SFS 1984:1060

Start / Skatterätt / Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta / SFS 1984:1060

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 �ndring i kommunalskattelagen (1928:370); Utkom fr�n trycket ' '' den 28 december 1984 ad den 18 december 1984. "I ' Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om kommunalskattelagen (1928:370)^ ^dels att 24� 3 mom., 28� 3 och 4 mom., 29� 2 och 3 mom., 30� 2-6 m�m,, 41c�, 43� 2 och 3 mom,, 46� 5 mom., 48� 1 m om., 53 � 5 mom., 64� 2 mom., 67�, punkt 4 av anvisningarna till 18 �, punkt 6 av anvisning� arna till 20�, punkt 3 av anvisningarna till 24�, punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 28 �, punkterna 12-14 av anvisningarna till 29�, anvis- ' Prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110. ^ Senaste lydelse av 24 � 3 mom. 1959:36 28 �3 mom. 1962:86 28 �4 mom. 1957:72 29 �2 mom. 1984:190 29 �3 mom. 1970:651 30 �2 mom. 1984: 101 30�3mom. 1982:1087 30�4mom. 1969:749 30�5mom. 1982: 1087 30�6mom. 1969:749 41 c � 1977:243 43�2mom. 1979:612 43�3mom. 1979:612 46 �5 mom. 1983:1088 48 � 1 mom. 1977:572 53 �5 mom. 1974:994 64 �2 mom. 1933:394 punkt 4 av anvisningarna till 1 8 � 1969:749 punkt 6 av anvisningarna till 2 0 � 1979: 1146 punkt 3 av anvisningarna till 24 � 1975:259 punkt 7 av anvisningarna till 2 8 � 1969:749 punkt 8 av anvisningarna till 28 � 1957:72 punkt 13 av anvisningarna till 2 9 � 1984: 190 punkt 14 av anvisningarna till 29 � 1969:749 punkt 1 av anvisningarna till 30 � 1984: 101 punkt 2 av anvisningarna till 30 � 1984: 101 punkt 3 av anvisningarna till 30 � 1969:749 punkt 4 av anvisningarna till 30 � 1969:749 punkt 5 av anvisningarna till 30 � 1969:749 punkt 5 av anvisningarna till 3 5 � 1974:810 punkt 7 av anvisningarna till 38 � 1974:994 punkt 4 av anvisningarna till 39 � 1974:994 anvisningarna till 41 c � 1983: 123 punkt 2 av anvisningarna till 43 � 1979:612 punkt 3 av anvisningarna till 43 � 1981:264 punkt 7 av anvisningarna till 53 � 1977:572 punkt 8 av anvisningarna till 53 � 1977:572 punkt 9 av anvisningarna till 53 � 1977:572 punkt 1 av anvisningarna till 5 4 � 1984: 190 punkt 4 av anvisningarna till 54 � 1980:957 punkt 5 av anvisningarna till 54 � 1979:612 punkt 2 av anvisningarna till 5 8 � 1963:303 punkt 2 a av anvisningarna till 58 � 1963:303. 2339 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 ningarna till 30 �, punkt 5 av anvisningarna till 35 �, punkt 7 av anvisningar� na till 38�, punkt 4 av anvisningarna till 39�, anvisningarna till 41 c�, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 43 �, punkterna 5 och 7-9 av anvisningarna till 53 �, punkterna 1, 4 och 5 av anvisningarna till 54 � samt anvisningarna till 58 � skall upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 28 � 1 mom. skall b etecknas 28 �, dels att 1 och 22��, 24 � 1 mom., 25 � 3 mom., den nya 28 �, 29� 1 m om., 35� 1, 3 och 3a mom., 38� I mom., 4Ia�, 45�, 46� 1 mom., 47 �, 47a�, 50� 2 och 3 mom., 53 � 1-3 mom., 54�, 57� 1 och 3 mom., 58 �, 59� I och 3 mom., 66�, punkt 2 av anvisningarna till 19�, punkterna 3, 4 och 9 av anvisningarna till 22 �, punkterna 1 och 10 av anvisningarna till 24�, punkterna 2a och 9 av anvisningarna till 25 �, punkt 1 av anvisningarna till 28�, punkterna 4, 5, 7 och 16 av anvisningarna till 29�, punkt 2 av anvisningarna till 31 �, punkterna 2a och 3 av anvisningarna till 36�, punkterna 2, 5 och 8 av anvisningarna till 38 �, punkterna 1 och 4 a av anvisningarna till 41 �, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 41a�, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 54 �, anvisningarna till 60� samt punkt 2 av anvisningar na till 66 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att i anvisningarna till 29 � skall inf�ras en ny pun kt, 10, av neda n angivna lydelse. 1 Med allm�n kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt, landstingsskatt och f�rsamlingsskatt. Allm�n kommunalskatt skall utg�ras av fysisk person och d�dsbo i f�rh�llande till det antal skattekronor och skatte�ren, som p�f�rs en var skattskyldig enligt de i denna lag fastst�llda grunder, dock att skatten skall utg� i helt antal kro nor enligt vad i uppb�rds lagen (1953:272) stadgas. Ang�ende taxeringsmyndigheter och f�rfarandet vid taxering till a llm�n kommunalskatt stadgas i taxeringslagen (1956:623). 22 Fr�n bruttoint�kten av jordbruksfastighet f�r avdrag g�ras f�r omkostnader, som �ro att h�nf�ra till driftkostnader. (Se vidare anvisningarna,) 24 � / mom.^ Till i nt�kt av annan fastighet skall, d�r ej annat f�ranledes av vad nedan i andra s tycket eller 2mom. stadgas, h�nf�ras vad av fas tig� het h�r i riket, som taxerats s�som annan fastighet, kommit �garen till godo, s�som: hyresv�rdet av l�genhet, som �garen anv�nt f�r sin, sin familjs och sina personliga tj�nares r�kning; hyra eller annan ers�ttning f�r fastighet eller del d�rav, som uppl�tits till annan; 2340 ' Senaste lydelse 197 7: 190. * Senaste lydelse 1972: 741. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. Senaste lydelse 1968 :729. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' int�kt genom f�rs�ljning eller annat tillgodog�rande av fastighetens als- SFS 1984:1060 t�f eller naturtillg �ngar; avg�ld med mera dylikt, som influtit fr�n fastigheten. Har fastighet helt eller delvis anv�nts i �garens egen r�relse, skall int�kt genom nyttjand e av fastigheten till den del, som s�lunda anv�nts, r�knas till int�kt av r� relsen. F�rm�n av pla ntering eller tr�dg�rdsland, som �r att anse endast s�som tillbeh�r till egen bostadsl�genhet och som anv�ndes f�retr�desvis f�r �garens personliga trevnad, skall tagas i ber�kning vid bostadsv�rdets best�mmande; och skall f�ljaktligen, i den m�n f�rm�n av plantering eller tr�dg�rdsland s�lunda beaktats, avkastning av planteringen eller tr�d� g�rdslandet ej s�rskilt redovisas. 25 � i mom.^ I fr�ga om fastighet, f�r vilken int�kten skall ber�knas enligt 24 � 2 mom., far avdrag inte g�ras f�r andra omkostnader �n f�r r�nta p� l�nat kapital, som har nedlagts i fastigheten, samt tomtr�ttsavg�ld eller liknande avg�ld. Ut�ver avdrag som i f�reg�ende stycke s�gs f�r dock fysisk person, som blivit f�r �ret f�re taxerings�ret eller f�r taxerings�ret mantalsskriven p� honom tillh�rig fa stighet, som avses i 24� 2 mom., i fr�g a om n�mnda fastighet g�ra ett extra avdrag med, f�r helt �r r�knat, 1 500 kronor, dock h�gst med de t belopp, som j�mlikt sistn�mnda lagrum skall tas upp som int�kt av fastigheten. �ger skattskyldig endast del av fastigheten, skall avdraget i motsvarande m�n neds�ttas. Vad i d etta stycke stadgas skall g�lla j�mv�l betr�ffande d�dsbo under f�ruts�ttning att n�gon del�gare i boet blivit mantalsskriven p� fastigheten. Har fastighet, f�r vilken int�kten skall ber�knas enligt 24� 2mom., delvis anv�nts i �g arens r�relse, skall r�ntan och avg�lden minskas med den del d�rav, som kan anses bel�pa p� den i r�relsen anv�nda fastighets� delen. (Se vidare anvisningarna.) 28 � ' Till int�kt av r�relse h�nf�res allt vad som av h�r i riket bedriven r�relse kommit r�relseidkaren tillgodo, s�som: vad som i r�relsen influtit i pe nningar eller varor; v�rdet av i r�relsen tillverkade eller saluh�llna varor eller produkter, som f�rbrukats f�r r�relseidkarens, hans familjs eller �vriga hush�llsmed� lemmars r�kning eller f�r avl�ning �t arbetspersonal, som icke tillh�rt r�relseidkarens hush�ll, s� ock av annan f�rm�n, som i r� relsen kommit honom tillgodo. Ers�ttning i form av royalty eller periodiskt utg�ende avgift f�r utnytt� jande av materiella eller immateriella tillg�ngar �r att anse s�som int�kt av r�relse, s�vitt inte royaltyn eller avgiften �r av beskaffenhet att b�ra h�nf�ras till int�kt av fastighet eller av tj�nst. Ers�ttning, som idkare av r�relse uppburit f�r uppl�telse av driften till annan, r�knas likaledes som int�kt av r�relse. � Senaste lydelse 1980: 1054. ' Senaste lydelse av f�rutvarande 28 � 1 mom. se 1984: 190. 2341 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 S�dan gottg�relse f�r utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit fr�n pensions- eller personalstiftelse, r�knas som int�kt av r�relse, om avdrag f�r avs�ttning till stiftelsen medgivits vid ber�kning av nettoint�kt av r�relse. Vederlag, som arbetsgivare erh�llit f�r att han �vertagit ansvaret f�r pensionsutf�stelse i samband med �vertagande av r�relse, r�knas som int�kt av r�relsen. Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen� sionsutf�stelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansr�kning, skall han enligt 30 � 2 mom. taxeringslagen (1956:623), under den s�rskilda underrubriken Avdragsgilla pensions�taganden, redo� visa vad som avser s�dana pensions�taganden f�r vilkas tryggande av� dragsr�tt f�religger enligt punkt 2d j�mf�rt med punkt 2 e av anvisningarna till 29 � denna lag. �r vad som s�lunda skall redovisas mindre �n motsva� rande belopp vid utg�ngen av f�reg�ende beskattnings�r, r�knas skillna� den som int�kt av r�relse. Finns disponibla pensionsmedel vid utg�ngen av beskattnings�ret, f�r nyssn�mnda int�kt dock ber�knas l�gst till summan av avdragsgill avs�ttning under �ret till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under �ret f�r pensionsf�rs�kring - varvid dock beaktas endast avs�ttning eller avgift avseende pensions�taganden som redovisas under s�rskild underrubrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utg�ngen av n�rmast f�reg�ende beskattnings�r. R�knas disponibla pen� sionsmedel som int�kt enligt n�rmast f�reg�ende punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under s�rskild underrubrik motsvaran� de vad som s�lunda tagits till beskattning icke r�knas som int�kt. Upph�r arbetsgivare med sin r�relse, r�knas disponibla pensionsmedel som int�kt av r�relse det beskattnings�r d� r�relsen upph�rde. G�r arbets- , givare i likvidation eller skiftas d�dsbo efter arbetsgivare, r�knas disponib� la pensionsmedel som int�kt f�r det beskattnings�r d� beslutet om likvida� tion fattades eller skiftet �gde rum. Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas f�r beskatt� nings�rets ing�ng und er s�rskild underrubrik j�mte f�rm�genheten i pen� sionsstiftelse, som tryggar de pensions�taganden som redovisas under s�rskild underrubrik, vid b eskattnings�rets utg�ng minskat med arbetsg i� varens pensionsreserv vid beskattnings�rets utg�ng f�r s�dant pensions� �tagande i den m�n d et ej �r tryggat genom pensionsf�rs�kring j�mte vid sistn�mnda tidpunkt kvarst�ende medel i stiftelsen f�r vilka avdrag vid avs�ttningen icke �tnjutits. Stiftelsens f�rm�genhet skall h�rvid ber�knas enligt de grunder som g�ller vid be r�kning av stiftelses f�rm�genhet enligt lagen (1947:577) om statlig f �rm�genhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till h�gre belopp �n som motsvarar vad som redovisas f�r beskattnings�rets ing�ng under s�rskild underrubrik. 29 � / mom.^ Fr�n bruttoint�kten av r�relse f�r avdrag g�ras f�r allt, som �r att anse som driftkostnad. Hit r�knas, bland annat: hyra f�r annan tillh�rig fastighet eller del d�rav, som anv�nts i r�relsen; 2342 Senaste lydelse 1981:2 95. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> kostnad f�r anskaffning av r��mnen och varor till f�r�dling, f�rbrukning SFS 1984:1060 eller f�rs�ljning i r�relsen; och skall d�r vad s�lunda har f�r�dlats eller eljest kommit till anv�nd ning har utgjorts av produkter eller r��mnen fr�n fastighet, som av den skattskyldige har �gts eller brukats, eller fr�n annan av honom idkad r�relse, som �r att anse som s�rskild f�rv�rvsk�lla - v�rdet av sam ma produkter eller r��mnen tas upp till det belopp, varmed de redovisas som int�kt av fastigheten eller av den s�rskilda f�rv�rvsk�l� lan; avl�ningar, pensioner, periodiska underst�d eller d�rmed j�mf�rliga pe� riodiska utbetalningar och andra kostnader f�r personal, som �r eller varit anst�lld i r�re lsen; kostnad f�r reparation och underh�ll av till driften h�rande byggnader, markanl�ggningar, maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier o.d.; v�rdeminskning p� r�relse�garen tillh�riga maskiner och andra f�r sta� digvarande bruk avsedda inventarier eller, i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna, utgifter f�r anskaffande av tillg�ngen; v�rdeminskning p� patentr�tt och annan liknande r�ttighet; v�rdeminskning p� en byggnad, som �r avsedd f�r anv�ndning i �garens r�relse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter f�r anskaffande av byggnaden; v�rdeminskning p� en markanl�ggning, som �r avsedd f�r anv�ndning i �garens r�relse, eller, i fall som anges i pu nkt 16 av anvisningarna, utgifter f�r anskaffande av anl�ggningen; v�rdeminskning p� na turtillg�ngar, s�som gruvor, stenbrott o.d. genom deras tillgodog�rande; r�nta p� l�nat kapital, som har nedlagts i r�relsen, och p� g�ld, som den skattskyldige har �dragit sig f�r sin utbildning f�r r�relsen; kostnad f�r facklitteratur, instrument och dylikt, som varit n�digt f�r ut�vande av vetenskaplig, litter�r, konstn�rlig eller d�rmed j�mf�rlig verk� samhet; speciella f�r r�relsen utg�ende skatter eller avgifter till det allm�nna; f�rlust, som har uppst�tt i r�relsen, s�vida inte f�rlusten �r att h�nf�ra till kapitalf�rlust eller �r av s�dan natur som avses i punkt 3 sj�tte stycket av anvisningarna till 41 �. 35 � J mom.^ Till int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet h�nf�rs 1) int�kt som skattskyldig haft av annan f�rv�rvsk�lla �n f�rut har n�mnts och som inte heller utg�r int�kt av kapital, 2) s�dan lotterivinst som inte �r frikallad fr�n beskattning enligt 19 �, 3) restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, som inte utg�r int�kt av jordbruksfastighet eller r�relse, i den m�n avdrag har medgetts f�r avgifterna och 4) vinst - i den omfattning som anges i 2 4 mom. genom icke yrkesm�ssig avyttring (realisationsvinst). 3 mom.'� Realisationsvinst p� grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsr�tt till aktie eller andel i ekonomisk ' Senaste lydelse 1983: 1088. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. Senaste lydelse 1983; 1043. �ndringen inneb�r bl.a. att sj�tte stycket upph�vs. 2343 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984; 1060 2344 f�rening eller i handelsbolag eller annan r�ttighet som �r j�mf�rlig med h�r avsedd andelsr�tt eller aktie �r i sin helhet skattepliktig, om den skattskyl� dige innehaft egendomen mindre �n tv� �r. F�r vissa aktier och andelar till�mpas best�mmelserna i 3 a mom. Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft tv� �r eller mera, �r 40 pr ocent av vinsten skatte� pliktig. Fr�n sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattnings�r, minskat med avdragsgill del av f�rlust vid avyttring samma �r av egendom som avses i detta stycke, �ger skattskyldig �tnjuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under beskattnings�ret varit gift och levt tillsammans med sin make, f�r s�dant avdrag �tnjutas f�r dem b�da gemensamt med 3000 kronor. I intet fall far dock skattskyldig �tnjuta avdrag med h�gre belopp �n som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av f�rlust som nyss n�mnts. Kan till�mpning av f�reg�ende stycke antas hindra strukturrationalise� ring som � r �nskv�rd fr�n allm�n synpunkt, kan regeringen eller myndig� het som regeringen best�mmer medge befrielse d�rifr�n helt eller delvis, om f�retag som ber�rs av strukturrationaliseringen g�r framst�llning om detta senast den dag avyttringen sker. Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom s�dan tv�ngs� f�rs�ljning som anges i 2� f�rsta stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, �r - oavsett tidpunkten f�r f�rv�rvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig. Best�mmelsen i 2 mom. tredje stycket �ger motsvarande till�mpning p� egendom som avses i detta moment. Har fastighet �verl�tits p� aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening genom f�ng p� vilket lagfart s�kts efter den 8 november 1967 av n�gon som har ett best�mmande inflytande �ver bolaget eller f�reningen, ber�knas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller f�reningen s om om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sa gts f�r inte f�ranleda att skattepliktig realisationsvinst ber�knas l�gre eller att avdragsgill realisa� tionsf�rlust ber�knas h�gre �n enligt regl erna i detta moment. Best�mmel� serna i de tta stycke g�ller endast om s�dan fastighet utg�r bolagets eller f�reningens v�sentliga tillg�ng. De g�ller dock inte vid avyttring av aktie i s�dant bostadsaktiebolag eller andel i s�da n bostadsf�rening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 �, om avyttringen avser endast r�tt till viss eller vissa men ej alla bostadsl�genheter i fastigheten . Lika med lagfartsans�kan anses annan ans�kan hos myndighet om viss �tg�rd med � beropande av f�ngeshandlingen. Om vinsten vid f�rs�lj ning av aktie eller andel p� grund av best�mmelserna i det ta stycke ber�knas enligt de regler, som g�ller f�r ber�kning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebo lag och finns vid avyttringen obe� skattade vinstmedel i bolaget till f� ljd av att st�rre delen av dess tillg�ngar f�re avyttringen av aktien �verl�tits p� den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst r�knas vad den skattskyldige erh�ller f�r aktien. Vid bed�mande av fr�gan om �verl�telse av st�rre delen av / � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .r "i liagets till g�ngar �gt ru m ska ll �ven beaktas tillg�ng i bolaget som inom SFS 1984:1060 � �r efter avyttringen av aktien, direkt eller genom f�rmedling av annan, �verl�ts p� den skattskyldige eller honom n�rst�ende person eller p� aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening, vari den skattskyldige eller honom n�rst�ende person har ett best�mmande inflytande. Har �ver� l�telse av tillg�ng i bolaget �gt rum efte r utg�ngen av det beskattnings�r d� Skattskyldighet f�r realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning p� samma s�tt som vid eftertaxering f�r n�mnda beskattnings�r. Vad nu sagts �ger motsvarande till�mpning vid av yttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk f�rening. Riksskatteverket f�r medge undantag fr�n detta styc� ke, om det kan a ntas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte �n att erh�lla obeh�rig f�rm�n vid beskattningen. Mot beslut av verket i s�dan fr�ga f�r talan inte f�ras. Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del �gs eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt innehas - direkt eller genom f�rmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett f�tal fysiska personer (f�mansbolag), till ett annat f�mansbolag, vari aktie - direkt eller genom f�rmedling av annan - �gs eller inom tv� �r efter avyttringen vid n�got tillf�lle kommer att �gas av den skattskyldige eller honom n�r� st�ende person, skall som skattepliktig realisationsvinst r�knas vad den skattskyldige erh�ller f�r aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som f�rv�rvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat f�mans� bolag, som inom tv� �r efter avyttringen f�rv�rvar st�rre delen av tillg�ng� arna i n�got av f�m ansbolagen. Har �verl�telse av aktie i det f� rv�rvande bolaget eller i bolag, som f�rv�rvat st�rre delen av tillg�ngarna i n�got av f�mansbolagen, �gt rum efte r utg�ngen av det beskattnings�r d� skattskyl� dighet f�r realisationsvinst enligt detta stycke uppkom, f�r realisations� vinsten tas till beskattning p� samma s�tt som vid eftertaxering f�r n�mnda beskattnings�r. Vad nu f� reskrivits �ger motsvarande till�mpning i fr�g a om handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller andel i s�da nt bolag eller f�rening liksom teck ningsr�tt till aktie eller annan r�ttighet j�mf�rlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska sk�l eller f�religger andra synnerliga sk�l, kan regeringen eller myndighet, som regeringen best�mmer, f�r s�rskilt fall medge undant ag fr�n till�mpning av detta stycke. Som n�rst�ende person r�knas i detta moment f�r�ldrar, far- eller mor� f�r�ldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt d�dsbo vari den skattskyldige eller n�gon av n�mnda personer �r del�gare. Med avko mling avses j�mv�l styvbarn och fosterbarn. 3 a Realisationsvinst vid a vyttring av en bostadsr�tt beskattas enligt best�mmekserna i detta moment om bostadsr�ttsf�reningen �r av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 �. Senaste lydelse 1983: 1043. 2345 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 Som skattepliktig realisationsvinst r�knas: om bostadsr�tten innehafts mindre �n 2 �r 100% av vinsten 2 �r men mindre �n 3 �r 75 % av vinsten 3 �r men mindre �n 4 �r 50% av vinsten 4 �r eller mera 25 % av vinsten Best�mmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket till�mpas p� motsvarande s�tt vid avyttring av en bostadsr�tt. Har en bostadsr�tt avyttrats genom s�dan tv�ngsf�rs�ljning som anges i 2� lagen (1978:970) om uppskov med bes kattning av realisationsvinst, �r - oavsett tidpunkten f�r f�rv�rvet - endast 25 procen t av vinsten skatte� pliktig om det sk�ligen kan antas att avyttringen inte skulle ha �gt rum om tv�ng inte hade f�relegat. Vad som s�gs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsr�tt till�m� pas �ven vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska f�reningar �n bostadsr�ttsf�reningar och aktier i sv enska aktiebolag om f�reningen eller bolaget �r av det slag som anges i punkt 2 femte styc ket av anvisning� arna till 38 �. Bed�mningen av om en f�rening eller ett bolag �r av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 � g�rs p� grundval av f�rh�llandena vid ing�ngen av de t �r d� avyttringen �gde rum. 38 � / Till int�kt av kapital r�knas: r�nta � obligationer och � utl�nade eller i bank eller annorst�des insatta medel, utdelning � svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekono� miska f�reningar samt � andelar i utl�ndska bolag och aktiefonder, s� ock int�kt genom �verl�telse av r�tt till utdelning � akti er eller andelar, som nyss sagts, d�r ej aktierna eller andelarna samtidigt �verl�tits, allt s�vitt int�kten inte �r att h�nf�ra till jo rdbruksfastighet, fastighet som avses i 24 � 1 mom. eller r�rel se. Till int�kt av kapital r�knas �ven vad som i samband med ideell f�r� enings uppl�sning, medlems avg�ng ur f�reningen e.d. utskiftas till med� lem ut�ver inbetald insats. F�r den, som genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt avtal f�rv�rvat r�tt till utdelning � svensk aktie eller � andel i svensk aktiefond eller ekonomisk f�rening eller i utl�ndskt bolag eller utl�ndsk aktiefond, skall s�som int�kt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om f�rv�rvaren i sin tur �verl�tit r�tten till utdelning, den d�rvid erh�llna valutan �verstigit det vid f�rv�rvet utgivna vederlaget f�r r�tten till utdel� ning. S�som utdelning fr�n svensk ekonomisk f�rening anses j�mv�l vad som vid f�renin gens uppl�sning utskiftats till medlem ut�ver inbetald insats, dock att vid uppl�sning genom fusion, som avses i 2� 4mom. f�rsta stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, s�som utdelning i intet fall skall anses st�rre belopp �n som motsvarar vad medlemmen erh�llit kontant eller eljest i annat �n andelar i den �v ertagande f�reningen. 2346 Senaste lydelse 198 4: 190. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 � �'^ �ger fastighet del i samf�llighet som avses i 53 � 2mom., h�n- SFS 1984:1060 f�fs den fastigheten tillkommande andelen av int�kter och kostnader i verksamheten i samf�lligheten till den f�r v�rvsk�lla vari fastigheten ing�r enligt de bes t�mmelser som g�ller f�r n�mnda f�rv�rvsk�lla. (Se vidare anvisningarna.) 45 � '*' Vid ber�knin g av skattskyldigs inkomst av jordbruksfastighet, av annan fastighet och av r�relse m�, i den m�n fastig het ing�tt i f�rv�rvsk�l� lan och garantibelopp f�r fastigheten skall enligt best�mmelserna i 47 � upptagas s�som skattepliktig inkomst f�r den skattskyldige, avdrag g�ras med belopp motsvarande garantibeloppet. 46 � / mom}^ Uppkommer underskott vid ber�kningen av inkomst av f�rv�rvsk�lla f �r, med de undantag som anges i detta moment och med iakttagande av f�reskriften i 74 �, underskottet avr�knas fr�n den skatt� skyldiges ink omst fr�n andra f�rv�rvsk�llor i den m�n underskottet och inkomsten enligt 56-59 �� h�nf�r sig till samma kommun. Avdrag medges inte f�r 1) unde rskott av icke yrkesm�ssig avyttring av fast eller l�s egendom eller av deltagande i lotteri, 2) underskott av fastighet eller r�relse i ut landet, 3) underskot t som har uppkommit p� grund av att avdrag enligt 45 � �verstigit nettoint�kten av f�rv�rvsk�llan, 4) underskott i den m�n h�nsyn till det har tagits vid ber�kning av sj�mansskatt. Har avdrag gjorts enligt 1 � lagen (1966:172) om av drag f�r avskrivning p� skeppskontrakt m.m. och uppkommer underskott i f�rv�rv sk�llan f�r den del av underskottet som svarar mot avdraget avr�knas endast fr�n inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsr�relse. Har avdrag gjorts f�r v�rdeminskning av skepp eller luftfartyg och �verstiger avdraget f�r �r r�knat lOprocent av anskaffningsv�rdet av skepp eller 15procent av an� skaffningsv�rdet av luftfartyg g�ller samma begr�nsning av r�tten att av� r�kna underskott i fr�ga om den �verskjutande delen av avdraget. F�r underskott som inte har kunnat utnyttjas f�religger r�tt till avdrag senast vid den taxering som sker sj�tte kalender�ret efter det kalender�r d� taxering skett f�r det beskattnings�r d� underskottet uppkom. S�dant avdrag f�r d ock inte �verstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luf tfarts- och varvsr�relse sedan denna inkomst i f�re kommande fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke. Tredje stycket till�mpas inte p� fiskeskepp eller k�pekontrakt som avser fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt f�rordningen (1978:517) om licens f�r yrkesfiskare eller �r medlem i fiskelag som har s�dan licens. F�religger synnnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mm er medge undantag fr�n till�mpning av tredje stycket. Senaste lydelse 1975:259.., Senaste lydelse 1954:52. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. Senaste lydelse 1979: 1149. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde och sjunde styckena upph�vs. 2347 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 Bryter skattskyldig mot villkor som har uppst�llts f�r medgivandet, skall taxering ske enligt tredje stycket p� samma s�tt som vid eftertax ering f�r det beskattnings�r som medgivandet avser. 47 �'^ F�r fastighet, som �ret f�re taxerings�ret varit skattepliktig, be� r�knas garantibelopp till en och en halv procent av fastighetens taxerings� v�rde f�rstn�mnda �r. Garantibeloppet tas upp som skattepliktig inkomst inom den kommun, d�r fastigheten �r bel�gen, f�r fastighetens �gare eller f�r den som enligt 1 kap. 5� fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som �gare. Den som innehar fastighet med �b or�tt eller eljest med st�ndig eller �rftlig besittningsr�tt och p� grund av denna sin r�tt inte �ger ut�ver husbehovet tillgodog�ra sig avkastning av skog p� fastigheten p� f�rs dock inte n�got garantibelopp p� det i taxeringsv�rdet ing�ende skogs� bruksv�rdet. Garantibelopp ber�knas f�r beskattnings�r. Omfattar beskattnings�ret kortare eller l�ngre tid �n 12 m�nader eller har fastigheten f�rv�rvats eller avyttrats under beskattnings�ret, skall garantibeloppet j�mkas med h�nsyn h�rtill. (Se vidare anvisningarna.) 47 a �'^ Sammanlagda beloppet av den inkomst fr�n en eller flera f�r� v�rvsk�llor, vilken �r skattepliktig i en kommun, med avdrag i f�rekom� mande fall som avses i 46 och 46 a� �, samt av i 4 7 � omf�rm�lt garantibe� lopp utg�r skat tskyldigs inom kommunen taxerade inkomst. Den taxerade inkomsten avrundas ned�t till helt hundratal kronor. 50 � 2 mo/n.'� F�r fysisk person, som varit h�r i riket bosatt under hela eller n�gon del av beskattnings�ret, utg�res s�vitt ang�r hemortskom� munen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten mins� kad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, s� att �verskjutande belopp, som icke uppg�r till helt hundrat al kronor, bortfaller. Finnes skattskyldigs skattef�rm�ga under beskattnings�ret hava varit v�sentligen nedsatt till f�ljd av l�ngvarig sjukdom, olycksh�ndelse, �lder� dom, underh�ll av andra n�rst�ende �n barn, f�r vilka den skattskyldige �gt tillgodonjuta allm�nt barnbidrag, eller annan d�rmed j�mf�rlig omst�n� dighet, m� efter taxeringsn�mndens eller, om besv�r anf�rts eller ock s�rskild framst�llning d�rom gjorts senast den 30 juni �re t n�st efter taxe� rings�ret, l�nsr�ttens bepr�vande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, f�rutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omst�ndigheterna avpassat belopp, dock h�gst 10000 kron or. Har skatt� skyldig p� grund av j�mkning vid ber�kning av sj�mansskatt �tnjutit av� drag f�r nedsatt skattef�rm�ga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed j�mkning medgivits. 2348 Senaste lydelse 1980: 1054. �ndringen inneb�r bl.a. att andra-femte styckena upph�vs. Senaste lydelse 1981: 999. Senaste lydelse 1979: 169. �ndringen inneb�r att sjunde stycket upph�vs. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> skattskyldigs inkomst, efter avdrag av d�r� bel�pande skatt, p� SFS 1984:1060 gfiind av nedsatt arbetsf�rm�ga, l�ngvarig of�rv�llad arbetsl�shet, stor 'f�rs�rjningsb�rda eller annan d�rmed j�mf�rlig omst�ndighet understigit 'vad han kan anses hava beh�vt till underh�ll f�r sig sj�lv och f�r make och of�rs�ijda barn (existensminimum) �r den skattskyldige ber�ttigad till av� drag f�r nedsatt skattef�rm�ga. -�ven ska ttskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folk� pension, �r - om s�rskilda omst�ndigheter icke f�ranleda annat - ber�tti� gad till avdrag f�r nedsatt skattef�rm�ga. Vad i andra stycket s�gs ang�ende tid och ordning f�r s�rskild framst�ll� ning om avdrag samt ang�ende minskning av avdraget med belopp, varmed j�mkning erh�llits vid ber�kning av sj�mansskatt, skall �ga motsvarande till�mpning i fr�ga om avdrag enligt tredje och fj�rde styckena. Vad h�refter �terst�r avrundas ned�t till helt hundr atal kronor och utg�r f�r skattskyldig, som nu n�mnts, beskattningsbar inkomst. 3 mom}^ F�r skattskyldig, som i 2 mom. avses, s�vitt ang�r annan kommun �n hemortskommunen, utg�r den taxerade inkomsten tillika be� skattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i andra s tycket f�rm�les. Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemorts� kommunen och har taxerad inkomst p�f�rts den skattskyldige i annan kommun, skall bristen avr�knas fr�n sistn�mnda inkomst. D�rvid skola i f�rekommande fall best�mmelserna i punkt 4 av anv isningarna till 46 � �ga motsvarande till�mpning. Vad efte r dylik avr�kning �terst�r utg�r f�r den skattskyldige beskattningsbar inkomst i komm unen. F�r annan skattskyldig �n som i 2 mom. avses utg�r den taxerade inkomsten tillika besk attningsbar inkomst. Den beskattningsbara inkomsten avrundas ned�t till helt hundratal kro� nor. (Se vidare anvisningarna.) 53 � / mom}� Skyldighet att erl�gga skatt f�r inkomst �ligger s� framt ej annat f�reskrives i den na lag eller i s�rski lda best�mmelser, meddelade p� grund av �verenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 �� s�gs: a) fysisk person: f�r tid, under vilken han varit h�r i riket bosatt: I f�r all inkomst, som f�rv�rvats inom eller utom riket; samt f�r tid, under vilken han ej varit h�r i riket bosatt: f�r inkomst av h �r bel�gen fastighet; f�r inkomst av r�relse, som h�r bedrivits; f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av anst�ll� ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av annan anst�llning e ller annat uppdrag, i d en m�n inkomsten uppburits h�rifr�n och f�rv�rvats genom verksamhet h�r i riket; f�r pension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring till den del beloppet �vers tiger 7 500 k ronor och f�r annan ers�ttning enligt n�mnda lag; "Senaste lydelse 1970: 162. Senaste lydelse 1984; 353. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 2349 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 2350 f�r pension p� grund av anst�llning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; f�r belopp, som utg�r p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nste� pensionsf�rs�kring, om f�rs�kringen meddelats i h�r i riket bedriven f�r� s�kringsr�relse; f�r ers�ttning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring eller lagen (1976; 380) om arbetsskadef�rs�kring och lagen (1956:293) om ers�tt� ning �t smittb�rare samt enligt annan lag eller f�rfattning, som utg�tt till n�gon vid sjukdom eller olycksfall i arb ete eller p� grund av milit�rtj�nst� g�ring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade� skydd eller lagen (1977:267) om k rigsskadeers�ttning till sj�m�n; f�r dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring och kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d; f�r timstudiest�d och inkomstbidrag enligt studiest�dslagen (1973:349); f�r annan h�rifr�n uppburen, genom verksamhet h�r i riket f�rv�rvad inkomst av tj�nst; f�r �terf�rt avdrag f�r egenavgifter enligt lagen (1981:69 1) om socialav� gifter samt - i den m�n avd rag har medgetts f�r avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter; f�r vinst vid icke yrkesm�ssig avyttring av fastighet eller r�relse h�r i riket eller tillbeh�r till s� dan fastighet eller r�relse och av egendom som avses i 35 � 3 a mom. och som innefattar nyttjander�tt till ett hus eller del av ett hus h�r i rik et; samt f�r vinst vid ick e yrkesm�ssig avyttring av aktier och andelar i s�dana svenska f�retag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 �, om �verl�taren vid n�got tillf�ll e under de tio kalender�r som n�rmast f�reg�tt det �r d� avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist h�r i riket eller stadigvarande vistats h�r; b)d�dsbo: f�r all inkomst som f�rv�rvats inom eller utom riket. 2 mom}^ Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska personer, som enligt f�rfattning eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt bildats f�r att f�rvalta annan samf�llighet �n s�dan som har taxerats s�som s�rskild taxeringsenhet och avser marksamf�l- lighet eller regleringssamf�llighet, h�nf�rs till de s�rskilda del�garnas in� komst med belopp, som f�r en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samf�llighetens inkomst. Del�gare i s.k. gruvbolag taxeras f�r den inkomst han �tnjutit av bolagets verksamhet. Vad i f�reg�ende stycke s�gs skall i f�rekommande fall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande garantibelopp f�r fastighet. 3 momP Avlider skattskyldig, skall f�r det beskattnings�r, d� d�dsfallet intr�ffade, d�dsboet efter honom taxeras s�v�l f�r inkomst, vilken den avlidne haft, som f�r inkomst, vilken ing�tt till d�dsboe t efter d�dsfallet, och skall d�rvid f�r d�dsboet till�mpas vad som enligt best�mmelserna i denna lag skolat g�lla f�r den avlidne. Vad i f�reg�ende stycke s�gs skall i f�rekommande fall �ga motsvarande till�mpning betr�ffande garantibelopp f�r fastighet. Senaste lydelse 1975:259. Senaste lydelse 1971:407. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r senare beskattnings�r �n det, d� d�dsfallet intr�ffade, till�mpas vad SFS 1984:1060 s�gs om d�dsbo endast om den avlidne vid sitt fr�nf�lle var bosatt h�r '' ii'riket; i annat fall anses d�dsbo som s�dan h�r i riket icke hemmah�rande 1 juridisk person s om inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt. Fr�n och med det taxerings�r som f�ljer n�rmast efter det Q�rde kalen� der�ret efter det kalender�r, d� d�dsfallet intr�ffade, till�mpas dock be� st�mmelserna om handelsbolag p� d�dsbo efter den som vid sitt fr�nf�lle var bosatt h�r i riket, om f�r d�dsboet skulle ha ber�knats h�gre till statlig inkomstskatt taxerad inkomst �n 10000 kronor eller st�rre skattepliktig f�rm�genhet �n 100000 kronor. D�dsbo p� vilket best�mmelserna om handelsbolag varit till�mpliga n�got beskattnings�r anses d�refter som s�dant bolag i bes kattningsh�nseende, oavsett storleken av boets inkomst eller f�rm�genhet. Best�mmelserna i de tta stycke till�mpas icke p� fidei- kommissbo. Om s�rskilda sk�l f�religga, m� riksskatteverket p� ans�kan f�rklara att oskiftat d�dsbo, som enligt f�reg�ende stycke skall behandlas s�som han� delsbolag i beskattningsh�nseende, m� taxeras enligt best�mmelserna i tredje stycket. Ans�kan skall f�r att kunna upptagas till pr�vning g�ras hos riksskatteverket senast under �ret efter det taxerings�r, d� oskiftat d�dsbo f�rsta g�ngen skall behandlas som handelsbolag i beskattningsh�nseende. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i s�dan t �rende, m� talan icke f�ras. 54 � " Fr�n skattskyldighet/f/�:�//a5: a) medlem av konungahuset: f�r av staten anvisat anslag; b) i utlandet bo satt person: f�r s�dan inkomst, f�r vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter f�r s�rskilda f�rm� ner och r�ttigheter skall erl�ggas eller betr�ffande vil� ken befrielse fr�n s�dan avgift skall �tnjutas j�mlikt s�rskilt stadgande i samma lag; c) �gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 2 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152): f�r inkomst av fasti gheten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan anv�ndning som g�r att byggnad enligt 2 kap. 2� fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distri� butionsbyggnad eller reningsanl�ggning; d) �gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 3 � fastighetstaxeringsla� gen: f�r inkomst av fastigheten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan egendom och s�dan anv�ndning som avses i n�mnda lagrum; e) i riket bosatt del�gare i d�dsbo efter person, som vid sitt fr�nf�lle icke varit h�r i riket bos att: f�r av d �dsboet �tnjuten, till hono m utdelad inkomst, f�r vilken d�ds� boet �r skyldigt att betala inkomstskatt; f) h�r i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands �tnjutit avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n p� grund av anst�llning d�r 23 Senaste lydelse 1980:957. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. 2351 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 annat �n hos svenska staten, svensk kommun eller ombord p� svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: f�r inkomst av anst�llningen under f�ruts�ttning att anst�llningen och vistelsen i utland et varat minst ett �r eller enligt anst�llningsavtal eller p� annan grund kan antagas komma att vara minst ett �r. Av 70 � framg�r att personer som d�r avses �r frikallade fr�n skattskyl� dighet f�r vissa inkomster. (Se vidare anvisningarna.) 57 � y mom}^ Skatt f�r inkomst av r�relse skall utg�ras till kommun, d�r r�relsen ut�vats fr�n fast driftst�lle. Har fast driftst�lle icke begagnats, skall skatt f�r inkomsten utg�ras, om inkomsten f�rv�rvats a) av fysisk person under tid, d� han varit h�r i riket bosatt: i hemortskommunen; under tid, d� han icke varit h�r i riket bo satt: i Stockholm f�r gemensamt kommunalt �ndam�l; b) av d�dsbo i hemortskommunen. 3 momP Hava i anna t fall �n i 43 � 1 mom. s�gs n�ringsidkare, mellan vilka intressegemenskap r�der (moder- och dotterf�retag eller f�retag un� der i huvudsak gemensam ledning), vid af f�rer sinsemellan genom �s�t- tande av h�gre eller l�gre pris �n de i allm�nhet g�llande eller andra liknande �tg�rder �stadkommit, att inkomst av deras verksamhet i icke ov�sentlig m�n redovisats inom annan kommun �n den, d�r inkomsten skulle redovisats, om intressegemenskap icke f�refunnits, skall s�som beskattningsort f�r den n�ringsidkare, hos vilken f�r h�g inkomst s�lunda redovisats, betr�ffande sk�lig del av hans inkomst g�lla den kommun, d�r den andre n�ringsidkaren skulle utgjort skatt f�r inkomsten, om dylika �tg�rder icke vidtagits. 58 N�r inkomst av r�relse enligt 57 � skall beskattas i mer �n en kommun skall i fr�ga om inkomstens uppdelning g�lla, att inkomsten beskattas till fem procent eller, d�r omst�ndigheterna d�rtill f�ranleder, h�gre procent i kommun, d�r huvudkontor funnits, samt i �vrigt i de kommuner, d�r fast driftst�lle begagnats, efter vad som kan finnas sk�ligt med h�nsyn till inom varje kommun tillverkade varors v�rde, handelsom� s�ttnings storlek, antalet d�r sysselsatta arbetare eller annat f�rh�llande, som kan tj�na till grund f�r bed�mande av den inkomst, som kan anses ha �tnjutits inom kommunen. 59 � I mom}^ Skatt f�r inkomst av tj�nst eller av annan tillf�llig f�r� v�rvsverksamhet �n i 2 mom. s�gs samt skatt f�r inkomst av kapital utg�rs, om inkomsten f�rv�rvats av fysisk person under tid, d� han varit h�r i ri ket bosatt, eller av d�dsbo, i hemortsk ommunen. 