SFS 2012:402 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Skoljuridik

Start / Skoljuridik / Gymnasieförordning (2010:2039) / SFS 2012:402 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

120402.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling F�rordning om �ndring i gymnasief�rordningen (2010:2039); utf�rdad den 31 maj 2012. Regeringen f�reskriver i fr�ga om gymnasief�rordningen (2010:2039) 1 dels att 13 kap. och 1 kap. 2 � ska upph�ra att g�lla, dels att punkt 12 i �verg�ngsbest�mmelserna ska upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 2 � samt 2 kap. 1 och 4 �� ska utg�, dels att nuvarande 14 kap. och 15 kap. ska betecknas 13 kap. respektive 14 kap., dels att 1 kap. 1, 35, 7 och 8 ��, 2 kap. 4 �, 4 kap. 25, 7, 1113, 15, 22 och 23 ��, 5 kap. 1, 3, 69, 1113, 15, 16, 18 och 19 ��, 8 kap. 3 och 8 ��, 9 kap. 1, 4 och 7 ��, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9 och 12 �� samt rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 7 �, 4 kap. 4 och 15 ��, 5 kap. 3, 7 och 15 ��, 9 kap. 4 och 7 �� och rubriken n�rmast efter 5 kap. 18 � ska ha f�ljande lydelse, dels att bilaga 1 och 2 till denna f�rordning ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till 3 kap. ska lyda L�rotider, dels att rubriken till 4 kap. ska lyda Utbildningens inneh�ll och omfatt- ning, dels att rubriken till 5 kap. ska lyda Avvikelser inom de nationella programmen, dels att rubriken n�rmast f�re 4 kap. 9 � ska lyda Spr�k i gymnasie- skolan, dels att rubriken n�rmast efter 8 kap. 11 � ska lyda Dokument efter natio- nella program i gymnasieskolan, dels att rubriken n�rmast f�re 12 kap. 6 � ska lyda Nordiska s�kande till gymnasieskolan, dels att det i f�rordningen ska inf�ras nio nya paragrafer, 1 kap. 5 a �, 4 kap. 1 a och 7 a ��, 5 kap. 12 a �, 7 kap. 1114 �� och 13 kap. 9 a �, samt n�rmast f�re 1 kap. 5 a �, 7 kap. 11, 13 och 14 �� och 13 kap. 9 a � nya rubriker av f�ljande lydelse, dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny rubrik n�rmast efter kapitel- rubriken till 7 kap. som ska lyda Gymnasieskolan. 1 Senaste lydelse av 13 kap. 29 � 2011:521 rubriken n�rmast f�re 13 kap. 29 � 2011:521. SFS 2012:402 Utkom fr�n trycket den 15 juni 2012 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2012:402 1 kap. 1 � F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel: inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n (2 kap.), l�rotider (3 kap.), utbildningens inneh�ll och omfattning (4 kap.), avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.), introduktionsprogram (6 kap.), beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.), betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.), st�d�tg�rder (9 kap.), utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.), utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.), elever (12 kap.), bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie- s�rskolor (13 kap.), och �vriga best�mmelser (14 kap.). 3 � I f�rordningen avses med arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasies�rskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng eller gymnasies�rskolepo�ng enligt en individuell studieplan, garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � eller 19 kap. 20 � skollagen (2010:800), gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram i gym- nasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan som till mer �n h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan, gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r examensm�len, gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i nationella pro- gram i gymnasieskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skol- lagen, gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i gymnasie- skolan eller gymnasiearbetet, gymnasies�rskolearbete: en uppgift om 100 gymnasies�rskolepo�ng som eleverna genomf�r inom ramen f�r programm�len, gymnasies�rskolegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i natio- nella program i gymnasies�rskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 5 till skollagen, gymnasies�rskolepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i gymnasies�rskolan eller gymnasies�rskolearbetet, karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r, nationella programr�d: de nationella r�d f�r yrkesprogrammen i gym- nasieskolan som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen (2011:555) med instruktion f�r Statens skolverk, </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2012:402 nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter enligt 6 � och som Skolverket har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �, programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens- m�len eller programm�len kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasies�rskolegemensamma och programgemensamma �mnena och som Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �, programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma eller gymnasies�rskolegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska l�sas av alla elever p� programmet, riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasies�rskola med offentlig huvudman som s�kande fr�n hela landet ska tas emot till i f�rsta hand, studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�, s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program, yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens som en kombi- nation av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder till, yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen. 4 � Enligt 16 kap. 21 � och 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mne finnas en �mnesplan. Den ska ge l�raren och eleverna utrymme att sj�lva planera undervisningen. Av �mnesplanen ska f�ljande framg�: �mnets syfte, varje kurs som ing�r i �mnet, det centrala inneh�llet f�r varje kurs, antalet gymnasiepo�ng eller gymnasies�rskolepo�ng som varje kurs omfattar, och kunskapskraven f�r varje kurs. F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. S�dana f�reskrifter f�r inne- b�ra att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar. 5 � F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samr�d med ett nationellt programr�d. �mnesomr�desplaner 5 a � Enligt 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mnesom- r�de i gymnasies�rskolan finnas en �mnesomr�desplan. Den ska ge utrymme f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervisningen. Av �mnesomr�desplanen ska f�ljande framg� �mnesomr�dets syfte, �mnesomr�dets centrala inneh�ll, och �mnesomr�dets kravniv�er. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om �mnesomr�desplaner. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2012:402 Individuell studieplan 7 � En elevs individuella studieplan ska, n�r det �r aktuellt, inneh�lla upp- gifter om vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser eller �mnes- omr�den som eleven har gjort, huruvida eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program, vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga programmet, huruvida eleven f�ljer ett individuellt anpassat program och i s� fall vilka kurser som har bytts ut, huruvida eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning samt om m�jligt vilka kurser som har tagits bort, elevens studier i grundskolans �mnen, och andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktionspro- gram. 8 � F�r yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programr�d f�r samverkan mellan skola och arbetsliv. 2 kap. 4 � Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och huruvida huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning. N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymna- sium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk. 4 kap. 1 a � Ett nationellt program inom gymnasies�rskolan best�r av gymnasies�rskolegemensamma �mnen, programgemensamma �mnen, programf�rdjupning, kurser inom det individuella valet, och gymnasies�rskolearbete. Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna f�rordning. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som ska ing� i respektive program om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2012:402 2 � 2 De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framg�r av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks- programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje l�s�ret. Statens skolverk f�r besluta om en utbildning ska f� finnas inom den nationella inriktningen �vriga hantverk. 3 � 3 Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla yrkesprogram i gymnasieskolan. I 16 kap. 11 a � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om att utbild- ningskontrakt ska uppr�ttas och vad som ska anges i ett s�dant kontrakt. Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildningskontrak- tets utformning och vilka fr�gor som ska regleras i kontraktet. I gymnasies�rskolan f�r gymnasial l�rlingsutbildning b�rja det f�rsta l�s- �ret inom alla nationella program. Gymnasiearbete och gymnasies�rskolearbete 4 � Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie- arbetet eller gymnasies�rskolearbetet. 5 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska det f�r h�gskolef�rberedande program i gymnasieskolan ing� s�dana kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensm�l. Innan Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande program om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da med H�gskoleverket. Innan Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes- program i gymnasieskolan ska ber�rda nationella programr�d h�ras. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r natio- nella program i gymnasies�rskolan ska det ing� minst en kurs som syftar till att st�dja eleverna att utifr�n sina egna f�ruts�ttningar uppn� en s� h�g grad av sj�lvst�ndighet som m�jligt. 7 � Huvudmannen f�r en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa 1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen, 2. minst en kurs i estetiska �mnen, och 3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund- niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram. 2 Senaste lydelse 2012:117. 3 Senaste lydelse 2012:117. