SFS 2012:402 Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

1

Svensk författningssamling

Förordning
om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039);

utfärdad den 31 maj 2012.

Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)

1

dels att 13 kap. och 1 kap. 2 § ska upphöra att gälla,
dels att punkt 12 i övergångsbestämmelserna ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 2 § samt 2 kap. 1 och 4 §§ ska utgå,
dels att nuvarande 14 kap. och 15 kap. ska betecknas 13 kap. respektive

14 kap.,

dels att 1 kap. 1, 3–5, 7 och 8 §§, 2 kap. 4 §, 4 kap. 2–5, 7, 11–13, 15, 22

och 23 §§, 5 kap. 1, 3, 6–9, 11–13, 15, 16, 18 och 19 §§, 8 kap. 3 och 8 §§,
9 kap. 1, 4 och 7 §§, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9 och 12 §§ samt rubrikerna
närmast före 1 kap. 7 §, 4 kap. 4 och 15 §§, 5 kap. 3, 7 och 15 §§, 9 kap. 4
och 7 §§ och rubriken närmast efter 5 kap. 18 § ska ha följande lydelse,

dels att bilaga 1 och 2 till denna förordning ska ha följande lydelse,
dels att rubriken till 3 kap. ska lyda ”Lärotider”,
dels att rubriken till 4 kap. ska lyda ”Utbildningens innehåll och omfatt-

ning”,

dels att rubriken till 5 kap. ska lyda ”Avvikelser inom de nationella

programmen”,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 9 § ska lyda ”Språk i gymnasie-

skolan”,

dels att rubriken närmast efter 8 kap. 11 § ska lyda ”Dokument efter natio-

nella program i gymnasieskolan”,

dels att rubriken närmast före 12 kap. 6 § ska lyda ”Nordiska sökande till

gymnasieskolan”,

dels att det i förordningen ska införas nio nya paragrafer, 1 kap. 5 a §,

4 kap. 1 a och 7 a §§, 5 kap. 12 a §, 7 kap. 11–14 §§ och 13 kap. 9 a §, samt
närmast före 1 kap. 5 a §, 7 kap. 11, 13 och 14 §§ och 13 kap. 9 a § nya
rubriker av följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas en ny rubrik närmast efter kapitel-

rubriken till 7 kap. som ska lyda ”Gymnasieskolan”.

1 Senaste lydelse av
13 kap. 29 § 2011:521
rubriken närmast före 13 kap. 29 § 2011:521.

SFS 2012:402

Utkom från trycket
den 15 juni 2012

2

SFS 2012:402

1 kap.

1 §

Förordningen innehåller följande kapitel:

– inledande bestämmelser (1 kap.),
– huvudmän (2 kap.),
– lärotider (3 kap.),
– utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),
– avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
– introduktionsprogram (6 kap.),
– behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
– betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
– stödåtgärder (9 kap.),
– utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
– utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)
(11 kap.),
– elever (12 kap.),
– bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasie-

särskolor (13 kap.), och

– övriga bestämmelser (14 kap.).

3 §

I förordningen avses med

– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en

eller flera arbetsplatser utanför skolan,

– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller

gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller
gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,

– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som

eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § eller 19 kap. 20 § skollagen
(2010:800),

– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram i gym-

nasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan som till mer än
hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna

genomför inom ramen för examensmålen,

– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella pro-

gram i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skol-
lagen,

– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasie-

skolan eller gymnasiearbetet,

– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng

som eleverna genomför inom ramen för programmålen,

– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i natio-

nella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 5
till skollagen,

– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i

gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,

– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella råd för yrkesprogrammen i gym-

nasieskolan som Statens skolverk ska ansvara för enligt 8 § förordningen
(2011:555) med instruktion för Statens skolverk,

3

SFS 2012:402

– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter

enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,

– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examens-

målen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de
gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som
Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,

– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller

gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i
bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska
läsas av alla elever på programmet,

– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller

gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska
tas emot till i första hand,

– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den

gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad

som annars gäller för nationella program,

– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombi-

nation av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,

– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

4 §

Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för

varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme
att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:
– ämnets syfte,
– varje kurs som ingår i ämnet,
– det centrala innehållet för varje kurs,
– antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs

omfattar, och

– kunskapskraven för varje kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens

skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får inne-
bära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

5 §

Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska

meddelas efter samråd med ett nationellt programråd.

