SFS 1991:416

Start / Skoljuridik / Lag (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner / SFS 1991:416

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">          </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:416 Utkom fr�n trycket den 7 juni 199 1 Lag om �ndring i la gen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt; utf�rdad den 30 maj 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 1, 3 6, 8 och 10 ��, 11 � 1 mom., 12 � 1 mom. samt punkterna 1 3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 �� lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt^ skall ha f�ljande lydelse. 1 Till staten skall �rligen erl�ggas f�rm�genhetsskatt enligt i denna lag givna best�mmelser. Ang�ende taxeringsmyndigheter och f�rfarandet vid taxering till statli g f�rm�genhetsskatt stadgas i taxeringslagen. Vid taxeringen till f�rm�genhetsskatt skall best�mmelserna i 3, 4 och 65 �� kommunalskattelagen (1928:370) samt 2� 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt �ga motsvarande till�mpning. Beskatt� nings�r �r dock alltid det kalender�r som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret. I den m�n best�mmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag med de� lade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade best�mmelser �ga till�mpning vid taxeringen till f�rm�genhetsskatt, skall likaledes anvis� ningarna till k ommunalskattelagen i motsva rande delar l�nda till efterr�t� telse. Begreppen r�relse och jordbruksfastighet har den betydelse som anges i kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990. 3 � 7 mom* Vid f�rm�genhetsber�kningen skola, i den m�n ej annat framg�r av 2 mom. h�r nedan, s�som tillg�ngar upptagas: a) fastighet: b) tomtr�tt, vattenfallsr�tt; c) l�s egendom, som �r avsedd f�r stadigvarande bruk i skattskyldigs f�rv�rvsverksamhet eller att d�ri oms�ttas eller f�rbrukas, s�som djur samt maskiner och andra inventarier, r��mnen, varor, jordbruks- och skogsprodukter, f�rbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och f�r� lagsr�tter, r�tt till skogsavverkning � annans mark samt r�tt till stenbrott och dylikt; d) kapital, som finnes kontant tillg�ngligt eller utl�nats eller nedlagts i obligationer eller insatts i bank eller annorst�des eller best�tt av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska f�reningar, bolag, v�rdepappersfonder eller rederier eller av optionsr�tter till nyteckning eller k�p av aktier, om s�dan optionsr�tt �r f�rem�l f�r oms�ttning p� kapitalmarknaden, eller av andel i oskiftat d�dsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behan dlas s�som handelsbolag, i den m�n sam� ma kapital icke �r att h�nf�ra till i c) h�r ovan n�mnd egendom; e) l�s egendom, som �r avsedd f�r �garens och hans familjs personliga bruk och bekv�mlighet och av beskaffenhet att b�ra h�nf�ras till yttre 664 ' Prop. 1990/91; 168, SkU31. rskr. 314. ^ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 859. ' Senaste lydelse 1984:1080. "" Senaste lydelse 1986:1227. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> inventarier, s�som ekipage, ridh�star, automobiler, motorcyklar, lustjak- SFS 1991:416 ter, motorb�tar och dylikt, s� ock smycken; f) besittningsr�tt till fastighet, d�r innehavaren ej enligt 7 � skall likst�l� las med �gare, s�vida r�ttigheten �r utan vederlag eller mot visst belopp en g�ng f�r alla uppl�ten f�r innehavarens livstid eller f�r tid, som icke kommer att utl�pa inom fem �r efter beskattnings�rets utg�ng; g) r�tt till r� nta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande f�rm�n, som icke avses i f) h� r ovan, s�vida r�ttigheten �r f�rhandenvarande och best�md att tillgodonjutas f�r den ber�ttigades livstid eller f�r tid, som icke kommer att utl�pa inom fem �r efter beskattnings�rets utg�ng; h) livf�rs�kring, som meddelats i h�r i riket bedriven f�rs�kringsr�relse, i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna. 2 mom.^ S�som tillg�ngar vid f�rm�genhetsber�kningen upptages icke: a) v�rdet av annan f�rs�kring �n livf�rs�kring; b) r�tt till undantagsf�rm�ner, till pension eller annan livr�nta, som utg�r p� grund av f�rs�kring, till pension och annan f�rm�n, som annorle- des �n i f�ljd av f�rs�kring �tnjutes p� grund av f�rutvarande tj�nstef�r� h�llande, samt till livr�nta som, enligt vad i lag eller s�rskild f�rfattning �r stadgat, annorledes �n p� grund av f�rs�kring utg�r vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller und er milit�rtj�nstg�ring; c) r�tt till annan r�nta, avkomst eller f�rm�n �n i b) avses, d�rest densamma �r best�md att tillgodonjutas f�r den b er�ttigades livstid samt v�rdet av vad han �rligen m� i s�dant avseende �tnjuta understiger 1 000 kronor; d) r�tt till f�rm�genhet, varav annan f�r n�rvarande �tnjuter avkast� ningen; e) m�bler, husger�d och andra inre l�s�ren, som �ro avsedda f�r den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk; O konstverk, bok-, konst- och d �rmed j�mf�rliga samlingar, s� framt ej �garen med dem driv er handel eller yrkesm�ssigt h�ller dem f�r allm�nhe� ten tillg�ngliga; g) s�dana tillg�ngar, som avses i 1 mom. e) h�r ovan, d�rest sammanlag� da v�rdet av dessa tillg�ngar icke �verstiger 1 000 kr onor; h) patent- och f�rlagsr�tter, som icke �ro tillg�ngar i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse, �vensom r�tt till firmanamn, varum�rke, m�nster� skydd, tidnings titel och dylikt; i) f�rr�d av livsmedel eller andra f�rn�denheter, som �ro avsedda f�r den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hus� h�llskassa eller d�rmed j�mf�rlig, f�r den skattskyldiges l�pande utgifter avsedd kassa; j) fastighet, som �ret f�re taxerings�ret undantagits fr�n skatteplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1 152), utom s�vitt fr�ga �r om tillbeh�r till fastigheten som avses i 2 kap. 3 � jordabalken. (Se vidare anvisningarna.) ' Senaste lydelse 1986; 1227. 