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2012:402 Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det finns synnerliga sk�l. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de �mnen som avses i andra stycket 2. F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val. 7 a � Huvudmannen f�r en gymnasies�rskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa 1. minst en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen, och 2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kurser enligt andra stycket. 11 � En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt eller gymnasies�rskole- gemensamt �mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som indivi- duellt val. 12 � Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasies�rskolan ska arbetsplatsf�r- lagt l�rande f�rekomma p� alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�llet genomf�ra mer �n h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�rande. Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska f�r en elev i gymnasie- skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudman- nen f�r besluta att arbetsplatsf�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rbere- dande program och f�r d� ocks� besluta om i vilken omfattning. F�r en elev i gymnasies�rskolan ska varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras. 13 � Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan, f�r utbild- ningen anordnas bara om 1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller 2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan- f�r skolan. Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen f�r en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samr�da med det lokala programr�det. Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av det som s�gs i f�rsta stycket 1, ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbildningen s� snart som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2012:402 Modersm�lsundervisning 15 � I 15 kap. 19 � och 18 kap. 19 � skollagen (2010:800) finns grundl�g- gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls- undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud- mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken finska, jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning. 22 � Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje kurs, varje �mnesomr�de, gymnasiearbetet och gymnasies�rskolearbetet samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren ska g�ras. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis- ningstid. 23 � En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�l- lande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen som de frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn. En elev p� ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan s�rskilt beslut r�tt att som ut�kat program l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�rig- het till h�gskoleutbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna. En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis- ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � respektive 19 kap. 20 � skollagen (2010:800). 5 kap. 1 � En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r, i f�rekommande fall, en nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program avviker fr�n vad som annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepo�ng eller 300 gymnasies�rskolepo�ng. P� h�gskolef�rbere- dande program i gymnasieskolan f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensm�let eller programm�let f�r ett program. F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��. F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska omr�det i gymnasieskolan 3 � En s�rskild variant inom det estetiska omr�det i gymnasieskolan ska godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och om 1. utbildningen �r av h�g kvalitet, </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2012:402 2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det estetiska omr�det, 3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 ��. 6 � N�r ans�kan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska den, f�r- utom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om 1. hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas, och 2. vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla. Dess- utom ska till ans�kan bifogas ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d. N�r ans�kan avser ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska ans�kan inneh�lla de uppgifter som anges i f�rsta stycket 1 och 2. S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan 7 � F�r beh�righet till en s�rskild variant i gymnasieskolan f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten. 8 � Vid urval bland beh�riga s�kande till en s�rskild variant i gymnasie- skolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den s�rskilda varianten �r inriktad mot. 9 � Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes- program i gymnasieskolan. 11 � Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket och 19 kap. 44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. 12 � Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella program, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings- utbildningar i gymnasieskolan om det finns 1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild- ningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2012:402 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och 3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 res- pektive 16 �. 12 a � Riksrekrytering enligt 19 � ska beslutas f�r nationella program, s�r- skilda varianter och gymnasiala l�rlingsutbildningar i gymnasies�rskolan om 1. utbildningen �r m�jlig att inr�tta p� endast en eller n�gra orter i landet, eller 2. enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter annars inte kan tillgodoses. F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, och 2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens syfte och kostnaden f�r annan utbildning i gymnasies�rskolan. 13 � Enligt 16 kap. 13 � och 19 kap. 12 � skollagen (2010:800) f�r Statens skolverk besluta att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l eller programm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 3 och av de gymnasies�rskolegemensamma �mnena som framg�r av bilaga 5 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas. Eget examensm�l eller programm�l f�r en viss riksrekryterande utbild- ning ska beslutas om 1. utbildningen till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt programs examensm�l eller programm�l, och 2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller gymnasies�rskolans kompetensomr�de. S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan 15 � F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen. 16 � Vid urval bland beh�riga s�kande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�m- ning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inriktad mot. 18 � 4 Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket eller 19 kap. 44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rord- ningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. 4 Senaste lydelse 2012:117. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2012:402 Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och riksrekryterande utbildning i gymnasies�rskolan 19 � Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt programr�d. Riksrekrytering f�r ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska beslu- tas om f�ruts�ttningarna i 12 a � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande kan uppfyllas. 7 kap. Gymnasies�rskolan Urval till nationella program 11 � De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt program eller till en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval g�ras. Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och opartiskt. 12 � Om antalet platser p� ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�retr�de ges till dem som har st�rst behov av utbildningen. F�rfarandet vid antagning till nationella program 13 � En s�kande antas till en utbildning i gymnasies�rskolan vid b�rjan av ett nationellt program eller en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlings- utbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Inom de program som �r indelade i s�rskilda varianter eller gymnasiala l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret f�rdelas eleverna inf�r det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret p� dessa studiev�gar. Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen besluta om antagning. �vriga best�mmelser 14 � Best�mmelserna som g�ller f�r gymnasieskolan i 810 �� ska g�lla ocks� f�r gymnasies�rskolan. 8 kap. 3 � I gymnasieskolan ska l�rarna anv�nda sig av nationella prov inf�r betygss�ttningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena svenska, svenska som andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta avslutande kursen p� programmet och inriktningen i dessa �mnen med </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2012:402 undantag f�r kursen svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de nationella prov som ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda natio- nella prov f�r att bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver landet. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven. 8 � Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut 1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r det g�ller den som inte �r det, 2. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasies�rskolearbete n�r det g�ller den elev som �r elev i gymnasies�rskolan, 3. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � eller 18 kap. 26 � skollagen (2010:800). S�dana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev. Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs. 9 kap. 1 � Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att g� om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt l�gst betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�r- skilda sk�l. En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet eller gymnasie- s�rskolearbetet har r�tt att g�ra om arbetet en g�ng. Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret. Individuellt anpassat program i gymnasieskolan 4 � En elevs utbildning i gymnasieskolan f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om 1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program, 2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och 3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret. N�r det g�ller villkoret i f�rsta stycket 2 f�r dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�b�r- jat kursen. 6 � En elev i gymnasieskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studie- sv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt. En elev i gymnasies�rskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera kurser eller gymnasies�rskolearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2012:402 studiesv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt eller saknar f�rut- s�ttningar att klara av ett fullst�ndigt program. Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram. F�rl�ngd undervisning i gymnasieskolan 7 � Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program f�r en elev i gymnasieskolan f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven har l�st ett reducerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�tt- ningar i �vrigt finns s�rskilda sk�l f�r det. 13 kap. 1 � 5 Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie- s�rskola ska beslutas per kalender�r. Bidraget ska grunda sig p� kommunens budget f�r det kommande kalen- der�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. I de fall bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 � tredje stycket eller 19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen (2010:800) f�r det dock beslutas senast den 15 februari det kalender�r som bidraget avser. F�r elever som p�b�rjar en utbildning under kalender�ret ska hemkommunen besluta om bidraget omg�ende. F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden fr�n och med den 1 juli samma �r. 3 � I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 46 � skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola. Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r 1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs- orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost- nader, 3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed sammanh�ngande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre procent av grundbeloppet, 6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs- belopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost- nader f�r amortering. 5 Senaste lydelse 2012:155. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2012:402 I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en s�rskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidra- gets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �. 7 � Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 47 � skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka- ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders- m�lsundervisning. 9 � 6 Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning n�r det g�ller s�dana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje stycket och 19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det ka- lender�r som f�reskrifterna g�ller f�r. Skolverket f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna och landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r s�dana f�reskrifter om grundbelopp som avses i f�rsta stycket. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistorna ska ber�rda kommuners budgeterade bidragsbelopp och ber�rda landstings budgeterade kostnader f�r program och i f�rekommande fall inriktning ligga till grund f�r bidragsbeloppen. Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter n�r det g�ller den ers�ttning som avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800). J�mf�rbara program i gymnasies�rskolan 9 a � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka av de nationella program i gymnasies�rskolan som avses i 19 kap. 48 � f�rsta stycket skol- lagen (2010:800) som �r j�mf�rbara vid f�rdelning av resurser. 12 � Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola att l�mna upp- gifter om kommande verksamhet. 1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 juli 2012 och till�mpas p� utbild- ning som p�b�rjas efter den 30 juni 2013. 2. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � gymnasief�rordningen (2010:2039) ska ans�kan om s�rskild variant inom gymnasies�rskolan som planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 10 � gymnasie- f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november 2012. 3. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 14 � gymnasief�rordningen (2010:2039) ska ans�kan om riksrekrytering inom gymnasies�rskolan som planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012. 6 Senaste lydelse 2012:155. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2012:402 Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 17 � gymnasie- f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november 2012. 4. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 25 och 29 �� gymnasief�rordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om m�jligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasies�rskolan som pla- neras starta h�stterminen 2013. P� regeringens v�gnar NYAMKO SABUNI Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2012:402 Bilaga 1 Nationella inriktningar p� de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma �mnen f�r respektive program Nationella program Omfattning i Nationella gymnasiepo�ng f�r de inriktningar programgemensamma �mnena i ett program Yrkesprogram 1. Barn- och fritids- H�lsa 100 Fritid och h�lsa programmet Naturkunskap 50 Pedagogiskt Pedagogik 400 arbete Samh�llskunskap 50 Socialt arbete Svenska eller svenska som andraspr�k 100 2. Bygg- och Bygg och Anl�ggningsfordon anl�ggnings- anl�ggning 400 Husbyggnad programmet Mark och anl�ggning M�leri Pl�tslageri 3. El- och Dator- och Automation energiprogrammet kommunikations- Dator- och teknik 100 kommunikations- Elektroteknik 100 teknik Energiteknik 100 Elteknik Mekatronik 100 Energiteknik 4. Fordons- och Fordons- och Godshantering transportprogrammet transportbranschen 200 Karosseri och Fordonsteknik 200 lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport 5. Handels- och Entrepren�rskap 100 Administrativ administrations- F�rs�ljning och service programmet kundservice 100 Handel och Handel 100 service Information och kommunikation 100 </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2012:402 6. Hantverks- Entrepren�rskap 100 Finsnickeri programmet Hantverk 200 Florist Hantverkskunskap 100 Fris�r Textil design �vriga hantverk 7. Hotell- och Engelska 100 Hotell och konferens turism- Entrepren�rskap 100 Turism och resor programmet Hotell 100 Konferens och evenemang 100 Service och bem�tande 100 Turism 200 8. Industritekniska Industritekniska Drifts�kerhet och programmet processer 100 underh�llsteknik M�nniskan i Processteknik industrin 100 Produkt och Produktionskunskap 100 maskinteknik Produktions- Svetsteknik utrustning 100 9. Naturbruks- Biologi 100 Djur programmet Entrepren�rskap 100 Lantbruk Naturbruk 200 Skog Tr�dg�rd 10. Restaurang- Hygienkunskap 100 Bageri och konditori och livsmedels- programmet Livsmedels- och n�ringskunskap 100 F�rskvaror, delika- tess och catering M�ltids- och K�k och servering branschkunskap 100 Service och bem�tande 100 11. VVS- och Ell�ra 100 Fastighet fastighets- Systemkunskap 200 Kyl- och v�rme- programmet Verktygs- och pumpsteknik materialhantering 100 Ventilationsteknik VVS 12. V�rd- och H�lsa 100 omsorgsprogrammet Medicin 150 M�nniskan 100 Psykiatri 100 Psykologi 50 Samh�llskunskap 50 </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2012:402 Specialpedagogik 100 Svenska eller svenska som andraspr�k 100 V�rd och omsorg 350 H�gskolef�rberedande program 13. Ekonomi- F�retagsekonomi 100 Juridik programmet Juridik 100 Ekonomi Moderna spr�k 100 Psykologi 50 14. Estetiska Estetisk Bild och formgivning programmet kommunikation 100 Dans Konst och kultur 50 Estetik och media Musik Teater 15. Humanistiska Filosofi 50 Kultur programmet Moderna spr�k 200 Spr�k M�nniskans spr�k 100 16. Naturvetenskaps- Biologi 100 Naturvetenskap programmet Fysik 150 Naturvetenskap och Kemi 100 samh�lle Moderna spr�k 100 17. Samh�lls- Filosofi 50 Beteendevetenskap vetenskaps- Moderna spr�k 200 Medier, information programmet Psykologi 50 och kommunikation Samh�llsvetenskap 18. Teknik- Fysik 150 Design och produkt- programmet Kemi 100 utveckling Teknik 150 Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samh�llsbyggande och milj� Teknikvetenskap </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2012:402 Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2012 Bilaga 2 Programgemensamma �mnen i gymnasies�rskolan f�r respektive program Nationella program Omfattning i gymnasies�rskolepo�ng f�r de programgemensamma �mnena i ett program 1. Programmet f�r administration, han- del och varuhantering Administration Handel Information och kommunikation Ink�p och logistik Service och bem�tande 100 100 100 100 100 2. Programmet f�r estetiska verksamhe- ter Estetisk kommunikation Konst och kultur Medieproduktion Svenska 200 100 100 100 3. Programmet f�r fastighet, anl�ggning och byggnation Bygg och anl�ggning Fastighetssk�tsel Service och bem�tande 100 200 100 4. Programmet f�r fordonsv�rd och godshantering Fordonsbranschen Fordonsteknik Godshantering 200 200 200 5. Programmet f�r hantverk och produk- tion Form och design Hantverk och produktion Material och verktyg 100 200 100 6. Programmet f�r hotell, restaurang och bageri Bageri och konditori- kunskap Hotell Livsmedel och n�rings- kunskap M�ltids- och branschkun- skap Service och bem�tande 100 100 100 200 100 7. Programmet f�r h�lsa, v�rd och om- sorg H�lsa M�nniskan Service och bem�tande V�rd och omsorg 200 100 100 200 8. Programmet f�r samh�lle, natur och spr�k Engelska Geografi Medieproduktion Naturkunskap Samh�llskunskap Svenska 100 100 100 100 100 100 9. Programmet f�r skog, mark och djur Biologi - naturbruk Naturbruk Naturbruksteknik 100 200 100 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