2352 Senaste lydelse 1930; 190. Senaste lydelse 1978: 52. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. Senaste lydelse 1967; 748. " Senaste lydelse 1950:308. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / '"3inom}^ Har fysisk person under tid, d� han inte varit h�r i riket b osatt, SFS 1984:1060 �tnjutit s�dan inkomst av tj�nst eller, i annat fall �n i 2 mom. s�gs, av s�dan tillf�llig f�rv�rvsverksamhet, f�r vilken skattskyldighet h�r i riket f�relig� ger, beskattas inkomsten i Stockholm f�r gemensamt kommunalt �ndam�l. 66 Med hemortskommun f�rst�s i de nna lag den kommun, d�r den skattskyldige f�rfattningsenligt skall vara mantalsskriven f�r �ret n�st f�re taxerings�ret. F�r den, som varit under ett beskattnings�r eller del d�rav bosatt h�r i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i n�gon kommun betr�ffande honom f�relegat f�r �ret n�st f�re taxerings�ret, skall s�som hemortskom� mun anses den kommun, d�r han f�rst varit bosatt under det �r, som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret. F�r d�dsbo efter den som vid d�dsfallet varit bosatt h�r i riket, skall s�som hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun. {Se vidare anvisningarna.) Anvisningar till 19 � 2.^"^ Med n�ringsbidrag avses statligt st�d utan �terbetalningsskyldighet som tillfaller en n�ringsidkare f�r n�ringsverksamheten. Med n�ringsbi� drag avses ocks� statligt st�d som �r f�renat med �terbetalningsskyldighet om s�dan skyldighet uppkommer endast om a) n�ringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppst�llts f�r st�det, b) n�ringsidkaren inte f�ljer de f�reskrifter som har meddelats vid bevil� jandet av st�det eller c) eljest n�got ov �ntat intr�ffar som uppenbarligen rubbar f�ruts�ttning� arna f�r st�det. Som n�ringsbidrag an ses �ven st�d enligt f�rsta stycket som l�mnas av kommuner, skattskyldiga som avses i 7� 4 mom. Irigen (1947:576) om statlig inkomstskatt och allm�nningsskogar enligt lagen (1952: 167) om allm�nningsskogar i Norrland och Dalarna. Ett n�ringsbidrag �r inte skattepliktig inkomst om det har anv�nts f�r en utgift som inte �r avdragsgill vare sig direkt s�som omkostnad eller i form av �rliga v�rdeminskningsavdrag. Har bidraget anv�nts f�r s�dan utgift i v erksamheten som �r p� en g�ng avdragsgill vid taxeringen, utg�r bidraget skattepliktig int�kt. �r utgiften f�r vilken bidraget utg�r avdragsgill vid taxeringen f�r tidigare beskatt� nings�r �n det d� bidraget skall tas upp som int�kt, f�r den skattskyldige i st�llet g�ra avdrag f�r utgiften vid tax eringen f�r det �r d� bidraget tas upp som int�kt. Yrkande om detta skall g�ras i dekl arationen f�r det beskatt� nings�r d� yrkande om avdraget annars enligt denna lag f �rst skulle ha framst�llts. �terbetalas ett bidrag, som har tagits upp som int�kt, far den skattskyldige g�ra avdrag f�r det �terbetalade beloppet. Senaste lydelse 1930: 190. Senaste lydelse 1945: 897. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde och femte styckena unph�vs. Senaste lydelse 1983: 311. 2353 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 Har bidraget anv�nts f�r att anskaffa en tillg�ng, f�r vilken anskaffnings� v�rdet f�r dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag, skall vid ber�k� ning av v�r deminskningsavdrag s�som anskaffningsv�rde anses endast s� stor del av utgiften som inte har t�ckts av bidraget. I fr�ga om andra markanl�ggningar �n t�ckdiken, skogsv�gar och s�dana som anskaffats av nyttjander�ttshavare skall dock s�som anskaffningsv�rde anses den verk� liga utgiften f�r anl�ggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. �r bidraget st�rre �n det skattem�ssiga restv�rdet f�r tillg�ngen utg�r skillna� den skattepliktig int�kt. �terbetalas ett n�ringsbidrag, som har p�verkat ber�kningen av anskaffningsv�rdet i nu av sett h�nseende, f�r tillg�ngens avskrivningsunderlag �kas med vad som har �terbetalats, dock med h�gst det belopp varmed ber�kningen har p�verkats. I den m�n ett n�ringsbidr ag enligt vad nyss har f�reskrivits utgjort skattepliktig int�kt, f�r den skatt� skyldige vid �terbetalningen g�ra avdrag f�r den del som s�lunda har utgjort skattepliktig int�kt. Har bidraget anv�nts f�r att anskaffa tillg�ngar avsedda f�r oms�ttning eller f�rbrukning (lager) skall vid till�mpning av 41 � och anvisningarna till n�mnda paragraf den del av lagret f�r vilken anskaffningsv�rdet har t�ckts av bidraget inte medr�knas vid v�r des�ttningen av tillg�ngarna. �terbeta� las ett n�ringsbidrag, som har anv�nts f�r anskaffande av lagertillg�ngar, skall tillg�ngarnas anskaffningsv�rde anses ha �kat med de t �terbetalade beloppet. Skall ett n�ringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattnings�r, an� v�ndas f�r avsett �ndam�l f�rst ett senare beskattnings�r skall p� yrkande av den skattskyldige till�mpningen av best�mmelserna i Q�rde - sj�tte styckena uppskjutas till taxerin gen f�r det senare beskattnings�ret. Har st�d med villkorlig �terbetalningssky ldighet som inte utg�r n�rings � bidrag l�mnats till en n�ringsidkare f�r n�ringsverksamheten fr�n en givare som n�mns i f� rsta eller andra stycket g�ller, s�vida �terbetalningsskyl� digheten helt eller delvis efterges, f�ljande. Det eftergivna beloppet skall inte utg�ra skattepliktig inkomst om s t�det har anv�nts f�r en utgift som inte varit avdragsgill vare sig direkt s�som omkostnad eller i form av �rliga v�rdeminskningsavdrag. Har st�det d�remot anv�nts f�r en utgift som varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utg�ra skattepliktig int�kt. Har st�det anv�nts f�r att anskaffa en tillg�ng, f�r vilken anskaffningsv�r� det dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag, f�r den skattskyldige vid taxeringen f�r det �r d� det eftergivna beloppet skall tas upp som int�kt, ut�ver ordinarie avskrivning, g�ra ett extra v�rdeminskningsavdrag mot� svarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag f�r dock inte �verstiga tillg�ngens skattem�ssiga restv�rde. Kan den skattskyldige inte visa vad ett visst skuldbelopp har anv�nts till, skall d et anses ha anv�nts till direkt avdragsgilla kostnader. till 22 � 3." Utgifter f�r anskaffande av driftbyggnad som �r bel�gen p� fasti ghe� ten, d�ri inbegripet f�r driften beh�vliga bo stadsbyggnader, dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdraget ber�knas enligt avskrivningsplan till viss procent f�r �r r�knat av byggnadens anskaffningsv�rde. Ber�k- 2354 " .Senaste lydelse 1983; 311. � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ningen g�rs fr�n den tidpunkt d� byggnaden har f�rdigst�llts. I fr�ga om en SFS 1984:1060 byggnad, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaff� ningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� byggnaden anskaffades. Som f� r driften beh�vlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som �r uppl�ten till personal (personalbostad), dels ock �gares eller brukares bostadsbyggnad, i den m�n byggnaden inte representerar ett st�rre v�rde �n som beh�vs f�r jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag f�r s�lunda avse endast s� stor del av v�rdeminskningen som kan anses bel�pa p� beh�vlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad �n bostadsbyggnad. I en byggnads anskaffningsv�rde inr�knas inte utgifter f�r s�dana delar och tillbeh�r, som �r avsedda att direkt tj�na byggnadens anv�ndning i driften (byggnadsinventarier). I enlighet h�rmed r�knas som byggnadsin� ventarier s�dana tillg�ngar som b�s, box eller spilta, b�savskiljare, foder� bord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning f�r skrap- och sv�mut- g�dsling med tillh�rande urinbrunn eller g�dselbeh�llare, g�dselstad, mj�lkningsanl�ggning, kylbass�ng, pump, s�dan ledning f�r elektrisk str�m, vatten eller avlopp som �r avsedd f�r driften eller fl�kt eller ventila� tionsanordning. Som byggnadsinventarier r�knas ocks� s�dana tillg�ngar som silo- eller torkanl�ggning, fast transport�r, hiss eller liknande. D�r� emot inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad utgifter f�r s�dana anordningar som �r n�dv�ndiga f�r byggnadens allm�nna anv�ndning, s�som ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l en byggnads anv�ndning i driften som byggnadens allm�nna anv�nd� ning f�rdelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i f�rh�llande till hur stor del av ledningen som tj�nar driften respektive byggnadens all� m�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin helhet h�nf�ras till bygg� nadsinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre fl�rdedelar kan anses h�nf�rliga till driften. Om utgifterna f�r ledningen till minst tre Q�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna anv�ndning skall ledningen i sin helh et h�nf�ras till byggnaden. I fr�ga om byggnadsinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkt 5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier. Av punkt 4 tredje stycket framg�r att utgifter f�r vissa till marken h�ran� de ledningar inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad. Har en byggnad uppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff� ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad samt v�rde av byggnad som enligt punkt 4 an dra stycket av anvisningarna till 21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen. Har en byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall den verkliga utgiften utg�ra anskaffningsv�rdet. Har byggnader f�rv�rvats tillsammans med den mark p� vilka de �r bel�gna, anses s� stor del av vederlaget f�r fastigheten bel�p a p� s�rskilda byggnader eller byggnadsbest�nd som det vid fastighetstaxeringen fastst�llda eller med till�mpning h�rav ber�knade v�rdet av skilda byggnader eller byggnadsbest�nd utg�r av fastighetens hela taxeringsv�rde. Vad som enligt denna ber�kning anses bel�pa p� byggnader kan �ven innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget f�r bygg- 2355 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 nadsinventarier skall avr�knas, varefter anskaffningsv�rdet f�r byggnader erh�lls. Det sammanlagda anskaffningsv�rdet f�r byggnaderna f�r j�mkas om den del av vederlaget f�r fastigheten som enligt denna ber�kning inte anses bel�pa p� byggnaderna j�mte byggnadsinventarier visas mera avse� v�rt �ver- eller understiga v�rdet av mark, v�xande skog, naturtillg�ngar, s�rskilda f�rm�ner m.m. som har f�rv�rvats. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rder f�r att den skattskyldige skall kunna tillgodor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det antas att detta har skett f�r att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i bes kattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r anskaffning av en byggnad skall som anskaffningsv�rde f�r byggnaden anses den verkliga utgiften f�r byggnaden minskad med de t ianspr�ktagna beloppet. �verg�r en byggnad till en ny �g are p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings� avdrag p� byggnaden som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om denne fortfarande hade �gt byggnaden. Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag i fr�ga om en byggnad be� st�ms med h�nsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. D�rvid skall beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att byggnadens anv�ndningstid kan antas komma att r�na inflytande av fram� tida rationaliseringar, teknikens utveckling, oml�ggning av verksamhet och liknande f�rh�llanden. Har en byggnad upp f�rts av en nyttjander�tts- havare och �r jord�garen inte enligt nyttjander�ttsavtalet skyldig att vid nyttjander�ttstidens utg�ng eller avtalets upph�rande l�sa byggnaden, skall s�rskild h�nsyn tas till detta f�rh�llande. Skattskyldig f�r i fr�ga om ekonomibyggnad och personalbostad g�ra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med �rliga v�rdeminskningsav� drag - med 10 procent av de p� planen upptagna utgifterna f�r ny-, till- eller ombyggnad (prim�ravdrag). Prim�ravdraget medges med 2 procent f�r �r r�knat fr�n den tidpunkt d� byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har f�rdigst�llts. F�rv�rvas byggnaden av en ny �gare, f�r denne tillgodog�ra sig de prim�ravdrag som �terst�r f�r den f�rre �garen. Utrangeras en driftbyggnad, f�r avdrag g�ras f�r vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n b eloppet �verstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utran- geringen. 4.^^ Utgifter f�r anskaffande av en markanl�ggning p� en jordbruksfas� tighet, vilken anl�ggning �r avsedd f�r driften i f�rv�rvsk�lla n, dras - om annat inte f�ljer av punkt I - av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat f�ljer av andra eller sj�tte stycket, endast f�r s�dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige sj�lv och endast om utgifterna avser arbeten som har utf�rts under tid d� han har �gt fastigheten. Avdraget ber�knas enligt avskrivn ingsplan till 10 procent f�r �r r�knat av anskaffningsv�rdet av t�ckdiken och skogsv�gar och till 5 2356 " Senaste lydelse 198 3: 311. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> procent f�r �r r�knat av tre V�rdedelar av anskaffningsv�rdet av andra SFS 1984:1060 markanl�ggningar. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� anl�ggningen har f�rdigst�llts. I fr�ga om en anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� anl�ggningen anskaffades. Till markanl�ggning h�nf�rs s�dant markarbete som beh�vs f�r att mar� ken skall g�ras plan e ller fast, s�som r�jning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits p� fastigheten. Till markan� l�ggning h�nf�rs ocks� k�rplan, parkeringsplats e.d., t�ckdike, �ppet dike, invallnings- och vattenavledningsf�retag, mark- eller skogsv�g eller brunn. Till anskaffningsv�rdet f�r markanl�ggning h�nf�rs �ven v�rdet av en markanl�ggning som enligt pun kt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen. I anskaffningsv�rdet f�r inr�knas utgifter f�r ist�nds�ttande och oml�ggning av ett f�rut anlagt t�ckdike. I t�ckdike inbegrips t�ckt avlopp i direkt anslutning till ett t�ckdike. Till markanl�ggning h�nf�rs inte s�dana anordningar som �r avsedda att anv�ndas tillsamman s med vissa maskiner eller andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet h�rmed h�nf�rs till markinventarier exempelvis s�dan anordning som g�dselbas� s�ng som �r bel�gen utanf�r djurstall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas eller annat. Till markinventarier h�nf�rs ocks� st�ngsel och annan j�mf�rlig avsp�rrnings� anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l den p� fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allm�nna anv�nd� ning f�rdelas mellan markinventarier och byggnaden i f�rh�llan de till hur stor del av ledningen som tj�nar den p� fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin helhet h� nf�ras till m arkinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till den p� fastigheten bedrivna verk� samheten. Om utgift erna till minst tre V�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden. I fr�ga om markinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkt 5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier. Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r anskaffning av andra markanl�ggningar �n t�ckdiken, skogsv�gar eller s�dana som anskaffats av nyttjander�ttshavare skall som anskaffningsv�r� de f�r markanl�ggningen anses den verkliga utgiften f�r markanl�ggningen minskad med fy ra tredjedelar av det ianspr�ktagna beloppet. Avser an� skaffningen ett t�ckdike eller en skogsv�g eller har anl�ggningen anskaffats av en n yttjander�ttshavare, skall som anskaffningsv�rde anses den verk� ligautgiften f�r anl�ggningen minskad med det ianspr�ktagna beloppet. �verg�r en fastighet till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings� avdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om denne fortfarande hade �gt fastigheten. �verg�r en fastighet till en ny �gare genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r den del av det avskrivningsbara anskaffningsv�rdet f�r vilket han inte 2357 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagt s g�ller �ven n�r verksamheten p� jordbruksfastigheten l�ggs ned utan samband med avyttring av fastighe� ten. 9." Avdrag f�r substansminskning p� grund av utvinning av naturtill� g�ngar samt avdrag f�r avs�ttning som avser framtida substansminskning p� grund av s�dan utvinning medges enligt best�mmelserna i denna anvis� ningspunkt. F�r intr�dd substansminskning medges avdrag vid taxeringen f�r ett visst beskattnings�r med h�gst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har medgetts f�r tidigare beskattnings�r, motsvarar den del av an� skaffningsv�rdet f�r hela tillg�ngen som bel�per p� utvinningen f�re be� skattnings�rets utg�ng. Har den skattskyldige genom skriftligt avtal uppl�tit r�tt till utvinnin g och har han uppburit f�rskottsbetalning f�r utvinningen, f�r han g�ra avdrag f�r belopp som i r�k enskaperna har avsatts f�r framtida substans� minskning, Vid taxeri ngen f�r ett visst beskattnings�r medges avdrag med h�gst ett belopp motsvarande den del av anskaffningsv�rdet f�r hela natur� tillg�ngen som kan anses bel�pa p� den framtida utvinning f�r vilken f�rskottsbetalning har erh�llits. Avdraget skall �terf�ras till beskattning n�stf�ljande beskattnings�r. Avdrag enligt f�reg�ende stycke medges dock inte om uppl�telseavtalet har ing�tts mellan varandra n�rst�ende personer eller mellan n�ringsidkare som har intressegemenskap (moder- och dotterf�retag eller f�retag under i huvudsak gemensam ledning). Som n�rst�ende till fysisk person r�knas dels personer som anges i 35� 1 a mom., dels s�dana f�mansf�retag som avses i n�mnda lagrum och i vilka den fysiska personen eller n�gon honom n�rst�ende person �r f�retagsledare eller direkt eller genom f�rmedling av juridisk person �ger aktier eller andelar. Anskaffningsv�rdet f�r en naturtillg�ng ber�knas med utg�ngspunkt i den skattskyldigas faktiska utgift f�r f�rv�rvet eller, om fastigheten har f�rv�rvats p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller n�got d�rmed j�mf�rligt f�ng, den faktiska utgiften vid det n�rmast f�reg�ende k�pet, bytet eller d�rmed j�mf�rliga f�nget. Beg�r den skattskyldige det, skall dock till utg�ngspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle f� avdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 � om han vid tidpunkten f�r utvinningens b�ljan hade avyttrat t�ktmarken f�r ett vederlag som motsva� rar dess allm�nna saluv�rde vid n�mnda tidpunkt. Ber�kning enligt n�mnda anvisningspunkt f�r dock inte leda till att den till f�rv�rvet h�nf�r � liga delen av anskaffningsv�rdet tas upp till h�gre belopp �n vad som motsvarar 75 procent av t�ktmarkens allm�nna saluv�rde vid tidpunkten i fr�ga. Har tillst�nd enligt lag givits f�r utvinning av tillg�ngen, ber�knas anskaffningsv�rdet endast f�r det omr�de som omfattas av tillst�ndet och - vid till�mpning av andra och tredje meningarna - p� grundval av f�rh�llandena vid tidpunkten f�r utvinningens b�rjan p� detta omr�de. I anskaffningsv�rdet inr�knas, f�rutom belopp som har ber�knats enligt f�reg�ende stycke, �ven utgifter f�r tillg�ngens exploatering i den m�n utgifterna inte har f�tt dras av som kostnad i den l�p ande driften och inte heller har beaktats vid ber�kning enligt punkt 2 a av anvisningarna til l 36 �. 2358 " Senaste lydelse 1981:256. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om en fastighet, p� vilken en naturtillg�ng har b�ljat uttas, har �verg�tt SFS 1984; 1060 till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller n�got d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen tillgodor�kna sig endast de avdrag f�r substansminskning p� fastigheten som skulle ha tillkommit den f�rre �garen, om denne fortfarande hade �gt fastigheten. Vid till�mpningen av best�mmelserna i denn a anvisningspunkt skall en fastighets�gare, som har uppl�tit nyttjander�tt till t�ktmark mot eng�ngser� s�ttning, utan hinder av vad som f�reskrivs i 47 � j�mf�rd med 1 kap. 5 � f�rsta stycket f fastighetstaxeringslagen (1979:1152), betraktas som �gare till marken �ven efter det att uppl�telsen har skett. till 24 � 1.^'' Har annan fastighet helt eller delvis varit anv�nd i �garens egen r�relse, kommer hyresv�rdet f�r vad som anv�nts i r�r elsen, vilket v�rde ej f�r avdragas s�som omkostnad (jfr punkt 1 av anvisningarna till 29 �), att ing� i den allm� nna inkomstber�kningen f�r r�relsen och att s�lunda be� skattas i sammanhang med den totala inkomsten d�rav. Har idkare av r�relse i honom tillh�rig fastig het uppl�tit bostad f�r den i r�relsen anst�llda arbetspersonalen i denna dess egenskap, skola dessa bostadsl�genheter anses vara anv�nda i r�relsen, och det �r h�rvid utan betydelse, huruvida uppl�telsen skett mot s�rskild hyresers�ttning eller personalen ti llf�rs�krats fri bostad. Om d�remot �garen av ett hyreshus tillf�lligtvis uthyr en l�genhet i huset till en i hans r�relse anst�lld arbetare, skall icke i f�ljd h�r av denna l�genhet anses anv�nd i r�rel sen. 10.^^ Har skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men ber�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�- ringsm�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 � att den skattskyldige vid ber�kning av nettoint�kten f�r beskattnings� �ret inte skall upptaga v�rde av ing�ende skulder. Som ing�ende skuld skall dock upptagas a) inkomst som har uppburits i slu tet av det f�reg�ende �ret men, med st�d av best�mm elserna i punkt 4 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 �, inte tagits till beskattning f�r det �ret, och b) utgi ft som �r obetald vid beskattnings�rets ing�ng men, med st�d av best�mmelserna i andra stycket n�mnda anvisningspunkt, dragits av vid ber�kning av nettoint�kten f�r det f�reg�ende �ret. Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 2 mom. men har den skattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten enligt 1 mom. med till�mpning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall som int�kt f�r beskattnings�ret - ut�ver vad i 2 mom. anges - tas upp ett belopp motsva� rande skillnaden mellan anskaffningsv�rdet av fastighetens lager vid in� g�ngen av beskattnings�ret och det bokf�rda v�rdet av lagret enligt senaste balansr�kning. till 25 � 2a.Utgifter f�r anskaffande av en byggnad, som avses i 24� 1 mom., dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdraget ber�knas enligt Senaste lydelse 1969: 749. " Senaste lydelse 1979:612. ''Senaste lydelse 1983:311. 2359 � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 avskrivningsplan till viss procent f�r �r r�knat av byggnadens anskaff� ningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� byggnaden har f�rdig� st�llts. Av punkt 2 b framg�r att underlaget f�r avskrivning enligt nu f�revarande punkt skall minskas, n�r s�rskilt v�rdeminskningsavdrag be� r�knas f�r v�rmepannor, hissmaskinerier och j�mf�rlig maskinell utrust� ning. Har en byggnad uppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff� ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad samt utgifter f�r reparation och underh�ll f�r vilka avdrag inte medges p� grund av f�reskrifterna i 25 � 2 mom. f�rsta stycket b) eller c) och f�r vilka bidrag inte har utg�tt. I anskaffningsv�rdet f�r en byggnad inr�knas �ven utgifter f�r plantering, parkeringsplats eller annan j�mf�rlig anl�ggning p� fastighe� ten. Vidare f�r i anskaff ningsv�rdet inr�knas utgifter som �garen har haft f�r rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits p� fastighe� ten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i n�ra anslutning till den nya byggnadens uppf�rande. Har en byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall den verkliga utgiften utg�ra anskaffningsv�rdet. F�rv�rvades byggnaden tillsammans med den mark p� vilken den �r bel�gen, anses s� stor del av vederlaget f�r fastigheten bel�pa p� byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastst�llda byggnadsv�rdet utg�r av fastighetens hela taxeringsv�rde. Om den del av vederlaget f�r fastigheten som enligt denna ber�kning inte anses bel�pa p� byggnaden visas mera avsev�rt �ver- eller understiga ett sk�ligt markv�rde, f�r dock det f�r byggnaden ber�knade anskaffningsv�rdet j�mkas. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rder f�r att den skattskyldige skall kunna tillgo� dor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det antas att detta har skett f�r att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i beskattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsv�rde f�r byggnaden anses den verkliga utgiften f�r byggnaden minskad med det ianspr�ktagna beloppet. �verg�r en byggnad till en ny � gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt fang, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings� avdrag p� byggnaden som skulle ha tillkommit den f�rr e �garen om denne fortfarande hade �gt byggnaden. Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag �r 1,5 f �r byggnad av sten, tegel, betong eller annat j�mf�rligt material och 1,75 f�r byggnad av tr�. I fall som avses i 25 � 2 mom. f�rsta stycket c) �r procentsatsen 3. Avdraget f�r dock ber�knas efter h�gre procentsats, om s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder d�rtill. Utrangeras byggnad, som avses i 24� 1 mom., f�r avdrag g�ras f�r vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n beloppet �ver� stiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i sam� band med utrangeringen. 9." Har skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av Senaste lydelse 198 1: 295. 2360 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men SFS 1984:1060 ^ib�f�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�- jfingsnl�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 � att den skattskyldige vid ber�k ning av nettoint�kten f�r beskattnings- �f�t inte skall upptaga v�rde av ing�ende lager och fordringar. Som ing�en� de fordran skall dock upptagas a) inkomst som blir tillg�nglig f�r lyftning i b�rj an av beskattnings�ret men, med st�d av best�mmelserna i punkt 4 f�rsta stycket av anvisningar� na till 41 �, tagits till beskattning f�r det f�reg�ende �ret, och ;b) utgift som har betalats i slutet av det f�reg�ende �ret men, med st�d �v best�mmelserna i andr a stycket n�mnda anvisningspunkt, inte dragits av vid ber�kning av nettoint�kten f�r det �ret. Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 24 � 2 mom. men har den skattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten enligt 24 � 1 mom. eller 2 � 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med till�m pning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall avdrag f�r beskatt� nings�ret medges f�r g�ldr�nta, som har betalats det f�reg�ende �ret men upptagits som utg�ende fordran f�r det �ret, medan � andra sidan avdrag inte skall medges f�r g�ldr�nta som betalas under beskattnings�ret men har redovisats som utg�ende skuld f�r det f�reg�ende �ret. till 28 � 1.^� Till int�kt av r�relse h�nf�rs samtliga int�kter i pengar eller varor, som har influtit i r �relsen. Detta inneb�r, att int�kten skall vara av s�dan beskaffenhet, att den normalt �r att r�kna med och ing�r som ett led i den ifr�gavarande f�rv�rvsverksamheten. Hit r�knas allts� inflytande betal� ning f�r va ror eller produkter, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda g�ller �ven d� r�relseidkaren vid �verl�telse av r�rel� sen l�ter befintliga varor eller produkter ing� i �verl �telsen. Denna �verl� telse utg�r d� s� att s�ga den sista aff�rsh�ndelsen i hans r� relse. D�remot r�knas inte hit s�dan int�kt, som kan inflyta till den skattskyldige vid sidan av r�relsen eller utanf�r vad som normalt �r att anse som driftinkomst, t.ex. vid avyttring av personlig l�segendom eller f�r stadigvarande bruk i r�relsen avsedda fastigheter. Int�kt, som erh�lls genom en s�dan oberoen� de av r�relsen gjord avyttring, skall tas upp som int�kt vid ber�kning av realisationsvinst enligt 35 och 36��. Som skattepliktig int�kt r�knas inte statligt avg�ngsvederlag i form av eng�ngsbelopp till rensk�tselut�vare i samband med att han upph�r med sin r ensk�tsel. Till int�kt av r �relse h�nf�rs vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillg�ngar som �r likst�llda med dess a vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag. Om ber�kning i vissa fall av int�kt vid �verl�telse av skepp och luftfartyg m.m. finns best�mmelser i 2� lagen (1966; 172) om avdrag f�r avskrivning p� skeppskontrakt m.m. Skattskyldig, som driver tomtr�relse, byggnadsr�relse eller handel med fastigheter, skall som int�kt av r�relsen ta upp vad som har influtit vid f�rs�ljning av s�dan fastighet eller del d�rav som utg�r oms�ttningstillg�ng i r�relsen, varefter fr�gan om och i vad m�n nettoi nt�kt har uppst�tt genom 38 Senaste lydelse 1981:295. �ndringen inneb�r att femte stycket upph�vs. 2361 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 f�rs�ljningen kommer att bero p� resultatet av r�relsen i dess helhet under beskattnings�ret. Ut�ver vad som g�ller enligt anvisningarna till 27 � skall d�rvid iakttas f�ljande. Om fastighet, som utg�r oms�ttningstillg�ng i r�relse, har f�rv�rvats innan r�relsen p�b�rjades, ber�knas fastighetens v�rde vid tiden f�r r�relsens p�b�rjande p� samma s�tt som vid ber�kning av realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2 a av anvisningarna till 36 �. Detta v�rde utg�r fastighetens uppr�knade ing�ngsv�rde i r�relsen �ven vid senare �rs taxeringar. Avyttras fastighet som utg�r oms�ttningstillg�ng i r�relse skall v�rde� minskningsavdrag som bel�per p� tid f�re avyttringen �terf�ras till be� skattning i r� relsen. till 29 � 4.^^ Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsn�mnd eller, om besv�r har anf�rts, hos l�nsr�tt medges r�tt att tills vidare f� avdrag f�r v�rde� minskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om r�kenskapsenlig avskrivning. Som f�ruts�ttning f�r detta g�ller a) att den skattskyldige har haft ordnad bokf�ring som avslutas med �rsbokslut; b) att avdraget motsvarar avskrivningen i r�kens kaperna; c) att tillfredsst�llande utredning f�religger om inventariernas skatte- m�ssiga restv�rde; d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas p� ett s�dant s�tt i den skattskyldiges r�kenskaper och i f�retedd utredning att trygghet f�re� ligger att vinster vid avyttring av tillg�ngarna inte undg�r beskattning; samt e) att - om den skattskyldige inte uppr�ttat �rsbokslut f�r det n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�ret - det bokf�rda v�rdet av inventarierna f�re avskrivning best�mts med utg�ngspunkt i inventariernas skattem�ssiga restv�rde vid beska ttnings�rets ing�ng. Som anskaffningsv�rde f�r inventarier skall anses, d� inventarierna har f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, den verkliga utgiften f�r deras anskaffande och, d� inventarierna har f�rv�rvats p� annat s�tt, deras marknadsv�rde vid tiden f�r f�rv�rvet. Dock skall f�l� jande iakttas. Har inventarierna ing�tt i en r �relse, som den skattskyldige har f�rv�rvat p� annat s�tt �n genom k�p eller byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall, om inte s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder annat, som an� skaffningsv�rde f�r inventarierna anses det f�r den tidigare �garen g�llan� de skattem�ssiga restv�rdet. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r honom n �ra, vidtagit �tg�rd f�r att den skattskyldige skall kunna tillgodo� r�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det antas att detta har skett f�r att bereda obeh�rig f�rm�n i beskattningsav� seende �t n�gon av dem, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. Har skattskyldig medgivits avdrag f�r kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats under beskattnings�ret, skall som anskaff� ningsv�rde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medg ivna avdraget. Detta skall g�lla �ven n�r investeringsreserv e.d. tagits i ansp r�k f�r anskaffning av inventarier under beskattnings�ret. 2362 Senaste lydelse 1981:295. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje och trettonde styc k� ena upph�vs. � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> lAvdrag f�r avs krivning f�r f�r visst beskattnings�r g�ras med h�gst 30 SFS 1984; 1060 procejit f�r �r r�knat av summan av bokf�rt v�rde p� inventarierna enligt balansr�kningen f�r n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�r och anskaffnings� v�rdet p� s�da na under beskattnings�ret anskaffade inventarier, vilka vid beskattnings�rets utg�ng fortfarande tillh�rde r�relsen. Vad nu sagts g�ller oavsett n�r und er beskattnings�ret inventarierna har anskaffats. Har inventarier, som har anskaffats f�re beskattnings�rets ing�ng, avytt� rats under beskattnings�ret eller har den skattskyldige r�tt till f�rs�krings� ers�ttning f�r inventarier, som har g�tt f�rlorade under beskattnings�ret, medges et t s�rskilt avdrag med belopp motsvarande den i a nledning av avyttringen eller f�rs�kringsfallet uppkomna int�kten. Avdraget far dock inte �verstiga underlaget f�r ber�kning av avdrag enligt femte stycket. Har den skattskyldige f�tt avdrag som nu sagts skall n�mnda underlag fastst�l� las till motsvarande l�gre belopp. Har ett s�rskilt h�gt pris eller eljest en s�rskilt h�g utgift f�r inventarier berott p� att de skall utnyttjas f�r ett s�rskilt arbetstillf�lle eller f�r en konjunktur, som v�ntas bli e ndast tillf�llig, ell er av annan liknande om� st�ndighet, medges f�r det beskattnings�r, varunder inventarierna har anskaffats, avd rag f�r s�dant �verpris eller s�dan merutgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt best�mmelserna i fem te stycket ber�knas p� d�refter �terst�ende del av anskaffningsv�rdet. Oavsett vad ovan f�reskrivs f�r avdrag f�r avskrivning medges med belopp som erfordras f�r att det bokf�rda v�rdet inte skall �verstiga anskaffningsv�rdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattnings�rets utg�ng tillh�rde r� relsen, sedan fr�n detta v�rde har avr�knats en ber�k� nad � rlig avskrivning av 20 p rocent. Visar den skattskyldige att inventa� riernas verkliga v�rde understiger �ven ett s�lunda ber�knat v�rde, medges avdrag f�r den ytterligare avskrivning som motiveras av detta. D� inv entarier, som har anskaffats under beskattnings�ret, avyttras, f�rloras eller utrangeras under samma �r, medges avdrag f�r anskaffnings� v�rdet. Med avyttring likst�lls att inventarier tas ut ur r�relsen f�r att tillf�ras annan f�rv� rvsk�lla eller f�r att anv�ndas f�r annat �ndam�l. Av best�mmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 � framg�r att belopp, som erh�lls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som int�kt av r �relse. Har skattskyldig gjort avskrivning med st�rre belopp i r�kenskaperna �n han f�r dra av vid ta xeringen, f�ranleder inte detta att det v�rde, p� vilket r�kenskapsenlig a vskrivning ber�knas, p�verkas. Det �verskjutande be� loppet f�r i st�llet, sedan taxeringen i fr�ga h ar blivit slutligt av gjord, dras av genom �rlig avskrivning efter 20 procent f�r helt �r, r�knat fr�n och med beskattnings�ret efter det under vilket avskrivningen i fr�ga ve rkst�lldes. Den omst�ndigheten att vid till�mpning av best�mmelserna ovan avdrag vid beskattn ingen skall �verensst�mma med a vskrivning enligt r�kenska� perna utg�r inte hinder f�r skattskyldig att efter �verg�ng till r�k enskaps� enlig avskrivning ut�ver avdrag enligt r�kenskaperna tillgodog�ra sig av� drag f�r s�dana avskrivningar, som har gjorts i r�k enskaperna f�re �ver� g�ngen men inte har f�ranlett avdrag vid b eskattningen. Avdrag f�r s�dant belopp g�rs genom �rlig avskrivning efter 20 procent f�r helt �r. Har skattskyldig f�re �verg�ng till r�kenskapsenlig avskrivning tillgo� dor�knats st�rre v�rdeminskningsavdrag vid taxeringen �n enligt r�ken- 2363 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 skaperna, skall, f�r �stadkommande av �verensst�mmelse mellan inventa� riernas bokf�rda v�rde och deras skattem�ssiga restv�rde, det belopp, varmed inventariernas skattem�ssiga restv�rde understiger det bokf�rda v�rdet, tas upp som skattepliktig int�kt under det f�rsta beskattnings�r, f�r vilket r�kenskapsenlig avskrivning g�ller, eller, om den skattskyldige be� g�r det, med en tredjedel f�r n�mnda beskattnings�r och vart och ett av de tv� n�rmast f�ljande �ren. 5."� Vid restv�rdeavskrivning medges den skattskyldige avdrag f�r visst beskattnings�r med h�gst 25 procent f�r �r r�knat av avskrivningsunderla� get f�r maskiner och andra inventarier. Avskrivningsunderlaget utg�rs av inventariemas skattem�ssiga restv�rde vid utg�ngen av det n�rmast f�re� g�ende beskattnings�ret med till�gg av anskaffningsv�rdet f�r inventarier, som har anskaffats under beskattnings�ret och som vid utg�ngen av detta fortfarande tillh�rde r�relsen, och med avdrag f�r belopp motsvarande vad som utg�r int�kt i form av vederlag eller f�rs�kringsers�ttning f�r inventa� rier som har anskaffats f�re beskattnings�rets ing�ng och som har avyttrats eller f�rlorats under beskattnings�ret. Visar den skattskyldige att inventariemas verkliga v�rde understiger det skattem�ssiga restv�rdet efter avdrag enligt best�mmelserna i f�rsta stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detta. Vad som f�reskrivs om r�kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 andra och tredje samt femte, sj�tte och �ttonde styckena g�ller i till�mpliga delar ocks� i fr�ga om restv �rdeavskrivning. 7."' Utgifter f�r anskaffande av en byggnad, som �r avsedd f�r anv�nd� ning i �gare ns r�relse, dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Av� draget ber�knas enligt avskrivningsplan till viss procent f�r �r r�knat av byggnadens anskaffningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� byggnaden har f�rdigst�llts. I fr�ga om en byggnad, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� byggnaden anskaffades. I en byggnads anskaffningsv�rde inr�knas inte utgifter f�r s�dana delar och tillbeh�r, som �r avsedda att direkt tj�na byggnadens anv�ndning f�r r�relse�ndam�l (byggnadsinventarier). I enlighet h�rmed r�knas som bygg� nadsinventarier i en industribyggnad tillg�ngar avsedda f�r den industriella driften, s�som maskiner, anordningar f�r godstransport som t.ex. r�ls, traversbanor och hissar, beh�llare, st�llningar f�r lagring e.d., samt anord� ningar f�r anv�ndningen av dessa tillg�ngar som t.ex. s�rskilda fundament. Som byggnadsinventarier r�knas vidare ledningar f�r vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt tj�na den industriella driften, och speciella v�rmeanl�gg� ningar, ventilationsanordningar och s�rskilda skorstenar f�r avledande av gaser och annat som alstras vid pro duktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som �r avsedd f�r aff�rs�ndam�l r�knas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tj�nstg�r en kon� struktion, f�r vilken ett byggnadsv�rde har fastst�llts vid fastighetstaxe� ringen, i sin he lhet eller till viss del som maskin eller redskap, s�som kan vara fallet med oljecisterner och siloanl�ggningar, anses en s�dan kon� struktion som byggnadsinventarier. D�remot inr�knas i anskaffningsv� r- Senaste lydelse 1981:295. 2364 Senaste lydelse 1983:311. / � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> det f�r en byggnad u tgifter f�r s�dana anordningar som �r n�dv�ndiga f�r SFS 1984:1060 byggnadens allm�nna anv�ndning, s�som ledning f�r vatten, avlopp, elek� trisk str�m eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l en byggnads anv�ndning f�r r�relse�n� dam�l som b yggnadens allm�nna anv�ndning f�rdelas mellan byggnadsin� ventarier och byggnaden i f� rh�llande till hur stor del av ledningen som tj�nar r�relse�ndam�let respektive byggnadens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin helhet h�nf�ras till byggnadsinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre Q�rdedelar kan anses h�nf�rliga till r�relse�ndam�let. Om utgifterna f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggna dens allm�nna anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden. I fr�ga om byggnadsinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkterna 3-5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk av� sedda inventarier. Av punkt 16 tredje stycket framg�r att utgifter f�r vissa till marken h�rande anordningar inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad. Har en byggnad u ppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff� ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad. Har en byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall den verkliga utg iften utg�ra anskaffningsv�rdet. F�rv�rvades byggnaden tillsammans med d en mark p� vilken den �r bel�gen, anses s� stor del av vederlaget f�r fastigheten i f�rekommande fall efter avdrag f�r egendom som avses i 2 kap. 3 � jordabalken - bel�pa p� byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastst�llda byggnadsv�rdet utg�r av fastighetens hela taxeringsv�rde. Vad som enligt denna ber�kning anses bel�pa p� byggna� den kan �ven innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget f�r byggnadsin� ventarier skall avr�knas, varefter anskaffningsv�rdet f�r byggnaden er� h�lls. Om den del av vederlaget f�r fastigheten som enligt denna ber�kning inte anses bel�pa p� byggnaden j�mte byggnadsinventarier visas mera avsev�rt �ver- eller understiga ett sk�ligt markv�rde, f�r dock det f�r byggnaden ber�knade anskaffningsv�rdet j�mkas. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rder f�r att den skattskyldi� ge skall kunna tillgo dor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det antas att detta har skett f�r att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i be skattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsv�rde f�r byggnaden anses den verkliga utgiften f�r byggnaden minskad med det ianspr�ktagna beloppet. �verg�r en byggnad till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings� avdrag p� byggnaden som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om denne fortfarande hade �gt byggnaden. Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag i fr�ga om en byggnad be� st�ms med h�nsyn till d en tid byggnaden anses kunna utnyttjas. D�rvid skall beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att byggnadens anv�nd� ningstid kan antas komma att r�na inflytande av framtida rationaliseringar, 2365 � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 teknikens utveckling, oml�ggning av verksamhet och liknande f�rh�llan� den. Ar p� grund av s�rskilda omst�ndigheter av annan art �n nyss n�mnts byggnadens v�rde f�r r�relsen begr�nsat till f�rh�llandevis kort tid, skall h�nsyn tas �ven till detta. S� kan vara fallet exempelvis d� fr�ga �r om en byggnad f�r utnyttjande av en begr�nsad malmfyndighet eller d� en bygg� nad, som �r bel�gen p� annans mark och som anv�nds i r�relse, vid nyttjander�ttens upph�rande inte skall l�sas av jord�garen. Skattskyldig f�r i fr� ga om en byggnad, som �r avsedd att anv�ndas i hans r�relse, g�ra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med �rliga v�rdeminskningsavdrag - med 10 procent av de p� planen upptagna utgif� terna f�r ny-, till- eller ombyggnad (prim�ravdrag). Prim�ravdraget medges med 2 p rocent f�r �r r�knat fr�n den tidpunkt d� byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har f�rdigst�llts. F�rv�rvas byggnaden av en ny �gare, f�r denne tillgodog�ra sig de prim�ravdrag som �terst�r f�r den f�rre �garen. Utrangeras en i r� relse anv�nd byggnad, f�r avdrag g�ras f�r vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n beloppet �verstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband me d utrangeringen. 10."^ Regeringen kan f�rklara att, om f�rlust p� aktier eller andelar i svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk f�rening eller utl�ndskt bolag med uppgift att driva verksamhet av v�sentlig betydelse fr�n samh�lls� ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid f�retagets uppl�sning, f�rlusten skall utg�ra avdragsgill omkost� nad f�r �garen av aktierna eller andelarna. Detsamma g�ller i fr�ga om l�ngivare betr�ffande f�rlust p� l�n eller dylikt som han l�mnat f�retaget. Best�mmelserna i f�rs ta stycket om f�rlust till�mpas ocks� p� f�rlust, som kan ber�knas uppkomma. Regeringen best�mmer d�rvid hur avdraget i det s�rskilda fallet skall b er�knas. Har skattskyldig f�tt avdrag som avses i detta stycke, skall avdraget fr�nr�knas avdragsgill f�rlust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid uppl�sni ng av f�retaget. Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras eller genom att tillskjutet kapital �terf�s, skall vinsten tas upp som skatte� pliktig int�kt av r�relse hos den som haft vinsten. 16."^ Utgifter f�r anskaffande av s�dana markanl�ggningar p� fastighet, avsedd f�r anv�ndning i �garens r�relse, som avses i andra stycket, dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat f�ljer av sj�tte stycket, endast f�r s�dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige sj�lv och endast om utgifterna avser arbeten som har utf�rts under tid d� han har �gt fastigheten. Avdraget ber�knas enligt avskriv� ningsplan till 5 procent f�r �r r�knat av tre fj�rdedelar av anl�ggningens anskaffningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� anl�ggningen har f�rdigst�llts. I fr�ga om en anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� anl�ggningen anskaffades. Till markanl�ggning h�nf�rs s�dant markarbete som beh�vs f�r att mar� ken skall g�ras plan eller fast, s�som r�jning, schaktning, rivning av F�rutvarande punkt 10 av anvisningarna ti ll 29 � upph�vd genom 19 81: 295, 2366 Senaste lydelse 1983: 311. � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ad eller annat som tidigare har funnits p� fastigheten, uppf�rande av SFS 1984:1060 '�t�dmurar och torrl�ggning av marken. Till markanl�ggning h�nf�rs ocks� vv oli k� anordningar s�som v�gar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, , ^ k�rplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller d�rmed > j�mf�rliga anl�ggningar f�r personal, planteringar e.d. samt, i den m�n de inte vid fastighetstaxering �r att h�nf�ra till byggnad, �ven brunnar, k�llare �ch tunnlar e.d. Till markanl�ggning h�nf�rs inte s�dana anordningar som �r avsedda att anv�ndas tillsammans med vissa maskiner eller andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier i r�relse eller s�dana inventarier som anv�nds f�r viSs verk samhet s�som fundament e.d., industrisp�r, traversbanor samt ledningar f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas m.m. (markinventarier). Till markinventarier h�nf�rs ocks� st�ngsel och andra j�mf�rliga avsp�rr� ningsanordningar. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l den p� fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads all� m�nna anv�ndning f�rdelas mellan markinventarier och byggnaden i f�r� h�llande till h ur stor del av ledningen som tj�nar den p� fastigheten be� drivna ve rksamheten respektive byggnadens allm�nna anv�ndning. Led� ningen skall dock i sin helhet h�nf�ras till m arkinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till den p� fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre V�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden. I fr�ga om markinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punk� terna 3-5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier. Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i a nspr�k f�r anskaffning av en markanl�ggning, skall som anskaffningsv�rde f�r mark� anl�ggningen anses den verkliga utgiften f�r markanl�ggningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspr�ktagna beloppet. �verg�r en r�relsefastighet till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsk� ningsavdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit den f�rre �garen, om denne fortfarande hade �gt fastigheten. �verg�r en fastighet till en ny �gare genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r den del av det avskrivningsbara anskaffningsv�rdet f�r vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts g�ller �ven n�r den p� fastighe� ten bedrivna r�relsen l�ggs ned och fastighetens markanl�ggningar p� grund d�rav sakn ar v�rde f�r fastighetens �gare. till 31 � 2.'''' S�som periodiskt underst�d r�knas inte vad mottagaren uppb�r fr�n en stiftelse som �r befriad fr�n skattskyldighet enligt 7� 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller fr�n en ideell f�rening som har till uppgift att fr�mja i 7 � 6 mom. f�rsta stycket n�mnda lag angivna �ndam�l och som uppfyller �vriga i 7� 5 mom. samma lag angivna villkor f�r befrielse helt eller delvis fr�n skattskyldighet. Detta g�ller dock endast om Senaste lydelse 1977:572. 2367 � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 utbetalningen sker till fullf�ljande av �ndam�l som nu n�mnts. Som perio� diskt underst�d betraktas d�remot vad som uppb�res fr�n varje slags stiftelse, om och i den m�n det i de f�r stiftelsen g�llande stadgar �r f�reskrivet, att stiftelsens int�kter skola f�r all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa familjer eller best�mda personer. till 36 � 2a.''^ Skall vid ber�kning av realisationsvinst p� grund av avyttring av fastighet vederlaget f�r viss del av fastigheten tas upp som int�kt av fastighet eller av r�relse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 �) f�r i omkost� nadsbeloppet inte inr�knas utgift som h �nf�r sig till s�dan del av fastighe� ten som vid inkom sttaxeringen har behandlats enligt reglerna f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som f�rb�ttringskostnad enligt punkt 1 r�knas �ven kostnad, som under tid, d� int�kt av avyttrad fastighet eller i f�rek ommande fall del d�rav har ber�knats enligt 24 � 2 mom., har nedlagts p� reparation och underh�ll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den m�n den avyttrade egendomen p� grund d�rav vid avyttringen har befunnit sig i b�ttre skick �n vid f�rv�rvet, samt kostnad f�r reparation och underh�ll f�r vilken avdrag inte medges p� grund av f�reskrifterna i 25 � 2 mom. f�rsta stycket b eller c och f�r vilken bidrag ej har utg�tt. F�rb�ttringskostnad, som inte har uppf�rts p� avskriv� ningsplan, och med f�rb �ttringskostnad j�mf�rlig reparations- eller under� h�llskostnad far dock inr�knas i omkos tnadsbeloppet endast f�r �r d� de nedlagda kostnaderna har uppg�tt till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppf�rts p� avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det �r d� kostnaden har uppf�rts p� planen. I andra fall skall s�dan kostnad normalt anses nedlagd n�r faktura eller r�kning har erh�llits, varav framg�r vilket arbete som har utf�rts. Har f.istighet varit f�rem�l f�r f�rb�ttringsarbete eller d�rmed j�mf�rligt reparations- eller underh�llsarbete i �garens byggnadsr�relse skall - med iakttagande av de begr�nsningar som har angetts i f�reg �ende stycke - som f�rb�ttringskostnad r�knas det belopp som enligt punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 � har tagits upp som int�kt i r�relsen p� grund av byggnadsarbetet. Omkostnadsbeloppet skall minskas med v�rdeminskningsavdrag m.m., som bel�per p� tid f�re avyttringen av fastigheten, s�som avdrag p� grund av avyttring av skog, avdrag f�r v�rdeminskning av annan naturtillg�ng eller f�r v�rdeminskning av t�ckdiken eller andra markanl�ggningar (jfr punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 � samt punkterna 1,8 och 16 av anvisningarna till 29�). P� samma s�tt skall omkostnadsbeloppet mins� kas med avdrag f�r v�rdeminskning av byggnad m.m. Ofr punkterna 3 och 4 av anv isningarna till 22 �, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 � samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 �), dock inte f�r �r d� avdraget har understigit 3000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas �ven med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ian- spr�ktagande av investeringsfond e.d. Vid ber�kning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som f�rv�rvats 2368 Senaste lydelse 1981 :256. � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f�re �r 1952, anses f�rv�rvad den I januari 1952. Ing�ngsv�rdet skall SFS 1984:1060 d�rvid anses utg�ra 150 procent av fastighetens taxeringsv�rde f�r �r 1952. H�nsyn skall vid vinstber�kningen icke tagas till kostnader och avdrag som bel�per p� tid f�re �r 1952. Dock f�r det vid f�rv�rvet erlagda vederla� get f�r fastigheten upptagas som ing�ngsv�rde, om den skattskyldige kan visa att k�peskillingen �verstiger 150 p rocent av taxeringsv�rdet f�r �r 1952. Fanns taxeringsv�rde ej �s�tt f�r �r 1952, f� r motsvarande v�rde uppskattas med ledning av taxeringsv�rdet f�r fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ing�tt, eller n�rmast d�refter �satta taxeringsv�rde. Har fastighet vid avyttringen innehafts mer �n tjugo �r f�r den skattskyl� dige vid vinstb er�kningen som ing�ngsv�rde upptaga ett belopp motsva� rande 150 p rocent av det taxeringsv�rde, som g�llde tjugo �r f�re avytt� ringen. Har taxeringsv�rdet �satts vid fastighetstaxering som verkst�llts �r 1970 eller senare f�r dock som ing�ngsv�rde upptagas endast 133 procent av taxeringsv�rdet. Om ing�ngsv�rdet ber�knas med ledning av det taxe� ringsv�rde som g�llde tjugo �r f�re avyttringen, skall h�nsyn vid v instbe� r�kningen icke tagas till ko stnader och avdrag, som bel�per p� tidigare �r �n tjug o � r f�re avyttringen. Fanns taxeringsv�rde ej �s�tt tjugo �r f�re avyttringen, f�r motsvarande v�rde uppskattas p� s�tt angives i femte stycket sista meningen. Har avy ttrad fastighet f�rv�rvats genom arv eller testamente eller ge� nom bodelning i anledning av makes d�d, f�r den skattskyldige, i st�llet f�r k�peskilling eller motsvarande vederlag f�r fastigheten vid n�rmast f�reg� ende k�p, byte eller d�rmed j�mf�rliga f�ng eller i st�llet f�r ett med st�d av f�reg�ende stycke framr�knat v�rde, som ing�ngsv�rde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsv�rde �ret f�re det �r d� d�dsfallet intr�f� fade eller motsvarande i arvsskatteh�nseende g�llande v�rde, f�rutsatt att d�dsfallet �gt rum efter �r 1952. �gde d�dsfallet rum efter �r 1970 f�r dock som ing�ngsv�rde upptagas endast 133 p rocent av taxeringsv�rdet eller motsvarande i arvsskatteh�nseende g�llande v�rde. Fanns taxeringsv�rde ej �s�tt � ret f�re det �r d� d�dsfallet intr�ffade, f�r motsvarande v�rde uppskattas p� s�tt som angives i femte stycket sista meningen. Har in� g�ngsv�rdet upptagits med st�d av best�mmelserna i detta stycke, skall h�nsyn vid vinstber�kningen icke tagas till kostnader och avdrag, som bel�per p� tidigare �r �n �ret f�re d�ds�ret. Ber�knas ing�ngsv�rdet med ledning av taxeringsv�rde skall, s�vida viss del av taxe ringsv�rdet avser egendom som i kostnadsh�nseende h�nf�rts till mask iner och andra inventarier i jord bruk eller r�relse (jfr pu nkt 1 av anvisningarna till 35 �), taxeringsv�rdet reduceras med den del d�rav som kan anses bel�pa p� egendom av nyss angivet slag. S�dan reducering skall dock icke g�ras om mindre �n 25 procent av hela vederlaget f�r den avyttrade fastigheten bel�per p� egendom, som vid ber�kning av v�rde� minskningsavdrag h�nf�res till maskiner och andra inventarier. Skall taxer ingsv�rdet reduceras enligt f�reg�ende stycke iakttages f�l� jande. Har taxeringsv�rdet �satts tidigare �n vid 1975 �rs fastighetstaxe� ring, skall taxeringsv�rdet reduceras med s� stor del d�rav som vederlaget f�r egendom, som vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag h�nf�res till maskiner och andra inventarier, utg�r av hela vederlaget f�r den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts g�ller �ven om taxeringsv�rdet �satts �r 1975 eller senare, dock att vid ber�kningen skall bortses fr�n den del av vederla- 2369 75-SFS 1984 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 get vid avyttringen som bel�per p� egendom som avses i 2 kap. 3 � jorda� balken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsv�rdet som kan anses bel�pa p� egendom, som vid ber�kning av v�rdeminskningsav� drag h�nf�res till maskiner och andra inventarier, �r mindre �n den andel av hela vederlaget f�r den avyttrade fastigheten som kan an ses bel�pa p� egendom av nu angivet slag, f�r dock taxeringsv�rdet reduceras p� grund� val av f�rh�llandena vid fastighetstaxeringen. Det f�r fastigheten g�llande ing�ngsv�rdet om det inte har ber�knats enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de f�rb�ttringskostnader och d�rmed likst�llda belopp f�r vilka avdrag f�r ske samt de v�rdeminsk� ningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i p unkterna 6 a och 6 b nedan r�knas om med h�nsyn till f�r�ndringarna i det allm�nna prisl�get (prisutvecklingen) under den tid d � fastigheten har innehafts. Omr�kningen sker med ledning av en indexserie, grundad p� konsu� mentprisindex. Riksskatteverket fastst�ller �rligen omr�kningstalen. Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak � r avsedd att anv�ndas f�r bostads�ndam�l och som vid avyttringstillf�llet varit eller bort vara �s�tt ett taxerat byggnadsv�rde av l�gst 10000 kronor , avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor f�r vaije p�b�ijat kalender�r f�re taxerings�ret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits p� fas� tigheten. Om det taxerade byggnadsv�rdet inte uppg�tt eller bort uppg� till 10000 kronor, avdrages 3000 kronor f�r vaije p�b�ijat kalender�r under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte f�r tidigare �r �n �r 1952 och inte heller f�r senare �r �n �r 1980. F inns p� fastigheten mer �n en bostadsbyggnad ber�knas nu avsett avdrag endast f�r fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstber�kningen med utg�ngspunkt fr�n taxeringsv�rdet tjugo �r f�re avyttringen enligt sj�tte stycket ovan eller fr�n taxeringsv�rdet �ret f�re d�dsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande v�rden, f�r avdrag enligt d etta stycke ej ske f�r tidigare �r �n tjugo �r f�re avyttringen eller �ret f�re d�dsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller f�rst�rts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges �ven f�r tid d� denna byggnad funnits p� fastigheten, om den skattskyldige inom ett �r ig�ngsatt arbete med att uppf�ra ers�ttningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer �n ett �r tagits i anspr�k huvudsakligen f�r annat �ndam�l �n bostads�ndam�l medges avdrag enligt detta stycke endast f�r tid d� byggnaden d�refter �ter utnyttjats huvudsakligen f�r bostads�ndam�l. Vinstber�kning p� grund av avyttring av en del av en fastighet skall grundas p� f�rh�llandena p� den avyttrade fastighetsdelen. Vid till�mpning av de beloppsgr�nser som anges i andra och fj�rde styckena skall dock h�nsyn tas till f�rh�llandena p� hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket f�r g�ras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid tiden f�r avyttringen var huvudbyggnad f�r hela fastigheten. P� den skattskyldiges beg�ran skall omkostnadsbeloppet f�r fastighetsdelen - i st�llet f�r att ber�knas enligt f�rsta meningen - tas upp till ett belopp som motsvarar s� stor del av det f�r hela fastigheten ber�knade omkostnadsbe� loppet - i f�rekomm ande fall minskat med v�rdeminskningsavdrag m.m. - som vederlaget f�r fastighetsdelen utg�r av fastighetens hela v�rde vid 2370 avyttringstillf�llet. I sist av sedda fall skall, om den skattskyld ige beg�r det � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> och v�rdet av skogen och skogsmarken p� den avyttrade fastighetsdelen �r SFS 1984:1060 mindre �n 20 procent av v�rdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag p� grund av avyttring av skog. Om d en avyttrade delen avser en eller ett f�tal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget �r mindre �n 10 procent av fastighetens taxeringsv�rde, f�r vidare ing�ngsv�rdet p� den avyttrade fastighetsdelen utan s�rskild utredning ber�knas till 1 krona per kvadrat� meter, dock ej till h�gre belopp �n k�peskillingen. Vad i de fem f�rsta meningarna av f�reg�ende stycke f�reskrivits g�ller i till�mpliga de lar �ven vid mark�verf�ring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988). Har den skattskyldige erh�llit s�dan eng�ngsers�ttning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 �, skall s� stor del av det f�r hela fastigheten ber�knade omkostnadsbeloppet - i f�rekommande fall minskat med v�rdeminskningsavdrag m.m. - anses bel�pa p� den del av fastigheten som ers�ttningen avser, som eng�ngsers�ttningen utg�r av fastighetens hela v�rde vid tiden f�r uppl�telsen eller inskr�nkningen i f�rfogander�tten. Vid bed�mningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag p� grund av avyttring av skog g�ller vad som �r f�reskrivet i fr�ga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fj�rde stycket av anvisningarna till 35 � erh�ller avdrag fr�n den eller de eng�ngs� ers�ttningar han fatt p� grund av uppl�telser inom en och samma kommun f�r inte tillgodor�kna sig n�got omkostnadsbelopp h�nf�rligt till dessa ers�ttningar. Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastig� het, skall h� nsyn tas till d etta vid ber�kning av omkostnadsbeloppet f�r �terstoden av fastigheten. Kan utredning inte f�rebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i f�rekommande fall minskat med v�rdeminsk� ningsavdrag m.m . - f�r fastigheten, som bel�pt p� den avyttrade fastig� hetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat h�lften av erh�llen ers�tt� ning f�r f astighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses �verstiga omkostnadsbeloppet i f �rekommande fall minskat med v�rdeminsk� ningsavdrag m.m . - f�r hela fastigheten omedelbart f�re avyttringen av fastighetsdelen. F�reskrifterna i f�reg�ende stycke till�mpas ocks� om den skattskyldige under innehavstiden erh�llit s�dan eng�ngsers�ttning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 �. Har den skattskyldige under innehavstiden avst�tt fr�n mark genom mark�verf�ring enligt fastighets� bildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet p� �terstoden av fas� tigheten anses ha minskat med s� stor del av omkostnadsbeloppet f�r den tidigare avst�dda marken som ers�ttningen i pengar utgjort av det totala vederlaget f�r marken. Ber�knas omkostnadsbeloppet vid av yttring av �terstoden av fastighe� ten eller del d �rav med ledning av ett taxeringsv�rde som �satts efter det att delavyttringen, markuppl�telsen eller mark�verf�ringen m.m, �gt rum, �r best�mmelserna i de tv� f�reg�ende styckena icke till�mpliga. Kostnad f�r f�rb�ttringsarbete eller d�rmed j�mf�rligt reparations- och underh�llsarbete f�r vilket f�rs�kringsers�ttning eller annan skadeers�tt� ning har utg�tt beaktas, s�vida ers�ttningen inte r�knas till skattepliktig inkomst enligt denna lag, vid ber�kning av realisationsvinst endast i den 2371 � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 m�n kostnaden har �verstigit ers�ttningen. Har s�dan skattefri ers�ttning uppburits med st�rre belopp �n det som har g�tt �t f�r skadans avhj�lpande g�ller f�ljande. Fastighetens ing�ngsv�rde, omr�knat enligt tionde stycket till tiden f�r skadetillf�llet, minskas med skillnaden mellan ers�ttningen och kostnaden f�r skadans avhj�lpande. F�r tid efte r skadetillf�llet ligger �terstoden av det omr�knade ing�ngsv�rdet till grund f�r omr�kning enligt tionde stycket. Avyttrar del�gare i f�mansf�retag eller honom n�rst�ende person fastig� het till f�re taget far vid vinstber�kningen fastighetens ing�ngsv�rde icke ber�knas p� grundval av taxeringsv�rde enligt sj�tte och sjunde styckena. Ej heller far omr�kning g�ras enligt tionde stycket eller till�gg g�ras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket f�r medge undantag fr�n best�mmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga sk�l. Mot beslut av riksskatteverket i s�dan fr�ga far talan icke f�ras. 3."^^ F�rlu st genom icke yrkesm�ssig avyttring (realisationsf�rlust) f�r dras av i den om fattning som anges i punkt 4 n edan. Realisationsf�rlust skall ber�knas p� samma s�tt som realisationsvinst enligt punkterna 1 2 d. Vid f�rlust ber�kningen f�r en fastighets ing�ngs� v�rde dock inte ber�knas p� grundval av ett taxeringsv�rde enligt punkt 2 a sj�tte eller sjunde stycket. Inte heller f�r omr�kning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller till�gg enligt punkt 2 a tolfte stycket g�ras. Har den med f�rlust avyttrade egendomen innehafts under s�dan tid att, om vinst i st�llet hade uppst�tt vid av yttringen, endast en del av vinsten skulle ha r�knats till skattepliktig realisationsvinst, �r endast motsvarande del av f�rlusten avdragsgill. Har f�rlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 �, �r endast s� stor del av f�rlusten avdragsgill som bel�per p� vad den skattskyldige har erh�llit i pengar. till 38 � 2.''' Utdelning fr�n aktiebolag eller ekonomisk f�rening, som utg�r i f�rh�llande till gjorda ink�p eller f�rs�ljningar eller efter d�rmed j�mf�rlig grund, �r skattefri, d�r utdelningen blott inneb�r en minskning i levnad s� kostnader, och skall i annat fall h�nf�ras till den f�rv�rvsk�lla, vartill den p� grund av sin beskaffenhet �r att r�kna. S�lunda h�nf�res exempelvis till inkomst av jordbruk respektive r�relse n�ringsidkares utdelning fr�n eko� nomisk f�rening i form av pristill�gg � v aror, som han s�lt till f�reningen, eller i form av rabatt f�r varor, som han f�r sin n�ring ink�pt av f�rening� en. Till utdelning, som p� grund av best�mmelserna i detta stycke �r skattefri, h�nf�res icke f�rm�n av bostad eller annan f�rm�n av fastighet 0'fr emellertid best�mmelserna i andra stycket.) Skattepliktig utdelning fr�n aktiebolag eller ekonomisk f�rening, som icke skall r�knas s�som int�kt vid ber�kning av annat slag av inkomst, h�nf�res till int�kt av kapital. Har bostad eller annan f�rm�n av fastighet tillkommit medlem av bo� stadsf�rening eller del�gare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och Senaste lydelse 1983: 1043. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs. 2372 Senaste lydelse 1980: 1054. � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �r det inte fr�ga om uppl�telse som avses i tredje stycket, skall som SFS 1984:1060 skattepliktig int�kt av kapital tas upp ett belopp motsvarande f�r helt �r r�knat 3 procent av den del av medlemmens eller del�garens andel i f�reningens eller bolagets beh�llna f�rm�genhet som �verstiger 50000 kronor. D�rvid skall v�rdet av andelen ber�knas med utg�ngspunkt i taxeringsv�rdet �ret f�re taxerings�ret p� f�reningens eller bolagets fastig� het och med h�nsyn till f�reningens eller bolagets �vriga tillg�ngar och skulder enligt bokslutet f�r det senaste r�kenskaps�r som avslutats f�re den 1 ju li � ret f�re taxerings�ret. Vid den na ber�kning skall bortses fr�n skuld som f�reningen eller bolaget har �dragit sig p� s�dana villkor eller under s�dana omst�ndigheter att skulden b�r likst�llas med inbetalning av insats eller d�rmed j�mf�rligt eget kapital. I fr�ga om bostad som innehas av tv� eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50000 kronor f�rdelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstber�kningen f�r avdrag inte ske, s�vitt fr�ga inte �r om till r�relse h�nf�rlig utgift, f�r medlemmens eller del�garens inbetalningar till f�reningen eller bolaget eller f�r andra omkostnader som �r h�nf�rliga till inne havet av bostaden eller f�rm�nen. Har bostad eller annan f�rm�n, som tillkommit medlem av bostadsf�re� ning eller del�gare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till �verv�gande del varit av medlemmen eller del�garen mot vederlag uppl� ten till annan under hela eller st�rre delen av beskattnings�ret, r�knas vederlaget j�mte v�rdet av bostad eller annan f�rm�n, som medlemmen eller de l�garen f�r eget bruk f�rfogat �ver, s�som int�kt av kapital f�r medlemmen eller del�garen. Annan utdelning fr�n bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag �n i andra och tredje styckena s�gs, som icke utg�tt i f�rh�llande till innehavda andel�r eller aktier, r�knas s�som int�kt av kapital f�r medlemmen eller del�garen, om och i den m�n utdelningen �verstiger s�dana p� beskatt� nings�ret bel�pande avgifter och andra inbetalningar till f�reningen eller bolaget, vilka icke �ro att anse som kapitaltillskott. Med bosta dsf�rening och bostadsaktiebolag f�rst�s ekonomisk f�rening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen best�r i att �t f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare bereda bost�der i hus, som �gs av f�reningen eller bolaget. Som bostadsf�rening eller bo� stadsaktiebolag anses �ven ekonomisk f�rening eller aktiebolag, vars verk� samhet uteslutande eller s� gott som uteslutande best�r i att tillhandah�lla f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare garage eller annan f�r der.as personliga r �kning avsedd gemensam anordning i byggnad som �gs av f�reningen eller bolaget. 5.''� Vad som g�ller om utdelning fr�n utl�ndskt bolag skall �ven till�m� pas p� utdelning fr�n annan h�r i riket icke hemmah�rande juridisk person. D�dsbo efter person, som vid sitt fr�nf�lle inte varit bosatt eller stadigva� rande vistats h�r i riket, anses s�som en h�r i riket icke hemmah�rande juridisk person. Utdelning fr�n s�dant d�dsbo till i Sverige bo satt del�gare av inkomst, som f�rv�rvats under den tid del�garna suttit i oskift bo - men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterl�mnade tillg�ngar - skall Senaste lydelse 1966:724. 2373 � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 s�ledes h�r i riket bliva f�rem�l f�r beskattning. Fr�n denna f�reskrift meddelas likv�l ett undantag i 54 � f�rsta stycket e. 8.''' Har skattskyldig p� grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebo� lag eller andelar i svensk ekonomisk f�rening erh�llit f�retr�desr�tt till teckning av s�dant av f�retaget upptaget vinstandelsl�n som avses i 2 � 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, om han utnyttjar f�retr�desr�tten, det v�rde som genom f�retr�desr�tten kan anses ha till� f�rts honom inte anses utg�ra int�kt av kapital. Avyttrar han d�remot f�retr�desr�tten, skall det vederlag han erh�ller f�r denna r�tt upptas som s�dan int�kt. till 41 � 1.^" Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder. F�r skattskyldig som har haft ordnad bokf�� ring skall ber�kningen av inkomst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av best�mmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstbe� r�kning enligt bokf�ringsm�ssiga grunder tas h�nsyn till in- och utg�ende lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m.m., till p�g�ende arbeten samt till fo rdrings- och skuldposter. V�rdet av ut� g�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter best�ms med h�ns yn till f�rh�llandena vid beska ttnings�rets utg�ng. Som v�rde av ing�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskattnings�rs utg�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter. Best�mmelserna i 41 � om lager far i varvsr�relse till�mpas �ven i fr�ga om skepp eller skeppsbygge, p� vilket den skattskyldige har utf�rt eller avser att utf�ra arbete i icke ov�sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu f�reskrivits g�ller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har levererats till f�rv�rvaren. Vad som avses med skepp framg�r av sj�lagen (1891:35 s. 1). Inkomst av annan fastighet som avses i 24� 1 mom. f�r ber�knas enligt bokf�ringsm�ssiga grunder p� s�tt anges i f�reg �ende stycke. Har skatt� skyldig f�r visst beskattnings�r ber�knat inkomst av annan fastighet enligt bokf�ringsm�ssiga grunder, skall den skattskyldige �ven f�r n�stf�ljande beskattnings�r ber�kna inkomsten enligt s�dana grunder om best�mmel� serna i 24 � 1 mom, �r till�mpliga det �ret. Har det bokf�rda resultatet p�verkats av att bland int �kterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medr�knats, eller bland k ostnaderna har tagits upp belopp, som inte �r avdragsgilla vid inko mstber�kningen, skall resultatet justeras s� att det kan l�ggas till grund f� r inkomstber�kningen enligt denna lag. I de fall resultatet har p�verkats av att lager, p�g�ende arbeten eller ford� ringspost har tagits upp med f� r l�gt belopp eller skuldpost med f�r h�gt belopp skall dock p� yrkande av den skattskyldige justering av det bok� f�rda resultatet underl�tas i den m�n det �r uppenbart att denne - i �verensst�mmelse med reglerna f�r inkomstber�kning i denn a lag - ge� nom dispositioner i bokslutet avseende n�mnda tillg�ngs- och skuldposter 2374 Senaste lydelse 1977: 243. Senaste lydelse 1981:29 5. � </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �ll�rgenom st�rre avskrivningar p� anl�ggningstillg�ngar �n som skett SFS 1984; 1060 skulle ha kunnat redovisa ett l�gre resultat �n det som skulle framkomma efter justeringen. Om s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder det skall dock resultatet justeras �ven i s�dant fall. Vid ber�kning av inkomst enligt bokf�ringsm�ssiga grunder skall iakt� tas, att en inkomst skall anses ha �tnjutits under det �r, d� den enligt god redovisningssed eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt bruk� ligt b�r tas upp som int�kt i r�k enskaperna, �ven om inkomsten �nnu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad som g�ller i fr�ga om inkomstp osterna till�mpas ocks� i fr�ga om utgiftsposterna. Avdrag f�r tantiem eller liknande ers�ttning fr�n f�mansf� retag till f�ret agsledare eller honom n�rst�ende person far dock �tnjutas f�rst under det �r d� ers�ttningen har betalats ut eller blivit tillg�nglig f�r lyftning. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters upptag�nde enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�rfaringss�ttet, att fordringar tas upp som inkomst under det �r, d� de uppkommer, och att r�ntor h�nf�rs till inkomsten f�r det �r, p� vilket de bel�per, i b�gge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under n�mnda �r eller inte. � andra sidan b�r f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre del bel�per p� ett kommande �r, till de nna del bokf�- ringsm�ssigt h�nf �ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag f�r r�nta p� l�n ur statens l�nefond f�r l�n med uppskjuten r�nta �tnjuts f�r det �r d� r�ntan har betalats. Vid till�mpning av f�reg�ende stycke skall iakttas bl.a. att v�rdet av avyttrade varor skall - �ven om fakturering inte skett - redovisas som fordran, s�vida varorna levererats till den nye �garen f�re �rets utg�ng. Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas under loppet av flera �r, f�r som int�kt f�r varje �r tas upp den del av k�peskillingen som influtit under samma �r. I fr�ga om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av fastighet varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom. g�ller �ven punkt 8 av anvis� ningarna till 25 �. Om besk attningsmyndighet, med f r�ng�ende av den skattskyldiges p� hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, som inkomst f�r ett �r beskattat vinst, som i bokf�ringen framkommer som vinst f �rst ett senare �r, skall vid inkomstber�kn ingen f�r det f�ljande �r, d� vinsten redovisas i bokf�ringen, det sistn�mnda �rets bokf�rda resultat justeras p� s�dant s�tt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en g�ng till. Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en f�rlust, som �r i och f�r sig avdragsgill, inte f�r beaktas vid inkomstber�k� ningen f�r det �r d� den redovisats i r�kenskaperna eller beskattningsmyn� dighet i annat fall visst �r fr�ng�tt den skattskyldiges bokf�ring p� s�dant s�tt att det p�verkar f�ljande �rs inkomstber�kning. 4a.^' Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar i ett svenskt f�retag, skall int�kt p� grund av avyttring- en anses ha �tnjutits n�r flyttningen sker, om int�kten inte blivit till�nglig f�r lyftning dessf�rinnan. Avyttrar en skattskyldig aktier eller andelar i ett " Senaste lydelse 1983:452. 2375 � </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1984:1060 svenskt f�retag efter det att han flyttat utomlands skall int�kten anses ha �tnjutits i och med avyttringen. �r i fall som nu sagts int�ktens storlek beroende av viss framtida h�ndelse och kan till f�ljd h�rav int�ktens totala belopp inte fastst�llas vid den taxering som �r i fr� ga, skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen f�r det �r d� beloppet blir tillg�ngligt f�r lyftning. D�rvid skall beskattningen ske p� grundval av f�rh�llandena vid avyttringen och med till�mpning av de beskattningsregler som g�llde vid taxeringen f�r avyttrings�ret. Som ett svenskt f�retag r�knas vid till�mpningen av denna anvisnings� punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk f�r� ening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsf�rening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 �. till 41 a� 1.^^ Best�mmelsen i 41 a� inneb�r bl.a. att f�r fastighet, som avses i 24 � 2mom., fastighetens andel av samf�llighetens taxeringsv�rde skall inr�k� nas i underlaget f�r int�ktsber�kningen i de fall d�r samf�lligheten utg�r en s�rskild taxeringsenhet. Jfr i detta h�nseende 4kap. 10 � fastighetstaxe� ringslagen (1979:1152). 2.^^ �ger fastighet av annat slag �n som n�mns i punkt 1 del i s�dan samf�llighet som avses i 41 a� och �verstiger fastighetens andel av int�k� terna i samf�lligheten dess andel i s�dana kostnader i verksamheten som �r p� en g�ng avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100 kronor, f�religger icke skyldighet att upptaga int�kterna och kostnaderna vid ber�kning av inkomst av fastigheten. F�rvaltas s�dan samf�llighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som bel�per p� fastigheten tas upp till beskattning i den f�rv�rvsk�lla i vilken fastigheten ing�r. Om int�kt av fastighet ber�knas enligt 24� 2mom., skall dock kapitalinkomster beskattas hos �gare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastighets andel av r�ntein� t�kter 100 kronor, f�religger emellertid icke skattskyldighet f�r beloppet. 4.^'* Uppb�r del�gare utdelning fr�n samf�llighet, som avses i 2� 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelningen av del�garen tas upp till beskattning som int�kt i den f�rv�rvsk�lla vari del�garfastigheten ing�r eller, om int�kten av denna ber�knas enligt 24 � 2 mom. eller enligt 2 � 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, som int�kt av kapital. till 54 � 2. Till ledning vid till�mpning av best�mmelsen i 54 � f�rsta sty cket e anf�rs f�ljande exempel. D�dsboet efter en person, som vid fr�nf�llet icke varit bosatt i Sv erige, best�r av fyra del�gare. En av del�garna �r bosatt h�r i landet. Under beskattnings�ret har st�rbhuset �tnjutit 1 000 kronors inkomst fr�n en i Sverige bel�gen fastighet och 2000 kronor s�som r�nta � en utl�ndsk bankr�kning. Av inkomsterna hava 500 kronor �tg�tt till omkostnader, 2376 Senaste lydelse 1980: 957. " Senaste lydelse 1975: 259. Senaste lydelse 1975:259 . � </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:823px;height:1262px;"> <img width="823" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> vilka icke varit att h�nf�ra till n�gon viss f�rv�rvsk�lla, och 300 kronor SFS 1984:1060 reserverats. 2200 kronor hava utdelats till del�garna. Som emellertid d�ds� boet �r skyldigt i Sverige utg�ra skatt f�r f�rstn�mnda 1000 kronor, skall den svenske del�garen i S verige utg�ra kommunal inkomstskatt allenast f�r 1/4 av I 200 kronor eller s�ledes 300 kronor. 3.^^ Befrielse fr �n skattskyldighet f�r inkomst av anst�llning enligt 54 � f�rsta stycket f medges icke i fall som avses i punkt 2 f�rsta stycket av anvisningarna till 53 �. till 60 Till ledning vid till�mpning av 60 � anf�res f�ljande exempel. En skattskyldig �ger fastigheter i annan kommun �n hemortskommunen. Ifr�gavarande kommun best�r av tre f�rsamlingar. Den skattskyldige �ger en fastighet i enva r av dessa f�rsamlingar; fastigheternas taxeringsv�rden �r 40000 kronor, 120000 kronor och 160000 kronor. Om den beskattningsbara inkomsten uppg�r till 4 800 kro nor, dvs. till belopp motsvarande summan av garantibeloppen f�r fastigheterna, skall den beskattnin gsbara inkomsten f�rdelas p� f�rsamlingarna med 600 kro� nor, 1800 kronor och 2400 kronor. �verstiger den beskattningsbara in� komsten summan av garantibeloppen, skall det �verskjutande beloppet f�rdelas enligt best�mmelserna i 56-59 ��. till 66 � 2.^' P� grund av f�revarande paragrafs stadganden, j�mf�rda med 53 � 3 mom., skall f�r d�dsbo efter den, som under det �r fr�nf�llet �gt rum men inte vid d�dsfal let varit bosatt eller stadigvarande vistats h�r i riket, vid taxering n�stf�ljande �r s�som hemortskommun anses den kommun som utgjort den avlidnes hemortskommun. Denna lag t r�der i kraft den 1 januari 1985 och till�mpas f�rsta g�ngen vid 1986 �rs taxering. �ldre best�mmelser skall dock fortfarande till�mpas vid n�mnda tax ering i fr�ga om skattskyldiga som d� taxeras f�r beskatt� nings�r som har p�b�rjats f�re den 1 januari 1985. P� regeringens v�gnar KJELL-OLOF FELDT Stig von Bahr (Finansdepartementet) ' Senaste lydelse 1966: 729. Senaste lydelse 1970: 162, " Senaste lydelse 1966:724. 2377 � </div> </div>

