SFS 1991:416

SFS 1991:416

Utkom från trycket

den 7 juni 199 1

Lag

om ändring i la gen (1947:577) om statlig

förmögenhetsskatt;

utfärdad den 30 maj 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 1, 3 —6, 8 och 10 §§, 11 § 1 mom.,

12 § 1 mom. samt punkterna 1 — 3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§

lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt^ skall ha följande lydelse.

1

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt enligt i denna lag

givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statli g

förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till förmögenhetsskatt skall bestämmelserna i 3, 4 och

65 §§ kommunalskattelagen (1928:370) samt 2§ 12 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt äga motsvarande tillämpning. Beskatt­

ningsår är dock alltid det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. I

den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag med de­
lade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga
tillämpning vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skall likaledes anvis­

ningarna till k ommunalskattelagen i motsva rande delar lända till efterrät­

telse. Begreppen rörelse och jordbruksfastighet har den betydelse som
anges i kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

3 § 7 mom* Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat

framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet:

b) tomträtt, vattenfallsrätt;
c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs

förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur

samt maskiner och andra inventarier, råämnen, varor, jordbruks- och

skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och för­
lagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott
och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i

obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra

fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag,
värdepappersfonder eller rederier eller av optionsrätter till nyteckning

eller köp av aktier, om sådan optionsrätt är föremål för omsättning på

kapitalmarknaden, eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till
statlig inkomstskatt skall behan dlas såsom handelsbolag, i den mån sam­

ma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga

bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre

664

' Prop. 1990/91; 168, SkU31. rskr. 314.

^ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 859.

' Senaste lydelse 1984:1080.

"" Senaste lydelse 1986:1227.

¬

inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjak-

SFS 1991:416

ter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likstäl­

las med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en

gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke

kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till rä nta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,

som icke avses i f) hä r ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och

bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som
icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

h) livförsäkring, som meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse,

i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna.

2 mom.^ Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptages icke:

a) värdet av annan försäkring än livförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som

utgår på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorle-

des än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteför­

hållande, samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är
stadgat, annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller und er militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest

densamma är bestämd att tillgodonjutas för den b erättigades livstid samt
värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000

kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkast­

ningen;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

O konstverk, bok-, konst- och d ärmed jämförliga samlingar, så framt ej

ägaren med dem driv er handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänhe­

ten tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlag­

da värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1 000 kr onor;

h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i näringsverksamhet

hänförlig till rörelse, ävensom rätt till firmanamn, varumärke, mönster­

skydd, tidnings titel och dylikt;

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för

den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hus­

hållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter

avsedd kassa;

j) fastighet, som året före taxeringsåret undantagits från skatteplikt

enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1 152), utom såvitt fråga är om

tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse 1986; 1227.

665

¬

v

X

SFS 1991:416

4

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet året före taxeringsåret. Var

sådant värde inte åsätt då räknas inte något värde för fastigheten. Har en

fastighets taxeringsvärde sänkts vid särskild fastighetstaxering på grund av

skogsavverkning eller täktverksamhet eller till följd av brand, vattenflöde
eller jämförlig händelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsvärde,
som åsätts för taxeringsåret. Finns sådana tillbehör till fastigheten, som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna

i tredje stycket om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värdering­

en.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till det värde, som rättigheten

med hänsyn till villkor och å terstående tid för upplåtelsen kan anses ha
betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i näringsverksam ­

het hänförlig till jordbruk med binäringar, skogsbruk eller rörelse, skall
värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksam­
het, som egendomen är nedlagd i.

Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i närings­

verksamhet hänförlig till rörelse, tas upp till sitt kapitalbelopp med tillägg
för förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för

tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp som utgör dess värde enligt
vid denna lag fogad tabell 1. Osäker fordran tas upp till det belopp, varmed
den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper uppskattas med tilläm pning av bestämmelserna i punkt 5

av anvisningarna till 3 och 4 §§.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för obegränsad tid och

inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp som den har

uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller

viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten har motsvarat under
beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå

är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om

den skulle ha utgått för den be rättigades livstid, dock högst till tio gånger
det värde, som rättigheten senast har motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, att

rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapi­

talvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad
till den sist avlidnes död , beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation

endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde

motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på

andelen om föreningen hade trätt i likvidati on.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som

motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolag ets

666

' Senaste lydelse 1986; 1197.