665 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v X SFS 1991:416 4 Fastighet tas upp till taxeringsv�rdet �ret f�re taxerings�ret. Var s�dant v�rde inte �s�tt d� r�knas inte n�got v�rde f�r fastigheten. Har en fastighets taxeringsv�rde s�nkts vid s�rskild fastighetstaxering p� grund av skogsavverkning eller t�ktverksamhet eller till f�ljd av brand, vattenfl�de eller j�mf�rlig h�ndelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsv�rde, som �s�tts f�r taxerings�ret. Finns s�dana tillbeh�r till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 � jordabalken, skall dessa tas upp s�rskilt. Best�mmelserna i tredje stycket om v�rdes�ttning av l�s egendom till�mpas vid v�rdering� en. Tomtr�tt eller vattenfallsr�tt skall tas upp till det v�rde, som r�ttigheten med h�nsyn till villkor och � terst�ende tid f�r uppl�telsen kan anses ha betingat vid en f�rs�ljning under normala f�rh�llanden. L�s egendom, som �r avsedd f�r stadigvarande bruk i n�ringsverksam � het h�nf�rlig till jordbruk med bin�ringar, skogsbruk eller r�relse, skall v�rdes�ttas i enlighet med vedertaget aff�rsbruk inom det slag av verksam� het, som egendomen �r nedlagd i. Fordran, som l�per med r�nta, skall, om den inte �r tillg�ng i n�rings� verksamhet h�nf�rlig till r�relse, tas upp till sitt kapitalbelopp med till�gg f�r f�rfallen r�nta. Fordran, som inte �r f�rfallen och p� vilken r�nta inte skall ber�knas f�r tiden f�re f�rfallodagen, uppskattas till belopp som utg�r dess v�rde enligt vid denna lag fogad tabell 1. Os�ker fordran tas upp till det belopp, varmed den kan ber�knas inflyta. V�rdel�s fordran tas inte upp. V�rdepapper uppskattas med till�m pning av best�mmelserna i punkt 5 av anvisningarna till 3 och 4 ��. Annan r�nta, avkomst eller f�rm�n, som utg�r f�r obegr�nsad tid och inte utg�r fr�lser�nta, uppskattas till tjugo g�nger det belopp som den har uppg�tt till under beskattnings�ret. Kapitalv�rdet av r�nta, avkomst, eller f�rm�n, som utg�r p� livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som r�ttigheten har motsvarat under beskattnings�ret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III. R�ttighet, som inte �r best�md att utg� under n�gons livstid men �nd� �r av obest�md varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den skulle ha utg�tt f�r den be r�ttigades livstid, dock h�gst till tio g�nger det v�rde, som r�ttigheten senast har motsvarat f�r helt �r. �r r�ttighet beroende av l�ngden av flera personers liv p� s� s�tt, att r�ttigheten upph�r vid den f�rst avlidnes d�d, best�ms r�ttighetens kapi� talv�rde efter den �ldstes levnads�lder. �r r�ttigheten d�remot of�r�ndrad till den sist avlidnes d�d , ber�knas v�rdet efter den yngstes �lder. Andel i ekonomisk f�rening, vars beh�llna tillg�ngar vid likvidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett v�rde motsvarande den del av f�reningens f�rm�genhet som skulle ha fallit p� andelen om f�reningen hade tr�tt i likvidati on. Andel i bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett v�rde som motsvarar medlemmens eller del�garens andel i f�reningens eller bolag ets 666 ' Senaste lydelse 1986; 1197. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v " , " ^ beh�llna f�rm�genhet ber�knad med utg�ngspunkt i det taxeringsv�rde SFS 1991:416 som g�ller f�r f�reningens eller bolagets fastighet vid beskattnings�rets utg�ng och med h�nsyn till f�reningens eller bolagets �vriga tillg�ngar och skulder enligt bokslutet for det senaste r�kenskaps�r som avslutats f�re den 1 ju li under beskattnings�ret. �vrig l�s egendom tas upp till det v�rde, som den kan ans es ha betingat vid f�rs�ljning under normala f�rh�llanden. Betr�ffande tillg�ngar i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till jordbruk med bin�ringar, skogsbruk och r�relse g�ller vidare s�rskilda best�mmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 �� . (Se vidare anvisningarna.) 5 �' Skuld, som l�per med r�nta och icke h�r till n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse, skall upptagas till si tt kapitalbelopp utan till�gg av under �ret upplupen men ej f�rfallen r�nta. Ang�ende ber�kningen av kapitalv�rdet av skuld, som ej �r f�rfallen och d�r� r�nta ej skall ber�knas f�r tiden f�re f�rfallodagen, �vensom av kapitalv�rdet av f�rpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsf�rm�ner, pension, annan livr�nta eller d�rmed j�mf�rlig avgift, skall vad i 4 � stadgas ang�ende ber�kningen av kapitalv�rdet av fordran eller av r �nta, avkomst, f�rm�n eller annan r�ttighet �ga motsva� rande till�mpning. Borgensf�rbindelse, f�r vilken betalningsskyldighet �nnu ej intr�tt, s� ock annan villkorlig skuld f�r ej avdragas vid ber�kninge n, liksom ej heller vid beskattnings�rets utg�ng oreglerade hush�llsskulder och d�rmed j�m� f�rliga skulder. Avdrag medgives dock dels f�r v�rdet av s�dan garantiav� s�ttning f�r vilken avdra g medgives vid inkomsttaxeringen, dels for skuld avseende s�dant villkorligt st�d p� vilket vid eftergift av �terbetalnings� skyldigheten skall till�mpas best�mmelserna i punkt 9 �ttonde stycket av anvisningarna till 22'� kommunalskattelagen (1928:370). Avdrag medges inte f�r skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet, som enligt 3 � 2 mom. j) inte skall upptas som tillg�ng vid f�rm�genhetsbe� r�kningen. Under avdragsgilla sku lder inbegripas �ven oguldna skatter av nedan- n�mnda slag, n�mligen dels debiterad prelimin�r skatt, som p�f�rts den skattskyldige f�r �ret n�st f�re det taxerings�r, varom fr�ga �r, eller f�r n�got f�reg�ende �r, dels slutli g skatt, som p�f�rts den skattskyldige p� grund av taxering under f�rstn�mnda �r eller under n�got f�reg�ende �r, dels ock tillkommande skatt, var� den skattskyldige erh�llit debetsedel under f�rstn�mnda �r eller tidigare. Vidare inbegripas �terbetalningsplik� tiga studiemedel enligt studiest�dslagen (1973:349). (Se vidare anvisningarna.) 6� /wo/n.� Skyldighet att erl�gga skatt f�r f�rm�genhet �ligger, s�framt ej annat f�reskrives i s�rskilda best�mmelser, meddelade p� grund av �verenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 � � s�gs: ' Senaste lydelse 1983:312. � Senaste lydelse 1989:1026. 667 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:416 a) fysiska personer, vilka var bosatta h�r i riket vid beskattnings�rets utg�ng, och d� dsbon efter personer, som vid d�dsfallet var bosatta h�r i riket, med undan tag av d�dsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas s�som handelsbolag, samt s�dana familjestiftelser som avs�gs i 10 a � an dra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 ju li 1990: for all den f�rm�genhet, de vid beskattnings�rets utg�ng �gt vare sig h�r i riket eller � utl�ndsk o rt; b) f�reningar och samfund, vilkas medlemmar inte p� grund av medlem� skapet �ger del i f�reningens el ler samfundets f�rm�genhet, s�dan juridisk person som f�rvaltar samf�llighet enligt lagen (195 2:166) om h�radsall- m�nningar eller lagen (1 952:167) om allm�nningsskogar i Norrland och Dalarna eller f�rvaltar sockenalim�nning, sockensamf�lld mark eller mark som av �lder �r samf�lld o.d. enligt lagen (1973:1 150) om f�rvaltning av samf�lligheter, �vensom andra stiftelser �n familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den m�n de �r skyldiga att erl�gga skatt f�r inkomst och om ej annat f�ljer av femte stycket: