående negativt räntenetto enligt

24 kap. 26 § samt beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till

sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.

Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren,

gäller första stycket för den återstående delen.

Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket inte har kunnat

dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon

begränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte

beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde.

48 kap.
17 §
Om en utländsk fordringsrätt på grund av bestämmelserna i 14 kap.

8 § och 24 kap. 4 § andra stycket har värderats till ett annat värde än

anskaffningsutgiften, gäller följande.

Om fordringen har värderats till ett högre värde än anskaffningsutgiften,

ska denna ökas med mellanskillnaden. Om fordringen har värderats till ett

lägre värde än anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellan-

skillnaden.

27 §28 I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag

eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och för vilka avdrag ska

göras tillämpas 19�21, 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra

stycket.

Om den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett sådant företag

som anges i 24 kap. 32 § 1�5 och avdraget avser förlust på delägarrätter ska

70 procent av kapitalförlusten dras av. Förlusten får dras av bara mot

kapitalvinster på delägarrätter.

Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana delägarrätter och

fordringsrätter vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av

handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden

eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska

dock alltid dras av i sin helhet.

50 kap.
5 §
29 Anskaffningsutgiften ska ökas med

�

den skattskyldiges tillskott till bolaget,

�

belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets

inkomster,

�

20,6 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,

�

79,4 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag

till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och

�

det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om

överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska minskas med

�

den skattskyldiges uttag ur bolaget,

�

belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets

underskott,

�

negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett

underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,

28

Senaste lydelse 2011:1510.

29

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

background image

23

�

20,6 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond

enligt 34 kap., och

�

79,4 procent av expansionsfond som förs över från enskild

näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

56 kap.
8 §
30 När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras

delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om

�

förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,

�

avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,

�

underprisöverlåtelser i 23 kap. 18, 19 och 22�23 a §§,

�

avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 24 kap. 11, 12 och

15 §§,

�

avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,

�

när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4�6 §§,

�

kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,

�

utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag i

42 kap. 20 §,

�

partiella fissioner i 48 kap. 18 c�18 e §§,

�

andelsbyten i 48 a kap. 8 a�8 c, 9, 13 och 16 §§,

�

avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.

7 §,

�

pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10 och 15 §§,

�

familjebeskattning i 60 kap. 12�14 §§, och

�

grundavdrag i 63 kap. 5 §.

65 kap.
8 §
31 Expansionsfondsskatten är 20,6 procent av det belopp som dras av

vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska

ett belopp som motsvarar 20,6 procent av minskningen av expansionsfonden

tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

10 §32 För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 20,6 procent

av den beskattningsbara inkomsten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

2. Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §,

19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1�4, 10, 15�29, 31�37 och 39�41 §§,

25 kap. 2 och 12 §§, 25 a kap. 23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 37 kap. 26 a

och 28 §§, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17 och 23 §§, 39 kap. 8 a, 14 och 23 §§,

40 kap. 18 §, 48 kap. 17 och 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 §

i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas första

gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag

räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2018.

För beskattningsår som omfattar längre tid än tolv månader och som

börjar före den 1 januari 2019 och avslutas efter den 31 december 2018 får

ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 21�29 §§ som belöper sig på perioden

från och med den 1 januari 2019 till utgången av det beskattningsåret, eller

i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsåret, inte dras av.

30

Senaste lydelse 2013:1106.

31

Senaste lydelse 2012:757.

32

Senaste lydelse 2012:757.

SFS 2018:1206

background image

24

3. Den nya bestämmelsen i 19 kap. 5 a § tillämpas för utgifter för ny-, till-

eller ombyggnad av hyreshus som har färdigställts efter den

31 december 2016. Har färdigställandet skett senare men före den

1 januari 2019 får primäravdrag bara göras för den delen av sexårsperioden

från färdigställandet som återstår den 1 januari 2019.

4. De upphävda bestämmelserna i 24 kap. 10 a�10 f §§ gäller fortfarande

för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som

börjar före den 1 januari 2019.

5. Vid tillämpning av 30 kap. 7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning

till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den

1 januari 2019 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs

av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den

31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent av

avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter den

31 december 2020. Vid tillämpning av samma bestämmelser ska även

avdrag för avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår

som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021

återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk

person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

6. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ och 34 kap. 8 och 10 §§ i den

nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsåret efter det

beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

7. Bestämmelserna i 34 kap. 6, 18 och 20 §§ och 65 kap. 8 § i den nya

lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den

31 december 2020.

8. För det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020, ska

samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har

gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till

expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas

bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen tillämpas

bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande av det belopp som

expansionsfonden högst får uppgå till gäller i fråga om återavsättningen

34 kap. 6 och 10 §§ i den äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap.

13 § gäller 50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 §

andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.

9. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 men

som avslutas efter den 31 december 2018 får vid tillämpningen av 35 kap.

under det beskattningsåret bara göra avdrag högst med 97 procent för

koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar

efter den 31 december 2018. Företag med beskattningsår som börjar före

den 1 januari 2021 men som avslutas efter den 31 december 2020 får vid

tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag högst

med 96 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med

beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.

10. Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv vid ingången

av det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2020 ska ta

upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 6 procent av

säkerhetsreserven vid ingången av det beskattningsåret. Schablonintäkten

ska tas upp med en sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år

under de påföljande fem beskattningsåren eller med hela beloppet under det

första beskattningsåret.

Schablonintäkt som inte har tagits upp enligt första stycket ska tas upp om

1. företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,

2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,

SFS 2018:1206

background image

25

3. näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett

skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

4. företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av

bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller

5. företaget försätts i konkurs.

11. Vid tillämpning av 65 kap. 10 § i den nya lydelsen ska avseende

beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före

1 januari 2021 för juridiska personer den statliga inkomstskatten vara

21,4 procent av den beskattningsbara inkomsten i stället för 20,6 procent.

På regeringens vägnar

MAGDALENA ANDERSSON

Johanna Mihaic

(Finansdepartementet)

SFS 2018:1206

JP Infonets skatterättsliga tjänster

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.