F�rordning
om �ndring i gymnasief�rordningen (2010:2039);

utf�rdad den 31 maj 2012.

Regeringen f�reskriver i fr�ga om gymnasief�rordningen (2010:2039)

dels att 13 kap. och 1 kap. 2 � ska upph�ra att g�lla,
dels att punkt 12 i �verg�ngsbest�mmelserna ska upph�ra att g�lla,
dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 2 � samt 2 kap. 1 och 4 �� ska utg�,
dels att nuvarande 14 kap. och 15 kap. ska betecknas 13 kap. respektive

14 kap.,

dels att 1 kap. 1, 35, 7 och 8 ��, 2 kap. 4 �, 4 kap. 25, 7, 1113, 15, 22

och 23 ��, 5 kap. 1, 3, 69, 1113, 15, 16, 18 och 19 ��, 8 kap. 3 och 8 ��,
9 kap. 1, 4 och 7 ��, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9 och 12 �� samt rubrikerna
n�rmast f�re 1 kap. 7 �, 4 kap. 4 och 15 ��, 5 kap. 3, 7 och 15 ��, 9 kap. 4
och 7 �� och rubriken n�rmast efter 5 kap. 18 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att bilaga 1 och 2 till denna f�rordning ska ha f�ljande lydelse,
dels att rubriken till 3 kap. ska lyda L�rotider,
dels att rubriken till 4 kap. ska lyda Utbildningens inneh�ll och omfatt-

ning,

dels att rubriken till 5 kap. ska lyda Avvikelser inom de nationella

programmen,

dels att rubriken n�rmast f�re 4 kap. 9 � ska lyda Spr�k i gymnasie-

skolan,

dels att rubriken n�rmast efter 8 kap. 11 � ska lyda Dokument efter natio-

nella program i gymnasieskolan,

dels att rubriken n�rmast f�re 12 kap. 6 � ska lyda Nordiska s�kande till

gymnasieskolan,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras nio nya paragrafer, 1 kap. 5 a �,

4 kap. 1 a och 7 a ��, 5 kap. 12 a �, 7 kap. 1114 �� och 13 kap. 9 a �, samt
n�rmast f�re 1 kap. 5 a �, 7 kap. 11, 13 och 14 �� och 13 kap. 9 a � nya
rubriker av f�ljande lydelse,

dels att det i f�rordningen ska inf�ras en ny rubrik n�rmast efter kapitel-

rubriken till 7 kap. som ska lyda Gymnasieskolan.

1 Senaste lydelse av
13 kap. 29 � 2011:521
rubriken n�rmast f�re 13 kap. 29 � 2011:521.

SFS 2012:402

Utkom fr�n trycket
den 15 juni 2012

SFS 2012:402

1 kap.

1 �

F�rordningen inneh�ller f�ljande kapitel:

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n (2 kap.),
l�rotider (3 kap.),
utbildningens inneh�ll och omfattning (4 kap.),
avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
introduktionsprogram (6 kap.),
beh�righet, urval och f�rfarandet vid antagning (7 kap.),
betyg, gymnasieexamen och pr�vning (8 kap.),
st�d�tg�rder (9 kap.),
utbildning f�r d�va och h�rselskadade (10 kap.),
utbildning f�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)
(11 kap.),
elever (12 kap.),
bidrag till huvudm�n f�r frist�ende gymnasieskolor och gymnasie-

s�rskolor (13 kap.), och

�vriga best�mmelser (14 kap.).

3 �

I f�rordningen avses med

arbetsplatsf�rlagt l�rande: l�rande p� ett program som genomf�rs p� en

eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

fullst�ndigt program: betyg fr�n kurser och ett gymnasiearbete eller

gymnasies�rskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepo�ng eller
gymnasies�rskolepo�ng enligt en individuell studieplan,

garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som

eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 � eller 19 kap. 20 � skollagen
(2010:800),

gymnasial l�rlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram i gym-

nasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan som till mer �n
h�lften genomf�rs p� en eller flera arbetsplatser utanf�r skolan,

gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepo�ng som eleverna

genomf�r inom ramen f�r examensm�len,

gymnasiegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i nationella pro-

gram i gymnasieskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 3 till skol-
lagen,

gymnasiepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i gymnasie-

skolan eller gymnasiearbetet,

gymnasies�rskolearbete: en uppgift om 100 gymnasies�rskolepo�ng

som eleverna genomf�r inom ramen f�r programm�len,

gymnasies�rskolegemensamma �mnen: de �mnen som ska ing� i natio-

nella program i gymnasies�rskolan i den omfattning som framg�r av bilaga 5
till skollagen,

gymnasies�rskolepo�ng: ett m�tt p� studieomfattningen av en kurs i

gymnasies�rskolan eller gymnasies�rskolearbetet,

karakt�rs�mnen: de �mnen genom vilka ett program f�r sin karakt�r,
nationella programr�d: de nationella r�d f�r yrkesprogrammen i gym-

nasieskolan som Statens skolverk ska ansvara f�r enligt 8 � f�rordningen
(2011:555) med instruktion f�r Statens skolverk,

SFS 2012:402

nya kurser: kurser som initieras av huvudm�n eller av andra intressenter

enligt 6 � och som Skolverket har meddelat f�reskrifter om enligt 4 �,

programf�rdjupning: s�dana �mnen eller kurser som inom examens-

m�len eller programm�len kompletterar de gymnasiegemensamma eller de
gymnasies�rskolegemensamma och programgemensamma �mnena och som
Skolverket meddelat f�reskrifter om enligt 4 kap. 5 �,

programgemensamma �mnen: kurser i gymnasiegemensamma eller

gymnasies�rskolegemensamma �mnen ut�ver den omfattning som anges i
bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska
l�sas av alla elever p� programmet,

riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller

gymnasies�rskola med offentlig huvudman som s�kande fr�n hela landet ska
tas emot till i f�rsta hand,

studiev�g: det program, och i f�rekommande fall den inriktning, den

gymnasiala l�rlingsutbildning eller den s�rskilda variant som eleven g�r p�,

s�rskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 � f�r avvika fr�n vad

som annars g�ller f�r nationella program,

yrkesutg�ng: en ben�mning f�r en viss yrkeskompetens som en kombi-

nation av kurser inom yrkesprogrammens programf�rdjupning leder till,

yrkes�mnen: yrkesinriktade karakt�rs�mnen.

4 �

Enligt 16 kap. 21 � och 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r

varje �mne finnas en �mnesplan. Den ska ge l�raren och eleverna utrymme
att sj�lva planera undervisningen.

Av �mnesplanen ska f�ljande framg�:
�mnets syfte,
varje kurs som ing�r i �mnet,
det centrala inneh�llet f�r varje kurs,
antalet gymnasiepo�ng eller gymnasies�rskolepo�ng som varje kurs

omfattar, och

kunskapskraven f�r varje kurs.
F�rutom n�r det g�ller de gymnasiegemensamma �mnena f�r Statens

skolverk meddela f�reskrifter om �mnesplaner. S�dana f�reskrifter f�r inne-
b�ra att vissa kurser eller �mnen bara f�r anordnas p� vissa utbildningar.

5 �

F�reskrifter om �mnesplaner f�r yrkes�mnen i gymnasieskolan ska

meddelas efter samr�d med ett nationellt programr�d.