f�r den f�rm�genhet, de vid beska ttnings�rets utg�ng �gt vare sig h�r i riket eller � utl�ndsk or t; c) fysiska personer, vilka in te var bosatta h�r i riket vid beskattnings� �rets utg�ng, och d�dsbon efter personer, som vid d�dsfallet inte var bosatta h�r i riket, samt utl�ndska bolag: f�r den f�rm�genhet, de vid beskattnings�rets utg�ng haft h�r i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i svensk v�rdepappersfond, dock att skattskyldighet f�religger f�r s�dana aktier och an delar, som varit nedlagda i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse som bedrivits fr�n fast driftst�lle h�r i rik et. F�r skattskyldiga, om vilka i 18 � f�rm�les, best�mmes skyldigheten att erl�gga skatt f�r f�rm�genhet efter de i samma paragraf meddelade f�re� skrifter. Hypoteksf�reningar och f�reningsbanker �r frikallade fr�n skattskyldig� het f�r f�rm�genhet. Utl�ndska livf�rs�kringsanstalter �r frikallade fr�n skattskyldighet f�r f�rm�genhet, som h�nf�r sig till h�r i riket bedriven f�rs�kringsr�relse. Skattskyldiga som avses i 7 � 3 -6 mom. lagen om statlig inkomstskatt �r frikallade fr�n skattskyldighet f�r f�rm�genhet. F�r f�rm�genhet ned� lagd i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse f�religger skattefrihet dock endast om den skattskyidige �r frikallad fr�n skattskyldighet f�r inkomst av r�relsen. 2 inom.^ Med h�r i riket nedlagd f�rm�genhet avses: a) tillg�ngar, som omf�rm�las i 3 � 1 mom. a) och b), f�rs�vitt desamma finnas h�r i riket; b) tillg�ngar, som omf�rm�las i 3 � 1 mom. c) och d), f�rs�vitt desamma finnas h�r i riket och �ro avsedda f�r f�retag, som av skattskyldig h�rst�- des bedrives; samt c) svenska a ktier och andelar i svenska ekonomiska f�reningar, bolag, v�rdepappersfonder och rederier, i den m�n dessa tillg�ngar icke ing� under b) i detta mom. 668 Senaste lydelse 1974:998. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '\. . "" N�r skattskyldighet f�r f�rm�genhet �r begr�nsad enligt vad i 1 mom. SFS 1991:416 stadgas, f�r vid f�rm�genhetsber�kningen avdrag ske allenast f�r skuld, som h�ftar vid den f�rm�genhet skattskyldigheten avser. (Se vidare anvisningarna.) 8 �'� Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 �r taxeras �ven f�r barnets f�rm�genhet, om barnet enligt 2 kap. 4� lagen (1990:325) om sj�lvdeklaration och kontrolluppgifter inte skall l�mna sj�lvdeklaration f�r beskattnings�ret. Barnets f�rm�genhet r�knas d� in i den skattskyldiges skattepliktiga f�rm�genhet. 10 �" Fysisk person, d�dsbo, utl�ndskt bolag eller s�dan familjestiftelse som avs�gs i 10 a � andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall in te betala statlig f�rm�genhets� skatt, om den beskattningsbara f�rm�genheten inte �verstiger 800000 kronor. Skatteplikt till statlig f�rm�genhetsskatt f�religger inte heller f�r juridisk person som avses i 6 � 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara f�rm�genheten inte �verstiger 25000 kronor. 11 � 1 Statlig f�rm�genhetsskatt skall f�r fysisk person, d�dsbo, utl�ndskt bolag samt s�dan familjestiftelse som avs�gs i 10 a� andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den ljuli 1990 utg�ra: n�r den beskattningsbara f�rm�genheten inte �verstiger 1 600000 kro� nor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara f�rm�gen� heten, som �verstiger 800 000 kronor; n�r den beskattningsbara f�rm�genheten �verstiger 1 600000 men inte 3 600000 kr.: 12000 kr. f�r 1 600000 kr. och 2,5 % av �terstoden; 3600000 kr.: 62000 kr. f�r 3 600000 kr. och 3 % av �terstoden. 12 � I mom?^ F �r makar som levt tillsammans under beskattnings�ret ber�knas den ska ttepliktiga f�rm�genheten f�r makarna var f�r sig. Brist som uppkommer vid ber�kningen av den ena makens f�rm�genhet, f�r avr�knas fr�n den andres f�rm�genhet. Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 �r som enligt 2 kap. 4 � lagen (1990:325) om sj�lvdeklaration och kontrolluppgifter skall l�mna sj�lvdeklaration f�r beskattnings�ret ber�knas den skattepliktiga f�rm�� genheten f�r den skattskyldige och barnet var f�r sig. Den beskattnin gsbara f�rm�genheten ber�knas i fall som avses i f�rsta stycket gemensamt f�r makarna och i fall som avses i andra stycket gemensamt f�r f�r�ldrar och barn. Fr�gan om skatteplikt enligt 10 � be� d�ms med h�nsyn till den gemensamma beskattningsbara f�rm�genheten. Skatten ber�knas med h�nsyn till denna f�rm�genhet och f�rdelas p� var och en efter ha ns skattepliktiga f�rm�genhet. Senaste lydelse 1986: 1291. " Senaste lydelse 1989; 1026. Senaste lydelse 1989:1026. " Senaste lydelse 1986:1291. 669 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:416 670 Anvisningar till 3 och 4 �� 1.'"* Tillg�ng, som efte r ty i dessa paragrafer s�gs skall ing� i form�g en- hetsber�kningen, skall d�rvid upptagas, �ven om den under beskattnings� �ret icke l�mnat avkastning. Oanv�nda tomter samt aktier och andra v�rdehandlingar skola allts� medtagas, �ven om n�gon inkoms t d�rav ej influtit under �ret. �ger fastighet del i samf�llighet av annat slag �n som avses i 6 � 1 mom. f�rsta stycket b), upptages egendom som ing�r i samf�lligheten eller �ge s av juridisk person, som enligt f� rfattning eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt bildats f�r att f�rvalta samf�lligheten. V�rde av gemensamhetsanl�ggning, vari de del�gande fastigheterna uteslutande eller s� gott som uteslutande �r privatbostadsfastigheter, ing�r i de del�gande fastighetemas taxeringsv�r� den. I de fall n�r s�rskilt taxeringsv�rde �satts samf�lligheten liksom i det fall d �r fast eller l�s egendom eljest ing�r i samf�lligheten eller �ges av juridisk person som nyss angivits, skall taxeringsv�rdet och v�rdet av s�dan fast eller l�s egendom f�rdelas p� de del�gande fastigheterna efter deras andelstal i samf�lligheten. 2.'