¬

v

• , •

^

behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde

SFS 1991:416

som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets

utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och

skulder enligt bokslutet for det senaste räkenskapsår som avslutats före

den 1 ju li under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det värde, som den kan ans es ha betingat

vid försäljning under normala förhållanden.

Beträffande tillgångar i näringsverksamhet hänförlig till jordbruk med

binäringar, skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i

punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ .

(Se vidare anvisningarna.)

5 §' Skuld, som löper med ränta och icke hör till näringsverksamhet

hänförlig till rörelse, skall upptagas till si tt kapitalbelopp utan tillägg av
under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och

därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av

kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan
utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig

avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av
fordran eller av r änta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsva­

rande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så

ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkninge n, liksom ej heller
vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jäm­
förliga skulder. Avdrag medgives dock dels för värdet av sådan garantiav­

sättning för vilken avdra g medgives vid inkomsttaxeringen, dels for skuld
avseende sådant villkorligt stöd på vilket vid eftergift av återbetalnings­

skyldigheten skall tillämpas bestämmelserna i punkt 9 åttonde stycket av
anvisningarna till 22'§ kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag medges inte fÖr skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,

som enligt 3 § 2 mom. j) inte skall upptas som tillgång vid förmögenhetsbe­

räkningen.

Under avdragsgilla sku lder inbegripas även oguldna skatter av nedan-

nämnda slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den

skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för

något föregående år, dels slutli g skatt, som påförts den skattskyldige på

grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år,
dels ock tillkommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel

under förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningsplik­

tiga studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

6§ /wo/n.® Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt

ej annat fÖreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 § § sägs:

' Senaste lydelse 1983:312.

® Senaste lydelse 1989:1026.

667

¬

SFS 1991:416

a) fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårets

utgång, och dö dsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i
riket, med undan tag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt

skall behandlas såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser som
avsågs i 10 a § an dra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i

dess lydelse intill den 1 ju li 1990:

for all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här

i riket eller å utländsk o rt;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inte på grund av medlem­

skapet äger del i föreningens el ler samfundets förmögenhet, sådan juridisk

person som förvaltar samfällighet enligt lagen (195 2:166) om häradsall-
männingar eller lagen (1 952:167) om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna eller förvaltar sockenalimänning, sockensamfälld mark eller mark

som av ålder är samfälld o.d. enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av
samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock

endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt fÖr inkomst och
om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beska ttningsårets utgång ägt vare sig här i

riket eller å utländsk or t;

c) fysiska personer, vilka in te var bosatta här i riket vid beskattnings­

årets utgång, och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet inte var

bosatta här i riket, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket

nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i

svensk värdepappersfond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana

aktier och an delar, som varit nedlagda i näringsverksamhet hänförlig till

rörelse som bedrivits från fast driftställe här i rik et.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att

erlägga skatt fÖr förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade före­
skrifter.

Hypoteksföreningar och föreningsbanker är frikallade från skattskyldig­

het för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter är frikallade från skattskyldighet för

förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Skattskyldiga som avses i 7 § 3 -6 mom. lagen om statlig inkomstskatt

är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet ned­

lagd i näringsverksamhet hänförlig till rörelse föreligger skattefrihet dock

endast om den skattskyidige är frikallad från skattskyldighet för inkomst
av rörelsen.

2 inom.^ Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:
a) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma

finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), fÖrsåvitt desamma

finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstä-
des bedrives; samt

c) svenska a ktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag,

värdepappersfonder och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå
under b) i detta mom.

668

Senaste lydelse 1974:998.

¬

'\.

. ••

När skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom.

SFS 1991:416

stadgas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld,

som häftar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §'° Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 år taxeras även för

barnets förmögenhet, om barnet enligt 2 kap. 4§ lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter inte skall lämna självdeklaration för

beskattningsåret. Barnets förmögenhet räknas då in i den skattskyldiges

skattepliktiga förmögenhet.

10 §" Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller sådan familjestiftelse

som avsågs i 10 a § andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall in te betala statlig förmögenhets­

skatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 800000

kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk

person som avses i 6 § 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara

förmögenheten inte överstiger 25000 kronor.

