SFS 1990:1421

Start / Skatterätt / Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta / SFS 1990:1421

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1990:1421 om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370); Utkom fr�n trycket den 28 december 1990 Ijfe utf�rdad den 17 december 1990. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om kommunalskattelagen (1928:370)^ dels att i punkt 3 av anvisningarna till 22 � ordet "aktiefonder" skall bytas ut mot "v�rde pappersfonder", dels att nuvarande punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 24 � skall betecknas punkt 5 respektive 6, 1 dels att 5, 20, 26 och 33 ��, 53 � 1 mo m., punkt 3 av anvisningarna till 19 �, punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 20 �, punkterna 1, 2, 5 och 16 av anvisningarna till 22 �, punkterna 6, 7, 9, 10, 12, 23 och 33 av anvis� ningarna till 23 �, punkt 1 av anvisnin garna till 24 �, punkterna 10 och 14 av anvisningarna till 32 �, punkt 7 av anvisningarna till 33 �, punkt 1 av anvisningarna till 48 �, punkterna 2 och 10 av anvisningarna till 53 �, punkt 3 av anvisningarna till 54 � samt punkterna 12, 13, 26, 28 och 29 av 'Prop. 1990/91:54. SkUlO, rskr. 106. " Senaste lydelse av lunkt 3 av anvisningarna till 22 � 1990:650 JUnkt 4 av anvisningarna till 2 4 � 1990:650 lankt 5 av anvisningarna till 24 � 1990:650. 2571 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1990: 650) om �ndring i kommun skattelagen (1928:370) skall ha f�ljande lydelse, �e/s att det i anvisningarna till 24 � skall inf�ras en ny punkt, 4, av' f�ljande lydelse. il 5 �' Fastighet �r antingen privatbostadsfastighet eller n�ringsfasti ghet. Som privatbosiadsfastighei r�knas sm�hus med mark som utg�r sm�husen� het, sm�hus p� annans mark samt sm�hus som �r inr�ttat till bostad �t en eller tv� familjer med tillh�rande tomtmark p� lantbruksenhet, om sm�hu� set �r en privatbostad. Som privatbostadsfastighet r�knas �ven tomtmark som avses bli bebyggd med s�dan bostad. Annan fastighet �r n�ringsfastig� het. Som privatbostad r�knas sm�hus som helt eller till �verv�gande del eller, i fr�ga om hus som �r inr�ttat till bostad �t tv� familjer, till v�sentlig del anv�nds f�r permanent boende eller som fritidsbostad f�r �garen eller s�dan honom n�rst�ende som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningar� na till 32 � eller �r avsedd att anv�ndas som s�dan bostad. Sm�hus, sm�husenhet och lantbruksenhet har samma inneb�rd som i "i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). 'J. Som privatbostad r�knas vidare bostad som anv�nds eller �r avsedd att lia anv�ndas p� det s�tt som anges i andra stycket och som innehas av ; s� medlem i bostadsr�ttsf�rening eller bostadsf�rening eller av del�gare i ss: bostadsaktiebolag, om f�reningens eller bolagets verksamhet �r s�dan som ?'JI avses i 2 � 7 mom. lagen (1947:576 ) om statlig inkomstskatt. 1 fr�ga om privatbostad som ing�r i d�dsb o g�ller best�mmelserna i 53 � 3 mom. rc' Fr�gan om bostad skall r�knas som privatbostad eller ing� i n�ringsverk- (jr samhet skall f�r varje kalender�r best�mmas p� grundval av f�rh�llandena vid kalender�rets utg�ng eller, om bostaden �verl�tits under �ret, f�rh�l- 5^ landena p� �verl�telsedagen. Har under ett kalender�r intr�ffat omst�n- p dighet som b�r f�ranleda att en bostad i samm a �gares hand inte l�ngre ^ skall r� knas som privatbostad utan anses ing� i n�ringsverksamhet (om- klassificering), skall omklassificeringen inte ske f�r detta kalender�r och det d�rp� f�ljande kalender�ret. Detsamma skall g�lla om en bostad � ver- " g�tt till ny �gare genom arv, t estamente, bodelning eller g�va. Om sk�l f�r^^ omklassificering kvarst�r vid utg�ngen av an dra kalender�ret efter det, d�. den omst�ndighet intr�ffat som f�rst utgjorde sk�l f�r omklassificering,, skall omklassificering ske, s�vida inte privatbostaden dessf�rinnan har^ �verl�tits. Om �garen yrkar det skall dock best�mmelserna i andra-fj�rde.^ meningarna inte till�mpas. 20 �" Vid ber�kningen av inkomsten fr�n s�rskild f�rv�rvsk�lla skall alia^ omkostnader under beskattnings�ret f�r int�kternas f�rv�rvande och bib?^ h�llande avr�knas fr�n samtliga int�kter i pengar eller pengars v�rd?, (bruttoint�kt) som har influtit i f�rv�rvsk�llan under beskattnings�ret. ti 2572 ' Senaste lydelse 1990:650. " Senaste lydelse 1990:650. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ,, vdrag fSr inte g�ras f�r; SFS 1990:1421 1 den skattskyldiges levnadskostnader och d�rtill h�nf�rliga utgifter, s�- ^ m vad skattskyldig utgett som g�va eller som periodiskt underst�d eller ^d�rmed j�mf�rlig periodisk utbetalning till person i sitt hush�ll; s�dana kostnader for h�lsov�rd, sjukv�rd samt f�retagsh�lsov�rd som anges i anvisningarna; kostnader i sa mband med plockning av vilt v�xande b�r och svampar eller kottar till den del kostnaderna inte �verstiger de int�kter som �r skattefria enligt 19 �; ""'I v�rdet av arbete, som i den skattskyldiges f�rv�rvsverksamhet utf�rts av den skattskyldige sj�lv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 �r; r�nta p� den skattskyldiges egen kapital som har nedlagts i hans f�r- i.�ij v�rvsverksamhet; svenska allm�nna skatter; kapitalavbetalning p� skuld; r�nta enligt 8 kap. 1 � studiest�dslagen (1973:349); avgift enligt lagen (1972:4 35) om �verlastavgift; avgift enligt 10 kap. plan - och bygglagen (1987:10); hin avgift enligt 10 kap. 7 � utl�nningslagen (1989:529); fflm avgift enligt 26 � arbetstidslagen (1982; 673); skadest�nd, som grundas p� lagen (1 976:580) om medbest�mmande i arbetslivet eller annan lag som g�ller f�rh�llandet mellan arbetsgivare och to arbetstagare, n�r skadest�ndet avser annat �n ekonomisk skada; ji� f�retagsbot enligt 36 kap. b rottsbalken; straffavgift enligt 8 kap. 7 � tredje stycket r�tteg�ngsbalken; lEili�! belopp f�r vilket arbetsgivare �r betalningsskyldig enligt 75 � uppb�rds- Ji fria lagen (1953:272) eller f or vilket betalningsskyldighet f�religger p� grund ii�h'' av underl�tenhet att g�ra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och fi irisi uppgiftsskyldighet betr�flfande vissa upp dragsers�ttningar; ' avgift enligt lag en (1976:206) �m felparkeringsavgift; kontrollavgift enligt (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering; jty'cbJ �verf�rbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (197 8:268); vattenf�roreningsavgift enligt lagen (1980:424) om �tg�rder mot vatten- f�rorening fr�n fartyg; avgift enligt 3 � lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela f�re- skrifter om in- eller utf�rsel a v varor; ^ ^isi lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring a v olja och kol eller lagen (1985:635) om f�rs�rjningsberedskap p� naturgasomr�det; avgift enligt 18 � lagen (1902 :71 s. 1), innefattande vissa best�mmelser om elektriska anl�ggningar; ' r�nta p� l�nat kapital till den del r�ntan motsvaras av s�dan eftergift av ^.^,^j'f�nta eller amortering eller t�cks av s�dant statligt bidrag som avses i ^ipinkt 3 av anvisningarna till 19 �; kapitalf�rlust m.m. i vidare m�n �n som s�rskilt f�reskrivs; m�tnings- och granskningsavgift som avses i 2 � lagen (1982 :1193) om skattereduktion for fackf�reningsavgift. (Se vidare anvisningarna.) 2573 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 26 �' Uppkommer underskott vid ber�kningen av inkomst av en for^ v�rvsk�lla medges med de begr�nsningar som anges i anvis ningarna avdrag f�r underskottet i f�rv�rvsk�llan n�rmast f�ljande beskattnings�r^ Avdrag enligt f�rsta stycket medges int e i den m�n avdrag har medgetts enligt 25 � 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 26 � 9 mom, n�mnda lag eller 33 � 3 mom. denna lag. Betr�ffande underskott vid f�rv�rvsk�llans upph�rande g�ller vad som s�gs i 3 � 13 mom. lagen om statlig inkomstskatt. 33 � 7 mom.*' Fr�n int�kt av tj�nst f�r fysisk person, f�r tid under vilken han varit h�r i riket bosatt g�ra avdrag f�r samtliga utgifter, vilka �r att anse som kostnader f�r fullg�rande av tj�nsten, s�vitt inte f�r samma kostnader anvisats s�rskilt anslag, som, p� s�tt i 32 � 3 mom. �r sagt, ej skall tas upp s�som int�kt. Avdrag f�r i enlighet h �rmed ske f�r, bland annat: avgifter som den skattskyldige i samband med tj�nsten erlagt f�r egen eller efterlevandes pensionering annorledes �n genom f�rs�kring; ; hyra eller annan kostnad f�r tj�nste- eller arbetslokal, f�r vilken den skattskyldige haft att sj�lv vidk�nnas utgift; ; kostnad f�r arbetsbitr�de, som den skattskyldige anv�nt f�r tj�nsts utf�rande och som han sj�lv avl�nat; , f�rlust � medel, f�r vilka den skattskyldige varit p� grund av sin tj�nst redovisningsskyldig; �kad levnadskostnad vid resa i tj�nsten utom den vanliga verksamhets� orten som varit f�renad med �vernattning; f�rdkostnad vid resa i tj�nsten; kostnad f�r facklitteratur, instrument och dylikt, som varit n�digt f�r tj�nstens fullg�rande. 1 fr�ga om en inkomstgivande sj�lvst�ndigt bedriven verksamhet som ej skall h�n f�ras till n�ringsverksamhet g�ller f�ljande. Avdrag f�r g�ras f�r utgifter som �r att anse som kostnader f�r int�ktens f�rv�rvande om de betalats under beskattnings�ret. Avdrag f�r ocks� ske f�r s�dana kostnader om de betalats under �ret f�re beskattnings�ret i den m�n de �verstiger det �rets int�kter. Avdrag f�r inte ske med st�rre belopp �n som motsvarar beskattnings�rets int�kt av verksamheten. Underskott av en verksamhet f�r inte dras av mot �verskott i en annan verksamhet. R�nta p� skuld som den skattskyldige �dragit sig f�r sin utbildning eller annars i och f�r tj�nsten h�nf�rs till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. 2 mom.^ Skattskyldig, som n�gon g�ng u nder inkomst�ret varit h�r i riket bosatt och som haft int�kt av tj�nst i form av ko ntant l�n eller s�dan annan ers�ttning, som enligt 11 kap. 2� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring skal! an ses som inkomst av anst�llning, dock inte int�kt av verksamhet som avses i 1 mom . tredje stycket, skall ut�ver kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket och punk terna 3 3 c och 7 av anvisningarna anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 4000 kronor. Avdraget f�r 2574 * Senaste lydelse 1990:650. ''Senaste lydelse 1990:650. ' Senaste lydelse 1990:650. '^1 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> inte �verstiga tio procent av int�kten avrundat till n�rmast h�gre SFS 1990:1421 tifldratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsammans med kostnader isoiti avses i 1 mom. tredje stycket och nyssn�mnda anvisningspunkter �verstiga int�kten. 3 mom.^ Avdrag f�r g�ras f�r underskott av f�rv�rvsk�lla som �r h�nf�r- 1ig till aktiv n�ringsverksamhet avseende litter�r, konstn�rlig eller d�rmed j�mf�rlig verksamhet i den m�n underskottet - sedan d�rifr�n avr�knats vad som i f�rekommande fall dragits av vid till�mpning av 25 � 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 26 � 9 mom. n�mnda lag - �verstiger avdrag f�r underskott fr�n n�rmast f�reg�ende beskattnings�r. Ett villkor f�r avdrag �r dock att den skattskyldige under den period som omfattas av beskattnings�ret och de tre n�rmast f�reg�ende beskattnings� �ren redovisat i nt�kter fr�n verksamheten av n�gon betydenhet. H�rvid beaktas �ven int�kter som h�nf�rts till inkomstslaget tj�nst. 53 � 7 mom.^ Skyldighet att erl�gga skatt f�r inkomst �ligger s� framt ej annat f�reskrives i denna lag eller i s�rskilda best�mmelser, meddelade p� grund av �verenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 �� s�gs: a) fysisk person: f�r tid, under vilken han varit h�r i riket bosatt: f�r all inkomst, som f�rv�rvats inom eller utom riket; samt f�r tid, under vilke n han ej varit h�r i riket bosatt: f�r inkomst av n �ringsverksamhet som h�nf�r sig till fastighet eller fast driftst�lle h�r i riket; f�r inkomst av n�ringsverksamhet som utg�r int�kt n�r egendom som avses i 26 � lagen (1947 :576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nyttjander�tt till ett hus eller del av ett hus h�r i riket �verg�r till privatbo� stad eller avyttras; f�r inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska f�reningar �n s�dana som avses i 2 � 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vi nstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av s�dana av svenska aktiebolag utf�sta optionsr�tter som avser r�tt till nyteckning eller k�p av aktie och blivit utf�sta i f�rening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser n�got av nu n�mnda finansiella instrument, om �verl�taren vid n�got tillf�lle u nder de tio kalender�r som n�rmast f�reg�tt det �r d� avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist h�r i riket eller st adigvarande vistats h�r; f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av anst�ll� ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kom mun; f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av annan ^ anst�llning eller annat uppdrag �n hos svenska staten eller svensk kom- i^jj mu n, i den m�n inkom sten f�rv�rvats genom verksamhet h�r i riket; f�r arvode och annan liknande ers�ttning som uppburits i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt jorJlt� � lttiebolag eller ann an svensk juridisk person, oavsett var verksamheten ut�vats; " 'Senaste lydelse 1990:650 ,'Senaste lydelse 1990:650 'Senaste Ivdelcp 1990-650 2575 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990; 1421 f�r pension enligt lagen (1962 :381) om allm�n f�rs�kring till den del beloppet �verstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp- burits enligt 2 � lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, f�r den som uppburit folkpension i form av f�rtidspension, till den del beloppet �ver� stiger uppburen folkpension och 52 p rocent av pensionstillskott som upp- burits enligt 2 a � sistn�mnda lag, eller, om folkpension enligt best�mmel� serna i 17 kap. 2 � lagen om allm�n f�rs�kring samordnats med yrkesska� delivr�nta eller annan i n�mnda lagrum angiven livr�nta, till den del beloppet �verstiger den pension som skulle ha utg�tt om s�dan samord� ning inte skett, och f�r annan ers�ttning enligt lagen om allm�n f�rs�kring; f�r pension p� grund av anst�llning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun; f�r belopp, som utg�r p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nste� pensionsf�rs�kring, om f�rs�kringen meddelats i h�r i riket bedriven f�r� s�kringsr�relse; f�r ers�ttning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring eller lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring och lagen (1989:2 25) om er� s�ttning till smittb�rare samt enligt annan lag eller f�rfattning, som utg�tt till n�gon vid sjuk dom eller olycksfall i ar bete eller p� grund av milit�r� tj�nstg�ring eller i fall som avses i la gen (1977:265) om statligt personska� deskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeers�ttning till sj�m�n; f�r dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring och kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d; f�r timstudiest�d och inkomstbidrag enligt studiest�dslagen (1973:349); f�r annan h�rifr�n uppburen, genom verksamhet h�r i riket f�rv�rvad inkomst av tj�nst; f�r �terf�rt avdrag f�r egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav� gifter, f�r restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den m�n avdrag har medgetts f�r avgifterna samt f�r avgifter som avses i 46 � 2 mom. f�rsta stycket 3 och som satts ned genom �nd rad debitering i den m�n avdrag har medgetts f�r avgifterna; b) d�dsbo: f�r all inkomst som f�rv�rvats inom eller utom riket. (Se vidare anvisningarna.) Anvisningar till 19 � 3.'� Som skatte pliktig int�kt skall i nte tas upp statliga r�ntebidrag f�r bostads�ndam�l s�vitt avser a. r�nta p� l�n f�r ny- eller ombyggnad, f�rv�rv, gatukostnadsers�ttning eller energibesparande �tg�rder, b. underh�ll, reparation eller annan f�rb�ttring, eller c. tomtr�ttsavg�ld. Detsamma g�ller i fr�ga om eftergivet belopp av r�nta eller amortering p� statliga l�n till bostadsh us. 2576 Senaste lydelse 1990:650. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / till 20 � SFS 1990:1421 4," F�r erlagd utl�ndsk skatt medgives avdrag, oavsett om skatten �r att anse s�som prelimin�r eller slutlig, under f�ruts�tttning att skatten enligt vad nedan s�gs utg�r omkostnad i f�rv�rvsk�lla. Utl�ndsk speciell skatt, h�nf�rlig till f�rv�rvsk�lla, utg�r omkostn ad i densamma. Allm�n skatt till utl�ndsk stat betraktas s�som omkostnad, om och i den m�n skatten h�nf�r sig till int�kt av s�dant slag, som �r skattepliktigt i den utl�ndska staten p� grund av att den f�rv�rvsk�lla fr�n vilken int�kten h�rflyter a nses d�r lokaliserad, samt int�kten �tnjutes av fysisk person under tid d� han � r bosatt i Sverige eller av inl�ndsk juridisk person. Med skatt till utl�ndsk stat likst�lles skatt till utl�ndsk delstat, provins eller kommun; med inkomstskatt likst�lles skatt � f�rm�genhet, vartill int�kt som ovan sagts h�nf�r sig, dock ej s�dan skatt � f�rm�genhet som huvud� sakligen har karakt�r av eng�ngsskatt. R�tt till avdrag f�religger inte f�r utl�ndsk skatt, om den h�nf�r sig till int�kt som beskattas i den utl�ndska staten och inte medtas vid taxeringen h�r i riket. Om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas fr�n beskattning men medt as vid taxeringen (alternativ exempt) f�religger inte heller r�tt till avdrag f�r utl�ndsk skatt som h�nf�r sig till inkomsten. 5.'^ Till kapitalf�rlust r�knas f�rlust som inte har samband med n�gon f�rv�rvsk�lla samt f�rlust som visserligen har s�dant samband men inte kan anses normal f�r f�rv�rvsk�llan i fr�ga. Till kapitalf�rlust r�k nas dock inte a) genom brand, annan olycksh�ndelse eller brottslig handling uppkom� men skada, f�rst�relse eller f�rlust, i den m�n k�peskilling som skulle ha influtit om den skadade eller f�rlorade egendomen i st�llet hade s�lts hade utgjort int�kt i f�rv�rvsk�llan, b) genom brand eller annan olycksh�ndelse uppkommen skada p� eller f�rst�relse av byggnad eller av markanl�ggning, c) f�rlust i fall som avses i punk t 33 av anvisningarna till 23 �, d) f�rlust p� borgensf�rbindelse, om denna betingas av n�ringsverksam� het som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med h�nsyn till �gander�ttsf�rh�llanden eller o rganisatoriska f�rh�llanden kan anses st� den skattskyldige n�ra, e) utgifter f�r projektering av byggnader och markanl�ggningar, avsedda f�r stadigvarande bruk i n�ringsverksamhet, �ven om byggnads- eller anl�ggningsarbetet inte genomf�rs. till 22 � 1.'^ Till int�kt av n�ringsverksamhet h�nf�rs samtliga int�kter i pengar eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta inneb�r, att int�kten skall vara av s�dan beskaffenhet, a tt den normalt �r att r�kna med och ing�r som ett led i verksamheten. Hit r�knas inflytande betalning f�r varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda g�lle r �ven d� n�ringsidkaren vid �verl�telse av verksamheten l�ter befintliga " Senaste lydelse 1989: 1039. "Senaste lydelse 1981:295. " Senaste lydelse 19 90:650, '' � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 varor ing� i �verl� telsen. Denna �verl�telse utg�r d� s� att s�ga den sista afiarsh�ndeisen i verksamhe ten. Till int�kt av n�ringsverksamhet h�nf�rs ocks� vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventa� rier eller av tillg�ngar som �r likst�llda med dessa vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag. �ven ers�ttn ing som i fall som avses i 2 � andra och tredje styckena lagen (1990: 663) om ers�ttningsfonder uppb�rs av en fysisk person eller e tt d�dsbo utg�r int�kt av n�ringsverksamhet om den skaitskyldige beg�r det. Till int�kt av n�ringsverksamhet h�nf�rs vidare vinst vid icke yrkesm�s� sig avyttring (realisationsvinst) av andel i s�dan ekonomisk f�rening som avses i 2 � 8 mom. lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt s�vida inne� havet av andele n betingats av s�dan verksamhet. I fr�ga om handelsbola g h�nf�rs till int�kt av n�ringsverksamhet ocks� realisationsvinst vid avytt� ring av andra tillg�ngar som avses i 27 � 1 mom., av tillg�ngar som avses i 28 �, 29 � 1 mom., 30 � 1 mom. och 31 � samt av f�rpliktelser som avses i 3 � 1 mom. n�mnda lag. Har en tillg�ng tagits ut ur en f�rv�rvsk�lla sker beskattning som om tillg�ngen i st�llet hade avyttrats f�r ett vederlag motsvarande marknads� v�rdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts g�ller dock endast om vederlag eller vinst vid en a vyttring skulle ha tagits upp som int�kt av n�ringsverk� samhet och s�rskilda sk�l mot uttagsbeskattning inte f�religger. Uttag av br�nsle fr�n fastighet som �r taxerad som lantbruksenhet f�r uppv�rmning av den skattskyldiges privatbostad p� denna beskattas ej. Uttagsbeskattning sker ocks� vid uttag i mer �n ringa omfattning av tj�nst. V�rdet av bilf�rm�n ber�knas enligt best�mmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 42 �. 2.'" R�nta p� banktillgodohavanden som h�r till n�ringsverksamhet och p� kundfordringar utg�r int�kt av n�ringsverksamhet. Detsamma g�ller betr�ffande r�nta och utdelning p� oms�ttningstillg�ngar samt utdelning som uppburits fr�n aktiebolag eller ekonomiska f�reningar i f�rh�llande till gjorda ink�p (rabatt) eller f�rs�ljningar (pristill�gg). R�n ta och utdel� ning p� s�dan andel i ekonomisk f�rening som avses i 2 � 8 m om. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utg�r int�kt av n�ringsverksamhet om innehavet av andelen betingas av s�dan verksamhet. Som int�kt av n�ringsverksamhet r�knas i fr�ga om handelsbolag all r�nta och utdelning samt lotterivinst som inte �r frikallad fr�n beskattning enligt 19 �. Med utdelning avses �ven s�d ana utbetalningar som anges i 3 � I mom. tredje stycket lagen om statlig ink omstskatt. 5.'^ Vid avyttrin g av en n�ringsfastighet som inte utg�r oms�ttningstill� g�ng tas som i nt�kt upp medgivna avdrag f�r v�rdeminskning av byggnad eller av markanl�ggning samt skogsavdrag och avdrag f�r substansminsk� ning. Som int�kt tas �ven upp belopp varmed byggnad eller markanl�gg� ning p� fastigheten har skrivits av i samband med ianspr�ktagande av ers�ttningsfond e.d. Vidare tas som int�kt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter f�r v�rdeh�jande reparation och underh�ll av bygg- 2578 Senaste lydelse 1990:650. Senaste lydelse 1990:650. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> / ^�d eller markanl�ggning p� fastigheten under det aktuella beskattnings- SFS 1990:1421 '�ret och medgivna avdrag avseende s�dana utgifter under de fem n�rmast f�reg�ende beskattnings�ren. Vid avyttring av en s�dan bostadsr�tt eller aktie eller andel som avses i 26 � 1 mom. lagen (1947:57 6) om statlig inkomstskatt tas - om bostads� r�ttsl�genheten ell er den till aktien eller andelen knutna l�genheten inte utg�r privatbostad eller oms�ttningstillg�ng som int�kt upp ett belopp motsvarande avdragsgilla utgifter f�r v�rdeh�jande reparation och under� h�ll av l�genheten under det aktuella beskattnings�ret och medgivna av� drag avseende s�dana utgifter under de fem n�rmast f�reg�ende beskatt� nings�ren. Vid avyttring av del av fastighet skall ber�kn ing av belopp som skall tas upp som int�kt grundas p� f�rh�llandena p� den avyttrade fastighetsdelen. Med avyttring j�mst�lls s�dan �verf�ring av mark m. m. som avses i 25 � 2 mom. f�rsta stycket lagen om statlig inkomstskatt och s�dan allframtids- uppl�telse mot eng�ngsers�ttning som avses i a ndra stycket det n�mnda momentet om den inneb�r uppl�telse av mark, byggnad eller markanl�gg� ning. Belopp som avses i f�rsta stycket f�rsta och andra meningarna tas inte upb som int�kt i den m�n vederlaget f�r egendomen efter avr�kning f�r den del d�rav som bel�per p� tillg�ngar som behandlats som inventarier vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag understiger det vid ber�kning av realisationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt till�mpliga om� kostnadsbeloppet. Detta belopp ber�knas vid till�mpning av best�mmel� sen i f �rsta meningen med bortseende fr�n best�mmelserna i 25 � 5 mom. och 8 mom. n�mnda lag. Reparation och und erh�ll anses som v�rdeh�jande i den m�n den avytt� rade egendomen p� grund av �tg�rderna befann sig i b�ttre skick vid avyttringen �n vid ing�ngen av det femte �ret f�re beskattnings�ret eller vid f�rv�rvet om de tta skedde senare. Har i fall som avses i punkt 1 a ndra stycket andra meningen avdrag erh�llits f�r avs�ttning till ers�ttningsfond f�r byggnader och markanl�gg� ningar g�ller f�ljande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markan� l�ggning som har skrivits av vid ianspr�ktagande av ers�ttningsfonden. Av det belopp som ianspr�ktagandet avser tas endast den del upp som int�kt som motsvarar det belopp som t agits upp som int�kt med st�d av best�m� melserna i f�rsta och tredjesj�tte styckena vid avyttringen av ursprungs� fastigheten. Best�mmelserna i de nna punkt till�mpas ocks� n�r egendom som h�r avses �verg�r till ny �gare genom arv, t estamente, bodelning eller g�va om egendomen i och med �gander�tts�verg�ngen blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. H�rvid skall anses att egendomen a vyttras f�r en k�peskilling motsvarande dess v�rde. Vad nu sagts g�ller ocks� om egendomen �r oms�ttningstillg�ng och �gander�tts- �verg�ngen sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes d�d. 16."^ �r f�r fysisk person eller d�dsbo f�rv�rvsk�llans kapitalunderlag, ber�knat enligt 4 och 6 �� lage n (1990:654) om skatteutj�mningsreserv, ""Senaste lydelse 1990:650. 2579 V. t � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 2580 negativt las som int�kt upp ett belopp motsvarande statsl�ner�ntan vi� utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret multiplicerad med d�l negativa kapitalunderlaget (r�ntef�rdelning). I fr�ga om d�dsbon som behandlas som handelsbolag ber�knas f�rst ett kapitalunderlag f�r d�dsboet med till�mpning av best�mmelserna i 4 och 6 �� lagen om skatteutj�mningsreserv. �r underlaget negativt fordelas int�kten enligt f�rsta stycket p� del�garna efter storleken av varje del�ga� res andel i bo et. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� del�gare i handelsbolag f�r vilken andelen i bolaget inte utg�r oms�ttningstillg�ng. Till grund f�r ber�kningen av underlaget f�r r�ntef�rdelning ligger dock inte kapitalun� derlaget i bolaget utan handelsbolagsandelens justerade ing�ngsv�rde vid beskattnings�rets ing�ng enligt 28 � lagen (1947:576) om statlig inkomst� skatt. Innehar handelsbolaget direkt eller genom f�rmedling av annat eller andra handelsbolag fastigheter eller tillg�ngar som avses i 26 � I mom, n�mnda lag minskas det justerade ing�ngsv�rdet i de n m�n en v�rdering av tillg�ngarna enligt 6 � lagen om skatteutj�mningsreserv ger ett l�gre v�rde �n en v�rdering enligt 5 � samma lag. Av skillnadsbeloppet skall s� stor del dras fr�n det justerade ing�ngsv�rdet som svarar mot del�garens andel i handelsbolaget. Redovisar del�gare inkomst fr�n bolaget i flera f�rv�rvsk�llor skall int�kten i f�rsta hand tas upp i f�rv�rvsk�lla som utg�r aktiv n�ringsverksamhet. Vid r�ntef�rdelningen bortses fr�n negativt underlag upp till 50000 kronor (fribeloppet). Skall f�r den skattskyldige ber�knas mer �n ett un� derlag f�r r�ntef�rdelning f�r det sammanlagda fribeloppet inte �verstiga 50000 kronor. I fr�ga om skattskyldiga som avses i f�rsta stycket bortses vidare fr�n negativt un derlag som motsvaras av underskott i f�rv�r vsk�l� lan f�reg�ende bes kattnings�r i den m�n avdrag f�r underskottet inte har medgetts enligt 33 � 3 mom. Att ett mot int�kten svarande avdrag f�r g�ras vid ber�kning av inkomst av kapital framg�r av 3 � 4 mom. lagen om statlig inko mstskatt. I E [j a: B' iW 3ii il. till 23 � 6.'^ Utgifter f�r anskaffande av en byggnad dras av genom �rliga v�rde� minskningsavdrag. Avdraget ber�knas enligt avskrivningsplan till viss pro� cent f�r �r r�knat av byggnadens anskaffningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� byggnaden har f�rdigst�llts. I fr�ga om en byggnad, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� byggnaden anskaffades. I anskaffningsv�rdet f�r en byggnad som �r avsedd f�r annat �ndam�l �n bostads�ndam�l inr�knas inte utgifter f�r s�dana delar och tillbeh�r, som �r avsedda att direkt tj�na driften (byggnadsinventarier). I enli ghet h�rmed r�knas som byggnadsinventarier i jordbruk s�dana tillg�ngar som b�s, box eller spilta, b�savskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning f�r skrap- och sv�mutg�dsling med tillh �rande urin- brunn eller g�dselbeh�llare, g�dselstad, mj�lkningsanl�ggning, kylbass�ng, pump, s�dan ledning f�r elektrisk str�m, vatten eller avlopp som �r avsedd f�r driften eller fl�kt eller vent ilationsanordning. Som byggnadsinventari- fr "Si- tr*' Senaste lydelse 1990:650. "fe "itfi � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .faknas ocks� s�dana tillg�ngar som silo- eller torkanl�ggning, fast trans- SFS 1990:1421 ^ rt�r, hiss eller liknande. I en industribyggnad r�knas som byggnads- ,, fiventarier tillg�ngar a vsedda f�r den industriella driften, s�som maski- Ifier, anordningar f�r godstransport som t. ex. r�ls, traversbanor och hissar, beh�llare, st�llningar f�r lagring e. d., samt anordningar f�r anv�ndningen av dessa tillg�ngar som t. ex. s�rskilda fundament. Som byggnadsinventa- rier r�knas vidare ledningar f�r vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt ? tj�na den industriella driften, och speciella v�rmeanl�ggningar, ventila- tionsanordningar och s�rskilda skorstenar f�r avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en bygg- nad som �r avsedd f�r affars�ndam�l r�knas exempelvis hyllor, diskar eller ^ annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tj�nstg�r en konstruktion, f�r vilken ett byggnadsv�rde h ar fastst�llts vid fastighetstaxeringen, i sin hel- het eller till viss del som maskin eller redskap, s�som kan vara fallet med oljecisterner och siloanl�ggningar, anses en s�dan konstruktion som bygg- nadsinventarier. D�remot inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad utgifter f�r s�dana anordningar som �r n�dv�ndiga f�r byggnadens all- m�nna anv�ndning, s�som ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m eller M� gas och annan liknande anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som W� i �r avsedd f�r s�v�l en byggnads an v�ndning i driften som byggnadens allm�nna anv�ndning f�rdelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i f� rh�llande till hur stor del av ledningen som tj�nar driften respektive byggnadens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i s in helhet h�n- sK�! f�ras till byggnadsinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre stKK fj�rdedelar kan a nses h�nf�rliga till driften. Om utgifterna f�r ledningen 3� till mins t tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna cfliOT anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden. I fr�ga om byggnadsinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkterna 1 2-14 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk iBi i!?* avsedda inventarier. litifi Av punkt 7 tredje stycket framg�r att utgifter f�r vissa till marken h�rande anordningar inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad. Har en byggnad uppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff- ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad samt v�rde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 � utg�r int�kt av n�rings verksamhet f�r fastighets�garen. Till anskaffningsv�rdet h�n- f�rs vidare utgifter f�r reparation och underh�ll f�r vilka avdrag inte medges p� grund av f�reskrifterna i punkt 4 eller 5 och f�r vilka bidrag inte har utg�tt. Har en byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, skall den verkliga utgiften utg�ra anskaffningsv�rdet. Har 0\i byggnader f�rv�rvats tillsammans med de n mark p� vilka de �r bel�gna, snses s� stor del av vederlaget f�r fastigheten - i f�rekommande fall efter avdrag f�r egendom som avses i 2 kap. 3 � jordabalken bel�pa p� s�rskilda byggnader eller byggnadsbest�nd som det vid fastighetstaxering- fastst�llda eller med till�mpning h�rav ber�knade v�rdet av skilda j,p50(i fi % 8Bnader eller byggnadsbest�nd utg�r av fastighetens hela taxeringsv�r- 0 de. Vad som enligt d enna ber�kning anses bel�pa p� byggnader kan �ven innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget f�r byggnadsinventarier skall ^�vr�knas, varefter anskaffningsv�rdet f�r byggnader erh�lls. Det sam man- 2581 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 2582 lagda anskaffningsv�rdet for byggnaderna f�r j�mkas om den del av vede laget for fastigheten som enligt denna ber�kning inte anses bel�pa 0" byggnaderna j�mte byggnadsinventarier visas mera avsev�rt �ver- eller'" understiga v�rdet av mark, v�xande skog, naturtillg�ngar, s�rskilda f�rm�- ner m. m. som har f�rv�rvats. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r honom n�ra, vidtagit �tg�rder for att den skattskyldige skall k unna tillgo� dor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det antas att detta har skett for att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i beskattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas. �verg�r en byggnad till en ny �gare p� a nnat s�tt �n genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings� avdrag p� byggnaden som skulle ha t illkommit den f�rre �garen om denne fortfarande hade �gt byggnaden. Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag i fr�ga om en byggnad be� st�ms med h�nsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. D�rvid skall beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att byggnadens anv�nd� ningstid kan a ntas komma att r�na inflytande av framtida rationalisering� ar, teknikens utveckling, oml�ggning av verksamhet och liknande f�rh�l� landen. �r p� grund av s�rskilda omst�ndigheter av annan art �n nyss n�mnts byggnadens v�r de f�r verksamheten begr�nsat till f�rh�llandev is r kort tid, skall h�nsyn tas �ven till detta. S� kan vara fallet exempelvis d� c fr�ga �r om en byggnad f�r utnyt tjande av en begr�nsad malmfyndighet : eller d� en byggnad, som � r bel�gen p� annans mark och som anv�nds i e verksamhet, vid nyttjander�ttens upph�rande inte skall l�sas av fastighets- la �garen. fi: Har en byggnad varit att h�nf�ra till privatbostad under tidigare beskatt- nings�r och sker inte avskattning enligt 3 � 1 mom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall avdrag for v�rdeminskning anses p, ha medgetts med 1,5 procent av anskaffningsv�rdet for varje s�dant be� skattnings�r. Utrangeras en byggnad, f�r avdrag g�ras f�r vad som �terst�r oavskrivet av anskaffningsv�rdet i den m�n beloppet �verstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen. 7.'� Utgifter for anskaffande av en markanl�ggning p� en fastighet, avsedd for anv�ndning i �garens n�ringsverksamhet, dras - om annat inte f�ljer av punkt 8 andra stycket av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat f�ljer av andra eller femte stycket, endast f�r s�dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige sj�lv och endast om utgifterna avser arbeten som har utf�rts under tid d� han har �g t fastigheten. Avdraget ber�knas enligt avskrivningsplan till 10 procent f�r �r r�knat av anskaffningsv�rdet av t�ckdiken och skogsv�gar och till 5 procent f�r �r r�knat av anskaffningsv�rdet av andra markanl�ggningar. Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� anl�ggningen har f�rdigst�llts. I' fr�ga om en anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r ^ dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� anl�ggningen^^ anskaffades. Till markanl�ggning h�nf�rs s�dant markarbete som beh�vs f�r att marken skall g�ras plan eller fast, s�som r�jning, schaktning, rivning av ^?1 a re 5aj "Senaste lydelse 1990:650. � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> f ad eller annat som tidigare har funnits p� fastigheten, uppf�rande av SFS 1990; I42I murar och torrl�ggning av marken. Till markanl�ggning h�nf�rs ocks� . ika anordningar s�som v�gar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, rplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller d�rmed jaimfbrliga anl�ggningar f�r personal, planteringar e. d., t�ckdike, �ppet dike, invallnings- och vattenavledningsf�retag, mark- eller skogsv�g samt, i den m�n de i nte vid fasti ghetstaxering �r att h�nf�ra till byggnad, �ven brunnar, k�llare och tun nlar e. d. Till anskaffningsv�rdet f�r markanl�gg- ning h�nf�rs �ven v�rdet av en markanl�ggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 � utg�r int�kt av n�ringsverksamhet f�r fastighets�ga- ren. 1 anskaffningsv�rdet f�r inr�knas utgifter f�r ist�nds�ttande och om- l�ggning av ett f�rut anlagt t�ckdike. I t�ckdike inbegrips t�ckt avlopp i direkt anslutning till ett t�ckdike. � Till markanl�ggning h�nf�rs inte s�dana anordningar som �r avsedda att anv�ndas tillsam mans med vissa maskiner eller andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier i n�ringsverksamhet eller s�dana inventarier som anv�nds f�r viss verksamhet s�som fundament e. d., industrisp�r, traversbanor, g�dselbass�ng som �r bel�gen utanf�r djurstall, urinbrunn eller liknande anordning samt ledningar f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m, gas m. m. (markinventarier). Till markinventarier h�nf�rs ocks� st�ngsel och andra j�mf�rliga avsp�rmingsanordningar. Anskaffningsv�r- det f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l den p� fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allm�nna anv�ndning f�rdelas mellan 2:'� markinventarier och byggnaden i f�rh�llande till hur stor del av ledningen som tj�nar den p� fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggna- te: dens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin helhet h�nf�ras til! alifi markinventarier om utgiftern a f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till den p� fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgif- tema till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�n� na anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden. KTftS I fr�ga om markinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkter- rflit! na 12-14 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier. �verg�r en fastighet till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte i-0 eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings- lUit� avdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om denne fortfarande hade �gt fastigheten. �verg�r en fastighet till en ny �gare genom k�p, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r j Kip! de n de l av anskaffningsv�rdet f�r vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts g�ller �ven n�r den p� fastigheten bedrivna verksam- heten l�ggs ned och fastighetens markanl�ggningar p� grund d�rav saknar v�rde f�r fastighetens �gare. Har en markanl�ggning tillh�rt privatbostadsfastighet under tidigare beskattnings�r och sker inte avskattning enligt 3 � 1 mo m. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall avdrag f�r v�rdeminskning ansetts ha medgetts f�r varj e s�dant beskattnings�r. 9." Avdrag p� grund av avyttring av skog p� fastighet som �r taxerad Senaste Ivdclse 1990:650. 2583 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 /-" 'Ci 51 :(2 � K" som lantbruksenhet (skogsavdrag) medges enligt best�mmelserna i de: anvisningspunkt. Bed�mningen av r�tten till avdrag sker med utg�ng^r^^ punkt i skogens ans kaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde. Med afi- skaffhingsv�rde avses det v�rde som bel�per p� skog och skogsmark vid forv�rv av fastighet som �r taxerad som lantbruksenhet. Med g�llande ing�ngs\'�rde avses anskaffningsv�rdet minskat med avdrag som har med- getts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 foreskrivs hur anskaffnings� v�rdet och det g�llande ing�ngsv�rdet ber�knas. Med avdragsgrundande skogsini�ki avses ett belopp som motsvarar summan av beskattnings�rets hela int �kt p� gru nd av uppl�telse av avverkningsr�tt och 60 procent av beskattnings�rets int�kt p� grund av avyttrade skogsprodukter eller p� grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter foreget bruk eller i anna n f�rv�rvsk�lla. Fysisk person f�r under innehavstiden avdrag med h�gst 50 procent av anskaffningsv�rdet. Vid taxeringen f�r visst beska ttnings�r medges avdrag med h�gst halva den avdragsgrundande skogsint�kten. Har fysisk person f�rv�rvat fastigheten genom k�p, byte eller d�rm ed j�mf�rligt f�ng eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar ha n genom intyg fr�n lantbruksn�mnd eller p� annat s�tt att f�rv�rvet utg�r ett led i jordbrukets eller skogsbru kets yttre rationalisering (rationaliserings� f�rv�rv), medges avdrag med h�gst hela den avdragsgrundande skog sin� t�kten. S�dant avdrag medges endast vid taxeringen f�r det beskattnings�r under vilket fastigheten har f�rv�rvats och f�r de d�rp� f�ljande fem beskattnings�ren. Vid fastighetsreglering och klyvning r�knas som fdr- v�rvstidpunkt den tidpunkt f�r tilltr�de som g�ller enligt fastighetsbild� ningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastig� hetsbildning s�kts, den tidpunkt f�r tilltr�de som g�ller enligt skriftligt �i- avtal. Det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta stycke f�r inte �ver- n, stiga 50 procent av det anskaffningsv�rde som bel�per p� rationaliserings- f�rv�rvet. I'd' D�dsbo f�r, s�vitt g�ller fastighet som vid d�dsfallet �gdes av den z ' avlidne, avdrag enligt de best�mmelser som skulle ha g�llt f�r den avlidne, Har fastigheten f�rv�rvats av juridisk person medges avdrag under ip. innehavstiden med h�gst 25 procent av anskaffningsv�rdet. Vid taxering- ti - en f�r visst beska ttnings�r medges avdrag med h�gst halva den avdrags- grundande skogsint�kten. Vad som s�gs i detta stycke g�ller dock inte d�dsbo i s�dant fall som avses i det f�reg�ende stycket. : - I fr�ga om handelsbolag och d�dsbo, f�r vilket reglerna om handelsbolag r , skall till�mpas, ber�knas avdraget f�r bolaget respektive boet. R�tt till avdrag f�religger inte s�vi tt g�ller int�kt som den skattskyldige tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ing�r i f�rv� rvs- k�llan, har f�rv�rvats av ny �gare. Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte med l�gre belopp �n 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i fo rm av enkelt , bolag eller under sam�gander�tt f�r dock, s�vida ett f�r hela den gemen- " samt bedrivna verksamheten ber�knat avdrag hade uppg�tt till minst,^"^* ut 15000 kronor, avdraget f�r varje del�gare uppg� till l�gst 30 00 kronor. I 10.^� Har fastighet som �r taxerad som lantbruks enhet f�rv�rvats genom, ^ 'Ciif 2584 Senaste lydelse 1990:650. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I , byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng anses om annat ej f�ljer av detta SFS 1990:1421 tycke eller tredje stycket sista meningen som anskaffningsv�rde enligt ^ Ipuflkt 9 s� stor del av vederlaget f�r fastigheten som fastighetens skogs- ;; bruksv�rde utg�r av hela taxe ringsv�rdet vid f�rv�rvstillf�llet. Kan detta ber�kningss�tt inte till�mpas eller �r det uppenbart att det skulle ge ett v�rde som avviker fr�n det verkliga vederlaget f�r skog och skogsmark, tas som anskaffningsv�rde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkli� ga vederlaget. Vad sist sagts g�ller ocks� f�r vederlag som utg�r vid fastighetsreglering eller klyvning p� grund av att v�rdet av den skog och skogsmark som har tillagts den skattskyldige �verstiger v�rdet av den skog och skogsmark som har fr�ng�tt honom. I fr�ga om rationaliseringsf�rv�rv f�r i anskaffningsv�rdet, f�rutom ' vederlaget f�r skog och skogsmark, ocks� inr�knas den del av �vriga kostnader med anledning av f�rv�rvet som bel�per p� den f�rv�rvade skogen och skogsmarken. Har fastighet f�rv�rvats genom annat f�ng �n som s�gs i f�rsta stycket g�ller f�ljande. Omfattar f�rv�rvet all skogsmark i den f�reg�ende �garens f�rv�rvsk�lla, �vertar den nye �garen den f�reg�ende �garens anskaff� ningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde. Omfattar f�rv�rvet endast en del av skogsmarken, anses som anskaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde for den nye �garen s� stor del av den f�reg�ende �garens anskaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde som v�rdet av den f�rv�rvade skogen och skogsmarken utg�r av v�rdet av all skog och skogsmark i f�rv�rvsk�llan vid f�rv�rvstillf�llet. Omfattar f�rv�rvet mindre �n 20 procent av v�rdet av-all skog och skogsmark i f�rv�rvsk�llan, och �r inte fr�ga om ideell andel av fastighet, f�r den nye �garen dock inte n�got anskaffningsv�rde eller g�llande ing�ngsv�rde. Vad som s� gs i detta stycke g�ller ocks� om ett f�retag har f�rv�rvat fastigheten fr�n ett annat f�retag inom samma kon� cern. Skattskyldig, som har f�rv�rvat fastighet p� s�tt som anges i det f�reg� ende stycket, skall vid till�mpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag med det belopp varmed hans anskaffningsv�rde vid f�rv�rvstillf�llet �ver� stigit hans g�llande ing�ngsv�rde. Har del av den skattskyldiges skogsmark f�rv�rvats av ny �gare, anses den skattskyldiges anskaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde ha mins� kat i samma proportion som minskningen av v�rdet av f�rv�rvsk�llans skog och skogsmark. Om fattar f�rv�rvet mindre �n 20 procent av v�rdet av f�rv�rvsk�llans skog och skogsmark, och �r inte fr�ga om ideell andel av fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde. Vad som s�gs i detta stycke g�ller ocks� om v�rdet av fastighetens skog och skogsmark minskas p� grund av fastighetsregle� ring eller klyvning. Har s�dan ers�ttning som avses i 25 � 2 mom. an dra eller tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erh�llits f�r skog och skogsmark, anses vid till�mpn ingen av det f�reg�ende stycket som om den ifr�gava� rande skogen och skogsmarken har f�rv�rvats av ny �gare. N�got anskaffningsv�rde eller g�llande ing�ngsv�rde ber�knas inte f�r fastighet som utg�r oms�ttningstillg�ng i n� ringsverksamhet. Best�mmel� serna i femte stycket g�ller ocks� i fall d� fastighet enligt punkt 3 tredje !> Stycket av anvisningarna till 21 � har blivit oms�ttningstillg�ng i en av den 2585 � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 skattskyldige bedriven tomtr�relse. S�dan fastighet skall d�rvid anses h� f�rv�rvats av ny �gare. ; 12.^' Utgifter f�r anskaffande av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom �rliga v�rdeminsknings� avdrag enligt best�mmelserna om r�kenskapsenlig avskrivning i punkt 13 elierom restv�rdeavskrivning i punkt 14. Kan in ventariernas ekonomiska livsl�ngd antas uppg� till h�gst tre �r, f�r emellertid hela utgiften f�rderas anskaffande dras av under anskaffnings�ret. Omedelbart avdrag f�r �ven ske i fr�ga om in ventarier av mindre v�rde. Regler om avdrag avseende best�llda men inte levererade inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 24 �. Har den skattskyldige yrkat avdrag f�r v�rdeminskning av inventarier, skall avdraget anses medgivet i den m�n det har medf�rt att den taxerade inkomsten har ber�knats till l�gre be lopp �n annars skulle ha skett eller medf�rt en �kning av underskott. Inventariemas anskaffningsv�rde mins� kat med medgivna v�rdeminskningsavdrag utg�r det skattem�ssiga restv�rdet. H�r ett byggnads- eller markinventarium till fastighet som utgjort privatbostadsfastighet under det beskattnings�r som n�rmast f�reg�tt det aktuella beskattnings�ret och sker inte avskattning enligt 3 � 1 mom. femte stycket lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt utg�rs inventariets skat� tem�ssiga restv�rde av anskaffningsv�rdet minskat med 20 procent av samma v�rde f�r varje beskattnings�r, dock h�gst fem, som den skatts kyl� dige innehaft inventariet och fastigheten utgjort privatbostadsfastighet. Detsamma g�ller i fr�g a om del av fastighet. 23." Avdrag f�r g�ras f�r skogsv�rdsavgift och fastighetsskatt och speci� ella f�r n�ringsverksamheten utg�ende skatter och avgifter till det allm�n� na. D�remot f�r svenska allm�nna skatter inte dras av (se 20 �). Premie f�r grupplivf�rs�kring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av ut�vare av viss n�ringsverksamhet, utg�r avdragsgill omkost� nad i n�rings verksamheten. Om den ers�ttning, som kan komma att utfal� la p� grund av f�rs�kringen, utg�r efter v�sentligt f�rm�nligare grunder �n vad som g�ller enligt grupplivf�rs�kring f�r befattningshavare i statens tj�nst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara f�rm�ner enligt grupplivf� rs�kring f�r n�mnda befattningshavare r�knas som omkostnad i n�ringsverks amheten. Avdrag medges f�r kostnader f�r egen h�lsov�rd i den m�n f�rm�n av fr i s�dan v�rd f�r anst�lld �r skattefri enligt 32 � 3b mom. f�rsta stycket. Best�mmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 � om avdrag f�r avgift till erk�nd arbetsl�shetskassa g�ller ocks� betr�ffande inkomst av n�ringsverksamhet. Best�mmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 � om avdrag for kostnader f�r resor til! och fr�n arbetsplatsen g�ller ocks� betr�ffande inkomst av n�ringsverksamhet. 33." Avdrag medges f�r f�rlust vid icke yrkesm�ssig avyttring (realisa� tionsf�rlust) av tillg�ng eller f�rpliktelse i fr�ga om vilken, om realisa- 2586 Senaste lydelse 1990:650. "" Senaste lydelse 1990:650. Senastelydclsc 1990:650, � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> libnsvi^ist i st�llet hade uppkommit, vinsteq skulle ha utgjort int�kt av SFS 1990:1421 ' [n�ringsverksamhet. Vid inko mstber�kningen i ett handelsbolag begr�nsas avdraget f�r realisationsf�rlust p� s�tt anges i 3 � 2 mom. femte stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt s�vida inte innehavet av tillg�ng- ' en eller f�rpliktelsen betingas av n�ringsverksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller annan som med h�nsyn till �gander�ttsf�rh�llanden eller organisatoriska f�rh�llanden kan anses st� den skattskyldige n�ra. till 24 � ' I." F�r skattskyldig som har haft ordnad bokf�ring skall ber�kningen av inkomst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av best�m� melserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstber�kningen tas h�nsyn till in- oc h utg�ende lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel- och halvfabrikat m. m., till p�g�ende arbeten samt till fordrings- och skuldposter. V�rdet av utg�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter best�m s med h�nsyn till f�rh�llandena vid beskattnings� �rets utg�ng. Som v�rde av ing�ende lager, p�g�ende arbeten samt ford� rings- och skuldposter tas upp v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskattnings� �rs utg�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter. Har det bokf�rda resultatet p�verkats av att bland int�kterna har tagits upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha m edr�knats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte �r avdragsgilla vid inkomstber�kningen, skall resultatet justeras s� att det kan l�gga s till grund f�r inkomstber�kningen enligt denna lag. I de fall resultatet har p�verkats av att lager, p�g�ende arbeten eller ford� ringspost har tagits upp med f�r l�gt b elopp eller skuldpost med f�r h�gt belopp skall dock p� yrk ande av den skattskyldige justering av det bokf�r� da resultatet underl�tas i den m �n det �r uppenbart att denne i �verens� st�mmelse med reglerna f�r inkom stber�kning i denna lag genom st�rre avskrivningar p� anl�ggningstillg�ngar �n som skett eller st�rre avs�ttning enligt lagen (1990:654) om skatteutj�mningsreserv �n som gjorts skulle ha kunnat redovisa ett l�gre resultat �n det som skulle framkomma efter justeringen. Om s�rs kilda omst�ndigheter f�ranleder det skall dock resul� tatet justeras �ven i s�da nt fall. Vid ber�kning av inkomst enligt bokf�ringsm�ssiga grunder skall iakt� tas, att en inkomst skall an ses ha �tnjutits under det �r, d� den enligt god redovisningssed eller enligt vad som betr�ffande jo rdbruk �r allm�nt bruk� ligt b�r tas upp som int�kt i r�kensk aperna, �ven om inkomsten �nnu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller p� annat h�rmed j�mf�rligt s�tt. Vad som g�ller i fr�ga om inkomstposterna till�mpas ocks� i fr�ga om utg iftsposterna. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det f�rfaringss�ttet, att fordringar tas upp som inkomst under det �r, d� de uppkommer, och att r�ntor h�nf�rs till inko msten f�r det �r, p� vilket de bel�per, i b�gge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under j n�mnda �r eller inte. � andra sidan b�r f�rskottsvis influtna r�ntor, som till st�rre eller mindre del bel�per p� ett kommande �r, till denna del " "Senaste lydelse 1990:650. 2587 Cfl, � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 bokfbringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag fot r�nta p� l�n ur statens l�nefond f�r l�n med upp skjuten r�nta �tnjuts foi'' det �r d� r�ntan har betalats. Vid till�mpning av f�reg�ende stycke skall iakttas bl. a. att v�rdet av avyttrade varor skall �ven om fakturering inte skett redovisas som fordran, s�vida varorna levererats til! den nye �garen f�re �rets utg�ng. Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�g gas under loppet av flera � r, f�r som int�kt f�r varje �r tas upp den del av k�peskillingen som influtit under samma �r. I fr�ga om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av fastighet g�ller �ven punkt 4 tredje och fj�rde styckena av anvisningarna till 23 �. Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p� hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, som inkomst f�r ett �r beskattat vinst, som i bokf�ringen fram kommer som vinst f�rst ett senare �r, skall vid inkoms tber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten redovisas i bokf�ringen, det sistn�mnda �rets bokf�rda resultat justeras p� s�dant s�tt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en g�ng till. Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en f�rlust, som �r i och f�r sig avdragsgill, inte f�r beaktas vid inkomstber�k� ningen f�r det �r d� den redovisats i r�kenskaperna eller beskattningsmyn� dighet i annat fall visst �r f r�ng�tt den skattskyldiges bokf�ring p� s�dant s�tt att det p�verkar f�ljande �rs inkomstber�kning. Har int�kter eller utgifter avseende viss egendom vid den n�rmast f�reg�ende taxeringen till statlig inkomstskatt h�nf�rts till inkomstslaget kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget n�ringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp s�dana ing�ende till� g�ngs- och skuldposter som erfordras f�r att n�gon int� kt eller utgift inte skall beskattas tv� g�nger eller l�mnas obeskattad p� grun d av skiftet av till�mpligt inkomstslag. 3 � 7 - II mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva� rande till�mpning vid ber�kning av inkomst av n�ringsverksamhet. Vid ber�kning av realisationsvinst eller realisationsf�rlust som �r h�nf�rlig till n�ringsverksamhet till�mpas 24 � 1-5 mom., 27 � 14 mom., 28 �, 29� 1 mom., 30 � 1 mom. och 31 � n�mn da lag. 4. Fordringar och skulder i utl�ndsk valuta v�rderas till kursen vid beskattnings�rets utg�ng. �r en s�dan v�rdering inte f�renlig med god redovisningssed tas dock posterna upp till det v�rde som f�ljer av god redovisningssed. Om fordringar har tagits upp till l�gre belopp eller skulder till h�gre belopp �n kursen vid beskattning s�rets utg�ng tas 54 procent av skillnaden multiplicerad med statsl�ner�ntan vid b eskattnings�rets utg�ng upp so m int�kt. F�religger i fr�ga om s�dan fordran eller skuld terminskontrakt eller annan liknande valutas�krings�tg�rd ber�knas en int�kt endast i den m�n posten inte har tagits upp til! ett v�rde som motiveras av valutas�k� ringen. 2588 till 32 � 10." Har arbetsgivare eller uppdragsgivare l�mnat arbetstagare eller uppdragstagare f�rm�n av r�ntefritt l�n eller l�n d�r r�ntan understiger " Senaste lydelse 1990:650. � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ."� �rknadsr�ntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas for SFS 1990:1421 �fdet av form�nen som int�kt av tj�nst. Belopp motsvarande v�rdet av " 'rfn�nen skall anses som en betald r�nteutgift. i. Med l�n fr�n arbetsgivare eller uppdragsgivare likst�lls annat l�n om det . finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren f�rmedlat det. F�rm�nens v�rde skall ber�knas till skillnaden mellan � ena sidan stats- l�ner�ntan vid utg�ngen av november �ret fbre beskattnings�ret med till�gg av en proce ntenhet och � a ndra sidan den avtalade r�ntan. S�vitt avser l�n som upptagits i utl�ndsk valuta skall f�rm�nens v�rde ber�knas till skillnaden mellan � ena sidan marknadsr�ntan i den aktuella valutan vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret med till�gg av en procentenhet och � an dra sidan den avtalade r�ntan. Det som sagts i denna punkt g�ller ej i fall som avses i punkt 14 sj�tte stycket av anvisningarna. M.^'' Anskaffar ett f�mansf�retag fr�n annan �n del�gare eller del�gare n�rst�ende person egendom, som uteslutande eller s� gott som u teslutande �r avsedd f�r privat bruk f�r f�retagsledare i f�retaget eller f�retagsledare n�rst�ende person, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden for egendomen t as upp som int�kt av tj�nst hos f�retagsledaren. Vad nu sagts g�ller int e anskaffning av bil som f�ranleder beskattning av bilf�r� m�n. Avyttrar del�gare i f�mansf�retag eller del�gare n�rst�ende person egen� dom till f�retaget skall, om priset �r h�gre �n egendomens marknadsv�rde, det �verskjutande beloppet beskattas hos �verl�taren som int�kt av tj�nst. Av 24 � 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt framg�r att �terst�ende del av vederlaget skall beaktas vid ber�kning av realisa� tionsvinst samt att vid denna ber�kning s�rskilda undantagsregler g�ller f�r fastighet och b ostadsr�tt. Avser avyttringen s�dan egendom som avses i 31 � n�mnda lag g�ller dock, oavsett hur priset f�rh�ller sig till marknads� v�rdet, att hela vederlaget, utan avdrag f�r n�got omkostnadsbelopp, skall beskattas hos �verl�taren som int�kt av tj�nst, s�vida inte egendomen �r eller kan v�ntas bli till nytta f�r f�retaget. Vad som i andra stycket s�gs om bostadsr�tt g�ller endast s�dan bostads� r�tt som avses i 26 � 1 mom. f�rsta stycket lagen om statlig inkomstskatt men till�mpas �ven i fr�ga om andel eller aktie som avses i a ndra stycket av samma moment. F�rv�rvar del�gare i f�mansf�retag eller del�gare n�rst�ende person egendom fr�n f�retaget till l�gre pris �n ege ndomens marknadsv�rde, skall ett belop p motsvarande skillnaden beskattas hos f�rv�rvaren som int�kt av tj�nst. Vad nu sagts g�ller ocks� n �r del�gare i f�mans�gt handelsbolag del�gare n�rst�ende person f�rv�rvar egendom fr�n handelsbolaget, om egendomen omfattar s�dant hus eller avser s�dan l�genhet som i och nl�i fi med f�rv�rvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 � andra eller fj�rde stycket eller tomtmark som avses bli beby ggd med s�dan bostad. F�rsta meningen till�mpas inte n�r det �r f�retagsledaren som f�rv�rvar egendomen och denne har beskattats enligt f�rsta stycket vid f�retagets f�rv�rv av egendomen. Har f�retagsledare i e tt f�mansf�retag eller ett f�mans�gt handelsbolag " " Scnasic lydelse 1990:650. 2589 * f.. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 2590 eller f�retagsledare n�rst�ende person uppburit hyra eller annan ers�ttni|lgf fr�n f�retaget f�r lokal, som �gs eller d isponeras av f�retagsledaren elfer^^ ^ den honom n�rst�ende, skall ers�ttningen, s�vida den inte skall beskattas s�som int�kt av n�ringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som int�kt av tj�nst. Mottagaren f�r dock �tnjuta sk�ligt avdrag f�r den kostnad som han f�tt vidk�nnas p� grund av att f�retaget utnyttjat lokalen i fr�ga. Har f�mansf�retag l�mnat f�retagsledare eller f�retagsledare n�rst�ende person f�rm�n av r�ntefritt l�n eller l�n d�r r�ntan understiger marknads- r�ntan, skall l�ntagaren beskattas f�r v�rdet av f�rm�nen som int�kt av tj�nst. F�rm�nens v�rde skall ber�knas till skillnaden mellan � ena sidan " statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret med " till�gg av en procentenhet och � andra sidan den avtalade r�ntan. S�vitt ^ avser l�n som upptagits i utl�ndsk valuta skall f�rm�nens v�rde ber�knas ^ till skillnaden mellan � ena sidan marknadsr�ntan i den aktuella valutan - vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret med till�gg av en procentenhet och � andra sidan den avtalade r�ntan. Har f�mansf�retag l�mnat l�n till f�retagsledare eller f�retagsledare ? n�rst�ende person och har l�net skrivits ned i f�retagets r�kenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos l�ntagaren som int�kt av tj�nst. Vad nu sagts g�ller dock inte l�n som avses i punkt 15. i; Som f�mansf�reta g r�knas a) aktiebolag och ekonomisk f�rening, vari en fysisk person eller ett f�tal fysiska person er �ger s� m�nga aktier eller andelar att dessa personer har i mer �n h�lften av r �sterna f�r aktierna eller andelarna i f�retaget; samt b) aktiebolag och ekonomisk f�rening vars verksamhet �r uppdelad p� tin, verksamhetsgrenar, som �r oberoende av varandra, s�vida en person ge- f. nom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt har : den reella best�mmander�tten �ver s�dan verksamhetsgren och sj�lvst�n- \pi' digt kan f�rfoga �ver dess re sultat. iii Som f�mansf�retag r�knas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lage n.; (1985:571) om v�rdepappersmarknaden. Som f�mansf�retag r�knas inte heller bostadsf�reningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 � 7 mom. f�rsta stycket lagen om statlig inkomstskatt. gr,:; Som f�mans�gt handelsbolag r�knas a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett f�tal fysiska personer genom sitt andelsinnehav eller p� annat s�tt har ett best�mmande inflytan- de; samt 5^^ b) handelsbolag, vars verksamhet �r uppdelad p� verksamhetsgrenar som �r oberoende av varandra, s�vida en person genom andelsinnehav, 5,1,, avtal eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt har den reella best�mmander�tten �ver s�dan verksamhetsgren. Med �gare enligt �ttonde och tionde styckena avses den som direkt^^^ eller genom f�rmedling av juridisk person �ger eller p� d�rmed j�m for^j^J^ ligt s�tt innehar aktie eller andel i f�retaget. Som f�retagsledare i f�m ansf�retag eller f�mans�gt handelsbolag skajF i Ur anses den eller de personer som till f�ljd av eget eller n�rst�ende persons,,' '''te aktie- eller an delsinnehav i f�retaget eller annan liknande grund har ett v�sentligt inflytande i f�retaget eller d�r fr�ga �r om f�retag som avses i �ttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella best�m"ii.|i mander�tten �ver viss verksamhetsgren och sj�lvst�ndigt kan f�rfog a �vcr^' dess resultat. "t<|. � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> l�Jili^! i^id till�mpning av denna anvisningspunkt skall s�som n�rst�ende per- SFS 1990:1421 fi r�knas f�r�ldrar, far- och morf�r�ldrar, make, avkomling eller avkom- gs make, syskon eller syskons make eller avkomling samt d�dsbo vari en sk attskyldige eller n�gon av n�mnda personer �r del�gare. Med av- mling avses j�mv�l styvbarn och fosterbarn. till 33 � 7." Avdrag medges f�r p�f�rda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i den m�n avgifterna h�nf�r sig till s�dan int�kt av tj�nst som en ligt 11 kap . 3 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring utg�r in� komst av annat f�rv�rvsarbete. Fr�n s�dan int�kt av tj�nst medges d essutom avdrag med 25 procent eller, om den skattskyldige vid ing�ngen av �ret f�re taxerings�ret fyllt 65 �r eller avlidit under �ret f�re taxerings�ret, med 18 procent av ett under� lag ber�knat enligt n�sta stycke. Medgivet avdrag skall �terf�ras till be� skattning n�stf�ljande beskattnings�r. Underlaget utg�rs av s�dan int�kt av tj�nst som avses i f�rsta stycket minskad med andra fr�n int�kten avdragsgilla kostnader �n som avses i f�reg�ende stycke och med inkomst som avses i 11 k ap. 3 � f�rsta stycket lagen om allm�n f�rs�kring. tiU 48 � 1." Vid till�mpningen av 48 � 4 mom. och denna anvisningspunkt samt 53 � 1 mom. a iakttas f�ljande. Som folkpension r�knas inte barnpension eller v�rdbidrag. Folkpension skall anses utg�ra en inte obetydlig-del av den skattskyldiges inkomst, om den uppg�tt till minst 6000 kronor eller iminst en femtedel av den sammanr�knade inkomsten. Som folkpension behandlas �ven till�ggspension i den m�n den enligt lagen (1969:2 05) om pensionstillskott f�ranlett avr�kning av pensionstillskott. F�r gift ska ttskyldig, som uppburit folkpension med belopp som till� kommer gift vars make uppb�r folkpension, uppg�r det s�rskilda grundav� draget till 1,325 b asbelopp. F�r �vriga skattskyldiga uppg�r avdraget till 1,5 basbelopp. F�r gift skattskyldig, som under viss del av beskattnings�ret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppb�r folkpension och under �terstoden av �ret uppburit folkpension med be� lopp som tillkommer gift v ars make saknar folkpension, uppg�r avdraget til! 1,5 basbelopp. Har folkpension enligt best�mmelserna i 17 kap. 2 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring samordnats med yrkesskadelivr�n� ta eller annan i n�m nda lagrum angiven livr�nta skall det s�rskilda grund� avdraget ber�knas med ledning av den folkpension som skulle ha utg�tt om s�dan samordning inte skett. ' Det s�rskilda grundavdraget f�r dock inte �verstiga uppburen folkpen� sion och pensionstillskott som uppburits enligt 2 � lagen om pensionstill- jskott. F�r den som uppburit folkpension i form av f�rtidspension g�ller att s�rskilda grundavdraget inte f�r �verstiga uppburen folkpension och procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a � n�mnd a lag. genaste lydelse 1985:1017. ringen inneb�r bl. a. att fj�rde stycket upph�vs. .(5/ , Senaste lydelse 1990:650. 259! � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 Det s�rskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av uppburen pension som �verstiger det f�r den skattskyldige enligt andra stycket g�lla nde avdragsbeloppet. Pension som utg�r p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nstepensionsf�rs�kring reducerar dock inte det s�rskilda grundavdraget. F�r den som vid utg�ngen av �ret f�re beskattnings�ret inte uppbar folkpension reduceras det s�rskilda grundavdraget i st�llet med 65 procent av den del av taxerad inkomst som �verstiger det f�r den skattskyldige enligt andra stycket g�llande avdragsbeloppet. Oavsett vad som i det f�reg�ende sagts om reducering f�religger alltid r�tt till s�rskilt grundavdrag med s� stort belopp som den skattskyldige skulle ha f�tt i grun davdrag enligt 48 � 2 eller 3 mom. om dessa best�m� melser i st�llet had e till�mpats. till 53 � 2." Verksamhet p� grund av anst�llning i svenskt f�retag anses ut�vad h�r i riket �ven om tj�nsteinnehavaren i och f�r sin tj�nst m�ste g�ra tillf�lliga bes�k ut omlands eller under l�ngre tid uppeh�lla sig d�rst�des under kringresande (t. ex. handelsresande). Person, som icke �r bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas h�r f�r pension, som utg�r enligt lagen om allm�n f�rs�kring eller p� grund av f�rutvarande anst�llning eller uppdrag hos svenska stat en eller svensk kommun, eller p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nstepensions� f�rs�kring, om f�rs�kringen meddelats i h�r i landet be driven f�rs�krings� r�relse. Pension p� grund av tj�nstepensionsf�rs�kring samt annan pen� sion eller f�rm�n beskattas i Sverige, om f�rm�nen utg�r h�rifr�n till s�dan person p� grund av f�rutvarande tj�nst och den tidigare verksamhe� ten huvudsakligen ut�vats h�r. F�r s�dan person f�religger d�remot ej skattskyldighet f�r annan pension �n nu sagts eller f�r livr�nta eller andra enligt 31 � med inkomst av tj�nst likst�llda f�rm�ner, som icke �tnjutas p� grund av n�got tj�nstef�rh�llande. Best�mmelsen i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a) om skattskyldighet f�r den som ej varit bosatt h�r i riket f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n eller pension, som utg�tt p� grund av anst�llning eller uppdrag hos svenska staten, g�ller betr�ffande den som anst�llts av svensk utlandsmyn� dighet eller utomlands f�r f�ltprojekt f�r bilateral bist�ndsverksamhet (lokalanst�lld) blott om han icke �r medborgare i anst�llningslandet. Rege� ringen �ger medgiva befrielse fr�n skattskyldighet, som h�r n�mnts, f�r s�dan lokalanst�lld i utomeuropeiskt land som icke �r svensk medborgare. Best�mmelsen i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a om skattskyldighet f�r den som e j varit bosatt h�r i riket f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av annan anst�llning eller annat uppdrag �n hos svenska staten eller svensk kom mun, g�ller inte om a) mottagaren av inkomsten vistas h�r i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte �verstiger 183 dagar under en tolvm�na- dersperiod, och b) ers�ttningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist h�r i riket eller p� dennes v�g nar, samt 2592 Senaste lydelse 1989; 1039. � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> c) ers�ttningen inte belastar fast driftst�lle, som arbetsgivaren har h�r i SFS 1990:1421 riket. Best�mmelserna i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a om skattskyldighet f�r den som ej varit bosatt h�r i riket f�r av l�ning eller annan d�rmed j�mf�r� lig f�rm�n som utg�tt av anst�llning eller uppdrag g�ller inte ers�ttning som vid tillf�llig anst�llning i Sverige betalats av arbetsgivare f�r kostnad 1) f�r resa till respektive fr�n Sverige vid anst�llningens b�rjan respekti� ve slut och 2) f�r logi f�r den tid under vilken arbetet utf�rts i Sverige. Best�mmelsen i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a om skattskyldighet f�r den som ej varit bosatt h�r i riket f�r arvode och annan liknande ers�ttning som uppburits i egenskap av l edamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person g�ller inte ers�ttning som i samband med f�rr�ttning i Sverige betalats av bolaget eller den juridiska personen f�r kostnad 1) f�r resa till respektive fr�n f�rr�ttningen och 2) f�r logi i samband med f�rr�ttningen. 10.^" Del�gare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi beskattas f�r den del a v bolagets eller rederiets vinst, som � honom bel�per, huru denna �n m� hava av bolaget eller rederiet anv�nts, och oberoende av vad ha n m� hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskattnings�ret eller tidigare f�rv�rvade vinst. Vad som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller ocks� betr�ffande h�r i riket bosatt eller hemmah�rande del�gare i fr�ga om den p� del�garen bel�pan� de delen av vinsten i ann an utl�ndsk juridisk person �n s�dan som enligt 2� 12 mom. eller 16 � 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall betraktas som svensk ekonomisk f�rening eller ut� l�ndskt bolag a) om del�garen beska ttas i den stat d�r den utl�ndska juridiska perso� nen �r hemmah�rande f�r den del av den utl�ndska juridiska personens vinst som bel�per p� del�g aren, eller b) om vid utg�ngen av �ret n�rmast f�re taxerings�ret dels minst tio procent av den utl�nd ska juridiska personens kapital eller r�stetal f�r dess samtliga and elar innehas antingen av del�garen sj�lv eller av en krets av personer i vilken del�garen ing�r och vilken best�r av en fysisk eller juridisk person (moderf�retaget), av om moderf�retaget �r en fysisk person s�dana n�rst�ende som avses i punkt 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 � samt av juridiska personer som direkt eller genom formedling av annan juridisk person innehas av denna person och de n�rst�ende, dels minst h�lften av den utl�ndska juridiska personens kapi� tal eller r�stetal f�r dess samtliga andelar innehas eller kontrolleras, direkt eller genom f�rmedling av juridisk person, av h�r i riket bosatta eller hemmah�rande personer. till 54 � 3.^' Skattefrihet enligt 54 � f�rsta stycket f�religger om anst�llningen och vistelsen utomlands varat minst sex m�nader i den m�n inkomsten beskat- " Senaste lydelse 1989:1039. Senaste lydelse 1990:650. 2593 � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1421 tats i verksamhetslandet. Om anst�llningen och vistelsen utomlands varat minst ett �r i sa mma land och avsett anst�llning hos annan �n svenska staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk f�rsam� ling medges dock s�dan befrielse �ven om inkomsten inte beskattats I verksamhetslandet p� grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat avtal �n avtal f�r undvikande av dubbelbeskattning som detta land ing�tt. Vad nu sagts g�ller dock inte vid anst�llning ombord p� utl�ndskt fartyg. I fr�ga om s�dan anst�llning g�ller vid 19861992 �rs taxeringar att skattefrihet f�religger om anst�llningen och vistelsen utomlands varat minst sex m�nader och avsett anst�llning hos arbetsgivare, som �r en inl�ndsk juridisk person eller en h�r i riket bosatt fysisk person, och anst�llningen ut�vats ombord p� utl�ndskt fartyg som huvudsakligen g�r i s�dan oceanfart som avses i 1 kap. 7 � 8 fartygss�kerhetsf�rordningen (1988:594). I tid f�r vistelse som avses i f�rsta och andra styckena f�r inr�knas kortare avbrott f�r semester, tj�nsteuppdrag eller liknande, som inte �r f�rlagda till b�rjan eller slutet av anst�llningen utomlands. Uppeh�ll i Sverige f�r h�r avsedda �ndam�l f�r inte str�cka sig l�ngre �n som motsva� rar h�gst sex dagar f�r varje hel m�nad som anst�llningen utomlands varar eller under ett och samma anst�llnings�r till mer �n 72 dagar. Har den skattskyldige p�b�ijat anst�llningen och kunde det d�rvid p� goda grunder antas att inkomsten av anst�llningen skulle komma att undantas fr�n skatt i Sverige enligt 54 � f�rsta stycket f men intr�ffar under anst�llningstiden �ndrade f�rh�llanden som medf�r att villkoren f�r att undanta inkomsten fr�n skatt i Sverige inte f�religger, skall inkomsten likv�l undantas fr�n beskattning i Sverige om de �ndrade f�rh�llandena beror p� omst�ndigheter �ver vilka den skattskyldige inte kunnat r�da och en beskattning skulle te sig uppenbart osk�lig. 2594 12.1 fr�ga om int�kt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 � g�ller vid 1993 1995 �rs taxeringar att underlaget f�r r�ntef�rdelning multipliceras med 55, 70 respektive 85 procent av statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret. 13. Vid till�mpning av best�mmelserna om r�ntef�rdelning i punkt 16 tredje stycket av anvisningarna till 22 � skall vid 1 992-1999 �rs taxering� ar i fr�ga om del�gare i handelsbolag, ut�ver vad som f�ljer av fj�rde stycket i n �mnda punkt, bortses fr�n en �verg�ngspost. �verg�ngsposten �r ett belopp motsvarande ett negativt underlag f�r r�ntef�rdelning vid 1992 �rs taxering, eller, om del�garen p� grund av f�rl�ngt r�kenskaps�r inte skall taxeras f�r inkomst fr�n handelsbolaget detta �r, vid 1993 �rs taxering, till den del detta negativa underlag �verstiger fribeloppet. Vid ber�kning av skillnadsbeloppet enligt tredje stycket tr edje och fj�rde me� ningarna i n�mnda punkt skall tillg�ngar som avses d�r tas upp till det h�gsta av de v�rden som f�ljer av 6 � andra stycket lagen om skatteutj�m� ningsreserv. �verg�ngsposten skall reduceras i den m�n del�garens nettouttag fr�n bolaget (uttag ut�ver tillskott) under beskattnings�r som taxerats �r 1991 �verstigit s�v�l hans skattepliktiga nettoinkomst fr�n bolaget (skatteplikti� ga ink omster ut�ver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> sultat. N�gon r�ntef� rdelning skall dock inte ske vid 199 2 �rs taxering, SFS 1990; 1421 " Iler, om del�garen p� grund av f�rl�ngt r�kenskaps�r inte skall taxeras f�r inkomst av handelsbolaget detta �r, vid 1993 �rs taxering. " 26. �ldr e f�reskrifter i 32 � I mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till 32 � till�mpas fortfarande om anst�llningen har upph�rt f�re den 1 januari 1991. 28. De nya f�reskrifterna i 32 � 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 2 2 � om skatteplikt f�r ers�ttning p� grund av gruppsjukf�rs�kring till�mpas inte om f�rs�kringsfallet har intr�ffat f�re den 1 januari 1991. 29, Vid 1992 och 1993 �rs taxeringar skall vid reduktion av det s�rskilda grundavdraget enligt punkt 1 fj�rde stycket av anvisningarna till 48 � med pension likst�llas inkomst av passiv n�ringsverksamhet enligt 25 � och inkomst av kapital enli gt 3 � 14 mom. lagen (1947:576) om statlig in� komstskatt, till den del inkomsten av kapital �verstiger 1 600 kronor. Vidare skall vid red uktion enligt punkt 1 fe mte stycket av n�mnda anvis� ningar me d taxerad f�rv�rvsinkomst likst�llas inkomst av kapital enli gt n�mnda moment. Vid 1992 och 1993 �rs taxeringar skall det s�rskilda grundavdraget �ven reduceras p� grund av f�rm�genhet enligt de �ldre best� mmelserna avse� ende avdrag f�r nedsatt skattef�rm�ga i pun kt 2 av anvisningarna till 50 � och - i fr�ga om makar 52 � 1 mo m. andra stycket. Vad som d�r s�gs om fastighet, som avse s i den �ldre lyde lsen av 24 � 2 mo m. samt s�da n bostadsbyggnad m ed tillh�rande tomt p� jo rdbruksfastighet som anv�nds som bostad av den skat tskyldige, skall avse s�d an privatbostadsfastighet som anges i 5 � f�rsta stycket. Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena f�r inte leda till l�gre s�rskilt grundavdrag �n vad den sk attskyldige skulle ha me dgetts i grund� avdrag enligt 48 � 2 mom. f�rsta femte styckena och 48 � 3 mom. om dessa regler i st�llet hade till�mpats f�r denne. 1. Den na lag tr�der i kraft den 1 januari 1991 och till�mpas f�rsta g�ngen vid 1992 �rs taxering i den m�n inte annat f�ljer av punkterna 2-5 nedan. 2. �ldre best�mmelser skall vid 1992 och senare �rs taxeringar till�mpas ^ j i fr�ga om likvidation och fusio n som f�ranlett utskiftning till aktie�gare f�re ikrafttr�dandet. .^,j 3. �ldre f�reskrifter i pu nkt 23 av anvisningarna till 23 � om avdrag f�r flint? grupplivf�rs�kring till�mpas p� premie som betalas f�re ikraft� tr�dandet. 4, �ldre f�reskrifter i pun kt 1 av anvi sningarna till 22 � till�mpas vid 1992 �rs taxering i fr�ga om utt ag av vedbr�nsle f�re ikrafttr�dandet. 5, De nya best�mmelserna i p unkt 4 av anvisningarna till 24 � till�mpas inte i fr�ga om beskattnings�r som p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar ERIK �SBRINK Peder Andr� (Finansdepartementet) 2595 cl 3' � </div> </div>