^ Vid ber�kning av f�rm�genhet i f�rv�rvsk�lla eller del av f�rv�rvs� k�lla i inkom stslaget n�ringsverksamhet som �r h�nf�rlig till jordbruksfas� tighet och r�relse, g�ller f�ljande. Sammanfaller inte r�kenskaps�ret med beskattnings�ret, f�r som v�rde av f�rm�genhet tas upp v�rdet vid utg�ngen av det r�kenskaps�r som g�tt till �nda n�rmast f�re ing�ngen av taxerings�ret. Detta v�rde skall emeller� tid r�ttas med belopp som den skattskyldige satt in i f�rv�rvsk�llan eller tagit ut ur dens amma f�r egen r�kning eller f�r annan av honom innehavd f�rv�rvsk�lla. Utg�r r�kenskaps�ret f�re beskat tnings�ret, skall n�mnda v�rde �kas med ins�ttningar och minskas med uttag som skett intill beskattnings�rets utg�ng. Den v�rdes�ttning av tillg�ngarna i f�rv�rvsk�llan som sker vid in� komsttaxeringen �r inte bindande vid f�im�genhetsber�kningen. Inventa� rier som �r avsedda f�r st adigvarande bruk i f�rv�rvsk�llan tas upp till anskaffningsv�rdet efter avdrag f�r sk�lig avskriv ning eller utrangering. Lagertillg�ngar tas upp till de v�rden som g�ller vid inkomsttaxeringen minskade med sk�ligt avdrag f�r prisfallsrisk, varvid dock fastighet tas upp l�gst till taxerings v�rdet. Skulder och andra avg�ende poster i f�rv�rvsk�llan avr�knas enligt best�mmelserna i 5 �. H�nsyn tas inte till latent skatteskuld, s�vida inte annat f�ljer av punkt 3 f�rsta stycket av dessa anvisnin gar. Om v�rdet av tillg�ngarna i f�rv�rvsk�llan �verstiger beloppet av skul� der och and ra avg�ende poster, f�r f�rm�genhetsv�rdet av f�rv�rvsk�llan neds�ttas till trettio procent av det �verskjutande v�rdet. Om f�rv�rvsk�l� lan innehas med fideikommissr�tt, f�r dock neds�ttning ske till tjugo procent av sistn�mnda v�rde. Sm�hus som �r inr�ttat till bostad �t en eller tv� familjer med tillh�ran � de tomtmark p� lantbruksenhet skall inte behan dlas som n�ringsfastighet i annat fall �n d� huset an v�nds som bostad f�r arbetskraft till �gare ell er arrendator av lantbruksenheten. Om ett hus med t omtmark p� grund av '"* Senaste lydelse 1975:262. Senaste lydelse 1987:338. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v v vad nu har sagts in te skall behandlas som n�ringsfastighet skall inte heller SFS 1991:416 de till huset och tomtmarken h�nforliga l�neskulderna anses ing� i n�rings� verksamhet. Best�mmelserna i detta stycke till�mpas inte p� f�rv�rvsk�lla som innehas med fideikommissr�tt. Egendom, som enligt 4 kap. 5 � f�rsta stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ing�r i en indus trienhet avseende t�ktmarkoch - i f�rekom� mande fall - industribyggnad p� s�dan mark eller i en exploateringsenhet, skall, om egendomen inte utg�r tillg�ng i r�relse, vid till�mpningen av denna anvisningspunkt anses som en s�rskild f�rv�rvsk�lla inom n�rings� verksamhet h�nfbrlig till r�relse. Mark och byggnader, som � r bel�gna p� en ort och av fastighets�garen regelbundet uppl�ts f�r fritids�ndam�l till annan �n n�rst�ende {fritidsut� hyrning), skall, om de inte utg�r tillg�ngar i r�relse, vid till�mpningen av denna anvisningspunkt tillsammans anses utg�ra en s�rskild f�rv�rvsk�lla inom n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse. Detta g�ller dock endast under f�ruts�ttning a tt a) egendomen ing�r i en eller flera sm�husenhete r enligt 4 kap. 5 � f�rsta stycket fastighetstaxeringslagen och b) fastighets�garens fritidsuthyming p� orten av s�dan egendom, som avses under a och in te utg�r tillg�ng i r�relse, omfattar minst tre sm�hus eller tomter avsedda f�r sm�hus som �gs av annan �n fastighets�garen. Uttrycket sm �hus har den inneb�rd som anges i 2 kap. 2 � fastighets- taxeringslagen. Som n�rst�ende r�knas f�r fysisk person: de personer som anges i punk t 14 trettonde stycket av anvisningarna till 32 � kommunalskattelagen (1928:370), f�r d�dsbo: d�dsbodel�garna och dem n�rst�ende personer, f�r f�mansf�retag som avses i sis tn�mnda lagrum; f�retagsledaren och del�garna i f�retaget samt dem n�rst�ende personer. Best�mmelserna i denn a anvisningspunkt till�mpas �ven n�r f�rv�rvs� k�llan innehas indirekt genom f�rmedling av juridisk person. 3."" Medel, f�r vilka uppskov med inkomstbeskattning �tnjutes enligt best�mmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto eller investeringskonto f�r skog, tas upp till halva v�rdet. Har medel satts av till fond f�r s�rskilt �ndam�l enligt f�reskrift i lag eller an nan f�rfatt� ning och har avdrag vid inkomstber�kningen medgetts f�r avs�ttningen, f�r halva det avsatta beloppet tas upp som skuld. Som skuld r�knas �ven h�lften av det uppskovsbelopp enligt lagen (1990 :655) om �terf�ring av obeskattade reserver som �nnu inte �terf�rts till beskattning. �r fordran f�r sin tillkomst gjord be roende av ett villkor, som �r ovisst, antingen i den meningen att det �r os�kert, om den s�som villkor best�m� da tilldrag elsen ko mmer att intr�ffa, eller i den meningen att det visserli� gen �r s�kert, att tilldragelsen skall intr�ffa, men ovisst n� r, skall fordring� en icke medr�knas. D�remot har den omst�ndigheten, att fordran, som l�per utan r�nta, �nnu ej �r f�rfallen till betalning, betydelse endast f�r ber�kningen av dess f�rhanden varande v�rde (4 �). 5." Aktier som noteras p� inl�ndsk eller utl�ndsk b�rs, andelar i v�rde� pappersfonder samt andra v�rdepapper �n aktier som oms�tts marknads- m�ssigt och �r av det slag som anges i 27 � 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade v�rdet. ""Senaste lydelse 1982:7. 671 "Scnaslclydcisc 1986: I 197. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:817px;height:1262px;"> <img width="817" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:416 Aktier som, utan att vara b�rsnoterade, �r f�rem�l for marknadsm�ssig oms�ttning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade v�rdet. Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera � r b�rsnoterade eller f�rem�l f�r s�dan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i bolaget som inte �r noterade tas upp till sam ma v�rde som de noterade aktierna. �r flera aktieslag noterade, skall d e icke noterade aktierna tas upp till samma v�rde som de noterade aktier som har den l�gsta kursen. Om det vid v�rdering enligt de f�reg�ende styckena bed�ms att det noterade v�rdet inte motsvarar vad som skulle kunna p�r�knas vid en f�rs�ljning under normala forh�llanden, f�r i st�llet priset vid en s�dan f�rs�ljning l�ggas till grund for v�rderingen. Aktier som inte omfattas av best�mmelserna i f�rsta-tredje styckena samt andelar i ekonomiska f�reningar och handelsbolag tas upp till det pris som kan p�r�knas vid en f�rs�ljning under normala forh�llanden, varvid dock f�ljande skall iakttas. I den m�n uppskattninge n grundas p� v�rdet av tillg�ngar i inkomstslaget n�ringsverksamhet som �r h�nf�rliga till jord� bruksfastighet och r�relse, ber�knas tillg�ngamas v�rde med till�mpning av reglerna i punkt 2 ovan. I den m�n uppskattningen grundas p� v�rdet av tillg�ngar som avses i f�rsta-tredje styckena skall v�rdet av dessa tillg�ng� ar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en till�mpning av best�m� melserna i f�rsta fj�rde styckena. V�rdepapper som inte omfattas av best�mmelserna i f�rstatredje o ch femte styckena tas upp till det pris som kan p�r�knas vid en f�rs�ljning under normala f�rh�llanden. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1991 och till�mpa s f�rsta g�ngen vid 1992 �rs taxering. P� regeringens v�gnar ERIK�SBRINK Per Anders Lindgren (Finansdepartementet) � </div> </div>