Ämnesområdesplaner

5 a §

Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesom-

råde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme
för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesområdesplanen ska följande framgå
– ämnesområdets syfte,
– ämnesområdets centrala innehåll, och
– ämnesområdets kravnivåer.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner.

4

SFS 2012:402

Individuell studieplan

7 §

En elevs individuella studieplan ska, när det är aktuellt, innehålla upp-

gifter om

– vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser eller ämnes-

områden som eleven har gjort,

– huruvida eleven följer ett fullständigt eller utökat program,
– vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven

följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga
programmet,

– huruvida eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall

vilka kurser som har bytts ut,

– huruvida eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning

samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,

– elevens studier i grundskolans ämnen, och
– andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och

som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktionspro-
gram.

8 §

För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera

lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap.

4 §

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola

eller gymnasiesärskola ska innehålla uppgift om

– vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell

inriktning huvudmannen vill anordna, och

– huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i

form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid
riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, avvikelse i

form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymna-
sium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens
skolverk.

4 kap.

1 a §

Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av

– gymnasiesärskolegemensamma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
– programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
– gymnasiesärskolearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen

(2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som

ska ingå i respektive program om inte något annat följer av de bestämmelser
som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade föreskrifter.

5

SFS 2012:402

2 §

2

De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverks-

programmet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får
börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje
läsåret.

Statens skolverk får besluta om en utbildning ska få finnas inom den

nationella inriktningen övriga hantverk.

3 §

3

Gymnasial lärlingsutbildning får börja det första läsåret inom alla

yrkesprogram i gymnasieskolan.

I 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att utbild-

ningskontrakt ska upprättas och vad som ska anges i ett sådant kontrakt.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utbildningskontrak-
tets utformning och vilka frågor som ska regleras i kontraktet.

I gymnasiesärskolan får gymnasial lärlingsutbildning börja det första läs-

året inom alla nationella program.

Gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete

4 §

Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasie-

arbetet eller gymnasiesärskolearbetet.

5 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får

erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska
det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser
som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara
av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive
programs examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande

program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på
annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda
med Högskoleverket.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkes-

program i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för natio-

nella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst en kurs som syftar till
att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad
av självständighet som möjligt.

7 §

Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska

erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grund-

nivå om eleven går på ett yrkesprogram.

2 Senaste lydelse 2012:117.

3 Senaste lydelse 2012:117.

6

SFS 2012:402

Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det

finns synnerliga skäl.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de

ämnen som avses i andra stycket 2.

För de elever som avses i 11 § respektive 15–20 §§ ska svenska som

andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.

7 a §

Huvudmannen för en gymnasiesärskola beslutar om vilka kurser som

ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,

och

2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt andra stycket.

11 §

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa

svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt eller gymnasiesärskole-
gemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som indivi-
duellt val.

12 §

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i

gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsför-
lagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En
elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än
hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande.

Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasie-

skolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudman-
nen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförbere-
dande program och får då också besluta om i vilken omfattning.

För en elev i gymnasiesärskolan ska varje vecka som genomförs på en

arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid.

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda

lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn
beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om
hur fördelningen över läsåren ska göras.

13 §

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i

gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan, får utbild-
ningen anordnas bara om

1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas

på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller

2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utan-

för skolan.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket

bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen
för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det
lokala programrådet.

Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1,

ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart
som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

7

SFS 2012:402

Modersmålsundervisning

15 §

I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläg-

gande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmåls-
undervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvud-
mannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett
annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte
är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken

finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

22 §

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje

kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet
samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervis-

ningstid.

23 §

En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som

ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsstäl-
lande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen
som de frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.

En elev på ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utan särskilt beslut rätt

att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörig-
het till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig
att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har
anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna.

En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervis-

ningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 §
skollagen (2010:800).

5 kap.

1 §

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där

hela eller delar av det sammantagna utrymmet för, i förekommande fall, en
nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program
avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst
300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiesärskolepoäng. På högskoleförbere-
dande program i gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom
det estetiska området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom

examensmålet eller programmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället i 23–31 §§.

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska
området i gymnasieskolan

3 §

En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska

godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om

1. utbildningen är av hög kvalitet,

8

SFS 2012:402

2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det

estetiska området,

3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens

syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7

och 8 §§.