Lag

SFS 1990:1421

om �ndring i kommunalskattelagen (1928:370);

Utkom fr�n trycket

den 28 december 1990

Ijfe utf�rdad den 17 december 1990.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om kommunalskattelagen

(1928:370)^

dels att i punkt 3 av anvisningarna till 22 � ordet "aktiefonder" skall

bytas ut mot "v�rde pappersfonder",

dels att nuvarande punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 24 � skall

betecknas punkt 5 respektive 6,

dels att 5, 20, 26 och 33 ��, 53 � 1 mo m., punkt 3 av anvisningarna till

19 �, punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 20 �, punkterna 1, 2, 5 och 16
av anvisningarna till 22 �, punkterna 6, 7, 9, 10, 12, 23 och 33 av anvis�
ningarna till 23 �, punkt 1 av anvisnin garna till 24 �, punkterna 10 och 14
av anvisningarna till 32 �, punkt 7 av anvisningarna till 33 �, punkt 1 av
anvisningarna till 48 �, punkterna 2 och 10 av anvisningarna till 53 �,

punkt 3 av anvisningarna till 54 � samt punkterna 12, 13, 26, 28 och 29 av

'Prop. 1990/91:54. SkUlO, rskr. 106.

" Senaste lydelse av

lunkt 3 av anvisningarna till 22 � 1990:650

JUnkt 4 av anvisningarna till 2 4 � 1990:650

lankt 5 av anvisningarna till 24 � 1990:650.

2571

�

SFS 1990:1421

�verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1990: 650) om �ndring i kommun
skattelagen (1928:370) skall ha f�ljande lydelse,

�e/s att det i anvisningarna till 24 � skall inf�ras en ny punkt, 4, av'

f�ljande lydelse.

5 �' Fastighet �r antingen privatbostadsfastighet eller n�ringsfasti ghet.
Som privatbosiadsfastighei r�knas sm�hus med mark som utg�r sm�husen�
het, sm�hus p� annans mark samt sm�hus som �r inr�ttat till bostad �t en

eller tv� familjer med tillh�rande tomtmark p� lantbruksenhet, om sm�hu�

set �r en privatbostad. Som privatbostadsfastighet r�knas �ven tomtmark
som avses bli bebyggd med s�dan bostad. Annan fastighet �r n�ringsfastig�

het.

Som privatbostad r�knas sm�hus som helt eller till �verv�gande del

eller, i fr�ga om hus som �r inr�ttat till bostad �t tv� familjer, till v�sentlig
del anv�nds f�r permanent boende eller som fritidsbostad f�r �garen eller
s�dan honom n�rst�ende som avses i punkt 14 sista stycket av anvisningar�

na till 32 � eller �r avsedd att anv�ndas som s�dan bostad.

Sm�hus, sm�husenhet och lantbruksenhet har samma inneb�rd som i "i

fastighetstaxeringslagen (1979:1152). 'J.

Som privatbostad r�knas vidare bostad som anv�nds eller �r avsedd att lia

anv�ndas p� det s�tt som anges i andra stycket och som innehas av ; s�

medlem i bostadsr�ttsf�rening eller bostadsf�rening eller av del�gare i ss:

bostadsaktiebolag, om f�reningens eller bolagets verksamhet �r s�dan som ?'JI

avses i 2 � 7 mom. lagen (1947:576 ) om statlig inkomstskatt.

1 fr�ga om privatbostad som ing�r i d�dsb o g�ller best�mmelserna i 53 �

3 mom.

rc'

Fr�gan om bostad skall r�knas som privatbostad eller ing� i n�ringsverk- (jr

samhet skall f�r varje kalender�r best�mmas p� grundval av f�rh�llandena

vid kalender�rets utg�ng eller, om bostaden �verl�tits under �ret, f�rh�l- 5^

landena p� �verl�telsedagen. Har under ett kalender�r intr�ffat omst�n- p
dighet som b�r f�ranleda att en bostad i samm a �gares hand inte l�ngre ^
skall r� knas som privatbostad utan anses ing� i n�ringsverksamhet (om-
klassificering), skall omklassificeringen inte ske f�r detta kalender�r och
det d�rp� f�ljande kalender�ret. Detsamma skall g�lla om en bostad � ver- "

g�tt till ny �gare genom arv, t estamente, bodelning eller g�va. Om sk�l f�r^^
omklassificering kvarst�r vid utg�ngen av an dra kalender�ret efter det, d�.
den omst�ndighet intr�ffat som f�rst utgjorde sk�l f�r omklassificering,,
skall omklassificering ske, s�vida inte privatbostaden dessf�rinnan har^
�verl�tits. Om �garen yrkar det skall dock best�mmelserna i andra-fj�rde.^

meningarna inte till�mpas.