SFS 1991:416

Utkom fr�n trycket

den 7 juni 199 1

Lag

om �ndring i la gen (1947:577) om statlig

f�rm�genhetsskatt;

utf�rdad den 30 maj 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 1, 3 6, 8 och 10 ��, 11 � 1 mom.,

12 � 1 mom. samt punkterna 1 3 och 5 av anvisningarna till 3 och 4 ��

lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt^ skall ha f�ljande lydelse.

Till staten skall �rligen erl�ggas f�rm�genhetsskatt enligt i denna lag

givna best�mmelser.

Ang�ende taxeringsmyndigheter och f�rfarandet vid taxering till statli g

f�rm�genhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid taxeringen till f�rm�genhetsskatt skall best�mmelserna i 3, 4 och

65 �� kommunalskattelagen (1928:370) samt 2� 12 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt �ga motsvarande till�mpning. Beskatt�

nings�r �r dock alltid det kalender�r som n�rmast f�reg�tt taxerings�ret. I

den m�n best�mmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag med de�
lade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade best�mmelser �ga
till�mpning vid taxeringen till f�rm�genhetsskatt, skall likaledes anvis�

ningarna till k ommunalskattelagen i motsva rande delar l�nda till efterr�t�

telse. Begreppen r�relse och jordbruksfastighet har den betydelse som
anges i kommunalskattelagen i dess lydelse intill den 1 juli 1990.

3 � 7 mom* Vid f�rm�genhetsber�kningen skola, i den m�n ej annat

framg�r av 2 mom. h�r nedan, s�som tillg�ngar upptagas:

a) fastighet:

b) tomtr�tt, vattenfallsr�tt;
c) l�s egendom, som �r avsedd f�r stadigvarande bruk i skattskyldigs

f�rv�rvsverksamhet eller att d�ri oms�ttas eller f�rbrukas, s�som djur

samt maskiner och andra inventarier, r��mnen, varor, jordbruks- och

skogsprodukter, f�rbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och f�r�
lagsr�tter, r�tt till skogsavverkning � annans mark samt r�tt till stenbrott
och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillg�ngligt eller utl�nats eller nedlagts i

obligationer eller insatts i bank eller annorst�des eller best�tt av andra

fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska f�reningar, bolag,
v�rdepappersfonder eller rederier eller av optionsr�tter till nyteckning

eller k�p av aktier, om s�dan optionsr�tt �r f�rem�l f�r oms�ttning p�

kapitalmarknaden, eller av andel i oskiftat d�dsbo som vid taxering till
statlig inkomstskatt skall behan dlas s�som handelsbolag, i den m�n sam�

ma kapital icke �r att h�nf�ra till i c) h�r ovan n�mnd egendom;

e) l�s egendom, som �r avsedd f�r �garens och hans familjs personliga

bruk och bekv�mlighet och av beskaffenhet att b�ra h�nf�ras till yttre

664

' Prop. 1990/91; 168, SkU31. rskr. 314.

^ Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 859.

' Senaste lydelse 1984:1080.

"" Senaste lydelse 1986:1227.

�

inventarier, s�som ekipage, ridh�star, automobiler, motorcyklar, lustjak-

SFS 1991:416

ter, motorb�tar och dylikt, s� ock smycken;

f) besittningsr�tt till fastighet, d�r innehavaren ej enligt 7 � skall likst�l�

las med �gare, s�vida r�ttigheten �r utan vederlag eller mot visst belopp en

g�ng f�r alla uppl�ten f�r innehavarens livstid eller f�r tid, som icke

kommer att utl�pa inom fem �r efter beskattnings�rets utg�ng;

g) r�tt till r� nta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande f�rm�n,

som icke avses i f) h� r ovan, s�vida r�ttigheten �r f�rhandenvarande och

best�md att tillgodonjutas f�r den ber�ttigades livstid eller f�r tid, som
icke kommer att utl�pa inom fem �r efter beskattnings�rets utg�ng;

h) livf�rs�kring, som meddelats i h�r i riket bedriven f�rs�kringsr�relse,

i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna.

2 mom.^ S�som tillg�ngar vid f�rm�genhetsber�kningen upptages icke:

a) v�rdet av annan f�rs�kring �n livf�rs�kring;

b) r�tt till undantagsf�rm�ner, till pension eller annan livr�nta, som

utg�r p� grund av f�rs�kring, till pension och annan f�rm�n, som annorle-

des �n i f�ljd av f�rs�kring �tnjutes p� grund av f�rutvarande tj�nstef�r�

h�llande, samt till livr�nta som, enligt vad i lag eller s�rskild f�rfattning �r
stadgat, annorledes �n p� grund av f�rs�kring utg�r vid sjukdom eller

olycksfall i arbete eller und er milit�rtj�nstg�ring;

c) r�tt till annan r�nta, avkomst eller f�rm�n �n i b) avses, d�rest

densamma �r best�md att tillgodonjutas f�r den b er�ttigades livstid samt
v�rdet av vad han �rligen m� i s�dant avseende �tnjuta understiger 1 000

kronor;

d) r�tt till f�rm�genhet, varav annan f�r n�rvarande �tnjuter avkast�

ningen;

e) m�bler, husger�d och andra inre l�s�ren, som �ro avsedda f�r den

skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

O konstverk, bok-, konst- och d �rmed j�mf�rliga samlingar, s� framt ej

�garen med dem driv er handel eller yrkesm�ssigt h�ller dem f�r allm�nhe�

ten tillg�ngliga;

g) s�dana tillg�ngar, som avses i 1 mom. e) h�r ovan, d�rest sammanlag�

da v�rdet av dessa tillg�ngar icke �verstiger 1 000 kr onor;

h) patent- och f�rlagsr�tter, som icke �ro tillg�ngar i n�ringsverksamhet

h�nf�rlig till r�relse, �vensom r�tt till firmanamn, varum�rke, m�nster�

skydd, tidnings titel och dylikt;

i) f�rr�d av livsmedel eller andra f�rn�denheter, som �ro avsedda f�r

den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hus�

h�llskassa eller d�rmed j�mf�rlig, f�r den skattskyldiges l�pande utgifter

avsedd kassa;

j) fastighet, som �ret f�re taxerings�ret undantagits fr�n skatteplikt

enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1 152), utom s�vitt fr�ga �r om

tillbeh�r till fastigheten som avses i 2 kap. 3 � jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse 1986; 1227.

665

�

SFS 1991:416

Fastighet tas upp till taxeringsv�rdet �ret f�re taxerings�ret. Var

s�dant v�rde inte �s�tt d� r�knas inte n�got v�rde f�r fastigheten. Har en

fastighets taxeringsv�rde s�nkts vid s�rskild fastighetstaxering p� grund av

skogsavverkning eller t�ktverksamhet eller till f�ljd av brand, vattenfl�de
eller j�mf�rlig h�ndelse skall fastigheten tas upp till det taxeringsv�rde,
som �s�tts f�r taxerings�ret. Finns s�dana tillbeh�r till fastigheten, som
avses i 2 kap. 3 � jordabalken, skall dessa tas upp s�rskilt. Best�mmelserna

i tredje stycket om v�rdes�ttning av l�s egendom till�mpas vid v�rdering�

en.

Tomtr�tt eller vattenfallsr�tt skall tas upp till det v�rde, som r�ttigheten

med h�nsyn till villkor och � terst�ende tid f�r uppl�telsen kan anses ha
betingat vid en f�rs�ljning under normala f�rh�llanden.

L�s egendom, som �r avsedd f�r stadigvarande bruk i n�ringsverksam �

het h�nf�rlig till jordbruk med bin�ringar, skogsbruk eller r�relse, skall
v�rdes�ttas i enlighet med vedertaget aff�rsbruk inom det slag av verksam�
het, som egendomen �r nedlagd i.

Fordran, som l�per med r�nta, skall, om den inte �r tillg�ng i n�rings�

verksamhet h�nf�rlig till r�relse, tas upp till sitt kapitalbelopp med till�gg
f�r f�rfallen r�nta.

Fordran, som inte �r f�rfallen och p� vilken r�nta inte skall ber�knas f�r

tiden f�re f�rfallodagen, uppskattas till belopp som utg�r dess v�rde enligt
vid denna lag fogad tabell 1. Os�ker fordran tas upp till det belopp, varmed
den kan ber�knas inflyta. V�rdel�s fordran tas inte upp.