6 §

När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska den, för-

utom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om

1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och
2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla. Dess-

utom ska till ansökan bifogas ett yttrande från aktuellt lokalt programråd.

När ansökan avser ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska ansökan

innehålla de uppgifter som anges i första stycket 1 och 2.

Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan

7 §

För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan får krav ställas

på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant
ämnesområde som är utmärkande för varianten.

8 §

Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasie-

skolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den
sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som
den särskilda varianten är inriktad mot.

9 §

Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkes-

program i gymnasieskolan.

11 §

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 § tredje stycket och 19 kap.

44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp
hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år
räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades

eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

12 §

Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för nationella

program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlings-
utbildningar i gymnasieskolan om det finns

1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbild-

ningen ger,

2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet,

eller

3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och

färdigheter kan tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,

9

SFS 2012:402

2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens

syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 res-

pektive 16 §.

12 a §

Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella program, sär-

skilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasiesärskolan om

1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några orter i landet,

eller

2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars inte kan

tillgodoses.

Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet, och
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens

syfte och kostnaden för annan utbildning i gymnasiesärskolan.

13 §

Enligt 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) får Statens

skolverk besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för
nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller
programmål. Från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som
framgår av bilaga 3 och av de gymnasiesärskolegemensamma ämnena som
framgår av bilaga 5 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas.

Eget examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbild-

ning ska beslutas om

1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt

programs examensmål eller programmål, och

2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom

gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans kompetensområde.

Särskilda förkunskapskrav i gymnasieskolan

15 §

För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan

får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom
ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

16 §

Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i

gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedöm-
ning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller
ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.

18 §

4

Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller

19 kap. 44 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om
det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet
ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förord-
ningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades

eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett
nytt belopp under beslutets giltighetstid.

4 Senaste lydelse 2012:117.

10

SFS 2012:402

Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och
riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan

19 §

Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska beslutas

om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande
kan uppfyllas.

Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt

programråd.

Riksrekrytering för ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska beslu-

tas om förutsättningarna i 12 a § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt
lärande kan uppfyllas.

7 kap.

Gymnasiesärskolan

Urval till nationella program

11 §

De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt

program eller till en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning
som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande
som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.

Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och

opartiskt.

12 §

Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas av en

offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska företräde ges till dem
som har störst behov av utbildningen.

Förfarandet vid antagning till nationella program

13 §

En sökande antas till en utbildning i gymnasiesärskolan vid början av

ett nationellt program eller en sådan särskild variant eller gymnasial lärlings-
utbildning som börjar det första läsåret.

Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller gymnasiala

lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje eller fjärde läsåret fördelas
eleverna inför det andra, tredje eller fjärde läsåret på dessa studievägar.

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om antagning.

Övriga bestämmelser

14 §

Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8–10 §§ ska gälla

också för gymnasiesärskolan.

8 kap.

3 §

I gymnasieskolan ska lärarna använda sig av nationella prov inför

betygssättningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena
svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta
avslutande kursen på programmet och inriktningen i dessa ämnen med

11

SFS 2012:402

undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de
nationella prov som ska användas bör lärarna även i övrigt använda natio-
nella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över
landet.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om de nationella proven.

8 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om

betyg avses beslut

1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller

efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när
det gäller den som inte är det,

2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiesärskolearbete

när det gäller den elev som är elev i gymnasiesärskolan,

3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 § skollagen

(2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt
streck.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev.

Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

9 kap.

1 §

Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att

gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått
lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns sär-
skilda skäl.

En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller gymnasie-

särskolearbetet har rätt att göra om arbetet en gång.

Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår

får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som
eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

Individuellt anpassat program i gymnasieskolan

4 §

En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars

gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande kursen i

matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik.

Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbör-

jat kursen.

6 §

En elev i gymnasieskolan kan befrias från undervisning i en eller flera

kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studie-
svårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.

En elev i gymnasiesärskolan kan befrias från undervisning i en eller flera

kurser eller gymnasiesärskolearbetet om eleven önskar det och har påtagliga

12

SFS 2012:402

studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller saknar förut-
sättningar att klara av ett fullständigt program.

Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.

Förlängd undervisning i gymnasieskolan

7 §

Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program

för en elev i gymnasieskolan får fördelas över längre tid än tre år, om eleven
har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsätt-
ningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

13 kap.