20 �" Vid ber�kningen av inkomsten fr�n s�rskild f�rv�rvsk�lla skall alia^

omkostnader under beskattnings�ret f�r int�kternas f�rv�rvande och bib?^

h�llande avr�knas fr�n samtliga int�kter i pengar eller pengars v�rd?,

(bruttoint�kt) som har influtit i f�rv�rvsk�llan under beskattnings�ret.

2572

' Senaste lydelse 1990:650.

" Senaste lydelse 1990:650.

�

,, vdrag fSr inte g�ras f�r;

SFS 1990:1421

1 den skattskyldiges levnadskostnader och d�rtill h�nf�rliga utgifter, s�-

m vad skattskyldig utgett som g�va eller som periodiskt underst�d eller

^d�rmed j�mf�rlig periodisk utbetalning till person i sitt hush�ll;

s�dana kostnader for h�lsov�rd, sjukv�rd samt f�retagsh�lsov�rd som

anges i anvisningarna;

kostnader i sa mband med plockning av vilt v�xande b�r och svampar

eller kottar till den del kostnaderna inte �verstiger de int�kter som �r

skattefria enligt 19 �;

""'I

v�rdet av arbete, som i den skattskyldiges f�rv�rvsverksamhet utf�rts av

den skattskyldige sj�lv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn

som ej fyllt 16 �r;

r�nta p� den skattskyldiges egen kapital som har nedlagts i hans f�r-

i.�ij v�rvsverksamhet;

svenska allm�nna skatter;

kapitalavbetalning p� skuld;
r�nta enligt 8 kap. 1 � studiest�dslagen (1973:349);
avgift enligt lagen (1972:4 35) om �verlastavgift;

avgift enligt 10 kap. plan - och bygglagen (1987:10);

hin

avgift enligt 10 kap. 7 � utl�nningslagen (1989:529);

fflm avgift enligt 26 � arbetstidslagen (1982; 673);

skadest�nd, som grundas p� lagen (1 976:580) om medbest�mmande i

arbetslivet eller annan lag som g�ller f�rh�llandet mellan arbetsgivare och

arbetstagare, n�r skadest�ndet avser annat �n ekonomisk skada;

ji�

f�retagsbot enligt 36 kap. b rottsbalken;
straffavgift enligt 8 kap. 7 � tredje stycket r�tteg�ngsbalken;

lEili�!

belopp f�r vilket arbetsgivare �r betalningsskyldig enligt 75 � uppb�rds-

Ji fria lagen (1953:272) eller f or vilket betalningsskyldighet f�religger p� grund

ii�h'' av underl�tenhet att g�ra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och

fi irisi uppgiftsskyldighet betr�flfande vissa upp dragsers�ttningar;

' avgift enligt lag en (1976:206) �m felparkeringsavgift;

kontrollavgift enligt (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;

jty'cbJ

�verf�rbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (197 8:268);

vattenf�roreningsavgift enligt lagen (1980:424) om �tg�rder mot vatten-

f�rorening fr�n fartyg;

avgift enligt 3 � lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela f�re-

skrifter om in- eller utf�rsel a v varor;

^ ^isi lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring a v olja och

kol eller lagen (1985:635) om f�rs�rjningsberedskap p� naturgasomr�det;

avgift enligt 18 � lagen (1902 :71 s. 1), innefattande vissa best�mmelser

om elektriska anl�ggningar;

' r�nta p� l�nat kapital till den del r�ntan motsvaras av s�dan eftergift av

^.^,^j'f�nta eller amortering eller t�cks av s�dant statligt bidrag som avses i

^ipinkt 3 av anvisningarna till 19 �;

kapitalf�rlust m.m. i vidare m�n �n som s�rskilt f�reskrivs;
m�tnings- och granskningsavgift som avses i 2 � lagen (1982 :1193) om

skattereduktion for fackf�reningsavgift.

(Se vidare anvisningarna.)

2573

�

SFS 1990:1421

26 �' Uppkommer underskott vid ber�kningen av inkomst av en for^

v�rvsk�lla medges med de begr�nsningar som anges i anvis ningarna

avdrag f�r underskottet i f�rv�rvsk�llan n�rmast f�ljande beskattnings�r^

Avdrag enligt f�rsta stycket medges int e i den m�n avdrag har medgetts

enligt 25 � 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 26 �
9 mom, n�mnda lag eller 33 � 3 mom. denna lag.

Betr�ffande underskott vid f�rv�rvsk�llans upph�rande g�ller vad som

s�gs i 3 � 13 mom. lagen om statlig inkomstskatt.

33 � 7 mom.*' Fr�n int�kt av tj�nst f�r fysisk person, f�r tid under vilken

han varit h�r i riket bosatt g�ra avdrag f�r samtliga utgifter, vilka �r att

anse som kostnader f�r fullg�rande av tj�nsten, s�vitt inte f�r samma

kostnader anvisats s�rskilt anslag, som, p� s�tt i 32 � 3 mom. �r sagt, ej

skall tas upp s�som int�kt.

Avdrag f�r i enlighet h �rmed ske f�r, bland annat:

avgifter som den skattskyldige i samband med tj�nsten erlagt f�r egen

eller efterlevandes pensionering annorledes �n genom f�rs�kring;

;

hyra eller annan kostnad f�r tj�nste- eller arbetslokal, f�r vilken den

skattskyldige haft att sj�lv vidk�nnas utgift;

;

kostnad f�r arbetsbitr�de, som den skattskyldige anv�nt f�r tj�nsts

utf�rande och som han sj�lv avl�nat;

f�rlust � medel, f�r vilka den skattskyldige varit p� grund av sin tj�nst

redovisningsskyldig;

�kad levnadskostnad vid resa i tj�nsten utom den vanliga verksamhets�

orten som varit f�renad med �vernattning;

f�rdkostnad vid resa i tj�nsten;

kostnad f�r facklitteratur, instrument och dylikt, som varit n�digt f�r

tj�nstens fullg�rande.

1 fr�ga om en inkomstgivande sj�lvst�ndigt bedriven verksamhet som ej

skall h�n f�ras till n�ringsverksamhet g�ller f�ljande. Avdrag f�r g�ras f�r

utgifter som �r att anse som kostnader f�r int�ktens f�rv�rvande om de
betalats under beskattnings�ret. Avdrag f�r ocks� ske f�r s�dana kostnader

om de betalats under �ret f�re beskattnings�ret i den m�n de �verstiger det

�rets int�kter. Avdrag f�r inte ske med st�rre belopp �n som motsvarar

beskattnings�rets int�kt av verksamheten. Underskott av en verksamhet

f�r inte dras av mot �verskott i en annan verksamhet.

R�nta p� skuld som den skattskyldige �dragit sig f�r sin utbildning eller

annars i och f�r tj�nsten h�nf�rs till inkomst av kapital enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

2 mom.^ Skattskyldig, som n�gon g�ng u nder inkomst�ret varit h�r i

riket bosatt och som haft int�kt av tj�nst i form av ko ntant l�n eller s�dan

annan ers�ttning, som enligt 11 kap. 2� lagen (1962:381) om allm�n

f�rs�kring skal! an ses som inkomst av anst�llning, dock inte int�kt av
verksamhet som avses i 1 mom . tredje stycket, skall ut�ver kostnader som

avses i 1 mom. tredje stycket och punk terna 3 3 c och 7 av anvisningarna

anses ha haft utgifter till ett belopp av minst 4000 kronor. Avdraget f�r

2574

* Senaste lydelse 1990:650.

''Senaste lydelse 1990:650.

' Senaste lydelse 1990:650.

'^1

�

inte �verstiga tio procent av int�kten avrundat till n�rmast h�gre

SFS 1990:1421

tifldratal kronor, och ej heller ensamt eller tillsammans med kostnader

isoiti avses i 1 mom. tredje stycket och nyssn�mnda anvisningspunkter

�verstiga int�kten.

3 mom.^ Avdrag f�r g�ras f�r underskott av f�rv�rvsk�lla som �r h�nf�r-

1ig till aktiv n�ringsverksamhet avseende litter�r, konstn�rlig eller d�rmed

j�mf�rlig verksamhet i den m�n underskottet - sedan d�rifr�n avr�knats
vad som i f�rekommande fall dragits av vid till�mpning av 25 � 11 mom.

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller 26 � 9 mom. n�mnda lag -
�verstiger avdrag f�r underskott fr�n n�rmast f�reg�ende beskattnings�r.

Ett villkor f�r avdrag �r dock att den skattskyldige under den period som

omfattas av beskattnings�ret och de tre n�rmast f�reg�ende beskattnings�
�ren redovisat i nt�kter fr�n verksamheten av n�gon betydenhet. H�rvid

beaktas �ven int�kter som h�nf�rts till inkomstslaget tj�nst.

53 � 7 mom.^ Skyldighet att erl�gga skatt f�r inkomst �ligger s� framt ej
annat f�reskrives i denna lag eller i s�rskilda best�mmelser, meddelade p�

grund av �verenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 �� s�gs:

a) fysisk person:

f�r tid, under vilken han varit h�r i riket bosatt:

f�r all inkomst, som f�rv�rvats inom eller utom riket; samt

f�r tid, under vilke n han ej varit h�r i riket bosatt:

f�r inkomst av n �ringsverksamhet som h�nf�r sig till fastighet eller fast

driftst�lle h�r i riket;

f�r inkomst av n�ringsverksamhet som utg�r int�kt n�r egendom som

avses i 26 � lagen (1947 :576) om statlig inkomstskatt och som innefattar

nyttjander�tt till ett hus eller del av ett hus h�r i riket �verg�r till privatbo�

stad eller avyttras;

f�r inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska

aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska f�reningar �n s�dana som avses
i 2 � 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev
och konvertibla vi nstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels

av s�dana av svenska aktiebolag utf�sta optionsr�tter som avser r�tt till

nyteckning eller k�p av aktie och blivit utf�sta i f�rening med skuldebrev

och dels optioner och terminer som avser n�got av nu n�mnda finansiella
instrument, om �verl�taren vid n�got tillf�lle u nder de tio kalender�r som

n�rmast f�reg�tt det �r d� avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och
hemvist h�r i riket eller st adigvarande vistats h�r;

f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av anst�ll�

ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kom mun;

f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig f�rm�n, som utg�tt av annan

anst�llning eller annat uppdrag �n hos svenska staten eller svensk kom-

i^jj mu n, i den m�n inkom sten f�rv�rvats genom verksamhet h�r i riket;

f�r arvode och annan liknande ers�ttning som uppburits i egenskap av

ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt

jorJlt� � lttiebolag eller ann an svensk juridisk person, oavsett var verksamheten

ut�vats;

" 'Senaste lydelse 1990:650

,'Senaste lydelse 1990:650

'Senaste Ivdelcp 1990-650

2575

�

SFS 1990; 1421

f�r pension enligt lagen (1962 :381) om allm�n f�rs�kring till den del

beloppet �verstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp-

burits enligt 2 � lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, f�r den som

uppburit folkpension i form av f�rtidspension, till den del beloppet �ver�

stiger uppburen folkpension och 52 p rocent av pensionstillskott som upp-

burits enligt 2 a � sistn�mnda lag, eller, om folkpension enligt best�mmel�

serna i 17 kap. 2 � lagen om allm�n f�rs�kring samordnats med yrkesska�

delivr�nta eller annan i n�mnda lagrum angiven livr�nta, till den del

beloppet �verstiger den pension som skulle ha utg�tt om s�dan samord�
ning inte skett, och f�r annan ers�ttning enligt lagen om allm�n f�rs�kring;

f�r pension p� grund av anst�llning eller uppdrag hos svenska staten

eller svensk kommun;

f�r belopp, som utg�r p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nste�

pensionsf�rs�kring, om f�rs�kringen meddelats i h�r i riket bedriven f�r�

s�kringsr�relse;

f�r ers�ttning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadef�rs�kring eller

lagen (1976:380) om arbetsskadef�rs�kring och lagen (1989:2 25) om er�

s�ttning till smittb�rare samt enligt annan lag eller f�rfattning, som utg�tt

till n�gon vid sjuk dom eller olycksfall i ar bete eller p� grund av milit�r�
tj�nstg�ring eller i fall som avses i la gen (1977:265) om statligt personska�

deskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeers�ttning till sj�m�n;

f�r dagpenning fr�n erk�nd arbetsl�shetskassa enligt lagen (1973:370)

om arbetsl�shetsf�rs�kring och kontant arbetsmarknadsst�d enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsst�d;

f�r timstudiest�d och inkomstbidrag enligt studiest�dslagen (1973:349);
f�r annan h�rifr�n uppburen, genom verksamhet h�r i riket f�rv�rvad

inkomst av tj�nst;

f�r �terf�rt avdrag f�r egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav�

gifter, f�r restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den m�n
avdrag har medgetts f�r avgifterna samt f�r avgifter som avses i 46 �

2 mom. f�rsta stycket 3 och som satts ned genom �nd rad debitering i den
m�n avdrag har medgetts f�r avgifterna;

b) d�dsbo:

f�r all inkomst som f�rv�rvats inom eller utom riket.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 19 �

3.'� Som skatte pliktig int�kt skall i nte tas upp statliga r�ntebidrag f�r

bostads�ndam�l s�vitt avser

a. r�nta p� l�n f�r ny- eller ombyggnad, f�rv�rv, gatukostnadsers�ttning

eller energibesparande �tg�rder,

b. underh�ll, reparation eller annan f�rb�ttring, eller

c. tomtr�ttsavg�ld.

Detsamma g�ller i fr�ga om eftergivet belopp av r�nta eller amortering

p� statliga l�n till bostadsh us.

2576

Senaste lydelse 1990:650.

�

till 20 �

SFS 1990:1421

4," F�r erlagd utl�ndsk skatt medgives avdrag, oavsett om skatten �r att

anse s�som prelimin�r eller slutlig, under f�ruts�tttning att skatten enligt

vad nedan s�gs utg�r omkostnad i f�rv�rvsk�lla.

Utl�ndsk speciell skatt, h�nf�rlig till f�rv�rvsk�lla, utg�r omkostn ad i

densamma.

Allm�n skatt till utl�ndsk stat betraktas s�som omkostnad, om och i den

m�n skatten h�nf�r sig till int�kt av s�dant slag, som �r skattepliktigt i den
utl�ndska staten p� grund av att den f�rv�rvsk�lla fr�n vilken int�kten
h�rflyter a nses d�r lokaliserad, samt int�kten �tnjutes av fysisk person
under tid d� han � r bosatt i Sverige eller av inl�ndsk juridisk person. Med

skatt till utl�ndsk stat likst�lles skatt till utl�ndsk delstat, provins eller

kommun; med inkomstskatt likst�lles skatt � f�rm�genhet, vartill int�kt

som ovan sagts h�nf�r sig, dock ej s�dan skatt � f�rm�genhet som huvud�
sakligen har karakt�r av eng�ngsskatt.

R�tt till avdrag f�religger inte f�r utl�ndsk skatt, om den h�nf�r sig till

int�kt som beskattas i den utl�ndska staten och inte medtas vid taxeringen

h�r i riket. Om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas fr�n
beskattning men medt as vid taxeringen (alternativ exempt) f�religger inte
heller r�tt till avdrag f�r utl�ndsk skatt som h�nf�r sig till inkomsten.

5.'^ Till kapitalf�rlust r�knas f�rlust som inte har samband med n�gon

f�rv�rvsk�lla samt f�rlust som visserligen har s�dant samband men inte
kan anses normal f�r f�rv�rvsk�llan i fr�ga.

Till kapitalf�rlust r�k nas dock inte
a) genom brand, annan olycksh�ndelse eller brottslig handling uppkom�

men skada, f�rst�relse eller f�rlust, i den m�n k�peskilling som skulle ha

influtit om den skadade eller f�rlorade egendomen i st�llet hade s�lts hade

utgjort int�kt i f�rv�rvsk�llan,

b) genom brand eller annan olycksh�ndelse uppkommen skada p� eller

f�rst�relse av byggnad eller av markanl�ggning,

c) f�rlust i fall som avses i punk t 33 av anvisningarna till 23 �,
d) f�rlust p� borgensf�rbindelse, om denna betingas av n�ringsverksam�

het som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med h�nsyn till

�gander�ttsf�rh�llanden eller o rganisatoriska f�rh�llanden kan anses st�
den skattskyldige n�ra,

e) utgifter f�r projektering av byggnader och markanl�ggningar, avsedda

f�r stadigvarande bruk i n�ringsverksamhet, �ven om byggnads- eller

anl�ggningsarbetet inte genomf�rs.

till 22 �

1.'^ Till int�kt av n�ringsverksamhet h�nf�rs samtliga int�kter i pengar

eller varor, som har influtit i verksamheten. Detta inneb�r, att int�kten
skall vara av s�dan beskaffenhet, a tt den normalt �r att r�kna med och

ing�r som ett led i verksamheten. Hit r�knas inflytande betalning f�r
varor, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda g�lle r

�ven d� n�ringsidkaren vid �verl�telse av verksamheten l�ter befintliga

" Senaste lydelse 1989: 1039.

"Senaste lydelse 1981:295.

" Senaste lydelse 19 90:650,

�

SFS 1990:1421

varor ing� i �verl� telsen. Denna �verl�telse utg�r d� s� att s�ga den sista

afiarsh�ndeisen i verksamhe ten.

Till int�kt av n�ringsverksamhet h�nf�rs ocks� vad som inflyter vid

avyttring av maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda inventa�

rier eller av tillg�ngar som �r likst�llda med dessa vid ber�kning av

v�rdeminskningsavdrag. �ven ers�ttn ing som i fall som avses i 2 � andra

och tredje styckena lagen (1990: 663) om ers�ttningsfonder uppb�rs av en
fysisk person eller e tt d�dsbo utg�r int�kt av n�ringsverksamhet om den
skaitskyldige beg�r det.

Till int�kt av n�ringsverksamhet h�nf�rs vidare vinst vid icke yrkesm�s�

sig avyttring (realisationsvinst) av andel i s�dan ekonomisk f�rening som
avses i 2 � 8 mom. lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskatt s�vida inne�

havet av andele n betingats av s�dan verksamhet. I fr�ga om handelsbola g
h�nf�rs till int�kt av n�ringsverksamhet ocks� realisationsvinst vid avytt�

ring av andra tillg�ngar som avses i 27 � 1 mom., av tillg�ngar som avses i
28 �, 29 � 1 mom., 30 � 1 mom. och 31 � samt av f�rpliktelser som avses i
3 � 1 mom. n�mnda lag.

Har en tillg�ng tagits ut ur en f�rv�rvsk�lla sker beskattning som om

tillg�ngen i st�llet hade avyttrats f�r ett vederlag motsvarande marknads�

v�rdet (uttagsbeskattning). Vad nu sagts g�ller dock endast om vederlag

eller vinst vid en a vyttring skulle ha tagits upp som int�kt av n�ringsverk�
samhet och s�rskilda sk�l mot uttagsbeskattning inte f�religger. Uttag av

br�nsle fr�n fastighet som �r taxerad som lantbruksenhet f�r uppv�rmning
av den skattskyldiges privatbostad p� denna beskattas ej.

Uttagsbeskattning sker ocks� vid uttag i mer �n ringa omfattning av

tj�nst. V�rdet av bilf�rm�n ber�knas enligt best�mmelserna i punkt 2 av
anvisningarna till 42 �.

2.'" R�nta p� banktillgodohavanden som h�r till n�ringsverksamhet och

p� kundfordringar utg�r int�kt av n�ringsverksamhet. Detsamma g�ller
betr�ffande r�nta och utdelning p� oms�ttningstillg�ngar samt utdelning

som uppburits fr�n aktiebolag eller ekonomiska f�reningar i f�rh�llande
till gjorda ink�p (rabatt) eller f�rs�ljningar (pristill�gg). R�n ta och utdel�

ning p� s�dan andel i ekonomisk f�rening som avses i 2 � 8 m om. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt utg�r int�kt av n�ringsverksamhet om

innehavet av andelen betingas av s�dan verksamhet.

Som int�kt av n�ringsverksamhet r�knas i fr�ga om handelsbolag all

r�nta och utdelning samt lotterivinst som inte �r frikallad fr�n beskattning

enligt 19 �.

Med utdelning avses �ven s�d ana utbetalningar som anges i 3 � I mom.

tredje stycket lagen om statlig ink omstskatt.

5.'^ Vid avyttrin g av en n�ringsfastighet som inte utg�r oms�ttningstill�

g�ng tas som i nt�kt upp medgivna avdrag f�r v�rdeminskning av byggnad
eller av markanl�ggning samt skogsavdrag och avdrag f�r substansminsk�

ning. Som int�kt tas �ven upp belopp varmed byggnad eller markanl�gg�
ning p� fastigheten har skrivits av i samband med ianspr�ktagande av

ers�ttningsfond e.d. Vidare tas som int�kt upp ett belopp motsvarande

avdragsgilla utgifter f�r v�rdeh�jande reparation och underh�ll av bygg-

2578

Senaste lydelse 1990:650.

�

^�d eller markanl�ggning p� fastigheten under det aktuella beskattnings-

SFS 1990:1421

'�ret och medgivna avdrag avseende s�dana utgifter under de fem n�rmast

f�reg�ende beskattnings�ren.

