SFS 1984:1061

Start / Skatterätt / Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta / SFS 1984:1061

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 Lag Utkom fr�n trycket OHi �ndring 1 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt; den 28 december 1984 2378 utf�rdad den 18 december 1984. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt^ dels att 10 � 2 mom. skall upph�ra att g�lla, dels att 2-4 ��, 6� 2mom., 7 och 8 ��, 10 � 1 mom., 10a � samt 14� 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse. 2 / mom. Om vad som �r att h�nf�ra till skattepliktig inkomst och om ber�kning av inkomst fr�n olika f�rv�rvsk�llor skall g�lla vad i 17 � f�rsta och andra styckena samt 18-44 �� kommunalskattelagen (1928:370) �r stadgat i den m�n inte annat f�ljer av denna lag. Till int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet h�nf�rs restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den m�n avdrag har medgetts f�r skat� ten. Vid ber�kn ing av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fas� tighet eller inkomst av r�relse f�r avdrag som i 45 � kommunalskattelagen s�gs icke g�ras, och skall i f�ljd h�rav s�som inkomst av f�rv�rvsk�lla som nu sagts anses den enligt de i n�mnda lag meddelade best�mmelserna ber�knade nettoint�kten. 2 mom. Inkomst av r�relse som kommission�rsf�retag har drivit f�r ett kommittentf�retags r�kning f�r redovisas hos kommittentf�retaget under f�ruts�ttning a) att kommission�rsf�rh�llandet �r grundat p� skriftligt avtal, b) att kommission�rsf�retaget inte under beskattnings�ret har drivit verksamhet i n�mnv�rd omfattning vid sidan av if r�gavarande r�relse, c) att r�relsen drivits p� det angivna s�ttet under hela beskattnings�ret f�r b�da f�retagen eller sedan kommission�rsf�retaget b�ljade driva verk� samhet av n�got slag, d) att beskattnings�ren f�r b�da f�retagen utg�tt vid samma tidpunkt samt e) att b�da f�retagen skulle ha r�tt till avdrag enligt 3 mom. f�r koncern� bidrag som u nder beskattnings�ret hade l�mnats till det andra f�retaget. Med komm ission�rsf�retag f�rst�s svenskt aktiebolag eller svensk eko� nomisk f� rening, som driver r�relse i eget namn uteslutande f�r ett eller flera andra s�dana bolags eller f�reningars r�kning, och med kommittent- f�retag f�rst�s bolag eller f�rening f�r vars r�kning r�relsen drivs. Har kommission�rsf�retag under samma beskattnings�r drivit r�relse f�r tv� eller flera kommittentf�retags r�kning, f�r inkomsten redovisas hos dessa f�retag om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket a och c-e �r uppfyllda i f�rh� llande till varje kommittentf�retag och kommission�rsf�� retaget inte under beskattnings�ret har drivit verksamhet i n�mnv�rd om- ' Prop. 1984/85: 70, SkU 23, rskr 110. ^ Senaste lydelse av 10 � 2 mom . 1982: 416 lagens rubrik 1974:7 70. ' Senaste lydelse 1970: 163. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fattning vid sidan av r�relse som har drivits f�r kommittentf�retagens SFS 1984:1061 r�kning. Har kommission�rsf�rh�llandet tillkommit av organisatoriska el� ler marknadstekniska sk�l eller f�religger andra synnerliga sk�l, kan riks- skatteverket dock p� ans�kan av kommittentf�retagen medge att inkoms� ten f�r redovisas hos dem utan hinder av att f�ruts�ttningar f�r avdrag som avses i f�rsta stycket e inte f�religger. Riksskatteverkets beslut i fr�ga som h�r avses f�r inte �verklagas. Inkomst som enligt f�rsta eller tredje stycket redovisas hos kommittent- f�retag skall hos detta f�retag behandlas som om f�retaget sj�lvt hade drivit r�relsen. 3 mom. �ger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk f�rening eller svensk �msesidig skadef�rs�kringsanstalt (moderf�retag) mer �n nio tion� delar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (hel�gda dotterbolag), skall koncernbidrag som moderf�retaget l�mnar till hel�gt dotterbolag eller som s�dant bolag l�mnar till moderf�retaget eller till annat hel�gt dotterbo� lag hos moderf�retaget anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren och skattepliktig int�kt f�r mottagaren, �ven om bidraget inte f�r givaren utg�r omkostnad f�r int�kternas f�rv�rvande eller bibeh�llande. Som f�ruts�tt� ning f�r detta g�ller a) att den huvudsakliga verksamheten f�r s�v�l givare som mottagare avser jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan r�relse �n f�rs�k� ringsr�relse som bedrivs av livf�rs�kringsanstalt, b) att s�v�l givare som mottagare redovisar bidraget till samma �rs taxering �ppet i sj �lvdeklaration eller d�rvid fogad bilaga, " c) att do tterbolag som l�mnar eller mottar bidrag har varit hel�gt under hela beskattnings�ret f�r b�de givare och mottagare eller sedan dotterbola� get b�ljade bedriva verksamhet av n�got slag, d) att, om bidrag l�mnas fr�n dotterbolag till moderf�retag, moderf�reta� get skulle vara frikallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning som under be� skattnings�ret hade uppburits fr�n dotterbolaget samt e) att, om bidrag l�mnas fr�n dotterbolag till annat dotterbolag, moder� f�retaget �r f�rvaltningsf�retag som avses i 7 � 8 mom. tredje stycket eller moderf�retaget i annat fall skulle vara antingen frikallat fr�n skattskyldig� het f�r utdelning som under beskattnings�ret hade uppburits fr�n det givande dotterbolaget eller skattskyldigt f�r utdelning som under beskatt� nings�ret hade u ppburits fr�n det mottagande dotterbolaget. L�mnar svenskt moderf�retag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte �r s�dant hel�gt dotterbolag som avses i f�rsta stycket, skall bidraget �nd� anses som avdragsgill omkostnad f�r moderf�retaget och skatteplik� tig int�kt f�r mottagaren, om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket a och b �r uppfyllda och om �garf�rh�llandena under hela beskattnings�ret f�r b�de givare och mottagare eller sedan mottagaren b�rjade bedriva verksamhet av n�got slag har varit s�dana att mottagaren genom fusioner mellan moderf�retag och dotterbolag har kunnat bringas att uppg� i moder� f�retaget. D�rvid skall fusion anses kunna �ga rum n�r moderf�retag �ger mer �n nio tiondela r av aktierna i dotterb olag men inte i annat fall. L�mnas, i fall som avses i f�rs ta och andra styckena, bidraget mellan f�retag som enligt 35� lamom. kommunalskattelagen (1928:370) r�knas som f�mansf�retag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan fastighet, skall bidraget anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren och 2379 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2380 skattepliktig int�kt f�r mottagaren endast om n�got av f�ljande ytterligare villkor �r uppfyllt, n�mligen att �ven mottagarens huvudsakliga verksam� het avser s�dan fastighet eller att givarens fastighetsinnehav till huvudsak� lig del stadigvarande anv�nds i jordbruk, skogsbruk eller r�relse, som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om s�rskilda sk�l f�religger, medge undantag fr�n best�mmelserna i detta stycke. Riksskatteverkets beslut i dess a fr�gor f�r inte �verklagas. �ven i andra fall �n som avses i f�rsta och andra styckena skall koncern� bidrag som svenskt f�retag l�mnar till an nat svenskt f�retag anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren och skattepliktig int�kt f�r mottagaren under f�ruts�ttning att bidraget med avdragsr�tt f�r givaren enligt f�rsta- tredje styckena hade kunnat l�mnas till annat f�retag �n mottagaren och att bidraget d�refter, direkt eller genom f�rmedling av ytterligare f�retag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren p� s�dant s�tt att vaije f�r� medlande f�retag skulle ha haft r �tt till avdrag enligt f�rsta-tredje stycke� na f�r vidarebefordrat belopp. Mottagaren skall redovisa koncernbidraget som int�kt av fastighet eller r�relse. Vid till�mpning av 4 � f�rsta stycket 3 anses koncernbidrag som int�kt av rederi-, luftfarts- eller varvsr�relse endast om bidraget utg�r avdragsgill omkostnad f�r givaren i r�relse av angivet slag. Avdrag f�r koncernbidrag f�r �tnjutas endast av den som visar att f�ruts�ttningar f�r s�dant avdrag f�religger. L�mnas bidrag fr�n svenskt f�retag till annat svenskt f�retag, med vilket givaren �r i intressegemenskap, f�r verksamhet av v�sentlig betydelse fr�n samh�llsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget �ppet, kan regering� en medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren och skattepliktig int�kt f�r mottagaren �ven om en eller flera av de f�rut� s�ttningar som anges i f�r sta-Q�rde styckena inte �r uppfyllda. 4 mom. Har bolag (dotterbolag), som inte driver penningr�relse eller yrkesm�ssig handel med fastigheter, genom fusion enligt 14 kap. 8� aktie� bolagslagen (1975: 1385) uppg�tt i annat s� dant bolag (moderbolag) och har moderbolaget genom fusionen �vertagit lager, fordringar och liknande tillg�ngar i r�relse, skall s�som int�kt i moderbolagets r�relse r�knas belopp varmed dessa lager, fordringar m. m. i moderbolagets r�kenskaper vid fusionstillf�llet upptagits �ver de hos dotterbolaget i beskattningsav� seende g�llande v�rdena vid sa mma tillf�lle. Vad nu stadgats skall g�lla j�mv�l vid fusion enligt 96� 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska f�reningar och vid fusion enligt 87� 1 mom. lagen (1956:216) om jord� brukskasser�relsen, oaktat jordbrukskassef�reningarna driver penningr�� relse. Ekonomisk f�rening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasser�relse genom att fr�n medlemmar mottaga medel f�r f�rvaltning, skall vid till�mpning av best�mmelserna i detta st ycke inte p� denna grund anses driva penningr�relse. Om moderbolag genom s�dan fusion som avses i f�rsta sty cket �vertagit betalningsansvaret f�r framtida kostnader, f�r vilka avs�ttning gjorts i dotterbolagets r�kenskaper med obeskattade vinstmedel, skall belopp motsvarande denna avs�ttning r�knas s�som int�kt f�r moderbolaget, om inte utredning f�retes som visar dels att moderbolaget efter fusionen vid- k�nts eller kommer att f� vidk�nnas dessa kostnader-varvid i sistn�mnda � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fall en h�remot svarande avs�ttning skall ha verkst�llts i moderbolagets SFS 1984:1061 r�kenskaper - dels ock att moderbolaget inte tillgodof�rt sig avdrag f�r dessa kostnader eller denna avs�ttning. Vad nu sagts g�ller ocks� vid s�dan fusion mellan f�reningar, som avses i f�rs ta stycket. Har s�dan fusion som avses i f�rs ta stycket �gt rum skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt 1 mom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig int�kt f�r dotterbolaget eller den �verl�tande f�rening� en, utg�ra skattepliktig int�kt f�r moderbolaget eller den �vertagande f�reningen. Vid s�dan fusion g�ller vidare att moderbolaget eller den �vertagande f�reningen �ger �tnjuta avdrag f�r s�dan dotterbolagets eller den �verl�tande f�reningens skatt som skulle ha varit avdragsgill f�r dot� terbolaget eller den �verl�tande f�reningen enligt 4� f�rsta stycket. Vad ovan i de tta stycke sagts g�ller ocks� vid fusion mellan sparbanker enligt 78 � lagen (1955:416) om sparbanker samt d� ett bankaktiebolags hela bankr�relse �v ertagits av ett annat bankbolag eller ett f�rs�kringsbolags hela f�rs�kringsbest�nd �vertagits av ett annat f�rs�kringsbolag och det �verl�tande bolaget inte upptagit beloppet till beskattning respektive av� st�r fr�n att yr ka avdraget i fr�ga. Vid fusion enligt f�rsta stycket skall int�kt av r�relse f�r de i fusionen deltagande f�retagen ber�knas utan avseende p� de i fusi onsavtalet an� givna v�rdena p� �vertagna tillg�ngar m. m. Om moderbolag eller �vertagande f�rening genom s�dan fusion, som avses i f�rsta stycket, �vertar byggnad, markanl�ggning, maskin eller annat inven tarium, patentr�tt, hyresr�tt eller tillg�ng av goodwills natur, skall vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag och av vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet av tillg�ngen s� anses som om bolagen eller f�reningarna utgjort en skattskyldig. Har aktiebolag eller ekonomisk f�rening �vertagit inventarier eller an� nan tillg�ng, som f�r skrivas av enligt reglerna f�r r�kenskapsenlig avskriv� ning, genom s�dan fusion som avses i f�rsta stycket och har dessa tillg�ng� ar i r�kenskaperna tagits upp till h�gre v� rde �n vad som enligt best�mmel� serna i femte stycket skall anses som anskaffningsv�rde f�r bolaget eller f�reningen, f�r f�retaget efter yrkande hos taxeringsn�mnd eller, om be� sv�r har anf�rts, hos l�nsr�tt medges r�tt att �ven efter fusionen till�mpa r�kenskapsenlig avskrivning under f�ruts�ttning att skillnaden mellan det bokf�rda v�rdet och anskaffningsv�rdet, ber�knat enligt femte stycket, tas upp som int�kt under det beskattnings�r, d� fusionen genomf�rs, eller, om f�retaget beg�r det, med en tredjedel f�r n�mnda beskattnings�r och vart och ett av de tv� n�rmast f�ljande �ren. Om moderbolag eller �vertagande f�rening genom s�dan fusion, som avses i f�rsta stycket, �vertar skog fr�n dotterbolag eller �verl�tande f�rening, skall betr�ffande skogens anskaffningsv�rde och g�llande in� g�ngsv�rde anses som om bolagen eller f�reningarna utgjort en skattskyl� dig. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsf�rlust skall i intet fall anses uppkomma, d� aktiebolag �vertar tillg�ngar genom fu sion, som avses i f�rsta stycket. Har moderbolag avyttrat egendom, som bolaget genom s�da n fusion �vertagit fr�n dotterbolag, skall vid bed�mandet av fr�gan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsf�r� lust uppkommit s� anses, som om moder- och dotterbolag utgjort en 2381 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2382 skattskyldig. Vad nu sagts g�ller ocks� vid s�dan fusion mellan f�reningar, som avses i f �rsta stycket, och vid fusion mellan sp arbanker enligt 78 � lagen om s parbanker eller fusion mellan stadshypoteksf�reningar samt d� ett bankaktiebolags hela bankr�relse �vertagits av ett annat bankbolag eller ett f�rs�kringsbolags hela f�rs�kringsbest�nd �vertagits av ett annat f�rs�kringsbolag. �verl�ts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk f�r� ening eller utl�ndskt bolag till svenskt f�retag inom samma koncern, skal! - d�r ej annat f�ljer av best�mmelserna i 35 � 3 mom. �ttonde stycket kommunalskattelagen - beskattning av realisationsvinst inte �ga rum, om moderf�retaget i koncernen �r aktiebolag eller ekonomisk f�rening och den �verl�tna aktien eller andelen innehas som ett led i anna n koncernens verksamhet �n f�rvaltning av fastighet, v�rdepapper eller annan d�rmed likartad l�s egendom. I fall som nu avs es skall den �verl�tna aktien eller andelen anses f�rv�rvad av det �vertagande f�retaget vid den tidpunkt och f�r den anskaffningskostnad som g�llt f�r det �verl�tande f�retaget. Om �verl�telsen sker till utl�ndskt f�retag, kan regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer medge befrielse fr�n realisationsvinstbeskattning� en. Best�mmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst till�mpas �ven i fr�ga om avdrag f�r realis ationsf�rlust. Avdrag f�r realisa� tionsf�rlust far dock inte i n�got fall g�ras p� grund av avyttring av aktier eller andelar till utl� ndskt koncernf�retag. Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk f�rening tillg�ng p� annat s�tt �n genom s�dan fusion som avses i f�rsta stycket och skulle vid en f�rs�ljning av tillg�ngen k�peskillingen ha varit skattepliktig i f�rv�rvs� k�llan, anses bolaget eller f�reningen ha �tnjutit skattepliktig inkomst som om tillg�ngen s�lts. Som k�peskilling g�ller d�rvid tillg�ngens verkliga v�rde vid utskiftningen. 5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk f�rening (f�retag) helt eller till huvudsaklig del �verl�tit sin verksamhet eller sina tillg�ngar till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till �verv� gande del direkt eller indirekt innehaft bolag, f�r f�rlust eller underskott som uppkommit f�re eller i samband med �verl�telsen inte avr�knas fr�n inkomst som tillfallit f�re taget efter �verl�telsen. Vad nu ha r sagts g�ller inte om �verl�telsen framst�r som ett normalt led i f�retaget s verksamhet och ej heller i fr�ga om �verl� telser inom en k oncern. Vad som �r att h�nf�ra till huvudsakl ig del skall bed�mas med h�nsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller f�reningen bedrivit vid beskattnings�rets ing�ng, f�rh�llandena efter �verl�telsen samt till v erksamhetens allm�nna art och inriktning. F�retagets inkomst under det beskattnings�r d� �verl�telsen �gt rum skall f�rdelas p� tiden f�re och efter �verl�telsen enligt motsvarande grunder som enligt 41 � kommunalskattelagen (1928:370) till�mpas vid ber�kning av inkomst av f�rv�rvsk�llor av det slag som �r i fr�ga. H�rvid f�r v�rdet av �terst�ende tillg�ngar vid tiden f�r �verl�telsen inte tas upp till h�gre bel opp �n som motsvarar det allm�nna saluv�rdet vid denna tid, uppskattat efter sk�lig grund. Best�mmelserna i detta moment g�ller endast i fr�ga om �verl�telser som fullgjorts efter den 18 maj 1979. 6 mom. Med livf� rs�kringsanslall f�rst�s i denna lag anstalt vars f�rs�k- � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ringsr�relse uteslutande eller s� gott som uteslutande avser personf�rs�k- SFS 1984:1061 ring (livf�rs�kring, sjuk- och olycksfallsf�rs�kring, avg�ngsbidragsf�rs�k- ring samt arbetsl�shetsf�rs�kring). Med skadef�rs�kringsanstalt f�rst�s annan f�rs�kringsanstalt �n livf�rs�kringsanstalt. Utl�ndsk f�rs�kringsan� stalt, som driv it f�rs�kringsr�relse h�r i riket, bed�ms med h� nsyn endast till den r�relse som anstalten drivit h�r. Underst�dsf�rening, vilken enligt sina stadgar f�r meddela annan kapi� talf�rs�kring �n s�dan som omfattar kapitalunderst�d p� h�gst 1 000 kro� nor f�r medlem, anses i denna lag som livf�rs�kringsanstalt i fr� ga om verksamhet som �r h�nf�rlig till livf�rs�kring. S�som nettoint�kt av f�rs�kringsr�relse, som drivits av inl�ndsk livf�r� s�kringsanstalt, anses nettoint�kten av anstaltens kapital- och fastighets� f�rvaltning med undantag f�r den del av int�kten som bel�per p� dels pensionsf�rs�kringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i �ter� f�rs�kring �t inl�nds k f�rs�kringsanstalt, dels avg�ngsbidragsf�rs�kringar meddelade enligt grunder som fastst�llts i kollektivavtal mellan arbets� marknadens huvudorganisationer. Om v�rdet av tillg�ngarna i f�rs�kringsr�relse, som drivits av livf�rs�k� ringsanstalt, vid beskattnings�rets utg�ng understiger summan av dels f�rs�kringstekniska skulder �kade med en tjugondel d�rav, dels beloppet av de skulder som inte grundar sig p� meddelade f�rs�kringar, f�r ett belopp motsvarande fem g�nger skillnaden dras av fr�n nettoint�kten. Vid ber�kning av nettoint�kt av f�rs�kringsr�relse som drivits av livf�r� s�kringsanstalt skall iakttas vad nedan f�reskrivs i sj�tte-tionde styckena. Som bruttoint�kt upptas int�kt av kapital- och fastighetsf�rvaltning med undantag av den del av int�kten som bel�per p� dels pensionsf�rs�kringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i �terf�rs �kring �t inl�ndsk f�rs�kringsanstalt, dels avg�ngsbidragsf�rs�kringar meddelade enligt grunder som fastst�llts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor� ganisationer. Som bruttoint�kt upptas �ven vinst vid f�rs�ljning av eller vid uppskriv� ning av v�rdet av annan tillg�ng �n inventarium eller f�r stadigvarande bruk i r�relsen avsedd fastighet. Vid f�rs�ljning av fastighet som utg�r oms�ttningstillg�ng i f�rs�kringsr�relsen skall punkt 1 Q�rde stycket av anvisningarna till 28 � kommunalskattelagen (1928:370) till�mpa s. I brut� toint�kten upptas vidare hyresv�rde av fastighet, som anv�nts i f� rs�k� ringsr�relsen. Har livf�rs�kringsanstalt hos utl�ndsk f�rs�kringsanstalt �terf�rs�krat direkt meddelad eller i �terf�rs�kring �t inl�ndsk f�rs�krings� anstalt meddelad annan f�rs�kring �n pensionsf�rs�kring utan att hos sig beh�lla premiereserven, anses som r�nteint�kt r�nta p� v�rdet av �terf�r- s�kringsgivares ansvarighet enligt den r�ntefot som legat till grund f�r premieber�kningen. Fr�n bruttoint�kten f�r dras av dels r�nta, p� g�ld, dels i fr�ga om fastighetsf�rvaltning annan enligt 25 � kommunalskattelagen avdragsgill omkostnad f�r fastighet, dels f�rlust vid f�rs�ljning av annan tillg�ng �n inventarium eller f�r stadigvarande bruk i r�relsen avsedd fastighet, dels belopp varmed v�rdet av annan tillg�ng �n inv entarium eller f�r stadigva� rande bruk i r�relse n avsedd fastighet nedskrivits enligt k ommunalskatte� lagen, dels fem pro cent av vad som � terst�r av bruttoint�kten efter avdrag enligt detta stycke. 2383 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2384 I fr�ga om individuell livf�rs�kring, individuell annan personf�rs�kring och gruppf�rs�kring f�r i vaije s�dan verksamhet f�r sig, sedan avdrag �tnjutits enligt f�reg�ende stycke, fr�n �terst�ende bruttoint�kt g�ras av� drag med belopp motsvarande f�r vaije direkt tecknad personf�rs�kring, som inte �r pensionsf�rs�kring eller avg�ngsbidragsf�rs�kring som avses i sj�tte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt Ikap. 6� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring fastst�llts f�r taxerings�ret. Avdraget skall f�r vaije f�rs�kring ber�knas till helt k rontal s�, att �retal bortfaller. Som en f�rs�kring anses dels alla individuella livf�rs�kringar, som samti� digt tecknats p� samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personf�rs�kringar, som samtidigt tecknats med samma per� son som f�rs�krad, dels samma persons alla gruppf�rs�kringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke f�r inte �verstiga �terst�ende bruttoint�kt av den verksamhet till vilken avdra� get h�nf�r sig. Avdrag f�r inte ske f�r s�dan r�nta p� �terb�ringsmedel som tillkommer f�rs�kringstagare. S�som nettoint�kt av f�rs�kringsr�relse, som drivits av inl�ndsk skade� f�rs�kringsanstalt, anses �verskottet av f�rs�kringsr�relsen. Vid �ver� skottets ber�kning f�r avdrag fr�n bruttoint�kten g�ras f�r �kning av posten f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning och, i den utstr�ck� ning som n�rmare anges nedan, f�r avs�ttning till vissa fo nder. Vid ber�kning av �verskottet av f�rs�kringsr�relse, som drivits av in� l�ndsk skadef�rs�kringsanstalt, f�r fr�n bruttoint�kten avdrag g�ras f�r� utom f�r driftkostnader, som avses i 29 � kommunalskattelagen, f�r av� gifter och bidrag, som utgivits till komm un, f�rening eller sammanslutning och som avser att underst�dja verksamhet med syfte att f�rebygga skador, vilka faller inom ramen f�r den av anstalten bedrivna r�relsen, f�r �kning av f�rs�kringstekniska skulder f�regen r�kning, f�r �kning av s�kerhetsre� serv, f�r utbetald �terb�ring eller verkst�lld premie�terbetalning, f�r av� s�ttning till s �dan regleringsfond, som av trafikf�rs�kringsanstalt bildas enligt g �llande villkor och f�reskrifter f�r ut�vande av trafikf�rs�krings- r�relse, �vensom f�r �kning av utj�mningsfonderna, i den m�n denna �kning inte �verstiger vinsten p� sj�lva f�rs�kringsr�relsen. Denna vinst skall ber�knas enligt trettonde-femtonde styckena. Vinsten utg�r, om ej annat f�ljer av fjortonde och femtonde styckena, skillnaden mellan � ena sidan summan av f�ljande inkomstposter, n�mligen: a) f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning vid �rets ing�ng, b) s�kerhetsreserv vid �rets ing�ng, c) premieinkomst f�r egen r�kning, d) fyra procent r�nta p� posterna a och b; � andra sidan summan av f�ljande utgiftsposter, n�mligen: e) utbetalningar f�r egen r�kning f�r f�rs�kringsfall, f) utgiven vinstandel, �terb�ring eller premie�terbetalning, g) f�rvaltningskostnader f�r egen r�kning oavsett om de �r avdragsgilla i skatteh�nseende, h) ber�knad hyra f�r fastighet som tillh�r anstalten och ing�r i r�relsen, i) f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning vid �rets utg�ng, j) s�kerhetsreserv vid �rets utg�ng. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^ Fr�n s�lunda framr�knad vinst skall avr�knas �kning av f�reskriven SFS 1984:1061 regleringsfond f�r trafikf�rs�kringsr�relse eller, om fonden nedsatts, till�g� gas belopp motsvarande neds�ttningen. Driver anstalt f�rs�kringsr�relse �ven fr�n fast driftst�lle i annan stat och �r inkomst av r�relse som �r h�nf�rlig till det fasta driftst�llet p� grund av avtal f�r undvikande av dubbelbeskattning undantagen fr�n beskattning h�r i riket, skall vinsten vidare minskas med �verskott av den genom driftst�llet bedrivna verksamheten. Uppkpmmer underskott i s�dan verk� samhet f�r till vinsten l�ggas ett belopp motsvarande underskottet. Med f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning f�rst�s s�dana skulder enligt 7kap. 1 � f�rsta stycket f�rs�kringsr�relselagen (1982:713) (premie� reserv, ers�ttningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad �terb�ring) minskade med v� rdet av �terf�rs�kringsgivares ansvarighet. Med s �kerhetsreserv f�rst�s den reserv skadef�rs�kringsanstalt f�r re� dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av f�rs�kringsinspektionen fastst�lld normalplan. Med p remieinkomst, f�rvaltningskostnader m.m. f�r egen r�kning f�r� st�s anstaltens premieinkomst, f�rvaltningskostnader m. m. minskade med �terf�rs�kringsgivares andelar. Med utj�mningsfond f�rst�s fond, som enligt bolagsordningen eller, i fr�ga om s�dant �msesidigt bolag p� vilket f�rs�kringsr�relselagen inte �ger till�mpning, stadgarna f�r bolaget f�r anv�ndas endast till att helt eller delvis t�cka f�rlust p� sj�lva f�rs�kringsr�relsen samt efter s�dan disposi� tion kv arst�ende f�rlust p� r�relsen i d ess helhet i den m�n in te n�mnda bolagsordning eller stadgar f�reskriver f�rlustt�ckning genom ianspr�kta- gande av andra till framtida f�rfogande avsatta medel. Minskning av f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning, av s�ker� hetsreserv och av s�rskild reservfond f�r �msesidig f�rs�kringsanstalt f�r husdjursf�rs�kring och regleringsfond f�r trafikf�rs�kringsanstalt �ven� som minskning av utj�mningsfonderna skall anses som int�kt. Sker �nd� ring av bolagsordningen, varigenom anstalten far r�tt att p� annat s�tt �n ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig utj�mningsfond, f�r vilken best�mmelser om inskr�nkt dispositionsr�tt funnits, eller utj�m� ningsfond, som bildats efter n�mnda dag, skall fonden anses h�rigenom underg� minskning med hela det belopp vartill den uppgick f�re �ndringen. Ut�ver vad ovan stadgas f�r avdrag inte ske f�r avs�ttning till omedelbar eller framtida.vinstutdelning till f�rs�kringstagare. Best�mmelserna i detta moment om inl�ndsk livf�rs�kringsanstalt har motsvarande till�mpning p� f�rs�kringsr�relse som utl�ndsk livf�rs�k� ringsanstalt drivit h�r i r iket. Betr�ffande f�rs�kringsr�relse, som h�r drivits av utl�ndsk skadef�r� s�kringsanstalt, anses som h�r i riket skattepliktig nettoint�kt ett belopp motsvarande fem procent av anstaltens premieinkomst av h�r bedriven transportf�rs�krings- och sj�kaskof�rs�kringsr�relse samt tv� procent av anstaltens p remieinkomst av annan h�r bedriven f�rs�kringsr�relse. Med premieinkomst f�rst�s bruttobeloppet av �rets f�rs�kringspremier, dvs. utan avdrag f�r �terf�rs�kringspremier. Blir det p� grund av best�mmelserna i dett a moment n�dv�ndigt att dela upp int�kt elle r avdrag mellan olika delar av en f�rs�kringsanstalts verk� samhet, skall f�rdelningen av int�kten eller avdraget g�ras p� sk�ligt s�tt. 2385 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2386 7 mom. Med bos tadsf�rening och bostadsaktiebolag f�rst�s ekonomisk f�rening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen best�r i att �t f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare bereda bost� der i hu s, som �gs av f�reningen eller bolaget. Som bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag anses �ven ekonomisk f�rening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller s� gott som uteslutande best�r i att tillhand a� h�lla f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare garage eller annan f�r deras personliga r�kning avsedd gemensam anordning i byggnad som �gs av f�reningen eller bolaget. Har annan fastighet tillh�rt bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag skall s�som int�kt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande f�r helt �r r�knat tre procent av fastighetens taxeringsv�rde �ret n�st f�re taxerings� �ret. �r taxeringsv�rde inte �s�tt f�r �ret n�st f�re taxerings�ret, ber�knas int�kten p� grundval av fastighetens v�rde, uppskattat enligt de grunder, som g�llt f�r �s�ttande av taxeringsv�rde f�r �ret n�st f�re taxerings�ret. I fr�ga om fastighet, f�r vilken int�kten skall ber�knas enligt andra stycket, f�r avdrag inte g�ras f�r andra omkostnader �n f�r r�nta p� l�nat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomtr�ttsavg�ld eller liknande avg�ld. Inkomsten f�r ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder p� s�tt anges i punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 � kommunalskattelagen (1928:370), doc k endast i d en m�n annat inte f�ljer av vad som stadgas ang�ende inkomstber�kningen i andra och tredje styckena. Har skattskyl� dig f�r visst beskattnings�r ber�knat inkomst av annan fastighet enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, skall den skattskyldige �ven f�r n�stf�ljande beskattnings�r ber�kna inkomsten enligt s�dana grunder. Vad som s�gs i dett a moment skall �ven g�lla i fr�ga om fastighet, vilken tillh�rt bolag, f�rening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadsl�nebyr�) eller l�nsbostadsn�mnden erk�nts s�som allm�nnyttigt bostadsf�retag. Vad som enligt punkt 10 av anvisningarna till 24�, punkt 2a andra stycket av anvisningarna till 36 �, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 41 a � kommunalskattelagen g�ller f�r fastighet som avses i 24 � 2 mom. samma lag skall �ven g�lla f�r fastighet som avses i detta moment. 8 mom. Har en kooperativ f�rening av vinsten av sin kooperativa verk� samhet l�mnat rabatt eller pristill�gg i f�rh�llande till gjorda k�p eller f�rs�ljningar, medges avdrag f�r denna utdelning. En kooperativ f�rening, vars huvudsakliga verksamhet avser r�relse, har ocks� r�tt till avdrag f�r utdelning som l�mnas i f�rh�llande till inbe� talda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska f�reningar. I fr�ga om andra insatser �n f�rlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller n�gon som enligt 7� 8mom. inte �r skattskyldig f�r utdelningen. Avser denna del av utdelningen h�gst 10 procent av utdelningen p� a nnat �n f�rlagsinsatser �r dock utdelningen i sin helhet avdragsgill. �r en ekonomisk f�rening direkt eller indirekt centralorganisation f�r kooperativa f�reningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser r�relse, har centralorganisationen - �ven om den inte �r kooperativ enligt tionde� tolfte styckena nedan - r�tt till avdrag f�r utdelning p� f�rlagsinsatser. Om centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser r�relse medges avdrag vid ber�kning av inkomst h�rav. I annat fall medges avdrag vid ber�kning av inkomst av kapital. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Avdrag f�r utdelning f�r g�ras i end ast en f�rv�rvsk�lla och skall avse SFS 1984:1061 det r�kenskaps�r som utdelningen h�nf�r sig till. Avdrag medges endast om f�reningen visar att f�ruts�ttningar f�r avdrag f�religger. Yr kande om avdrag skall g�ras p� s�rskild blankett enligt for� mul�r som riksskatteverket fastst�ller. Sparbank far g�ra avdrag f�r bidrag till sparbankernas s�kerhetskassa. Sparbankernas s�kerhetskassa f�r g�ra avdrag f�r utdelning till sparban� kerna. Sveriges allm�nna hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypo- tekskassa f�r g�ra avdrag f�r belopp, som avsatts till reservfond, i den m�n avs�ttningen �r n�dv�ndig f�r att uppbringa fonden till ett belopp motsva� rande tv� procent av inr�ttningens skulder. Hypoteksf�rening f�r g�ra avdrag f�r belopp, som avsatts till reserv- eller s�kerhetsfond, i den m�n av s�ttningen �r n�dv�ndig f�r att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande tv� och en halv procent av f�reningens skulder. En ekonomisk f�rening �r i beskattningsh�nseende att anse s�som ko� operativ, om den �r �ppen och i sina angel�genheter till�mpar lika r�str�tt. F�r att en f�rening skall anses vara �ppen fordras inte bara att den enligt sina stadg ar �r ber�ttigad att n�r som helst anta nya medlemmar, utan ocks� att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som �r bosatt inom f�reningens verksamhetsomr�de eller tillh�r dess angivna verksamhetskrets, f�rbinder sig att f�lja f�reningens stadgar och beslut och som d�rj�mte sk�ligen kan antas komma att som medlem bidra till f�rverkligandet av f�reningens i stadgarna angivna syfte. Den omst�ndig� heten, att styrelsen eller annat f�reningsorgan �ger r�tt att pr�va intr�des� ans�kningarna och avvisa s�dana s�kande, som inte besitter nu n�mnda kvalifikationer f�r medlemskap, betar inte f�reningen dess egenskap av �ppen. I det fall att en f�rening s�ljer till uto mst�ende kan den som regel inte utan att f�rlora sin �ppna karakt�r v�gra att motta som medlem n�gon som kan visa, att han brukar k�pa f�rn�denheter genom f�reningen. Anser f�reningens styrelse emellertid, att vederb�rande k�pare p� grund av rent personliga f�rh�llanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor f�rening, som s�ljer till utomst�ende, �r det om�jligt att i varje fall inskr�nka f�rs�lj� ningen till pers oner, som skulle vara �nskv�rda som medlemmar - s� b�r f�reningen f�r att anses s�som �ppen ha skyldighet att i ekonomiskt h�nse� ende j�mst�Wa honom med medlem, det vill s�ga ge honom sam ma �terb� ring p� k�pta varor som medlem erh�ller. Kooperativa f�reningars centralorganisationer �r att anse s�som �ppna, �ven om intr�de beviljas blott s�dana lokala f�reningar, som fyller av centralorganisationen uppst�llda krav p� stadgar, sk�tsel och ekonomisk soliditet, och �ven om endast ett enda f�retag inom varje omr�de antas s�som medlem. Vad ang�r kravet p� lika r �str�tt s� ber�vas en centralor� ganisation inte dess kooperativa karakt�r, om r�str�tten bland dess f�rsta� handsmedlemmar, f�reningarna, ut�vas efter f�reningarnas medlemsantal. 9 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk f�rening uppta� git l�n som l�per med r�nta vars storlek �r helt eller delvis beroende av f�retagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelsl�n), medges avdrag f�r r�ntan i den utstr�ckning som anges nedan. F�r s�dan r�nta p� vinstandelsl�n som inte �r beroende av det l�nta- 2387 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2388 gande f�retagets utdelning eller vinst f�r f�retaget avdrag enligt best�m� melserna i 22, 25, 29, 3 6 och 39 �� kommunalskattelagen (1928:370). R�nta, vars storlek �r beroende av f�retagets utdelning eller vinst (r�rlig r�nta), anses som avdragsgill omkostnad f�r f�retaget i den f�rv�rvsk�lla vari det l�nade kapitalet har nedlagts endast under f�ruts�ttning att a) l�net har utbjudits till teckning p� den allm�nna marknaden eller b) ensamr�tt eller f�retr�desr�tt till teckning av l�net har l�mnats n�gon som inte �ger aktier eller andelar i det l�ntagande f�retaget och inte har s�dan intressegemenskap med f�retaget som avses i punkt 1 av an visning� arna till 43 � eller i 57 � 3 mom. kommunalskattelagen samt - s�vitt g�ller f�mansf�retag som avses i 35 � la mom. kommunalskattelagen - inte heller �r f�retagsledare i f�retaget eller n�rst�ende till s�dan f�retagsledare eller till akti e- eller andels�gare i f�retaget e ller c) aktierna eller andelarna i det l�ntagande f�retaget �r noterade p� svensk b�rs eller f�rem�l f�r liknande notering h�r i riket och f�retr�des� r�tt till te ckning av l�net har l�mnats aktie- eller andels�garna i f� retaget i f�rh�llande till der as innehav av aktier eller andelar. I fall som avses i tredje stycket c skall det l�ntagande f�retaget dock som int�kt i den f�rv�rvsk�lla vari det l�nade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda v�rde som genom f�retr�desr�t� terna kan anses ha tillf�rts aktie- eller andels�garna. Beloppet tas till beskattning vid tax eringen f�r det beskattnings�r under vilket teckni ngen av l�net har avslutats. P� ans�kan av l�ntagande f�retag f�r riksskatteverket, under f�ruts�tt� ning att l�nevillkoren med h �nsyn till omst� ndigheterna vid l�nets uppta� gande f�r antas ha best�mts p� aff�rsm�ssig grund, besluta att r�rlig r�nta skall anses som avdragsgill omkostnad f�r f�retaget utan hinder av att r�tt till teckning av l�net har f�rbeh�llits person eller personer som �ger aktier eller andelar i f�retag et. Beslut av riksskatteverket i fr�ga som h�r avses f�r inte �verklagas. �r det l�ntagande f�retaget s�dant f�mansf�retag som avses i 35 � 1 a mom. k ommunalskattelagen, g�ller - oberoende av best�mmelserna i tredje och Q�rde styckena - att r�rlig r�nta, som utbetalas till aktie- elle r andels�gare eller f�retagsledare i f�retaget eller dem n�rst�ende personer eller n�gon som p� annan grund har intressegemenskap med f�retaget, inte �r avdragsgill. Uttrycken f�retagsledare och n�rst�ende personer har den inneb�rd som anges i 35� I a mom. kommunalskattelagen. 10 mom. Avkastning av tillg�ngar ing�ende i aktiefond utg�r inkomst av kapital f�r fonden. Aktiefond f�r g�ra avdrag f�r utdelning p� andel i fonden s�som f�r r�nta p� g�ld. Avdraget skall a nses bel�pa p� det r�kenskaps�r vartill utdelning� en h�nf�r sig �ven om utdelningen utbetalas till andels�garna f�rst under d�rp� f�ljande r�kenskaps�r. II mom. Vid ber�kning av inkomst i s�dan samf�llighe.t som avses i 6� 1 mom. f�rsta stycket b f�r avdrag g�ras f�r utdelning till del�gare, oavsett om utdelningen utg�tt in natura eller i penningar. Avdraget skall anses bel�pa p� det beskattnings�r vartill utdelningen h�nf�r sig �ven om utdel� ningen u tbetalas till del�garna f�rst under det d�rp� f�ljande beskattnings� �ret. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> - Har sambruksf�rening med h�nsyn till r�relsens resultat l�mnat medlem SFS 1984:1061 eller annan l�netill�gg eller annan s�dan gottg�relse, m� f�reningen njuta avdrag f�r n�mnda gottg�relse. 3 �'' Best�mmelserna i 3 och 4�� samt 64-66 �� kommunalskattelagen (1928:370) �ger motsvarande till�mpning vid ta xering till statlig inkomst� skatt. I den m�n best�mmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med sta dganden i komm unalskattelagen likartade best�mmel� ser �ga till�mpning vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen i m otsvarande delar l�nda till ef� terr�ttelse. Har bolag eller annan juridisk person f�r ekonomisk verksamhet sitt s�te i utlandet, men ut�vas den verkliga ledningen av f�retaget h�r i riket, skall f�retaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk f�rening, s�vi� da f�retaget, direkt eller genom f�rmedling av juridisk person, huvudsakli� gen �gs eller p� annat d�rmed j�mf�rligt s�tt innehas av svenska fysiska personer och f�retagets verksamhet v�sentligen best�r i f�rvaltning av eller handel med v�rdepapper eller annan d�rmed likartad l�s egendom. 4 Fr�n sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster fr�n olika f�r v�rvsk�llor f�r, med iakttagande av f�reskriften i 22 �, avdrag g�ras f�r underskott i f� rv�rvsk�lla. Vidare medges avdrag f�r vinstdel� ningsskatt som har p�f�rts den skattskyldige under �ret f�re taxerings�ret. I fr�ga om undersk ott i f�rv�rvsk�lla iakttas att 1) avdrag f�r realisationsf�rlust f�r g�ras endast fr�n realisationsvinst eller lotterivinst, 2) avdrag inte f�r g�ras f�r underskott av fastighet eller r�relse i utlan� det, 3) avdrag inte f�r g�ras f�r underskott p� grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller p� k�pekontrakt, som avser s�dan tillg�ng, i vidare m�n �n som f�ljer av 46 � 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), 4) avdrag inte f�r g�ras f�r underskott i den m�n h� nsyn till det har tagits vid ber�kning av sj�mansskatt. Vad i f�rsta stycket 3 f�reskrivs om begr�nsning av r�tten till avdrag f�r underskott g�ller inte i fr�ga om svenskt aktiebolag vars aktier noteras p� b�rs eller �r f�rem�l f�r liknande notering eller i fr�ga om dotte rf�retag till s�dant bolag. Skattskyldig, som har varit bosatt h�r i riket under hela beskattnings�ret eller del av detta, f�r avdrag f�r periodiskt underst�d, egenavgifter, f�rs�k� ringspremier m.m. i den omfattning som anges i 46 � 2 mom. kommunal� skattelagen. Att avdrag inte �r medgivet f�r underskott som uppkommit f�re eller i samband med vissa f� retags�verl�telser framg�r av 2� 5 mom. '' Senaste lydelse 1974:770. ' Senaste lydelse av f�rutvarande 4 � 1 m om. se 1983: 1089. �ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs. 2389 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 6 � 2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederi� er och juridiska personer, som enligt f�rfattning eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt bildats f�r att f�rvalta annan samfallighet �n s�dan som har taxerats s�som s�rskild taxeringsenhet och avser marksamfallighet eller reglerings- samfallighet, taxeras inte, utan deras inkomst h�nf�rs till de s�rskilda del�garnas inkomst med belopp, som f�r en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samf�llighetens inkomst. Inte heller skall s.k. gruvbolag taxeras, utan i st�l let skall en var av dess del�gare taxeras f�r den inkomst han �tnjutit av bolagets verksamhet. 7 / mom. Befrielse fr�n skattskyldighet g�ller i d en omfattning som anges i 2-12 mom. samt i 18 �. 2 mom. Medlem av konungahuset frikallas fr�n skattskyldighet f�r an� slag som anvisats av staten. 3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter frikallas fr�n skattskyldighet f�r all inkomst. 4 mom. Underst�dsf�rening som inte bedriver till livf�rs�kring h�nf�rlig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte f�r meddela annan kapitalf�r� s�kring �n s�dan som omfattar kapitalunderst�d p� h�gst 1000 kronor f�r medlem, akademier, allm�nna undervisningsverk, s�dana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och h�gskolor i vilka de studerande enligt g�llande stadgar �r skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan f�r s�dana sammanslutningar med �ndam�l att fullg�ra uppgifter som enligt n�mnda stadgar ankommer p� sammanslutningarna, sj�manshus, f�retagaref�rening som erh�ller statsbidrag, regional ut� vecklingsfond som avses i f�rordningen (1978:504) om �verf�rande av vissa uppgifter fr�n f�retagaref�rening till regional utvecklingsfond, allm�nna f�rs�kringskassor, erk�nda arbetsl�shetskassor, pensionsstif� telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m., personalstiftelser som avses i samma lag med �ndam�l uteslutande att l�mna underst�d vid arbetsl�shet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetsta� gare med �ndam�l att utge avg�ngsers�ttning till frist�lld arbetstagare eller fr�mja �tg�rder till f�rm�n f �r arbetstagare som blivit uppsagd eller l�per risk att bli uppsagd till f�ljd av driftsinskr�nkning, f�retagsnedl�ggelse eller rationalisering av f�retags verksamhet, s�dana �msesidiga f�rs�k� ringsbolag som avses i lagen om yrkesskadef�rs�kring. Allm�nna pensionsfonden. Allm�nna sjukf�rs�kringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse f�r fr�mjande av farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebo� lag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskj�lds minnesfond. Fonden f�rindu� striellt utvecklingsarbete. Fonden f�r industriellt samarbete med u-l�nder. Fonden f�r svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurr�det, J�rnkontoret och SIS Standardiseringskommissionen i Sverige, s� l�nge kontorets respektive kommissionens vinstmedel anv�nds till allm�n t nyt� tiga �ndam�l och utdelning inte l�mnas till del�gare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen In- 2390 Senaste lydelse 1980:958. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> dustriellt utv ecklingscentrum i �vre Norrland, Stiftelsen Institutet f�r F�- SFS 1984:1061 retagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond f�r teknikupphandling och produktutveckling, Stiftelsen f�r produktutvecklingscentrum i G �teborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i � sterg�tland, Stiftelsen f�r sam� verkan mellan Lunds universitet och n�ringslivet - SUN, Stiftelsen Sveri� ges teknisk-vetenskapliga attach�verksamhet, Svenska bibels�llskapets bi� belfond, S venska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypoteks- kassan, Svenska UNICEF-kommitt�n, Sveriges exportr�d, Sveriges tu� ristr�d, Aktiebolaget Tipstj�nst och Aktiebolaget Trav och Galopp frikallas fr�n skattskyldighet f�r all annan inkomst �n inkomst av fastig� het. Vad som s�gs i 6mom. tredje och femte styckena har motsvarande till�mpning i fr�ga om stiftelse som avses i detta moment. Att pensionsstif� telse l�gger avkastning till kapitalet medf�r dock skattskyldighet f�r all inkomst e ndast om stiftelsen har �verskott p� kapitalet enligt 15 � lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m. 5 mom. Ideella f�reningar som uppfyller i Q�rde styck et angivna villkor frikallas fr�n skattskyldighet f�r all annan inkomst �n inkomst av fastighet och r�relse. S�dana f�reningar �r ocks� frikallade fr�n skattskyldighet f�r inkomst av fastighet som tillh�r f�reningen och som har anv�nts p� s�tt anges i 3 kap. 4� fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) och f�r s�dan in� komst av fastighet och av r�relse som till huvudsaklig del h�rr�r fr�n verksamhet som har naturlig anknytning till f�reningens allm�nnyttiga �ndam�l eller av h�vd utnyttjas som finansieringsk�lla f�r ideellt arbete. �vriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7 mom., och av r�relse utg�r s�ledes i sin helhet skattepliktig inkomst f�r f�reningen. Inkomst som direkt h�rr�r fr�n f�reningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokal�gande f�rening uppb�r p� grund av uppl�telse av lokaler f�r allm�nnyttigt �ndam�l, entr�avgifter till idrotts- och kultur� evenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till f�reningens �nda� m�l. Detsamma g�ller inkomst av verksamhet som utg�r ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsf�rening s�ljer affischer, m�rken och b�cker f�r att �ka intresset f�r f�reningens verksamhet eller om en handikappf�rening s�ljer varor avsedda f�r handikappade personer. Kra� vet p� naturlig anknytning skall ocks� anses uppfyllt om en f�renings kommersiella verksamhet har karakt�r av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta f�r exempelvis anses vara fallet om en idrottsf�rening i m indre skala s�ljer f�rfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet �n att den skall finansiera detta, skall d�remot anses sakna naturlig anknytning till en f�renings allm�nnyt� tiga �ndam�l. Till verksamhet som av h�vd utnyttjas f�r att finansiera ideellt arbete r�knas an ordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, f�rs�lj� nings- och insamlingskampanjer samt s�dan biografr�relse som bedrivs av nykterhetsf�rening eller f�rening med hu vudsakligt �ndam�l att tillhanda� h�lla allm�nna samlingslokaler. Detsamma g�ller verksamhet som best�r i att en f�rening uppl�ter reklamutrymme p� klubbdr�kter eller i f�reningens samlingslokaler e. d. 2391 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2392 En ideell f�rening �r skattebefriad enligt f�rsta stycket om a) f�reningen har till huvudsa kligt syfte att - utan begr�nsning till viss familjs, vissa familjers, f�reningens medlemmars eller andra best�mda personers ekonomiska intressen - fr�mja �ndam�l som anges i 6 mom. eller andra allm�nnyttiga �ndam�l, s�som religi�sa, v�lg�rande, sociala, politiska, konstn�rliga, idrottsliga eller d�rmed j�mf�rliga kulturella �nda� m�l, b) f�reningen i sin verksamhet uteslutande eller s� gott som uteslutande tillgodoser �ndam�l som anges under a, c) f�reningen inte v�grar n�gon intr�de som medlem, om inte med h�nsyn till ar ten eller omfattningen av f�reningens verksamhet eller f�r� eningens syfte eller annan orsak s�rskilda sk�l motiverar det, samt d) f�reningen bedriver en verksamhet som sk�ligen svarar mot avkast� ningen av f�reningens tillg�ngar. Skattechefen eller tj�nsteman, som skattechefen f�rordnar, kan efter ans�kan medge att f�rening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anl�ggning avsedd f�r den ideella verksamheten, skall kunna anses h�nf�r- 1ig under detta moment utan hinder av att f�reningen inte uppfyller under fj�rde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag f�r avse h�gst fem beskattnings�r i f�ljd och kan f�renas med villkor om st�llande av s�kerhet e. d. f�r den inkomst- eller f�rm�genhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att p�f�ras f�reningen p� grund av taxering f�r det eller de beskattnings�r medgivandet avser. Beslut i anledning av s�dan ans�kan f�r �verklagas genom besv�r hos riksskatteverket. Besv�ren skall ha kommit in till riksskatteverket inom en m�nad fr�n det f�reningen fick del av det �verklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fr�ga som avses h�r f�r inte �verklagas. Medgivande enligt f�reg�ende stycke f�r l�mnas �ven d� en f�rening avser att genomf�ra omfattande byggnads-, reparations- eller anl�ggnings� arbeten p� en fastighet som brukas av f�reningen. Har f�rening inte inom f�reskriven tid genomf�rt den investering f�r vilken medgivande enligt fe mte eller sj�tte stycket l�mnats eller har f�r� eningen underl�tit att iaktta annat i s�dant beslut angivet villkor, skall f�reningen taxeras f�r de beskattnings�r som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha g�llt om n�got medgivande inte hade l�mnats. I fr�ga om s� dan taxering g�ller best�mmelserna i 115 och 116�� taxering slagen (1956: 623) i till�mplig a delar. Det f�rh�llandet, att en ekonomisk f�rening med st�d av 4� 1 mom. lagen (1951:309) ang�ende inf�rande av nya lagen om ekonomiska f�r� eningar f�tt best� som registrerad f�rening, utg�r inte hinder mot att f�reningen vid till�mpning av den na lag behandlas s�som ideell f�rening. Riksskatteverket f�r, om s�rskilda sk�l f�religger, efter ans�kan f�rklara att f�rening, som har till huvudsakligt �ndam�l att fr�mja nordiskt samar� bete, i fr�ga om skattskyldighet eller eljest vid till�mpning av denna lag skall anses j�mst�lld med f�rening som avses i f�rsta stycket. S�dant beslut f�r, n�r omst�ndigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket �terkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt de tta stycke, f�r inte �verklagas. 6 mom. Kyrkor, sjukv�rdsinr�ttningar vilkas verks amhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmh�rtighetsinr�ttningar, stiftelser som har till huvudsa kligt � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ndam�l att under samverkan med milit�r eller annan myndighet st�rka SFS 1984:1061 rikets f�rsvar eller att, utan begr�nsning till viss familj, vissa familjer eller best�mda personer, fr�mja v�rd och uppfostran av barn eller l�mna under� st�d f�r b eredande av undervisning eller utbildning eller ut�va hj�lpverk� samhet bland beh �vande eller fr�mja vetenskaplig forskning samt hush�ll� ningss�llskap med stadgar som har fastst�llts av regeringen eller myndig� het som regeringen be st�mmer frikallas fr�n skattskyldighet f�r all annan inkomst �n inkomst av fastig� het eller r�relse. Med kyrka a vses en till svenska kyrkan h�rande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av �gare till viss f�r svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom. Fr�gan om skattskyldigheten f�r stiftelse skall bed�mas med h�nsyn till det �ndam�l som tillgodoses i den bedrivna verksamheten. Stiftelse som i sin verksamhet fr�mjar flera �ndam�l anses h�nf�rlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose �ndam�l av s�dan beskaffenhet som s�gs i f�rsta stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning fr�mjas �ndam�l av annan art. Om stiftelse under l�ngre tid inte bedrivit eller inte kan v�ntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som sk�ligen svarar mot avkast� ningen p� stiftelsens tillg�ngar, �r stiftelsen oavsett dess �ndam�l skatt� skyldig f�r all inkomst. Vad som s�gs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande till�mpning i fr�ga om stiftelse. 7 mom. �gare av s�dan fastighet, som avses i 3 kap. 2� fastighetstaxe� ringslagen (1979:1152), frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst av fastig� heten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan anv�ndning som g�r att byggnad enligt 2 kap. 2 � fastighetstaxeringslagen skall indelas som special� byggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller re� ningsanl�ggning. �gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 3 � fastighetstaxeringslagen frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst av fastigheten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan egendom och s�dan anv�ndning som avses i n�mnda lagrum. �gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell f�rening som �r h�nf�rlig under 5mom., frikallas fr�n skatt� skyldighet f�r inkomst av fastigheten i den m�n den anv�nds f�r �ndam�l som avses i 3 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen. 8 mom. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska f�reningar frikallas fr�n skattskyldighet f�r utdelning fr�n svenska aktiebolag, svenska ekono� miska f�reningar och utl�ndska f�retag i den omfattning som anges nedan. I det f�ljande f�rst�s med f�retag svenskt aktiebolag och svensk ekono� misk f�rening. Med utdelning f�rst�s s�dan utdelning p� aktie i sve nskt aktiebolag el ler andel i svensk ekonomisk f�rening som har uppburits i f�rh�llande till innehav da aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men in te �r avdragsgill f�r det utdelande f�retaget enligt 2 � 8mom. f�rsta stycket. Best�mmelserna i Q�rdesj�tte styckena nedan g�ller inte s�dan utdelning f�r f�rlagsinsatser, som �r avdragsgill f�r det utdelande f�retaget. 2393 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 2394 F�retag, som uteslutande eller s� gott som uteslutande f�rvaltar v�rde� papper eller likartad l�s egendom (f�rvaltningsf�retag), �r frikallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning i den m�n sammanlagda beloppet av den utdelning som f�retaget har uppburit under beskattnings�ret motsvaras av utdelning som f�retaget har beslutat f�r samma beskattnings�r eller, i fr�ga om investmentf�retag, av beslutad utdelning �kad med en Q�rdedel. Med investmentf�retag f�rst�s f�rvaltningsf�retag, vars uppgift v�sentligen �r att genom ett v�lf�rdelat v�rdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andels� �gare riskf�rdelning och vars aktier eller andelar �gs av ett stort antal fysiska personer. F�retag, som bedriver bank- eller annan penningr�relse eller s�dan r�relse vid sidan av annan verksamhet, �r frikallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning p� s�dan aktie eller andel som innehas som ett led i organisa tio� nen av f�retagets verksamhet till den del den na avser annat �n f�rvaltning av fastighet, v�rdepapper eller d�rmed likartad l�s egendom. F�retag som bedriver f�rs�kringsr�relse �r frikallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning under f�ruts�ttning att f�retaget �r skadef�rs�kringsanstalt och utdelningen bel�per p� s�dan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av f�retagets f�rs�kringsr�relse. F�retag som inte avses i tredjefemte styckena �r frikallat fr�n skatt� skyldighet f�r utdelning p� s�dan aktie eller andel som inte utg�r oms�tt� ningstillg�ng i f�retag ets verksamhet under f�ruts�ttning att a) det sammanlagda r�stetalet f�r f�retagets aktier eller andelar i det utdelande f�retaget vid beskattnings�rets utg�ng motsvarade en fj�rdedel eller mer av r�stetalet f�r samtliga aktier eller andelar i det utdelande f�retaget, eller b) de t g�rs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av jordbruk, skogsbruk eller r�relse som be drivs av f�retaget eller av f�retag som med h�nsyn till �gande r�ttsf�rh�llanden eller organisatoriska f�rh�l� landen kan a nses st� det n�ra. Skattefrihet enligt sj�tte stycket f�religger dock inte f�r utdelning p� aktie eller andel i f�rvaltningsf�retag, om f�rvaltningsf�retaget �ger mer �n enstaka aktier eller andelar p� vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller andelarna hade �gts direkt av det f�retag som �ger aktien eller andelen i f�rvaltningsf� retaget. Om s�rs kilda sk�l f�religger, kan riksskatteverket medge dels a tt f�re� tag, som inte �r f�rvaltningsf�retag enligt tredje stycket men vars verksam� het till inte ov�sentlig del best�r i f�rvaltning av v�rdepapper eller d�rmed likartad l�s egendom, skall i bes kattningsavseende behandlas som s�dant f�rvaltningsf�retag, dels att f�rvaltningsf�retag, som �r moderf�retag i e n koncern och som ombes�rjer vissa gemensamma uppgifter f�r koncernens r�kning, inte skall i beskattningsh�nseende behandlas som f�rvaltningsf�� retag. Riksskatteverkets beslut i fr�ga som h�r avses f�r inte �verklagas. F�rv�rvar f�retag aktie eller andel i annat f�ret ag och �r det inte uppen� bart att det f�retag som g�r f�rv�rvet d�rigenom erh�ller tillg�ng av verk� ligt och s�rskilt v�rde med h�nsyn till �garf�retagets r�relse eller kapital� f�rvaltning, f�religger inte skattefrihet enligt de tta moment f�r utdelning p� aktien eller andelen av s�dana medel som vid f�rv�rvet fanns hos det utdelande f�retaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i f�rsta hand g�lla andra medel �n s�dana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Riksskatteverket kan p� ans�kan f�rklara att svenskt f�retag skall vara gps 1984:1061 frlkallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning p� aktie eller andel i u tl�ndskt f�retag. Med utl�ndskt f�retag f�rst�s utl�ndskt aktiebolag och annat utl�ndskt bolag som i de n stat d�r det �r hemmah�rande behandlas som skattskyldigt vid inkom stbeskattningen. Som f�ruts�ttning f�r att en s�dan f�rklaring skall l�mnas g�ller a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i d etta moment sagts f�r det fall det utdelande f�retaget hade varit svenskt och b) att den inkomstbeskattning som det utl�ndska f�retaget �r underkas� tat i den stat d�r det �r hemmah�rande �r j�mf�rlig med den inkomstbe� skattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade f�rv�r� vats i Sverige av svenskt f�retag. F�rklaring som nyss sagts f�r inte l�mnas i de fall d� skattebefrielse eller neds�ttning av skatt kan f�lja av best�mmelse i �v erenskommelse enligt 20 �. Riksskatteverkets beslut i fr�ga som h�r avses f�r �verklagas hos rege� ringen genom besv�r. 9 mom. H� r i riket bosatt del�gare i d� dsbo efter person, som vid sitt fr�nf�lle inte var bosatt h�r i riket frikallas fr�n skattskyldighet f�r av d�dsboet �tnjuten, till ho nom utdelad inkomst, f�r vilken d �dsboet skall betala inkomstskatt. 10 mom. U nderst�dsf�reningar, vilka enligt sina stadgar �ger meddela annan kapitalf� rs�kring �n s�dan som omfattar kapitalunderst�d p� h�gst 1000 kronor f�r medlem och som bedriver �ven annan verksamhet �n livf�rs�kringsverksamhet, frikallas fr�n skattskyldighet f�r all inkomst utom s�dan som �r h�nf�rlig till l ivf�rs�kringsverksamhet eller utg�r in� komst av fastighet. 11 mom. H�r i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands �tnjutit avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n p� grund av anst�ll� ning d�r ann at �n hos svenska staten, svensk kommun eller ombord p� svenskt fa rtyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg, frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst som avses i 54 � f�rsta stycket f kommunal� skattelagen (1928:370). I utlandet bosatt fysisk person och utl�ndskt bolag frikallas fr�n skatt� skyldighet f�r inkomst som avses i 54 � f�rsta stycket b kommunalskattela� gen. 12 mom. Svensk aktiefond frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet p� grund av avyttring av egendom som avses i 35� 3mom. kommunalskattelagen (1928:370), om den avyttrade egendo� men innehafts tv� �r eller mera. 8 �' Ideell f�rening, som avses i 7 � 5 mom. f�rsta stycket, �ger att fr�n den taxerade inkomsten �tnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor. 10 � / mom? F�r fysiska personer och d�dsbon ber�knas grundbelopp och till�ggsbelopp enligt f�ljande skalor. ^Senaste lydelse 1984:813. ^ Senaste lydelse 1984: 345. 2395 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 Grundbeloppet utg�r: n�r beskattningsbar inkomst inte �verstiger 9 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om bas enhet: 4 procent av den del av d en beskattningsbara inkomsten som �verstiger 1 basenh et; n�r beskattningsbar inkomst �verstiger 9 men inte 10 basenh eter: grundbeloppet f�r 9 basenheter och 15% av �terst oden 10 " "' 18 " ; " " 10 " " 20% " : " " 18 " " 24% " 18 21 21 basenheter 21 20% Till�ggsbeloppet utg�r: n�r underlaget f�r till�ggsbelopp enligt 3 mom. inte �verstiger 19 ba sen� heter: 5 procent av den del av underlaget som �verstiger 16 basenheter; n�r underlaget �verstiger 19 m en inte 21 b asenheter: till�ggsbeloppet f�r 19 basenheter och 10% av �terst oden 21 " " 23 " 21 " " 15% " 23 " " 26 " : " " 23 " " 20% " 26 "' " 45 " : " " 26 " " 25% " 45 basenheter : " " 45 " " 30% " 10 a �' F�r svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas s�kerhets� kassa, andra ekonomiska f�reningar �n sambruksf�reningar, familjestif� telser, svenska aktiefonder, svenska f�rs�kringsanstalter som inte �r aktie� bolag, utl�ndska juridiska personer, Sveriges allm�nna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stad shy polekskassa, hypoteksf�reningar samt s� dana juridiska personer som enligt f�r fattning eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt bildats f�r att f�rvalta samf�llighet och som skall erl�gga skatt f�r inkomst utg�r grundbeloppet, om inte annat f�reskrivs i andra sty cket, 52 procent av den beskattningsbara inkomsten. F�r skattskyldiga som avses i 7� 4mom., livf�rs�kringsanstalter s�vitt ang�r f�rs�kringsr�relsen och andra skattskyldiga �n dem som avses i 10 � 1 mom. eller i f�rsta stycket h�r ovan utg�r grundbeloppet 40 procent av den beskattningsbara inkomsten. Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de f�r densam� ma g�llande stadgar har till huvudsakligt �ndam�l att tillgodose viss fa� miljs, vissa familjers eller b est�mda personers ekonomiska intressen. 2396 14 � / mom.'" Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskom� munen. Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stock� holm. Vad som f�rst�s med hemortskommun f�r fysisk person och d�dsbo f�ljer av 3 � j�mf�rd med 66 � kommunalskattelagen (1928: 370). F�r bolag eller annan sammanslutning, som enligt 3 � tredje stycket skall betraktas som svensk ekonomisk f�rening, g�ller som hemortskommun den kom� mun, inom vilken den verkliga ledningen av f�retaget ut�vades den 1 november n�st f�re det �r som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret. ' Senaste lydelse 1983: 984. Senaste lydelse 1974:7 70. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�r annan juridisk person �n som nyss sagts g�ller som hemortskommun SFS 1984:1061 den kommun, d�r vederb�rande styrelse eller f�rvaltning den 1 november n�st f�re det �r, som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret, hade sitt s�te eller d�r syssloman eller ombud vid n�mn da tid var bosatt. Denna lag tr� der i kraft den 1 januari 1985 och till�mpas f�rsta g�ngen vid 1986 �rs taxering. �ldre best�mmelser skall dock fortfarande till�mpas vid n�mnda ta xering i fr�ga om skattskyldiga som d� taxeras f�r beskatt� nings�r som har p�b�rjats f�re den 1 januari 1985. Vid till�mpning av de nya best�mmelserna skall f�ljande iakttas. 1. Skattskyldig som avses i 10 a � f�rsta stycket har vid den taxering, d� de nya best�mmelserna f�rsta g�ngen skall till�mpas f�r denne, r�tt till avdrag f�r allm�n kommunalskatt, som p�f�rts �ret f�re taxerings�ret, med 50 procent av det belopp med vilket skatten �verstiger 30 procent av den ber�kn ade beskattningsbara inkomsten f�re s�dant avdrag. Avdraget medges som allm�nt a vdrag enligt 4 �. Motsvarande g�ller f�r skattskyldig som avses i 10 a � andra stycket och som enligt �ldr e best�mmelser varit skattskyldig enligt denna lag f�r det beskattnings�r vartill den p�f�rda kommunalskatten h�nf�r sig, dock att avdraget utg� r 25 p rocent av det belopp med vilket skatten �verstiger 30 procent av den ber�knade beskattningsbara inkomsten f�re s�dant avdrag. 2. Har skattskyldig som avses i 10 a � f�rsta stycket vid en senare taxering �n som avses i 1 f�rsta stycket p�f�rts allm�n kommunalskatt �ret f�re taxerings�ret, medges avdrag med ett belopp motsvarande 50 procent av den p�f�rda skatten. Motsvarande g�ller skattskyldig som avses i 1 andra stycket, dock att avdraget utg�r 25 procent av den p�f�rda skatten. 3. Skattskyldig som avses i 10a � f�rsta stycket skall som int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad eller avskriven allm�n kommunalskatt f�r vilken avdrag �tnjutits vid tidi� gare �rs taxeringar. Motsvarande g�ller f�r skattskyldig som avses i 10 a � andra stycket, dock att int�kten utg�r 25 proc ent av skattebeloppet. 4. Skattskyldig som avses i 10 a � f�rsta stycket har r�tt till avdrag f�r f�rlust eller underskott som avses i 4� f�rsta stycket 1 och 3 och som h�nf�r sig till beskattnings�r, f�r vilket taxering har skett enligt �ldre best�mmelser, med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt �ldre best�mmel� ser och med 50 procen t av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i n�gon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt �ldre best�m melser. Motsvarande g�ller skattskyldig som avses i 10 a � andra stycket, dock att avdraget utg�r 25 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig in komstskatt enligt �ldre best�mmelser och 75 pro cent av det belopp med vilket avdr ag skulle ha kunnat medges i n�gon kommun vid taxering till kommunal inkomst� skatt enligt �ldre best�mmelser. 5. Skattskyldig som avses i 10 a� f�rsta stycket har r�tt till avdrag enligt lagen (1960:63) om f�rlustavdrag f�r f�rlust h�nf�rlig till beskattnings�r, f�r vilket taxering har skett enligt �ldre best�mmelser, med 50 proce nt av det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statli g inkomstskatt enligt �ldre best�mmelser och med 50 pro cent av det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges i n�gon 2397 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1061 kommun vid taxe ring till kommunal inkomstskatt enligt �ldre best�mmel� ser. 6. Skattskyldig som avses i 10 a � andra stycket har r�tt till avdrag enligt lagen (1960:63) om f�rlustavdrag f�r f�rlust h�nf�rlig till beskattnings�r, f�r vilket taxering har skett enligt �ldre best�mmelser, med 25 procent av det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt �ldre best�mmelser och med 75 procent av det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges i n�gon kommun vid taxe ring till kommunal inkomstskatt enligt �ldre best�mmel� ser. Skattskyldig som avses i 7 � 4 mom. har dock r�tt till avdrag med he la det belopp med vilket f�rlustavdrag hade kunnat medges vid taxering till kommunal inkomstskatt. 7. Vid ber�kn ing enligt 2 � 6 mom. av inkomst av f�rs�kringsr�relse som drivits av livf�rs�kringsanstalt till�mpas vad som anges i punkterna 3 och 4 av �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1950:308) om �ndring i kommunal� skattelagen. 8. Vid ber�kning enligt 2 � 6 mom. av inkomst av f�rs�kringsr�relse som drivits av skadef�rs�kringsanstalt skall i fr�ga om s�dan reserv som avses i 17 � lagen (1982:728) om inf�rande av f�rs�kringsr�relselagen (1982:713) till�mpas vad som i punkt 2 av anvisningarna till 30 � kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse f�re den 1 januari 1983 f�reskrevs om s�kerhets� fond. 9. I fr�ga om de nya best�mmelserna skall, i den m�n dessa motsvarar f�reskrifter i kommu nalskattelagen (1928:370) vilka upph�vts genom lagen (1984:1060) om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370) och f�r vilka g�llt �verg�ngsbest�mmelser som alltj�mt skulle kunna ha betydelse, des� sa �verg�ngsbest�mmelser till�mpas �ven i andra fall �n som avses i punkterna 7 och 8. P� regeringens v�gnar KJELL-OLOF FELDT Stig von Bahr (Finansdepartementet) � </div> </div>