1 §

5

Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller gymnasie-

särskola ska beslutas per kalenderår.

Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalen-

deråret och beslutas före kalenderårets början. I de fall bidraget ska beslutas
enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen
(2010:800) får det dock beslutas senast den 15 februari det kalenderår som
bidraget avser. För elever som påbörjar en utbildning under kalenderåret ska
hemkommunen besluta om bidraget omgående.

För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse tiden från

och med den 1 juli samma år.

3 §

I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 46 § skollagen (2010:800)

anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i
bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola.
Vid tilllämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med

ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivs-
orientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,

2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner

som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kost-
nader,

3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska,

psykologiska eller psykosociala insatser,

4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed

sammanhängande administration och liknande kostnader,

5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre

procent av grundbeloppet,

6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av

det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggs-
belopp), och

7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är

lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kost-
nader för amortering.

5 Senaste lydelse 2012:155.

13

SFS 2012:402

I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en

särskild variant eller avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, bidra-
gets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6 §.

7 §

Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 17 kap. 34 § och 19 kap. 47 §

skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av loka-
ler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den
vanliga undervisningen och ersättning för elever som ska erbjudas moders-
målsundervisning.

9 §

6

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp en kommun

ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning när det
gäller sådana grundbelopp som avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och
19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter
om grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den 31 januari det ka-
lenderår som föreskrifterna gäller för.

Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna och

landstingen att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana
föreskrifter om grundbelopp som avses i första stycket.

När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt

riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och
berörda landstings budgeterade kostnader för program och i förekommande
fall inriktning ligga till grund för bidragsbeloppen.

Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den ersättning som

avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen (2010:800).

Jämförbara program i gymnasiesärskolan

9 a §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de nationella

program i gymnasiesärskolan som avses i 19 kap. 48 § första stycket skol-
lagen (2010:800) som är jämförbara vid fördelning av resurser.

12 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en

enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola att lämna upp-
gifter om kommande verksamhet.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas på utbild-

ning som påbörjas efter den 30 juni 2013.

2. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § gymnasieförordningen

(2010:2039) ska ansökan om särskild variant inom gymnasiesärskolan som
planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012.
Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 10 § gymnasie-
förordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november
2012.

3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 § gymnasieförordningen

(2010:2039) ska ansökan om riksrekrytering inom gymnasiesärskolan som
planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012.

6 Senaste lydelse 2012:155.

14

SFS 2012:402

Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 17 § gymnasie-
förordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november
2012.

4. I stället för vad som anges i 5 kap. 25 och 29 §§ gymnasieförordningen

(2010:2039) ska Statens skolverk om möjligt fatta beslut senast den
1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasiesärskolan som pla-
neras starta höstterminen 2013.

På regeringens vägnar

NYAMKO SABUNI

Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

15

SFS 2012:402

Bilaga 1

Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan
och programgemensamma ämnen för respektive program