SFS 1984:1060

�ndring i kommunalskattelagen (1928:370);

Utkom fr�n trycket

' ''

den 28 december 1984

ad den 18 december 1984.

"I '

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om kommunalskattelagen

(1928:370)^

^dels att 24� 3 mom., 28� 3 och 4 mom., 29� 2 och 3 mom., 30� 2-6

m�m,, 41c�, 43� 2 och 3 mom,, 46� 5 mom., 48� 1 m om., 53 � 5 mom.,

64� 2 mom., 67�, punkt 4 av anvisningarna till 18 �, punkt 6 av anvisning�
arna till 20�, punkt 3 av anvisningarna till 24�, punkterna 7 och 8 av
anvisningarna till 28 �, punkterna 12-14 av anvisningarna till 29�, anvis-

' Prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110.

^ Senaste lydelse av

24 � 3 mom. 1959:36

28 �3 mom. 1962:86

28 �4 mom. 1957:72

29 �2 mom. 1984:190

29 �3 mom. 1970:651

30 �2 mom. 1984: 101

30�3mom. 1982:1087

30�4mom. 1969:749

30�5mom. 1982: 1087

30�6mom. 1969:749

41 c � 1977:243

43�2mom. 1979:612

43�3mom. 1979:612

46 �5 mom. 1983:1088

48 � 1 mom. 1977:572

53 �5 mom. 1974:994

64 �2 mom. 1933:394

punkt 4 av anvisningarna till 1 8 � 1969:749

punkt 6 av anvisningarna till 2 0 � 1979: 1146

punkt 3 av anvisningarna till 24 � 1975:259

punkt 7 av anvisningarna till 2 8 � 1969:749

punkt 8 av anvisningarna till 28 � 1957:72

punkt 13 av anvisningarna till 2 9 � 1984: 190

punkt 14 av anvisningarna till 29 � 1969:749

punkt 1 av anvisningarna till 30 � 1984: 101

punkt 2 av anvisningarna till 30 � 1984: 101

punkt 3 av anvisningarna till 30 � 1969:749

punkt 4 av anvisningarna till 30 � 1969:749

punkt 5 av anvisningarna till 30 � 1969:749

punkt 5 av anvisningarna till 3 5 � 1974:810

punkt 7 av anvisningarna till 38 � 1974:994

punkt 4 av anvisningarna till 39 � 1974:994

anvisningarna till 41 c � 1983: 123

punkt 2 av anvisningarna till 43 � 1979:612

punkt 3 av anvisningarna till 43 � 1981:264

punkt 7 av anvisningarna till 53 � 1977:572

punkt 8 av anvisningarna till 53 � 1977:572

punkt 9 av anvisningarna till 53 � 1977:572

punkt 1 av anvisningarna till 5 4 � 1984: 190

punkt 4 av anvisningarna till 54 � 1980:957

punkt 5 av anvisningarna till 54 � 1979:612

punkt 2 av anvisningarna till 5 8 � 1963:303

punkt 2 a av anvisningarna till 58 � 1963:303.

2339

�

SFS 1984:1060

ningarna till 30 �, punkt 5 av anvisningarna till 35 �, punkt 7 av anvisningar�
na till 38�, punkt 4 av anvisningarna till 39�, anvisningarna till 41 c�,

punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 43 �, punkterna 5 och 7-9 av

anvisningarna till 53 �, punkterna 1, 4 och 5 av anvisningarna till 54 � samt
anvisningarna till 58 � skall upph�ra att g�lla,

dels att nuvarande 28 � 1 mom. skall b etecknas 28 �,
dels att 1 och 22��, 24 � 1 mom., 25 � 3 mom., den nya 28 �, 29� 1 m om.,

35� 1, 3 och 3a mom., 38� I mom., 4Ia�, 45�, 46� 1 mom., 47 �, 47a�,

50� 2 och 3 mom., 53 � 1-3 mom., 54�, 57� 1 och 3 mom., 58 �, 59� I och

3 mom., 66�, punkt 2 av anvisningarna till 19�, punkterna 3, 4 och 9 av
anvisningarna till 22 �, punkterna 1 och 10 av anvisningarna till 24�,

punkterna 2a och 9 av anvisningarna till 25 �, punkt 1 av anvisningarna till

28�, punkterna 4, 5, 7 och 16 av anvisningarna till 29�, punkt 2 av
anvisningarna till 31 �, punkterna 2a och 3 av anvisningarna till 36�,

punkterna 2, 5 och 8 av anvisningarna till 38 �, punkterna 1 och 4 a av

anvisningarna till 41 �, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 41a�,

punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 54 �, anvisningarna till 60� samt
punkt 2 av anvisningar na till 66 � skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 29 � skall inf�ras en ny pun kt, 10, av neda n

angivna lydelse.

Med allm�n kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt,

landstingsskatt och f�rsamlingsskatt.

Allm�n kommunalskatt skall utg�ras av fysisk person och d�dsbo i

f�rh�llande till det antal skattekronor och skatte�ren, som p�f�rs en var
skattskyldig enligt de i denna lag fastst�llda grunder, dock att skatten skall

utg� i helt antal kro nor enligt vad i uppb�rds lagen (1953:272) stadgas.

Ang�ende taxeringsmyndigheter och f�rfarandet vid taxering till a llm�n

kommunalskatt stadgas i taxeringslagen (1956:623).