11 § 1

Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,

utländskt bolag samt sådan familjestiftelse som avsågs i 10 a§ andra

stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den

ljuli 1990 utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 1 600000 kro­

nor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara förmögen­
heten, som överstiger 800 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

1 600000 men inte 3 600000 kr.: 12000 kr. för 1 600000 kr. och 2,5 % av

återstoden;
3600000 kr.: 62000 kr. för 3 600000 kr. och 3 % av återstoden.

12 § I mom?^ F ör makar som levt tillsammans under beskattningsåret

beräknas den ska ttepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist

som uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får

avräknas från den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 år som enligt 2 kap. 4 §

lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämna

självdeklaration för beskattningsåret beräknas den skattepliktiga förmö­
genheten för den skattskyldige och barnet var för sig.

Den beskattnin gsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i första

stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra stycket
gemensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt 10 § be­

döms med hänsyn till den gemensamma beskattningsbara förmögenheten.

Skatten beräknas med hänsyn till denna förmögenhet och fördelas på var
och en efter ha ns skattepliktiga förmögenhet.

Senaste lydelse 1986: 1291.

" Senaste lydelse 1989; 1026.

Senaste lydelse 1989:1026.

" Senaste lydelse 1986:1291.

669

¬

SFS 1991:416

670

Anvisningar

till 3 och 4 §§

1.'"* Tillgäng, som efte r ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i formög en-

hetsberäkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattnings­

året icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra

värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkoms t därav ej

influtit under året.

Äger fastighet del i samfällighet av annat slag än som avses i 6 § 1 mom.

första stycket b), upptages egendom som ingår i samfälligheten eller äge s
av juridisk person, som enligt fö rfattning eller på därmed jämförligt sätt

bildats för att förvalta samfälligheten. Värde av gemensamhetsanläggning,

vari de delägande fastigheterna uteslutande eller så gott som uteslutande är

privatbostadsfastigheter, ingår i de delägande fastighetemas taxeringsvär­

den. I de fall när särskilt taxeringsvärde åsatts samfälligheten liksom i det
fall d är fast eller lös egendom eljest ingår i samfälligheten eller äges av

juridisk person som nyss angivits, skall taxeringsvärdet och värdet av

sådan fast eller lös egendom fördelas på de delägande fastigheterna efter
deras andelstal i samfälligheten.

2.'^ Vid beräkning av förmögenhet i förvärvskälla eller del av förvärvs­

källa i inkom stslaget näringsverksamhet som är hänförlig till jordbruksfas­
tighet och rörelse, gäller följande.

Sammanfaller inte räkenskapsåret med beskattningsåret, får som värde

av förmögenhet tas upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som gått

till ända närmast före ingången av taxeringsåret. Detta värde skall emeller­

tid rättas med belopp som den skattskyldige satt in i förvärvskällan eller
tagit ut ur dens amma för egen räkning eller fÖr annan av honom innehavd
förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret fÖre beskat tningsåret, skall nämnda

värde ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill
beskattningsårets utgång.

Den värdesättning av tillgångarna i förvärvskällan som sker vid in­

komsttaxeringen är inte bindande vid föimögenhetsberäkningen. Inventa­

rier som är avsedda för st adigvarande bruk i förvärvskällan tas upp till

anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskriv ning eller utrangering.

Lagertillgångar tas upp till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen

minskade med skäligt avdrag för prisfallsrisk, varvid dock fastighet tas

upp lägst till taxerings värdet.

Skulder och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt

bestämmelserna i 5 §. Hänsyn tas inte till latent skatteskuld, såvida inte

annat följer av punkt 3 första stycket av dessa anvisnin gar.

Om värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppet av skul­

der och and ra avgående poster, får förmögenhetsvärdet av förvärvskällan

nedsättas till trettio procent av det överskjutande värdet. Om förvärvskäl­

lan innehas med fideikommissrätt, får dock nedsättning ske till tjugo

procent av sistnämnda värde.

Småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhöran ­

de tomtmark på lantbruksenhet skall inte behan dlas som näringsfastighet i
annat fall än då huset an vänds som bostad för arbetskraft till ägare ell er
arrendator av lantbruksenheten. Om ett hus med t omtmark på grund av

'•* Senaste lydelse 1975:262.