Vid avyttring av en s�dan bostadsr�tt eller aktie eller andel som avses i

26 � 1 mom. lagen (1947:57 6) om statlig inkomstskatt tas - om bostads�
r�ttsl�genheten ell er den till aktien eller andelen knutna l�genheten inte
utg�r privatbostad eller oms�ttningstillg�ng som int�kt upp ett belopp

motsvarande avdragsgilla utgifter f�r v�rdeh�jande reparation och under�

h�ll av l�genheten under det aktuella beskattnings�ret och medgivna av�

drag avseende s�dana utgifter under de fem n�rmast f�reg�ende beskatt�

nings�ren.

Vid avyttring av del av fastighet skall ber�kn ing av belopp som skall tas

upp som int�kt grundas p� f�rh�llandena p� den avyttrade fastighetsdelen.

Med avyttring j�mst�lls s�dan �verf�ring av mark m. m. som avses i 25 �

2 mom. f�rsta stycket lagen om statlig inkomstskatt och s�dan allframtids-

uppl�telse mot eng�ngsers�ttning som avses i a ndra stycket det n�mnda

momentet om den inneb�r uppl�telse av mark, byggnad eller markanl�gg�
ning.

Belopp som avses i f�rsta stycket f�rsta och andra meningarna tas inte

upb som int�kt i den m�n vederlaget f�r egendomen efter avr�kning f�r

den del d�rav som bel�per p� tillg�ngar som behandlats som inventarier

vid ber�kning av v�rdeminskningsavdrag understiger det vid ber�kning

av realisationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt till�mpliga om�

kostnadsbeloppet. Detta belopp ber�knas vid till�mpning av best�mmel�

sen i f �rsta meningen med bortseende fr�n best�mmelserna i 25 � 5 mom.
och 8 mom. n�mnda lag.

Reparation och und erh�ll anses som v�rdeh�jande i den m�n den avytt�

rade egendomen p� grund av �tg�rderna befann sig i b�ttre skick vid

avyttringen �n vid ing�ngen av det femte �ret f�re beskattnings�ret eller

vid f�rv�rvet om de tta skedde senare.

Har i fall som avses i punkt 1 a ndra stycket andra meningen avdrag

erh�llits f�r avs�ttning till ers�ttningsfond f�r byggnader och markanl�gg�

ningar g�ller f�ljande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markan�

l�ggning som har skrivits av vid ianspr�ktagande av ers�ttningsfonden. Av
det belopp som ianspr�ktagandet avser tas endast den del upp som int�kt

som motsvarar det belopp som t agits upp som int�kt med st�d av best�m�

melserna i f�rsta och tredjesj�tte styckena vid avyttringen av ursprungs�

fastigheten.

Best�mmelserna i de nna punkt till�mpas ocks� n�r egendom som h�r

avses �verg�r till ny �gare genom arv, t estamente, bodelning eller g�va om

egendomen i och med �gander�tts�verg�ngen blir eller kan antas komma

att bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. H�rvid skall anses att
egendomen a vyttras f�r en k�peskilling motsvarande dess v�rde. Vad nu
sagts g�ller ocks� om egendomen �r oms�ttningstillg�ng och �gander�tts-

�verg�ngen sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av

makes d�d.

16."^ �r f�r fysisk person eller d�dsbo f�rv�rvsk�llans kapitalunderlag,

ber�knat enligt 4 och 6 �� lage n (1990:654) om skatteutj�mningsreserv,

""Senaste lydelse 1990:650.

2579

V. t

�

SFS 1990:1421

2580

negativt las som int�kt upp ett belopp motsvarande statsl�ner�ntan vi�
utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret multiplicerad med d�l

negativa kapitalunderlaget (r�ntef�rdelning).

I fr�ga om d�dsbon som behandlas som handelsbolag ber�knas f�rst ett

kapitalunderlag f�r d�dsboet med till�mpning av best�mmelserna i 4 och

6 �� lagen om skatteutj�mningsreserv. �r underlaget negativt fordelas
int�kten enligt f�rsta stycket p� del�garna efter storleken av varje del�ga�

res andel i bo et.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� del�gare i handelsbolag f�r

vilken andelen i bolaget inte utg�r oms�ttningstillg�ng. Till grund f�r
ber�kningen av underlaget f�r r�ntef�rdelning ligger dock inte kapitalun�

derlaget i bolaget utan handelsbolagsandelens justerade ing�ngsv�rde vid

beskattnings�rets ing�ng enligt 28 � lagen (1947:576) om statlig inkomst�

skatt. Innehar handelsbolaget direkt eller genom f�rmedling av annat eller
andra handelsbolag fastigheter eller tillg�ngar som avses i 26 � I mom,

n�mnda lag minskas det justerade ing�ngsv�rdet i de n m�n en v�rdering

av tillg�ngarna enligt 6 � lagen om skatteutj�mningsreserv ger ett l�gre

v�rde �n en v�rdering enligt 5 � samma lag. Av skillnadsbeloppet skall s�

stor del dras fr�n det justerade ing�ngsv�rdet som svarar mot del�garens
andel i handelsbolaget. Redovisar del�gare inkomst fr�n bolaget i flera

f�rv�rvsk�llor skall int�kten i f�rsta hand tas upp i f�rv�rvsk�lla som utg�r
aktiv n�ringsverksamhet.

Vid r�ntef�rdelningen bortses fr�n negativt underlag upp till 50000

kronor (fribeloppet). Skall f�r den skattskyldige ber�knas mer �n ett un�

derlag f�r r�ntef�rdelning f�r det sammanlagda fribeloppet inte �verstiga
50000 kronor. I fr�ga om skattskyldiga som avses i f�rsta stycket bortses

vidare fr�n negativt un derlag som motsvaras av underskott i f�rv�r vsk�l�
lan f�reg�ende bes kattnings�r i den m�n avdrag f�r underskottet inte har

medgetts enligt 33 � 3 mom.

Att ett mot int�kten svarande avdrag f�r g�ras vid ber�kning av inkomst

av kapital framg�r av 3 � 4 mom. lagen om statlig inko mstskatt.

3ii

il.

till 23 �

6.'^ Utgifter f�r anskaffande av en byggnad dras av genom �rliga v�rde�

minskningsavdrag. Avdraget ber�knas enligt avskrivningsplan till viss pro�

cent f�r �r r�knat av byggnadens anskaffningsv�rde. Ber�kningen g�rs fr�n
den tidpunkt d� byggnaden har f�rdigst�llts. I fr�ga om en byggnad, som �r
avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r dock anskaffningsutgifterna i

sin helhet dras av det �r d� byggnaden anskaffades.

I anskaffningsv�rdet f�r en byggnad som �r avsedd f�r annat �ndam�l

�n bostads�ndam�l inr�knas inte utgifter f�r s�dana delar och tillbeh�r,
som �r avsedda att direkt tj�na driften (byggnadsinventarier). I enli ghet

h�rmed r�knas som byggnadsinventarier i jordbruk s�dana tillg�ngar som
b�s, box eller spilta, b�savskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp,

spaltgolv, utrustning f�r skrap- och sv�mutg�dsling med tillh �rande urin-

brunn eller g�dselbeh�llare, g�dselstad, mj�lkningsanl�ggning, kylbass�ng,

pump, s�dan ledning f�r elektrisk str�m, vatten eller avlopp som �r avsedd
f�r driften eller fl�kt eller vent ilationsanordning. Som byggnadsinventari-

"Si-

tr*'

Senaste lydelse 1990:650.

"fe

"itfi

�

.faknas ocks� s�dana tillg�ngar som silo- eller torkanl�ggning, fast trans-

SFS 1990:1421

rt�r, hiss eller liknande. I en industribyggnad r�knas som byggnads-

,, fiventarier tillg�ngar a vsedda f�r den industriella driften, s�som maski-

Ifier, anordningar f�r godstransport som t. ex. r�ls, traversbanor och hissar,

beh�llare, st�llningar f�r lagring e. d., samt anordningar f�r anv�ndningen

av dessa tillg�ngar som t. ex. s�rskilda fundament. Som byggnadsinventa-

rier r�knas vidare ledningar f�r vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt

? tj�na den industriella driften, och speciella v�rmeanl�ggningar, ventila-

tionsanordningar och s�rskilda skorstenar f�r avledande av gaser och
annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en bygg-

nad som �r avsedd f�r affars�ndam�l r�knas exempelvis hyllor, diskar eller

^ annan butiksinredning, rulltrappor m.m. Tj�nstg�r en konstruktion, f�r

vilken ett byggnadsv�rde h ar fastst�llts vid fastighetstaxeringen, i sin hel-

het eller till viss del som maskin eller redskap, s�som kan vara fallet med
oljecisterner och siloanl�ggningar, anses en s�dan konstruktion som bygg-

nadsinventarier. D�remot inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad
utgifter f�r s�dana anordningar som �r n�dv�ndiga f�r byggnadens all-
m�nna anv�ndning, s�som ledning f�r vatten, avlopp, elektrisk str�m eller

M� gas och annan liknande anordning. Anskaffningsv�rdet f�r en ledning som

W� i �r avsedd f�r s�v�l en byggnads an v�ndning i driften som byggnadens

allm�nna anv�ndning f�rdelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden

i f� rh�llande till hur stor del av ledningen som tj�nar driften respektive
byggnadens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i s in helhet h�n-

sK�! f�ras till byggnadsinventarier om utgifterna f�r ledningen till minst tre
stKK fj�rdedelar kan a nses h�nf�rliga till driften. Om utgifterna f�r ledningen
3� till mins t tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�nna

cfliOT anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden.

I fr�ga om byggnadsinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt

punkterna 1 2-14 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk

iBi i!?* avsedda inventarier.
litifi

Av punkt 7 tredje stycket framg�r att utgifter f�r vissa till marken

h�rande anordningar inr�knas i anskaffningsv�rdet f�r en byggnad.

Har en byggnad uppf�rts av den skattskyldige, �r byggnadens anskaff-

ningsv�rde den skattskyldiges utgifter f�r uppf�rande av byggnaden. Till

anskaffningsv�rdet h�nf�rs �ven utgifter f�r till- eller ombyggnad samt

v�rde av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 � utg�r int�kt

av n�rings verksamhet f�r fastighets�garen. Till anskaffningsv�rdet h�n-
f�rs vidare utgifter f�r reparation och underh�ll f�r vilka avdrag inte

medges p� grund av f�reskrifterna i punkt 4 eller 5 och f�r vilka bidrag inte
har utg�tt. Har en byggnad f�rv�rvats genom k�p, byte eller d�rmed

j�mf�rligt f�ng, skall den verkliga utgiften utg�ra anskaffningsv�rdet. Har

0\i byggnader f�rv�rvats tillsammans med de n mark p� vilka de �r bel�gna,

snses s� stor del av vederlaget f�r fastigheten - i f�rekommande fall efter
avdrag f�r egendom som avses i 2 kap. 3 � jordabalken bel�pa p�
s�rskilda byggnader eller byggnadsbest�nd som det vid fastighetstaxering-

fastst�llda eller med till�mpning h�rav ber�knade v�rdet av skilda

j,p50(i fi % 8Bnader eller byggnadsbest�nd utg�r av fastighetens hela taxeringsv�r-

0 de. Vad som enligt d enna ber�kning anses bel�pa p� byggnader kan �ven

innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget f�r byggnadsinventarier skall

^�vr�knas, varefter anskaffningsv�rdet f�r byggnader erh�lls. Det sam man-

2581

�

SFS 1990:1421

2582

lagda anskaffningsv�rdet for byggnaderna f�r j�mkas om den del av vede
laget for fastigheten som enligt denna ber�kning inte anses bel�pa 0"
byggnaderna j�mte byggnadsinventarier visas mera avsev�rt �ver- eller'"

understiga v�rdet av mark, v�xande skog, naturtillg�ngar, s�rskilda f�rm�-

ner m. m. som har f�rv�rvats. Har den skattskyldige eller n�gon, som st�r
honom n�ra, vidtagit �tg�rder for att den skattskyldige skall k unna tillgo�

dor�kna sig ett h�gre anskaffningsv�rde �n som synes rimligt och kan det
antas att detta har skett for att �t n�gon av dem bereda obeh�rig f�rm�n i

beskattningsavseende, skall anskaffningsv�rdet i sk�lig m�n j�mkas.

�verg�r en byggnad till en ny �gare p� a nnat s�tt �n genom k�p, byte

eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings�
avdrag p� byggnaden som skulle ha t illkommit den f�rre �garen om denne
fortfarande hade �gt byggnaden.

Procentsatsen f�r v�rdeminskningsavdrag i fr�ga om en byggnad be�

st�ms med h�nsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. D�rvid
skall beaktas �ven s�dana omst�ndigheter som att byggnadens anv�nd�

ningstid kan a ntas komma att r�na inflytande av framtida rationalisering�

ar, teknikens utveckling, oml�ggning av verksamhet och liknande f�rh�l�
landen. �r p� grund av s�rskilda omst�ndigheter av annan art �n nyss

n�mnts byggnadens v�r de f�r verksamheten begr�nsat till f�rh�llandev is r

kort tid, skall h�nsyn tas �ven till detta. S� kan vara fallet exempelvis d� c

fr�ga �r om en byggnad f�r utnyt tjande av en begr�nsad malmfyndighet :
eller d� en byggnad, som � r bel�gen p� annans mark och som anv�nds i e

verksamhet, vid nyttjander�ttens upph�rande inte skall l�sas av fastighets- la

�garen.

fi:

Har en byggnad varit att h�nf�ra till privatbostad under tidigare beskatt-

nings�r och sker inte avskattning enligt 3 � 1 mom. femte stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt skall avdrag for v�rdeminskning anses p,

ha medgetts med 1,5 procent av anskaffningsv�rdet for varje s�dant be�

skattnings�r.

Utrangeras en byggnad, f�r avdrag g�ras f�r vad som �terst�r oavskrivet

av anskaffningsv�rdet i den m�n beloppet �verstiger vad som inflyter
genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

7.'� Utgifter for anskaffande av en markanl�ggning p� en fastighet,

avsedd for anv�ndning i �garens n�ringsverksamhet, dras - om annat inte

f�ljer av punkt 8 andra stycket av genom �rliga v�rdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om inte annat f�ljer av andra eller femte stycket, endast

f�r s�dana utgifter som har bestritts av den skattskyldige sj�lv och endast
om utgifterna avser arbeten som har utf�rts under tid d� han har �g t
fastigheten. Avdraget ber�knas enligt avskrivningsplan till 10 procent f�r
�r r�knat av anskaffningsv�rdet av t�ckdiken och skogsv�gar och till 5

procent f�r �r r�knat av anskaffningsv�rdet av andra markanl�ggningar.
Ber�kningen g�rs fr�n den tidpunkt d� anl�ggningen har f�rdigst�llts. I'

fr�ga om en anl�ggning, som �r avsedd att anv�ndas endast ett f�tal �r, f�r ^
dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det �r d� anl�ggningen^^
anskaffades.

Till markanl�ggning h�nf�rs s�dant markarbete som beh�vs f�r att

marken skall g�ras plan eller fast, s�som r�jning, schaktning, rivning av

^?1

5aj

"Senaste lydelse 1990:650.

�

ad eller annat som tidigare har funnits p� fastigheten, uppf�rande av

SFS 1990; I42I

murar och torrl�ggning av marken. Till markanl�ggning h�nf�rs ocks�

. ika anordningar s�som v�gar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter,

rplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller d�rmed

jaimfbrliga anl�ggningar f�r personal, planteringar e. d., t�ckdike, �ppet

dike, invallnings- och vattenavledningsf�retag, mark- eller skogsv�g samt,

i den m�n de i nte vid fasti ghetstaxering �r att h�nf�ra till byggnad, �ven
brunnar, k�llare och tun nlar e. d. Till anskaffningsv�rdet f�r markanl�gg-
ning h�nf�rs �ven v�rdet av en markanl�ggning som enligt punkt 8 av

anvisningarna till 22 � utg�r int�kt av n�ringsverksamhet f�r fastighets�ga-

ren. 1 anskaffningsv�rdet f�r inr�knas utgifter f�r ist�nds�ttande och om-

l�ggning av ett f�rut anlagt t�ckdike. I t�ckdike inbegrips t�ckt avlopp i

direkt anslutning till ett t�ckdike.

�

Till markanl�ggning h�nf�rs inte s�dana anordningar som �r avsedda att

anv�ndas tillsam mans med vissa maskiner eller andra f�r stadigvarande
bruk avsedda inventarier i n�ringsverksamhet eller s�dana inventarier

som anv�nds f�r viss verksamhet s�som fundament e. d., industrisp�r,

traversbanor, g�dselbass�ng som �r bel�gen utanf�r djurstall, urinbrunn
eller liknande anordning samt ledningar f�r vatten, avlopp, elektrisk

str�m, gas m. m. (markinventarier). Till markinventarier h�nf�rs ocks�
st�ngsel och andra j�mf�rliga avsp�rmingsanordningar. Anskaffningsv�r-

det f�r en ledning som �r avsedd f�r s�v�l den p� fastigheten bedrivna
verksamheten som en byggnads allm�nna anv�ndning f�rdelas mellan

2:'� markinventarier och byggnaden i f�rh�llande till hur stor del av ledningen

som tj�nar den p� fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggna-

te: dens allm�nna anv�ndning. Ledningen skall dock i sin helhet h�nf�ras til!

alifi markinventarier om utgiftern a f�r ledningen till minst tre fj�rdedelar kan

anses h�nf�rliga till den p� fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgif-

tema till minst tre fj�rdedelar kan anses h�nf�rliga till byggnadens allm�n�
na anv�ndning skall ledningen i sin helhet h�nf�ras till byggnaden.

KTftS

I fr�ga om markinventarier till�mpas de f�reskrifter som enligt punkter-

rflit! na 12-14 g�ller f�r maskiner och andra f�r stadigvarande bruk avsedda

inventarier.

�verg�r en fastighet till en ny �gare p� annat s�tt �n genom k�p, byte

i-0 eller d�rmed j�mf�rligt f�ng, f�r den nye �garen g�ra de v�rdeminsknings-
lUit� avdrag f�r markanl�ggning som skulle ha tillkommit den f�rre �garen om

denne fortfarande hade �gt fastigheten.

�verg�r en fastighet till en ny �gare genom k�p, byte eller d�rmed

j�mf�rligt f�ng, f�r �verl�taren det �r d� �verl�telsen sker g�ra avdrag f�r

j Kip! de n de l av anskaffningsv�rdet f�r vilken han inte tidigare har medgetts

avdrag. Vad nu sagts g�ller �ven n�r den p� fastigheten bedrivna verksam-

heten l�ggs ned och fastighetens markanl�ggningar p� grund d�rav saknar
v�rde f�r fastighetens �gare.

Har en markanl�ggning tillh�rt privatbostadsfastighet under tidigare

beskattnings�r och sker inte avskattning enligt 3 � 1 mo m. femte stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall avdrag f�r v�rdeminskning

ansetts ha medgetts f�r varj e s�dant beskattnings�r.

9." Avdrag p� grund av avyttring av skog p� fastighet som �r taxerad

Senaste Ivdclse 1990:650.

2583

�

SFS 1990:1421

/-"

'Ci

:(2

�

som lantbruksenhet (skogsavdrag) medges enligt best�mmelserna i de:
anvisningspunkt. Bed�mningen av r�tten till avdrag sker med utg�ng^r^^

punkt i skogens ans kaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde. Med afi-

skaffhingsv�rde avses det v�rde som bel�per p� skog och skogsmark vid

forv�rv av fastighet som �r taxerad som lantbruksenhet. Med g�llande
ing�ngs\'�rde avses anskaffningsv�rdet minskat med avdrag som har med-

getts enligt denna anvisningspunkt. I punkt 10 foreskrivs hur anskaffnings�

v�rdet och det g�llande ing�ngsv�rdet ber�knas. Med avdragsgrundande

skogsini�ki avses ett belopp som motsvarar summan av beskattnings�rets

hela int �kt p� gru nd av uppl�telse av avverkningsr�tt och 60 procent av

beskattnings�rets int�kt p� grund av avyttrade skogsprodukter eller p�

grund av att den skattskyldige har tillgodogjort sig skogsprodukter foreget
bruk eller i anna n f�rv�rvsk�lla.

Fysisk person f�r under innehavstiden avdrag med h�gst 50 procent av

anskaffningsv�rdet. Vid taxeringen f�r visst beska ttnings�r medges avdrag

med h�gst halva den avdragsgrundande skogsint�kten.

Har fysisk person f�rv�rvat fastigheten genom k�p, byte eller d�rm ed

j�mf�rligt f�ng eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar ha n

genom intyg fr�n lantbruksn�mnd eller p� annat s�tt att f�rv�rvet utg�r ett

led i jordbrukets eller skogsbru kets yttre rationalisering (rationaliserings�

f�rv�rv), medges avdrag med h�gst hela den avdragsgrundande skog sin�

t�kten. S�dant avdrag medges endast vid taxeringen f�r det beskattnings�r

under vilket fastigheten har f�rv�rvats och f�r de d�rp� f�ljande fem
beskattnings�ren. Vid fastighetsreglering och klyvning r�knas som fdr-
v�rvstidpunkt den tidpunkt f�r tilltr�de som g�ller enligt fastighetsbild�

ningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige har yrkat det och fastig�
hetsbildning s�kts, den tidpunkt f�r tilltr�de som g�ller enligt skriftligt �i-

avtal. Det sammanlagda avdragsbeloppet enligt detta stycke f�r inte �ver- n,

stiga 50 procent av det anskaffningsv�rde som bel�per p� rationaliserings-

f�rv�rvet.