Fr�n bruttoint�kten av jordbruksfastighet f�r avdrag g�ras f�r

omkostnader, som �ro att h�nf�ra till driftkostnader.

(Se vidare anvisningarna,)

24 � / mom.^ Till i nt�kt av annan fastighet skall, d�r ej annat f�ranledes

av vad nedan i andra s tycket eller 2mom. stadgas, h�nf�ras vad av fas tig�

het h�r i riket, som taxerats s�som annan fastighet, kommit �garen till

godo, s�som:

hyresv�rdet av l�genhet, som �garen anv�nt f�r sin, sin familjs och sina

personliga tj�nares r�kning;

hyra eller annan ers�ttning f�r fastighet eller del d�rav, som uppl�tits till

annan;

2340

' Senaste lydelse 197 7: 190.

* Senaste lydelse 1972: 741. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1968 :729.

�

' int�kt genom f�rs�ljning eller annat tillgodog�rande av fastighetens als-

SFS 1984:1060

t�f eller naturtillg �ngar;

avg�ld med mera dylikt, som influtit fr�n fastigheten.
Har fastighet helt eller delvis anv�nts i �garens egen r�relse, skall int�kt

genom nyttjand e av fastigheten till den del, som s�lunda anv�nts, r�knas

till int�kt av r� relsen.

F�rm�n av pla ntering eller tr�dg�rdsland, som �r att anse endast s�som

tillbeh�r till egen bostadsl�genhet och som anv�ndes f�retr�desvis f�r

�garens personliga trevnad, skall tagas i ber�kning vid bostadsv�rdets

best�mmande; och skall f�ljaktligen, i den m�n f�rm�n av plantering eller
tr�dg�rdsland s�lunda beaktats, avkastning av planteringen eller tr�d�

g�rdslandet ej s�rskilt redovisas.

25 � i mom.^ I fr�ga om fastighet, f�r vilken int�kten skall ber�knas
enligt 24 � 2 mom., far avdrag inte g�ras f�r andra omkostnader �n f�r r�nta

p� l�nat kapital, som har nedlagts i fastigheten, samt tomtr�ttsavg�ld eller

liknande avg�ld.

Ut�ver avdrag som i f�reg�ende stycke s�gs f�r dock fysisk person, som

blivit f�r �ret f�re taxerings�ret eller f�r taxerings�ret mantalsskriven p�
honom tillh�rig fa stighet, som avses i 24� 2 mom., i fr�g a om n�mnda

fastighet g�ra ett extra avdrag med, f�r helt �r r�knat, 1 500 kronor, dock

h�gst med de t belopp, som j�mlikt sistn�mnda lagrum skall tas upp som
int�kt av fastigheten. �ger skattskyldig endast del av fastigheten, skall

avdraget i motsvarande m�n neds�ttas. Vad i d etta stycke stadgas skall
g�lla j�mv�l betr�ffande d�dsbo under f�ruts�ttning att n�gon del�gare i

boet blivit mantalsskriven p� fastigheten.

Har fastighet, f�r vilken int�kten skall ber�knas enligt 24� 2mom.,

delvis anv�nts i �g arens r�relse, skall r�ntan och avg�lden minskas med
den del d�rav, som kan anses bel�pa p� den i r�relsen anv�nda fastighets�
delen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 � ' Till int�kt av r�relse h�nf�res allt vad som av h�r i riket bedriven
r�relse kommit r�relseidkaren tillgodo, s�som:

vad som i r�relsen influtit i pe nningar eller varor;
v�rdet av i r�relsen tillverkade eller saluh�llna varor eller produkter,

som f�rbrukats f�r r�relseidkarens, hans familjs eller �vriga hush�llsmed�
lemmars r�kning eller f�r avl�ning �t arbetspersonal, som icke tillh�rt
r�relseidkarens hush�ll, s� ock av annan f�rm�n, som i r� relsen kommit
honom tillgodo.

Ers�ttning i form av royalty eller periodiskt utg�ende avgift f�r utnytt�

jande av materiella eller immateriella tillg�ngar �r att anse s�som int�kt av

r�relse, s�vitt inte royaltyn eller avgiften �r av beskaffenhet att b�ra

h�nf�ras till int�kt av fastighet eller av tj�nst.

Ers�ttning, som idkare av r�relse uppburit f�r uppl�telse av driften till

annan, r�knas likaledes som int�kt av r�relse.

� Senaste lydelse 1980: 1054.

' Senaste lydelse av f�rutvarande 28 � 1 mom. se 1984: 190.

2341

�

SFS 1984:1060

S�dan gottg�relse f�r utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit

fr�n pensions- eller personalstiftelse, r�knas som int�kt av r�relse, om
avdrag f�r avs�ttning till stiftelsen medgivits vid ber�kning av nettoint�kt
av r�relse.

Vederlag, som arbetsgivare erh�llit f�r att han �vertagit ansvaret f�r

pensionsutf�stelse i samband med �vertagande av r�relse, r�knas som

int�kt av r�relsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen�

sionsutf�stelse m.m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner i

sin balansr�kning, skall han enligt 30 � 2 mom. taxeringslagen (1956:623),

under den s�rskilda underrubriken Avdragsgilla pensions�taganden, redo�
visa vad som avser s�dana pensions�taganden f�r vilkas tryggande av�

dragsr�tt f�religger enligt punkt 2d j�mf�rt med punkt 2 e av anvisningarna

till 29 � denna lag. �r vad som s�lunda skall redovisas mindre �n motsva�
rande belopp vid utg�ngen av f�reg�ende beskattnings�r, r�knas skillna�

den som int�kt av r�relse. Finns disponibla pensionsmedel vid utg�ngen av

beskattnings�ret, f�r nyssn�mnda int�kt dock ber�knas l�gst till summan
av avdragsgill avs�ttning under �ret till pensionsstiftelse och avdragsgill
avgift under �ret f�r pensionsf�rs�kring - varvid dock beaktas endast
avs�ttning eller avgift avseende pensions�taganden som redovisas under
s�rskild underrubrik - samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid

utg�ngen av n�rmast f�reg�ende beskattnings�r. R�knas disponibla pen�

sionsmedel som int�kt enligt n�rmast f�reg�ende punkt, skall senare

minskningar av vad som redovisas under s�rskild underrubrik motsvaran�

de vad som s�lunda tagits till beskattning icke r�knas som int�kt.

Upph�r arbetsgivare med sin r�relse, r�knas disponibla pensionsmedel

som int�kt av r�relse det beskattnings�r d� r�relsen upph�rde. G�r arbets-

, givare i likvidation eller skiftas d�dsbo efter arbetsgivare, r�knas disponib�

la pensionsmedel som int�kt f�r det beskattnings�r d� beslutet om likvida�
tion fattades eller skiftet �gde rum.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas f�r beskatt�

nings�rets ing�ng und er s�rskild underrubrik j�mte f�rm�genheten i pen�

sionsstiftelse, som tryggar de pensions�taganden som redovisas under
s�rskild underrubrik, vid b eskattnings�rets utg�ng minskat med arbetsg i�

varens pensionsreserv vid beskattnings�rets utg�ng f�r s�dant pensions�

�tagande i den m�n d et ej �r tryggat genom pensionsf�rs�kring j�mte vid
sistn�mnda tidpunkt kvarst�ende medel i stiftelsen f�r vilka avdrag vid

avs�ttningen icke �tnjutits. Stiftelsens f�rm�genhet skall h�rvid ber�knas
enligt de grunder som g�ller vid be r�kning av stiftelses f�rm�genhet enligt

lagen (1947:577) om statlig f �rm�genhetsskatt. Disponibla pensionsmedel
skall dock icke upptagas till h�gre belopp �n som motsvarar vad som
redovisas f�r beskattnings�rets ing�ng under s�rskild underrubrik.

29 � / mom.^ Fr�n bruttoint�kten av r�relse f�r avdrag g�ras f�r allt,
som �r att anse som driftkostnad. Hit r�knas, bland annat:

hyra f�r annan tillh�rig fastighet eller del d�rav, som anv�nts i r�relsen;

2342

Senaste lydelse 1981:2 95.

�

kostnad f�r anskaffning av r��mnen och varor till f�r�dling, f�rbrukning

SFS 1984:1060

eller f�rs�ljning i r�relsen; och skall d�r vad s�lunda har f�r�dlats eller
eljest kommit till anv�nd ning har utgjorts av produkter eller r��mnen fr�n

fastighet, som av den skattskyldige har �gts eller brukats, eller fr�n annan
av honom idkad r�relse, som �r att anse som s�rskild f�rv�rvsk�lla -

v�rdet av sam ma produkter eller r��mnen tas upp till det belopp, varmed
de redovisas som int�kt av fastigheten eller av den s�rskilda f�rv�rvsk�l�
lan;

avl�ningar, pensioner, periodiska underst�d eller d�rmed j�mf�rliga pe�

riodiska utbetalningar och andra kostnader f�r personal, som �r eller varit
anst�lld i r�re lsen;

kostnad f�r reparation och underh�ll av till driften h�rande byggnader,

markanl�ggningar, maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda
inventarier o.d.;

v�rdeminskning p� r�relse�garen tillh�riga maskiner och andra f�r sta�

digvarande bruk avsedda inventarier eller, i fall som anges i punkt 3 av
anvisningarna, utgifter f�r anskaffande av tillg�ngen;

v�rdeminskning p� patentr�tt och annan liknande r�ttighet;

v�rdeminskning p� en byggnad, som �r avsedd f�r anv�ndning i �garens

r�relse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter f�r

anskaffande av byggnaden;

v�rdeminskning p� en markanl�ggning, som �r avsedd f�r anv�ndning i

�garens r�relse, eller, i fall som anges i pu nkt 16 av anvisningarna, utgifter
f�r anskaffande av anl�ggningen;

v�rdeminskning p� na turtillg�ngar, s�som gruvor, stenbrott o.d. genom

deras tillgodog�rande;

r�nta p� l�nat kapital, som har nedlagts i r�relsen, och p� g�ld, som den

skattskyldige har �dragit sig f�r sin utbildning f�r r�relsen;

kostnad f�r facklitteratur, instrument och dylikt, som varit n�digt f�r

ut�vande av vetenskaplig, litter�r, konstn�rlig eller d�rmed j�mf�rlig verk�

samhet;

speciella f�r r�relsen utg�ende skatter eller avgifter till det allm�nna;

f�rlust, som har uppst�tt i r�relsen, s�vida inte f�rlusten �r att h�nf�ra

till kapitalf�rlust eller �r av s�dan natur som avses i punkt 3 sj�tte stycket

av anvisningarna till 41 �.

35 � J mom.^ Till int�kt av tillf�llig f�rv�rvsverksamhet h�nf�rs

1) int�kt som skattskyldig haft av annan f�rv�rvsk�lla �n f�rut har

n�mnts och som inte heller utg�r int�kt av kapital,

2) s�dan lotterivinst som inte �r frikallad fr�n beskattning enligt 19 �,
3) restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter, som inte utg�r int�kt av jordbruksfastighet
eller r�relse, i den m�n avdrag har medgetts f�r avgifterna och

4) vinst - i den omfattning som anges i 2 4 mom. genom icke

yrkesm�ssig avyttring (realisationsvinst).

3 mom.'� Realisationsvinst p� grund av avyttring av aktie, andel i

aktiefond, delbevis eller teckningsr�tt till aktie eller andel i ekonomisk

' Senaste lydelse 1983: 1088. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1983; 1043. �ndringen inneb�r bl.a. att sj�tte stycket upph�vs.

2343

�

SFS 1984; 1060

2344

f�rening eller i handelsbolag eller annan r�ttighet som �r j�mf�rlig med h�r

avsedd andelsr�tt eller aktie �r i sin helhet skattepliktig, om den skattskyl�
dige innehaft egendomen mindre �n tv� �r. F�r vissa aktier och andelar

till�mpas best�mmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den

skattskyldige innehaft tv� �r eller mera, �r 40 pr ocent av vinsten skatte�

pliktig. Fr�n sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt

detta stycke under ett beskattnings�r, minskat med avdragsgill del av

f�rlust vid avyttring samma �r av egendom som avses i detta stycke, �ger

skattskyldig �tnjuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under

beskattnings�ret varit gift och levt tillsammans med sin make, f�r s�dant

avdrag �tnjutas f�r dem b�da gemensamt med 3000 kronor. I intet fall far

dock skattskyldig �tnjuta avdrag med h�gre belopp �n som svarar mot

sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke

minskat med avdragsgill del av f�rlust som nyss n�mnts.

Kan till�mpning av f�reg�ende stycke antas hindra strukturrationalise�

ring som � r �nskv�rd fr�n allm�n synpunkt, kan regeringen eller myndig�
het som regeringen best�mmer medge befrielse d�rifr�n helt eller delvis,
om f�retag som ber�rs av strukturrationaliseringen g�r framst�llning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom s�dan tv�ngs�

f�rs�ljning som anges i 2� f�rsta stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov

med beskattning av realisationsvinst, �r - oavsett tidpunkten f�r f�rv�rvet

- endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Best�mmelsen i 2 mom. tredje stycket �ger motsvarande till�mpning p�

egendom som avses i detta moment.

Har fastighet �verl�tits p� aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk

f�rening genom f�ng p� vilket lagfart s�kts efter den 8 november 1967 av

n�gon som har ett best�mmande inflytande �ver bolaget eller f�reningen,

ber�knas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller f�reningen s om om avyttringen avsett mot aktien eller
andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sa gts f�r inte f�ranleda att
skattepliktig realisationsvinst ber�knas l�gre eller att avdragsgill realisa�
tionsf�rlust ber�knas h�gre �n enligt regl erna i detta moment. Best�mmel�

serna i de tta stycke g�ller endast om s�dan fastighet utg�r bolagets eller

f�reningens v�sentliga tillg�ng. De g�ller dock inte vid avyttring av aktie i
s�dant bostadsaktiebolag eller andel i s�da n bostadsf�rening som avses i

punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 �, om avyttringen avser

endast r�tt till viss eller vissa men ej alla bostadsl�genheter i fastigheten .

Lika med lagfartsans�kan anses annan ans�kan hos myndighet om viss

�tg�rd med � beropande av f�ngeshandlingen. Om vinsten vid f�rs�lj ning
av aktie eller andel p� grund av best�mmelserna i det ta stycke ber�knas
enligt de regler, som g�ller f�r ber�kning av vinst vid avyttring av fastighet,
skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande
andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebo lag och finns vid avyttringen obe�

skattade vinstmedel i bolaget till f� ljd av att st�rre delen av dess tillg�ngar
f�re avyttringen av aktien �verl�tits p� den skattskyldige eller annan, skall
som skattepliktig realisationsvinst r�knas vad den skattskyldige erh�ller
f�r aktien. Vid bed�mande av fr�gan om �verl�telse av st�rre delen av

�

liagets till g�ngar �gt ru m ska ll �ven beaktas tillg�ng i bolaget som inom

SFS 1984:1060

� �r efter avyttringen av aktien, direkt eller genom f�rmedling av annan,

�verl�ts p� den skattskyldige eller honom n�rst�ende person eller p�

aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk f�rening, vari den skattskyldige
eller honom n�rst�ende person har ett best�mmande inflytande. Har �ver�
l�telse av tillg�ng i bolaget �gt rum efte r utg�ngen av det beskattnings�r d�
Skattskyldighet f�r realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning p�
samma s�tt som vid eftertaxering f�r n�mnda beskattnings�r. Vad nu sagts
�ger motsvarande till�mpning vid av yttring av andel i handelsbolag eller
ekonomisk f�rening. Riksskatteverket f�r medge undantag fr�n detta styc�

ke, om det kan a ntas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat

syfte �n att erh�lla obeh�rig f�rm�n vid beskattningen. Mot beslut av

verket i s�dan fr�ga f�r talan inte f�ras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig

del �gs eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt innehas - direkt eller genom

f�rmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett f�tal fysiska

personer (f�mansbolag), till ett annat f�mansbolag, vari aktie - direkt eller

genom f�rmedling av annan - �gs eller inom tv� �r efter avyttringen vid

n�got tillf�lle kommer att �gas av den skattskyldige eller honom n�r�

st�ende person, skall som skattepliktig realisationsvinst r�knas vad den
skattskyldige erh�ller f�r aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som
f�rv�rvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat f�mans�

bolag, som inom tv� �r efter avyttringen f�rv�rvar st�rre delen av tillg�ng�

arna i n�got av f�m ansbolagen. Har �verl�telse av aktie i det f� rv�rvande

bolaget eller i bolag, som f�rv�rvat st�rre delen av tillg�ngarna i n�got av

f�mansbolagen, �gt rum efte r utg�ngen av det beskattnings�r d� skattskyl�
dighet f�r realisationsvinst enligt detta stycke uppkom, f�r realisations�
vinsten tas till beskattning p� samma s�tt som vid eftertaxering f�r n�mnda
beskattnings�r. Vad nu f� reskrivits �ger motsvarande till�mpning i fr�g a
om handelsbolag eller ekonomisk f�rening eller andel i s�da nt bolag eller

f�rening liksom teck ningsr�tt till aktie eller annan r�ttighet j�mf�rlig med

aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska sk�l
eller f�religger andra synnerliga sk�l, kan regeringen eller myndighet, som
regeringen best�mmer, f�r s�rskilt fall medge undant ag fr�n till�mpning av
detta stycke.

Som n�rst�ende person r�knas i detta moment f�r�ldrar, far- eller mor�

f�r�ldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons

make eller avkomling samt d�dsbo vari den skattskyldige eller n�gon av
n�mnda personer �r del�gare. Med avko mling avses j�mv�l styvbarn och

fosterbarn.

3 a

Realisationsvinst vid a vyttring av en bostadsr�tt beskattas

enligt best�mmekserna i detta moment om bostadsr�ttsf�reningen �r av det
slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 �.

Senaste lydelse 1983: 1043.

2345

�

SFS 1984:1060

Som skattepliktig realisationsvinst r�knas:

om bostadsr�tten innehafts

mindre �n 2 �r

100% av vinsten

2 �r men mindre �n 3 �r

75 % av vinsten

3 �r men mindre �n 4 �r

50% av vinsten

4 �r eller mera

25 % av vinsten

Best�mmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket

till�mpas p� motsvarande s�tt vid avyttring av en bostadsr�tt.

Har en bostadsr�tt avyttrats genom s�dan tv�ngsf�rs�ljning som anges i

2� lagen (1978:970) om uppskov med bes kattning av realisationsvinst, �r
- oavsett tidpunkten f�r f�rv�rvet - endast 25 procen t av vinsten skatte�

pliktig om det sk�ligen kan antas att avyttringen inte skulle ha �gt rum om
tv�ng inte hade f�relegat.

Vad som s�gs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsr�tt till�m�

pas �ven vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska f�reningar

�n bostadsr�ttsf�reningar och aktier i sv enska aktiebolag om f�reningen
eller bolaget �r av det slag som anges i punkt 2 femte styc ket av anvisning�
arna till 38 �.

Bed�mningen av om en f�rening eller ett bolag �r av det slag som anges i

punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 � g�rs p� grundval av

f�rh�llandena vid ing�ngen av de t �r d� avyttringen �gde rum.

38 � /

Till int�kt av kapital r�knas:

r�nta � obligationer och � utl�nade eller i bank eller annorst�des insatta

medel,

utdelning � svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekono�

miska f�reningar samt � andelar i utl�ndska bolag och aktiefonder, s� ock

int�kt genom �verl�telse av r�tt till utdelning � akti er eller andelar, som

nyss sagts, d�r ej aktierna eller andelarna samtidigt �verl�tits,

allt s�vitt int�kten inte �r att h�nf�ra till jo rdbruksfastighet, fastighet

som avses i 24 � 1 mom. eller r�rel se.

Till int�kt av kapital r�knas �ven vad som i samband med ideell f�r�

enings uppl�sning, medlems avg�ng ur f�reningen e.d. utskiftas till med�
lem ut�ver inbetald insats.

F�r den, som genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt avtal f�rv�rvat

r�tt till utdelning � svensk aktie eller � andel i svensk aktiefond eller

ekonomisk f�rening eller i utl�ndskt bolag eller utl�ndsk aktiefond, skall
s�som int�kt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om

f�rv�rvaren i sin tur �verl�tit r�tten till utdelning, den d�rvid erh�llna

valutan �verstigit det vid f�rv�rvet utgivna vederlaget f�r r�tten till utdel�
ning.

S�som utdelning fr�n svensk ekonomisk f�rening anses j�mv�l vad som

vid f�renin gens uppl�sning utskiftats till medlem ut�ver inbetald insats,

dock att vid uppl�sning genom fusion, som avses i 2� 4mom. f�rsta
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, s�som utdelning i intet

fall skall anses st�rre belopp �n som motsvarar vad medlemmen erh�llit

kontant eller eljest i annat �n andelar i den �v ertagande f�reningen.

2346

Senaste lydelse 198 4: 190.

�

41 � �'^ �ger fastighet del i samf�llighet som avses i 53 � 2mom., h�n-

SFS 1984:1060

f�fs den fastigheten tillkommande andelen av int�kter och kostnader i

verksamheten i samf�lligheten till den f�r v�rvsk�lla vari fastigheten ing�r

enligt de bes t�mmelser som g�ller f�r n�mnda f�rv�rvsk�lla.

(Se vidare anvisningarna.)

45 � '*' Vid ber�knin g av skattskyldigs inkomst av jordbruksfastighet, av
annan fastighet och av r�relse m�, i den m�n fastig het ing�tt i f�rv�rvsk�l�
lan och garantibelopp f�r fastigheten skall enligt best�mmelserna i 47 �
upptagas s�som skattepliktig inkomst f�r den skattskyldige, avdrag g�ras
med belopp motsvarande garantibeloppet.

46 � / mom}^ Uppkommer underskott vid ber�kningen av inkomst av

f�rv�rvsk�lla f �r, med de undantag som anges i detta moment och med

iakttagande av f�reskriften i 74 �, underskottet avr�knas fr�n den skatt�
skyldiges ink omst fr�n andra f�rv�rvsk�llor i den m�n underskottet och
inkomsten enligt 56-59 �� h�nf�r sig till samma kommun.

Avdrag medges inte f�r
1) unde rskott av icke yrkesm�ssig avyttring av fast eller l�s egendom

eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller r�relse i ut landet,

3) underskot t som har uppkommit p� grund av att avdrag enligt 45 �

�verstigit nettoint�kten av f�rv�rvsk�llan,

4) underskott i den m�n h�nsyn till det har tagits vid ber�kning av

sj�mansskatt.

Har avdrag gjorts enligt 1 � lagen (1966:172) om av drag f�r avskrivning

p� skeppskontrakt m.m. och uppkommer underskott i f�rv�rv sk�llan f�r

den del av underskottet som svarar mot avdraget avr�knas endast fr�n
inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsr�relse. Har avdrag gjorts f�r

v�rdeminskning av skepp eller luftfartyg och �verstiger avdraget f�r �r
r�knat lOprocent av anskaffningsv�rdet av skepp eller 15procent av an�
skaffningsv�rdet av luftfartyg g�ller samma begr�nsning av r�tten att av�
r�kna underskott i fr�ga om den �verskjutande delen av avdraget. F�r
underskott som inte har kunnat utnyttjas f�religger r�tt till avdrag senast
vid den taxering som sker sj�tte kalender�ret efter det kalender�r d�
taxering skett f�r det beskattnings�r d� underskottet uppkom. S�dant

avdrag f�r d ock inte �verstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av

rederi-, luf tfarts- och varvsr�relse sedan denna inkomst i f�re kommande

fall minskats med annat underskott som avses i detta stycke.

Tredje stycket till�mpas inte p� fiskeskepp eller k�pekontrakt som avser

fiskeskepp, om den skattskyldige har licens enligt f�rordningen (1978:517)

om licens f�r yrkesfiskare eller �r medlem i fiskelag som har s�dan licens.

F�religger synnnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som

regeringen best�mm er medge undantag fr�n till�mpning av tredje stycket.

Senaste lydelse 1975:259..,

Senaste lydelse 1954:52. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1979: 1149. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde och sjunde styckena

upph�vs.

2347

�

SFS 1984:1060

Bryter skattskyldig mot villkor som har uppst�llts f�r medgivandet, skall

taxering ske enligt tredje stycket p� samma s�tt som vid eftertax ering f�r

det beskattnings�r som medgivandet avser.

47 �'^ F�r fastighet, som �ret f�re taxerings�ret varit skattepliktig, be�

r�knas garantibelopp till en och en halv procent av fastighetens taxerings�
v�rde f�rstn�mnda �r. Garantibeloppet tas upp som skattepliktig inkomst

inom den kommun, d�r fastigheten �r bel�gen, f�r fastighetens �gare eller

f�r den som enligt 1 kap. 5� fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall
anses som �gare. Den som innehar fastighet med �b or�tt eller eljest med
st�ndig eller �rftlig besittningsr�tt och p� grund av denna sin r�tt inte �ger

ut�ver husbehovet tillgodog�ra sig avkastning av skog p� fastigheten p�

f�rs dock inte n�got garantibelopp p� det i taxeringsv�rdet ing�ende skogs�

bruksv�rdet.

Garantibelopp ber�knas f�r beskattnings�r. Omfattar beskattnings�ret

kortare eller l�ngre tid �n 12 m�nader eller har fastigheten f�rv�rvats eller

avyttrats under beskattnings�ret, skall garantibeloppet j�mkas med h�nsyn

h�rtill.

(Se vidare anvisningarna.)

47 a �'^ Sammanlagda beloppet av den inkomst fr�n en eller flera f�r�

v�rvsk�llor, vilken �r skattepliktig i en kommun, med avdrag i f�rekom�
mande fall som avses i 46 och 46 a� �, samt av i 4 7 � omf�rm�lt garantibe�
lopp utg�r skat tskyldigs inom kommunen taxerade inkomst.

Den taxerade inkomsten avrundas ned�t till helt hundratal kronor.

50 � 2 mo/n.'� F�r fysisk person, som varit h�r i riket bosatt under hela
eller n�gon del av beskattnings�ret, utg�res s�vitt ang�r hemortskom�

munen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten mins�
kad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall

angivas i helt hundratal kronor, s� att �verskjutande belopp, som icke

uppg�r till helt hundrat al kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skattef�rm�ga under beskattnings�ret hava varit

v�sentligen nedsatt till f�ljd av l�ngvarig sjukdom, olycksh�ndelse, �lder�

dom, underh�ll av andra n�rst�ende �n barn, f�r vilka den skattskyldige
�gt tillgodonjuta allm�nt barnbidrag, eller annan d�rmed j�mf�rlig omst�n�
dighet, m� efter taxeringsn�mndens eller, om besv�r anf�rts eller ock
s�rskild framst�llning d�rom gjorts senast den 30 juni �re t n�st efter taxe�
rings�ret, l�nsr�ttens bepr�vande den skattskyldiges taxerade inkomst

minskas, f�rutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter

omst�ndigheterna avpassat belopp, dock h�gst 10000 kron or. Har skatt�
skyldig p� grund av j�mkning vid ber�kning av sj�mansskatt �tnjutit av�
drag f�r nedsatt skattef�rm�ga, skall avdrag, som avses i detta stycke,

minskas med det belopp, varmed j�mkning medgivits.

2348

Senaste lydelse 1980: 1054. �ndringen inneb�r bl.a. att andra-femte styckena

upph�vs.

Senaste lydelse 1981: 999.

Senaste lydelse 1979: 169. �ndringen inneb�r att sjunde stycket upph�vs.

�

skattskyldigs inkomst, efter avdrag av d�r� bel�pande skatt, p�

SFS 1984:1060

gfiind av nedsatt arbetsf�rm�ga, l�ngvarig of�rv�llad arbetsl�shet, stor

'f�rs�rjningsb�rda eller annan d�rmed j�mf�rlig omst�ndighet understigit
'vad han kan anses hava beh�vt till underh�ll f�r sig sj�lv och f�r make och

of�rs�ijda barn (existensminimum) �r den skattskyldige ber�ttigad till av�
drag f�r nedsatt skattef�rm�ga.

-�ven ska ttskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folk�

pension, �r - om s�rskilda omst�ndigheter icke f�ranleda annat - ber�tti�

gad till avdrag f�r nedsatt skattef�rm�ga.

Vad i andra stycket s�gs ang�ende tid och ordning f�r s�rskild framst�ll�

ning om avdrag samt ang�ende minskning av avdraget med belopp, varmed

j�mkning erh�llits vid ber�kning av sj�mansskatt, skall �ga motsvarande

till�mpning i fr�ga om avdrag enligt tredje och fj�rde styckena.

Vad h�refter �terst�r avrundas ned�t till helt hundr atal kronor och utg�r

f�r skattskyldig, som nu n�mnts, beskattningsbar inkomst.

3 mom}^ F�r skattskyldig, som i 2 mom. avses, s�vitt ang�r annan

kommun �n hemortskommunen, utg�r den taxerade inkomsten tillika be�

skattningsbar inkomst, utom i fall varom nedan i andra s tycket f�rm�les.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemorts�

kommunen och har taxerad inkomst p�f�rts den skattskyldige i annan
kommun, skall bristen avr�knas fr�n sistn�mnda inkomst. D�rvid skola i

f�rekommande fall best�mmelserna i punkt 4 av anv isningarna till 46 � �ga

motsvarande till�mpning. Vad efte r dylik avr�kning �terst�r utg�r f�r den

skattskyldige beskattningsbar inkomst i komm unen.

F�r annan skattskyldig �n som i 2 mom. avses utg�r den taxerade

inkomsten tillika besk attningsbar inkomst.

Den beskattningsbara inkomsten avrundas ned�t till helt hundratal kro�

nor.

(Se vidare anvisningarna.)

53 � / mom}� Skyldighet att erl�gga skatt f�r inkomst �ligger s� framt ej
annat f�reskrives i den na lag eller i s�rski lda best�mmelser, meddelade p�
grund av �verenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 �� s�gs:

a) fysisk person:

f�r tid, under vilken han varit h�r i riket bosatt:

I f�r all inkomst, som f�rv�rvats inom eller utom riket; samt

f�r tid, under vilken han ej varit h�r i riket bosatt:

f�r inkomst av h �r bel�gen fastighet;
f�r inkomst av r�relse, som h�r bedrivits;
f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av anst�ll�

ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av annan

anst�llning e ller annat uppdrag, i d en m�n inkomsten uppburits h�rifr�n
och f�rv�rvats genom verksamhet h�r i riket;

f�r pension enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring till den del

beloppet �vers tiger 7 500 k ronor och f�r annan ers�ttning enligt n�mnda

lag;

"Senaste lydelse 1970: 162.