SFS 1984:1061 Lag

Utkom fr�n trycket

OHi �ndring 1 lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt;

den 28 december 1984

2378

utf�rdad den 18 december 1984.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt^

dels att 10 � 2 mom. skall upph�ra att g�lla,
dels att 2-4 ��, 6� 2mom., 7 och 8 ��, 10 � 1 mom., 10a � samt 14� 1

mom. skall ha nedan angivna lydelse.

/ mom. Om vad som �r att h�nf�ra till skattepliktig inkomst och om

ber�kning av inkomst fr�n olika f�rv�rvsk�llor skall g�lla vad i 17 � f�rsta

och andra styckena samt 18-44 �� kommunalskattelagen (1928:370) �r

stadgat i den m�n inte annat f�ljer av denna lag.

Till int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet h�nf�rs restituerad, avkortad

eller avskriven vinstdelningsskatt i den m�n avdrag har medgetts f�r skat�
ten.

Vid ber�kn ing av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fas�

tighet eller inkomst av r�relse f�r avdrag som i 45 � kommunalskattelagen
s�gs icke g�ras, och skall i f�ljd h�rav s�som inkomst av f�rv�rvsk�lla som

nu sagts anses den enligt de i n�mnda lag meddelade best�mmelserna
ber�knade nettoint�kten.

2 mom. Inkomst av r�relse som kommission�rsf�retag har drivit f�r ett

kommittentf�retags r�kning f�r redovisas hos kommittentf�retaget under

f�ruts�ttning

a) att kommission�rsf�rh�llandet �r grundat p� skriftligt avtal,

b) att kommission�rsf�retaget inte under beskattnings�ret har drivit

verksamhet i n�mnv�rd omfattning vid sidan av if r�gavarande r�relse,

c) att r�relsen drivits p� det angivna s�ttet under hela beskattnings�ret

f�r b�da f�retagen eller sedan kommission�rsf�retaget b�ljade driva verk�

samhet av n�got slag,

d) att beskattnings�ren f�r b�da f�retagen utg�tt vid samma tidpunkt

samt

e) att b�da f�retagen skulle ha r�tt till avdrag enligt 3 mom. f�r koncern�

bidrag som u nder beskattnings�ret hade l�mnats till det andra f�retaget.

Med komm ission�rsf�retag f�rst�s svenskt aktiebolag eller svensk eko�

nomisk f� rening, som driver r�relse i eget namn uteslutande f�r ett eller

flera andra s�dana bolags eller f�reningars r�kning, och med kommittent-
f�retag f�rst�s bolag eller f�rening f�r vars r�kning r�relsen drivs.