I'd'

D�dsbo f�r, s�vitt g�ller fastighet som vid d�dsfallet �gdes av den z '

avlidne, avdrag enligt de best�mmelser som skulle ha g�llt f�r den avlidne,

Har fastigheten f�rv�rvats av juridisk person medges avdrag under ip.

innehavstiden med h�gst 25 procent av anskaffningsv�rdet. Vid taxering- ti -
en f�r visst beska ttnings�r medges avdrag med h�gst halva den avdrags-

grundande skogsint�kten. Vad som s�gs i detta stycke g�ller dock inte

d�dsbo i s�dant fall som avses i det f�reg�ende stycket.

: -

I fr�ga om handelsbolag och d�dsbo, f�r vilket reglerna om handelsbolag r ,

skall till�mpas, ber�knas avdraget f�r bolaget respektive boet.

R�tt till avdrag f�religger inte s�vi tt g�ller int�kt som den skattskyldige

tar upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ing�r i f�rv� rvs-
k�llan, har f�rv�rvats av ny �gare.

Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och

inte med l�gre belopp �n 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i fo rm av enkelt ,

bolag eller under sam�gander�tt f�r dock, s�vida ett f�r hela den gemen- "

samt bedrivna verksamheten ber�knat avdrag hade uppg�tt till minst,^"^*

15000 kronor, avdraget f�r varje del�gare uppg� till l�gst 30 00 kronor.

I 10.^� Har fastighet som �r taxerad som lantbruks enhet f�rv�rvats genom, ^

'Ciif

2584

Senaste lydelse 1990:650.

�

, byte eller d�rmed j�mf�rligt f�ng anses om annat ej f�ljer av detta

SFS 1990:1421

tycke eller tredje stycket sista meningen som anskaffningsv�rde enligt

^ Ipuflkt 9 s� stor del av vederlaget f�r fastigheten som fastighetens skogs-

;; bruksv�rde utg�r av hela taxe ringsv�rdet vid f�rv�rvstillf�llet. Kan detta

ber�kningss�tt inte till�mpas eller �r det uppenbart att det skulle ge ett
v�rde som avviker fr�n det verkliga vederlaget f�r skog och skogsmark, tas

som anskaffningsv�rde upp ett belopp som kan anses svara mot det verkli�
ga vederlaget. Vad sist sagts g�ller ocks� f�r vederlag som utg�r vid

fastighetsreglering eller klyvning p� grund av att v�rdet av den skog och

skogsmark som har tillagts den skattskyldige �verstiger v�rdet av den skog

och skogsmark som har fr�ng�tt honom.

I fr�ga om rationaliseringsf�rv�rv f�r i anskaffningsv�rdet, f�rutom '

vederlaget f�r skog och skogsmark, ocks� inr�knas den del av �vriga

kostnader med anledning av f�rv�rvet som bel�per p� den f�rv�rvade

skogen och skogsmarken.

Har fastighet f�rv�rvats genom annat f�ng �n som s�gs i f�rsta stycket

g�ller f�ljande. Omfattar f�rv�rvet all skogsmark i den f�reg�ende �garens
f�rv�rvsk�lla, �vertar den nye �garen den f�reg�ende �garens anskaff�

ningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde. Omfattar f�rv�rvet endast en del

av skogsmarken, anses som anskaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde

for den nye �garen s� stor del av den f�reg�ende �garens anskaffningsv�rde

och g�llande ing�ngsv�rde som v�rdet av den f�rv�rvade skogen och

skogsmarken utg�r av v�rdet av all skog och skogsmark i f�rv�rvsk�llan

vid f�rv�rvstillf�llet. Omfattar f�rv�rvet mindre �n 20 procent av v�rdet

av-all skog och skogsmark i f�rv�rvsk�llan, och �r inte fr�ga om ideell

andel av fastighet, f�r den nye �garen dock inte n�got anskaffningsv�rde

eller g�llande ing�ngsv�rde. Vad som s� gs i detta stycke g�ller ocks� om ett

f�retag har f�rv�rvat fastigheten fr�n ett annat f�retag inom samma kon�

cern.

Skattskyldig, som har f�rv�rvat fastighet p� s�tt som anges i det f�reg�

ende stycket, skall vid till�mpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag

med det belopp varmed hans anskaffningsv�rde vid f�rv�rvstillf�llet �ver�

stigit hans g�llande ing�ngsv�rde.

Har del av den skattskyldiges skogsmark f�rv�rvats av ny �gare, anses

den skattskyldiges anskaffningsv�rde och g�llande ing�ngsv�rde ha mins�
kat i samma proportion som minskningen av v�rdet av f�rv�rvsk�llans
skog och skogsmark. Om fattar f�rv�rvet mindre �n 20 procent av v�rdet
av f�rv�rvsk�llans skog och skogsmark, och �r inte fr�ga om ideell andel av
fastighet, reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsv�rde och
g�llande ing�ngsv�rde. Vad som s�gs i detta stycke g�ller ocks� om v�rdet
av fastighetens skog och skogsmark minskas p� grund av fastighetsregle�

ring eller klyvning.

Har s�dan ers�ttning som avses i 25 � 2 mom. an dra eller tredje stycket

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erh�llits f�r skog och skogsmark,
anses vid till�mpn ingen av det f�reg�ende stycket som om den ifr�gava�

rande skogen och skogsmarken har f�rv�rvats av ny �gare.

N�got anskaffningsv�rde eller g�llande ing�ngsv�rde ber�knas inte f�r

fastighet som utg�r oms�ttningstillg�ng i n� ringsverksamhet. Best�mmel�
serna i femte stycket g�ller ocks� i fall d� fastighet enligt punkt 3 tredje

!> Stycket av anvisningarna till 21 � har blivit oms�ttningstillg�ng i en av den

2585

�

SFS 1990:1421

skattskyldige bedriven tomtr�relse. S�dan fastighet skall d�rvid anses h�

f�rv�rvats av ny �gare.

;

12.^' Utgifter f�r anskaffande av maskiner och andra f�r stadigvarande

bruk avsedda inventarier dras i regel av genom �rliga v�rdeminsknings�

avdrag enligt best�mmelserna om r�kenskapsenlig avskrivning i punkt 13
elierom restv�rdeavskrivning i punkt 14. Kan in ventariernas ekonomiska
livsl�ngd antas uppg� till h�gst tre �r, f�r emellertid hela utgiften f�rderas

anskaffande dras av under anskaffnings�ret. Omedelbart avdrag f�r �ven
ske i fr�ga om in ventarier av mindre v�rde.

Regler om avdrag avseende best�llda men inte levererade inventarier

(kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till

24 �.

Har den skattskyldige yrkat avdrag f�r v�rdeminskning av inventarier,

skall avdraget anses medgivet i den m�n det har medf�rt att den taxerade

inkomsten har ber�knats till l�gre be lopp �n annars skulle ha skett eller

medf�rt en �kning av underskott. Inventariemas anskaffningsv�rde mins�

kat med medgivna v�rdeminskningsavdrag utg�r det skattem�ssiga

restv�rdet.

H�r ett byggnads- eller markinventarium till fastighet som utgjort

privatbostadsfastighet under det beskattnings�r som n�rmast f�reg�tt det

aktuella beskattnings�ret och sker inte avskattning enligt 3 � 1 mom. femte

stycket lagen (1947:5 76) om statlig inkomstskatt utg�rs inventariets skat�

tem�ssiga restv�rde av anskaffningsv�rdet minskat med 20 procent av

samma v�rde f�r varje beskattnings�r, dock h�gst fem, som den skatts kyl�
dige innehaft inventariet och fastigheten utgjort privatbostadsfastighet.

Detsamma g�ller i fr�g a om del av fastighet.

23." Avdrag f�r g�ras f�r skogsv�rdsavgift och fastighetsskatt och speci�

ella f�r n�ringsverksamheten utg�ende skatter och avgifter till det allm�n�

na. D�remot f�r svenska allm�nna skatter inte dras av (se 20 �).

Premie f�r grupplivf�rs�kring, som tecknats av fysisk person i hans

egenskap av ut�vare av viss n�ringsverksamhet, utg�r avdragsgill omkost�

nad i n�rings verksamheten. Om den ers�ttning, som kan komma att utfal�

la p� grund av f�rs�kringen, utg�r efter v�sentligt f�rm�nligare grunder �n

vad som g�ller enligt grupplivf�rs�kring f�r befattningshavare i statens
tj�nst, skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara

f�rm�ner enligt grupplivf� rs�kring f�r n�mnda befattningshavare r�knas

som omkostnad i n�ringsverks amheten.

Avdrag medges f�r kostnader f�r egen h�lsov�rd i den m�n f�rm�n av fr i

s�dan v�rd f�r anst�lld �r skattefri enligt 32 � 3b mom. f�rsta stycket.

Best�mmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 � om avdrag f�r

avgift till erk�nd arbetsl�shetskassa g�ller ocks� betr�ffande inkomst av

n�ringsverksamhet.

Best�mmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 � om avdrag for

kostnader f�r resor til! och fr�n arbetsplatsen g�ller ocks� betr�ffande

inkomst av n�ringsverksamhet.

33." Avdrag medges f�r f�rlust vid icke yrkesm�ssig avyttring (realisa�

tionsf�rlust) av tillg�ng eller f�rpliktelse i fr�ga om vilken, om realisa-

2586

Senaste lydelse 1990:650.

"" Senaste lydelse 1990:650.

Senastelydclsc 1990:650,

�

libnsvi^ist i st�llet hade uppkommit, vinsteq skulle ha utgjort int�kt av

SFS 1990:1421

' [n�ringsverksamhet. Vid inko mstber�kningen i ett handelsbolag begr�nsas

avdraget f�r realisationsf�rlust p� s�tt anges i 3 � 2 mom. femte stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt s�vida inte innehavet av tillg�ng-

' en eller f�rpliktelsen betingas av n�ringsverksamhet som bedrivs av den

skattskyldige eller annan som med h�nsyn till �gander�ttsf�rh�llanden

eller organisatoriska f�rh�llanden kan anses st� den skattskyldige n�ra.

till 24 �

I." F�r skattskyldig som har haft ordnad bokf�ring skall ber�kningen av

inkomst ske p� grundval av hans bokf�ring med iakttagande av best�m�
melserna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstber�kningen tas h�nsyn
till in- oc h utg�ende lager av varor, d�ri inbegripet djur, r�material, hel-

och halvfabrikat m. m., till p�g�ende arbeten samt till fordrings- och
skuldposter. V�rdet av utg�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings-
och skuldposter best�m s med h�nsyn till f�rh�llandena vid beskattnings�
�rets utg�ng. Som v�rde av ing�ende lager, p�g�ende arbeten samt ford�

rings- och skuldposter tas upp v�rdet av n�rmast f�reg�ende beskattnings�

�rs utg�ende lager, p�g�ende arbeten samt fordrings- och skuldposter.

Har det bokf�rda resultatet p�verkats av att bland int�kterna har tagits

upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,

som borde ha m edr�knats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,
som inte �r avdragsgilla vid inkomstber�kningen, skall resultatet justeras
s� att det kan l�gga s till grund f�r inkomstber�kningen enligt denna lag. I

de fall resultatet har p�verkats av att lager, p�g�ende arbeten eller ford�

ringspost har tagits upp med f�r l�gt b elopp eller skuldpost med f�r h�gt

belopp skall dock p� yrk ande av den skattskyldige justering av det bokf�r�

da resultatet underl�tas i den m �n det �r uppenbart att denne i �verens�
st�mmelse med reglerna f�r inkom stber�kning i denna lag genom st�rre
avskrivningar p� anl�ggningstillg�ngar �n som skett eller st�rre avs�ttning
enligt lagen (1990:654) om skatteutj�mningsreserv �n som gjorts skulle ha
kunnat redovisa ett l�gre resultat �n det som skulle framkomma efter
justeringen. Om s�rs kilda omst�ndigheter f�ranleder det skall dock resul�
tatet justeras �ven i s�da nt fall.

Vid ber�kning av inkomst enligt bokf�ringsm�ssiga grunder skall iakt�

tas, att en inkomst skall an ses ha �tnjutits under det �r, d� den enligt god
redovisningssed eller enligt vad som betr�ffande jo rdbruk �r allm�nt bruk�

ligt b�r tas upp som int�kt i r�kensk aperna, �ven om inkomsten �nnu inte
har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex.
i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller p� annat h�rmed

j�mf�rligt s�tt. Vad som g�ller i fr�ga om inkomstposterna till�mpas ocks�
i fr�ga om utg iftsposterna. I fr�ga om tiden f�r inkomst- och utgiftsposters

upptagande enligt bokf�ringsm�ssiga grunder till�mpas i allm�nhet det
f�rfaringss�ttet, att fordringar tas upp som inkomst under det �r, d� de

uppkommer, och att r�ntor h�nf�rs till inko msten f�r det �r, p� vilket de
bel�per, i b�gge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under

j n�mnda �r eller inte. � andra sidan b�r f�rskottsvis influtna r�ntor, som

till st�rre eller mindre del bel�per p� ett kommande �r, till denna del

" "Senaste lydelse 1990:650.

2587

Cfl,

�

SFS 1990:1421

bokfbringsm�ssigt h�nf�ras till det sistn�mnda �rets inkomst. Avdrag fot
r�nta p� l�n ur statens l�nefond f�r l�n med upp skjuten r�nta �tnjuts foi''

det �r d� r�ntan har betalats.

Vid till�mpning av f�reg�ende stycke skall iakttas bl. a. att v�rdet av

avyttrade varor skall �ven om fakturering inte skett redovisas som
fordran, s�vida varorna levererats til! den nye �garen f�re �rets utg�ng.

Har avverkningsr�tt till skog uppl�tits mot betalning, som skall erl�g gas

under loppet av flera � r, f�r som int�kt f�r varje �r tas upp den del av
k�peskillingen som influtit under samma �r.

I fr�ga om avdrag f�r kostnader f�r reparation och underh�ll av fastighet

g�ller �ven punkt 4 tredje och fj�rde styckena av anvisningarna till 23 �.

Om beskattningsmyndighet, med fr�ng�ende av den skattskyldiges p�

hans r�kenskaper grundade inkomstber�kning, som inkomst f�r ett �r
beskattat vinst, som i bokf�ringen fram kommer som vinst f�rst ett senare

�r, skall vid inkoms tber�kningen f�r det f�ljande �r, d� vinsten redovisas i

bokf�ringen, det sistn�mnda �rets bokf�rda resultat justeras p� s�dant s�tt

att den redan beskattade vinsten inte beskattas en g�ng till.

Motsvarande g�ller f�r det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en

f�rlust, som �r i och f�r sig avdragsgill, inte f�r beaktas vid inkomstber�k�
ningen f�r det �r d� den redovisats i r�kenskaperna eller beskattningsmyn�

dighet i annat fall visst �r f r�ng�tt den skattskyldiges bokf�ring p� s�dant

s�tt att det p�verkar f�ljande �rs inkomstber�kning.

Har int�kter eller utgifter avseende viss egendom vid den n�rmast

f�reg�ende taxeringen till statlig inkomstskatt h�nf�rts till inkomstslaget

kapital och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget
n�ringsverksamhet skall den skattskyldige ta upp s�dana ing�ende till�

g�ngs- och skuldposter som erfordras f�r att n�gon int� kt eller utgift inte
skall beskattas tv� g�nger eller l�mnas obeskattad p� grun d av skiftet av

till�mpligt inkomstslag.

3 � 7 - II mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har motsva�

rande till�mpning vid ber�kning av inkomst av n�ringsverksamhet. Vid
ber�kning av realisationsvinst eller realisationsf�rlust som �r h�nf�rlig till
n�ringsverksamhet till�mpas 24 � 1-5 mom., 27 � 14 mom., 28 �, 29�

1 mom., 30 � 1 mom. och 31 � n�mn da lag.

4. Fordringar och skulder i utl�ndsk valuta v�rderas till kursen vid

beskattnings�rets utg�ng. �r en s�dan v�rdering inte f�renlig med god

redovisningssed tas dock posterna upp till det v�rde som f�ljer av god

redovisningssed.

Om fordringar har tagits upp till l�gre belopp eller skulder till h�gre

belopp �n kursen vid beskattning s�rets utg�ng tas 54 procent av skillnaden

multiplicerad med statsl�ner�ntan vid b eskattnings�rets utg�ng upp so m

int�kt. F�religger i fr�ga om s�dan fordran eller skuld terminskontrakt

eller annan liknande valutas�krings�tg�rd ber�knas en int�kt endast i den

m�n posten inte har tagits upp til! ett v�rde som motiveras av valutas�k�
ringen.

2588

till 32 �

10." Har arbetsgivare eller uppdragsgivare l�mnat arbetstagare eller

uppdragstagare f�rm�n av r�ntefritt l�n eller l�n d�r r�ntan understiger

" Senaste lydelse 1990:650.

�

."�

�rknadsr�ntan skall arbetstagaren eller uppdragstagaren beskattas for

SFS 1990:1421

�fdet av form�nen som int�kt av tj�nst. Belopp motsvarande v�rdet av

" 'rfn�nen skall anses som en betald r�nteutgift.

i. Med l�n fr�n arbetsgivare eller uppdragsgivare likst�lls annat l�n om det

. finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren f�rmedlat det.

F�rm�nens v�rde skall ber�knas till skillnaden mellan � ena sidan stats-

l�ner�ntan vid utg�ngen av november �ret fbre beskattnings�ret med

till�gg av en proce ntenhet och � a ndra sidan den avtalade r�ntan.

S�vitt avser l�n som upptagits i utl�ndsk valuta skall f�rm�nens v�rde

ber�knas till skillnaden mellan � ena sidan marknadsr�ntan i den aktuella

valutan vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret med till�gg

av en procentenhet och � an dra sidan den avtalade r�ntan.

Det som sagts i denna punkt g�ller ej i fall som avses i punkt 14 sj�tte

stycket av anvisningarna.

M.^'' Anskaffar ett f�mansf�retag fr�n annan �n del�gare eller del�gare

n�rst�ende person egendom, som uteslutande eller s� gott som u teslutande

�r avsedd f�r privat bruk f�r f�retagsledare i f�retaget eller f�retagsledare

n�rst�ende person, skall ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden

for egendomen t as upp som int�kt av tj�nst hos f�retagsledaren. Vad nu
sagts g�ller int e anskaffning av bil som f�ranleder beskattning av bilf�r�

m�n.

Avyttrar del�gare i f�mansf�retag eller del�gare n�rst�ende person egen�

dom till f�retaget skall, om priset �r h�gre �n egendomens marknadsv�rde,
det �verskjutande beloppet beskattas hos �verl�taren som int�kt av tj�nst.

Av 24 � 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt framg�r att

�terst�ende del av vederlaget skall beaktas vid ber�kning av realisa�
tionsvinst samt att vid denna ber�kning s�rskilda undantagsregler g�ller
f�r fastighet och b ostadsr�tt. Avser avyttringen s�dan egendom som avses
i 31 � n�mnda lag g�ller dock, oavsett hur priset f�rh�ller sig till marknads�

v�rdet, att hela vederlaget, utan avdrag f�r n�got omkostnadsbelopp, skall

beskattas hos �verl�taren som int�kt av tj�nst, s�vida inte egendomen �r
eller kan v�ntas bli till nytta f�r f�retaget.

Vad som i andra stycket s�gs om bostadsr�tt g�ller endast s�dan bostads�

r�tt som avses i 26 � 1 mom. f�rsta stycket lagen om statlig inkomstskatt
men till�mpas �ven i fr�ga om andel eller aktie som avses i a ndra stycket

av samma moment.

F�rv�rvar del�gare i f�mansf�retag eller del�gare n�rst�ende person

egendom fr�n f�retaget till l�gre pris �n ege ndomens marknadsv�rde, skall
ett belop p motsvarande skillnaden beskattas hos f�rv�rvaren som int�kt
av tj�nst. Vad nu sagts g�ller ocks� n �r del�gare i f�mans�gt handelsbolag

del�gare n�rst�ende person f�rv�rvar egendom fr�n handelsbolaget,

om egendomen omfattar s�dant hus eller avser s�dan l�genhet som i och

nl�i fi med f�rv�rvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 �

andra eller fj�rde stycket eller tomtmark som avses bli beby ggd med s�dan

bostad. F�rsta meningen till�mpas inte n�r det �r f�retagsledaren som
f�rv�rvar egendomen och denne har beskattats enligt f�rsta stycket vid
f�retagets f�rv�rv av egendomen.

Har f�retagsledare i e tt f�mansf�retag eller ett f�mans�gt handelsbolag

" " Scnasic lydelse 1990:650.

2589

f..

�

SFS 1990:1421

2590

eller f�retagsledare n�rst�ende person uppburit hyra eller annan ers�ttni|lgf
fr�n f�retaget f�r lokal, som �gs eller d isponeras av f�retagsledaren elfer^^ ^

den honom n�rst�ende, skall ers�ttningen, s�vida den inte skall beskattas
s�som int�kt av n�ringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som int�kt
av tj�nst. Mottagaren f�r dock �tnjuta sk�ligt avdrag f�r den kostnad som
han f�tt vidk�nnas p� grund av att f�retaget utnyttjat lokalen i fr�ga.