�mnesomr�desplaner

5 a �

Enligt 19 kap. 22 � skollagen (2010:800) ska det f�r varje �mnesom-

r�de i gymnasies�rskolan finnas en �mnesomr�desplan. Den ska ge utrymme
f�r l�raren och eleverna att sj�lva planera undervisningen.

Av �mnesomr�desplanen ska f�ljande framg�
�mnesomr�dets syfte,
�mnesomr�dets centrala inneh�ll, och
�mnesomr�dets kravniv�er.
Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om �mnesomr�desplaner.

SFS 2012:402

Individuell studieplan

7 �

En elevs individuella studieplan ska, n�r det �r aktuellt, inneh�lla upp-

gifter om

vilken studiev�g eleven g�r p� och om de val av kurser eller �mnes-

omr�den som eleven har gjort,

huruvida eleven f�ljer ett fullst�ndigt eller ut�kat program,
vilka kurser som ing�r i elevens fullst�ndiga program och, om eleven

f�ljer ett ut�kat program, vilka kurser som ligger utanf�r det fullst�ndiga
programmet,

huruvida eleven f�ljer ett individuellt anpassat program och i s� fall

vilka kurser som har bytts ut,

huruvida eleven f�ljer ett reducerat program och i vilken omfattning

samt om m�jligt vilka kurser som har tagits bort,

elevens studier i grundskolans �mnen, och
andra insatser som �r gynnsamma f�r elevens kunskapsutveckling och

som �r avsedda att ing� i utbildningen om eleven f�ljer ett introduktionspro-
gram.

8 �

F�r yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera

lokala programr�d f�r samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap.

4 �

Ans�kan om godk�nnande som enskild huvudman f�r gymnasieskola

eller gymnasies�rskola ska inneh�lla uppgift om

vilket nationellt program och, i f�rekommande fall, vilken nationell

inriktning huvudmannen vill anordna, och

huruvida huvudmannen vill anordna en s�rskild variant, avvikelse i

form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid
riksidrottsgymnasium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning.

N�gon s�rskild ans�kan om att f� anordna s�rskild variant, avvikelse i

form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymna-
sium eller nationellt godk�nd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens
skolverk.

4 kap.

1 a �

Ett nationellt program inom gymnasies�rskolan best�r av

gymnasies�rskolegemensamma �mnen,
programgemensamma �mnen,
programf�rdjupning,
kurser inom det individuella valet, och
gymnasies�rskolearbete.
Best�mmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen

(2010:800) och i bilaga 2 till denna f�rordning.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka �mnen och kurser som

ska ing� i respektive program om inte n�got annat f�ljer av de best�mmelser
som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade f�reskrifter.

SFS 2012:402

2 �

De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framg�r av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks-

programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet f�r
b�rja det f�rsta l�s�ret. �vriga inriktningar f�r b�rja det andra eller tredje
l�s�ret.

Statens skolverk f�r besluta om en utbildning ska f� finnas inom den

nationella inriktningen �vriga hantverk.

3 �

Gymnasial l�rlingsutbildning f�r b�rja det f�rsta l�s�ret inom alla

yrkesprogram i gymnasieskolan.

I 16 kap. 11 a � skollagen (2010:800) finns best�mmelser om att utbild-

ningskontrakt ska uppr�ttas och vad som ska anges i ett s�dant kontrakt.
Statens skolverk f�r meddela ytterligare f�reskrifter om utbildningskontrak-
tets utformning och vilka fr�gor som ska regleras i kontraktet.

I gymnasies�rskolan f�r gymnasial l�rlingsutbildning b�rja det f�rsta l�s-

�ret inom alla nationella program.

Gymnasiearbete och gymnasies�rskolearbete

4 �

Rektorn ska f�r varje elev utse en l�rare att vara ansvarig f�r gymnasie-

arbetet eller gymnasies�rskolearbetet.

5 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r

erbjudas som programf�rdjupning f�r varje program. Bland dessa kurser ska
det f�r h�gskolef�rberedande program i gymnasieskolan ing� s�dana kurser
som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p� annat s�tt kan vara
av betydelse f�r h�gskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive
programs examensm�l.

Innan Skolverket meddelar f�reskrifter f�r h�gskolef�rberedande

program om kurser som kan vara s�rskilt meriterande vid urval eller som p�
annat s�tt kan vara av betydelse f�r h�gskolestudier, ska Skolverket samr�da
med H�gskoleverket.

Innan Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r yrkes-

program i gymnasieskolan ska ber�rda nationella programr�d h�ras.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om programf�rdjupning f�r natio-

nella program i gymnasies�rskolan ska det ing� minst en kurs som syftar till
att st�dja eleverna att utifr�n sina egna f�ruts�ttningar uppn� en s� h�g grad
av sj�lvst�ndighet som m�jligt.

7 �

Huvudmannen f�r en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska

erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa
1. en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen,
2. minst en kurs i estetiska �mnen, och
3. de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande h�gskolebeh�righet p� grund-

niv� om eleven g�r p� ett yrkesprogram.

2 Senaste lydelse 2012:117.

3 Senaste lydelse 2012:117.

SFS 2012:402

Undantag fr�n vad som f�reskrivs i andra stycket 1 och 2 f�r g�ras om det

finns synnerliga sk�l.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka kurser som f�r ing� i de

�mnen som avses i andra stycket 2.

F�r de elever som avses i 11 � respektive 1520 �� ska svenska som

andraspr�k eller modersm�l erbjudas som individuellt val.

7 a �

Huvudmannen f�r en gymnasies�rskola beslutar om vilka kurser som

ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock r�tt att inom utrymmet f�r individuellt val l�sa
1. minst en kurs i idrott och h�lsa ut�ver vad som finns p� studiev�gen,

och

2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om kurser enligt andra stycket.

11 �

En elev som har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l f�r l�sa

svenska som andraspr�k som gymnasiegemensamt eller gymnasies�rskole-
gemensamt �mne i st�llet f�r svenska. Eleven f�r d� l�sa svenska som indivi-
duellt val.

12 �

Arbetsplatsf�rlagt l�rande ska f�rekomma p� alla yrkesprogram i

gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasies�rskolan ska arbetsplatsf�r-
lagt l�rande f�rekomma p� alla nationella program i minst 22 veckor. En
elev som g�r p� gymnasial l�rlingsutbildning ska i st�llet genomf�ra mer �n
h�lften av sin utbildning som arbetsplatsf�rlagt l�rande.

Varje vecka som genomf�rs p� en arbetsplats ska f�r en elev i gymnasie-

skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudman-
nen f�r besluta att arbetsplatsf�rlagt l�rande ska finnas p� h�gskolef�rbere-
dande program och f�r d� ocks� besluta om i vilken omfattning.

F�r en elev i gymnasies�rskolan ska varje vecka som genomf�rs p� en

arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

Huvudmannen ansvarar f�r att skaffa platser f�r det arbetsplatsf�rlagda

l�randet och att detta uppfyller de krav som finns f�r utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska f�rl�ggas till arbetsplatser och om
hur f�rdelningen �ver l�s�ren ska g�ras.

13 �

Om arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan erbjudas p� ett yrkesprogram i

gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasies�rskolan, f�r utbild-
ningen anordnas bara om

1. planerade platser f�r arbetsplatsf�rlagt l�rande inte kan tillhandah�llas

p� grund av omst�ndigheter som huvudmannen inte kunnat r�da �ver, eller

2. utbildningen av s�kerhetssk�l inte kan f�rl�ggas till en arbetsplats utan-

f�r skolan.

