SFS 1997:323 Lag om statlig förmögenhetsskatt

Du är här: Start / Skoljuridik / Lag (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner / SFS 1997:323 Lag om statlig förmögenhetsskatt
SFS 1997_323 Lag om statlig förmögenhetsskatt

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1997:323

Utkom från trycket
den 13 juni 1997

Lag
om statlig förmögenhetsskatt;

utfärdad den 5 juni 1997.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i

denna lag.

Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till stat-

lig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).

Begrepp som används i denna lag har samma betydelse som i kommunal-

skattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt samt
omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat anges eller
framgår av sammanhanget.

Skattepliktig förmögenhet

2 § Den skattepliktiga förmögenheten utgörs av värdet av den skattskyldi-
ges tillgångar efter avdrag för dennes skulder.

Den skattepliktiga förmögenheten bestäms med hänsyn till förhållandena

vid utgången av beskattningsåret. Med beskattningsår avses kalenderåret
före taxeringsåret.

1

Prop. 1996/97:117, bet. 1996/97:SkU20, rskr. 1996/97:252.

556

background image

SFS 1997:323

3 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång
tas upp

1. privatbostadsfastighet och privatbostad som avses i 5 § kommunal-

skattelagen (1928:370),

2. privatbostadsfastighet på lantbruksenhet som på ägarens begäran räknas

som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket kommunalskattelagen,

3. den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som

används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller närstå-
endes boende,

4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktie-

bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,

5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktie-

bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie,

6. annan inte marknadsnoterad delägarrätt som avses i 27 § 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt än aktie samt andel i handelsbolag och
europeisk ekonomisk intressegruppering med undantag för andel i juridisk

person till den del den juridiska personen är skattskyldig,

7. annan marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom. lagen om

statlig inkomstskatt än aktie samt marknadsnoterad tillgång som avses i 29 §

1 mom., 30 § 1 mom. och 31 § samma lag,

8. livförsäkring med undantag för
a) pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kom-

munalskattelagen samt

b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall

senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,

9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för

rätt till

a) utbetalning på grund av försäkring,
b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt
c) underhållsbidrag,

10. kontobehållning samt fordran i pengar och liknande betalningsmedel

med undantag för behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen
(1993:931) om individuellt pensionssparande,

11. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt över-

stiger 25 000 kronor,

12. lösöre med undantag för

a) inre lösöre för personligt bruk,
b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets

värde understiger 10 000 kronor,

c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)

samt

d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,
om tillgången inte ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kom-

munalskattelagen i annat fall än enligt 2 och 3.

Med huvuddelägares aktie avses dels aktie i ett aktiebolag i vilket aktier

har marknadsnoterats första gången efter utgången av år 1996, dels aktie i ett
aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första gången efter ut-
gången av år 1991, dels aktie som har förvärvats med stöd av sådana aktier,
under förutsättning att aktien har innehafts direkt eller indirekt av huvuddel-
ägare sedan marknadsnoteringen, inregistreringen respektive nämnda för-

557

background image

SFS 1997:323

värv. �vergår äganderätten till sådan aktie till huvuddelägarens barn eller
barnbarn undantas aktien från skatteplikt även för dessa förvärvare.

Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsammans

med närstående, vid tidpunkten för marknadsnotering eller inregistrering
som avses i andra stycket innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande
minst 25 procent av röstvärdet för aktierna i bolaget. Som huvuddelägare an-
ses även dödsboet efter sådan aktieägare.

Som närstående räknas sådana personer som anges i punkt 14 sista stycket

av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.

4 § Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder
dras av från värdet av tillgångarna.

Som avdragsgill skuld räknas dock inte

1. skuld i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunal-

skattelagen (1928:370) med undantag för skuld hänförlig till tillgång som
anges i 3 § första stycket 2 och 3,

2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,
3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första

stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska personen
inte beaktas vid värdering enligt 14 §,

4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och där-

med jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet avseende
sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättigheter på
grund av sådana avtal,

5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag att

den är undantagen från skatteplikt,

6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget

från skatteplikt,

7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är hän-

förlig till tillgång som anges i den paragrafen,

8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till följd

av dubbelbeskattningsavtal,

9. skatt enligt 1 § uppbördslagen (1953:272) som ännu inte debiterats.

5 § Fordran är skattepliktig och skuld är avdragsgill endast om det är fråga
om rättighet respektive förpliktelse som kan bestämmas till belopp och vars
uppkomst inte är beroende av villkor. Avdrag medges dock för förpliktelse
som avses i 4 § andra stycket 4 i den omfattning som anges i den bestämmel-
sen.