Har kommission�rsf�retag under samma beskattnings�r drivit r�relse

f�r tv� eller flera kommittentf�retags r�kning, f�r inkomsten redovisas hos
dessa f�retag om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket a och c-e �r

uppfyllda i f�rh� llande till varje kommittentf�retag och kommission�rsf��

retaget inte under beskattnings�ret har drivit verksamhet i n�mnv�rd om-

' Prop. 1984/85: 70, SkU 23, rskr 110.

^ Senaste lydelse av

10 � 2 mom . 1982: 416

lagens rubrik 1974:7 70.

' Senaste lydelse 1970: 163.

�

fattning vid sidan av r�relse som har drivits f�r kommittentf�retagens

SFS 1984:1061

r�kning. Har kommission�rsf�rh�llandet tillkommit av organisatoriska el�
ler marknadstekniska sk�l eller f�religger andra synnerliga sk�l, kan riks-

skatteverket dock p� ans�kan av kommittentf�retagen medge att inkoms�

ten f�r redovisas hos dem utan hinder av att f�ruts�ttningar f�r avdrag som
avses i f�rsta stycket e inte f�religger. Riksskatteverkets beslut i fr�ga som

h�r avses f�r inte �verklagas.

Inkomst som enligt f�rsta eller tredje stycket redovisas hos kommittent-

f�retag skall hos detta f�retag behandlas som om f�retaget sj�lvt hade
drivit r�relsen.

3 mom. �ger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk f�rening eller

svensk �msesidig skadef�rs�kringsanstalt (moderf�retag) mer �n nio tion�

delar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (hel�gda dotterbolag),
skall koncernbidrag som moderf�retaget l�mnar till hel�gt dotterbolag eller

som s�dant bolag l�mnar till moderf�retaget eller till annat hel�gt dotterbo�
lag hos moderf�retaget anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren och

skattepliktig int�kt f�r mottagaren, �ven om bidraget inte f�r givaren utg�r
omkostnad f�r int�kternas f�rv�rvande eller bibeh�llande. Som f�ruts�tt�

ning f�r detta g�ller

a) att den huvudsakliga verksamheten f�r s�v�l givare som mottagare

avser jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan r�relse �n f�rs�k�

ringsr�relse som bedrivs av livf�rs�kringsanstalt,

b) att s�v�l givare som mottagare redovisar bidraget till samma �rs

taxering �ppet i sj �lvdeklaration eller d�rvid fogad bilaga,

" c) att do tterbolag som l�mnar eller mottar bidrag har varit hel�gt under

hela beskattnings�ret f�r b�de givare och mottagare eller sedan dotterbola�

get b�ljade bedriva verksamhet av n�got slag,

d) att, om bidrag l�mnas fr�n dotterbolag till moderf�retag, moderf�reta�

get skulle vara frikallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning som under be�
skattnings�ret hade uppburits fr�n dotterbolaget samt

e) att, om bidrag l�mnas fr�n dotterbolag till annat dotterbolag, moder�

f�retaget �r f�rvaltningsf�retag som avses i 7 � 8 mom. tredje stycket eller

moderf�retaget i annat fall skulle vara antingen frikallat fr�n skattskyldig�
het f�r utdelning som under beskattnings�ret hade uppburits fr�n det

givande dotterbolaget eller skattskyldigt f�r utdelning som under beskatt�

nings�ret hade u ppburits fr�n det mottagande dotterbolaget.

L�mnar svenskt moderf�retag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som

inte �r s�dant hel�gt dotterbolag som avses i f�rsta stycket, skall bidraget

�nd� anses som avdragsgill omkostnad f�r moderf�retaget och skatteplik�

tig int�kt f�r mottagaren, om de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket

a och b �r uppfyllda och om �garf�rh�llandena under hela beskattnings�ret

f�r b�de givare och mottagare eller sedan mottagaren b�rjade bedriva

verksamhet av n�got slag har varit s�dana att mottagaren genom fusioner
mellan moderf�retag och dotterbolag har kunnat bringas att uppg� i moder�

f�retaget. D�rvid skall fusion anses kunna �ga rum n�r moderf�retag �ger

mer �n nio tiondela r av aktierna i dotterb olag men inte i annat fall.

L�mnas, i fall som avses i f�rs ta och andra styckena, bidraget mellan

f�retag som enligt 35� lamom. kommunalskattelagen (1928:370) r�knas
som f�mansf�retag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan
fastighet, skall bidraget anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren och

2379

�

SFS 1984:1061

2380

skattepliktig int�kt f�r mottagaren endast om n�got av f�ljande ytterligare

villkor �r uppfyllt, n�mligen att �ven mottagarens huvudsakliga verksam�
het avser s�dan fastighet eller att givarens fastighetsinnehav till huvudsak�
lig del stadigvarande anv�nds i jordbruk, skogsbruk eller r�relse, som
bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om s�rskilda sk�l f�religger,
medge undantag fr�n best�mmelserna i detta stycke. Riksskatteverkets
beslut i dess a fr�gor f�r inte �verklagas.

�ven i andra fall �n som avses i f�rsta och andra styckena skall koncern�

bidrag som svenskt f�retag l�mnar till an nat svenskt f�retag anses som

avdragsgill omkostnad f�r givaren och skattepliktig int�kt f�r mottagaren

under f�ruts�ttning att bidraget med avdragsr�tt f�r givaren enligt f�rsta-
tredje styckena hade kunnat l�mnas till annat f�retag �n mottagaren och att
bidraget d�refter, direkt eller genom f�rmedling av ytterligare f�retag,
hade kunnat vidarebefordras till mottagaren p� s�dant s�tt att vaije f�r�
medlande f�retag skulle ha haft r �tt till avdrag enligt f�rsta-tredje stycke�
na f�r vidarebefordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa koncernbidraget som int�kt av fastighet eller

r�relse.

Vid till�mpning av 4 � f�rsta stycket 3 anses koncernbidrag som int�kt av

rederi-, luftfarts- eller varvsr�relse endast om bidraget utg�r avdragsgill

omkostnad f�r givaren i r�relse av angivet slag.

Avdrag f�r koncernbidrag f�r �tnjutas endast av den som visar att

f�ruts�ttningar f�r s�dant avdrag f�religger.

L�mnas bidrag fr�n svenskt f�retag till annat svenskt f�retag, med vilket

givaren �r i intressegemenskap, f�r verksamhet av v�sentlig betydelse fr�n
samh�llsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget �ppet, kan regering�
en medge att bidraget skall anses som avdragsgill omkostnad f�r givaren
och skattepliktig int�kt f�r mottagaren �ven om en eller flera av de f�rut�
s�ttningar som anges i f�r sta-Q�rde styckena inte �r uppfyllda.

4 mom. Har bolag (dotterbolag), som inte driver penningr�relse eller

yrkesm�ssig handel med fastigheter, genom fusion enligt 14 kap. 8� aktie�
bolagslagen (1975: 1385) uppg�tt i annat s� dant bolag (moderbolag) och har

moderbolaget genom fusionen �vertagit lager, fordringar och liknande
tillg�ngar i r�relse, skall s�som int�kt i moderbolagets r�relse r�knas
belopp varmed dessa lager, fordringar m. m. i moderbolagets r�kenskaper
vid fusionstillf�llet upptagits �ver de hos dotterbolaget i beskattningsav�

seende g�llande v�rdena vid sa mma tillf�lle. Vad nu stadgats skall g�lla

j�mv�l vid fusion enligt 96� 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska
f�reningar och vid fusion enligt 87� 1 mom. lagen (1956:216) om jord�

brukskasser�relsen, oaktat jordbrukskassef�reningarna driver penningr��

relse. Ekonomisk f�rening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet
driver sparkasser�relse genom att fr�n medlemmar mottaga medel f�r
f�rvaltning, skall vid till�mpning av best�mmelserna i detta st ycke inte p�

denna grund anses driva penningr�relse.

Om moderbolag genom s�dan fusion som avses i f�rsta sty cket �vertagit

betalningsansvaret f�r framtida kostnader, f�r vilka avs�ttning gjorts i

dotterbolagets r�kenskaper med obeskattade vinstmedel, skall belopp

motsvarande denna avs�ttning r�knas s�som int�kt f�r moderbolaget, om
inte utredning f�retes som visar dels att moderbolaget efter fusionen vid-
k�nts eller kommer att f� vidk�nnas dessa kostnader-varvid i sistn�mnda

�

fall en h�remot svarande avs�ttning skall ha verkst�llts i moderbolagets

SFS 1984:1061

r�kenskaper - dels ock att moderbolaget inte tillgodof�rt sig avdrag f�r

dessa kostnader eller denna avs�ttning. Vad nu sagts g�ller ocks� vid
s�dan fusion mellan f�reningar, som avses i f�rs ta stycket.

Har s�dan fusion som avses i f�rs ta stycket �gt rum skall restituerad,

avkortad eller avskriven skatt, som enligt 1 mom. andra stycket skulle ha
utgjort skattepliktig int�kt f�r dotterbolaget eller den �verl�tande f�rening�
en, utg�ra skattepliktig int�kt f�r moderbolaget eller den �vertagande

f�reningen. Vid s�dan fusion g�ller vidare att moderbolaget eller den

�vertagande f�reningen �ger �tnjuta avdrag f�r s�dan dotterbolagets eller
den �verl�tande f�reningens skatt som skulle ha varit avdragsgill f�r dot�

terbolaget eller den �verl�tande f�reningen enligt 4� f�rsta stycket. Vad

ovan i de tta stycke sagts g�ller ocks� vid fusion mellan sparbanker enligt
78 � lagen (1955:416) om sparbanker samt d� ett bankaktiebolags hela

bankr�relse �v ertagits av ett annat bankbolag eller ett f�rs�kringsbolags
hela f�rs�kringsbest�nd �vertagits av ett annat f�rs�kringsbolag och det

�verl�tande bolaget inte upptagit beloppet till beskattning respektive av�

st�r fr�n att yr ka avdraget i fr�ga.

Vid fusion enligt f�rsta stycket skall int�kt av r�relse f�r de i fusionen

deltagande f�retagen ber�knas utan avseende p� de i fusi onsavtalet an�
givna v�rdena p� �vertagna tillg�ngar m. m.

Om moderbolag eller �vertagande f�rening genom s�dan fusion, som

avses i f�rsta stycket, �vertar byggnad, markanl�ggning, maskin eller

annat inven tarium, patentr�tt, hyresr�tt eller tillg�ng av goodwills natur,
skall vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag och av vad som �terst�r
oavskrivet av anskaffningsv�rdet av tillg�ngen s� anses som om bolagen

eller f�reningarna utgjort en skattskyldig.

Har aktiebolag eller ekonomisk f�rening �vertagit inventarier eller an�

nan tillg�ng, som f�r skrivas av enligt reglerna f�r r�kenskapsenlig avskriv�
ning, genom s�dan fusion som avses i f�rsta stycket och har dessa tillg�ng�

ar i r�kenskaperna tagits upp till h�gre v� rde �n vad som enligt best�mmel�
serna i femte stycket skall anses som anskaffningsv�rde f�r bolaget eller

f�reningen, f�r f�retaget efter yrkande hos taxeringsn�mnd eller, om be�
sv�r har anf�rts, hos l�nsr�tt medges r�tt att �ven efter fusionen till�mpa

r�kenskapsenlig avskrivning under f�ruts�ttning att skillnaden mellan det
bokf�rda v�rdet och anskaffningsv�rdet, ber�knat enligt femte stycket, tas
upp som int�kt under det beskattnings�r, d� fusionen genomf�rs, eller, om

f�retaget beg�r det, med en tredjedel f�r n�mnda beskattnings�r och vart
och ett av de tv� n�rmast f�ljande �ren.

Om moderbolag eller �vertagande f�rening genom s�dan fusion, som

avses i f�rsta stycket, �vertar skog fr�n dotterbolag eller �verl�tande
f�rening, skall betr�ffande skogens anskaffningsv�rde och g�llande in�

g�ngsv�rde anses som om bolagen eller f�reningarna utgjort en skattskyl�

dig.

Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsf�rlust skall i

intet fall anses uppkomma, d� aktiebolag �vertar tillg�ngar genom fu sion,

som avses i f�rsta stycket. Har moderbolag avyttrat egendom, som bolaget
genom s�da n fusion �vertagit fr�n dotterbolag, skall vid bed�mandet av
fr�gan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsf�r�

lust uppkommit s� anses, som om moder- och dotterbolag utgjort en

2381

�

SFS 1984:1061

2382

skattskyldig. Vad nu sagts g�ller ocks� vid s�dan fusion mellan f�reningar,
som avses i f �rsta stycket, och vid fusion mellan sp arbanker enligt 78 �
lagen om s parbanker eller fusion mellan stadshypoteksf�reningar samt d�

ett bankaktiebolags hela bankr�relse �vertagits av ett annat bankbolag

eller ett f�rs�kringsbolags hela f�rs�kringsbest�nd �vertagits av ett annat
f�rs�kringsbolag.

�verl�ts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk f�r�

ening eller utl�ndskt bolag till svenskt f�retag inom samma koncern, skal!

- d�r ej annat f�ljer av best�mmelserna i 35 � 3 mom. �ttonde stycket

kommunalskattelagen - beskattning av realisationsvinst inte �ga rum, om
moderf�retaget i koncernen �r aktiebolag eller ekonomisk f�rening och

den �verl�tna aktien eller andelen innehas som ett led i anna n koncernens

verksamhet �n f�rvaltning av fastighet, v�rdepapper eller annan d�rmed

likartad l�s egendom. I fall som nu avs es skall den �verl�tna aktien eller

andelen anses f�rv�rvad av det �vertagande f�retaget vid den tidpunkt och

f�r den anskaffningskostnad som g�llt f�r det �verl�tande f�retaget. Om

�verl�telsen sker till utl�ndskt f�retag, kan regeringen eller myndighet som

regeringen best�mmer medge befrielse fr�n realisationsvinstbeskattning�

en. Best�mmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst

till�mpas �ven i fr�ga om avdrag f�r realis ationsf�rlust. Avdrag f�r realisa�
tionsf�rlust far dock inte i n�got fall g�ras p� grund av avyttring av aktier

eller andelar till utl� ndskt koncernf�retag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk f�rening tillg�ng p�

annat s�tt �n genom s�dan fusion som avses i f�rsta stycket och skulle vid
en f�rs�ljning av tillg�ngen k�peskillingen ha varit skattepliktig i f�rv�rvs�

k�llan, anses bolaget eller f�reningen ha �tnjutit skattepliktig inkomst som

om tillg�ngen s�lts. Som k�peskilling g�ller d�rvid tillg�ngens verkliga

v�rde vid utskiftningen.

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk f�rening (f�retag) helt eller till

huvudsaklig del �verl�tit sin verksamhet eller sina tillg�ngar till staten,

kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till �verv�

gande del direkt eller indirekt innehaft bolag, f�r f�rlust eller underskott
som uppkommit f�re eller i samband med �verl�telsen inte avr�knas fr�n
inkomst som tillfallit f�re taget efter �verl�telsen. Vad nu ha r sagts g�ller
inte om �verl�telsen framst�r som ett normalt led i f�retaget s verksamhet

och ej heller i fr�ga om �verl� telser inom en k oncern.

Vad som �r att h�nf�ra till huvudsakl ig del skall bed�mas med h�nsyn

till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller f�reningen
bedrivit vid beskattnings�rets ing�ng, f�rh�llandena efter �verl�telsen

samt till v erksamhetens allm�nna art och inriktning.

F�retagets inkomst under det beskattnings�r d� �verl�telsen �gt rum

skall f�rdelas p� tiden f�re och efter �verl�telsen enligt motsvarande

grunder som enligt 41 � kommunalskattelagen (1928:370) till�mpas vid

ber�kning av inkomst av f�rv�rvsk�llor av det slag som �r i fr�ga. H�rvid

f�r v�rdet av �terst�ende tillg�ngar vid tiden f�r �verl�telsen inte tas upp

till h�gre bel opp �n som motsvarar det allm�nna saluv�rdet vid denna tid,
uppskattat efter sk�lig grund.

Best�mmelserna i detta moment g�ller endast i fr�ga om �verl�telser

som fullgjorts efter den 18 maj 1979.

6 mom. Med livf� rs�kringsanslall f�rst�s i denna lag anstalt vars f�rs�k-

�

ringsr�relse uteslutande eller s� gott som uteslutande avser personf�rs�k-

SFS 1984:1061

ring (livf�rs�kring, sjuk- och olycksfallsf�rs�kring, avg�ngsbidragsf�rs�k-
ring samt arbetsl�shetsf�rs�kring). Med skadef�rs�kringsanstalt f�rst�s

annan f�rs�kringsanstalt �n livf�rs�kringsanstalt. Utl�ndsk f�rs�kringsan�
stalt, som driv it f�rs�kringsr�relse h�r i riket, bed�ms med h� nsyn endast

till den r�relse som anstalten drivit h�r.

Underst�dsf�rening, vilken enligt sina stadgar f�r meddela annan kapi�

talf�rs�kring �n s�dan som omfattar kapitalunderst�d p� h�gst 1 000 kro�
nor f�r medlem, anses i denna lag som livf�rs�kringsanstalt i fr� ga om
verksamhet som �r h�nf�rlig till livf�rs�kring.

S�som nettoint�kt av f�rs�kringsr�relse, som drivits av inl�ndsk livf�r�

s�kringsanstalt, anses nettoint�kten av anstaltens kapital- och fastighets�
f�rvaltning med undantag f�r den del av int�kten som bel�per p� dels

pensionsf�rs�kringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i �ter�

f�rs�kring �t inl�nds k f�rs�kringsanstalt, dels avg�ngsbidragsf�rs�kringar

meddelade enligt grunder som fastst�llts i kollektivavtal mellan arbets�
marknadens huvudorganisationer.

Om v�rdet av tillg�ngarna i f�rs�kringsr�relse, som drivits av livf�rs�k�

ringsanstalt, vid beskattnings�rets utg�ng understiger summan av dels

f�rs�kringstekniska skulder �kade med en tjugondel d�rav, dels beloppet
av de skulder som inte grundar sig p� meddelade f�rs�kringar, f�r ett

belopp motsvarande fem g�nger skillnaden dras av fr�n nettoint�kten.