Det arbetsplatsf�rlagda l�randet ska i de fall som avses i f�rsta stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning f�rlagd till skolan. Innan huvudmannen
f�r en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samr�da med det
lokala programr�det.

Om utbildning har skolf�rlagts p� grund av det som s�gs i f�rsta stycket 1,

ska huvudmannen vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att utbildningen s� snart
som m�jligt ska f�rl�ggas till en arbetsplats.

SFS 2012:402

Modersm�lsundervisning

15 �

I 15 kap. 19 � och 18 kap. 19 � skollagen (2010:800) finns grundl�g-

gande best�mmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersm�ls-
undervisning f�r elever i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan. Huvud-
mannen �r ocks� skyldig att erbjuda elever som �r adoptivbarn och har ett
annat modersm�l �n svenska modersm�lsundervisning, �ven om spr�ket inte
�r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Enligt 7 � spr�klagen (2009:600) �r de nationella minoritetsspr�ken

finska, jiddisch, me�nkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersm�lsundervisning.

22 �

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar f�r varje

kurs, varje �mnesomr�de, gymnasiearbetet och gymnasies�rskolearbetet
samt om hur f�rdelningen av undervisningstiden �ver l�s�ren ska g�ras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har f�tt sin garanterade undervis-

ningstid.

23 �

En elev f�r delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som

ligger utanf�r elevens fullst�ndiga program, om eleven p� ett tillfredsst�l-
lande s�tt kan antas genomf�ra s�v�l kurserna p� den ordinarie studiev�gen
som de frivilliga kurserna (ut�kat program). Beslutet fattas av rektorn.

En elev p� ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan s�rskilt beslut r�tt

att som ut�kat program l�sa de kurser som kr�vs f�r grundl�ggande beh�rig-
het till h�gskoleutbildning p� grundniv�. Huvudmannen �r dock bara skyldig
att tillgodose detta om eleven senast vid utg�ngen av det andra l�s�ret har
anm�lt att han eller hon vill l�sa de aktuella kurserna.

En elev som f�ljer ett ut�kat program har r�tt till garanterad undervis-

ningstid ut�ver vad som f�reskrivs i 16 kap. 18 � respektive 19 kap. 20 �
skollagen (2010:800).

5 kap.

1 �

En s�rskild variant �r en utbildning inom ett nationellt program d�r

hela eller delar av det sammantagna utrymmet f�r, i f�rekommande fall, en
nationell inriktning och f�r programf�rdjupning p� ett nationellt program
avviker fr�n vad som annars g�ller. Avvikelsen ska omfatta minst
300 gymnasiepo�ng eller 300 gymnasies�rskolepo�ng. P� h�gskolef�rbere-
dande program i gymnasieskolan f�r det �ven finnas s�rskilda varianter inom
det estetiska omr�det.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensm�let eller programm�let f�r ett program.

F�r en idrottsutbildning g�ller i st�llet i 2331 ��.

F�ruts�ttningar f�r godk�nnande av s�rskilda varianter inom det estetiska
omr�det i gymnasieskolan

3 �

En s�rskild variant inom det estetiska omr�det i gymnasieskolan ska

godk�nnas om villkoren i 1 � �r uppfyllda och om

1. utbildningen �r av h�g kvalitet,

SFS 2012:402

2. utbildningen efterfr�gas av elever med s�rskilda f�rdigheter inom det

estetiska omr�det,

3. kostnaden f�r utbildningen �r rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

4. huvudmannen har st�llt upp beh�righetskrav och urvalsgrunder enligt 7

och 8 ��.

6 �

N�r ans�kan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska den, f�r-

utom det som anges i 5 �, inneh�lla uppgift om

1. hur kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande ska uppfyllas, och
2. vilket behov p� arbetsmarknaden utbildningen �r avsedd att fylla. Dess-

utom ska till ans�kan bifogas ett yttrande fr�n aktuellt lokalt programr�d.

N�r ans�kan avser ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska ans�kan

inneh�lla de uppgifter som anges i f�rsta stycket 1 och 2.

S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan

7 �

F�r beh�righet till en s�rskild variant i gymnasieskolan f�r krav st�llas

p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom ett s�dant
�mnesomr�de som �r utm�rkande f�r varianten.

8 �

Vid urval bland beh�riga s�kande till en s�rskild variant i gymnasie-

skolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�mning av den
s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller �mnesomr�de som
den s�rskilda varianten �r inriktad mot.

9 �

Ber�rda nationella programr�d ska h�ras om ans�kan avser yrkes-

program i gymnasieskolan.

11 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket och 19 kap.

44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om det belopp
hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet ska varje �r
r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rordningen
(1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

12 �

Riksrekrytering enligt 19 och 21 �� ska beslutas f�r nationella

program, nationella inriktningar, s�rskilda varianter och gymnasiala l�rlings-
utbildningar i gymnasieskolan om det finns

1. en nationell efterfr�gan p� de kunskaper och f�rdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras fr�n hela landet,

eller

3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och

f�rdigheter kan tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,

SFS 2012:402

2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan gymnasial utbildning, och

3. uppst�llda beh�righetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 res-

pektive 16 �.

12 a �

Riksrekrytering enligt 19 � ska beslutas f�r nationella program, s�r-

skilda varianter och gymnasiala l�rlingsutbildningar i gymnasies�rskolan om

1. utbildningen �r m�jlig att inr�tta p� endast en eller n�gra orter i landet,

eller

2. enskilda elevers behov av kunskaper och f�rdigheter annars inte kan

tillgodoses.

F�rutom det som anges i f�rsta stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet, och
2. kostnaden f�r utbildningen vara rimlig i f�rh�llande till utbildningens

syfte och kostnaden f�r annan utbildning i gymnasies�rskolan.

13 �

Enligt 16 kap. 13 � och 19 kap. 12 � skollagen (2010:800) f�r Statens

skolverk besluta att en utbildning f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r
nationella program i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l eller
programm�l. Fr�n den omfattning av de gymnasiegemensamma �mnena som
framg�r av bilaga 3 och av de gymnasies�rskolegemensamma �mnena som
framg�r av bilaga 5 till skollagen f�r dock inte n�gon avvikelse beslutas.

Eget examensm�l eller programm�l f�r en viss riksrekryterande utbild-

ning ska beslutas om

1. utbildningen till sitt inneh�ll i allt v�sentligt avviker fr�n ett nationellt

programs examensm�l eller programm�l, och

2. det finns synnerliga sk�l f�r avvikelsen och utbildningen ryms inom

gymnasieskolans eller gymnasies�rskolans kompetensomr�de.

S�rskilda f�rkunskapskrav i gymnasieskolan

15 �

F�r beh�righet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan

f�r krav st�llas p� att den s�kande har kunskaper i ett s�dant �mne eller inom
ett s�dant �mnesomr�de som �r utm�rkande f�r utbildningen.

16 �

Vid urval bland beh�riga s�kande till en riksrekryterande utbildning i

gymnasieskolan f�r, f�rutom till betygen, h�nsyn tas till ett prov f�r bed�m-
ning av den s�kandes f�rdigheter eller kunskaper inom det �mne eller
�mnesomr�de som den riksrekryterande utbildningen �r inriktad mot.