V�rdepapper uppskattas med till�m pning av best�mmelserna i punkt 5

av anvisningarna till 3 och 4 ��.

Annan r�nta, avkomst eller f�rm�n, som utg�r f�r obegr�nsad tid och

inte utg�r fr�lser�nta, uppskattas till tjugo g�nger det belopp som den har

uppg�tt till under beskattnings�ret.

Kapitalv�rdet av r�nta, avkomst, eller f�rm�n, som utg�r p� livstid eller

viss tid, uppskattas efter det belopp som r�ttigheten har motsvarat under
beskattnings�ret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

R�ttighet, som inte �r best�md att utg� under n�gons livstid men �nd�

�r av obest�md varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om

den skulle ha utg�tt f�r den be r�ttigades livstid, dock h�gst till tio g�nger
det v�rde, som r�ttigheten senast har motsvarat f�r helt �r.

�r r�ttighet beroende av l�ngden av flera personers liv p� s� s�tt, att

r�ttigheten upph�r vid den f�rst avlidnes d�d, best�ms r�ttighetens kapi�

talv�rde efter den �ldstes levnads�lder. �r r�ttigheten d�remot of�r�ndrad
till den sist avlidnes d�d , ber�knas v�rdet efter den yngstes �lder.

Andel i ekonomisk f�rening, vars beh�llna tillg�ngar vid likvidation

endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett v�rde

motsvarande den del av f�reningens f�rm�genhet som skulle ha fallit p�

andelen om f�reningen hade tr�tt i likvidati on.

Andel i bostadsf�rening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett v�rde som

motsvarar medlemmens eller del�garens andel i f�reningens eller bolag ets

666

' Senaste lydelse 1986; 1197.

�

" , "

beh�llna f�rm�genhet ber�knad med utg�ngspunkt i det taxeringsv�rde

SFS 1991:416

som g�ller f�r f�reningens eller bolagets fastighet vid beskattnings�rets

utg�ng och med h�nsyn till f�reningens eller bolagets �vriga tillg�ngar och

skulder enligt bokslutet for det senaste r�kenskaps�r som avslutats f�re

den 1 ju li under beskattnings�ret.

�vrig l�s egendom tas upp till det v�rde, som den kan ans es ha betingat

vid f�rs�ljning under normala f�rh�llanden.

Betr�ffande tillg�ngar i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till jordbruk med

bin�ringar, skogsbruk och r�relse g�ller vidare s�rskilda best�mmelser i

punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 �� .

(Se vidare anvisningarna.)

5 �' Skuld, som l�per med r�nta och icke h�r till n�ringsverksamhet

h�nf�rlig till r�relse, skall upptagas till si tt kapitalbelopp utan till�gg av
under �ret upplupen men ej f�rfallen r�nta.

Ang�ende ber�kningen av kapitalv�rdet av skuld, som ej �r f�rfallen och

d�r� r�nta ej skall ber�knas f�r tiden f�re f�rfallodagen, �vensom av

kapitalv�rdet av f�rpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan
utgiva undantagsf�rm�ner, pension, annan livr�nta eller d�rmed j�mf�rlig

avgift, skall vad i 4 � stadgas ang�ende ber�kningen av kapitalv�rdet av
fordran eller av r �nta, avkomst, f�rm�n eller annan r�ttighet �ga motsva�

rande till�mpning.

Borgensf�rbindelse, f�r vilken betalningsskyldighet �nnu ej intr�tt, s�

ock annan villkorlig skuld f�r ej avdragas vid ber�kninge n, liksom ej heller
vid beskattnings�rets utg�ng oreglerade hush�llsskulder och d�rmed j�m�
f�rliga skulder. Avdrag medgives dock dels f�r v�rdet av s�dan garantiav�

s�ttning f�r vilken avdra g medgives vid inkomsttaxeringen, dels for skuld
avseende s�dant villkorligt st�d p� vilket vid eftergift av �terbetalnings�

skyldigheten skall till�mpas best�mmelserna i punkt 9 �ttonde stycket av
anvisningarna till 22'� kommunalskattelagen (1928:370).

Avdrag medges inte f�r skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet,

som enligt 3 � 2 mom. j) inte skall upptas som tillg�ng vid f�rm�genhetsbe�

r�kningen.

Under avdragsgilla sku lder inbegripas �ven oguldna skatter av nedan-

n�mnda slag, n�mligen dels debiterad prelimin�r skatt, som p�f�rts den

skattskyldige f�r �ret n�st f�re det taxerings�r, varom fr�ga �r, eller f�r

n�got f�reg�ende �r, dels slutli g skatt, som p�f�rts den skattskyldige p�

grund av taxering under f�rstn�mnda �r eller under n�got f�reg�ende �r,
dels ock tillkommande skatt, var� den skattskyldige erh�llit debetsedel

under f�rstn�mnda �r eller tidigare. Vidare inbegripas �terbetalningsplik�

tiga studiemedel enligt studiest�dslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

6� /wo/n.� Skyldighet att erl�gga skatt f�r f�rm�genhet �ligger, s�framt

ej annat f�reskrives i s�rskilda best�mmelser, meddelade p� grund av
�verenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 � � s�gs:

' Senaste lydelse 1983:312.

� Senaste lydelse 1989:1026.

667

�

SFS 1991:416

a) fysiska personer, vilka var bosatta h�r i riket vid beskattnings�rets

utg�ng, och d� dsbon efter personer, som vid d�dsfallet var bosatta h�r i
riket, med undan tag av d�dsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt

skall behandlas s�som handelsbolag, samt s�dana familjestiftelser som
avs�gs i 10 a � an dra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i

dess lydelse intill den 1 ju li 1990:

for all den f�rm�genhet, de vid beskattnings�rets utg�ng �gt vare sig h�r

i riket eller � utl�ndsk o rt;

b) f�reningar och samfund, vilkas medlemmar inte p� grund av medlem�

skapet �ger del i f�reningens el ler samfundets f�rm�genhet, s�dan juridisk

person som f�rvaltar samf�llighet enligt lagen (195 2:166) om h�radsall-
m�nningar eller lagen (1 952:167) om allm�nningsskogar i Norrland och
Dalarna eller f�rvaltar sockenalim�nning, sockensamf�lld mark eller mark

som av �lder �r samf�lld o.d. enligt lagen (1973:1 150) om f�rvaltning av
samf�lligheter, �vensom andra stiftelser �n familjestiftelser, samtliga dock

endast om och i den m�n de �r skyldiga att erl�gga skatt f�r inkomst och
om ej annat f�ljer av femte stycket:

f�r den f�rm�genhet, de vid beska ttnings�rets utg�ng �gt vare sig h�r i

riket eller � utl�ndsk or t;

c) fysiska personer, vilka in te var bosatta h�r i riket vid beskattnings�

�rets utg�ng, och d�dsbon efter personer, som vid d�dsfallet inte var

bosatta h�r i riket, samt utl�ndska bolag:

f�r den f�rm�genhet, de vid beskattnings�rets utg�ng haft h�r i riket

nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i

svensk v�rdepappersfond, dock att skattskyldighet f�religger f�r s�dana

aktier och an delar, som varit nedlagda i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till

r�relse som bedrivits fr�n fast driftst�lle h�r i rik et.

F�r skattskyldiga, om vilka i 18 � f�rm�les, best�mmes skyldigheten att

erl�gga skatt f�r f�rm�genhet efter de i samma paragraf meddelade f�re�
skrifter.

Hypoteksf�reningar och f�reningsbanker �r frikallade fr�n skattskyldig�

het f�r f�rm�genhet.