Senaste lydelse 1984; 353. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

2349

�

SFS 1984:1060

2350

f�r pension p� grund av anst�llning eller uppdrag hos svenska staten

eller svensk kommun;

f�r belopp, som utg�r p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nste�

pensionsf�rs�kring, om f�rs�kringen meddelats i h�r i riket bedriven f�r�

s�kringsr�relse;

f�r ers�ttning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring eller

lagen (1976; 380) om arbetsskadef�rs�kring och lagen (1956:293) om ers�tt�

ning �t smittb�rare samt enligt annan lag eller f�rfattning, som utg�tt till

n�gon vid sjukdom eller olycksfall i arb ete eller p� grund av milit�rtj�nst�

g�ring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade�

skydd eller lagen (1977:267) om k rigsskadeers�ttning till sj�m�n;

f�r dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa enligt lagen (1973:370)

om arbetsl�shetsf�rs�kring och kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d;

f�r timstudiest�d och inkomstbidrag enligt studiest�dslagen (1973:349);
f�r annan h�rifr�n uppburen, genom verksamhet h�r i riket f�rv�rvad

inkomst av tj�nst;

f�r �terf�rt avdrag f�r egenavgifter enligt lagen (1981:69 1) om socialav�

gifter samt - i den m�n avd rag har medgetts f�r avgifterna - restituerade,
avkortade eller avskrivna egenavgifter;

f�r vinst vid icke yrkesm�ssig avyttring av fastighet eller r�relse h�r i

riket eller tillbeh�r till s� dan fastighet eller r�relse och av egendom som

avses i 35 � 3 a mom. och som innefattar nyttjander�tt till ett hus eller del
av ett hus h�r i rik et; samt

f�r vinst vid ick e yrkesm�ssig avyttring av aktier och andelar i s�dana

svenska f�retag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 �, om
�verl�taren vid n�got tillf�ll e under de tio kalender�r som n�rmast f�reg�tt
det �r d� avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist h�r i riket
eller stadigvarande vistats h�r;

b)d�dsbo:

f�r all inkomst som f�rv�rvats inom eller utom riket.
2 mom}^ Inkomst hos vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla

bolag, rederier och juridiska personer, som enligt f�rfattning eller p�

d�rmed j�mf�rligt s�tt bildats f�r att f�rvalta annan samf�llighet �n s�dan
som har taxerats s�som s�rskild taxeringsenhet och avser marksamf�l-
lighet eller regleringssamf�llighet, h�nf�rs till de s�rskilda del�garnas in�

komst med belopp, som f�r en var motsvarar hans andel av bolagets,
rederiets eller samf�llighetens inkomst. Del�gare i s.k. gruvbolag taxeras

f�r den inkomst han �tnjutit av bolagets verksamhet.

Vad i f�reg�ende stycke s�gs skall i f�rekommande fall �ga motsvarande

till�mpning betr�ffande garantibelopp f�r fastighet.

3 momP Avlider skattskyldig, skall f�r det beskattnings�r, d� d�dsfallet

intr�ffade, d�dsboet efter honom taxeras s�v�l f�r inkomst, vilken den

avlidne haft, som f�r inkomst, vilken ing�tt till d�dsboe t efter d�dsfallet,
och skall d�rvid f�r d�dsboet till�mpas vad som enligt best�mmelserna i
denna lag skolat g�lla f�r den avlidne.

Vad i f�reg�ende stycke s�gs skall i f�rekommande fall �ga motsvarande

till�mpning betr�ffande garantibelopp f�r fastighet.

Senaste lydelse 1975:259.

Senaste lydelse 1971:407.

�

r senare beskattnings�r �n det, d� d�dsfallet intr�ffade, till�mpas vad

SFS 1984:1060

s�gs om d�dsbo endast om den avlidne vid sitt fr�nf�lle var bosatt h�r

'' ii'riket; i annat fall anses d�dsbo som s�dan h�r i riket icke hemmah�rande

1 juridisk person s om inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

Fr�n och med det taxerings�r som f�ljer n�rmast efter det Q�rde kalen�

der�ret efter det kalender�r, d� d�dsfallet intr�ffade, till�mpas dock be�
st�mmelserna om handelsbolag p� d�dsbo efter den som vid sitt fr�nf�lle

var bosatt h�r i riket, om f�r d�dsboet skulle ha ber�knats h�gre till statlig

inkomstskatt taxerad inkomst �n 10000 kronor eller st�rre skattepliktig

f�rm�genhet �n 100000 kronor. D�dsbo p� vilket best�mmelserna om

handelsbolag varit till�mpliga n�got beskattnings�r anses d�refter som

s�dant bolag i bes kattningsh�nseende, oavsett storleken av boets inkomst

eller f�rm�genhet. Best�mmelserna i de tta stycke till�mpas icke p� fidei-

kommissbo.

Om s�rskilda sk�l f�religga, m� riksskatteverket p� ans�kan f�rklara att

oskiftat d�dsbo, som enligt f�reg�ende stycke skall behandlas s�som han�
delsbolag i beskattningsh�nseende, m� taxeras enligt best�mmelserna i

tredje stycket. Ans�kan skall f�r att kunna upptagas till pr�vning g�ras hos
riksskatteverket senast under �ret efter det taxerings�r, d� oskiftat d�dsbo

f�rsta g�ngen skall behandlas som handelsbolag i beskattningsh�nseende.

Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i s�dan t �rende, m� talan icke

f�ras.

54 � " Fr�n skattskyldighet/f/�:�//a5:

a) medlem av konungahuset:

f�r av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bo satt person:

f�r s�dan inkomst, f�r vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter

f�r s�rskilda f�rm� ner och r�ttigheter skall erl�ggas eller betr�ffande vil�

ken befrielse fr�n s�dan avgift skall �tnjutas j�mlikt s�rskilt stadgande i
samma lag;

c) �gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 2 � fastighetstaxeringslagen

(1979:1152):

f�r inkomst av fasti gheten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan

anv�ndning som g�r att byggnad enligt 2 kap. 2� fastighetstaxeringslagen
skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distri�

butionsbyggnad eller reningsanl�ggning;

d) �gare av s�dan fastighet som avses i 3 kap. 3 � fastighetstaxeringsla�

gen:

f�r inkomst av fastigheten i den m�n �garens inkomst h�rr�r fr�n s�dan

egendom och s�dan anv�ndning som avses i n�mnda lagrum;

e) i riket bosatt del�gare i d�dsbo efter person, som vid sitt fr�nf�lle icke

varit h�r i riket bos att:

f�r av d �dsboet �tnjuten, till hono m utdelad inkomst, f�r vilken d�ds�

boet �r skyldigt att betala inkomstskatt;

f) h�r i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands �tnjutit

avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n p� grund av anst�llning d�r

23 Senaste lydelse 1980:957. �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

2351

�

SFS 1984:1060

annat �n hos svenska staten, svensk kommun eller ombord p� svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

f�r inkomst av anst�llningen under f�ruts�ttning att anst�llningen och

vistelsen i utland et varat minst ett �r eller enligt anst�llningsavtal eller p�

annan grund kan antagas komma att vara minst ett �r.

Av 70 � framg�r att personer som d�r avses �r frikallade fr�n skattskyl�

dighet f�r vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

57 � y mom}^ Skatt f�r inkomst av r�relse skall utg�ras till kommun, d�r

r�relsen ut�vats fr�n fast driftst�lle.

Har fast driftst�lle icke begagnats, skall skatt f�r inkomsten utg�ras, om

inkomsten f�rv�rvats

a) av fysisk person

under tid, d� han varit h�r i riket bosatt:
i hemortskommunen;
under tid, d� han icke varit h�r i riket bo satt:

i Stockholm f�r gemensamt kommunalt �ndam�l;

b) av d�dsbo
i hemortskommunen.

3 momP Hava i anna t fall �n i 43 � 1 mom. s�gs n�ringsidkare, mellan

vilka intressegemenskap r�der (moder- och dotterf�retag eller f�retag un�

der i huvudsak gemensam ledning), vid af f�rer sinsemellan genom �s�t-

tande av h�gre eller l�gre pris �n de i allm�nhet g�llande eller andra
liknande �tg�rder �stadkommit, att inkomst av deras verksamhet i icke

ov�sentlig m�n redovisats inom annan kommun �n den, d�r inkomsten

skulle redovisats, om intressegemenskap icke f�refunnits, skall s�som

beskattningsort f�r den n�ringsidkare, hos vilken f�r h�g inkomst s�lunda
redovisats, betr�ffande sk�lig del av hans inkomst g�lla den kommun, d�r

den andre n�ringsidkaren skulle utgjort skatt f�r inkomsten, om dylika

�tg�rder icke vidtagits.

N�r inkomst av r�relse enligt 57 � skall beskattas i mer �n en

kommun skall i fr�ga om inkomstens uppdelning g�lla, att inkomsten
beskattas till fem procent eller, d�r omst�ndigheterna d�rtill f�ranleder,
h�gre procent i kommun, d�r huvudkontor funnits, samt i �vrigt i de
kommuner, d�r fast driftst�lle begagnats, efter vad som kan finnas sk�ligt
med h�nsyn till inom varje kommun tillverkade varors v�rde, handelsom�

s�ttnings storlek, antalet d�r sysselsatta arbetare eller annat f�rh�llande,
som kan tj�na till grund f�r bed�mande av den inkomst, som kan anses ha
�tnjutits inom kommunen.

59 � I mom}^ Skatt f�r inkomst av tj�nst eller av annan tillf�llig f�r�

v�rvsverksamhet �n i 2 mom. s�gs samt skatt f�r inkomst av kapital utg�rs,

om inkomsten f�rv�rvats av fysisk person under tid, d� han varit h�r i ri ket

bosatt, eller av d�dsbo, i hemortsk ommunen.

2352

Senaste lydelse 1930; 190.

Senaste lydelse 1978: 52. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1967; 748.

" Senaste lydelse 1950:308.

�

'"3inom}^ Har fysisk person under tid, d� han inte varit h�r i riket b osatt,

SFS 1984:1060

�tnjutit s�dan inkomst av tj�nst eller, i annat fall �n i 2 mom. s�gs, av s�dan
tillf�llig f�rv�rvsverksamhet, f�r vilken skattskyldighet h�r i riket f�relig�
ger, beskattas inkomsten i Stockholm f�r gemensamt kommunalt �ndam�l.

Med hemortskommun f�rst�s i de nna lag den kommun, d�r den

skattskyldige f�rfattningsenligt skall vara mantalsskriven f�r �ret n�st f�re
taxerings�ret.

F�r den, som varit under ett beskattnings�r eller del d�rav bosatt h�r i

riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i n�gon kommun betr�ffande
honom f�relegat f�r �ret n�st f�re taxerings�ret, skall s�som hemortskom�

mun anses den kommun, d�r han f�rst varit bosatt under det �r, som
n�rmast f�reg�tt taxerings�ret.

F�r d�dsbo efter den som vid d�dsfallet varit bosatt h�r i riket, skall

s�som hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.

{Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 19 �

2.^"^ Med n�ringsbidrag avses statligt st�d utan �terbetalningsskyldighet

som tillfaller en n�ringsidkare f�r n�ringsverksamheten. Med n�ringsbi�
drag avses ocks� statligt st�d som �r f�renat med �terbetalningsskyldighet
om s�dan skyldighet uppkommer endast om

a) n�ringsidkaren inte uppfyller de villkor som har uppst�llts f�r st�det,

b) n�ringsidkaren inte f�ljer de f�reskrifter som har meddelats vid bevil�

jandet av st�det eller

c) eljest n�got ov �ntat intr�ffar som uppenbarligen rubbar f�ruts�ttning�

arna f�r st�det.

Som n�ringsbidrag an ses �ven st�d enligt f�rsta stycket som l�mnas av

kommuner, skattskyldiga som avses i 7� 4 mom. Irigen (1947:576) om
statlig inkomstskatt och allm�nningsskogar enligt lagen (1952: 167) om

allm�nningsskogar i Norrland och Dalarna.

Ett n�ringsbidrag �r inte skattepliktig inkomst om det har anv�nts f�r en

utgift som inte �r avdragsgill vare sig direkt s�som omkostnad eller i form
av �rliga v�rdeminskningsavdrag.

Har bidraget anv�nts f�r s�dan utgift i v erksamheten som �r p� en g�ng

avdragsgill vid taxeringen, utg�r bidraget skattepliktig int�kt. �r utgiften
f�r vilken bidraget utg�r avdragsgill vid taxeringen f�r tidigare beskatt�

nings�r �n det d� bidraget skall tas upp som int�kt, f�r den skattskyldige i

st�llet g�ra avdrag f�r utgiften vid tax eringen f�r det �r d� bidraget tas upp
som int�kt. Yrkande om detta skall g�ras i dekl arationen f�r det beskatt�
nings�r d� yrkande om avdraget annars enligt denna lag f �rst skulle ha

framst�llts. �terbetalas ett bidrag, som har tagits upp som int�kt, far den
skattskyldige g�ra avdrag f�r det �terbetalade beloppet.

Senaste lydelse 1930: 190.

Senaste lydelse 1945: 897. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde och femte styckena

unph�vs.

Senaste lydelse 1983: 311.

2353

�

SFS 1984:1060

Har bidraget anv�nts f�r att anskaffa en tillg�ng, f�r vilken anskaffnings�

v�rdet f�r dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag, skall vid ber�k�
ning av v�r deminskningsavdrag s�som anskaffningsv�rde anses endast s�

stor del av utgiften som inte har t�ckts av bidraget. I fr�ga om andra

markanl�ggningar �n t�ckdiken, skogsv�gar och s�dana som anskaffats av
nyttjander�ttshavare skall dock s�som anskaffningsv�rde anses den verk�

liga utgiften f�r anl�ggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. �r

bidraget st�rre �n det skattem�ssiga restv�rdet f�r tillg�ngen utg�r skillna�

den skattepliktig int�kt. �terbetalas ett n�ringsbidrag, som har p�verkat

ber�kningen av anskaffningsv�rdet i nu av sett h�nseende, f�r tillg�ngens

avskrivningsunderlag �kas med vad som har �terbetalats, dock med h�gst
det belopp varmed ber�kningen har p�verkats. I den m�n ett n�ringsbidr ag
enligt vad nyss har f�reskrivits utgjort skattepliktig int�kt, f�r den skatt�

skyldige vid �terbetalningen g�ra avdrag f�r den del som s�lunda har

utgjort skattepliktig int�kt.

Har bidraget anv�nts f�r att anskaffa tillg�ngar avsedda f�r oms�ttning

eller f�rbrukning (lager) skall vid till�mpning av 41 � och anvisningarna till

n�mnda paragraf den del av lagret f�r vilken anskaffningsv�rdet har t�ckts

av bidraget inte medr�knas vid v�r des�ttningen av tillg�ngarna. �terbeta�

las ett n�ringsbidrag, som har anv�nts f�r anskaffande av lagertillg�ngar,

skall tillg�ngarnas anskaffningsv�rde anses ha �kat med de t �terbetalade

beloppet.

Skall ett n�ringsbidrag, som har uppburits ett visst beskattnings�r, an�

v�ndas f�r avsett �ndam�l f�rst ett senare beskattnings�r skall p� yrkande

av den skattskyldige till�mpningen av best�mmelserna i Q�rde - sj�tte
styckena uppskjutas till taxerin gen f�r det senare beskattnings�ret.

Har st�d med villkorlig �terbetalningssky ldighet som inte utg�r n�rings �

bidrag l�mnats till en n�ringsidkare f�r n�ringsverksamheten fr�n en givare

som n�mns i f� rsta eller andra stycket g�ller, s�vida �terbetalningsskyl�
digheten helt eller delvis efterges, f�ljande. Det eftergivna beloppet skall
inte utg�ra skattepliktig inkomst om s t�det har anv�nts f�r en utgift som

inte varit avdragsgill vare sig direkt s�som omkostnad eller i form av �rliga

v�rdeminskningsavdrag. Har st�det d�remot anv�nts f�r en utgift som
varit avdragsgill skall det eftergivna beloppet utg�ra skattepliktig int�kt.

Har st�det anv�nts f�r att anskaffa en tillg�ng, f�r vilken anskaffningsv�r�

det dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag, f�r den skattskyldige vid
taxeringen f�r det �r d� det eftergivna beloppet skall tas upp som int�kt,
ut�ver ordinarie avskrivning, g�ra ett extra v�rdeminskningsavdrag mot�

svarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag f�r dock inte �verstiga

tillg�ngens skattem�ssiga restv�rde. Kan den skattskyldige inte visa vad

ett visst skuldbelopp har anv�nts till, skall d et anses ha anv�nts till direkt
avdragsgilla kostnader.

till 22 �

3." Utgifter f�r anskaffande av driftbyggnad som �r bel�gen p� fasti ghe�

ten, d�ri inbegripet f�r driften beh�vliga bo stadsbyggnader, dras av genom

�rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdraget ber�knas enligt avskrivningsplan

till viss procent f�r �r r�knat av byggnadens anskaffningsv�rde. Ber�k-

2354

" .Senaste lydelse 1983; 311.

�

ningen g�rs fr�n den tidpunkt d� byggnaden har f�rdigst�llts. I fr�ga om en

SFS 1984:1060

byggnad, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaff�
ningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� byggnaden anskaffades.

Som f� r driften beh�vlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som �r

uppl�ten till personal (personalbostad), dels ock �gares eller brukares
bostadsbyggnad, i den m�n byggnaden inte representerar ett st�rre v�rde

�n som beh�vs f�r jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek.

Avdrag f�r s�lunda avse endast s� stor del av v�rdeminskningen som kan

anses bel�pa p� beh�vlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses
annan driftbyggnad �n bostadsbyggnad.

I en byggnads anskaffningsv�rde inr�knas inte utgifter f�r s�dana delar

och tillbeh�r, som �r avsedda att direkt tj�na byggnadens anv�ndning i
driften (byggnadsinventarier). I enlighet h�rmed r�knas som byggnadsin�

ventarier s�dana tillg�ngar som b�s, box eller spilta, b�savskiljare, foder�
bord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning f�r skrap- och sv�mut-

g�dsling med tillh�rande urinbrunn eller g�dselbeh�llare, g�dselstad,

mj�lkningsanl�ggning, kylbass�ng, pump, s�dan ledning f�r elektrisk

str�m, vatten eller avlopp som �r avsedd f�r driften eller fl�kt eller ventila�
tionsanordning. Som byggnadsinventarier r�knas ocks� s�dana tillg�ngar
som silo- eller torkanl�ggning, fast transport�r, hiss eller liknande. D�r�
emot inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad utgifter f�r s�dana
anordningar som �r n�dv�ndiga f�r byggnadens allm�nna anv�ndning,
s�som ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m eller gas och annan
liknande anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r
s�v�l en byggnads anv�ndning i driften som byggnadens allm�nna anv�nd�

ning f�rdelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i f�rh�llande till
hur stor del av ledningen som tj�nar driften respektive byggnadens all�
m�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin helhet h�nf�ras till bygg�
nadsinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre fl�rdedelar kan

anses h�nf�rliga till driften. Om utgifterna f�r ledningen till minst tre
Q�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna anv�ndning skall
ledningen i sin helh et h�nf�ras till byggnaden.

I fr�ga om byggnadsinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt

punkt 5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda

inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framg�r att utgifter f�r vissa till marken h�ran�

de ledningar inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad.

Har en byggnad uppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff�

ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till

anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad samt

v�rde av byggnad som enligt punkt 4 an dra stycket av anvisningarna till

21 � utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen. Har en byggnad
f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall den verkliga

utgiften utg�ra anskaffningsv�rdet. Har byggnader f�rv�rvats tillsammans
med den mark p� vilka de �r bel�gna, anses s� stor del av vederlaget f�r

fastigheten bel�p a p� s�rskilda byggnader eller byggnadsbest�nd som det

vid fastighetstaxeringen fastst�llda eller med till�mpning h�rav ber�knade
v�rdet av skilda byggnader eller byggnadsbest�nd utg�r av fastighetens
hela taxeringsv�rde. Vad som enligt denna ber�kning anses bel�pa p�
byggnader kan �ven innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget f�r bygg-

2355

�

SFS 1984:1060

nadsinventarier skall avr�knas, varefter anskaffningsv�rdet f�r byggnader

erh�lls. Det sammanlagda anskaffningsv�rdet f�r byggnaderna f�r j�mkas
om den del av vederlaget f�r fastigheten som enligt denna ber�kning inte

anses bel�pa p� byggnaderna j�mte byggnadsinventarier visas mera avse�

v�rt �ver- eller understiga v�rdet av mark, v�xande skog, naturtillg�ngar,

s�rskilda f�rm�ner m.m. som har f�rv�rvats. Har den skattskyldige eller

n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rder f�r att den skattskyldige

skall kunna tillgodor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes

rimligt och kan det antas att detta har skett f�r att �t n�gon av dem bereda

obeh�rig f�rm�n i bes kattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig

m�n j�mkas.

Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r

anskaffning av en byggnad skall som anskaffningsv�rde f�r byggnaden
anses den verkliga utgiften f�r byggnaden minskad med de t ianspr�ktagna

beloppet.

�verg�r en byggnad till en ny �g are p� annat s�tt �n genom k�p, byte

eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings�

avdrag p� byggnaden som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om denne

fortfarande hade �gt byggnaden.

Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag i fr�ga om en byggnad be�

st�ms med h�nsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses

kunna utnyttjas. D�rvid skall beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att
byggnadens anv�ndningstid kan antas komma att r�na inflytande av fram�
tida rationaliseringar, teknikens utveckling, oml�ggning av verksamhet

och liknande f�rh�llanden. Har en byggnad upp f�rts av en nyttjander�tts-

havare och �r jord�garen inte enligt nyttjander�ttsavtalet skyldig att vid
nyttjander�ttstidens utg�ng eller avtalets upph�rande l�sa byggnaden,
skall s�rskild h�nsyn tas till detta f�rh�llande.

Skattskyldig f�r i fr�ga om ekonomibyggnad och personalbostad g�ra

avdrag inom avskrivningsplanen - utom med �rliga v�rdeminskningsav�

drag - med 10 procent av de p� planen upptagna utgifterna f�r ny-, till-
eller ombyggnad (prim�ravdrag). Prim�ravdraget medges med 2 procent

f�r �r r�knat fr�n den tidpunkt d� byggnaden eller den till- eller ombyggda
delen av byggnaden har f�rdigst�llts. F�rv�rvas byggnaden av en ny �gare,
f�r denne tillgodog�ra sig de prim�ravdrag som �terst�r f�r den f�rre
�garen.

Utrangeras en driftbyggnad, f�r avdrag g�ras f�r vad som �terst�r

oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n b eloppet �verstiger vad som
inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utran-

geringen.

4.^^ Utgifter f�r anskaffande av en markanl�ggning p� en jordbruksfas�

tighet, vilken anl�ggning �r avsedd f�r driften i f�rv�rvsk�lla n, dras - om
annat inte f�ljer av punkt I - av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag.

Avdrag medges, om inte annat f�ljer av andra eller sj�tte stycket, endast

f�r s�dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige sj�lv och endast

om utgifterna avser arbeten som har utf�rts under tid d� han har �gt

fastigheten. Avdraget ber�knas enligt avskrivn ingsplan till 10 procent f�r
�r r�knat av anskaffningsv�rdet av t�ckdiken och skogsv�gar och till 5

2356

" Senaste lydelse 198 3: 311.

�

procent f�r �r r�knat av tre V�rdedelar av anskaffningsv�rdet av andra

SFS 1984:1060

markanl�ggningar. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� anl�ggningen
har f�rdigst�llts. I fr�ga om en anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas

endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det
�r d� anl�ggningen anskaffades.

Till markanl�ggning h�nf�rs s�dant markarbete som beh�vs f�r att mar�

ken skall g�ras plan e ller fast, s�som r�jning, schaktning eller rivning av
byggnad eller annat som tidigare har funnits p� fastigheten. Till markan�
l�ggning h�nf�rs ocks� k�rplan, parkeringsplats e.d., t�ckdike, �ppet dike,
invallnings- och vattenavledningsf�retag, mark- eller skogsv�g eller brunn.

Till anskaffningsv�rdet f�r markanl�ggning h�nf�rs �ven v�rdet av en

markanl�ggning som enligt pun kt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 �
utg�r int�kt av jordbruksfastighet f�r jord�garen. I anskaffningsv�rdet f�r

inr�knas utgifter f�r ist�nds�ttande och oml�ggning av ett f�rut anlagt
t�ckdike. I t�ckdike inbegrips t�ckt avlopp i direkt anslutning till ett
t�ckdike.

Till markanl�ggning h�nf�rs inte s�dana anordningar som �r avsedda att

anv�ndas tillsamman s med vissa maskiner eller andra f�r stadigvarande

bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet h�rmed
h�nf�rs till markinventarier exempelvis s�dan anordning som g�dselbas�

s�ng som �r bel�gen utanf�r djurstall, urinbrunn eller liknande anordning
eller ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas eller annat. Till

markinventarier h�nf�rs ocks� st�ngsel och annan j�mf�rlig avsp�rrnings�
anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l den
p� fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allm�nna anv�nd�

ning f�rdelas mellan markinventarier och byggnaden i f�rh�llan de till hur

stor del av ledningen som tj�nar den p� fastigheten bedrivna verksamheten

respektive byggnadens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin
helhet h� nf�ras till m arkinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst
tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till den p� fastigheten bedrivna verk�

samheten. Om utgift erna till minst tre V�rdedelar kan anses h�nf�rliga till

byggnadens allm�nna anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till
byggnaden.

I fr�ga om markinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkt 5

g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r

anskaffning av andra markanl�ggningar �n t�ckdiken, skogsv�gar eller
s�dana som anskaffats av nyttjander�ttshavare skall som anskaffningsv�r�
de f�r markanl�ggningen anses den verkliga utgiften f�r markanl�ggningen

minskad med fy ra tredjedelar av det ianspr�ktagna beloppet. Avser an�

skaffningen ett t�ckdike eller en skogsv�g eller har anl�ggningen anskaffats
av en n yttjander�ttshavare, skall som anskaffningsv�rde anses den verk�
ligautgiften f�r anl�ggningen minskad med det ianspr�ktagna beloppet.

�verg�r en fastighet till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte

eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings�
avdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om

denne fortfarande hade �gt fastigheten.

�verg�r en fastighet till en ny �gare genom k�p, byte eller d�rmed

j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r

den del av det avskrivningsbara anskaffningsv�rdet f�r vilket han inte

2357

�

SFS 1984:1060

tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagt s g�ller �ven n�r verksamheten
p� jordbruksfastigheten l�ggs ned utan samband med avyttring av fastighe�

ten.

9." Avdrag f�r substansminskning p� grund av utvinning av naturtill�

g�ngar samt avdrag f�r avs�ttning som avser framtida substansminskning

p� grund av s�dan utvinning medges enligt best�mmelserna i denna anvis�

ningspunkt.

F�r intr�dd substansminskning medges avdrag vid taxeringen f�r ett

visst beskattnings�r med h�gst ett belopp som, tillsammans med de avdrag
som har medgetts f�r tidigare beskattnings�r, motsvarar den del av an�
skaffningsv�rdet f�r hela tillg�ngen som bel�per p� utvinningen f�re be�
skattnings�rets utg�ng.

Har den skattskyldige genom skriftligt avtal uppl�tit r�tt till utvinnin g

och har han uppburit f�rskottsbetalning f�r utvinningen, f�r han g�ra
avdrag f�r belopp som i r�k enskaperna har avsatts f�r framtida substans�

minskning, Vid taxeri ngen f�r ett visst beskattnings�r medges avdrag med

h�gst ett belopp motsvarande den del av anskaffningsv�rdet f�r hela natur�

tillg�ngen som kan anses bel�pa p� den framtida utvinning f�r vilken

f�rskottsbetalning har erh�llits. Avdraget skall �terf�ras till beskattning

n�stf�ljande beskattnings�r.

Avdrag enligt f�reg�ende stycke medges dock inte om uppl�telseavtalet

har ing�tts mellan varandra n�rst�ende personer eller mellan n�ringsidkare

som har intressegemenskap (moder- och dotterf�retag eller f�retag under i

huvudsak gemensam ledning). Som n�rst�ende till fysisk person r�knas

dels personer som anges i 35� 1 a mom., dels s�dana f�mansf�retag som

avses i n�mnda lagrum och i vilka den fysiska personen eller n�gon honom

n�rst�ende person �r f�retagsledare eller direkt eller genom f�rmedling

av juridisk person �ger aktier eller andelar.

Anskaffningsv�rdet f�r en naturtillg�ng ber�knas med utg�ngspunkt i

den skattskyldigas faktiska utgift f�r f�rv�rvet eller, om fastigheten har

f�rv�rvats p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller n�got d�rmed j�mf�rligt

f�ng, den faktiska utgiften vid det n�rmast f�reg�ende k�pet, bytet eller
d�rmed j�mf�rliga f�nget. Beg�r den skattskyldige det, skall dock till

utg�ngspunkt tas det belopp varmed den skattskyldige skulle f� avdrag

enligt punkt 2 a av anvisningarna till 36 � om han vid tidpunkten f�r

utvinningens b�ljan hade avyttrat t�ktmarken f�r ett vederlag som motsva�

rar dess allm�nna saluv�rde vid n�mnda tidpunkt. Ber�kning enligt
n�mnda anvisningspunkt f�r dock inte leda till att den till f�rv�rvet h�nf�r �

liga delen av anskaffningsv�rdet tas upp till h�gre belopp �n vad som
motsvarar 75 procent av t�ktmarkens allm�nna saluv�rde vid tidpunkten i
fr�ga. Har tillst�nd enligt lag givits f�r utvinning av tillg�ngen, ber�knas
anskaffningsv�rdet endast f�r det omr�de som omfattas av tillst�ndet och
- vid till�mpning av andra och tredje meningarna - p� grundval av

f�rh�llandena vid tidpunkten f�r utvinningens b�rjan p� detta omr�de.

I anskaffningsv�rdet inr�knas, f�rutom belopp som har ber�knats enligt

f�reg�ende stycke, �ven utgifter f�r tillg�ngens exploatering i den m�n

utgifterna inte har f�tt dras av som kostnad i den l�p ande driften och inte
heller har beaktats vid ber�kning enligt punkt 2 a av anvisningarna til l 36 �.

2358

" Senaste lydelse 1981:256.

�

Om en fastighet, p� vilken en naturtillg�ng har b�ljat uttas, har �verg�tt

SFS 1984; 1060

till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte eller n�got d�rmed

j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen tillgodor�kna sig endast de avdrag f�r
substansminskning p� fastigheten som skulle ha tillkommit den f�rre
�garen, om denne fortfarande hade �gt fastigheten.

Vid till�mpningen av best�mmelserna i denn a anvisningspunkt skall en

fastighets�gare, som har uppl�tit nyttjander�tt till t�ktmark mot eng�ngser�

s�ttning, utan hinder av vad som f�reskrivs i 47 � j�mf�rd med 1 kap. 5 �

f�rsta stycket f fastighetstaxeringslagen (1979:1152), betraktas som �gare

till marken �ven efter det att uppl�telsen har skett.

till 24 �

1.^'' Har annan fastighet helt eller delvis varit anv�nd i �garens egen

r�relse, kommer hyresv�rdet f�r vad som anv�nts i r�r elsen, vilket v�rde

ej f�r avdragas s�som omkostnad (jfr punkt 1 av anvisningarna till 29 �), att

ing� i den allm� nna inkomstber�kningen f�r r�relsen och att s�lunda be�
skattas i sammanhang med den totala inkomsten d�rav.

Har idkare av r�relse i honom tillh�rig fastig het uppl�tit bostad f�r den i

r�relsen anst�llda arbetspersonalen i denna dess egenskap, skola dessa
bostadsl�genheter anses vara anv�nda i r�relsen, och det �r h�rvid utan
betydelse, huruvida uppl�telsen skett mot s�rskild hyresers�ttning eller

personalen ti llf�rs�krats fri bostad. Om d�remot �garen av ett hyreshus
tillf�lligtvis uthyr en l�genhet i huset till en i hans r�relse anst�lld arbetare,

skall icke i f�ljd h�r av denna l�genhet anses anv�nd i r�rel sen.

10.^^ Har skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av

annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men
ber�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�-
ringsm�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till
41 � att den skattskyldige vid ber�kning av nettoint�kten f�r beskattnings�
�ret inte skall upptaga v�rde av ing�ende skulder. Som ing�ende skuld
skall dock upptagas

a) inkomst som har uppburits i slu tet av det f�reg�ende �ret men, med

st�d av best�mm elserna i punkt 4 f�rsta stycket av anvisningarna till 41 �,
inte tagits till beskattning f�r det �ret, och

b) utgi ft som �r obetald vid beskattnings�rets ing�ng men, med st�d av

best�mmelserna i andra stycket n�mnda anvisningspunkt, dragits av vid

ber�kning av nettoint�kten f�r det f�reg�ende �ret.

Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 2 mom. men har

den skattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten enligt 1

mom. med till�mpning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall som int�kt f�r
beskattnings�ret - ut�ver vad i 2 mom. anges - tas upp ett belopp motsva�
rande skillnaden mellan anskaffningsv�rdet av fastighetens lager vid in�

g�ngen av beskattnings�ret och det bokf�rda v�rdet av lagret enligt senaste

balansr�kning.

till 25 �

2a.Utgifter f�r anskaffande av en byggnad, som avses i 24� 1 mom.,

dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdraget ber�knas enligt

Senaste lydelse 1969: 749.

" Senaste lydelse 1979:612.

''Senaste lydelse 1983:311.

2359

�

SFS 1984:1060

avskrivningsplan till viss procent f�r �r r�knat av byggnadens anskaff�

ningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� byggnaden har f�rdig�

st�llts. Av punkt 2 b framg�r att underlaget f�r avskrivning enligt nu

f�revarande punkt skall minskas, n�r s�rskilt v�rdeminskningsavdrag be�

r�knas f�r v�rmepannor, hissmaskinerier och j�mf�rlig maskinell utrust�

ning.

Har en byggnad uppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff�

ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till

anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad samt
utgifter f�r reparation och underh�ll f�r vilka avdrag inte medges p� grund
av f�reskrifterna i 25 � 2 mom. f�rsta stycket b) eller c) och f�r vilka bidrag
inte har utg�tt. I anskaffningsv�rdet f�r en byggnad inr�knas �ven utgifter
f�r plantering, parkeringsplats eller annan j�mf�rlig anl�ggning p� fastighe�

ten. Vidare f�r i anskaff ningsv�rdet inr�knas utgifter som �garen har haft

f�r rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits p� fastighe�

ten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skett i n�ra
anslutning till den nya byggnadens uppf�rande.

Har en byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt

f�ng, skall den verkliga utgiften utg�ra anskaffningsv�rdet. F�rv�rvades

byggnaden tillsammans med den mark p� vilken den �r bel�gen, anses s�

stor del av vederlaget f�r fastigheten bel�pa p� byggnaden, som det vid

fastighetstaxeringen fastst�llda byggnadsv�rdet utg�r av fastighetens hela

taxeringsv�rde. Om den del av vederlaget f�r fastigheten som enligt denna
ber�kning inte anses bel�pa p� byggnaden visas mera avsev�rt �ver- eller
understiga ett sk�ligt markv�rde, f�r dock det f�r byggnaden ber�knade

anskaffningsv�rdet j�mkas. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r

honom n�ra, vidtagit �tg�rder f�r att den skattskyldige skall kunna tillgo�

dor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det
antas att detta har skett f�r att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i

beskattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas.

Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r

anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsv�rde f�r byggnaden
anses den verkliga utgiften f�r byggnaden minskad med det ianspr�ktagna

beloppet.

�verg�r en byggnad till en ny � gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte

eller d�rmed j�mf�rligt fang, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings�
avdrag p� byggnaden som skulle ha tillkommit den f�rr e �garen om denne

fortfarande hade �gt byggnaden.

Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag �r 1,5 f �r byggnad av sten,

tegel, betong eller annat j�mf�rligt material och 1,75 f�r byggnad av tr�. I

fall som avses i 25 � 2 mom. f�rsta stycket c) �r procentsatsen 3. Avdraget

f�r dock ber�knas efter h�gre procentsats, om s�rskilda omst�ndigheter
f�ranleder d�rtill.

Utrangeras byggnad, som avses i 24� 1 mom., f�r avdrag g�ras f�r vad

som �terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n beloppet �ver�
stiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i sam�
band med utrangeringen.

9." Har skattskyldig f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat inkomst av

Senaste lydelse 198 1: 295.

2360

�

fastighet enligt de grunder som anges i 41 � andra stycket men

SFS 1984:1060

^ib�f�knar den skattskyldige inkomsten f�r beskattnings�ret enligt bokf�-

jfingsnl�ssiga grunder, f�ljer av punkt 1 f�rsta stycket av anvisningarna till

41 � att den skattskyldige vid ber�k ning av nettoint�kten f�r beskattnings-
�f�t inte skall upptaga v�rde av ing�ende lager och fordringar. Som ing�en�
de fordran skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillg�nglig f�r lyftning i b�rj an av beskattnings�ret

men, med st�d av best�mmelserna i punkt 4 f�rsta stycket av anvisningar�
na till 41 �, tagits till beskattning f�r det f�reg�ende �ret, och

;b) utgift som har betalats i slutet av det f�reg�ende �ret men, med st�d

�v best�mmelserna i andr a stycket n�mnda anvisningspunkt, inte dragits

av vid ber�kning av nettoint�kten f�r det �ret.

Ber�knar skattskyldig int�kt av annan fastighet enligt 24 � 2 mom. men

har den skattskyldige f�r �ret f�re beskattnings�ret ber�knat int�kten

enligt 24 � 1 mom. eller 2 � 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

med till�m pning av bokf�ringsm�ssiga grunder, skall avdrag f�r beskatt�

nings�ret medges f�r g�ldr�nta, som har betalats det f�reg�ende �ret men
upptagits som utg�ende fordran f�r det �ret, medan � andra sidan avdrag
inte skall medges f�r g�ldr�nta som betalas under beskattnings�ret men har
redovisats som utg�ende skuld f�r det f�reg�ende �ret.

till 28 �

1.^� Till int�kt av r�relse h�nf�rs samtliga int�kter i pengar eller varor,

som har influtit i r �relsen. Detta inneb�r, att int�kten skall vara av s�dan

beskaffenhet, att den normalt �r att r�kna med och ing�r som ett led i den

ifr�gavarande f�rv�rvsverksamheten. Hit r�knas allts� inflytande betal�
ning f�r va ror eller produkter, som den skattskyldige handlar med eller
tillverkar. Det sagda g�ller �ven d� r�relseidkaren vid �verl�telse av r�rel�
sen l�ter befintliga varor eller produkter ing� i �verl �telsen. Denna �verl�
telse utg�r d� s� att s�ga den sista aff�rsh�ndelsen i hans r� relse. D�remot
r�knas inte hit s�dan int�kt, som kan inflyta till den skattskyldige vid sidan
av r�relsen eller utanf�r vad som normalt �r att anse som driftinkomst,

t.ex. vid avyttring av personlig l�segendom eller f�r stadigvarande bruk i
r�relsen avsedda fastigheter. Int�kt, som erh�lls genom en s�dan oberoen�
de av r�relsen gjord avyttring, skall tas upp som int�kt vid ber�kning av
realisationsvinst enligt 35 och 36��. Som skattepliktig int�kt r�knas inte

statligt avg�ngsvederlag i form av eng�ngsbelopp till rensk�tselut�vare i
samband med att han upph�r med sin r ensk�tsel.

Till int�kt av r �relse h�nf�rs vad som inflyter vid avyttring av maskiner

och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillg�ngar
som �r likst�llda med dess a vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag. Om

ber�kning i vissa fall av int�kt vid �verl�telse av skepp och luftfartyg m.m.

finns best�mmelser i 2� lagen (1966; 172) om avdrag f�r avskrivning p�
skeppskontrakt m.m.

Skattskyldig, som driver tomtr�relse, byggnadsr�relse eller handel med

fastigheter, skall som int�kt av r�relsen ta upp vad som har influtit vid

f�rs�ljning av s�dan fastighet eller del d�rav som utg�r oms�ttningstillg�ng

i r�relsen, varefter fr�gan om och i vad m�n nettoi nt�kt har uppst�tt genom

38 Senaste lydelse 1981:295. �ndringen inneb�r att femte stycket upph�vs.

2361

�

SFS 1984:1060

f�rs�ljningen kommer att bero p� resultatet av r�relsen i dess helhet under

beskattnings�ret. Ut�ver vad som g�ller enligt anvisningarna till 27 � skall

d�rvid iakttas f�ljande. Om fastighet, som utg�r oms�ttningstillg�ng i

r�relse, har f�rv�rvats innan r�relsen p�b�rjades, ber�knas fastighetens
v�rde vid tiden f�r r�relsens p�b�rjande p� samma s�tt som vid ber�kning

av realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2 a av anvisningarna till 36 �.

Detta v�rde utg�r fastighetens uppr�knade ing�ngsv�rde i r�relsen �ven

vid senare �rs taxeringar.

Avyttras fastighet som utg�r oms�ttningstillg�ng i r�relse skall v�rde�

minskningsavdrag som bel�per p� tid f�re avyttringen �terf�ras till be�

skattning i r� relsen.

till 29 �

4.^^ Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsn�mnd eller, om besv�r

har anf�rts, hos l�nsr�tt medges r�tt att tills vidare f� avdrag f�r v�rde�

minskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om
r�kenskapsenlig avskrivning. Som f�ruts�ttning f�r detta g�ller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokf�ring som avslutas med

�rsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen i r�kens kaperna;

c) att tillfredsst�llande utredning f�religger om inventariernas skatte-

m�ssiga restv�rde;

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas p� ett s�dant s�tt i

den skattskyldiges r�kenskaper och i f�retedd utredning att trygghet f�re�
ligger att vinster vid avyttring av tillg�ngarna inte undg�r beskattning; samt

e) att - om den skattskyldige inte uppr�ttat �rsbokslut f�r det n�rmast

f�reg�ende r�kenskaps�ret - det bokf�rda v�rdet av inventarierna f�re

avskrivning best�mts med utg�ngspunkt i inventariernas skattem�ssiga

restv�rde vid beska ttnings�rets ing�ng.

Som anskaffningsv�rde f�r inventarier skall anses, d� inventarierna har

f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, den verkliga

utgiften f�r deras anskaffande och, d� inventarierna har f�rv�rvats p�

annat s�tt, deras marknadsv�rde vid tiden f�r f�rv�rvet. Dock skall f�l�
jande iakttas. Har inventarierna ing�tt i en r �relse, som den skattskyldige

har f�rv�rvat p� annat s�tt �n genom k�p eller byte eller d�rmed j�mf�rligt

f�ng, skall, om inte s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder annat, som an�

skaffningsv�rde f�r inventarierna anses det f�r den tidigare �garen g�llan�
de skattem�ssiga restv�rdet. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r

honom n �ra, vidtagit �tg�rd f�r att den skattskyldige skall kunna tillgodo�
r�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det

antas att detta har skett f�r att bereda obeh�rig f�rm�n i beskattningsav�

seende �t n�gon av dem, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas.

Har skattskyldig medgivits avdrag f�r kontraktsavskrivning avseende

inventarier, som har anskaffats under beskattnings�ret, skall som anskaff�

ningsv�rde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medg ivna

avdraget. Detta skall g�lla �ven n�r investeringsreserv e.d. tagits i ansp r�k

f�r anskaffning av inventarier under beskattnings�ret.

2362

Senaste lydelse 1981:295. �ndringen inneb�r bl.a. att tredje och trettonde styc k�

ena upph�vs.

�

lAvdrag f�r avs krivning f�r f�r visst beskattnings�r g�ras med h�gst 30

SFS 1984; 1060

procejit f�r �r r�knat av summan av bokf�rt v�rde p� inventarierna enligt
balansr�kningen f�r n�rmast f�reg�ende r�kenskaps�r och anskaffnings�
v�rdet p� s�da na under beskattnings�ret anskaffade inventarier, vilka vid
beskattnings�rets utg�ng fortfarande tillh�rde r�relsen. Vad nu sagts g�ller

oavsett n�r und er beskattnings�ret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats f�re beskattnings�rets ing�ng, avytt�

rats under beskattnings�ret eller har den skattskyldige r�tt till f�rs�krings�

ers�ttning f�r inventarier, som har g�tt f�rlorade under beskattnings�ret,

medges et t s�rskilt avdrag med belopp motsvarande den i a nledning av

avyttringen eller f�rs�kringsfallet uppkomna int�kten. Avdraget far dock
inte �verstiga underlaget f�r ber�kning av avdrag enligt femte stycket. Har
den skattskyldige f�tt avdrag som nu sagts skall n�mnda underlag fastst�l�
las till motsvarande l�gre belopp.

Har ett s�rskilt h�gt pris eller eljest en s�rskilt h�g utgift f�r inventarier

berott p� att de skall utnyttjas f�r ett s�rskilt arbetstillf�lle eller f�r en
konjunktur, som v�ntas bli e ndast tillf�llig, ell er av annan liknande om�

st�ndighet, medges f�r det beskattnings�r, varunder inventarierna har
anskaffats, avd rag f�r s�dant �verpris eller s�dan merutgift. Om avdrag
som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt best�mmelserna i fem te
stycket ber�knas p� d�refter �terst�ende del av anskaffningsv�rdet.

Oavsett vad ovan f�reskrivs f�r avdrag f�r avskrivning medges med

belopp som erfordras f�r att det bokf�rda v�rdet inte skall �verstiga

anskaffningsv�rdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattnings�rets

utg�ng tillh�rde r� relsen, sedan fr�n detta v�rde har avr�knats en ber�k�
nad � rlig avskrivning av 20 p rocent. Visar den skattskyldige att inventa�
riernas verkliga v�rde understiger �ven ett s�lunda ber�knat v�rde,
medges avdrag f�r den ytterligare avskrivning som motiveras av detta.

D� inv entarier, som har anskaffats under beskattnings�ret, avyttras,

f�rloras eller utrangeras under samma �r, medges avdrag f�r anskaffnings�

v�rdet. Med avyttring likst�lls att inventarier tas ut ur r�relsen f�r att
tillf�ras annan f�rv� rvsk�lla eller f�r att anv�ndas f�r annat �ndam�l. Av
best�mmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 � framg�r

att belopp, som erh�lls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas

upp som int�kt av r �relse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med st�rre belopp i r�kenskaperna �n

han f�r dra av vid ta xeringen, f�ranleder inte detta att det v�rde, p� vilket
r�kenskapsenlig a vskrivning ber�knas, p�verkas. Det �verskjutande be�

loppet f�r i st�llet, sedan taxeringen i fr�ga h ar blivit slutligt av gjord, dras
av genom �rlig avskrivning efter 20 procent f�r helt �r, r�knat fr�n och med

beskattnings�ret efter det under vilket avskrivningen i fr�ga ve rkst�lldes.

Den omst�ndigheten att vid till�mpning av best�mmelserna ovan avdrag

vid beskattn ingen skall �verensst�mma med a vskrivning enligt r�kenska�
perna utg�r inte hinder f�r skattskyldig att efter �verg�ng till r�k enskaps�

enlig avskrivning ut�ver avdrag enligt r�kenskaperna tillgodog�ra sig av�

drag f�r s�dana avskrivningar, som har gjorts i r�k enskaperna f�re �ver�
g�ngen men inte har f�ranlett avdrag vid b eskattningen. Avdrag f�r s�dant

belopp g�rs genom �rlig avskrivning efter 20 procent f�r helt �r.

Har skattskyldig f�re �verg�ng till r�kenskapsenlig avskrivning tillgo�

dor�knats st�rre v�rdeminskningsavdrag vid taxeringen �n enligt r�ken-

2363

�

SFS 1984:1060

skaperna, skall, f�r �stadkommande av �verensst�mmelse mellan inventa�

riernas bokf�rda v�rde och deras skattem�ssiga restv�rde, det belopp,

varmed inventariernas skattem�ssiga restv�rde understiger det bokf�rda
v�rdet, tas upp som skattepliktig int�kt under det f�rsta beskattnings�r, f�r
vilket r�kenskapsenlig avskrivning g�ller, eller, om den skattskyldige be�
g�r det, med en tredjedel f�r n�mnda beskattnings�r och vart och ett av de
tv� n�rmast f�ljande �ren.

5."� Vid restv�rdeavskrivning medges den skattskyldige avdrag f�r visst

beskattnings�r med h�gst 25 procent f�r �r r�knat av avskrivningsunderla�

get f�r maskiner och andra inventarier. Avskrivningsunderlaget utg�rs av

inventariemas skattem�ssiga restv�rde vid utg�ngen av det n�rmast f�re�

g�ende beskattnings�ret med till�gg av anskaffningsv�rdet f�r inventarier,

som har anskaffats under beskattnings�ret och som vid utg�ngen av detta
fortfarande tillh�rde r�relsen, och med avdrag f�r belopp motsvarande vad

som utg�r int�kt i form av vederlag eller f�rs�kringsers�ttning f�r inventa�

rier som har anskaffats f�re beskattnings�rets ing�ng och som har avyttrats

eller f�rlorats under beskattnings�ret.

Visar den skattskyldige att inventariemas verkliga v�rde understiger det

skattem�ssiga restv�rdet efter avdrag enligt best�mmelserna i f�rsta
stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detta.

Vad som f�reskrivs om r�kenskapsenlig avskrivning i punkt 4 andra och

tredje samt femte, sj�tte och �ttonde styckena g�ller i till�mpliga delar

ocks� i fr�ga om restv �rdeavskrivning.

7."' Utgifter f�r anskaffande av en byggnad, som �r avsedd f�r anv�nd�

ning i �gare ns r�relse, dras av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Av�

draget ber�knas enligt avskrivningsplan till viss procent f�r �r r�knat av

byggnadens anskaffningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d�
byggnaden har f�rdigst�llts. I fr�ga om en byggnad, som �r avsedd att

anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet
dras av det �r d� byggnaden anskaffades.

I en byggnads anskaffningsv�rde inr�knas inte utgifter f�r s�dana delar

och tillbeh�r, som �r avsedda att direkt tj�na byggnadens anv�ndning f�r

r�relse�ndam�l (byggnadsinventarier). I enlighet h�rmed r�knas som bygg�
nadsinventarier i en industribyggnad tillg�ngar avsedda f�r den industriella

driften, s�som maskiner, anordningar f�r godstransport som t.ex. r�ls,

traversbanor och hissar, beh�llare, st�llningar f�r lagring e.d., samt anord�

ningar f�r anv�ndningen av dessa tillg�ngar som t.ex. s�rskilda fundament.

Som byggnadsinventarier r�knas vidare ledningar f�r vatten, avlopp m.m.,

avsedda att direkt tj�na den industriella driften, och speciella v�rmeanl�gg�

ningar, ventilationsanordningar och s�rskilda skorstenar f�r avledande av

gaser och annat som alstras vid pro duktionen. Som byggnadsinventarier i
en byggnad som �r avsedd f�r aff�rs�ndam�l r�knas exempelvis hyllor,
diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tj�nstg�r en kon�

struktion, f�r vilken ett byggnadsv�rde har fastst�llts vid fastighetstaxe�
ringen, i sin he lhet eller till viss del som maskin eller redskap, s�som kan

vara fallet med oljecisterner och siloanl�ggningar, anses en s�dan kon�

struktion som byggnadsinventarier. D�remot inr�knas i anskaffningsv� r-

Senaste lydelse 1981:295.

2364

Senaste lydelse 1983:311.

�

det f�r en byggnad u tgifter f�r s�dana anordningar som �r n�dv�ndiga f�r

SFS 1984:1060

byggnadens allm�nna anv�ndning, s�som ledning f�r vatten, avlopp, elek�

trisk str�m eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsv�rdet f�r
en ledning som �r avsedd f�r s�v�l en byggnads anv�ndning f�r r�relse�n�
dam�l som b yggnadens allm�nna anv�ndning f�rdelas mellan byggnadsin�
ventarier och byggnaden i f� rh�llande till hur stor del av ledningen som
tj�nar r�relse�ndam�let respektive byggnadens allm�nna anv�ndning.

Ledningen skall dock i sin helhet h�nf�ras till byggnadsinventarier om
utgifterna f�r ledningen till minst tre Q�rdedelar kan anses h�nf�rliga till
r�relse�ndam�let. Om utgifterna f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan
anses h�nf�rliga till byggna dens allm�nna anv�ndning skall ledningen i sin
helhet h�nf�ras till byggnaden.

I fr�ga om byggnadsinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt

punkterna 3-5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk av�
sedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framg�r att utgifter f�r vissa till marken

h�rande anordningar inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad.

Har en byggnad u ppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff�

ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till

anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad. Har en

byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall

den verkliga utg iften utg�ra anskaffningsv�rdet. F�rv�rvades byggnaden

tillsammans med d en mark p� vilken den �r bel�gen, anses s� stor del av
vederlaget f�r fastigheten i f�rekommande fall efter avdrag f�r egendom
som avses i 2 kap. 3 � jordabalken - bel�pa p� byggnaden, som det vid

fastighetstaxeringen fastst�llda byggnadsv�rdet utg�r av fastighetens hela

taxeringsv�rde. Vad som enligt denna ber�kning anses bel�pa p� byggna�
den kan �ven innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget f�r byggnadsin�
ventarier skall avr�knas, varefter anskaffningsv�rdet f�r byggnaden er�
h�lls. Om den del av vederlaget f�r fastigheten som enligt denna ber�kning
inte anses bel�pa p� byggnaden j�mte byggnadsinventarier visas mera
avsev�rt �ver- eller understiga ett sk�ligt markv�rde, f�r dock det f�r

byggnaden ber�knade anskaffningsv�rdet j�mkas. Har den skattskyldige

eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rder f�r att den skattskyldi�

ge skall kunna tillgo dor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes

rimligt och kan det antas att detta har skett f�r att �t n�gon av dem bereda

obeh�rig f�rm�n i be skattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig

m�n j�mkas.

Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i anspr�k f�r

anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsv�rde f�r byggnaden
anses den verkliga utgiften f�r byggnaden minskad med det ianspr�ktagna

beloppet.

�verg�r en byggnad till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte

eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings�

avdrag p� byggnaden som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om denne

fortfarande hade �gt byggnaden.

Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag i fr�ga om en byggnad be�

st�ms med h�nsyn till d en tid byggnaden anses kunna utnyttjas. D�rvid
skall beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att byggnadens anv�nd�

ningstid kan antas komma att r�na inflytande av framtida rationaliseringar,

2365

�

SFS 1984:1060

teknikens utveckling, oml�ggning av verksamhet och liknande f�rh�llan�
den. Ar p� grund av s�rskilda omst�ndigheter av annan art �n nyss n�mnts

byggnadens v�rde f�r r�relsen begr�nsat till f�rh�llandevis kort tid, skall
h�nsyn tas �ven till detta. S� kan vara fallet exempelvis d� fr�ga �r om en
byggnad f�r utnyttjande av en begr�nsad malmfyndighet eller d� en bygg�
nad, som �r bel�gen p� annans mark och som anv�nds i r�relse, vid
nyttjander�ttens upph�rande inte skall l�sas av jord�garen.

Skattskyldig f�r i fr� ga om en byggnad, som �r avsedd att anv�ndas i

hans r�relse, g�ra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med �rliga
v�rdeminskningsavdrag - med 10 procent av de p� planen upptagna utgif�
terna f�r ny-, till- eller ombyggnad (prim�ravdrag). Prim�ravdraget medges
med 2 p rocent f�r �r r�knat fr�n den tidpunkt d� byggnaden eller den till-
eller ombyggda delen av byggnaden har f�rdigst�llts. F�rv�rvas byggnaden
av en ny �gare, f�r denne tillgodog�ra sig de prim�ravdrag som �terst�r f�r
den f�rre �garen.

Utrangeras en i r� relse anv�nd byggnad, f�r avdrag g�ras f�r vad som

�terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n beloppet �verstiger

vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband me d
utrangeringen.

10."^ Regeringen kan f�rklara att, om f�rlust p� aktier eller andelar i

svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk f�rening eller utl�ndskt bolag

med uppgift att driva verksamhet av v�sentlig betydelse fr�n samh�lls�

ekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna
eller vid f�retagets uppl�sning, f�rlusten skall utg�ra avdragsgill omkost�
nad f�r �garen av aktierna eller andelarna. Detsamma g�ller i fr�ga om
l�ngivare betr�ffande f�rlust p� l�n eller dylikt som han l�mnat f�retaget.

Best�mmelserna i f�rs ta stycket om f�rlust till�mpas ocks� p� f�rlust,

som kan ber�knas uppkomma. Regeringen best�mmer d�rvid hur avdraget
i det s�rskilda fallet skall b er�knas. Har skattskyldig f�tt avdrag som avses
i detta stycke, skall avdraget fr�nr�knas avdragsgill f�rlust, som sedermera

uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid uppl�sni ng

av f�retaget. Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras

eller genom att tillskjutet kapital �terf�s, skall vinsten tas upp som skatte�

pliktig int�kt av r�relse hos den som haft vinsten.

16."^ Utgifter f�r anskaffande av s�dana markanl�ggningar p� fastighet,

avsedd f�r anv�ndning i �garens r�relse, som avses i andra stycket, dras av
genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat f�ljer
av sj�tte stycket, endast f�r s�dana utgifter som har bestritts av den
skattskyldige sj�lv och endast om utgifterna avser arbeten som har utf�rts

under tid d� han har �gt fastigheten. Avdraget ber�knas enligt avskriv�
ningsplan till 5 procent f�r �r r�knat av tre fj�rdedelar av anl�ggningens

anskaffningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� anl�ggningen

har f�rdigst�llts. I fr�ga om en anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas

endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det
�r d� anl�ggningen anskaffades.

Till markanl�ggning h�nf�rs s�dant markarbete som beh�vs f�r att mar�

ken skall g�ras plan eller fast, s�som r�jning, schaktning, rivning av

F�rutvarande punkt 10 av anvisningarna ti ll 29 � upph�vd genom 19 81: 295,

2366

Senaste lydelse 1983: 311.

�

ad eller annat som tidigare har funnits p� fastigheten, uppf�rande av

SFS 1984:1060

'�t�dmurar och torrl�ggning av marken. Till markanl�ggning h�nf�rs ocks�

vv oli k� anordningar s�som v�gar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter,

, ^ k�rplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller d�rmed

j�mf�rliga anl�ggningar f�r personal, planteringar e.d. samt, i den m�n de

inte vid fastighetstaxering �r att h�nf�ra till byggnad, �ven brunnar, k�llare

�ch tunnlar e.d.

Till markanl�ggning h�nf�rs inte s�dana anordningar som �r avsedda att

anv�ndas tillsammans med vissa maskiner eller andra f�r stadigvarande
bruk avsedda inventarier i r�relse eller s�dana inventarier som anv�nds f�r

viSs verk samhet s�som fundament e.d., industrisp�r, traversbanor samt
ledningar f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas m.m. (markinventarier).

Till markinventarier h�nf�rs ocks� st�ngsel och andra j�mf�rliga avsp�rr�

ningsanordningar. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som �r avsedd f�r

s�v�l den p� fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads all�

m�nna anv�ndning f�rdelas mellan markinventarier och byggnaden i f�r�
h�llande till h ur stor del av ledningen som tj�nar den p� fastigheten be�

drivna ve rksamheten respektive byggnadens allm�nna anv�ndning. Led�

ningen skall dock i sin helhet h�nf�ras till m arkinventarier om utgifterna

f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till den p�
fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre V�rdedelar

kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna anv�ndning skall ledningen i
sin helhet h�nf�ras till byggnaden.

I fr�ga om markinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punk�

terna 3-5 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Har en investeringsreserv e.d. eller n�ringsbidrag tagits i a nspr�k f�r

anskaffning av en markanl�ggning, skall som anskaffningsv�rde f�r mark�
anl�ggningen anses den verkliga utgiften f�r markanl�ggningen minskad

med fyra tredjedelar av det ianspr�ktagna beloppet.

�verg�r en r�relsefastighet till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p,

byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsk�
ningsavdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit den f�rre �garen,

om denne fortfarande hade �gt fastigheten.

�verg�r en fastighet till en ny �gare genom k�p, byte eller d�rmed

j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r
den del av det avskrivningsbara anskaffningsv�rdet f�r vilket han inte

tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts g�ller �ven n�r den p� fastighe�
ten bedrivna r�relsen l�ggs ned och fastighetens markanl�ggningar p�

grund d�rav sakn ar v�rde f�r fastighetens �gare.

till 31 �

2.'''' S�som periodiskt underst�d r�knas inte vad mottagaren uppb�r fr�n

en stiftelse som �r befriad fr�n skattskyldighet enligt 7� 6 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt eller fr�n en ideell f�rening som har till

uppgift att fr�mja i 7 � 6 mom. f�rsta stycket n�mnda lag angivna �ndam�l

och som uppfyller �vriga i 7� 5 mom. samma lag angivna villkor f�r

befrielse helt eller delvis fr�n skattskyldighet. Detta g�ller dock endast om

Senaste lydelse 1977:572.

2367

�

SFS 1984:1060

utbetalningen sker till fullf�ljande av �ndam�l som nu n�mnts. Som perio�

diskt underst�d betraktas d�remot vad som uppb�res fr�n varje slags
stiftelse, om och i den m�n det i de f�r stiftelsen g�llande stadgar �r

f�reskrivet, att stiftelsens int�kter skola f�r all framtid eller viss tid tillfalla

viss familj, vissa familjer eller best�mda personer.

till 36 �

2a.''^ Skall vid ber�kning av realisationsvinst p� grund av avyttring av

fastighet vederlaget f�r viss del av fastigheten tas upp som int�kt av
fastighet eller av r�relse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 �) f�r i omkost�

nadsbeloppet inte inr�knas utgift som h �nf�r sig till s�dan del av fastighe�
ten som vid inkom sttaxeringen har behandlats enligt reglerna f�r maskiner

och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Som f�rb�ttringskostnad enligt punkt 1 r�knas �ven kostnad, som under

tid, d� int�kt av avyttrad fastighet eller i f�rek ommande fall del d�rav har
ber�knats enligt 24 � 2 mom., har nedlagts p� reparation och underh�ll av
fastigheten eller fastighetsdelen, i den m�n den avyttrade egendomen p�
grund d�rav vid avyttringen har befunnit sig i b�ttre skick �n vid f�rv�rvet,
samt kostnad f�r reparation och underh�ll f�r vilken avdrag inte medges p�
grund av f�reskrifterna i 25 � 2 mom. f�rsta stycket b eller c och f�r vilken

bidrag ej har utg�tt. F�rb�ttringskostnad, som inte har uppf�rts p� avskriv�
ningsplan, och med f�rb �ttringskostnad j�mf�rlig reparations- eller under�
h�llskostnad far dock inr�knas i omkos tnadsbeloppet endast f�r �r d� de
nedlagda kostnaderna har uppg�tt till minst 3000 kronor. Kostnad, som
har uppf�rts p� avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det �r d�
kostnaden har uppf�rts p� planen. I andra fall skall s�dan kostnad normalt

anses nedlagd n�r faktura eller r�kning har erh�llits, varav framg�r vilket
arbete som har utf�rts.

Har f.istighet varit f�rem�l f�r f�rb�ttringsarbete eller d�rmed j�mf�rligt

reparations- eller underh�llsarbete i �garens byggnadsr�relse skall - med

iakttagande av de begr�nsningar som har angetts i f�reg �ende stycke -

som f�rb�ttringskostnad r�knas det belopp som enligt punkt 3 tredje
stycket av anvisningarna till 27 � har tagits upp som int�kt i r�relsen p�

grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med v�rdeminskningsavdrag m.m.,

som bel�per p� tid f�re avyttringen av fastigheten, s�som avdrag p� grund

av avyttring av skog, avdrag f�r v�rdeminskning av annan naturtillg�ng
eller f�r v�rdeminskning av t�ckdiken eller andra markanl�ggningar (jfr
punkterna 1, 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 � samt punkterna 1,8 och 16
av anvisningarna till 29�). P� samma s�tt skall omkostnadsbeloppet mins�
kas med avdrag f�r v�rdeminskning av byggnad m.m. Ofr punkterna 3 och
4 av anv isningarna till 22 �, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till

25 � samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 �), dock inte f�r �r d�
avdraget har understigit 3000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas
�ven med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med ian-

spr�ktagande av investeringsfond e.d.

Vid ber�kning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som f�rv�rvats

2368

Senaste lydelse 1981 :256.

�

f�re �r 1952, anses f�rv�rvad den I januari 1952. Ing�ngsv�rdet skall

SFS 1984:1060

d�rvid anses utg�ra 150 procent av fastighetens taxeringsv�rde f�r �r 1952.