Har f�mansf�retag l�mnat f�retagsledare eller f�retagsledare n�rst�ende

person f�rm�n av r�ntefritt l�n eller l�n d�r r�ntan understiger marknads-

r�ntan, skall l�ntagaren beskattas f�r v�rdet av f�rm�nen som int�kt av

tj�nst. F�rm�nens v�rde skall ber�knas till skillnaden mellan � ena sidan "

statsl�ner�ntan vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret med "

till�gg av en procentenhet och � andra sidan den avtalade r�ntan. S�vitt ^

avser l�n som upptagits i utl�ndsk valuta skall f�rm�nens v�rde ber�knas ^
till skillnaden mellan � ena sidan marknadsr�ntan i den aktuella valutan -

vid utg�ngen av november �ret f�re beskattnings�ret med till�gg av en

procentenhet och � andra sidan den avtalade r�ntan.

Har f�mansf�retag l�mnat l�n till f�retagsledare eller f�retagsledare ?

n�rst�ende person och har l�net skrivits ned i f�retagets r�kenskaper, skall

det nedskrivna beloppet beskattas hos l�ntagaren som int�kt av tj�nst. Vad

nu sagts g�ller dock inte l�n som avses i punkt 15.

Som f�mansf�reta g r�knas

a) aktiebolag och ekonomisk f�rening, vari en fysisk person eller ett f�tal

fysiska person er �ger s� m�nga aktier eller andelar att dessa personer har i

mer �n h�lften av r �sterna f�r aktierna eller andelarna i f�retaget; samt

b) aktiebolag och ekonomisk f�rening vars verksamhet �r uppdelad p� tin,

verksamhetsgrenar, som �r oberoende av varandra, s�vida en person ge- f.
nom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt har :

den reella best�mmander�tten �ver s�dan verksamhetsgren och sj�lvst�n- \pi'
digt kan f�rfoga �ver dess re sultat.

iii

Som f�mansf�retag r�knas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lage n.;

(1985:571) om v�rdepappersmarknaden. Som f�mansf�retag r�knas inte

heller bostadsf�reningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 � 7 mom.
f�rsta stycket lagen om statlig inkomstskatt.

gr,:;

Som f�mans�gt handelsbolag r�knas
a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett f�tal fysiska personer

genom sitt andelsinnehav eller p� annat s�tt har ett best�mmande inflytan-
de; samt

5^^

b) handelsbolag, vars verksamhet �r uppdelad p� verksamhetsgrenar

som �r oberoende av varandra, s�vida en person genom andelsinnehav, 5,1,,
avtal eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt har den reella best�mmander�tten
�ver s�dan verksamhetsgren.

Med �gare enligt �ttonde och tionde styckena avses den som direkt^^^

eller genom f�rmedling av juridisk person �ger eller p� d�rmed j�m for^j^J^

ligt s�tt innehar aktie eller andel i f�retaget.

Som f�retagsledare i f�m ansf�retag eller f�mans�gt handelsbolag skajF

anses den eller de personer som till f�ljd av eget eller n�rst�ende persons,,'

'''te

aktie- eller an delsinnehav i f�retaget eller annan liknande grund har ett

v�sentligt inflytande i f�retaget eller d�r fr�ga �r om f�retag som avses i

�ttonde stycket b eller tionde stycket b - den som har den reella best�m"ii.|i

mander�tten �ver viss verksamhetsgren och sj�lvst�ndigt kan f�rfog a �vcr^'

dess resultat.

"t<|.

�

l�Jili^!

i^id till�mpning av denna anvisningspunkt skall s�som n�rst�ende per-

SFS 1990:1421

fi r�knas f�r�ldrar, far- och morf�r�ldrar, make, avkomling eller avkom-

gs make, syskon eller syskons make eller avkomling samt d�dsbo vari

en sk attskyldige eller n�gon av n�mnda personer �r del�gare. Med av-

mling avses j�mv�l styvbarn och fosterbarn.

till 33 �

7." Avdrag medges f�r p�f�rda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om

socialavgifter i den m�n avgifterna h�nf�r sig till s�dan int�kt av tj�nst
som en ligt 11 kap . 3 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring utg�r in�

komst av annat f�rv�rvsarbete.

Fr�n s�dan int�kt av tj�nst medges d essutom avdrag med 25 procent

eller, om den skattskyldige vid ing�ngen av �ret f�re taxerings�ret fyllt 65
�r eller avlidit under �ret f�re taxerings�ret, med 18 procent av ett under�
lag ber�knat enligt n�sta stycke. Medgivet avdrag skall �terf�ras till be�
skattning n�stf�ljande beskattnings�r.

Underlaget utg�rs av s�dan int�kt av tj�nst som avses i f�rsta stycket

minskad med andra fr�n int�kten avdragsgilla kostnader �n som avses i

f�reg�ende stycke och med inkomst som avses i 11 k ap. 3 � f�rsta stycket
lagen om allm�n f�rs�kring.

tiU 48 �

1." Vid till�mpningen av 48 � 4 mom. och denna anvisningspunkt samt

53 � 1 mom. a iakttas f�ljande. Som folkpension r�knas inte barnpension
eller v�rdbidrag. Folkpension skall anses utg�ra en inte obetydlig-del av
den skattskyldiges inkomst, om den uppg�tt till minst 6000 kronor eller

iminst en femtedel av den sammanr�knade inkomsten. Som folkpension

behandlas �ven till�ggspension i den m�n den enligt lagen (1969:2 05) om
pensionstillskott f�ranlett avr�kning av pensionstillskott.

F�r gift ska ttskyldig, som uppburit folkpension med belopp som till�

kommer gift vars make uppb�r folkpension, uppg�r det s�rskilda grundav�

draget till 1,325 b asbelopp. F�r �vriga skattskyldiga uppg�r avdraget till

1,5 basbelopp. F�r gift skattskyldig, som under viss del av beskattnings�ret
uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppb�r

folkpension och under �terstoden av �ret uppburit folkpension med be�
lopp som tillkommer gift v ars make saknar folkpension, uppg�r avdraget

til! 1,5 basbelopp. Har folkpension enligt best�mmelserna i 17 kap. 2 �
lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring samordnats med yrkesskadelivr�n�

ta eller annan i n�m nda lagrum angiven livr�nta skall det s�rskilda grund�
avdraget ber�knas med ledning av den folkpension som skulle ha utg�tt
om s�dan samordning inte skett.

' Det s�rskilda grundavdraget f�r dock inte �verstiga uppburen folkpen�

sion och pensionstillskott som uppburits enligt 2 � lagen om pensionstill-

jskott. F�r den som uppburit folkpension i form av f�rtidspension g�ller att

s�rskilda grundavdraget inte f�r �verstiga uppburen folkpension och

procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a � n�mnd a lag.

genaste lydelse 1985:1017.

ringen inneb�r bl. a. att fj�rde stycket upph�vs.

.(5/ , Senaste lydelse 1990:650.

259!

�

SFS 1990:1421

Det s�rskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av

uppburen pension som �verstiger det f�r den skattskyldige enligt andra

stycket g�lla nde avdragsbeloppet. Pension som utg�r p� grund av annan

pensionsf�rs�kring �n tj�nstepensionsf�rs�kring reducerar dock inte det

s�rskilda grundavdraget.

F�r den som vid utg�ngen av �ret f�re beskattnings�ret inte uppbar

folkpension reduceras det s�rskilda grundavdraget i st�llet med 65 procent

av den del av taxerad inkomst som �verstiger det f�r den skattskyldige

enligt andra stycket g�llande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det f�reg�ende sagts om reducering f�religger alltid

r�tt till s�rskilt grundavdrag med s� stort belopp som den skattskyldige

skulle ha f�tt i grun davdrag enligt 48 � 2 eller 3 mom. om dessa best�m�

melser i st�llet had e till�mpats.

till 53 �

2." Verksamhet p� grund av anst�llning i svenskt f�retag anses ut�vad

h�r i riket �ven om tj�nsteinnehavaren i och f�r sin tj�nst m�ste g�ra

tillf�lliga bes�k ut omlands eller under l�ngre tid uppeh�lla sig d�rst�des
under kringresande (t. ex. handelsresande).

Person, som icke �r bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas

h�r f�r pension, som utg�r enligt lagen om allm�n f�rs�kring eller p� grund
av f�rutvarande anst�llning eller uppdrag hos svenska stat en eller svensk
kommun, eller p� grund av annan pensionsf�rs�kring �n tj�nstepensions�

f�rs�kring, om f�rs�kringen meddelats i h�r i landet be driven f�rs�krings�
r�relse. Pension p� grund av tj�nstepensionsf�rs�kring samt annan pen�

sion eller f�rm�n beskattas i Sverige, om f�rm�nen utg�r h�rifr�n till
s�dan person p� grund av f�rutvarande tj�nst och den tidigare verksamhe�
ten huvudsakligen ut�vats h�r. F�r s�dan person f�religger d�remot ej
skattskyldighet f�r annan pension �n nu sagts eller f�r livr�nta eller andra
enligt 31 � med inkomst av tj�nst likst�llda f�rm�ner, som icke �tnjutas p�

grund av n�got tj�nstef�rh�llande.

Best�mmelsen i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a) om skattskyldighet f�r den

som ej varit bosatt h�r i riket f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig

f�rm�n eller pension, som utg�tt p� grund av anst�llning eller uppdrag hos

svenska staten, g�ller betr�ffande den som anst�llts av svensk utlandsmyn�
dighet eller utomlands f�r f�ltprojekt f�r bilateral bist�ndsverksamhet
(lokalanst�lld) blott om han icke �r medborgare i anst�llningslandet. Rege�

ringen �ger medgiva befrielse fr�n skattskyldighet, som h�r n�mnts, f�r

s�dan lokalanst�lld i utomeuropeiskt land som icke �r svensk medborgare.

Best�mmelsen i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a om skattskyldighet f�r den

som e j varit bosatt h�r i riket f�r avl�ning eller annan d�rmed j�mf�rlig

f�rm�n, som utg�tt av annan anst�llning eller annat uppdrag �n hos

svenska staten eller svensk kom mun, g�ller inte om

a) mottagaren av inkomsten vistas h�r i riket, under tidrymd eller

tidrymder, som sammanlagt inte �verstiger 183 dagar under en tolvm�na-
dersperiod, och

b) ers�ttningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist h�r i riket

eller p� dennes v�g nar, samt

2592

Senaste lydelse 1989; 1039.

�

c) ers�ttningen inte belastar fast driftst�lle, som arbetsgivaren har h�r i

SFS 1990:1421

riket.

Best�mmelserna i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a om skattskyldighet f�r

den som ej varit bosatt h�r i riket f�r av l�ning eller annan d�rmed j�mf�r�
lig f�rm�n som utg�tt av anst�llning eller uppdrag g�ller inte ers�ttning
som vid tillf�llig anst�llning i Sverige betalats av arbetsgivare f�r kostnad

1) f�r resa till respektive fr�n Sverige vid anst�llningens b�rjan respekti�

ve slut och

2) f�r logi f�r den tid under vilken arbetet utf�rts i Sverige.

Best�mmelsen i 53 � 1 mom. f�rsta stycket a om skattskyldighet f�r den

som ej varit bosatt h�r i riket f�r arvode och annan liknande ers�ttning
som uppburits i egenskap av l edamot eller suppleant i styrelse eller annat
liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person
g�ller inte ers�ttning som i samband med f�rr�ttning i Sverige betalats av

bolaget eller den juridiska personen f�r kostnad

1) f�r resa till respektive fr�n f�rr�ttningen och
2) f�r logi i samband med f�rr�ttningen.

10.^" Del�gare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag

eller rederi beskattas f�r den del a v bolagets eller rederiets vinst, som �

honom bel�per, huru denna �n m� hava av bolaget eller rederiet anv�nts,

och oberoende av vad ha n m� hava lyftat av bolagets eller rederiets under

beskattnings�ret eller tidigare f�rv�rvade vinst.

Vad som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller ocks� betr�ffande h�r i riket

bosatt eller hemmah�rande del�gare i fr�ga om den p� del�garen bel�pan�

de delen av vinsten i ann an utl�ndsk juridisk person �n s�dan som enligt
2� 12 mom. eller 16 � 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall betraktas som svensk ekonomisk f�rening eller ut�
l�ndskt bolag

a) om del�garen beska ttas i den stat d�r den utl�ndska juridiska perso�

nen �r hemmah�rande f�r den del av den utl�ndska juridiska personens
vinst som bel�per p� del�g aren, eller

b) om vid utg�ngen av �ret n�rmast f�re taxerings�ret dels minst tio

procent av den utl�nd ska juridiska personens kapital eller r�stetal f�r dess

samtliga and elar innehas antingen av del�garen sj�lv eller av en krets av

personer i vilken del�garen ing�r och vilken best�r av en fysisk eller
juridisk person (moderf�retaget), av om moderf�retaget �r en fysisk
person s�dana n�rst�ende som avses i punkt 14 trettonde stycket av

anvisningarna till 32 � samt av juridiska personer som direkt eller genom
formedling av annan juridisk person innehas av denna person och de

n�rst�ende, dels minst h�lften av den utl�ndska juridiska personens kapi�
tal eller r�stetal f�r dess samtliga andelar innehas eller kontrolleras, direkt

eller genom f�rmedling av juridisk person, av h�r i riket bosatta eller

hemmah�rande personer.

till 54 �

3.^' Skattefrihet enligt 54 � f�rsta stycket f�religger om anst�llningen och

vistelsen utomlands varat minst sex m�nader i den m�n inkomsten beskat-

" Senaste lydelse 1989:1039.

Senaste lydelse 1990:650.

2593

�

SFS 1990:1421

tats i verksamhetslandet. Om anst�llningen och vistelsen utomlands varat
minst ett �r i sa mma land och avsett anst�llning hos annan �n svenska

staten, svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk f�rsam�

ling medges dock s�dan befrielse �ven om inkomsten inte beskattats I

verksamhetslandet p� grund av lagstiftning eller administrativ praxis i

detta land eller annat avtal �n avtal f�r undvikande av dubbelbeskattning
som detta land ing�tt.

Vad nu sagts g�ller dock inte vid anst�llning ombord p� utl�ndskt fartyg.

I fr�ga om s�dan anst�llning g�ller vid 19861992 �rs taxeringar att

skattefrihet f�religger om anst�llningen och vistelsen utomlands varat

minst sex m�nader och avsett anst�llning hos arbetsgivare, som �r en

inl�ndsk juridisk person eller en h�r i riket bosatt fysisk person, och

anst�llningen ut�vats ombord p� utl�ndskt fartyg som huvudsakligen g�r i

s�dan oceanfart som avses i 1 kap. 7 � 8 fartygss�kerhetsf�rordningen
(1988:594).

I tid f�r vistelse som avses i f�rsta och andra styckena f�r inr�knas

kortare avbrott f�r semester, tj�nsteuppdrag eller liknande, som inte �r
f�rlagda till b�rjan eller slutet av anst�llningen utomlands. Uppeh�ll i

Sverige f�r h�r avsedda �ndam�l f�r inte str�cka sig l�ngre �n som motsva�

rar h�gst sex dagar f�r varje hel m�nad som anst�llningen utomlands varar

eller under ett och samma anst�llnings�r till mer �n 72 dagar.

Har den skattskyldige p�b�ijat anst�llningen och kunde det d�rvid p�

goda grunder antas att inkomsten av anst�llningen skulle komma att

undantas fr�n skatt i Sverige enligt 54 � f�rsta stycket f men intr�ffar under

anst�llningstiden �ndrade f�rh�llanden som medf�r att villkoren f�r att

undanta inkomsten fr�n skatt i Sverige inte f�religger, skall inkomsten
likv�l undantas fr�n beskattning i Sverige om de �ndrade f�rh�llandena

beror p� omst�ndigheter �ver vilka den skattskyldige inte kunnat r�da och

en beskattning skulle te sig uppenbart osk�lig.

2594

12.1 fr�ga om int�kt enligt punkt 16 av anvisningarna till 22 � g�ller vid

1993 1995 �rs taxeringar att underlaget f�r r�ntef�rdelning multipliceras

med 55, 70 respektive 85 procent av statsl�ner�ntan vid utg�ngen av
november �ret f�re beskattnings�ret.

13. Vid till�mpning av best�mmelserna om r�ntef�rdelning i punkt 16

tredje stycket av anvisningarna till 22 � skall vid 1 992-1999 �rs taxering�

ar i fr�ga om del�gare i handelsbolag, ut�ver vad som f�ljer av fj�rde
stycket i n �mnda punkt, bortses fr�n en �verg�ngspost. �verg�ngsposten

�r ett belopp motsvarande ett negativt underlag f�r r�ntef�rdelning vid

1992 �rs taxering, eller, om del�garen p� grund av f�rl�ngt r�kenskaps�r
inte skall taxeras f�r inkomst fr�n handelsbolaget detta �r, vid 1993 �rs
taxering, till den del detta negativa underlag �verstiger fribeloppet. Vid
ber�kning av skillnadsbeloppet enligt tredje stycket tr edje och fj�rde me�

ningarna i n�mnda punkt skall tillg�ngar som avses d�r tas upp till det
h�gsta av de v�rden som f�ljer av 6 � andra stycket lagen om skatteutj�m�
ningsreserv.

�verg�ngsposten skall reduceras i den m�n del�garens nettouttag fr�n

bolaget (uttag ut�ver tillskott) under beskattnings�r som taxerats �r 1991

�verstigit s�v�l hans skattepliktiga nettoinkomst fr�n bolaget (skatteplikti�
ga ink omster ut�ver avdragsgilla underskott) som hans andel av bolagets

�

sultat. N�gon r�ntef� rdelning skall dock inte ske vid 199 2 �rs taxering,

SFS 1990; 1421

" Iler, om del�garen p� grund av f�rl�ngt r�kenskaps�r inte skall taxeras f�r

inkomst av handelsbolaget detta �r, vid 1993 �rs taxering.

26. �ldr e f�reskrifter i 32 � I mom. tredje stycket och punkt 11 av

anvisningarna till 32 � till�mpas fortfarande om anst�llningen har upph�rt
f�re den 1 januari 1991.

28. De nya f�reskrifterna i 32 � 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna

till 2 2 � om skatteplikt f�r ers�ttning p� grund av gruppsjukf�rs�kring
till�mpas inte om f�rs�kringsfallet har intr�ffat f�re den 1 januari 1991.

29, Vid 1992 och 1993 �rs taxeringar skall vid reduktion av det s�rskilda

grundavdraget enligt punkt 1 fj�rde stycket av anvisningarna till 48 � med
pension likst�llas inkomst av passiv n�ringsverksamhet enligt 25 � och
inkomst av kapital enli gt 3 � 14 mom. lagen (1947:576) om statlig in�
komstskatt, till den del inkomsten av kapital �verstiger 1 600 kronor.

Vidare skall vid red uktion enligt punkt 1 fe mte stycket av n�mnda anvis�
ningar me d taxerad f�rv�rvsinkomst likst�llas inkomst av kapital enli gt
n�mnda moment.

Vid 1992 och 1993 �rs taxeringar skall det s�rskilda grundavdraget �ven

reduceras p� grund av f�rm�genhet enligt de �ldre best� mmelserna avse�
ende avdrag f�r nedsatt skattef�rm�ga i pun kt 2 av anvisningarna till 50 �
och - i fr�ga om makar 52 � 1 mo m. andra stycket. Vad som d�r s�gs
om fastighet, som avse s i den �ldre lyde lsen av 24 � 2 mo m. samt s�da n

bostadsbyggnad m ed tillh�rande tomt p� jo rdbruksfastighet som anv�nds

som bostad av den skat tskyldige, skall avse s�d an privatbostadsfastighet
som anges i 5 � f�rsta stycket.

Best�mmelserna i f�rsta och andra styckena f�r inte leda till l�gre

s�rskilt grundavdrag �n vad den sk attskyldige skulle ha me dgetts i grund�
avdrag enligt 48 � 2 mom. f�rsta femte styckena och 48 � 3 mom. om
dessa regler i st�llet hade till�mpats f�r denne.

1. Den na lag tr�der i kraft den 1 januari 1991 och till�mpas f�rsta

g�ngen vid 1992 �rs taxering i den m�n inte annat f�ljer av punkterna 2-5

nedan.

2. �ldre best�mmelser skall vid 1992 och senare �rs taxeringar till�mpas

^ j i fr�ga om likvidation och fusio n som f�ranlett utskiftning till aktie�gare

f�re ikrafttr�dandet.

.^,j 3. �ldre f�reskrifter i pu nkt 23 av anvisningarna till 23 � om avdrag f�r

flint?

grupplivf�rs�kring till�mpas p� premie som betalas f�re ikraft�

tr�dandet.

4, �ldre f�reskrifter i pun kt 1 av anvi sningarna till 22 � till�mpas vid

1992 �rs taxering i fr�ga om utt ag av vedbr�nsle f�re ikrafttr�dandet.

5, De nya best�mmelserna i p unkt 4 av anvisningarna till 24 � till�mpas

inte i fr�ga om beskattnings�r som p�b�rjats f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

ERIK �SBRINK

Peder Andr�

(Finansdepartementet)

2595

cl 3'

�

;

Viktiga lagar inom skatterätten

Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
Inkomstskattelag (1999:1229)
Lag (1995:575) mot skatteflykt
Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Mervärdesskattelag (1994:200)
Skatteförfarandelag (2011:1244)

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Arbetar du med skatterätt? JP Infonets tjänster ger dig ett utmärkt stöd i ditt arbete. Vi ger dig ständigt tillgång till alla nya avgöranden, lagändringar och ställningstaganden. Du kan också ta del av referat och expertanalyser, som kan hjälpa dig i ditt dagliga arbete. Se allt inom skatterätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1990:1421

Viktiga lagar inom skatterätten

JP Infonets skatterättsliga tjänster

Om Lagboken.se