18 �

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 � tredje stycket eller

19 kap. 44 � tredje stycket skollagen (2010:800) ska inneh�lla uppgift om
det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ers�ttning. Beloppet
ska varje �r r�knas upp med det skolindex som har f�reskrivits enligt f�rord-
ningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var k�nda n�r beslutet fattades

eller det finns andra s�rskilda omst�ndigheter, f�r Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

4 Senaste lydelse 2012:117.

SFS 2012:402

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och
riksrekryterande utbildning i gymnasies�rskolan

19 �

Riksrekrytering f�r ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas

om f�ruts�ttningarna i 12 � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt l�rande
kan uppfyllas.

F�ruts�ttningen i 12 � f�rsta stycket 1 b�r tillstyrkas av ber�rt nationellt

programr�d.

Riksrekrytering f�r ett nationellt program i gymnasies�rskolan ska beslu-

tas om f�ruts�ttningarna i 12 a � finns och om kravet p� arbetsplatsf�rlagt
l�rande kan uppfyllas.

7 kap.

Gymnasies�rskolan

Urval till nationella program

11 �

De s�kande tas emot i b�rjan p� utbildningen p� ett nationellt

program eller till en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning
som b�rjar det f�rsta l�s�ret. Om antalet platser �r f�rre �n antalet s�kande
som ska tas emot i f�rsta respektive andra hand, ska ett urval g�ras.

Urval, antagning och �vrig f�rdelning av platser ska g�ras sakligt och

opartiskt.

12 �

Om antalet platser p� ett nationellt program som anordnas av en

offentlig huvudman �r f�rre �n antalet s�kande, ska f�retr�de ges till dem
som har st�rst behov av utbildningen.

F�rfarandet vid antagning till nationella program

13 �

En s�kande antas till en utbildning i gymnasies�rskolan vid b�rjan av

ett nationellt program eller en s�dan s�rskild variant eller gymnasial l�rlings-
utbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret.

Inom de program som �r indelade i s�rskilda varianter eller gymnasiala

l�rlingsutbildningar som b�rjar det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret f�rdelas
eleverna inf�r det andra, tredje eller fj�rde l�s�ret p� dessa studiev�gar.

Efter urval bland de s�kande ska huvudmannen besluta om antagning.

�vriga best�mmelser

14 �

Best�mmelserna som g�ller f�r gymnasieskolan i 810 �� ska g�lla

ocks� f�r gymnasies�rskolan.

8 kap.

3 �

I gymnasieskolan ska l�rarna anv�nda sig av nationella prov inf�r

betygss�ttningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma �mnena
svenska, svenska som andraspr�k, engelska och matematik samt i den h�gsta
avslutande kursen p� programmet och inriktningen i dessa �mnen med

SFS 2012:402

undantag f�r kursen svenska 2 eller svenska som andraspr�k 2. Ut�ver de
nationella prov som ska anv�ndas b�r l�rarna �ven i �vrigt anv�nda natio-
nella prov f�r att bed�mningsgrunderna ska bli s� enhetliga som m�jligt �ver
landet.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om de nationella proven.

8 �

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut

1. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasiearbete eller

efter pr�vning, b�de n�r det g�ller den som �r elev i gymnasieskolan och n�r
det g�ller den som inte �r det,

2. att s�tta betyg efter varje avslutad kurs och p� gymnasies�rskolearbete

n�r det g�ller den elev som �r elev i gymnasies�rskolan,

3. att inte s�tta betyg enligt 15 kap. 27 � eller 18 kap. 26 � skollagen

(2010:800). S�dana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt
streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanst�llas f�r varje enskild elev.

Rektorn ansvarar f�r att betygskatalogen f�rs.

9 kap.

1 �

Om en elev inte har f�tt l�gst betyget E p� en kurs, har eleven r�tt att

g� om kursen en g�ng. Har eleven slutf�rt kursen tv� g�nger och inte f�tt
l�gst betyget E f�r eleven g� om kursen ytterligare en g�ng, om det finns s�r-
skilda sk�l.

En elev som inte har f�tt betyget E p� gymnasiearbetet eller gymnasie-

s�rskolearbetet har r�tt att g�ra om arbetet en g�ng.

Om en elev har f�tt betyget F p� en stor andel av kurserna under ett l�s�r

f�r eleven, om det finns s�rskilda sk�l, g� om ocks� s�dana kurser som
eleven f�tt l�gst betyget E p� under l�s�ret.

Individuellt anpassat program i gymnasieskolan

4 �

En elevs utbildning i gymnasieskolan f�r avvika fr�n vad som annars

g�ller f�r ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan h�nf�ras till ett nationellt program,
2. kraven f�r examen fr�n det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas f�re utg�ngen av det andra l�s�ret.
N�r det g�ller villkoret i f�rsta stycket 2 f�r dock den inledande kursen i

matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs f�r inte fattas efter det att eleven p�b�r-

jat kursen.

6 �

En elev i gymnasieskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera

kurser eller gymnasiearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga studie-
sv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt.

En elev i gymnasies�rskolan kan befrias fr�n undervisning i en eller flera

kurser eller gymnasies�rskolearbetet om eleven �nskar det och har p�tagliga

SFS 2012:402

studiesv�righeter som inte kan l�sas p� n�got annat s�tt eller saknar f�rut-
s�ttningar att klara av ett fullst�ndigt program.

Reducerat program beslutas inom ett �tg�rdsprogram.

F�rl�ngd undervisning i gymnasieskolan

7 �

Huvudmannen f�r besluta att undervisningen p� ett nationellt program

f�r en elev i gymnasieskolan f�r f�rdelas �ver l�ngre tid �n tre �r, om eleven
har l�st ett reducerat program eller om det med h�nsyn till elevens f�ruts�tt-
ningar i �vrigt finns s�rskilda sk�l f�r det.

13 kap.

1 �

Ett bidrag till enskilda huvudm�n f�r gymnasieskola eller gymnasie-

s�rskola ska beslutas per kalender�r.

Bidraget ska grunda sig p� kommunens budget f�r det kommande kalen-

der�ret och beslutas f�re kalender�rets b�rjan. I de fall bidraget ska beslutas
enligt 16 kap. 55 � tredje stycket eller 19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen
(2010:800) f�r det dock beslutas senast den 15 februari det kalender�r som
bidraget avser. F�r elever som p�b�rjar en utbildning under kalender�ret ska
hemkommunen besluta om bidraget omg�ende.

F�r elever som p�b�rjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden fr�n

och med den 1 juli samma �r.

3 �

I 16 kap. 53 �, 17 kap. 32 � och 19 kap. 46 � skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ing� i det grundbelopp som l�mnas i
bidrag till en enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola.
Vid tilll�mpning av dessa best�mmelser ska ers�ttning f�r

1. undervisning avse kostnader f�r skolans rektor och andra anst�llda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, st�d�tg�rder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. l�rverktyg avse kostnader f�r l�rob�cker, litteratur, datorer, maskiner

som anv�nds i undervisningen, skolbibliotek, studiebes�k och liknande kost-
nader,

3. elevh�lsa avse kostnader f�r s�dan elevh�lsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. m�ltider avse kostnader f�r livsmedel, personal, transporter och d�rmed

sammanh�ngande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska ber�knas till tre

procent av grundbeloppet,

6. merv�rdesskatt avse ett schablonbelopp som uppg�r till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i f�rekommande fall till�ggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader f�r hyra, drift, inventarier som inte �r

l�rverktyg och kapital i form av r�nta p� l�n och liknande, dock inte kost-
nader f�r amortering.

