SFS 1992:832
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
Lag
SFS 1992:832
om ändring i lag en (1968:430) om mervärdeskatt;
utfärdad den 18 juni 1992.
Utkom från tryc ket
den 29 juni 1992
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 15 § lagen (19 68:430) om mer
värdeskatt^ skall ha följande lydelse.
15 § Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta af
färshändelser genom vilka re dovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.
Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats,
får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den
period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan
fordran skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med
stöd av förbehåll
om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen
(1992:830) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsid
kare m.fl. får avdrag göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver
köparen för värdet av den återtagna varan, endast om det kan visas att
köparen helt s aknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till
dennes förvärv av varan.
Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s. k. villkor
lig rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för
vilken utgående sk att redovisats, får belopp motsvarande den del av den
tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas
i de n ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående
skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditno-
;Prop. 1991/92:83, LU28, rskr. 3)9,
• L agen omtryckt 1990: 576.
1801
/
¬
SFS 1992:832
ta eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen;
av både vederlag och skatt.
,
Handling som avses i tredje stycket skall ligg a till grund även för avdrag •
för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.
Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § tred je stycket,
inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket skattskyldig het
inträtt enligt meddelat beslut, fastigheten eller del därav till annan än som
anges i 2 § tredje stycket, skall beloppet av åtnjutna avdrag för ingående
skatt för ifrågavarande fastighet eller del därav återföras. Sker sådan
uthyrning eller upplåtelse sedan tre men inte sex år har förflutit från
utgången av det kalenderår under vilket skattskyldighet har inträtt enligt
meddelat beslut skall återföring göras med hälften av det belopp som nu
sagts.
Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar
uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i ansprå k för användning i
verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten
fastighet säljs.
Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under
vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller
fastigheten har sålts.
Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående
mervärdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den
skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De
varor som avses är
1) andra varor än sådana som avses i 18 § fjärde stycket och som hel t
eller till väsentlig del består av guld, silver eller pla tina,
2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,
3) varor, som helt eller till väsentlig de l består av koppar, mässing, tenn,
brons eller nysilver,
4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapen-
lagen (1973; 1176),
5) alster av bildkonst,
6) konstalster av glas, porslin eller ann an keramik,
7) möbler,
8) fartyg eller luftfartyg.
Återföring enligt åttonde stycket skall ske i d eklarationen för den redo
visningsperiod und er vilken varan har exporterats.
Redovisningen av skatt, som hänför sig till omsättning enligt punkt 2
första stycket g) av anvisningarna till 2 § och som avser nyttjande av
personbil, får anstå till den sista redovisningsperioden under det kalender
år nyttjandet har skett.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. 1 fall då förbehåll om
återtaganderätt har gjorts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
På regeringens vägnar
BO LUNDGREN
1802
Gunnar Skarcll
(Finansdepartementet)
¬