Utl�ndska livf�rs�kringsanstalter �r frikallade fr�n skattskyldighet f�r

f�rm�genhet, som h�nf�r sig till h�r i riket bedriven f�rs�kringsr�relse.

Skattskyldiga som avses i 7 � 3 -6 mom. lagen om statlig inkomstskatt

�r frikallade fr�n skattskyldighet f�r f�rm�genhet. F�r f�rm�genhet ned�

lagd i n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse f�religger skattefrihet dock

endast om den skattskyidige �r frikallad fr�n skattskyldighet f�r inkomst
av r�relsen.

2 inom.^ Med h�r i riket nedlagd f�rm�genhet avses:
a) tillg�ngar, som omf�rm�las i 3 � 1 mom. a) och b), f�rs�vitt desamma

finnas h�r i riket;

b) tillg�ngar, som omf�rm�las i 3 � 1 mom. c) och d), f�rs�vitt desamma

finnas h�r i riket och �ro avsedda f�r f�retag, som av skattskyldig h�rst�-
des bedrives; samt

c) svenska a ktier och andelar i svenska ekonomiska f�reningar, bolag,

v�rdepappersfonder och rederier, i den m�n dessa tillg�ngar icke ing�
under b) i detta mom.

668

Senaste lydelse 1974:998.

�

'\.

. ""

N�r skattskyldighet f�r f�rm�genhet �r begr�nsad enligt vad i 1 mom.

SFS 1991:416

stadgas, f�r vid f�rm�genhetsber�kningen avdrag ske allenast f�r skuld,

som h�ftar vid den f�rm�genhet skattskyldigheten avser.

(Se vidare anvisningarna.)

8 �'� Skattskyldig med hemmavarande barn under 18 �r taxeras �ven f�r

barnets f�rm�genhet, om barnet enligt 2 kap. 4� lagen (1990:325) om

sj�lvdeklaration och kontrolluppgifter inte skall l�mna sj�lvdeklaration f�r

beskattnings�ret. Barnets f�rm�genhet r�knas d� in i den skattskyldiges

skattepliktiga f�rm�genhet.

10 �" Fysisk person, d�dsbo, utl�ndskt bolag eller s�dan familjestiftelse

som avs�gs i 10 a � andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

i dess lydelse intill den 1 juli 1990 skall in te betala statlig f�rm�genhets�

skatt, om den beskattningsbara f�rm�genheten inte �verstiger 800000

kronor.

Skatteplikt till statlig f�rm�genhetsskatt f�religger inte heller f�r juridisk

person som avses i 6 � 1 mom. b) denna lag om den beskattningsbara

f�rm�genheten inte �verstiger 25000 kronor.

11 � 1

Statlig f�rm�genhetsskatt skall f�r fysisk person, d�dsbo,

utl�ndskt bolag samt s�dan familjestiftelse som avs�gs i 10 a� andra

stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse intill den

ljuli 1990 utg�ra:

n�r den beskattningsbara f�rm�genheten inte �verstiger 1 600000 kro�

nor: en och en halv procent av den del av den beskattningsbara f�rm�gen�
heten, som �verstiger 800 000 kronor;

n�r den beskattningsbara f�rm�genheten �verstiger

1 600000 men inte 3 600000 kr.: 12000 kr. f�r 1 600000 kr. och 2,5 % av

�terstoden;
3600000 kr.: 62000 kr. f�r 3 600000 kr. och 3 % av �terstoden.

12 � I mom?^ F �r makar som levt tillsammans under beskattnings�ret

ber�knas den ska ttepliktiga f�rm�genheten f�r makarna var f�r sig. Brist

som uppkommer vid ber�kningen av den ena makens f�rm�genhet, f�r

avr�knas fr�n den andres f�rm�genhet.

Har skattskyldig hemmavarande barn under 18 �r som enligt 2 kap. 4 �

lagen (1990:325) om sj�lvdeklaration och kontrolluppgifter skall l�mna

sj�lvdeklaration f�r beskattnings�ret ber�knas den skattepliktiga f�rm��
genheten f�r den skattskyldige och barnet var f�r sig.

Den beskattnin gsbara f�rm�genheten ber�knas i fall som avses i f�rsta

stycket gemensamt f�r makarna och i fall som avses i andra stycket
gemensamt f�r f�r�ldrar och barn. Fr�gan om skatteplikt enligt 10 � be�

d�ms med h�nsyn till den gemensamma beskattningsbara f�rm�genheten.

Skatten ber�knas med h�nsyn till denna f�rm�genhet och f�rdelas p� var
och en efter ha ns skattepliktiga f�rm�genhet.

Senaste lydelse 1986: 1291.

" Senaste lydelse 1989; 1026.

Senaste lydelse 1989:1026.

" Senaste lydelse 1986:1291.

669

�

SFS 1991:416

670

Anvisningar

till 3 och 4 ��

1.'"* Tillg�ng, som efte r ty i dessa paragrafer s�gs skall ing� i form�g en-

hetsber�kningen, skall d�rvid upptagas, �ven om den under beskattnings�

�ret icke l�mnat avkastning. Oanv�nda tomter samt aktier och andra

v�rdehandlingar skola allts� medtagas, �ven om n�gon inkoms t d�rav ej

influtit under �ret.

�ger fastighet del i samf�llighet av annat slag �n som avses i 6 � 1 mom.

f�rsta stycket b), upptages egendom som ing�r i samf�lligheten eller �ge s
av juridisk person, som enligt f� rfattning eller p� d�rmed j�mf�rligt s�tt

bildats f�r att f�rvalta samf�lligheten. V�rde av gemensamhetsanl�ggning,

vari de del�gande fastigheterna uteslutande eller s� gott som uteslutande �r

privatbostadsfastigheter, ing�r i de del�gande fastighetemas taxeringsv�r�

den. I de fall n�r s�rskilt taxeringsv�rde �satts samf�lligheten liksom i det
fall d �r fast eller l�s egendom eljest ing�r i samf�lligheten eller �ges av

juridisk person som nyss angivits, skall taxeringsv�rdet och v�rdet av

s�dan fast eller l�s egendom f�rdelas p� de del�gande fastigheterna efter
deras andelstal i samf�lligheten.

2.'^ Vid ber�kning av f�rm�genhet i f�rv�rvsk�lla eller del av f�rv�rvs�

k�lla i inkom stslaget n�ringsverksamhet som �r h�nf�rlig till jordbruksfas�
tighet och r�relse, g�ller f�ljande.

Sammanfaller inte r�kenskaps�ret med beskattnings�ret, f�r som v�rde

av f�rm�genhet tas upp v�rdet vid utg�ngen av det r�kenskaps�r som g�tt

till �nda n�rmast f�re ing�ngen av taxerings�ret. Detta v�rde skall emeller�

tid r�ttas med belopp som den skattskyldige satt in i f�rv�rvsk�llan eller
tagit ut ur dens amma f�r egen r�kning eller f�r annan av honom innehavd
f�rv�rvsk�lla. Utg�r r�kenskaps�ret f�re beskat tnings�ret, skall n�mnda

v�rde �kas med ins�ttningar och minskas med uttag som skett intill
beskattnings�rets utg�ng.

Den v�rdes�ttning av tillg�ngarna i f�rv�rvsk�llan som sker vid in�

komsttaxeringen �r inte bindande vid f�im�genhetsber�kningen. Inventa�

rier som �r avsedda f�r st adigvarande bruk i f�rv�rvsk�llan tas upp till

anskaffningsv�rdet efter avdrag f�r sk�lig avskriv ning eller utrangering.