H�nsyn skall vid vinstber�kningen icke tagas till kostnader och avdrag
som bel�per p� tid f�re �r 1952. Dock f�r det vid f�rv�rvet erlagda vederla�

get f�r fastigheten upptagas som ing�ngsv�rde, om den skattskyldige kan

visa att k�peskillingen �verstiger 150 p rocent av taxeringsv�rdet f�r �r
1952. Fanns taxeringsv�rde ej �s�tt f�r �r 1952, f� r motsvarande v�rde
uppskattas med ledning av taxeringsv�rdet f�r fastighet, i vilken den

avyttrade egendomen ing�tt, eller n�rmast d�refter �satta taxeringsv�rde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer �n tjugo �r f�r den skattskyl�

dige vid vinstb er�kningen som ing�ngsv�rde upptaga ett belopp motsva�

rande 150 p rocent av det taxeringsv�rde, som g�llde tjugo �r f�re avytt�
ringen. Har taxeringsv�rdet �satts vid fastighetstaxering som verkst�llts �r
1970 eller senare f�r dock som ing�ngsv�rde upptagas endast 133 procent
av taxeringsv�rdet. Om ing�ngsv�rdet ber�knas med ledning av det taxe�

ringsv�rde som g�llde tjugo �r f�re avyttringen, skall h�nsyn vid v instbe�
r�kningen icke tagas till ko stnader och avdrag, som bel�per p� tidigare �r
�n tjug o � r f�re avyttringen. Fanns taxeringsv�rde ej �s�tt tjugo �r f�re
avyttringen, f�r motsvarande v�rde uppskattas p� s�tt angives i femte
stycket sista meningen.

Har avy ttrad fastighet f�rv�rvats genom arv eller testamente eller ge�

nom bodelning i anledning av makes d�d, f�r den skattskyldige, i st�llet f�r
k�peskilling eller motsvarande vederlag f�r fastigheten vid n�rmast f�reg�

ende k�p, byte eller d�rmed j�mf�rliga f�ng eller i st�llet f�r ett med st�d
av f�reg�ende stycke framr�knat v�rde, som ing�ngsv�rde upptaga 150

procent av fastighetens taxeringsv�rde �ret f�re det �r d� d�dsfallet intr�f�

fade eller motsvarande i arvsskatteh�nseende g�llande v�rde, f�rutsatt att
d�dsfallet �gt rum efter �r 1952. �gde d�dsfallet rum efter �r 1970 f�r dock
som ing�ngsv�rde upptagas endast 133 p rocent av taxeringsv�rdet eller

motsvarande i arvsskatteh�nseende g�llande v�rde. Fanns taxeringsv�rde

ej �s�tt � ret f�re det �r d� d�dsfallet intr�ffade, f�r motsvarande v�rde
uppskattas p� s�tt som angives i femte stycket sista meningen. Har in�
g�ngsv�rdet upptagits med st�d av best�mmelserna i detta stycke, skall

h�nsyn vid vinstber�kningen icke tagas till kostnader och avdrag, som

bel�per p� tidigare �r �n �ret f�re d�ds�ret.

Ber�knas ing�ngsv�rdet med ledning av taxeringsv�rde skall, s�vida viss

del av taxe ringsv�rdet avser egendom som i kostnadsh�nseende h�nf�rts
till mask iner och andra inventarier i jord bruk eller r�relse (jfr pu nkt 1 av

anvisningarna till 35 �), taxeringsv�rdet reduceras med den del d�rav som

kan anses bel�pa p� egendom av nyss angivet slag. S�dan reducering skall

dock icke g�ras om mindre �n 25 procent av hela vederlaget f�r den
avyttrade fastigheten bel�per p� egendom, som vid ber�kning av v�rde�

minskningsavdrag h�nf�res till maskiner och andra inventarier.

Skall taxer ingsv�rdet reduceras enligt f�reg�ende stycke iakttages f�l�

jande. Har taxeringsv�rdet �satts tidigare �n vid 1975 �rs fastighetstaxe�

ring, skall taxeringsv�rdet reduceras med s� stor del d�rav som vederlaget

f�r egendom, som vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag h�nf�res till

maskiner och andra inventarier, utg�r av hela vederlaget f�r den avyttrade

fastigheten. Vad nu sagts g�ller �ven om taxeringsv�rdet �satts �r 1975

eller senare, dock att vid ber�kningen skall bortses fr�n den del av vederla-

2369

75-SFS 1984

�

SFS 1984:1060

get vid avyttringen som bel�per p� egendom som avses i 2 kap. 3 � jorda�

balken. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsv�rdet som
kan anses bel�pa p� egendom, som vid ber�kning av v�rdeminskningsav�

drag h�nf�res till maskiner och andra inventarier, �r mindre �n den andel

av hela vederlaget f�r den avyttrade fastigheten som kan an ses bel�pa p�
egendom av nu angivet slag, f�r dock taxeringsv�rdet reduceras p� grund�

val av f�rh�llandena vid fastighetstaxeringen.

Det f�r fastigheten g�llande ing�ngsv�rdet om det inte har ber�knats

enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de f�rb�ttringskostnader
och d�rmed likst�llda belopp f�r vilka avdrag f�r ske samt de v�rdeminsk�

ningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall
i den omfattning som anges i p unkterna 6 a och 6 b nedan r�knas om med
h�nsyn till f�r�ndringarna i det allm�nna prisl�get (prisutvecklingen) under

den tid d � fastigheten har innehafts.

Omr�kningen sker med ledning av en indexserie, grundad p� konsu�

mentprisindex. Riksskatteverket fastst�ller �rligen omr�kningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak � r avsedd

att anv�ndas f�r bostads�ndam�l och som vid avyttringstillf�llet varit eller

bort vara �s�tt ett taxerat byggnadsv�rde av l�gst 10000 kronor , avdrages
ytterligare ett belopp av 3000 kronor f�r vaije p�b�ijat kalender�r f�re
taxerings�ret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits p� fas�
tigheten. Om det taxerade byggnadsv�rdet inte uppg�tt eller bort uppg� till
10000 kronor, avdrages 3000 kronor f�r vaije p�b�ijat kalender�r under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag

medges inte f�r tidigare �r �n �r 1952 och inte heller f�r senare �r �n �r
1980. F inns p� fastigheten mer �n en bostadsbyggnad ber�knas nu avsett

avdrag endast f�r fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstber�kningen med

utg�ngspunkt fr�n taxeringsv�rdet tjugo �r f�re avyttringen enligt sj�tte

stycket ovan eller fr�n taxeringsv�rdet �ret f�re d�dsfallet enligt sjunde
stycket ovan eller motsvarande v�rden, f�r avdrag enligt d etta stycke ej
ske f�r tidigare �r �n tjugo �r f�re avyttringen eller �ret f�re d�dsfallet. Om

bostadsbyggnad rivits eller f�rst�rts genom brand eller liknande, skall

avdrag enligt detta stycke medges �ven f�r tid d� denna byggnad funnits p�

fastigheten, om den skattskyldige inom ett �r ig�ngsatt arbete med att

uppf�ra ers�ttningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer �n ett �r
tagits i anspr�k huvudsakligen f�r annat �ndam�l �n bostads�ndam�l
medges avdrag enligt detta stycke endast f�r tid d� byggnaden d�refter �ter
utnyttjats huvudsakligen f�r bostads�ndam�l.

Vinstber�kning p� grund av avyttring av en del av en fastighet skall

grundas p� f�rh�llandena p� den avyttrade fastighetsdelen. Vid till�mpning
av de beloppsgr�nser som anges i andra och fj�rde styckena skall dock

h�nsyn tas till f�rh�llandena p� hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte

stycket f�r g�ras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som

vid tiden f�r avyttringen var huvudbyggnad f�r hela fastigheten. P� den

skattskyldiges beg�ran skall omkostnadsbeloppet f�r fastighetsdelen - i

st�llet f�r att ber�knas enligt f�rsta meningen - tas upp till ett belopp som

motsvarar s� stor del av det f�r hela fastigheten ber�knade omkostnadsbe�

loppet - i f�rekomm ande fall minskat med v�rdeminskningsavdrag m.m.

- som vederlaget f�r fastighetsdelen utg�r av fastighetens hela v�rde vid

2370

avyttringstillf�llet. I sist av sedda fall skall, om den skattskyld ige beg�r det

�

och v�rdet av skogen och skogsmarken p� den avyttrade fastighetsdelen �r

SFS 1984:1060

mindre �n 20 procent av v�rdet av hela fastighetens skog och skogsmark,

omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag p� grund av avyttring av

skog. Om d en avyttrade delen avser en eller ett f�tal tomter avsedda att

bebyggas med bostadshus och vederlaget �r mindre �n 10 procent av

fastighetens taxeringsv�rde, f�r vidare ing�ngsv�rdet p� den avyttrade
fastighetsdelen utan s�rskild utredning ber�knas till 1 krona per kvadrat�

meter, dock ej till h�gre belopp �n k�peskillingen.

Vad i de fem f�rsta meningarna av f�reg�ende stycke f�reskrivits g�ller i

till�mpliga de lar �ven vid mark�verf�ring enligt fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Har den skattskyldige erh�llit s�dan eng�ngsers�ttning som avses i

punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 �, skall s� stor del av det f�r
hela fastigheten ber�knade omkostnadsbeloppet - i f�rekommande fall

minskat med v�rdeminskningsavdrag m.m. - anses bel�pa p� den del av

fastigheten som ers�ttningen avser, som eng�ngsers�ttningen utg�r av
fastighetens hela v�rde vid tiden f�r uppl�telsen eller inskr�nkningen i
f�rfogander�tten. Vid bed�mningen av om omkostnadsbeloppet skall

minskas med avdrag p� grund av avyttring av skog g�ller vad som �r

f�reskrivet i fr�ga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fj�rde
stycket av anvisningarna till 35 � erh�ller avdrag fr�n den eller de eng�ngs�
ers�ttningar han fatt p� grund av uppl�telser inom en och samma kommun

f�r inte tillgodor�kna sig n�got omkostnadsbelopp h�nf�rligt till dessa

ers�ttningar.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat en del av en fastig�

het, skall h� nsyn tas till d etta vid ber�kning av omkostnadsbeloppet f�r

�terstoden av fastigheten. Kan utredning inte f�rebringas om den andel av
omkostnadsbeloppet - i f�rekommande fall minskat med v�rdeminsk�

ningsavdrag m.m . - f�r fastigheten, som bel�pt p� den avyttrade fastig�
hetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat h�lften av erh�llen ers�tt�
ning f�r f astighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses �verstiga

omkostnadsbeloppet i f �rekommande fall minskat med v�rdeminsk�

ningsavdrag m.m . - f�r hela fastigheten omedelbart f�re avyttringen av

fastighetsdelen.

F�reskrifterna i f�reg�ende stycke till�mpas ocks� om den skattskyldige

under innehavstiden erh�llit s�dan eng�ngsers�ttning som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 35 �. Har den skattskyldige under

innehavstiden avst�tt fr�n mark genom mark�verf�ring enligt fastighets�

bildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet p� �terstoden av fas�
tigheten anses ha minskat med s� stor del av omkostnadsbeloppet f�r den
tidigare avst�dda marken som ers�ttningen i pengar utgjort av det totala
vederlaget f�r marken.

Ber�knas omkostnadsbeloppet vid av yttring av �terstoden av fastighe�

ten eller del d �rav med ledning av ett taxeringsv�rde som �satts efter det

att delavyttringen, markuppl�telsen eller mark�verf�ringen m.m, �gt rum,

�r best�mmelserna i de tv� f�reg�ende styckena icke till�mpliga.

Kostnad f�r f�rb�ttringsarbete eller d�rmed j�mf�rligt reparations- och

underh�llsarbete f�r vilket f�rs�kringsers�ttning eller annan skadeers�tt�
ning har utg�tt beaktas, s�vida ers�ttningen inte r�knas till skattepliktig

inkomst enligt denna lag, vid ber�kning av realisationsvinst endast i den

2371

�

SFS 1984:1060

m�n kostnaden har �verstigit ers�ttningen. Har s�dan skattefri ers�ttning
uppburits med st�rre belopp �n det som har g�tt �t f�r skadans avhj�lpande

g�ller f�ljande. Fastighetens ing�ngsv�rde, omr�knat enligt tionde stycket
till tiden f�r skadetillf�llet, minskas med skillnaden mellan ers�ttningen
och kostnaden f�r skadans avhj�lpande. F�r tid efte r skadetillf�llet ligger
�terstoden av det omr�knade ing�ngsv�rdet till grund f�r omr�kning enligt
tionde stycket.

Avyttrar del�gare i f�mansf�retag eller honom n�rst�ende person fastig�

het till f�re taget far vid vinstber�kningen fastighetens ing�ngsv�rde icke
ber�knas p� grundval av taxeringsv�rde enligt sj�tte och sjunde styckena.
Ej heller far omr�kning g�ras enligt tionde stycket eller till�gg g�ras enligt
tolfte stycket. Riksskatteverket f�r medge undantag fr�n best�mmelserna i

detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska
eller andra synnerliga sk�l. Mot beslut av riksskatteverket i s�dan fr�ga far

talan icke f�ras.

3."^^ F�rlu st genom icke yrkesm�ssig avyttring (realisationsf�rlust) f�r

dras av i den om fattning som anges i punkt 4 n edan.

Realisationsf�rlust skall ber�knas p� samma s�tt som realisationsvinst

enligt punkterna 1 2 d. Vid f�rlust ber�kningen f�r en fastighets ing�ngs�

v�rde dock inte ber�knas p� grundval av ett taxeringsv�rde enligt punkt 2 a

sj�tte eller sjunde stycket. Inte heller f�r omr�kning som avses i punkt 2 a

tionde stycket ske eller till�gg enligt punkt 2 a tolfte stycket g�ras. Har den
med f�rlust avyttrade egendomen innehafts under s�dan tid att, om vinst i
st�llet hade uppst�tt vid av yttringen, endast en del av vinsten skulle ha

r�knats till skattepliktig realisationsvinst, �r endast motsvarande del av

f�rlusten avdragsgill. Har f�rlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall

som avses i punkt 4 av anvisningarna till 35 �, �r endast s� stor del av
f�rlusten avdragsgill som bel�per p� vad den skattskyldige har erh�llit i

pengar.

till 38 �

2.''' Utdelning fr�n aktiebolag eller ekonomisk f�rening, som utg�r i

f�rh�llande till gjorda ink�p eller f�rs�ljningar eller efter d�rmed j�mf�rlig
grund, �r skattefri, d�r utdelningen blott inneb�r en minskning i levnad s�

kostnader, och skall i annat fall h�nf�ras till den f�rv�rvsk�lla, vartill den
p� grund av sin beskaffenhet �r att r�kna. S�lunda h�nf�res exempelvis till

inkomst av jordbruk respektive r�relse n�ringsidkares utdelning fr�n eko�

nomisk f�rening i form av pristill�gg � v aror, som han s�lt till f�reningen,

eller i form av rabatt f�r varor, som han f�r sin n�ring ink�pt av f�rening�
en. Till utdelning, som p� grund av best�mmelserna i detta stycke �r
skattefri, h�nf�res icke f�rm�n av bostad eller annan f�rm�n av fastighet

0'fr emellertid best�mmelserna i andra stycket.) Skattepliktig utdelning

fr�n aktiebolag eller ekonomisk f�rening, som icke skall r�knas s�som

int�kt vid ber�kning av annat slag av inkomst, h�nf�res till int�kt av
kapital.

Har bostad eller annan f�rm�n av fastighet tillkommit medlem av bo�

stadsf�rening eller del�gare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och

Senaste lydelse 1983: 1043. �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs.

2372

Senaste lydelse 1980: 1054.

�

�r det inte fr�ga om uppl�telse som avses i tredje stycket, skall som

SFS 1984:1060

skattepliktig int�kt av kapital tas upp ett belopp motsvarande f�r helt �r

r�knat 3 procent av den del av medlemmens eller del�garens andel i

f�reningens eller bolagets beh�llna f�rm�genhet som �verstiger 50000

kronor. D�rvid skall v�rdet av andelen ber�knas med utg�ngspunkt i
taxeringsv�rdet �ret f�re taxerings�ret p� f�reningens eller bolagets fastig�
het och med h�nsyn till f�reningens eller bolagets �vriga tillg�ngar och

skulder enligt bokslutet f�r det senaste r�kenskaps�r som avslutats f�re
den 1 ju li � ret f�re taxerings�ret. Vid den na ber�kning skall bortses fr�n

skuld som f�reningen eller bolaget har �dragit sig p� s�dana villkor eller

under s�dana omst�ndigheter att skulden b�r likst�llas med inbetalning av

insats eller d�rmed j�mf�rligt eget kapital. I fr�ga om bostad som innehas

av tv� eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50000 kronor
f�rdelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstber�kningen f�r
avdrag inte ske, s�vitt fr�ga inte �r om till r�relse h�nf�rlig utgift, f�r

medlemmens eller del�garens inbetalningar till f�reningen eller bolaget

eller f�r andra omkostnader som �r h�nf�rliga till inne havet av bostaden
eller f�rm�nen.

Har bostad eller annan f�rm�n, som tillkommit medlem av bostadsf�re�

ning eller del�gare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till

�verv�gande del varit av medlemmen eller del�garen mot vederlag uppl�

ten till annan under hela eller st�rre delen av beskattnings�ret, r�knas
vederlaget j�mte v�rdet av bostad eller annan f�rm�n, som medlemmen
eller de l�garen f�r eget bruk f�rfogat �ver, s�som int�kt av kapital f�r

medlemmen eller del�garen.

Annan utdelning fr�n bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag �n i andra

och tredje styckena s�gs, som icke utg�tt i f�rh�llande till innehavda
andel�r eller aktier, r�knas s�som int�kt av kapital f�r medlemmen eller
del�garen, om och i den m�n utdelningen �verstiger s�dana p� beskatt�

nings�ret bel�pande avgifter och andra inbetalningar till f�reningen eller
bolaget, vilka icke �ro att anse som kapitaltillskott.

Med bosta dsf�rening och bostadsaktiebolag f�rst�s ekonomisk f�rening

och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen best�r i

att �t f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare bereda bost�der i

hus, som �gs av f�reningen eller bolaget. Som bostadsf�rening eller bo�

stadsaktiebolag anses �ven ekonomisk f�rening eller aktiebolag, vars verk�
samhet uteslutande eller s� gott som uteslutande best�r i att tillhandah�lla
f�reningens medlemmar eller bolagets del�gare garage eller annan f�r
der.as personliga r �kning avsedd gemensam anordning i byggnad som �gs
av f�reningen eller bolaget.

5.''� Vad som g�ller om utdelning fr�n utl�ndskt bolag skall �ven till�m�

pas p� utdelning fr�n annan h�r i riket icke hemmah�rande juridisk person.

D�dsbo efter person, som vid sitt fr�nf�lle inte varit bosatt eller stadigva�
rande vistats h�r i riket, anses s�som en h�r i riket icke hemmah�rande

juridisk person. Utdelning fr�n s�dant d�dsbo till i Sverige bo satt del�gare
av inkomst, som f�rv�rvats under den tid del�garna suttit i oskift bo - men

givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterl�mnade tillg�ngar - skall

Senaste lydelse 1966:724.

2373

�

SFS 1984:1060

s�ledes h�r i riket bliva f�rem�l f�r beskattning. Fr�n denna f�reskrift

meddelas likv�l ett undantag i 54 � f�rsta stycket e.

8.''' Har skattskyldig p� grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebo�

lag eller andelar i svensk ekonomisk f�rening erh�llit f�retr�desr�tt till
teckning av s�dant av f�retaget upptaget vinstandelsl�n som avses i 2 �

9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, om han utnyttjar

f�retr�desr�tten, det v�rde som genom f�retr�desr�tten kan anses ha till�
f�rts honom inte anses utg�ra int�kt av kapital. Avyttrar han d�remot
f�retr�desr�tten, skall det vederlag han erh�ller f�r denna r�tt upptas som

s�dan int�kt.

till 41 �

1.^" Inkomst av jordbruksfastighet eller r�relse skall ber�knas enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder. F�r skattskyldig som har haft ordnad bokf��

ring skall ber�kningen av inkomst ske p� grundval av hans bokf�ring med
iakttagande av best�mmelserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstbe�

r�kning enligt bokf�ringsm�ssiga grunder tas h�nsyn till in- och utg�ende
lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m.m.,
till p�g�ende arbeten samt till fo rdrings- och skuldposter. V�rdet av ut�

g�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter best�ms

med h�ns yn till f�rh�llandena vid beska ttnings�rets utg�ng. Som v�rde av

ing�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp

v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskattnings�rs utg�ende lager, p�g�ende

arbeten samt fordrings- och skuldposter. Best�mmelserna i 41 � om lager
far i varvsr�relse till�mpas �ven i fr�ga om skepp eller skeppsbygge, p�

vilket den skattskyldige har utf�rt eller avser att utf�ra arbete i icke

ov�sentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat
skeppet eller bygget. Vad nu f�reskrivits g�ller dock endast intill dess

skeppet eller skeppsbygget har levererats till f�rv�rvaren. Vad som avses

med skepp framg�r av sj�lagen (1891:35 s. 1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24� 1 mom. f�r ber�knas enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder p� s�tt anges i f�reg �ende stycke. Har skatt�

skyldig f�r visst beskattnings�r ber�knat inkomst av annan fastighet enligt

bokf�ringsm�ssiga grunder, skall den skattskyldige �ven f�r n�stf�ljande
beskattnings�r ber�kna inkomsten enligt s�dana grunder om best�mmel�

serna i 24 � 1 mom, �r till�mpliga det �ret.

Har det bokf�rda resultatet p�verkats av att bland int �kterna har tagits

upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,

som borde ha medr�knats, eller bland k ostnaderna har tagits upp belopp,

som inte �r avdragsgilla vid inko mstber�kningen, skall resultatet justeras
s� att det kan l�ggas till grund f� r inkomstber�kningen enligt denna lag. I
de fall resultatet har p�verkats av att lager, p�g�ende arbeten eller ford�

ringspost har tagits upp med f� r l�gt belopp eller skuldpost med f�r h�gt
belopp skall dock p� yrkande av den skattskyldige justering av det bok�

f�rda resultatet underl�tas i den m�n det �r uppenbart att denne - i
�verensst�mmelse med reglerna f�r inkomstber�kning i denn a lag - ge�

nom dispositioner i bokslutet avseende n�mnda tillg�ngs- och skuldposter

2374

Senaste lydelse 1977: 243.

Senaste lydelse 1981:29 5.

�

�ll�rgenom st�rre avskrivningar p� anl�ggningstillg�ngar �n som skett

SFS 1984; 1060

skulle ha kunnat redovisa ett l�gre resultat �n det som skulle framkomma
efter justeringen. Om s�rskilda omst�ndigheter f�ranleder det skall dock
resultatet justeras �ven i s�dant fall.

Vid ber�kning av inkomst enligt bokf�ringsm�ssiga grunder skall iakt�

tas, att en inkomst skall anses ha �tnjutits under det �r, d� den enligt god
redovisningssed eller enligt vad som betr�ffande jordbruk �r allm�nt bruk�
ligt b�r tas upp som int�kt i r�k enskaperna, �ven om inkomsten �nnu inte
har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i

form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller p� annat h�rmed
j�mf�rligt s�tt. Vad som g�ller i fr�ga om inkomstp osterna till�mpas ocks�

i fr�ga om utgiftsposterna. Avdrag f�r tantiem eller liknande ers�ttning

fr�n f�mansf� retag till f�ret agsledare eller honom n�rst�ende person far

dock �tnjutas f�rst under det �r d� ers�ttningen har betalats ut eller blivit

tillg�nglig f�r lyftning. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters

upptag�nde enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det
f�rfaringss�ttet, att fordringar tas upp som inkomst under det �r, d� de
uppkommer, och att r�ntor h�nf�rs till inkomsten f�r det �r, p� vilket de

bel�per, i b�gge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under
n�mnda �r eller inte. � andra sidan b�r f�rskottsvis influtna r�ntor, som till

st�rre eller mindre del bel�per p� ett kommande �r, till de nna del bokf�-

ringsm�ssigt h�nf �ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag f�r r�nta
p� l�n ur statens l�nefond f�r l�n med uppskjuten r�nta �tnjuts f�r det �r d�
r�ntan har betalats.

Vid till�mpning av f�reg�ende stycke skall iakttas bl.a. att v�rdet av

avyttrade varor skall - �ven om fakturering inte skett - redovisas som

fordran, s�vida varorna levererats till den nye �garen f�re �rets utg�ng.

Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�ggas

under loppet av flera �r, f�r som int�kt f�r varje �r tas upp den del av

k�peskillingen som influtit under samma �r.

I fr�ga om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av fastighet

varav int�kterna ber�knas enligt 24 � 1 mom. g�ller �ven punkt 8 av anvis�
ningarna till 25 �.

Om besk attningsmyndighet, med f r�ng�ende av den skattskyldiges p�

hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, som inkomst f�r ett �r

beskattat vinst, som i bokf�ringen framkommer som vinst f �rst ett senare

�r, skall vid inkomstber�kn ingen f�r det f�ljande �r, d� vinsten redovisas i

bokf�ringen, det sistn�mnda �rets bokf�rda resultat justeras p� s�dant s�tt

att den redan beskattade vinsten inte beskattas en g�ng till.

Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en

f�rlust, som �r i och f�r sig avdragsgill, inte f�r beaktas vid inkomstber�k�

ningen f�r det �r d� den redovisats i r�kenskaperna eller beskattningsmyn�

dighet i annat fall visst �r fr�ng�tt den skattskyldiges bokf�ring p� s�dant
s�tt att det p�verkar f�ljande �rs inkomstber�kning.

4a.^' Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat

aktier eller andelar i ett svenskt f�retag, skall int�kt p� grund av avyttring-
en anses ha �tnjutits n�r flyttningen sker, om int�kten inte blivit till�nglig
f�r lyftning dessf�rinnan. Avyttrar en skattskyldig aktier eller andelar i ett

" Senaste lydelse 1983:452.

2375

�

SFS 1984:1060

svenskt f�retag efter det att han flyttat utomlands skall int�kten anses ha

�tnjutits i och med avyttringen. �r i fall som nu sagts int�ktens storlek

beroende av viss framtida h�ndelse och kan till f�ljd h�rav int�ktens totala

belopp inte fastst�llas vid den taxering som �r i fr� ga, skall tillkommande

belopp beskattas vid taxeringen f�r det �r d� beloppet blir tillg�ngligt f�r

lyftning. D�rvid skall beskattningen ske p� grundval av f�rh�llandena vid

avyttringen och med till�mpning av de beskattningsregler som g�llde vid

taxeringen f�r avyttrings�ret.

Som ett svenskt f�retag r�knas vid till�mpningen av denna anvisnings�

punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk f�r�
ening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsf�rening som avses i punkt 2

femte stycket av anvisningarna till 38 �.

till 41 a�

1.^^ Best�mmelsen i 41 a� inneb�r bl.a. att f�r fastighet, som avses i 24 �

2mom., fastighetens andel av samf�llighetens taxeringsv�rde skall inr�k�

nas i underlaget f�r int�ktsber�kningen i de fall d�r samf�lligheten utg�r en

s�rskild taxeringsenhet. Jfr i detta h�nseende 4kap. 10 � fastighetstaxe�

ringslagen (1979:1152).

2.^^ �ger fastighet av annat slag �n som n�mns i punkt 1 del i s�dan

samf�llighet som avses i 41 a� och �verstiger fastighetens andel av int�k�

terna i samf�lligheten dess andel i s�dana kostnader i verksamheten som �r

p� en g�ng avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100

kronor, f�religger icke skyldighet att upptaga int�kterna och kostnaderna

vid ber�kning av inkomst av fastigheten. F�rvaltas s�dan samf�llighet av

juridisk person, skall kapitalinkomster som den juridiska personen har

uppburit och som bel�per p� fastigheten tas upp till beskattning i den

f�rv�rvsk�lla i vilken fastigheten ing�r. Om int�kt av fastighet ber�knas

enligt 24� 2mom., skall dock kapitalinkomster beskattas hos �gare av
fastigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastighets andel av r�ntein�

t�kter 100 kronor, f�religger emellertid icke skattskyldighet f�r beloppet.

4.^'* Uppb�r del�gare utdelning fr�n samf�llighet, som avses i 2�

11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelningen av

del�garen tas upp till beskattning som int�kt i den f�rv�rvsk�lla vari
del�garfastigheten ing�r eller, om int�kten av denna ber�knas enligt 24 �
2 mom. eller enligt 2 � 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, som int�kt av
kapital.

till 54 �

2. Till ledning vid till�mpning av best�mmelsen i 54 � f�rsta sty cket e

anf�rs f�ljande exempel.

D�dsboet efter en person, som vid fr�nf�llet icke varit bosatt i Sv erige,

best�r av fyra del�gare. En av del�garna �r bosatt h�r i landet. Under

beskattnings�ret har st�rbhuset �tnjutit 1 000 kronors inkomst fr�n en i

Sverige bel�gen fastighet och 2000 kronor s�som r�nta � en utl�ndsk

bankr�kning. Av inkomsterna hava 500 kronor �tg�tt till omkostnader,

2376

Senaste lydelse 1980: 957.

" Senaste lydelse 1975: 259.

Senaste lydelse 1975:259 .

�

vilka icke varit att h�nf�ra till n�gon viss f�rv�rvsk�lla, och 300 kronor

SFS 1984:1060

reserverats. 2200 kronor hava utdelats till del�garna. Som emellertid d�ds�

boet �r skyldigt i Sverige utg�ra skatt f�r f�rstn�mnda 1000 kronor, skall

den svenske del�garen i S verige utg�ra kommunal inkomstskatt allenast

f�r 1/4 av I 200 kronor eller s�ledes 300 kronor.

3.^^ Befrielse fr �n skattskyldighet f�r inkomst av anst�llning enligt 54 �

f�rsta stycket f medges icke i fall som avses i punkt 2 f�rsta stycket av
anvisningarna till 53 �.

till 60

Till ledning vid till�mpning av 60 � anf�res f�ljande exempel.

En skattskyldig �ger fastigheter i annan kommun �n hemortskommunen.

Ifr�gavarande kommun best�r av tre f�rsamlingar. Den skattskyldige �ger
en fastighet i enva r av dessa f�rsamlingar; fastigheternas taxeringsv�rden
�r 40000 kronor, 120000 kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara inkomsten uppg�r till 4 800 kro nor, dvs. till

belopp motsvarande summan av garantibeloppen f�r fastigheterna, skall

den beskattnin gsbara inkomsten f�rdelas p� f�rsamlingarna med 600 kro�

nor, 1800 kronor och 2400 kronor. �verstiger den beskattningsbara in�

komsten summan av garantibeloppen, skall det �verskjutande beloppet

f�rdelas enligt best�mmelserna i 56-59 ��.

till 66 �

2.^' P� grund av f�revarande paragrafs stadganden, j�mf�rda med 53 �

3 mom., skall f�r d�dsbo efter den, som under det �r fr�nf�llet �gt rum men

inte vid d�dsfal let varit bosatt eller stadigvarande vistats h�r i riket, vid
taxering n�stf�ljande �r s�som hemortskommun anses den kommun som
utgjort den avlidnes hemortskommun.

Denna lag t r�der i kraft den 1 januari 1985 och till�mpas f�rsta g�ngen

vid 1986 �rs taxering. �ldre best�mmelser skall dock fortfarande till�mpas
vid n�mnda tax ering i fr�ga om skattskyldiga som d� taxeras f�r beskatt�
nings�r som har p�b�rjats f�re den 1 januari 1985.

P� regeringens v�gnar

KJELL-OLOF FELDT

Stig von Bahr
(Finansdepartementet)

' Senaste lydelse 1966: 729.

Senaste lydelse 1970: 162,

" Senaste lydelse 1966:724.

2377

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1984:1060

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se