Skattskyldighet

6 § Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av

1. fysisk person som är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång,

2. dödsbo efter den som vid sin död var bosatt i Sverige,
3. fysisk person som enligt 69 § kommun al skattelagen (1928:370) be-

handlas som en i Sverige bosatt person,

4. svensk förening eller svenskt samfund utom till den del en medlem ge-

nom sin andel har del i dess förmögenhet,

5. svensk stiftelse.

558

background image

SFS 1997:323

Som bosatt i Sverige anses i denna lag även fysisk person som stadigva-

rande vistas här. Fysisk person som inte är svensk medborgare och som vis-
tas i Sverige under en begränsad tid av högst tre år anses inte bosatt i

Sverige.

Juridisk person som avses i 7 § 3-6 eller 10 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt är inte skattskyldig.

7 § Fysisk person som inte är bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång
skall betala förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet avseende i
Sverige belägen tillgång som anges i 3 § första stycket 1 och 2.

8 § I fråga om skyldighet att betala skatt anses som ägare

1. den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall

anses som ägare av fastighet,

2. den som innehar lös egendom med fideikommissrätt,
3. den som under sin livstid har rätt till avkastning av tillgång som tillhör

annan fysisk person,

4. den som har rätt till avkastning av tillgång som tillhör familjestiftelse,
5. den som i övrigt har rätt till avkastning av annans tillgång och som skä-

ligen bör betraktas som tillgångens ägare,

6. sådan förmånstagare som har förfoganderätt till livförsäkring.
Skattskyldighet föreligger inte för ägaren av en tillgång till vilken någon

annan anses som ägare enligt denna paragraf.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, annat liknande subjekt el-

ler annan tillgångsmassa som enligt stiftelseförordnandet eller motsvarande
bestämmelser har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa
släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen.

Värdering

Tillgångar

9 § Tillgång tas upp till marknadsvärdet om inte annat följer av 10-17 §§.

10 § Fastighet i Sverige tas upp till taxeringsvärdet. Om fastigheten inne-

has med tomträtt tas den upp till den del av taxeringsvärdet som avser bygg-
nad. Innefattar detta värde både värdet av byggnaden och tillhörande tomt
enligt 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), avräknas den del av
värdet som avser tomten. Om taxeringsvärde saknas vid beskattningsårets
utgång anses fastigheten inte ha något värde. Har en fastighets basvärde
sänkts för taxeringsåret vid särskild fastighetstaxering enligt 16 kap. 2-5 §§
fastighetstaxeringslagen, tas fastigheten upp till det taxeringsvärde som fast-
ställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

11 § Privatbostad som innehas av medlem i en bostadsrättsförening eller i

en bostadsförening eller av delägare i ett bostadsaktiebolag tas upp till ett
värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med utgångs-
punkt i ett värde på föreningens eller bolagets fastighet beräknat enligt 10 §
och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder

559

background image

SFS 1997:323

enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 juli
under beskattningsåret.

12 § Marknadsnoterad tillgång som avses i 27 § 1 mom., 29 § 1 mom.,
30 § 1 mom. och 31 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till

det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. Om det noterade
värdet inte omfattar upplupen avkastning skall värdet ökas med sådan av-
kastning.

13 § Om det i ett aktiebolag finns skilda aktieslag av vilka ett eller flera är

inregistrerade vid börs, tas aktie i bolaget som inte är inregistrerad upp till
samma värde som de inregistrerade aktierna. �r flera aktieslag inregistre-
rade, tas aktie som inte är inregistrerad upp till samma värde som de inregist-
rerade aktier som har den lägsta kursen.

14 § Vid värdering av aktie och annan delägarrätt som avses i 27 § 1 mom.

lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som inte är marknadsnoterad
samt andel i handelsbolag och europeisk ekonomisk intressegruppering be-
aktas tillgångar och skulder i den juridiska personen i den omfattning som
skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren. Om tillgången eller skul-
den ingår i sådan näringsverksamhet som avses i 21 § kommunalskattelagen
(1928:370) hos den juridiska personen anses detsamma gälla för delägaren,
dock inte i fråga om tillgång som för delägaren vid direkt innehav omfattas
av 3 § första stycket 1 och därtill hänförlig skuld.

Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intresse-

gruppering ett negativt värde, får detta beaktas av delägare eller medlem som
inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets eller grupperingens
förbindelser.

15 § Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska grunder beräk-

nade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäk-
ringsrörelsens överskott.