Lagertillg�ngar tas upp till de v�rden som g�ller vid inkomsttaxeringen

minskade med sk�ligt avdrag f�r prisfallsrisk, varvid dock fastighet tas

upp l�gst till taxerings v�rdet.

Skulder och andra avg�ende poster i f�rv�rvsk�llan avr�knas enligt

best�mmelserna i 5 �. H�nsyn tas inte till latent skatteskuld, s�vida inte

annat f�ljer av punkt 3 f�rsta stycket av dessa anvisnin gar.

Om v�rdet av tillg�ngarna i f�rv�rvsk�llan �verstiger beloppet av skul�

der och and ra avg�ende poster, f�r f�rm�genhetsv�rdet av f�rv�rvsk�llan

neds�ttas till trettio procent av det �verskjutande v�rdet. Om f�rv�rvsk�l�

lan innehas med fideikommissr�tt, f�r dock neds�ttning ske till tjugo

procent av sistn�mnda v�rde.

Sm�hus som �r inr�ttat till bostad �t en eller tv� familjer med tillh�ran �

de tomtmark p� lantbruksenhet skall inte behan dlas som n�ringsfastighet i
annat fall �n d� huset an v�nds som bostad f�r arbetskraft till �gare ell er
arrendator av lantbruksenheten. Om ett hus med t omtmark p� grund av

'"* Senaste lydelse 1975:262.

Senaste lydelse 1987:338.

�

v v

vad nu har sagts in te skall behandlas som n�ringsfastighet skall inte heller

SFS 1991:416

de till huset och tomtmarken h�nforliga l�neskulderna anses ing� i n�rings�

verksamhet. Best�mmelserna i detta stycke till�mpas inte p� f�rv�rvsk�lla

som innehas med fideikommissr�tt.

Egendom, som enligt 4 kap. 5 � f�rsta stycket fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ing�r i en indus trienhet avseende t�ktmarkoch - i f�rekom�

mande fall - industribyggnad p� s�dan mark eller i en exploateringsenhet,

skall, om egendomen inte utg�r tillg�ng i r�relse, vid till�mpningen av
denna anvisningspunkt anses som en s�rskild f�rv�rvsk�lla inom n�rings�

verksamhet h�nfbrlig till r�relse.

Mark och byggnader, som � r bel�gna p� en ort och av fastighets�garen

regelbundet uppl�ts f�r fritids�ndam�l till annan �n n�rst�ende {fritidsut�
hyrning), skall, om de inte utg�r tillg�ngar i r�relse, vid till�mpningen av
denna anvisningspunkt tillsammans anses utg�ra en s�rskild f�rv�rvsk�lla

inom n�ringsverksamhet h�nf�rlig till r�relse. Detta g�ller dock endast

under f�ruts�ttning a tt

a) egendomen ing�r i en eller flera sm�husenhete r enligt 4 kap. 5 � f�rsta

stycket fastighetstaxeringslagen och

b) fastighets�garens fritidsuthyming p� orten av s�dan egendom, som

avses under a och in te utg�r tillg�ng i r�relse, omfattar minst tre sm�hus
eller tomter avsedda f�r sm�hus som �gs av annan �n fastighets�garen.

Uttrycket sm �hus har den inneb�rd som anges i 2 kap. 2 � fastighets-

taxeringslagen. Som n�rst�ende r�knas

f�r fysisk person: de personer som anges i punk t 14 trettonde stycket av

anvisningarna till 32 � kommunalskattelagen (1928:370),

f�r d�dsbo: d�dsbodel�garna och dem n�rst�ende personer,
f�r f�mansf�retag som avses i sis tn�mnda lagrum; f�retagsledaren och

del�garna i f�retaget samt dem n�rst�ende personer.

Best�mmelserna i denn a anvisningspunkt till�mpas �ven n�r f�rv�rvs�

k�llan innehas indirekt genom f�rmedling av juridisk person.

3."" Medel, f�r vilka uppskov med inkomstbeskattning �tnjutes enligt

best�mmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto, uppfinnarkonto

eller investeringskonto f�r skog, tas upp till halva v�rdet. Har medel satts
av till fond f�r s�rskilt �ndam�l enligt f�reskrift i lag eller an nan f�rfatt�

ning och har avdrag vid inkomstber�kningen medgetts f�r avs�ttningen,

f�r halva det avsatta beloppet tas upp som skuld. Som skuld r�knas �ven

h�lften av det uppskovsbelopp enligt lagen (1990 :655) om �terf�ring av

obeskattade reserver som �nnu inte �terf�rts till beskattning.

�r fordran f�r sin tillkomst gjord be roende av ett villkor, som �r ovisst,

antingen i den meningen att det �r os�kert, om den s�som villkor best�m�
da tilldrag elsen ko mmer att intr�ffa, eller i den meningen att det visserli�

gen �r s�kert, att tilldragelsen skall intr�ffa, men ovisst n� r, skall fordring�
en icke medr�knas. D�remot har den omst�ndigheten, att fordran, som
l�per utan r�nta, �nnu ej �r f�rfallen till betalning, betydelse endast f�r

ber�kningen av dess f�rhanden varande v�rde (4 �).

5." Aktier som noteras p� inl�ndsk eller utl�ndsk b�rs, andelar i v�rde�

pappersfonder samt andra v�rdepapper �n aktier som oms�tts marknads-

m�ssigt och �r av det slag som anges i 27 � 1 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade v�rdet.

""Senaste lydelse 1982:7.

671

"Scnaslclydcisc 1986: I 197.

�

SFS 1991:416

Aktier som, utan att vara b�rsnoterade, �r f�rem�l for marknadsm�ssig

oms�ttning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent
av det noterade v�rdet.

Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera � r b�rsnoterade

eller f�rem�l f�r s�dan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i
bolaget som inte �r noterade tas upp till sam ma v�rde som de noterade
aktierna. �r flera aktieslag noterade, skall d e icke noterade aktierna tas

upp till samma v�rde som de noterade aktier som har den l�gsta kursen.

Om det vid v�rdering enligt de f�reg�ende styckena bed�ms att det

noterade v�rdet inte motsvarar vad som skulle kunna p�r�knas vid en

f�rs�ljning under normala forh�llanden, f�r i st�llet priset vid en s�dan
f�rs�ljning l�ggas till grund for v�rderingen.

Aktier som inte omfattas av best�mmelserna i f�rsta-tredje styckena

samt andelar i ekonomiska f�reningar och handelsbolag tas upp till det pris
som kan p�r�knas vid en f�rs�ljning under normala forh�llanden, varvid
dock f�ljande skall iakttas. I den m�n uppskattninge n grundas p� v�rdet av

tillg�ngar i inkomstslaget n�ringsverksamhet som �r h�nf�rliga till jord�

bruksfastighet och r�relse, ber�knas tillg�ngamas v�rde med till�mpning

av reglerna i punkt 2 ovan. I den m�n uppskattningen grundas p� v�rdet av

tillg�ngar som avses i f�rsta-tredje styckena skall v�rdet av dessa tillg�ng�
ar anses motsvara vad som skulle tas upp vid en till�mpning av best�m�

melserna i f�rsta fj�rde styckena.

V�rdepapper som inte omfattas av best�mmelserna i f�rstatredje o ch

femte styckena tas upp till det pris som kan p�r�knas vid en f�rs�ljning

under normala f�rh�llanden.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1991 och till�mpa s f�rsta g�ngen vid

1992 �rs taxering.

P� regeringens v�gnar

ERIK�SBRINK

Per Anders Lindgren

(Finansdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:416

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se