Nationella program

Omfattning i

Nationella

gymnasiepoäng för de

inriktningar

programgemensamma
ämnena i ett program

Yrkesprogram

1. Barn- och fritids-

Hälsa

100

Fritid och hälsa

programmet

Naturkunskap

50

Pedagogiskt

Pedagogik

400

arbete

Samhällskunskap

50

Socialt arbete

Svenska eller svenska
som andraspråk

100

2. Bygg- och

Bygg och

Anläggningsfordon

anläggnings-

anläggning

400

Husbyggnad

programmet

Mark och
anläggning
Måleri
Plåtslageri

3. El- och

Dator- och

Automation

energiprogrammet

kommunikations-

Dator- och

teknik

100

kommunikations-

Elektroteknik

100

teknik

Energiteknik

100

Elteknik

Mekatronik

100

Energiteknik

4. Fordons- och

Fordons- och

Godshantering

transportprogrammet

transportbranschen

200

Karosseri och

Fordonsteknik

200

lackering
Lastbil och
mobila maskiner
Personbil
Transport

5. Handels- och

Entreprenörskap

100

Administrativ

administrations-

Försäljning och

service

programmet

kundservice

100

Handel och

Handel

100

service

Information och
kommunikation

100

16

SFS 2012:402

6. Hantverks-

Entreprenörskap

100

Finsnickeri

programmet

Hantverk

200

Florist

Hantverkskunskap

100

Frisör
Textil design
Övriga hantverk

7. Hotell- och

Engelska

100

Hotell och konferens

turism-

Entreprenörskap

100

Turism och resor

programmet

Hotell

100

Konferens och
evenemang

100

Service och
bemötande

100

Turism

200

8. Industritekniska

Industritekniska

Driftsäkerhet och

programmet

processer

100

underhållsteknik

Människan i

Processteknik

industrin

100

Produkt och

Produktionskunskap

100

maskinteknik

Produktions-

Svetsteknik

utrustning

100

9. Naturbruks-

Biologi

100

Djur

programmet

Entreprenörskap

100

Lantbruk

Naturbruk

200

Skog
Trädgård

10. Restaurang-

Hygienkunskap

100

Bageri och konditori

och livsmedels-
programmet

Livsmedels- och
näringskunskap

100

Färskvaror, delika-
tess och catering

Måltids- och

Kök och servering

branschkunskap

100

Service och
bemötande

100

11. VVS- och

Ellära

100

Fastighet

fastighets-

Systemkunskap

200

Kyl- och värme-

programmet

Verktygs- och

pumpsteknik

materialhantering

100

Ventilationsteknik
VVS

12. Vård- och

Hälsa

100

omsorgsprogrammet

Medicin

150

Människan

100

Psykiatri

100

Psykologi

50

Samhällskunskap

50

17

SFS 2012:402

Specialpedagogik

100

Svenska eller svenska
som andraspråk

100

Vård och omsorg

350

Högskoleförberedande program

13. Ekonomi-

Företagsekonomi

100 Juridik

programmet

Juridik

100 Ekonomi

Moderna språk

100

Psykologi

50

14. Estetiska

Estetisk

Bild och formgivning

programmet

kommunikation

100 Dans

Konst och kultur

50 Estetik och media

Musik
Teater

15. Humanistiska

Filosofi

50 Kultur

programmet

Moderna språk

200 Språk

Människans språk

100

16. Naturvetenskaps-

Biologi

100 Naturvetenskap

programmet

Fysik

150 Naturvetenskap och

Kemi

100 samhälle

Moderna språk

100

17. Samhälls-

Filosofi

50 Beteendevetenskap

vetenskaps-

Moderna språk

200 Medier, information

programmet

Psykologi

50 och kommunikation

Samhällsvetenskap

18. Teknik-

Fysik

150 Design och produkt-

programmet

Kemi

100 utveckling

Teknik

150 Informations- och

medieteknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande
och miljö
Teknikvetenskap

18

SFS 2012:402

Karnov Group Sweden AB, tel. 08-587 671 00

Edita Västra Aros, Västerås 2012

Bilaga 2

Programgemensamma ämnen i gymnasiesärskolan för
respektive program

Nationella program

Omfattning i
gymnasiesärskolepoäng för de
programgemensamma
ämnena i ett program

1. Programmet för
administration, han-
del och varuhantering

Administration
Handel
Information och
kommunikation
Inköp och logistik
Service och bemötande

100
100

100
100
100

2. Programmet för
estetiska verksamhe-
ter

Estetisk kommunikation
Konst och kultur
Medieproduktion
Svenska

200
100
100
100

3. Programmet för
fastighet, anläggning
och byggnation

Bygg och anläggning
Fastighetsskötsel
Service och bemötande

100
200
100

4. Programmet för
fordonsvård och
godshantering

Fordonsbranschen
Fordonsteknik
Godshantering

200
200
200

5. Programmet för
hantverk och produk-
tion

Form och design
Hantverk och produktion
Material och verktyg

100
200
100

6. Programmet för
hotell, restaurang och
bageri

Bageri och konditori-
kunskap
Hotell
Livsmedel och närings-
kunskap
Måltids- och branschkun-
skap
Service och bemötande

100
100

100

200
100

7. Programmet för
hälsa, vård och om-
sorg

Hälsa
Människan
Service och bemötande
Vård och omsorg

200
100
100
200

8. Programmet för
samhälle, natur och
språk

Engelska
Geografi
Medieproduktion
Naturkunskap
Samhällskunskap
Svenska

100
100
100
100
100
100

9. Programmet för
skog, mark och djur

Biologi - naturbruk
Naturbruk
Naturbruksteknik

100
200
100