5 Senaste lydelse 2012:155.

SFS 2012:402

I st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket ska, i det fall utbildningen �r en

s�rskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidra-
gets grundbelopp best�mmas enligt 2 kap. 6 �.

7 �

Med till�ggsbelopp enligt 16 kap. 54 �, 17 kap. 34 � och 19 kap. 47 �

skollagen (2010:800) avses ers�ttning f�r assistenthj�lp, anpassning av loka-
ler eller andra extraordin�ra st�d�tg�rder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ers�ttning f�r elever som ska erbjudas moders-
m�lsundervisning.

9 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka belopp en kommun

ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning n�r det
g�ller s�dana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 � tredje stycket och
19 kap. 48 � fj�rde stycket skollagen. N�r Skolverket meddelar f�reskrifter
om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det ka-
lender�r som f�reskrifterna g�ller f�r.

Skolverket f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunerna och

landstingen att l�mna de uppgifter om verksamheten som beh�vs f�r s�dana
f�reskrifter om grundbelopp som avses i f�rsta stycket.

N�r Skolverket meddelar f�reskrifter om grundbeloppens storlek enligt

riksprislistorna ska ber�rda kommuners budgeterade bidragsbelopp och
ber�rda landstings budgeterade kostnader f�r program och i f�rekommande
fall inriktning ligga till grund f�r bidragsbeloppen.

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter n�r det g�ller den ers�ttning som

avses i 17 kap. 35 � andra stycket 2 skollagen (2010:800).

J�mf�rbara program i gymnasies�rskolan

9 a �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om vilka av de nationella

program i gymnasies�rskolan som avses i 19 kap. 48 � f�rsta stycket skol-
lagen (2010:800) som �r j�mf�rbara vid f�rdelning av resurser.

12 �

Statens skolverk f�r meddela f�reskrifter om skyldigheten f�r en

enskild huvudman f�r gymnasieskola eller gymnasies�rskola att l�mna upp-
gifter om kommande verksamhet.

1. Denna f�rordning tr�der i kraft den 1 juli 2012 och till�mpas p� utbild-

ning som p�b�rjas efter den 30 juni 2013.

2. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 4 � gymnasief�rordningen

(2010:2039) ska ans�kan om s�rskild variant inom gymnasies�rskolan som
planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012.
Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 10 � gymnasie-
f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november
2012.

3. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 14 � gymnasief�rordningen

(2010:2039) ska ans�kan om riksrekrytering inom gymnasies�rskolan som
planeras starta h�stterminen 2013 g�ras senast den 30 september 2012.

6 Senaste lydelse 2012:155.

SFS 2012:402

Statens skolverk ska i st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 17 � gymnasie-
f�rordningen om m�jligt fatta beslut i dessa �renden senast den 1 november
2012.

4. I st�llet f�r vad som anges i 5 kap. 25 och 29 �� gymnasief�rordningen

(2010:2039) ska Statens skolverk om m�jligt fatta beslut senast den
1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasies�rskolan som pla-
neras starta h�stterminen 2013.

P� regeringens v�gnar

NYAMKO SABUNI

Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

SFS 2012:402

Bilaga 1

Nationella inriktningar p� de nationella programmen i gymnasieskolan
och programgemensamma �mnen f�r respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepo�ng f�r de

inriktningar

programgemensamma
�mnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

H�lsa

100

Fritid och h�lsa

programmet

Naturkunskap

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samh�llskunskap

Socialt arbete

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anl�ggningsfordon

anl�ggnings-

anl�ggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anl�ggning
M�leri
Pl�tslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen

200

Karosseri och

Fordonsteknik

200

lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och

Entrepren�rskap

100

Administrativ

administrations-

F�rs�ljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

SFS 2012:402

6. Hantverks-

Entrepren�rskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

Hantverkskunskap

100

Fris�r
Textil design
�vriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entrepren�rskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell

100

Konferens och
evenemang

100

Service och
bem�tande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska

Drifts�kerhet och

programmet

processer

100

underh�llsteknik

M�nniskan i

Processteknik

industrin

100

Produkt och

Produktionskunskap

100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entrepren�rskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Tr�dg�rd

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-
programmet

Livsmedels- och
n�ringskunskap

100

F�rskvaror, delika-
tess och catering

M�ltids- och

K�k och servering

branschkunskap

100

Service och
bem�tande

100

11. VVS- och

Ell�ra

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och v�rme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. V�rd- och

H�lsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

M�nniskan

100

Psykiatri

100

Psykologi

Samh�llskunskap

SFS 2012:402

Specialpedagogik

100

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

V�rd och omsorg

350

H�gskolef�rberedande program

13. Ekonomi-

F�retagsekonomi

100 Juridik

programmet

Juridik

100 Ekonomi

Moderna spr�k

100

Psykologi

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100 Dans

Konst och kultur

50 Estetik och media

Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

50 Kultur

programmet

Moderna spr�k

200 Spr�k

M�nniskans spr�k

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100 Naturvetenskap

programmet

Fysik

150 Naturvetenskap och

Kemi

100 samh�lle

Moderna spr�k

100

17. Samh�lls-

Filosofi

50 Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna spr�k

200 Medier, information

programmet

Psykologi

50 och kommunikation

Samh�llsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150 Design och produkt-

programmet

Kemi

100 utveckling

Teknik

150 Informations- och

medieteknik
Produktionsteknik
Samh�llsbyggande
och milj�
Teknikvetenskap

SFS 2012:402

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2012

Bilaga 2

Programgemensamma �mnen i gymnasies�rskolan f�r
respektive program

Nationella program

Omfattning i
gymnasies�rskolepo�ng f�r de
programgemensamma
�mnena i ett program

1. Programmet f�r
administration, han-
del och varuhantering

Administration
Handel
Information och
kommunikation
Ink�p och logistik
Service och bem�tande

100
100

100
100
100

2. Programmet f�r
estetiska verksamhe-
ter

Estetisk kommunikation
Konst och kultur
Medieproduktion
Svenska

200
100
100
100

3. Programmet f�r
fastighet, anl�ggning
och byggnation

Bygg och anl�ggning
Fastighetssk�tsel
Service och bem�tande

100
200
100

4. Programmet f�r
fordonsv�rd och
godshantering

Fordonsbranschen
Fordonsteknik
Godshantering

200
200
200

5. Programmet f�r
hantverk och produk-
tion

Form och design
Hantverk och produktion
Material och verktyg

100
200
100

6. Programmet f�r
hotell, restaurang och
bageri

Bageri och konditori-
kunskap
Hotell
Livsmedel och n�rings-
kunskap
M�ltids- och branschkun-
skap
Service och bem�tande

100
100

100

200
100

7. Programmet f�r
h�lsa, v�rd och om-
sorg

H�lsa
M�nniskan
Service och bem�tande
V�rd och omsorg

200
100
100
200

8. Programmet f�r
samh�lle, natur och
spr�k

Engelska
Geografi
Medieproduktion
Naturkunskap
Samh�llskunskap
Svenska

100
100
100
100
100
100

9. Programmet f�r
skog, mark och djur

Biologi - naturbruk
Naturbruk
Naturbruksteknik

100
200
100

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2012:402 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se