Vid ber�kning av nettoint�kt av f�rs�kringsr�relse som drivits av livf�r�

s�kringsanstalt skall iakttas vad nedan f�reskrivs i sj�tte-tionde styckena.

Som bruttoint�kt upptas int�kt av kapital- och fastighetsf�rvaltning med

undantag av den del av int�kten som bel�per p� dels pensionsf�rs�kringar,
vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i �terf�rs �kring �t inl�ndsk

f�rs�kringsanstalt, dels avg�ngsbidragsf�rs�kringar meddelade enligt
grunder som fastst�llts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudor�
ganisationer.

Som bruttoint�kt upptas �ven vinst vid f�rs�ljning av eller vid uppskriv�

ning av v�rdet av annan tillg�ng �n inventarium eller f�r stadigvarande
bruk i r�relsen avsedd fastighet. Vid f�rs�ljning av fastighet som utg�r

oms�ttningstillg�ng i f�rs�kringsr�relsen skall punkt 1 Q�rde stycket av
anvisningarna till 28 � kommunalskattelagen (1928:370) till�mpa s. I brut�

toint�kten upptas vidare hyresv�rde av fastighet, som anv�nts i f� rs�k�
ringsr�relsen. Har livf�rs�kringsanstalt hos utl�ndsk f�rs�kringsanstalt

�terf�rs�krat direkt meddelad eller i �terf�rs�kring �t inl�ndsk f�rs�krings�

anstalt meddelad annan f�rs�kring �n pensionsf�rs�kring utan att hos sig

beh�lla premiereserven, anses som r�nteint�kt r�nta p� v�rdet av �terf�r-

s�kringsgivares ansvarighet enligt den r�ntefot som legat till grund f�r

premieber�kningen.

Fr�n bruttoint�kten f�r dras av dels r�nta, p� g�ld, dels i fr�ga om

fastighetsf�rvaltning annan enligt 25 � kommunalskattelagen avdragsgill
omkostnad f�r fastighet, dels f�rlust vid f�rs�ljning av annan tillg�ng �n
inventarium eller f�r stadigvarande bruk i r�relsen avsedd fastighet, dels

belopp varmed v�rdet av annan tillg�ng �n inv entarium eller f�r stadigva�
rande bruk i r�relse n avsedd fastighet nedskrivits enligt k ommunalskatte�

lagen, dels fem pro cent av vad som � terst�r av bruttoint�kten efter avdrag

enligt detta stycke.

2383

�

SFS 1984:1061

2384

I fr�ga om individuell livf�rs�kring, individuell annan personf�rs�kring

och gruppf�rs�kring f�r i vaije s�dan verksamhet f�r sig, sedan avdrag

�tnjutits enligt f�reg�ende stycke, fr�n �terst�ende bruttoint�kt g�ras av�

drag med belopp motsvarande f�r vaije direkt tecknad personf�rs�kring,
som inte �r pensionsf�rs�kring eller avg�ngsbidragsf�rs�kring som avses i
sj�tte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt Ikap. 6� lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring fastst�llts f�r taxerings�ret. Avdraget
skall f�r vaije f�rs�kring ber�knas till helt k rontal s�, att �retal bortfaller.
Som en f�rs�kring anses dels alla individuella livf�rs�kringar, som samti�

digt tecknats p� samma persons eller samma personers liv, dels alla andra
individuella personf�rs�kringar, som samtidigt tecknats med samma per�
son som f�rs�krad, dels samma persons alla gruppf�rs�kringar som han

har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke f�r

inte �verstiga �terst�ende bruttoint�kt av den verksamhet till vilken avdra�
get h�nf�r sig.

Avdrag f�r inte ske f�r s�dan r�nta p� �terb�ringsmedel som tillkommer

f�rs�kringstagare.

S�som nettoint�kt av f�rs�kringsr�relse, som drivits av inl�ndsk skade�

f�rs�kringsanstalt, anses �verskottet av f�rs�kringsr�relsen. Vid �ver�

skottets ber�kning f�r avdrag fr�n bruttoint�kten g�ras f�r �kning av
posten f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning och, i den utstr�ck�

ning som n�rmare anges nedan, f�r avs�ttning till vissa fo nder.

Vid ber�kning av �verskottet av f�rs�kringsr�relse, som drivits av in�

l�ndsk skadef�rs�kringsanstalt, f�r fr�n bruttoint�kten avdrag g�ras f�r�

utom f�r driftkostnader, som avses i 29 � kommunalskattelagen, f�r av�

gifter och bidrag, som utgivits till komm un, f�rening eller sammanslutning
och som avser att underst�dja verksamhet med syfte att f�rebygga skador,

vilka faller inom ramen f�r den av anstalten bedrivna r�relsen, f�r �kning

av f�rs�kringstekniska skulder f�regen r�kning, f�r �kning av s�kerhetsre�
serv, f�r utbetald �terb�ring eller verkst�lld premie�terbetalning, f�r av�
s�ttning till s �dan regleringsfond, som av trafikf�rs�kringsanstalt bildas

enligt g �llande villkor och f�reskrifter f�r ut�vande av trafikf�rs�krings-

r�relse, �vensom f�r �kning av utj�mningsfonderna, i den m�n denna

�kning inte �verstiger vinsten p� sj�lva f�rs�kringsr�relsen. Denna vinst

skall ber�knas enligt trettonde-femtonde styckena.

Vinsten utg�r, om ej annat f�ljer av fjortonde och femtonde styckena,

skillnaden mellan

� ena sidan summan av f�ljande inkomstposter, n�mligen:
a) f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning vid �rets ing�ng,

b) s�kerhetsreserv vid �rets ing�ng,

c) premieinkomst f�r egen r�kning,

d) fyra procent r�nta p� posterna a och b;
� andra sidan summan av f�ljande utgiftsposter, n�mligen:
e) utbetalningar f�r egen r�kning f�r f�rs�kringsfall,

f) utgiven vinstandel, �terb�ring eller premie�terbetalning,

g) f�rvaltningskostnader f�r egen r�kning oavsett om de �r avdragsgilla i

skatteh�nseende,

h) ber�knad hyra f�r fastighet som tillh�r anstalten och ing�r i r�relsen,

i) f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning vid �rets utg�ng,

j) s�kerhetsreserv vid �rets utg�ng.

�

^ Fr�n s�lunda framr�knad vinst skall avr�knas �kning av f�reskriven

SFS 1984:1061

regleringsfond f�r trafikf�rs�kringsr�relse eller, om fonden nedsatts, till�g�

gas belopp motsvarande neds�ttningen.

Driver anstalt f�rs�kringsr�relse �ven fr�n fast driftst�lle i annan stat

och �r inkomst av r�relse som �r h�nf�rlig till det fasta driftst�llet p� grund
av avtal f�r undvikande av dubbelbeskattning undantagen fr�n beskattning

h�r i riket, skall vinsten vidare minskas med �verskott av den genom

driftst�llet bedrivna verksamheten. Uppkpmmer underskott i s�dan verk�
samhet f�r till vinsten l�ggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning f�rst�s s�dana skulder

enligt 7kap. 1 � f�rsta stycket f�rs�kringsr�relselagen (1982:713) (premie�

reserv, ers�ttningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad �terb�ring)
minskade med v� rdet av �terf�rs�kringsgivares ansvarighet.

Med s �kerhetsreserv f�rst�s den reserv skadef�rs�kringsanstalt f�r re�

dovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av
f�rs�kringsinspektionen fastst�lld normalplan.

Med p remieinkomst, f�rvaltningskostnader m.m. f�r egen r�kning f�r�

st�s anstaltens premieinkomst, f�rvaltningskostnader m. m. minskade med
�terf�rs�kringsgivares andelar.

Med utj�mningsfond f�rst�s fond, som enligt bolagsordningen eller, i

fr�ga om s�dant �msesidigt bolag p� vilket f�rs�kringsr�relselagen inte
�ger till�mpning, stadgarna f�r bolaget f�r anv�ndas endast till att helt eller

delvis t�cka f�rlust p� sj�lva f�rs�kringsr�relsen samt efter s�dan disposi�
tion kv arst�ende f�rlust p� r�relsen i d ess helhet i den m�n in te n�mnda
bolagsordning eller stadgar f�reskriver f�rlustt�ckning genom ianspr�kta-

gande av andra till framtida f�rfogande avsatta medel.

Minskning av f�rs�kringstekniska skulder f�r egen r�kning, av s�ker�

hetsreserv och av s�rskild reservfond f�r �msesidig f�rs�kringsanstalt f�r
husdjursf�rs�kring och regleringsfond f�r trafikf�rs�kringsanstalt �ven�
som minskning av utj�mningsfonderna skall anses som int�kt. Sker �nd�
ring av bolagsordningen, varigenom anstalten far r�tt att p� annat s�tt �n

ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig utj�mningsfond, f�r

vilken best�mmelser om inskr�nkt dispositionsr�tt funnits, eller utj�m�
ningsfond, som bildats efter n�mnda dag, skall fonden anses h�rigenom
underg� minskning med hela det belopp vartill den uppgick f�re �ndringen.

Ut�ver vad ovan stadgas f�r avdrag inte ske f�r avs�ttning till omedelbar

eller framtida.vinstutdelning till f�rs�kringstagare.

Best�mmelserna i detta moment om inl�ndsk livf�rs�kringsanstalt har

motsvarande till�mpning p� f�rs�kringsr�relse som utl�ndsk livf�rs�k�
ringsanstalt drivit h�r i r iket.

Betr�ffande f�rs�kringsr�relse, som h�r drivits av utl�ndsk skadef�r�

s�kringsanstalt, anses som h�r i riket skattepliktig nettoint�kt ett belopp

motsvarande fem procent av anstaltens premieinkomst av h�r bedriven
transportf�rs�krings- och sj�kaskof�rs�kringsr�relse samt tv� procent av

anstaltens p remieinkomst av annan h�r bedriven f�rs�kringsr�relse. Med

premieinkomst f�rst�s bruttobeloppet av �rets f�rs�kringspremier, dvs.
utan avdrag f�r �terf�rs�kringspremier.

Blir det p� grund av best�mmelserna i dett a moment n�dv�ndigt att dela

upp int�kt elle r avdrag mellan olika delar av en f�rs�kringsanstalts verk�

samhet, skall f�rdelningen av int�kten eller avdraget g�ras p� sk�ligt s�tt.

2385

�

SFS 1984:1061

2386

7 mom. Med bos tadsf�rening och bostadsaktiebolag f�rst�s ekonomisk

f�rening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen

best�r i att �t f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare bereda bost�

der i hu s, som �gs av f�reningen eller bolaget. Som bostadsf�rening eller
bostadsaktiebolag anses �ven ekonomisk f�rening eller aktiebolag, vars

verksamhet uteslutande eller s� gott som uteslutande best�r i att tillhand a�
h�lla f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare garage eller annan f�r

deras personliga r�kning avsedd gemensam anordning i byggnad som �gs
av f�reningen eller bolaget.

Har annan fastighet tillh�rt bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag skall

s�som int�kt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande f�r helt �r
r�knat tre procent av fastighetens taxeringsv�rde �ret n�st f�re taxerings�
�ret. �r taxeringsv�rde inte �s�tt f�r �ret n�st f�re taxerings�ret, ber�knas
int�kten p� grundval av fastighetens v�rde, uppskattat enligt de grunder,
som g�llt f�r �s�ttande av taxeringsv�rde f�r �ret n�st f�re taxerings�ret.

I fr�ga om fastighet, f�r vilken int�kten skall ber�knas enligt andra

stycket, f�r avdrag inte g�ras f�r andra omkostnader �n f�r r�nta p� l�nat, i
fastigheten nedlagt kapital samt tomtr�ttsavg�ld eller liknande avg�ld.

Inkomsten f�r ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder p� s�tt anges i

punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 � kommunalskattelagen

(1928:370), doc k endast i d en m�n annat inte f�ljer av vad som stadgas
ang�ende inkomstber�kningen i andra och tredje styckena. Har skattskyl�

dig f�r visst beskattnings�r ber�knat inkomst av annan fastighet enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder, skall den skattskyldige �ven f�r n�stf�ljande
beskattnings�r ber�kna inkomsten enligt s�dana grunder.

Vad som s�gs i dett a moment skall �ven g�lla i fr�ga om fastighet, vilken

tillh�rt bolag, f�rening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens

byggnadsl�nebyr�) eller l�nsbostadsn�mnden erk�nts s�som allm�nnyttigt

bostadsf�retag.

Vad som enligt punkt 10 av anvisningarna till 24�, punkt 2a andra

stycket av anvisningarna till 36 �, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till
41 a � kommunalskattelagen g�ller f�r fastighet som avses i 24 � 2 mom.
samma lag skall �ven g�lla f�r fastighet som avses i detta moment.

8 mom. Har en kooperativ f�rening av vinsten av sin kooperativa verk�

samhet l�mnat rabatt eller pristill�gg i f�rh�llande till gjorda k�p eller

f�rs�ljningar, medges avdrag f�r denna utdelning.

En kooperativ f�rening, vars huvudsakliga verksamhet avser r�relse,

har ocks� r�tt till avdrag f�r utdelning som l�mnas i f�rh�llande till inbe�
talda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska f�reningar. I fr�ga

om andra insatser �n f�rlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den

del det utdelade beloppet tillfaller n�gon som enligt 7� 8mom. inte �r
skattskyldig f�r utdelningen. Avser denna del av utdelningen h�gst 10
procent av utdelningen p� a nnat �n f�rlagsinsatser �r dock utdelningen i

sin helhet avdragsgill.

�r en ekonomisk f�rening direkt eller indirekt centralorganisation f�r

kooperativa f�reningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser r�relse,
har centralorganisationen - �ven om den inte �r kooperativ enligt tionde�

tolfte styckena nedan - r�tt till avdrag f�r utdelning p� f�rlagsinsatser. Om

centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser r�relse medges
avdrag vid ber�kning av inkomst h�rav. I annat fall medges avdrag vid

ber�kning av inkomst av kapital.

�

Avdrag f�r utdelning f�r g�ras i end ast en f�rv�rvsk�lla och skall avse

SFS 1984:1061

det r�kenskaps�r som utdelningen h�nf�r sig till.

Avdrag medges endast om f�reningen visar att f�ruts�ttningar f�r avdrag

f�religger. Yr kande om avdrag skall g�ras p� s�rskild blankett enligt for�

mul�r som riksskatteverket fastst�ller.

Sparbank far g�ra avdrag f�r bidrag till sparbankernas s�kerhetskassa.
Sparbankernas s�kerhetskassa f�r g�ra avdrag f�r utdelning till sparban�

kerna.

Sveriges allm�nna hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypo-

tekskassa f�r g�ra avdrag f�r belopp, som avsatts till reservfond, i den m�n

avs�ttningen �r n�dv�ndig f�r att uppbringa fonden till ett belopp motsva�

rande tv� procent av inr�ttningens skulder.

Hypoteksf�rening f�r g�ra avdrag f�r belopp, som avsatts till reserv-

eller s�kerhetsfond, i den m�n av s�ttningen �r n�dv�ndig f�r att uppbringa
fonden till ett belopp motsvarande tv� och en halv procent av f�reningens
skulder.

En ekonomisk f�rening �r i beskattningsh�nseende att anse s�som ko�

operativ, om den �r �ppen och i sina angel�genheter till�mpar lika r�str�tt.

F�r att en f�rening skall anses vara �ppen fordras inte bara att den enligt

sina stadg ar �r ber�ttigad att n�r som helst anta nya medlemmar, utan
ocks� att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som �r

bosatt inom f�reningens verksamhetsomr�de eller tillh�r dess angivna
verksamhetskrets, f�rbinder sig att f�lja f�reningens stadgar och beslut

och som d�rj�mte sk�ligen kan antas komma att som medlem bidra till
f�rverkligandet av f�reningens i stadgarna angivna syfte. Den omst�ndig�

heten, att styrelsen eller annat f�reningsorgan �ger r�tt att pr�va intr�des�

ans�kningarna och avvisa s�dana s�kande, som inte besitter nu n�mnda

kvalifikationer f�r medlemskap, betar inte f�reningen dess egenskap av

�ppen. I det fall att en f�rening s�ljer till uto mst�ende kan den som regel

inte utan att f�rlora sin �ppna karakt�r v�gra att motta som medlem n�gon
som kan visa, att han brukar k�pa f�rn�denheter genom f�reningen. Anser

f�reningens styrelse emellertid, att vederb�rande k�pare p� grund av rent

personliga f�rh�llanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor f�rening,

som s�ljer till utomst�ende, �r det om�jligt att i varje fall inskr�nka f�rs�lj�

ningen till pers oner, som skulle vara �nskv�rda som medlemmar - s� b�r

f�reningen f�r att anses s�som �ppen ha skyldighet att i ekonomiskt h�nse�

ende j�mst�Wa honom med medlem, det vill s�ga ge honom sam ma �terb�

ring p� k�pta varor som medlem erh�ller.

Kooperativa f�reningars centralorganisationer �r att anse s�som �ppna,

�ven om intr�de beviljas blott s�dana lokala f�reningar, som fyller av
centralorganisationen uppst�llda krav p� stadgar, sk�tsel och ekonomisk
soliditet, och �ven om endast ett enda f�retag inom varje omr�de antas
s�som medlem. Vad ang�r kravet p� lika r �str�tt s� ber�vas en centralor�
ganisation inte dess kooperativa karakt�r, om r�str�tten bland dess f�rsta�

handsmedlemmar, f�reningarna, ut�vas efter f�reningarnas medlemsantal.

9 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk f�rening uppta�

git l�n som l�per med r�nta vars storlek �r helt eller delvis beroende av
f�retagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelsl�n), medges avdrag f�r

r�ntan i den utstr�ckning som anges nedan.

F�r s�dan r�nta p� vinstandelsl�n som inte �r beroende av det l�nta-

2387

�

SFS 1984:1061

2388

gande f�retagets utdelning eller vinst f�r f�retaget avdrag enligt best�m�

melserna i 22, 25, 29, 3 6 och 39 �� kommunalskattelagen (1928:370).