Senaste lydelse 1987:338.

¬

v v

vad nu har sagts in te skall behandlas som näringsfastighet skall inte heller

SFS 1991:416

de till huset och tomtmarken hänforliga låneskulderna anses ingå i närings­

verksamhet. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte på förvärvskälla

som innehas med fideikommissrätt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5 § första stycket fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ingår i en indus trienhet avseende täktmarkoch - i förekom­

mande fall - industribyggnad på sådan mark eller i en exploateringsenhet,

skall, om egendomen inte utgör tillgång i rörelse, vid tillämpningen av
denna anvisningspunkt anses som en särskild förvärvskälla inom närings­

verksamhet hänfbrlig till rörelse.

Mark och byggnader, som ä r belägna på en ort och av fastighetsägaren

regelbundet upplåts för fritidsändamål till annan än närstående {fritidsut­
hyrning), skall, om de inte utgör tillgångar i rörelse, vid tillämpningen av
denna anvisningspunkt tillsammans anses utgöra en särskild förvärvskälla

inom näringsverksamhet hänförlig till rörelse. Detta gäller dock endast

under förutsättning a tt

a) egendomen ingår i en eller flera småhusenhete r enligt 4 kap. 5 § första

stycket fastighetstaxeringslagen och

b) fastighetsägarens fritidsuthyming på orten av sådan egendom, som

avses under a och in te utgör tillgång i rörelse, omfattar minst tre småhus
eller tomter avsedda för småhus som ägs av annan än fastighetsägaren.

Uttrycket sm åhus har den innebörd som anges i 2 kap. 2 § fastighets-

taxeringslagen. Som närstående räknas

för fysisk person: de personer som anges i punk t 14 trettonde stycket av

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370),

för dödsbo: dödsbodelägarna och dem närstående personer,
för fåmansföretag som avses i sis tnämnda lagrum; företagsledaren och

delägarna i företaget samt dem närstående personer.

Bestämmelserna i denn a anvisningspunkt tillämpas även när förvärvs­

källan innehas indirekt genom förmedling av juridisk person.

3."" Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt

bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto

eller investeringskonto för skog, tas upp till halva värdet. Har medel satts
av till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller an nan författ­

ning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgetts för avsättningen,

får halva det avsatta beloppet tas upp som skuld. Som skuld räknas även

hälften av det uppskovsbelopp enligt lagen (1990 :655) om återföring av

obeskattade reserver som ännu inte återförts till beskattning.

Är fordran för sin tillkomst gjord be roende av ett villkor, som är ovisst,

antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestäm­
da tilldrag elsen ko mmer att inträffa, eller i den meningen att det visserli­

gen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst nä r, skall fordring­
en icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som
löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för

beräkningen av dess förhanden varande värde (4 §).

5." Aktier som noteras på inländsk eller utländsk börs, andelar i värde­

pappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknads-

mässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet.

"•Senaste lydelse 1982:7.

671

"Scnaslclydcisc 1986: I 197.

¬

SFS 1991:416

Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål for marknadsmässig

omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent
av det noterade värdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera ä r börsnoterade

eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i
bolaget som inte är noterade tas upp till sam ma värde som de noterade
aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall d e icke noterade aktierna tas

upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.

Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det

noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en

försäljning under normala forhållanden, får i stället priset vid en sådan
försäljning läggas till grund for värderingen.

Aktier som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje styckena

samt andelar i ekonomiska föreningar och handelsbolag tas upp till det pris
som kan påräknas vid en försäljning under normala forhållanden, varvid
dock följande skall iakttas. I den mån uppskattninge n grundas på värdet av

tillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet som är hänförliga till jord­

bruksfastighet och rörelse, beräknas tillgångamas värde med tillämpning

av reglerna i punkt 2 ovan. I den mån uppskattningen grundas på värdet av

tillgångar som avses i första-tredje styckena skall värdet av dessa tillgång­
ar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en tillämpning av bestäm­

melserna i första — fjärde styckena.

Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första—tredje o ch

femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning

under normala förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpa s första gången vid

1992 års taxering.

På regeringens vägnar

ERIKÅSBRINK

Per Anders Lindgren

(Finansdepartementet)

¬