16 § Rätt till sådan utbetalning som är skattepliktig enligt 3 § första stycket

9 tas upp till sitt nuvärde. Detta beräknas med hänsyn till marknadsräntan,
det värde som förmånen motsvarar för ett helt år och den bestämda eller be-
räknade tiden under vilken förmånen ges ut.

17 § Fordran som inte är marknadsnoterad och som löper med ränta tas

upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta. Om en sådan
fordran löper med ränta som betydligt understiger marknadsräntan eller är
räntelös, tas den upp till sitt nuvärde beräknat med hänsyn till marknads-
räntan, avtalad ränta och löptid.

Osäker fordran tas upp till det belopp som kan förväntas bli betalt. Värde-

lös fordran tas inte upp.

Skulder

18 § Skuld tas upp till belopp som beräknas enligt de grunder som anges
för värdering av tillgångar i 16 och 17 §§. Löper en skuld med ränta som be-

560

background image

SFS 1997:323

tydligt understiger marknadsräntan och utgår räntan efter en fast räntesats,
tas skulden dock upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta
om räntesatsen var marknadsmässig när skulden uppkom. �ven i de fall då

ränta utgår efter en räntesats som bestäms författningsenligt tas skuld upp till
sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta.

Förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och därmed

jämförlig förpliktelse tas upp till belopp som motsvarar det vid beskattnings-

årets utgång senast noterade värdet på optionen, terminen eller den därmed

jämförliga tillgången.

Skatteberäkning

Beskattningsbar förmögenhet

19 § Skatten beräknas på den beskattningsbara förmögenheten.

Beskattningsbar förmögenhet är den del av den skattepliktiga förmögen-

heten som överstiger ett fribelopp. Den beskattningsbara förmögenheten av-
rundas nedåt till helt tusental kronor.

För fysisk person, dödsbo, familjestiftelse samt för fall som avses i 21 §

uppgår fribeloppet till 900 000 kronor. För annan juridisk person uppgår fri-
beloppet till 25 000 kronor.

Skattesats

20 § För fysisk person, dödsbo och familjestiftelse är skattesatsen 1,5 pro-
cent. För annan juridisk person är skattesatsen 1,5 promille.

Sambeskattning

21 § Sambeskattning skall ske av makar som levt tillsammans under be-

skattningsåret samt av föräldrar och deras hemmavarande underåriga barn.

Den skattepliktiga förmögenheten beräknas för var och en för sig. Om ett

barn inte skall lämna självdeklaration för beskattningsåret enligt 2 kap. 4 §
lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, räknas dock
barnets tillgångar och skulder in i föräldrarnas skattepliktiga förmögenheter.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för de perso-

ner som skall sambeskattas. Om skulderna överstiger värdet av tillgångarna
vid beräkning av en persons skattepliktiga förmögenhet avräknas underskot-
tet vid beräkning av den beskattningsbara förmögenheten. Skatten beräknas
och fördelas på dessa personer efter förhållandet mellan deras skattepliktiga
förmögenheter.

Vid sambeskattning tillämpas bestämmelserna i 65 § kommunalskatte-

lagen (1928:370) och punkt 2 av anvisningarna till den paragrafen. Foster-
barn anses dock inte som hemmavarande barn.

Dubbelbeskattning

22 § Om skattskyldig blivit beskattad för samma förmögenhet såväl i
Sverige som i utländsk stat, kan regeringen på ansökan av den skattskyldige
efterskänka skatten. För sådant beslut krävs ömmande omständigheter eller i
övrigt synnerliga skäl.

561

background image

SFS 1997:323

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997 och tillämpas vid beräkning av

preliminär skatt för tid efter ikraftträdandet och i övrigt första gången vid

1998 års taxering med de undantag som anges i punkterna 2-4.

2. För livförsäkring som tagits i överensstämmelse med ansökan som

kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 13 september 1986
skall övergångsbestämmelserna till lagen (1986:1227) om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt alltjämt tillämpas.

3. För försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 skall övergångs-

bestämmelserna till lagen (1995:1541) om ändring i lagen (1991:1850) om

upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt alltjämt till-
lämpas.

4. Har ett rättsförhållande uppkommit före utgången av år 1996 tillämpas

äldre bestämmelser i fråga om förpliktelse vars motsvarande rättighet hos
annan avser sådan nyttjanderätt eller avkastningsrätt till fastighet som inte är
skattepliktig.

På regeringens vägnar

G�RAN PERSSON

THOMAS �STROS
(Finansdepartementet)

562

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.