R�nta, vars storlek �r beroende av f�retagets utdelning eller vinst (r�rlig

r�nta), anses som avdragsgill omkostnad f�r f�retaget i den f�rv�rvsk�lla
vari det l�nade kapitalet har nedlagts endast under f�ruts�ttning att

a) l�net har utbjudits till teckning p� den allm�nna marknaden eller

b) ensamr�tt eller f�retr�desr�tt till teckning av l�net har l�mnats n�gon

som inte �ger aktier eller andelar i det l�ntagande f�retaget och inte har
s�dan intressegemenskap med f�retaget som avses i punkt 1 av an visning�
arna till 43 � eller i 57 � 3 mom. kommunalskattelagen samt - s�vitt g�ller
f�mansf�retag som avses i 35 � la mom. kommunalskattelagen - inte

heller �r f�retagsledare i f�retaget eller n�rst�ende till s�dan f�retagsledare

eller till akti e- eller andels�gare i f�retaget e ller

c) aktierna eller andelarna i det l�ntagande f�retaget �r noterade p�

svensk b�rs eller f�rem�l f�r liknande notering h�r i riket och f�retr�des�

r�tt till te ckning av l�net har l�mnats aktie- eller andels�garna i f� retaget i

f�rh�llande till der as innehav av aktier eller andelar.

I fall som avses i tredje stycket c skall det l�ntagande f�retaget dock som

int�kt i den f�rv�rvsk�lla vari det l�nade kapitalet har nedlagts uppta ett

belopp motsvarande det sammanlagda v�rde som genom f�retr�desr�t�
terna kan anses ha tillf�rts aktie- eller andels�garna. Beloppet tas till
beskattning vid tax eringen f�r det beskattnings�r under vilket teckni ngen

av l�net har avslutats.

P� ans�kan av l�ntagande f�retag f�r riksskatteverket, under f�ruts�tt�

ning att l�nevillkoren med h �nsyn till omst� ndigheterna vid l�nets uppta�

gande f�r antas ha best�mts p� aff�rsm�ssig grund, besluta att r�rlig r�nta

skall anses som avdragsgill omkostnad f�r f�retaget utan hinder av att r�tt
till teckning av l�net har f�rbeh�llits person eller personer som �ger aktier

eller andelar i f�retag et. Beslut av riksskatteverket i fr�ga som h�r avses
f�r inte �verklagas.

�r det l�ntagande f�retaget s�dant f�mansf�retag som avses i 35 �

1 a mom. k ommunalskattelagen, g�ller - oberoende av best�mmelserna i

tredje och Q�rde styckena - att r�rlig r�nta, som utbetalas till aktie- elle r

andels�gare eller f�retagsledare i f�retaget eller dem n�rst�ende personer
eller n�gon som p� annan grund har intressegemenskap med f�retaget, inte
�r avdragsgill.

Uttrycken f�retagsledare och n�rst�ende personer har den inneb�rd som

anges i 35� I a mom. kommunalskattelagen.

10 mom. Avkastning av tillg�ngar ing�ende i aktiefond utg�r inkomst av

kapital f�r fonden.

Aktiefond f�r g�ra avdrag f�r utdelning p� andel i fonden s�som f�r r�nta

p� g�ld. Avdraget skall a nses bel�pa p� det r�kenskaps�r vartill utdelning�

en h�nf�r sig �ven om utdelningen utbetalas till andels�garna f�rst under
d�rp� f�ljande r�kenskaps�r.

II mom. Vid ber�kning av inkomst i s�dan samf�llighe.t som avses i 6�

1 mom. f�rsta stycket b f�r avdrag g�ras f�r utdelning till del�gare, oavsett

om utdelningen utg�tt in natura eller i penningar. Avdraget skall anses

bel�pa p� det beskattnings�r vartill utdelningen h�nf�r sig �ven om utdel�
ningen u tbetalas till del�garna f�rst under det d�rp� f�ljande beskattnings�

�ret.

�

- Har sambruksf�rening med h�nsyn till r�relsens resultat l�mnat medlem

SFS 1984:1061

eller annan l�netill�gg eller annan s�dan gottg�relse, m� f�reningen njuta
avdrag f�r n�mnda gottg�relse.

3 �'' Best�mmelserna i 3 och 4�� samt 64-66 �� kommunalskattelagen

(1928:370) �ger motsvarande till�mpning vid ta xering till statlig inkomst�
skatt.

I den m�n best�mmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag

meddelade, med sta dganden i komm unalskattelagen likartade best�mmel�

ser �ga till�mpning vid taxeringen till statlig inkomstskatt, skall likaledes
anvisningarna till kommunalskattelagen i m otsvarande delar l�nda till ef�
terr�ttelse.

Har bolag eller annan juridisk person f�r ekonomisk verksamhet sitt s�te

i utlandet, men ut�vas den verkliga ledningen av f�retaget h�r i riket, skall

f�retaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk f�rening, s�vi�

da f�retaget, direkt eller genom f�rmedling av juridisk person, huvudsakli�
gen �gs eller p� annat d�rmed j�mf�rligt s�tt innehas av svenska fysiska

personer och f�retagets verksamhet v�sentligen best�r i f�rvaltning av

eller handel med v�rdepapper eller annan d�rmed likartad l�s egendom.

Fr�n sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster fr�n

olika f�r v�rvsk�llor f�r, med iakttagande av f�reskriften i 22 �, avdrag
g�ras f�r underskott i f� rv�rvsk�lla. Vidare medges avdrag f�r vinstdel�

ningsskatt som har p�f�rts den skattskyldige under �ret f�re taxerings�ret.
I fr�ga om undersk ott i f�rv�rvsk�lla iakttas att

1) avdrag f�r realisationsf�rlust f�r g�ras endast fr�n realisationsvinst

eller lotterivinst,

2) avdrag inte f�r g�ras f�r underskott av fastighet eller r�relse i utlan�

det,

3) avdrag inte f�r g�ras f�r underskott p� grund av avskrivning av skepp

eller luftfartyg eller p� k�pekontrakt, som avser s�dan tillg�ng, i vidare

m�n �n som f�ljer av 46 � 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370),

4) avdrag inte f�r g�ras f�r underskott i den m�n h� nsyn till det har tagits

vid ber�kning av sj�mansskatt.

Vad i f�rsta stycket 3 f�reskrivs om begr�nsning av r�tten till avdrag f�r

underskott g�ller inte i fr�ga om svenskt aktiebolag vars aktier noteras p�
b�rs eller �r f�rem�l f�r liknande notering eller i fr�ga om dotte rf�retag till
s�dant bolag.

Skattskyldig, som har varit bosatt h�r i riket under hela beskattnings�ret

eller del av detta, f�r avdrag f�r periodiskt underst�d, egenavgifter, f�rs�k�

ringspremier m.m. i den omfattning som anges i 46 � 2 mom. kommunal�

skattelagen.

Att avdrag inte �r medgivet f�r underskott som uppkommit f�re eller i

samband med vissa f� retags�verl�telser framg�r av 2� 5 mom.

'' Senaste lydelse 1974:770.

' Senaste lydelse av f�rutvarande 4 � 1 m om. se 1983: 1089. �ndringen inneb�r bl. a.

att tredje stycket upph�vs.

2389

�

SFS 1984:1061

6 � 2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederi�
er och juridiska personer, som enligt f�rfattning eller p� d�rmed j�mf�rligt
s�tt bildats f�r att f�rvalta annan samfallighet �n s�dan som har taxerats
s�som s�rskild taxeringsenhet och avser marksamfallighet eller reglerings-
samfallighet, taxeras inte, utan deras inkomst h�nf�rs till de s�rskilda
del�garnas inkomst med belopp, som f�r en var motsvarar hans andel av

bolagets, rederiets eller samf�llighetens inkomst. Inte heller skall s.k.

gruvbolag taxeras, utan i st�l let skall en var av dess del�gare taxeras f�r

den inkomst han �tnjutit av bolagets verksamhet.

/ mom. Befrielse fr�n skattskyldighet g�ller i d en omfattning som

anges i 2-12 mom. samt i 18 �.

2 mom. Medlem av konungahuset frikallas fr�n skattskyldighet f�r an�

slag som anvisats av staten.

3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter

frikallas fr�n skattskyldighet f�r all inkomst.

4 mom. Underst�dsf�rening som inte bedriver till livf�rs�kring h�nf�rlig

verksamhet eller som enligt sina stadgar inte f�r meddela annan kapitalf�r�

s�kring �n s�dan som omfattar kapitalunderst�d p� h�gst 1000 kronor f�r

medlem,

akademier, allm�nna undervisningsverk, s�dana sammanslutningar av

studerande vid rikets universitet och h�gskolor i vilka de studerande enligt
g�llande stadgar �r skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan f�r

s�dana sammanslutningar med �ndam�l att fullg�ra uppgifter som enligt

n�mnda stadgar ankommer p� sammanslutningarna,

sj�manshus, f�retagaref�rening som erh�ller statsbidrag, regional ut�

vecklingsfond som avses i f�rordningen (1978:504) om �verf�rande av

vissa uppgifter fr�n f�retagaref�rening till regional utvecklingsfond,

allm�nna f�rs�kringskassor, erk�nda arbetsl�shetskassor, pensionsstif�

telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse

m. m., personalstiftelser som avses i samma lag med �ndam�l uteslutande

att l�mna underst�d vid arbetsl�shet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetsta�

gare med �ndam�l att utge avg�ngsers�ttning till frist�lld arbetstagare eller
fr�mja �tg�rder till f�rm�n f �r arbetstagare som blivit uppsagd eller l�per

risk att bli uppsagd till f�ljd av driftsinskr�nkning, f�retagsnedl�ggelse
eller rationalisering av f�retags verksamhet, s�dana �msesidiga f�rs�k�

ringsbolag som avses i lagen om yrkesskadef�rs�kring.

Allm�nna pensionsfonden. Allm�nna sjukf�rs�kringsfonden, Alva och

Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse f�r fr�mjande av

farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebo�
lag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskj�lds minnesfond. Fonden f�rindu�
striellt utvecklingsarbete. Fonden f�r industriellt samarbete med u-l�nder.

Fonden f�r svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurr�det,

J�rnkontoret och SIS Standardiseringskommissionen i Sverige, s� l�nge

kontorets respektive kommissionens vinstmedel anv�nds till allm�n t nyt�

tiga �ndam�l och utdelning inte l�mnas till del�gare eller medlemmar,

Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen In-

2390

Senaste lydelse 1980:958.

�

dustriellt utv ecklingscentrum i �vre Norrland, Stiftelsen Institutet f�r F�-

SFS 1984:1061

retagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond f�r teknikupphandling och
produktutveckling, Stiftelsen f�r produktutvecklingscentrum i G �teborg,

Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i � sterg�tland, Stiftelsen f�r sam�

verkan mellan Lunds universitet och n�ringslivet - SUN, Stiftelsen Sveri�
ges teknisk-vetenskapliga attach�verksamhet, Svenska bibels�llskapets bi�
belfond, S venska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypoteks-
kassan, Svenska UNICEF-kommitt�n, Sveriges exportr�d, Sveriges tu�
ristr�d, Aktiebolaget Tipstj�nst och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas fr�n skattskyldighet f�r all annan inkomst �n inkomst av fastig�

het.

Vad som s�gs i 6mom. tredje och femte styckena har motsvarande

till�mpning i fr�ga om stiftelse som avses i detta moment. Att pensionsstif�

telse l�gger avkastning till kapitalet medf�r dock skattskyldighet f�r all
inkomst e ndast om stiftelsen har �verskott p� kapitalet enligt 15 � lagen

(1967:531) om tryggande av pensionsutf�stelse m. m.

5 mom. Ideella f�reningar som uppfyller i Q�rde styck et angivna villkor

frikallas fr�n skattskyldighet f�r all annan inkomst �n inkomst av fastighet
och r�relse. S�dana f�reningar �r ocks� frikallade fr�n skattskyldighet f�r
inkomst av fastighet som tillh�r f�reningen och som har anv�nts p� s�tt
anges i 3 kap. 4� fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) och f�r s�dan in�

komst av fastighet och av r�relse som till huvudsaklig del h�rr�r fr�n
verksamhet som har naturlig anknytning till f�reningens allm�nnyttiga

�ndam�l eller av h�vd utnyttjas som finansieringsk�lla f�r ideellt arbete.
�vriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7 mom., och av

r�relse utg�r s�ledes i sin helhet skattepliktig inkomst f�r f�reningen.

Inkomst som direkt h�rr�r fr�n f�reningens ideella verksamhet, t.ex.

hyror som en samlingslokal�gande f�rening uppb�r p� grund av uppl�telse

av lokaler f�r allm�nnyttigt �ndam�l, entr�avgifter till idrotts- och kultur�
evenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till f�reningens �nda�

m�l. Detsamma g�ller inkomst av verksamhet som utg�r ett direkt led i det

ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsf�rening s�ljer affischer, m�rken
och b�cker f�r att �ka intresset f�r f�reningens verksamhet eller om en

handikappf�rening s�ljer varor avsedda f�r handikappade personer. Kra�

vet p� naturlig anknytning skall ocks� anses uppfyllt om en f�renings
kommersiella verksamhet har karakt�r av service till medlemmarna och

andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta f�r exempelvis anses

vara fallet om en idrottsf�rening i m indre skala s�ljer f�rfriskningar eller
idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har

annat samband med det ideella arbetet �n att den skall finansiera detta,
skall d�remot anses sakna naturlig anknytning till en f�renings allm�nnyt�

tiga �ndam�l.

Till verksamhet som av h�vd utnyttjas f�r att finansiera ideellt arbete

r�knas an ordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, f�rs�lj�
nings- och insamlingskampanjer samt s�dan biografr�relse som bedrivs av
nykterhetsf�rening eller f�rening med hu vudsakligt �ndam�l att tillhanda�

h�lla allm�nna samlingslokaler. Detsamma g�ller verksamhet som best�r i

att en f�rening uppl�ter reklamutrymme p� klubbdr�kter eller i f�reningens
samlingslokaler e. d.

2391

�

SFS 1984:1061

2392

En ideell f�rening �r skattebefriad enligt f�rsta stycket om

a) f�reningen har till huvudsa kligt syfte att - utan begr�nsning till viss

familjs, vissa familjers, f�reningens medlemmars eller andra best�mda

personers ekonomiska intressen - fr�mja �ndam�l som anges i 6 mom.

eller andra allm�nnyttiga �ndam�l, s�som religi�sa, v�lg�rande, sociala,

politiska, konstn�rliga, idrottsliga eller d�rmed j�mf�rliga kulturella �nda�

m�l,

b) f�reningen i sin verksamhet uteslutande eller s� gott som uteslutande

tillgodoser �ndam�l som anges under a,

c) f�reningen inte v�grar n�gon intr�de som medlem, om inte med

h�nsyn till ar ten eller omfattningen av f�reningens verksamhet eller f�r�

eningens syfte eller annan orsak s�rskilda sk�l motiverar det, samt

d) f�reningen bedriver en verksamhet som sk�ligen svarar mot avkast�

ningen av f�reningens tillg�ngar.

Skattechefen eller tj�nsteman, som skattechefen f�rordnar, kan efter

ans�kan medge att f�rening, som avser att anskaffa fastighet eller annan
anl�ggning avsedd f�r den ideella verksamheten, skall kunna anses h�nf�r-
1ig under detta moment utan hinder av att f�reningen inte uppfyller under
fj�rde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag f�r avse h�gst
fem beskattnings�r i f�ljd och kan f�renas med villkor om st�llande av

s�kerhet e. d. f�r den inkomst- eller f�rm�genhetsskatt som enligt sjunde
stycket kan komma att p�f�ras f�reningen p� grund av taxering f�r det
eller de beskattnings�r medgivandet avser. Beslut i anledning av s�dan

ans�kan f�r �verklagas genom besv�r hos riksskatteverket. Besv�ren skall

ha kommit in till riksskatteverket inom en m�nad fr�n det f�reningen fick

del av det �verklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fr�ga som
avses h�r f�r inte �verklagas.

Medgivande enligt f�reg�ende stycke f�r l�mnas �ven d� en f�rening

avser att genomf�ra omfattande byggnads-, reparations- eller anl�ggnings�
arbeten p� en fastighet som brukas av f�reningen.

Har f�rening inte inom f�reskriven tid genomf�rt den investering f�r

vilken medgivande enligt fe mte eller sj�tte stycket l�mnats eller har f�r�

eningen underl�tit att iaktta annat i s�dant beslut angivet villkor, skall

f�reningen taxeras f�r de beskattnings�r som medgivandet avsett efter de

regler som skulle ha g�llt om n�got medgivande inte hade l�mnats. I fr�ga

om s� dan taxering g�ller best�mmelserna i 115 och 116�� taxering slagen
(1956: 623) i till�mplig a delar.

Det f�rh�llandet, att en ekonomisk f�rening med st�d av 4� 1 mom.

lagen (1951:309) ang�ende inf�rande av nya lagen om ekonomiska f�r�
eningar f�tt best� som registrerad f�rening, utg�r inte hinder mot att

f�reningen vid till�mpning av den na lag behandlas s�som ideell f�rening.

Riksskatteverket f�r, om s�rskilda sk�l f�religger, efter ans�kan f�rklara

att f�rening, som har till huvudsakligt �ndam�l att fr�mja nordiskt samar�

bete, i fr�ga om skattskyldighet eller eljest vid till�mpning av denna lag

skall anses j�mst�lld med f�rening som avses i f�rsta stycket. S�dant

beslut f�r, n�r omst�ndigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket
�terkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt de tta stycke, f�r
inte �verklagas.

6 mom. Kyrkor, sjukv�rdsinr�ttningar vilkas verks amhet inte bedrivs i

vinstsyfte, barmh�rtighetsinr�ttningar, stiftelser som har till huvudsa kligt

�

�ndam�l att under samverkan med milit�r eller annan myndighet st�rka

SFS 1984:1061

rikets f�rsvar eller att, utan begr�nsning till viss familj, vissa familjer eller
best�mda personer, fr�mja v�rd och uppfostran av barn eller l�mna under�
st�d f�r b eredande av undervisning eller utbildning eller ut�va hj�lpverk�
samhet bland beh �vande eller fr�mja vetenskaplig forskning samt hush�ll�

ningss�llskap med stadgar som har fastst�llts av regeringen eller myndig�
het som regeringen be st�mmer

frikallas fr�n skattskyldighet f�r all annan inkomst �n inkomst av fastig�

het eller r�relse.

Med kyrka a vses en till svenska kyrkan h�rande lokalkyrka, domkyrka

e.d. i dess egenskap av �gare till viss f�r svenska kyrkans verksamhet

avsedd egendom.

Fr�gan om skattskyldigheten f�r stiftelse skall bed�mas med h�nsyn till

det �ndam�l som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet fr�mjar flera �ndam�l anses h�nf�rlig

under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose
�ndam�l av s�dan beskaffenhet som s�gs i f�rsta stycket. Detta anses vara

fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning fr�mjas �ndam�l av
annan art.

Om stiftelse under l�ngre tid inte bedrivit eller inte kan v�ntas komma

att bedriva verksamhet i en omfattning som sk�ligen svarar mot avkast�

ningen p� stiftelsens tillg�ngar, �r stiftelsen oavsett dess �ndam�l skatt�

skyldig f�r all inkomst.

Vad som s�gs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande till�mpning i

fr�ga om stiftelse.

7 mom. �gare av s�dan fastighet, som avses i 3 kap. 2� fastighetstaxe�

ringslagen (1979:1152), frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst av fastig�
heten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan anv�ndning som g�r att
byggnad enligt 2 kap. 2 � fastighetstaxeringslagen skall indelas som special�
byggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller re�

ningsanl�ggning.

�gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 3 � fastighetstaxeringslagen

frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst av fastigheten i den m�n �garens

inkomst h�rr�r fr�n s�dan egendom och s�dan anv�ndning som avses i

n�mnda lagrum.

�gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen,

dock ej ideell f�rening som �r h�nf�rlig under 5mom., frikallas fr�n skatt�
skyldighet f�r inkomst av fastigheten i den m�n den anv�nds f�r �ndam�l
som avses i 3 kap. 4 � fastighetstaxeringslagen.

8 mom. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska f�reningar frikallas

fr�n skattskyldighet f�r utdelning fr�n svenska aktiebolag, svenska ekono�

miska f�reningar och utl�ndska f�retag i den omfattning som anges nedan.

I det f�ljande f�rst�s med f�retag svenskt aktiebolag och svensk ekono�

misk f�rening. Med utdelning f�rst�s s�dan utdelning p� aktie i sve nskt

aktiebolag el ler andel i svensk ekonomisk f�rening som har uppburits i

f�rh�llande till innehav da aktier eller andelar eller som har uppburits efter
annan grund men in te �r avdragsgill f�r det utdelande f�retaget enligt 2 �

8mom. f�rsta stycket. Best�mmelserna i Q�rdesj�tte styckena nedan

g�ller inte s�dan utdelning f�r f�rlagsinsatser, som �r avdragsgill f�r det

utdelande f�retaget.

2393

�

SFS 1984:1061

2394

F�retag, som uteslutande eller s� gott som uteslutande f�rvaltar v�rde�

papper eller likartad l�s egendom (f�rvaltningsf�retag), �r frikallat fr�n

skattskyldighet f�r utdelning i den m�n sammanlagda beloppet av den

utdelning som f�retaget har uppburit under beskattnings�ret motsvaras av
utdelning som f�retaget har beslutat f�r samma beskattnings�r eller, i fr�ga

om investmentf�retag, av beslutad utdelning �kad med en Q�rdedel. Med
investmentf�retag f�rst�s f�rvaltningsf�retag, vars uppgift v�sentligen �r

att genom ett v�lf�rdelat v�rdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andels�
�gare riskf�rdelning och vars aktier eller andelar �gs av ett stort antal

fysiska personer.

F�retag, som bedriver bank- eller annan penningr�relse eller s�dan

r�relse vid sidan av annan verksamhet, �r frikallat fr�n skattskyldighet f�r
utdelning p� s�dan aktie eller andel som innehas som ett led i organisa tio�

nen av f�retagets verksamhet till den del den na avser annat �n f�rvaltning

av fastighet, v�rdepapper eller d�rmed likartad l�s egendom.

F�retag som bedriver f�rs�kringsr�relse �r frikallat fr�n skattskyldighet

f�r utdelning under f�ruts�ttning att f�retaget �r skadef�rs�kringsanstalt

och utdelningen bel�per p� s�dan aktie eller andel som innehas som ett led

i organisationen av f�retagets f�rs�kringsr�relse.

F�retag som inte avses i tredjefemte styckena �r frikallat fr�n skatt�

skyldighet f�r utdelning p� s�dan aktie eller andel som inte utg�r oms�tt�

ningstillg�ng i f�retag ets verksamhet under f�ruts�ttning att

a) det sammanlagda r�stetalet f�r f�retagets aktier eller andelar i det

utdelande f�retaget vid beskattnings�rets utg�ng motsvarade en fj�rdedel
eller mer av r�stetalet f�r samtliga aktier eller andelar i det utdelande
f�retaget, eller

b) de t g�rs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av

jordbruk, skogsbruk eller r�relse som be drivs av f�retaget eller av f�retag
som med h�nsyn till �gande r�ttsf�rh�llanden eller organisatoriska f�rh�l�
landen kan a nses st� det n�ra.

Skattefrihet enligt sj�tte stycket f�religger dock inte f�r utdelning p�

aktie eller andel i f�rvaltningsf�retag, om f�rvaltningsf�retaget �ger mer �n

enstaka aktier eller andelar p� vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig
om aktierna eller andelarna hade �gts direkt av det f�retag som �ger aktien

eller andelen i f�rvaltningsf� retaget.

Om s�rs kilda sk�l f�religger, kan riksskatteverket medge dels a tt f�re�

tag, som inte �r f�rvaltningsf�retag enligt tredje stycket men vars verksam�

het till inte ov�sentlig del best�r i f�rvaltning av v�rdepapper eller d�rmed

likartad l�s egendom, skall i bes kattningsavseende behandlas som s�dant

f�rvaltningsf�retag, dels att f�rvaltningsf�retag, som �r moderf�retag i e n

koncern och som ombes�rjer vissa gemensamma uppgifter f�r koncernens
r�kning, inte skall i beskattningsh�nseende behandlas som f�rvaltningsf��
retag. Riksskatteverkets beslut i fr�ga som h�r avses f�r inte �verklagas.

F�rv�rvar f�retag aktie eller andel i annat f�ret ag och �r det inte uppen�

bart att det f�retag som g�r f�rv�rvet d�rigenom erh�ller tillg�ng av verk�

ligt och s�rskilt v�rde med h�nsyn till �garf�retagets r�relse eller kapital�

f�rvaltning, f�religger inte skattefrihet enligt de tta moment f�r utdelning

p� aktien eller andelen av s�dana medel som vid f�rv�rvet fanns hos det
utdelande f�retaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses i f�rsta hand g�lla andra medel �n s�dana som

motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

�

Riksskatteverket kan p� ans�kan f�rklara att svenskt f�retag skall vara

gps 1984:1061

frlkallat fr�n skattskyldighet f�r utdelning p� aktie eller andel i u tl�ndskt
f�retag. Med utl�ndskt f�retag f�rst�s utl�ndskt aktiebolag och annat

utl�ndskt bolag som i de n stat d�r det �r hemmah�rande behandlas som

skattskyldigt vid inkom stbeskattningen.

Som f�ruts�ttning f�r att en s�dan f�rklaring skall l�mnas g�ller

a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i d etta

moment sagts f�r det fall det utdelande f�retaget hade varit svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utl�ndska f�retaget �r underkas�

tat i den stat d�r det �r hemmah�rande �r j�mf�rlig med den inkomstbe�
skattning som skulle ha skett enligt denna lag, om inkomsten hade f�rv�r�

vats i Sverige av svenskt f�retag.

F�rklaring som nyss sagts f�r inte l�mnas i de fall d� skattebefrielse eller

neds�ttning av skatt kan f�lja av best�mmelse i �v erenskommelse enligt

20 �.

Riksskatteverkets beslut i fr�ga som h�r avses f�r �verklagas hos rege�

ringen genom besv�r.

9 mom. H� r i riket bosatt del�gare i d� dsbo efter person, som vid sitt

fr�nf�lle inte var bosatt h�r i riket frikallas fr�n skattskyldighet f�r av
d�dsboet �tnjuten, till ho nom utdelad inkomst, f�r vilken d �dsboet skall

betala inkomstskatt.

10 mom. U nderst�dsf�reningar, vilka enligt sina stadgar �ger meddela

annan kapitalf� rs�kring �n s�dan som omfattar kapitalunderst�d p� h�gst

1000 kronor f�r medlem och som bedriver �ven annan verksamhet �n
livf�rs�kringsverksamhet, frikallas fr�n skattskyldighet f�r all inkomst
utom s�dan som �r h�nf�rlig till l ivf�rs�kringsverksamhet eller utg�r in�
komst av fastighet.

11 mom. H�r i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands

�tnjutit avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n p� grund av anst�ll�

ning d�r ann at �n hos svenska staten, svensk kommun eller ombord p�

svenskt fa rtyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg, frikallas fr�n

skattskyldighet f�r inkomst som avses i 54 � f�rsta stycket f kommunal�
skattelagen (1928:370).

I utlandet bosatt fysisk person och utl�ndskt bolag frikallas fr�n skatt�

skyldighet f�r inkomst som avses i 54 � f�rsta stycket b kommunalskattela�
gen.

12 mom. Svensk aktiefond frikallas fr�n skattskyldighet f�r inkomst av

tillf�llig f�rv�rvsverksamhet p� grund av avyttring av egendom som avses i
35� 3mom. kommunalskattelagen (1928:370), om den avyttrade egendo�

men innehafts tv� �r eller mera.

8 �' Ideell f�rening, som avses i 7 � 5 mom. f�rsta stycket, �ger att fr�n
den taxerade inkomsten �tnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor.

10 � / mom? F�r fysiska personer och d�dsbon ber�knas grundbelopp
och till�ggsbelopp enligt f�ljande skalor.

^Senaste lydelse 1984:813.

^ Senaste lydelse 1984: 345.

2395

�

SFS 1984:1061

Grundbeloppet utg�r:

n�r beskattningsbar inkomst inte �verstiger 9 basenheter enligt lagen

(1977: 1071) om bas enhet:

4 procent av den del av d en beskattningsbara inkomsten som �verstiger

1 basenh et;

n�r beskattningsbar inkomst �verstiger

9 men inte 10 basenh eter: grundbeloppet f�r 9 basenheter och 15% av �terst oden

10 " "' 18

;

" 10

" 20% "

" 18

" 24% "

21 basenheter

20%

Till�ggsbeloppet utg�r:

n�r underlaget f�r till�ggsbelopp enligt 3 mom. inte �verstiger 19 ba sen�

heter:

5 procent av den del av underlaget som �verstiger 16 basenheter;

n�r underlaget �verstiger

19 m en inte 21 b asenheter: till�ggsbeloppet f�r 19 basenheter och 10% av �terst oden

21 " " 23

" 21

" 15% "

23 " " 26

" 23

" 20% "

26 "' " 45

" 26

" 25% "

45 basenheter

" 45

" 30% "

10 a �' F�r svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas s�kerhets�

kassa, andra ekonomiska f�reningar �n sambruksf�reningar, familjestif�

telser, svenska aktiefonder, svenska f�rs�kringsanstalter som inte �r aktie�
bolag, utl�ndska juridiska personer, Sveriges allm�nna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stad shy polekskassa, hypoteksf�reningar samt s�

dana juridiska personer som enligt f�r fattning eller p� d�rmed j�mf�rligt
s�tt bildats f�r att f�rvalta samf�llighet och som skall erl�gga skatt f�r

inkomst utg�r grundbeloppet, om inte annat f�reskrivs i andra sty cket, 52

procent av den beskattningsbara inkomsten.

F�r skattskyldiga som avses i 7� 4mom., livf�rs�kringsanstalter s�vitt

ang�r f�rs�kringsr�relsen och andra skattskyldiga �n dem som avses i 10 �

1 mom. eller i f�rsta stycket h�r ovan utg�r grundbeloppet 40 procent av

den beskattningsbara inkomsten.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de f�r densam�

ma g�llande stadgar har till huvudsakligt �ndam�l att tillgodose viss fa�
miljs, vissa familjers eller b est�mda personers ekonomiska intressen.

2396

14 � / mom.'" Skattskyldig taxeras enligt denna lag i hemortskom�

munen. Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stock�
holm.

Vad som f�rst�s med hemortskommun f�r fysisk person och d�dsbo

f�ljer av 3 � j�mf�rd med 66 � kommunalskattelagen (1928: 370). F�r bolag
eller annan sammanslutning, som enligt 3 � tredje stycket skall betraktas
som svensk ekonomisk f�rening, g�ller som hemortskommun den kom�

mun, inom vilken den verkliga ledningen av f�retaget ut�vades den 1
november n�st f�re det �r som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret.

Senaste lydelse 1983: 984.

Senaste lydelse 1974:7 70.

�

F�r annan juridisk person �n som nyss sagts g�ller som hemortskommun

SFS 1984:1061

den kommun, d�r vederb�rande styrelse eller f�rvaltning den 1 november

n�st f�re det �r, som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret, hade sitt s�te eller d�r

syssloman eller ombud vid n�mn da tid var bosatt.

Denna lag tr� der i kraft den 1 januari 1985 och till�mpas f�rsta g�ngen

vid 1986 �rs taxering. �ldre best�mmelser skall dock fortfarande till�mpas
vid n�mnda ta xering i fr�ga om skattskyldiga som d� taxeras f�r beskatt�

nings�r som har p�b�rjats f�re den 1 januari 1985.

Vid till�mpning av de nya best�mmelserna skall f�ljande iakttas.
1. Skattskyldig som avses i 10 a � f�rsta stycket har vid den taxering, d�

de nya best�mmelserna f�rsta g�ngen skall till�mpas f�r denne, r�tt till
avdrag f�r allm�n kommunalskatt, som p�f�rts �ret f�re taxerings�ret,
med 50 procent av det belopp med vilket skatten �verstiger 30 procent av
den ber�kn ade beskattningsbara inkomsten f�re s�dant avdrag. Avdraget
medges som allm�nt a vdrag enligt 4 �.

Motsvarande g�ller f�r skattskyldig som avses i 10 a � andra stycket och

som enligt �ldr e best�mmelser varit skattskyldig enligt denna lag f�r det

beskattnings�r vartill den p�f�rda kommunalskatten h�nf�r sig, dock att

avdraget utg� r 25 p rocent av det belopp med vilket skatten �verstiger 30

procent av den ber�knade beskattningsbara inkomsten f�re s�dant avdrag.

2. Har skattskyldig som avses i 10 a � f�rsta stycket vid en senare

taxering �n som avses i 1 f�rsta stycket p�f�rts allm�n kommunalskatt �ret

f�re taxerings�ret, medges avdrag med ett belopp motsvarande 50 procent
av den p�f�rda skatten. Motsvarande g�ller skattskyldig som avses i 1
andra stycket, dock att avdraget utg�r 25 procent av den p�f�rda skatten.

3. Skattskyldig som avses i 10a � f�rsta stycket skall som int�kt av

tillf�llig f�rv�rvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad

eller avskriven allm�n kommunalskatt f�r vilken avdrag �tnjutits vid tidi�
gare �rs taxeringar. Motsvarande g�ller f�r skattskyldig som avses i 10 a �
andra stycket, dock att int�kten utg�r 25 proc ent av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a � f�rsta stycket har r�tt till avdrag f�r

f�rlust eller underskott som avses i 4� f�rsta stycket 1 och 3 och som

h�nf�r sig till beskattnings�r, f�r vilket taxering har skett enligt �ldre
best�mmelser, med 50 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha
kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt �ldre best�mmel�

ser och med 50 procen t av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat
medges i n�gon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt
�ldre best�m melser. Motsvarande g�ller skattskyldig som avses i 10 a �

andra stycket, dock att avdraget utg�r 25 procent av det belopp med vilket
avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig in komstskatt enligt
�ldre best�mmelser och 75 pro cent av det belopp med vilket avdr ag skulle

ha kunnat medges i n�gon kommun vid taxering till kommunal inkomst�
skatt enligt �ldre best�mmelser.

5. Skattskyldig som avses i 10 a� f�rsta stycket har r�tt till avdrag enligt

lagen (1960:63) om f�rlustavdrag f�r f�rlust h�nf�rlig till beskattnings�r,

f�r vilket taxering har skett enligt �ldre best�mmelser, med 50 proce nt av

det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering
till statli g inkomstskatt enligt �ldre best�mmelser och med 50 pro cent av
det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges i n�gon

2397

�

SFS 1984:1061

kommun vid taxe ring till kommunal inkomstskatt enligt �ldre best�mmel�

ser.

6. Skattskyldig som avses i 10 a � andra stycket har r�tt till avdrag enligt

lagen (1960:63) om f�rlustavdrag f�r f�rlust h�nf�rlig till beskattnings�r,

f�r vilket taxering har skett enligt �ldre best�mmelser, med 25 procent av

det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges vid taxering

till statlig inkomstskatt enligt �ldre best�mmelser och med 75 procent av

det belopp med vilket f�rlustavdrag skulle ha kunnat medges i n�gon

kommun vid taxe ring till kommunal inkomstskatt enligt �ldre best�mmel�

ser. Skattskyldig som avses i 7 � 4 mom. har dock r�tt till avdrag med he la
det belopp med vilket f�rlustavdrag hade kunnat medges vid taxering till

kommunal inkomstskatt.

7. Vid ber�kn ing enligt 2 � 6 mom. av inkomst av f�rs�kringsr�relse som

drivits av livf�rs�kringsanstalt till�mpas vad som anges i punkterna 3 och 4
av �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1950:308) om �ndring i kommunal�

skattelagen.

8. Vid ber�kning enligt 2 � 6 mom. av inkomst av f�rs�kringsr�relse som

drivits av skadef�rs�kringsanstalt skall i fr�ga om s�dan reserv som avses i

17 � lagen (1982:728) om inf�rande av f�rs�kringsr�relselagen (1982:713)

till�mpas vad som i punkt 2 av anvisningarna till 30 � kommunalskattelagen

(1928:370) i dess lydelse f�re den 1 januari 1983 f�reskrevs om s�kerhets�
fond.

9. I fr�ga om de nya best�mmelserna skall, i den m�n dessa motsvarar

f�reskrifter i kommu nalskattelagen (1928:370) vilka upph�vts genom lagen

(1984:1060) om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370) och f�r vilka
g�llt �verg�ngsbest�mmelser som alltj�mt skulle kunna ha betydelse, des�
sa �verg�ngsbest�mmelser till�mpas �ven i andra fall �n som avses i

punkterna 7 och 8.

P� regeringens v�gnar

KJELL-OLOF FELDT

Stig von Bahr
(Finansdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1984:1061

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se